Guldmedalj på kvinnors vis

Transkript

1 Guldmedalj på kvinnors vis De kvinnliga idrottsmännen har tagit över rubrikerna de senaste veckorna! Så löd ingressen till TV:s Sportnytt tisdagen den 10 februari De som åsyftades var världsstjärnorna Ludmila Engqvist, Magdalena Forsberg och Pernilla Wiberg. För något år sedan kunde vi i massmedia höra hur svenska idrottskvinnor kritiserades för att inte vilja tillräckligt mycket eller för att inte ha förstått vad hård elitträning innebår. Jag har i mina tidigare studier konstaterat att idroff dr en /orgfggfsg som s&apats ax? män/or män (Olofsson, 1989). Jag har vidare kunnat konstatera att kvinnor har ett annat beteende i förhållande öll idrott än män. Både kvinnor och män tror sig också veta att kvinnor och män har olika irxställning öll idrott. Det är här relevant att tala om avvikelse, då det är manligt beteende och förhållningssätt som är norm inom idrotten. Den bilden av idrotten är förvisso sann. Lika sann är dock bilden att många unga kvinnor idag ägnar sig åt idrott och också åt tävlingsidrott på elitnivå. Många menar att kvinnors annorlunda inställning öll idrott medför att kvinnor i tävlingsidmtten ofta framhäver idrottens sociala värden framför de prestaöorxsinriktade. Med Lars-Magnus Engströms terminologi skulle kvinnor således i högre grad framhäva idrottens egenvärde framför dess investeringsvärde (Engström, 1989). Denna artikel bygger på en studie, som har utförts på uppdrag av Centrum för prestaöonsutveckling (CPU), med syfte att kartlägga några kvinnliga eliödrottsutövares erfarenheter av och inställning öll idrott på intemaöonell toppnivå. Särskild uppmärksamhet har lagts på det som kan benämnas "karriären". (1) Undersökningen Studien har koncentrerats öll individuella idrotter. Samöiga spccialförbund ombads att sända in namnuppgifter på den eller de kvinnor i sina landslag som de ansåg öllhöra den intemaöonella eliten i sin gren. Bland dessa kvinnor utvaldes guldmedaljörer vid EM, VM och OS för intervjuer. Den här presenterade studien baseras på samtalen med nio kvinnor - sju olympiska eller världs- Eva Olofsson Pedagogiska institutionen, Umeå universitet J mästarinnor och två europamästarinnor i nio olika idrotter. De övriga tillställdes en enkät. Resultaten från den studien kommer att presenteras under våren 1997 som ett studerandearbete i Idrottspedagogik. Intervjuerna genomfördes under öden februari-april 19^6 och tog SO TS minuter i anspråk. Vi har samtalat om kvinnomas hela idrottskarriär. De har fått beskriva sin väg öll framgången. Jag har frågat kvinnorna om hur de själva vill förklara sin egen framgång liksom vilka råd de ger unga kvinnor som vill nå mästamivån. Vi har också samtalat om vilket stöd från omgivningen - både den idrottsliga och civila - de har, har haft och ser som idealiskt. Vidare har vi samtalat om kvinnornas erfarenheter av och inställning Öll kombinaöonen av eliödrott och familjeliv samt utbildning och yrkesliv. (2) Det har varit en ambiöon att kvinnornas egna röster skulle göras hörda. Jag har försökt att ge en beskrivning av kvinnomas erfarenheter och irxställning utan att göra jämförelser med män. I samtalen har jämförelser ibland varit oundvikliga. Det gäller särskilt när vi kommit in på frågor som rört deras erfarenheter just som kvinnor på mästamivå. Sannolikt är det så att vissa beskrivningar som ges av mästarinnorna också skulle kunna vara beskrivningar av manliga mästares situaöon och inställning. Därom säger dock denna studie litet Beskrivning av mästarinnorna Åtta av de nio intervjuade kvinnorna var vid intervjutillfället fortfarande aköva med siktet inställt mot OS eller kommande VM och EM. En av dem hade nyligen avslutat sin karriär. En av kvinnorna är 23 år, de övriga mellan 28 och 32 år gamla. Alla mästarinnorna har varit idrottsutövare under större delen av sitt Ev. De har erövrat sina guldmedaljer i vuxen ålder - merparten av dem efter det att de fyllt 25 år. Knappt hälften kan sägas ha öllhört ungdomseliten i sin idrott. Sätten av lösa kombinaöonen idrottsliv och yrkesliv varierar krafögt och man kan urskilja tre olika modeller - yrke först, både yrke och idrott eller idrott först. För dem som satt yrke först har det varit en självklarhet med en yrkesutbildning. De som gjort detta val säger att de inte skulle trivas med att "bara idrotta" under någon längre öd. De ser snarare yrkesarbete som en fördel för idrottsutövningen... yag fror aff yag swzg Wi aizdgfgs/ör /izgrad md mig s/äfu ocfz /ormodyiggm, /ormodfiggm pgmffa mgr i fiwmör a/ffsd och dd har man bara fränmggn aff tänaa pd. Man km infe fitsom /d ndf annat pgrspetfio pd fiffworom och tans&g gräoa»gr sig idfwigf myctef om man stidfg bli skadad g/fgr^iräryf a? gn dag /äm/5rf med oad ma» gör nu dd. För dem som valt bddg och är yrkesutbildningen snarast en trygghetsfaktor och de har också delödsarbeten inom sina yrkesområden. /ag egf /w dgf aff yag &an f/äna pgngar

2 t e * igen sen när pgngama är sfnf. Dgf är cäf räff sd skönt pd ndf säff. för dgf bfir inga sfora pgngar nfao dgf här som m hdffer pd mgä. Sd aft dgf kanske; och/or sig är gn grg; som gör aff yag odgar fa fgäigf och sd. fdroffgn /Örsf innebär en helödssatsning på idrott eller försörjning genom diverse delödsarbeten. De som satt idrotten först oroar sig dock inte för sin försörjning efter karriären Anöngen kommer man att börja studera eller så tror man att det ordnar sig på ett eller annat sätt tack vare de kontakter de redan har eller kommer att få under sin fortsatta karriär. Det "enkla" framgångskonceptet När kvinnorna själva beskriver vägen öll den egna framgången blir framgångskonceptet enkelt. Framgång kräver falang, enmshef, hdrd träning och gn posifn; mif/ö. Bakom dessa ord gömmer sig dock mycken detaljinformaöon De framgångsrika kvinnorna uppmanades under samtalen att ge goda råd öll en ung kvinna som vill ta steget från naöonell öll intemaöonell elit. I flera avseenden överensstämmer de goda råden med beskrivningen av det egna framgångsreceptet Bilden av vägen öll guldmedaljen blir bara än mer nyanserad. Uppmaningarna kan sammanfattas på följande sätt Ha knff Se fdngsiktigff Lär dig prioritera/ Ha oif/a, fdlomod och discipfinf Säff npp ggna mdff Träna hdrf och affsidigff Några av kvinnorna resonerar också kring något man skulle kunna kalla den obekanta/äkfom. När allt annat tycks vara lika så finns det ändå något som gör att vissa lyckas bättre än andra. Några exemplifierar med andra framgångsrika kvinnor, andra med klubbkamrater som inte lyckats lika bra som de själva Att inte vara jämställd Jämställdhet råder inte inom elitidrotten. Inga Wemersson (1980) definierar jämställdhet som en rättvis fördelning av materiella resurser, av kompetens, av makt och av socialt värde, dvs jxist inom de områden som kvinnorna rapporterar om orättvisor. Inte heller med stöd av Riksidrottsförbundets definiöon kan jämställdhet sägas råda. Jämställdhet inom intemaöonell eliödrott skulle kunna sägas råda när en sådan situaöon råder att manliga mästare skulle acceptera och känna sig nöjda om de erbjöds samma villkor för sitt idrottande som de kvinnliga mästarna (Hall, 1996). Flera av kvinnorna rapporterar om sämre ekonomiska villkor än sina manliga kollegor. Så här svarar en av guldmedaljörema när jag ber henne förtydliga det hon sagt om att förbundet satsar mer ekonomiska resurser på herrlandslaget. /a, dgf har man dg/inifict g/ort. Och sgn är dgf yn, ;a man har yn sgff aff trissa grabbar dom kommer ingenstans. Mgn ändd, sd mnyg dr sd satsas dgf gna och dgf andra pd dom. De har ibland svårt att göra sina röster hörda. Dgf (yorbimdgf) är egenffigen kmnno/%- enffigf där ocksd. Liksom/or min dgf sd är dgf hgft per/ékt atf dom infe bryr sig.... Men yag menar hadg yag uant tio dr yngre sd hadg def infe/wnkat. Kvinnorna får ibland också för liten kunskap om träningsmodeller lämpliga för kvinnor då träningsläran i huvudsak utvecklats uöfrån kunskaper om manlig eliödrott. Och passen oaryn %ppfagda/ör grabbarnas träning... Sd aff ting rxzr yw fyoärr nppfagf/ör dom hefa tiden. Sd def Äändes fife yobbigf emeffandf. Hur ska vi förstå att kvinnorna inte gör mer uppror än de gör mot den rådande situaöonen? Den danska psykologen Eva EÖielberg (1985) menar att varje flicka måste ta ställning öll motsättningen mellan den egna självkänslan och insikten om att män har högre status och mer makt i samhället än kvinnor. Hon ser tre lösningar på denna motsättning och kallar dem personlighetsstrategier. Den eliödrottande kvinnan skulle kunna sägas pendla mellan två olika strategier. Ethelberg menar att den första strategin innebär att kvinnan bortser ifrån den ena delen av verkligheten - den manliga dominansen - och framhåller "jag är bra nog". I eliödrotten innebär det att kvinnorna framhåller att kvinnor och män inte tävlar öllsammans och därför inte bör jämföras. "Vi är bra i vår idrott och de är bra i sin!" Den andra strategien baseras på protest och innebär att kvinnan säger "jag är bra nog" och manlig dominans är en realitet. De kvinnor som har denna strategi ifrågasätter den manliga dominansen och uppfattas därför ofta som problemskapande. Sådana problem beskriver också några av de kvinnliga giildrnedaljörema i denna Att själv ta huvudansvaret Mästarinnorna visar en stor beredskap att själva undanröja de hinder som önns och kan uppstå, att vara lyhörda för nya idéer och att ta kontakt med de personer som man tror kan vara posiöva för den egna elitsatsningen Falerar någon av hörnpelarna som satsningen vilar på så bygger man om. Det gäller frågor i den omgivande miljön som t ex landslagsverksamhet, ekonomi tränare osv men också själva träningsuppläggningen och övrig tävlingsförberedelse. Därmed inte sagt att inte andra personer har betydelse. Förhållandet är snarare det motsatta. Valet av medhjälpare och kvalitén hos dessa är oerhört centralt. Situaöonen kan liknas vid bilförarens, där mästarinnan är bilföraren. Det går inte att lämna ratten till någon annan. Tränaren och förbundskaptenen kan liknas vid kartläsare. För en säker färd måste också valet av passagerare göras noggrant. Mästarinnans väg är slingrig, hon lägger in pauser för vila, men ser öll att välja en jämn körbana när hon väl kör. Många vägar bär öll Rom, men absolut inte alla! Uttryckt med en kvinnas egen röst /ag är oäf ganska eif/gsfark. /ag pgf oad yag mff. Och yag/örsöker fiksom aff infe fdfa mig pdpgr&as/or mycket ax? affa/bfk mnf omkring mig. Kanske, /ag fyssnar yn gärna... men besfntgf ska %%zra gns gggf. Och sen /dr man yn ta konsgkognsgmaaudgf. Prestations- och socialt inriktad Den framgångsrika eliödrottande kvinnan har funnit ett liv som hon trivs med och som ger henne de utmaningar och det innehåll som ger livet mening. När kvinnorna själva säger att "kvinnor är sociala", kanske mer socialt inriktade än män, så säger de inte samödigt att kvinnor inte är prestaöonsinriktade. För Magdafgna fors6grg - d«66gf yär/dsmäsfar/nna i s6nfs6ywg Yffgrfigarg gff exgmpef pd gn/dmgdaf/ pd 6i/mnors i/is. Fofo; Dgnny Gzfz/o, f rg#gna Bi/d

3

4 Svensk Idrottsforskning nr2d1997 ^ den framgångsrika idrottskvixman finns det inga eller i vart fall myck et små motsättningar mellan en betoning av att vara socialt inriktad och prestationsinriktad. Av denna studieskxxllejaghellre vilja dra slutsatsen att poängen är både och. Det ena förutsätter det andra och vice versa. Enbart socialt liv ger inga idrottsliga framgångar. Detäryäffgfäftaftsägaaff manmff mnna SM. Def mil säkert affa. Men âg menar hnr gärna mff man göra dgf^ Hnr mycket är man inredd aff x^ra^ Sa man ska infe fnra sig syäfxôgh...ya, man ska infg tro aff bara/ör att man mff dgf såb/irdgf så. Man/ar nog fa bort några andra sakgr som man xî/f också, x^räna i sfäffef/ Utan idrottsframgångar erhålls inte det sociala liv som ger näring för den idrottsliga satsningen, dvs ett slags cirkelresonemang. Enbart idrottsliv med ett därtill sammanhängande negativt socialt liv ger inte den behövliga näringen för att träning och tävling ska bli meningsfull. Men ändå så är def def här andra som har betytt mest. Om yag mssfe om yag säggr.. 197^ när yag hadg håfff på några år... aff ya, dgf kommgr infg aft oara knf dgf här. Dn kommgr infg aff h^gka om dina fagkamrafgr, men dn kommgraft xînna OS gnfd, dåhadgyag infggyorf dgt^örsåmygkgfbgfydgrinfg gnmgdaf^. Vi kan alltså konstatera att ""^vinning isnttheonly thing". A^t^äaê^ârr^är^ä^ Att vara social ixmebär också en strä van efter att vara en hel individ. (^) Sålunda är en positiv familjesitua öon en självklarhet Sätten att kom binera idrott med andra karriärer i livet, som utbildning och arbete, varierar, gemensamt är en medve ten tanke kring dexma fråga. De för sök kvirmoma gör för att kombinera flera karriärer och därmed få ett mer helt liv skuee kxxxma beskrivas i tre typfall. Individen kan vandra emellan dem beroende på ålder och övriga livssituationer, gemensamt i alla tre fallen är en pendling mellan väg och mål. ^/ifiga Lisa Välstrukturerad tillvaro försöker med dubbelsatsning. Målet är viktigare än vägen ochelitidrott är roligt idrottenär livet just nu-annat kommer sedan Vägen är lika viktig som målet. x^^s^^^n^ ^s^ - Elitidrott är mitt liv och mitt arbete, l^lål och väg Vikansåledeskonstateraattkvin norna kan befinna sigiflera karriärer samtidigt^varavelitidrottskarriärenärdenmestsynliga.ävenden äriständigförändring.denärxnte rak.denärlångvarig.lbland-hos hälften avdessa kvinnor-härden haft mer än två år långa avbrott. Eör några av dem har den börjat väldigt trevande ibland också förhållandevis sent ^lla har haft tankar kring avslutning av karriären. Umeåpedagogen Inga Elgqvist Saltman ^1992) har studerat såväl svenska som nordiska kvinnors utbildnings- och yrkeskarriärer. Hon konstaterar att medan männens karriärer ofta följer en rak linje utan märkbara avbrott så kan kvinnomas karriärer karaktäriseras som slxngriga med olika former av kombinatio ner av studier, förvärvsarbete och omsorgsarbete. De blir därmed min dre förutsägbara. Dehär presenterade kvinnorna uppvisar likartade karriärmönster inom idrotten. Detta leder till reflexionen att eventuell planläggning av en idrottskarriär måste ta sin utgångspmxkt i den enskilda individen i detta fall i den enskilda kvinnan. Den plan som görs upp måste också vara flexibel och långsiktig. Något som också mästarinnorna säger i sina goda råda öll den unga kvinnan. En av Sveriges mest framgångsrika förbundskaptener är Pia Nilsson, ansvarig för golflandslaget Hon har liknat sin roll vid trädgårdsmästarens och utövarna vid blommomas i en trädgård. Blommorna är av olika LyckfigaLisa Det måste vara roligt Pgîffolîbei^ Sr^ggs^mgs^kmnnfâgnfdmedaf^ör.

5 ' t e ' typ, storlek och färg. "We want each one of Öie flowers to reach its full potenöal" (Nilsson, 1996). En sådan ledarstil får sin bekräftelse av denna studie. Gräns manligt/kvinnligt förflyttas Dessa kvinnors deltagande i intemaöonell eliödrott är ett mycket gott exempel på den kontinuerliga förändring som sker av det så hårt könsstrukterade samhället. Föreställningarna om vad kvinnor kan och får göra förskjuts. Vi kan se att där kvinnor bruöt mark är situaöonen enklare, dvs där kvinnor visat att "kvinnor kan" ökar respekten och därmed förbättras förutsättningarna för följande generaöoner av elitidrottande kvinnor. Det gäller att avslöja myten - att mästaren - åtminstone den svenska - måste vara en man. Studien antyder också att det är en myt att kvinnor vill tränas och ledas av män. Förvisso har flera studier visat att såväl kvinnliga som manliga utövare oftare föredrar manliga tränare, men bilden nyanseras av kvinnor som haft kvinnliga tränare. Det tycks då vara så att det fåtal kvinnor som har haft kvinnliga tränare har så posiöva erfarenheter att de gärna ser fler kvinnliga tränare. Även dessa iakttagelser redovisas i andra studier (Cederberg & Olofsson, 1996 och Fasöng, 1996). Kvinnors liv blir synliga De kvinnliga mästarinnorna visar att idrott som "livsprojekt" också kan vara något för kvinnor. Kvinnors Ev karaktäriseras ofta av det osynliga arbetet såsom ansvar och omsorg för andra - för bam, gamla och ibland även för friska och arbetsföra män. Mäns deltagande i idrott har ofta möjliggjorts genom kvinnors omsorgsarbete. Genom eget deltagande i idrott kan kvinnor utveckla ett eget individuellt projekt, som ger livet mening och innehåll. Genom framgång i intemaöonell eliödrott blir också detta kvinnliga projekt synligt. Därmed kan eliödrott bidra öll kvinnofrigörelse. Här är dock oerhört vikögt att poängtera att elitidrott också kan verka i motsatt riktning, dvs vara förtryckande och exploaterande, vilket flera intemaöonella studier visat (5) Sammanfattande reflexioner De svenska världsmästarinnoma, olympiska mästarinnorna och europamästarinnoma låter sig inte beskrivas i generella termer, däröll är variaöonema dem emellan alltför stora. Dcffa är hnzwdrgsnffafgf av denna undersökning. Kvinnorna är enskilda individer både socialt och fysiskt och mentalt. Att eliödrottskvinnoma måste betraktas och behandlas som enskilda individer även när de ska nå framgång betyder inte att de inte har något gemensamt eller att inte vissa saker är vanligare än andra. Intemaöonell toppidrott ger vissa gemensamma ramar för sina utövare. Till de gemensamma ramarna räknar jag sådant som t ex ökande konkurrens, massmedias involvering, överbetoning av segern - den s k tävlingsspiralen - kommersialisering och dopinganvändning. Ur ett kvinnligt perspeköv kommer häröll diskriminering av kvinnorna, manlig styrning och idrottens manlighetsfostrande inslag. (6) Inom dessa ramar önns dock utrymme för olika beteenden och inställningar, vilket de kvinnor som här kommit öll tals är goda bevis för. Annorlunda uttryckt kan sägas att dessa kvinnor har funnit sina strategier för att nå framgång. Det är också där fokus ligger i denna studie. Helhetsperspeköv och individualisering är modeord i ledarskapsdebatten idag (Cederberg & Olofsson, 1996). Denna studie bekräftar och ger stöd åt ett sådant ledarskap inom eliödrotten. Väsenöigt är dock att ge dessa begrepp ett innehåll och en mening. Det är min förhoppning att denna studie har givit ett bidrag i detta avseende liksom att den kan tjäna som en brygga mellan forskningen och det praköska och poliöska idrottsaibetet 1 Studien finns presenterad i sin helhet i Olofsson, Eva (1996). Guldmedalj på kvinnors vis (Arbetsrapport nr 116). Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. 2 CPU:uppdraget har sin bakgrund bl a i en propå frän en tidigare landslagsledare och dennes erfarenheter av att arbeta med kvinnliga landslag. Han menar sig ha observerat att de kvinnliga elitidrottama - oftare än sina manliga kollegor - har behov av att "helheten" i livet fungerar tillfredsställande. 3 Umeåforskaren Karin Henriksson-Larsén har presenterat två översikter över fysiologisk och medicinsk forskning med inriktning på kvinnors idrottande. Se Henriksson-Larsén, Karin ( ) 4 Liv-Iorunn Kolnes (1994) visar i sin studie av kvinnliga och manliga norska toppidrottsutövare att kvinnorna framhåller behovet av att kunna kombinera idrotten med andra karhärer - att kxmna kombinera idrotten med ett så "vanligt liv" som möjligt. 5 Se Lex. Crosset, Brackenridge, Fasting, Hargreaves och Kolnes. 6 För utmärkta analyser i dessa avseenden hänvisar jag till lennifer Hargreaves (1994) som behandlar kvinnors idrott i ett historiskt och nutida perspektiv samt till Ann Hall (1996) som i sin bok "talar om feminism" med idrottskvinnor, idrottslärare, idrottsstuderande och idrottsforskare. Referenser Brackenridge, Cecilia. (1994). Sexual harassment and abuse in sport "It couldnt happen here" i Kvinner - En utfordring for idretten? (Arbeidsnotat 2/94). Oslo: Norges forskningsråd. Sekretariatet for kvinneforskning. Cederberg, Ingela & Olofsson, Eva. (1996). En katt bland hermeliner - en forskningsöversikt om kvinnor och ledarskap. Farsta: Sveriges Riksidrottsförbund. Crosset, Todd. (1986). Male coach/female athlete relationships. Paper presented at The First International Conference for Sport Sciences, Lillehammer, Norway, November Elgqvist-Saltzman, Inga. (1992). Gravel in the machinery or the huv of the wheel? I Eduards, Maud et al Rethinking change. Current swedish feminist research (Rapport från HSFR) Stockholm: HSFR. Engström, Lars-Magnus. (1989). Idrottsvanor i förändring (Rapport nr). Stockholm: Högskolan för lärarutbildning. Institutionen för pedagogik Ethelberg, Eva. (1985). Självkänsla kontra realitet - ett dilemma för psykologin och för kvinnorna. KVT, (T). Fasting, Kan. (1996). Playing soccer - its meanlng for women in different countries. Paper presented at Women, Sport and Health European Women and Sport Conference, Stockholm, Sweden August Hall, Ann. (1996). Feminism and Sporting Bodies. Essays on theory and practice. Champaign IL: Human Kinetics. Hargreaves, lennifer. (1994). Sporting females: Critical issues in the history and sociology of womens sports. London and New York Routledge. Henriksson-Larsén, Karin. ( ). Medicinsk odx fysiologisk forskning om kvinnor och idrott - del 1,2. Stockholm: Sveriges Riksidrottsförbund. Kolnes, Liv-Iorunn. (1994). Kvinner og toppidrett Om kjenn, kropp, seksualitet og relasjoner i toppidretten. Oslo: Norges Idrettshegskole. Nilsson, Pia. (1996). How to make whats impossible today possible in the future. Paper presented a t Women, Sport and Health European Women and Sport Conference, Stockholm, Sweden August Olofsson, Eva. (1989). Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna xmder 1900-talet. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institudonen. Wemersson, Inga. (1980). lämställdhetsarbetet i skolan: Konsekvenser av olika ideologier (Pedagogiska rapporter nr 11). Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.