Guldmedalj på kvinnors vis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guldmedalj på kvinnors vis"

Transkript

1 Guldmedalj på kvinnors vis De kvinnliga idrottsmännen har tagit över rubrikerna de senaste veckorna! Så löd ingressen till TV:s Sportnytt tisdagen den 10 februari De som åsyftades var världsstjärnorna Ludmila Engqvist, Magdalena Forsberg och Pernilla Wiberg. För något år sedan kunde vi i massmedia höra hur svenska idrottskvinnor kritiserades för att inte vilja tillräckligt mycket eller för att inte ha förstått vad hård elitträning innebår. Jag har i mina tidigare studier konstaterat att idroff dr en /orgfggfsg som s&apats ax? män/or män (Olofsson, 1989). Jag har vidare kunnat konstatera att kvinnor har ett annat beteende i förhållande öll idrott än män. Både kvinnor och män tror sig också veta att kvinnor och män har olika irxställning öll idrott. Det är här relevant att tala om avvikelse, då det är manligt beteende och förhållningssätt som är norm inom idrotten. Den bilden av idrotten är förvisso sann. Lika sann är dock bilden att många unga kvinnor idag ägnar sig åt idrott och också åt tävlingsidrott på elitnivå. Många menar att kvinnors annorlunda inställning öll idrott medför att kvinnor i tävlingsidmtten ofta framhäver idrottens sociala värden framför de prestaöorxsinriktade. Med Lars-Magnus Engströms terminologi skulle kvinnor således i högre grad framhäva idrottens egenvärde framför dess investeringsvärde (Engström, 1989). Denna artikel bygger på en studie, som har utförts på uppdrag av Centrum för prestaöonsutveckling (CPU), med syfte att kartlägga några kvinnliga eliödrottsutövares erfarenheter av och inställning öll idrott på intemaöonell toppnivå. Särskild uppmärksamhet har lagts på det som kan benämnas "karriären". (1) Undersökningen Studien har koncentrerats öll individuella idrotter. Samöiga spccialförbund ombads att sända in namnuppgifter på den eller de kvinnor i sina landslag som de ansåg öllhöra den intemaöonella eliten i sin gren. Bland dessa kvinnor utvaldes guldmedaljörer vid EM, VM och OS för intervjuer. Den här presenterade studien baseras på samtalen med nio kvinnor - sju olympiska eller världs- Eva Olofsson Pedagogiska institutionen, Umeå universitet J mästarinnor och två europamästarinnor i nio olika idrotter. De övriga tillställdes en enkät. Resultaten från den studien kommer att presenteras under våren 1997 som ett studerandearbete i Idrottspedagogik. Intervjuerna genomfördes under öden februari-april 19^6 och tog SO TS minuter i anspråk. Vi har samtalat om kvinnomas hela idrottskarriär. De har fått beskriva sin väg öll framgången. Jag har frågat kvinnorna om hur de själva vill förklara sin egen framgång liksom vilka råd de ger unga kvinnor som vill nå mästamivån. Vi har också samtalat om vilket stöd från omgivningen - både den idrottsliga och civila - de har, har haft och ser som idealiskt. Vidare har vi samtalat om kvinnornas erfarenheter av och inställning Öll kombinaöonen av eliödrott och familjeliv samt utbildning och yrkesliv. (2) Det har varit en ambiöon att kvinnornas egna röster skulle göras hörda. Jag har försökt att ge en beskrivning av kvinnomas erfarenheter och irxställning utan att göra jämförelser med män. I samtalen har jämförelser ibland varit oundvikliga. Det gäller särskilt när vi kommit in på frågor som rört deras erfarenheter just som kvinnor på mästamivå. Sannolikt är det så att vissa beskrivningar som ges av mästarinnorna också skulle kunna vara beskrivningar av manliga mästares situaöon och inställning. Därom säger dock denna studie litet Beskrivning av mästarinnorna Åtta av de nio intervjuade kvinnorna var vid intervjutillfället fortfarande aköva med siktet inställt mot OS eller kommande VM och EM. En av dem hade nyligen avslutat sin karriär. En av kvinnorna är 23 år, de övriga mellan 28 och 32 år gamla. Alla mästarinnorna har varit idrottsutövare under större delen av sitt Ev. De har erövrat sina guldmedaljer i vuxen ålder - merparten av dem efter det att de fyllt 25 år. Knappt hälften kan sägas ha öllhört ungdomseliten i sin idrott. Sätten av lösa kombinaöonen idrottsliv och yrkesliv varierar krafögt och man kan urskilja tre olika modeller - yrke först, både yrke och idrott eller idrott först. För dem som satt yrke först har det varit en självklarhet med en yrkesutbildning. De som gjort detta val säger att de inte skulle trivas med att "bara idrotta" under någon längre öd. De ser snarare yrkesarbete som en fördel för idrottsutövningen... yag fror aff yag swzg Wi aizdgfgs/ör /izgrad md mig s/äfu ocfz /ormodyiggm, /ormodfiggm pgmffa mgr i fiwmör a/ffsd och dd har man bara fränmggn aff tänaa pd. Man km infe fitsom /d ndf annat pgrspetfio pd fiffworom och tans&g gräoa»gr sig idfwigf myctef om man stidfg bli skadad g/fgr^iräryf a? gn dag /äm/5rf med oad ma» gör nu dd. För dem som valt bddg och är yrkesutbildningen snarast en trygghetsfaktor och de har också delödsarbeten inom sina yrkesområden. /ag egf /w dgf aff yag &an f/äna pgngar

2 t e * igen sen när pgngama är sfnf. Dgf är cäf räff sd skönt pd ndf säff. för dgf bfir inga sfora pgngar nfao dgf här som m hdffer pd mgä. Sd aft dgf kanske; och/or sig är gn grg; som gör aff yag odgar fa fgäigf och sd. fdroffgn /Örsf innebär en helödssatsning på idrott eller försörjning genom diverse delödsarbeten. De som satt idrotten först oroar sig dock inte för sin försörjning efter karriären Anöngen kommer man att börja studera eller så tror man att det ordnar sig på ett eller annat sätt tack vare de kontakter de redan har eller kommer att få under sin fortsatta karriär. Det "enkla" framgångskonceptet När kvinnorna själva beskriver vägen öll den egna framgången blir framgångskonceptet enkelt. Framgång kräver falang, enmshef, hdrd träning och gn posifn; mif/ö. Bakom dessa ord gömmer sig dock mycken detaljinformaöon De framgångsrika kvinnorna uppmanades under samtalen att ge goda råd öll en ung kvinna som vill ta steget från naöonell öll intemaöonell elit. I flera avseenden överensstämmer de goda råden med beskrivningen av det egna framgångsreceptet Bilden av vägen öll guldmedaljen blir bara än mer nyanserad. Uppmaningarna kan sammanfattas på följande sätt Ha knff Se fdngsiktigff Lär dig prioritera/ Ha oif/a, fdlomod och discipfinf Säff npp ggna mdff Träna hdrf och affsidigff Några av kvinnorna resonerar också kring något man skulle kunna kalla den obekanta/äkfom. När allt annat tycks vara lika så finns det ändå något som gör att vissa lyckas bättre än andra. Några exemplifierar med andra framgångsrika kvinnor, andra med klubbkamrater som inte lyckats lika bra som de själva Att inte vara jämställd Jämställdhet råder inte inom elitidrotten. Inga Wemersson (1980) definierar jämställdhet som en rättvis fördelning av materiella resurser, av kompetens, av makt och av socialt värde, dvs jxist inom de områden som kvinnorna rapporterar om orättvisor. Inte heller med stöd av Riksidrottsförbundets definiöon kan jämställdhet sägas råda. Jämställdhet inom intemaöonell eliödrott skulle kunna sägas råda när en sådan situaöon råder att manliga mästare skulle acceptera och känna sig nöjda om de erbjöds samma villkor för sitt idrottande som de kvinnliga mästarna (Hall, 1996). Flera av kvinnorna rapporterar om sämre ekonomiska villkor än sina manliga kollegor. Så här svarar en av guldmedaljörema när jag ber henne förtydliga det hon sagt om att förbundet satsar mer ekonomiska resurser på herrlandslaget. /a, dgf har man dg/inifict g/ort. Och sgn är dgf yn, ;a man har yn sgff aff trissa grabbar dom kommer ingenstans. Mgn ändd, sd mnyg dr sd satsas dgf gna och dgf andra pd dom. De har ibland svårt att göra sina röster hörda. Dgf (yorbimdgf) är egenffigen kmnno/%- enffigf där ocksd. Liksom/or min dgf sd är dgf hgft per/ékt atf dom infe bryr sig.... Men yag menar hadg yag uant tio dr yngre sd hadg def infe/wnkat. Kvinnorna får ibland också för liten kunskap om träningsmodeller lämpliga för kvinnor då träningsläran i huvudsak utvecklats uöfrån kunskaper om manlig eliödrott. Och passen oaryn %ppfagda/ör grabbarnas träning... Sd aff ting rxzr yw fyoärr nppfagf/ör dom hefa tiden. Sd def Äändes fife yobbigf emeffandf. Hur ska vi förstå att kvinnorna inte gör mer uppror än de gör mot den rådande situaöonen? Den danska psykologen Eva EÖielberg (1985) menar att varje flicka måste ta ställning öll motsättningen mellan den egna självkänslan och insikten om att män har högre status och mer makt i samhället än kvinnor. Hon ser tre lösningar på denna motsättning och kallar dem personlighetsstrategier. Den eliödrottande kvinnan skulle kunna sägas pendla mellan två olika strategier. Ethelberg menar att den första strategin innebär att kvinnan bortser ifrån den ena delen av verkligheten - den manliga dominansen - och framhåller "jag är bra nog". I eliödrotten innebär det att kvinnorna framhåller att kvinnor och män inte tävlar öllsammans och därför inte bör jämföras. "Vi är bra i vår idrott och de är bra i sin!" Den andra strategien baseras på protest och innebär att kvinnan säger "jag är bra nog" och manlig dominans är en realitet. De kvinnor som har denna strategi ifrågasätter den manliga dominansen och uppfattas därför ofta som problemskapande. Sådana problem beskriver också några av de kvinnliga giildrnedaljörema i denna Att själv ta huvudansvaret Mästarinnorna visar en stor beredskap att själva undanröja de hinder som önns och kan uppstå, att vara lyhörda för nya idéer och att ta kontakt med de personer som man tror kan vara posiöva för den egna elitsatsningen Falerar någon av hörnpelarna som satsningen vilar på så bygger man om. Det gäller frågor i den omgivande miljön som t ex landslagsverksamhet, ekonomi tränare osv men också själva träningsuppläggningen och övrig tävlingsförberedelse. Därmed inte sagt att inte andra personer har betydelse. Förhållandet är snarare det motsatta. Valet av medhjälpare och kvalitén hos dessa är oerhört centralt. Situaöonen kan liknas vid bilförarens, där mästarinnan är bilföraren. Det går inte att lämna ratten till någon annan. Tränaren och förbundskaptenen kan liknas vid kartläsare. För en säker färd måste också valet av passagerare göras noggrant. Mästarinnans väg är slingrig, hon lägger in pauser för vila, men ser öll att välja en jämn körbana när hon väl kör. Många vägar bär öll Rom, men absolut inte alla! Uttryckt med en kvinnas egen röst /ag är oäf ganska eif/gsfark. /ag pgf oad yag mff. Och yag/örsöker fiksom aff infe fdfa mig pdpgr&as/or mycket ax? affa/bfk mnf omkring mig. Kanske, /ag fyssnar yn gärna... men besfntgf ska %%zra gns gggf. Och sen /dr man yn ta konsgkognsgmaaudgf. Prestations- och socialt inriktad Den framgångsrika eliödrottande kvinnan har funnit ett liv som hon trivs med och som ger henne de utmaningar och det innehåll som ger livet mening. När kvinnorna själva säger att "kvinnor är sociala", kanske mer socialt inriktade än män, så säger de inte samödigt att kvinnor inte är prestaöonsinriktade. För Magdafgna fors6grg - d«66gf yär/dsmäsfar/nna i s6nfs6ywg Yffgrfigarg gff exgmpef pd gn/dmgdaf/ pd 6i/mnors i/is. Fofo; Dgnny Gzfz/o, f rg#gna Bi/d

3

4 Svensk Idrottsforskning nr2d1997 ^ den framgångsrika idrottskvixman finns det inga eller i vart fall myck et små motsättningar mellan en betoning av att vara socialt inriktad och prestationsinriktad. Av denna studieskxxllejaghellre vilja dra slutsatsen att poängen är både och. Det ena förutsätter det andra och vice versa. Enbart socialt liv ger inga idrottsliga framgångar. Detäryäffgfäftaftsägaaff manmff mnna SM. Def mil säkert affa. Men ^ag menar hnr gärna mff man göra dgf^ Hnr mycket är man inredd aff x^ra^ Sa man ska infe fnra sig syäfx^ogh...ya, man ska infg tro aff bara/ör att man mff dgf såb/irdgf så. Man/ar nog fa bort några andra sakgr som man x^i/f också, x^räna i sfäffef/ Utan idrottsframgångar erhålls inte det sociala liv som ger näring för den idrottsliga satsningen, dvs ett slags cirkelresonemang. Enbart idrottsliv med ett därtill sammanhängande negativt socialt liv ger inte den behövliga näringen för att träning och tävling ska bli meningsfull. Men ändå så är def def här andra som har betytt mest. Om yag mssfe om yag säggr.. 197^ när yag hadg håfff på några år... aff ya, dgf kommgr infg aft oara knf dgf här. Dn kommgr infg aff h^gka om dina fagkamrafgr, men dn kommgraft x^inna OS gnfd, dåhadgyag infggyorf dgt^örsåmygkgfbgfydgrinfg gnmgdaf^. Vi kan alltså konstatera att ""^vinning isnttheonly thing". A^t^äa^e^^arr^är^ä^ Att vara social ixmebär också en strä van efter att vara en hel individ. (^) Sålunda är en positiv familjesitua öon en självklarhet Sätten att kom binera idrott med andra karriärer i livet, som utbildning och arbete, varierar, gemensamt är en medve ten tanke kring dexma fråga. De för sök kvirmoma gör för att kombinera flera karriärer och därmed få ett mer helt liv skuee kxxxma beskrivas i tre typfall. Individen kan vandra emellan dem beroende på ålder och övriga livssituationer, gemensamt i alla tre fallen är en pendling mellan väg och mål. ^/ifiga Lisa Välstrukturerad tillvaro försöker med dubbelsatsning. Målet är viktigare än vägen ochelitidrott är roligt idrottenär livet just nu-annat kommer sedan Vägen är lika viktig som målet. x^^s^^^n^ ^s^ - Elitidrott är mitt liv och mitt arbete, l^lål och väg Vikansåledeskonstateraattkvin norna kan befinna sigiflera karriärer samtidigt^varavelitidrottskarriärenärdenmestsynliga.ävenden äriständigförändring.denärxnte rak.denärlångvarig.lbland-hos hälften avdessa kvinnor-härden haft mer än två år långa avbrott. Eör några av dem har den börjat väldigt trevande ibland också förhållandevis sent ^lla har haft tankar kring avslutning av karriären. Umeåpedagogen Inga Elgqvist Saltman ^1992) har studerat såväl svenska som nordiska kvinnors utbildnings- och yrkeskarriärer. Hon konstaterar att medan männens karriärer ofta följer en rak linje utan märkbara avbrott så kan kvinnomas karriärer karaktäriseras som slxngriga med olika former av kombinatio ner av studier, förvärvsarbete och omsorgsarbete. De blir därmed min dre förutsägbara. Dehär presenterade kvinnorna uppvisar likartade karriärmönster inom idrotten. Detta leder till reflexionen att eventuell planläggning av en idrottskarriär måste ta sin utgångspmxkt i den enskilda individen i detta fall i den enskilda kvinnan. Den plan som görs upp måste också vara flexibel och långsiktig. Något som också mästarinnorna säger i sina goda råda öll den unga kvinnan. En av Sveriges mest framgångsrika förbundskaptener är Pia Nilsson, ansvarig för golflandslaget Hon har liknat sin roll vid trädgårdsmästarens och utövarna vid blommomas i en trädgård. Blommorna är av olika LyckfigaLisa Det måste vara roligt Pg^iffol^ibei^ Sr^ggs^mgs^kmnnf^agnfdmedaf^ör.

5 ' t e ' typ, storlek och färg. "We want each one of Öie flowers to reach its full potenöal" (Nilsson, 1996). En sådan ledarstil får sin bekräftelse av denna studie. Gräns manligt/kvinnligt förflyttas Dessa kvinnors deltagande i intemaöonell eliödrott är ett mycket gott exempel på den kontinuerliga förändring som sker av det så hårt könsstrukterade samhället. Föreställningarna om vad kvinnor kan och får göra förskjuts. Vi kan se att där kvinnor bruöt mark är situaöonen enklare, dvs där kvinnor visat att "kvinnor kan" ökar respekten och därmed förbättras förutsättningarna för följande generaöoner av elitidrottande kvinnor. Det gäller att avslöja myten - att mästaren - åtminstone den svenska - måste vara en man. Studien antyder också att det är en myt att kvinnor vill tränas och ledas av män. Förvisso har flera studier visat att såväl kvinnliga som manliga utövare oftare föredrar manliga tränare, men bilden nyanseras av kvinnor som haft kvinnliga tränare. Det tycks då vara så att det fåtal kvinnor som har haft kvinnliga tränare har så posiöva erfarenheter att de gärna ser fler kvinnliga tränare. Även dessa iakttagelser redovisas i andra studier (Cederberg & Olofsson, 1996 och Fasöng, 1996). Kvinnors liv blir synliga De kvinnliga mästarinnorna visar att idrott som "livsprojekt" också kan vara något för kvinnor. Kvinnors Ev karaktäriseras ofta av det osynliga arbetet såsom ansvar och omsorg för andra - för bam, gamla och ibland även för friska och arbetsföra män. Mäns deltagande i idrott har ofta möjliggjorts genom kvinnors omsorgsarbete. Genom eget deltagande i idrott kan kvinnor utveckla ett eget individuellt projekt, som ger livet mening och innehåll. Genom framgång i intemaöonell eliödrott blir också detta kvinnliga projekt synligt. Därmed kan eliödrott bidra öll kvinnofrigörelse. Här är dock oerhört vikögt att poängtera att elitidrott också kan verka i motsatt riktning, dvs vara förtryckande och exploaterande, vilket flera intemaöonella studier visat (5) Sammanfattande reflexioner De svenska världsmästarinnoma, olympiska mästarinnorna och europamästarinnoma låter sig inte beskrivas i generella termer, däröll är variaöonema dem emellan alltför stora. Dcffa är hnzwdrgsnffafgf av denna undersökning. Kvinnorna är enskilda individer både socialt och fysiskt och mentalt. Att eliödrottskvinnoma måste betraktas och behandlas som enskilda individer även när de ska nå framgång betyder inte att de inte har något gemensamt eller att inte vissa saker är vanligare än andra. Intemaöonell toppidrott ger vissa gemensamma ramar för sina utövare. Till de gemensamma ramarna räknar jag sådant som t ex ökande konkurrens, massmedias involvering, överbetoning av segern - den s k tävlingsspiralen - kommersialisering och dopinganvändning. Ur ett kvinnligt perspeköv kommer häröll diskriminering av kvinnorna, manlig styrning och idrottens manlighetsfostrande inslag. (6) Inom dessa ramar önns dock utrymme för olika beteenden och inställningar, vilket de kvinnor som här kommit öll tals är goda bevis för. Annorlunda uttryckt kan sägas att dessa kvinnor har funnit sina strategier för att nå framgång. Det är också där fokus ligger i denna studie. Helhetsperspeköv och individualisering är modeord i ledarskapsdebatten idag (Cederberg & Olofsson, 1996). Denna studie bekräftar och ger stöd åt ett sådant ledarskap inom eliödrotten. Väsenöigt är dock att ge dessa begrepp ett innehåll och en mening. Det är min förhoppning att denna studie har givit ett bidrag i detta avseende liksom att den kan tjäna som en brygga mellan forskningen och det praköska och poliöska idrottsaibetet 1 Studien finns presenterad i sin helhet i Olofsson, Eva (1996). Guldmedalj på kvinnors vis (Arbetsrapport nr 116). Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. 2 CPU:uppdraget har sin bakgrund bl a i en propå frän en tidigare landslagsledare och dennes erfarenheter av att arbeta med kvinnliga landslag. Han menar sig ha observerat att de kvinnliga elitidrottama - oftare än sina manliga kollegor - har behov av att "helheten" i livet fungerar tillfredsställande. 3 Umeåforskaren Karin Henriksson-Larsén har presenterat två översikter över fysiologisk och medicinsk forskning med inriktning på kvinnors idrottande. Se Henriksson-Larsén, Karin ( ) 4 Liv-Iorunn Kolnes (1994) visar i sin studie av kvinnliga och manliga norska toppidrottsutövare att kvinnorna framhåller behovet av att kunna kombinera idrotten med andra karhärer - att kxmna kombinera idrotten med ett så "vanligt liv" som möjligt. 5 Se Lex. Crosset, Brackenridge, Fasting, Hargreaves och Kolnes. 6 För utmärkta analyser i dessa avseenden hänvisar jag till lennifer Hargreaves (1994) som behandlar kvinnors idrott i ett historiskt och nutida perspektiv samt till Ann Hall (1996) som i sin bok "talar om feminism" med idrottskvinnor, idrottslärare, idrottsstuderande och idrottsforskare. Referenser Brackenridge, Cecilia. (1994). Sexual harassment and abuse in sport "It couldnt happen here" i Kvinner - En utfordring for idretten? (Arbeidsnotat 2/94). Oslo: Norges forskningsråd. Sekretariatet for kvinneforskning. Cederberg, Ingela & Olofsson, Eva. (1996). En katt bland hermeliner - en forskningsöversikt om kvinnor och ledarskap. Farsta: Sveriges Riksidrottsförbund. Crosset, Todd. (1986). Male coach/female athlete relationships. Paper presented at The First International Conference for Sport Sciences, Lillehammer, Norway, November Elgqvist-Saltzman, Inga. (1992). Gravel in the machinery or the huv of the wheel? I Eduards, Maud et al Rethinking change. Current swedish feminist research (Rapport från HSFR) Stockholm: HSFR. Engström, Lars-Magnus. (1989). Idrottsvanor i förändring (Rapport nr). Stockholm: Högskolan för lärarutbildning. Institutionen för pedagogik Ethelberg, Eva. (1985). Självkänsla kontra realitet - ett dilemma för psykologin och för kvinnorna. KVT, (T). Fasting, Kan. (1996). Playing soccer - its meanlng for women in different countries. Paper presented at Women, Sport and Health European Women and Sport Conference, Stockholm, Sweden August Hall, Ann. (1996). Feminism and Sporting Bodies. Essays on theory and practice. Champaign IL: Human Kinetics. Hargreaves, lennifer. (1994). Sporting females: Critical issues in the history and sociology of womens sports. London and New York Routledge. Henriksson-Larsén, Karin. ( ). Medicinsk odx fysiologisk forskning om kvinnor och idrott - del 1,2. Stockholm: Sveriges Riksidrottsförbund. Kolnes, Liv-Iorunn. (1994). Kvinner og toppidrett Om kjenn, kropp, seksualitet og relasjoner i toppidretten. Oslo: Norges Idrettshegskole. Nilsson, Pia. (1996). How to make whats impossible today possible in the future. Paper presented a t Women, Sport and Health European Women and Sport Conference, Stockholm, Sweden August Olofsson, Eva. (1989). Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna xmder 1900-talet. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institudonen. Wemersson, Inga. (1980). lämställdhetsarbetet i skolan: Konsekvenser av olika ideologier (Pedagogiska rapporter nr 11). Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.

PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor

PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor LEDARE WE Ansvarig utgivare Ingemar Ericson Chefredaktör Artur Forsberg Redaktionsråd Ingemar Ericson, Lars-Magnus Engström, Alf Thorstensson Centrum för Idrottsforskning, Box 5626,114 86 Stockholm, tel

Läs mer

Idrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet

Idrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet Idrett og kjønn Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet Idrett og kjønn olika aspekter strukturella attityder ekonomiska makt sexuella Doktorsavhandling Ungdomar som begår r sexualbrott

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Mål 2015 och VI 2012/13. En nationell modell för Riksidrottsuniversitet (RIU) Riksidrottsforum 20121111

Mål 2015 och VI 2012/13. En nationell modell för Riksidrottsuniversitet (RIU) Riksidrottsforum 20121111 En nationell modell för Riksidrottsuniversitet (RIU) Riksidrottsforum 20121111 Kent Lindahl & Liselotte Ohlson Idrottsstödsutredningen Idrott åt alla (SOU 1969:29) lade fram förslag om en organisationsform

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Anders Ekstrand Leg. Psykolog

Anders Ekstrand Leg. Psykolog Anders Ekstrand Leg. Psykolog Agenda Hur vi lär oss saker (Inlärningspsykologi) Hur motivation funkar (Motivationspsykologi) Ledarskap utifrån dessa Vad är kulturer? Hur förändrar man kulturer? Varför

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Vägen till Landslaget

Vägen till Landslaget Svenska Judoförbundet Landslaget Vägen till Landslaget Uttagning riktlinjer för svenska Judoförbundets utvecklingstrupper Utvecklingstrupp Utvecklingstruppen är en del i Svenska judoförbundets landslagsprogram

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015 GYMNASTIKFORUM 2015 #gymnastikforum2015 Tidiga skrifter Från Linggymnastik till aerobics: En studie om Svenska Gymnastikförbundets föreningar, ledare och ledarutbildning (1993) Det ger en kick att stå

Läs mer

SOFIA JOHNSSON UNGA KVINNOR VÄSSAR ARMBÅGARNA OM UNGAS AMBITION OCH KARRIÄR

SOFIA JOHNSSON UNGA KVINNOR VÄSSAR ARMBÅGARNA OM UNGAS AMBITION OCH KARRIÄR SOFIA JOHNSSON UNGA KVINNOR VÄSSAR ARMBÅGARNA OM UNGAS AMBITION OCH KARRIÄR ARTIKEL TILL KAIROS FUTURES NYHETSBREV WATCHING NR 1/2008 UNGA KVINNOR VÄSSAR ARMBÅGARNA OM UNGAS AMBITION OCH KARRIÄR Av Sofia

Läs mer

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa Bakgrund År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade djurgårdare - ledare, idrottare, styrelser,

Läs mer

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten?

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten 1977

Läs mer

6-9 år. 9-12år år Utbildningspolicy

6-9 år. 9-12år år Utbildningspolicy Utbildningspolicy Vi värdesätter våra ledare och deras utbildning. Vi vill att alla nya ledare skall gå en grundutbildning och människan redan på hösten sitt första år Vi vill att alla våra ledare ska

Läs mer

Spelregler. för landslaget. en vägledning för dig som represtenterar Svensk Simidrott

Spelregler. för landslaget. en vägledning för dig som represtenterar Svensk Simidrott Spelregler för landslaget en vägledning för dig som represtenterar Svensk Simidrott Spelregler för landslag inom Svensk Simidrott Grattis till din uttagning i landslaget! Du har genom din prestation, som

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

Riksidrottsgymnasiet. Racing

Riksidrottsgymnasiet. Racing Riksidrottsgymnasiet Racing Framtidens racingförare ska utbildas Målet med Riksidrottsgymnasiet Racing i Mjölby är att utbilda talangfulla förare och ge dem förutsättningar att kunna bli morgondagens internationella

Läs mer

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015 Svensk idrotts 2025 Bakgrund och process 2011 - Motion om förenklad administration från Boxningsklubben Narva Utredning om förutsättningarna för Framtidens Idrott 2013 - Rapport till RIM 2013 Att uppdra

Läs mer

Varför inte engagera sig när man kan?

Varför inte engagera sig när man kan? Varför inte engagera sig när man kan? En intervjustudie om varför få före detta elitsatsande kvinnor finns på ledande positioner i svensk tennis Linn Brozén och Jenny Lindström GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

En sann Taekwon-Do mästare

En sann Taekwon-Do mästare En sann Taekwon-Do mästare Master Per Andresen, 7 Dan Pionjär av TKD ITF i Europa. Ledare för en av världens största ITF organisationer, National Taekwon-Do Norway med drygt 6000 medlemmar. Huvudinstruktör

Läs mer

Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare,

Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer inom barn- och

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Spelregler. för landslaget. en vägledning för dig som represtenterar Svensk Simidrott

Spelregler. för landslaget. en vägledning för dig som represtenterar Svensk Simidrott Spelregler för landslaget en vägledning för dig som represtenterar Svensk Simidrott Spelregler för landslag inom Svensk Simidrott Grattis till din uttagning i landslaget! Du har genom din prestation, som

Läs mer

Ungdomsidrett i Sverige 18 februari 2016

Ungdomsidrett i Sverige 18 februari 2016 Ungdomsidrett i Sverige 18 februari 2016 2015 1982 Den tidiga starten, ombytligheten och prestationsinriktningen gör att föreningarna idag ställs inför det faktum att många ungdomar väljer bort deras aktivitet

Läs mer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,

Läs mer

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis vintern 2004/2005 Så här i juletider när

Läs mer

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Spelregler. för landslaget. en vägledning för dig som represtenterar Svensk Simidrott

Spelregler. för landslaget. en vägledning för dig som represtenterar Svensk Simidrott Spelregler för landslaget en vägledning för dig som represtenterar Svensk Simidrott Spelregler för landslag inom Svensk Simidrott Grattis till din uttagning i landslaget! Du har genom din prestation, som

Läs mer

Stipendium för och hyllning av idrottens medaljörer Motion av Iris Birath (v) (2001:59)

Stipendium för och hyllning av idrottens medaljörer Motion av Iris Birath (v) (2001:59) Utlåtande 2003:55 RII (Dnr 445-1419/2001) Stipendium för och hyllning av idrottens medaljörer Motion av Iris Birath (v) (2001:59) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2001:59

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2014-2015

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2014-2015 Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2014-2015 Innehållsförteckning Ridsporten i samhället Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Inriktningsmål Ett förbund vi arbetar tillsammans Flera och Nöjda

Läs mer

Idrott för alla. ungdomsgrupper samt personer i tränarsyssla.

Idrott för alla. ungdomsgrupper samt personer i tränarsyssla. Idrott för alla Tränare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer inom barn- och

Läs mer

HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR?

HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR? HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR? Mattias Möller Leg fysioterapeut Astrid Lindgrens Barnsjukhus Djurgårdens IF junior Pojklandslag SvFF Mia Tegmark Leg fysioterapeut Idrottskliniken Rehab Astrid

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Handlingsplan för Oskarshamns Ju-jutsuklubb - avseende droger, våld och jämställdhet

Handlingsplan för Oskarshamns Ju-jutsuklubb - avseende droger, våld och jämställdhet OSKARSHAMNS JU-JUTSUKLUBB Oskarshamn 2012-02-10 Ola Johanson N Långgatan 10 572 32 OSKARSHAMN Handlingsplan för Oskarshamns Ju-jutsuklubb - avseende droger, våld och jämställdhet Oskarshamns Ju-jutsuklubb

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Ungdom - fritid - idrott

Ungdom - fritid - idrott Svensk Idrottsforskning nr 3. 1997 Ungdom - fritid - idrott tio* Ungdomstiden har i vårt samhälle kommit att bli en livsfas som allt tydligare avgränsas såväl från barndomen som från vuxenvärlden. Bl.a.

Läs mer

Ledarskap hands on eller hands off?

Ledarskap hands on eller hands off? Manpower Work Life Rapport 2012 Ledarskap hands on eller hands off? Hur kan företag förbättra sitt rykte? Det finns självklart många faktorer som påverkar hur ett företag uppfattas. Enligt en Manpower

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Grundläggande mentala färdigheter

Grundläggande mentala färdigheter Grundläggande mentala färdigheter Peter Hassmén Institutionen för psykologi & Umeå centrum för idrottsvetenskap vid Umeå universitet Mentala färdigheter? 1.? 2.? 3.??????? Hassmén 2012 1 Mentalt några

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC.

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. INLEDNING: Motiv, Värderingar, Preferenser Inventoriet beskriver personers grundläggande värderingar, mål och

Läs mer

Lång och biffig men lätt och smal

Lång och biffig men lätt och smal Lång och biffig men lätt och smal I simningen vill man se biffig ut, men när man är i skolan vill man inte se så biffig ut. Så säger Jenny, simmare. En perfekt idrottskropp följer inte alltid utseendeidealen.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom Alvesta 2016-02-10 Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom 2016-2020 1. Inledning, bakgrund och riktlinjer RiksidrottsFörbundet.1-3 2. Alvesta GK syn på Barn och ungdomsverksamheten 4-6 3. Vision.. 7

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv! Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? För att veta var våra gränser går måste vi känna efter, och lyssna på våra inre signaler även de svaga. Djupanding Yogaövningar Massage Skäm bort

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Varför finns Ishockeyn vill?

Varför finns Ishockeyn vill? Ishockeyn Vill 2 Varför finns Ishockeyn vill? Det är viktigt att vi alla inom svensk ishockey kontinuerligt reflekterar och tydliggör de visioner och mål vi har satt upp för både oss själva och utomstående.

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013.

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Sandra Nilsson Född 95 Meriter : Lag-SM medaljer på ponny Startat

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Introduktionsföreläsning Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se En kvinnobil??? Män köper SUV till sina kvinnor. They will object less when the old man says

Läs mer

Träning och studier - en oslagbar kombination Samhällsvetenskap (SA) Träning och hälsa (BF) www.hbgsportgymnasium.com Utmana dig själv! Härlig gemenskap Vill du kombinera dina studier med tuff och rolig

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

Verksamhetsidé, vision, värdegrund

Verksamhetsidé, vision, värdegrund Verksamhetsidé, vision, värdegrund Verksamhetsidé Svenska Danssportförbundet har till uppgift att främja och administrera danssporten i Sverige på sådant sätt att den står i överensstämmelse med idrottens

Läs mer

Hälles Jul Quiz. Två duktiga smålänningar i Hälle. Rizak Dirshe

Hälles Jul Quiz. Två duktiga smålänningar i Hälle. Rizak Dirshe Hälles Jul Quiz 20 15 Rizak Dirshe 1. Rizak Risse Dirshe vann 2 SM guld och gick sedan till MAI. Det finns också en dubbel svensk mästare på 800m som gick motsatt väg från MAI och till Hälle. Vem då? 2.

Läs mer

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN Svenska Baseboll och Softboll Förbundet Om SBSFs Internationella Handlingsplan Denna handlingsplan skall utgöra riktmärke och ange ambitionsnivå för Svenska Baseboll och Softboll

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2012-2013 Innehållsförteckning Ridsporten i samhället Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Inriktningsmål Ett förbund vi arbetar tillsammans Nöjdare medlemmar

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär? Premiären i Motocross SM går i Vissefjärda! SM i motocross kommer i år gå på 6 olika banor i olika delar av Sverige. Premiären i år kommer att gå på crossbanan Rövaredalen som ligger i Vissefjärda, en

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Målsättning ideologi för HIK Innebandy

Målsättning ideologi för HIK Innebandy ideologi för HIK Innebandy Policy riktlinjer för ledare, spelare, ungdom, junior I detta dokument framgår riktlinjer för våra lag såsom ledare, aktiva och spelare. Det som står skrivet i dokumentet är

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission Leaving Certificate 2012 Marking Scheme Swedish Higher Level RÄTTNINGSMALL SVENSKA Del I (Totalt 30 poäng) 1. Ersätt ordet med ett annat som

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten IDG410 TRÄNARSKAP MED INRIKTNING MOT FOTBOLL I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG Coaching in Soccer I, 30 higher education credits Grundnivå First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

När. idrottslig. Skolans. Skolans. för varje enskild elev. närhet till allt. med buss från. skolan. träningsmiljö. dina studier.

När. idrottslig. Skolans. Skolans. för varje enskild elev. närhet till allt. med buss från. skolan. träningsmiljö. dina studier. När valet mellan utbildning och elitidrottinte är ett alternativ! ENGY är nu igång på allvar. Nu är det dags att söka till höstterminen 2009. Ta chansen att optimera dina förutsättningar på alla plan.

Läs mer

1.1. Tävling... 2. 1.1.1. Avbrytande av tävlingsomgång... 2. 1.1.2. Antal tävlande Svenskt Mästerskap/Svenskt Riksmästerskap UT...

1.1. Tävling... 2. 1.1.1. Avbrytande av tävlingsomgång... 2. 1.1.2. Antal tävlande Svenskt Mästerskap/Svenskt Riksmästerskap UT... Sida 1 av 6 Version 6 - September 2010 Följande handling beskriver alla avsteg/tillägg som vi inom Sveriges Modellflyg Förbund VO Elit inom klassen F3A (konstflyg) beslutat oss för att göra. Denna handling

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Följande förslag har inkommet från Joakim Johansson, Honda Racing

Följande förslag har inkommet från Joakim Johansson, Honda Racing Följande förslag har inkommet från Joakim Johansson, Honda Racing Hej på er, Jag har en liten fundering om varför inte förare från våra grannländer får några SM-poäng? Nu när vi har en SM-serie som utvecklats

Läs mer

ÖIF MALLEN UNGDOMSFOTBOLL-

ÖIF MALLEN UNGDOMSFOTBOLL- ÖIF MALLEN 2011 -UNGDOMSFOTBOLL- INLEDNING ÖIF-mallen är en riktlinje som ska verka som stöd för ledare i ÖIF och deras utvecklingsarbete med fotbollsungdomar i åldrarna 6-18 år. En viktig del i föreningens

Läs mer

Policys och riktlinjer

Policys och riktlinjer Policys och riktlinjer Föreningen Skövde Konståkningsklubb - Policys & Riktlinjer antagna vid styrelsemöte den 2011-07-05. Gällande från 2011-08-01 och tillsvidare. Innehållsförteckning Policys och riktlinjer...

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Förvaltningen Omsorg och Hälsa Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Nöjda och trygga omsorgstagare Individanpassad verksamhet innebär att arbeta med den enskilde i fokus och

Läs mer

Välkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål

Välkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål Policy Välkommen till Lions Hockey! Intresset för idrott i samhället är stort, i Sverige finns det cirka 60 000 aktiva ishockeyspelare varav ungefär 35 000 är mellan 10 och 14 år. De upplevelser och erfarenheter

Läs mer

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell Svensk Innebandys Utvecklingsmodell Bakgrund behovet av en spelarutvecklingsmodell Föreningsfostran och tävlingsfostran Idrotten vill men gör något annat? - Vad skall vi göra Röd tråd - Hjälpa till med

Läs mer

NATIONELLT GODKÄND IDROTTSUTBILDNING HANDBOLL

NATIONELLT GODKÄND IDROTTSUTBILDNING HANDBOLL NATIONELLT GODKÄND IDROTTSUTBILDNING HANDBOLL VAD VILL DU? Vill du gå en gymnasieutbildning och samtidigt göra en elitsatsning på handboll så är det dig vi vill satsa på. Du får personlig individuell utveckling

Läs mer