Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare,

Transkript

1 Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer inom barn- och ungdomsidrotten. Varje målgrupp har ett eget material. Med utövare menas i det här häftet vuxna idrottare och motionärer.

2 Det framgår att en av medlemmarna i din träningsgrupp är homosexuell. Detta väcker negativa reaktioner hos några andra i träningsgruppen. Hur agerar du? Diskutera.

3 Människovärdesprincipen Alla personer, oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning, funktionsförmåga, idrottslig begåvning eller nivå, har rätt att ta del av verksamheten, på svenska, på lika villkor. Idrottsrörelsen ger alla engagerade lika möjligheter rättigheterna och skyldigheterna är också lika för alla. Vi är jämlika, toleranta, ärliga och rättvisa. Verksamhetens grundsten är demokrati och vi respekterar samhällets, föreningarnas och idrottsgrenarnas lagar och regler. Verksamheten är kunskapsbaserad på alla nivåer. Från princip till handling för utövare Utövare av idrott och motion respekterar idrottsgrenens regelverk och dess värderingar. De respekterar sina konkurrenter, deras talang samt prestationer och talar aldrig illa om dem. Våldsamt beteende accepteras inte hos idrottare och motionärer. Utövarna samarbetar öppet och ärligt med tränare och andra som stöder dem. De tar själva huvudansvaret för sin egen utveckling. Utövarna ser idrotten som en arena för personlig tillväxt. De vill vara ambassadörer för Fair Play. För att människovärdesprincipen skall omfattas bör; all idrott värderas lika alla behandlas som individer lagar, stadgar och regler inom verksamheten respekteras verksamhet med hänsyn till alla målgrupper inom idrotten erbjudas projekt för alla målgrupper fördomsfritt kunna genomföras idrotten ta en roll som brobyggare mellan olika grupperingar negativa beteenden, fenomen och trender som strider mot god idrottsetik förebyggas, motarbetas och fördömas

4 Som aktiv idrottare erbjuds du förbjudna prestationshöjande preparat som ingen dopingkontroll ännu kan upptäcka. Hur agerar du som aktiv?

5 Hälsoprincipen Den finlandssvenska idrottsrörelsen vill bedriva sin verksamhet så att den utvecklar aktörerna fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt. Förutom att tävlingsidrotten skall ske under hälsosamma former utgår vi i verksamheten från ett folkhälsoperspektiv - vi vill göra människor sundare. Vi poängterar hälsa och välmående genom fysisk aktivitet i alla livsskeden. Idrottsrörelsen värderar samarbete och värnar om det sociala kapitalet eftersom det starkt bidrar till välmåga och trygghet. Användning av rusmedel och missbruk av läkemedel associeras och kopplas inte ihop med idrott och fysisk aktivitet. Inom all tränings-, tävlings- och evenemangsverksamhet är deltagarnas hälsa, trygghet och säkerhet central. Från princip till handling för utövare Utövarna prioriterar sin egen hälsa och erkänner att idrott under ansvar utvecklar människan positivt såväl fysiskt som psykiskt. Idrottaren strävar inte efter framgång på bekostnad av hälsan. Utövarna tar vara på den glädje, gemenskap, utmaning och utveckling som idrotten erbjuder. Idrottare tar själva huvudansvaret för att idrottsutövandet är hälsosamt och tryggt. För att hälsoprincipen skall omfattas bör; samtliga aktörers hälsa, välmåga och hygien prioriteras barn, ungdomar, motionärer och toppidrottare stödas likvärdigt hälsa och välfärd prioriteras framom idrottslig framgång och ekonomisk vinst de skadliga effekterna idrotten kan ha på individen minimeras verksamhetsformer som främjar det sociala kapitalet skapas och bevaras bruk av alkohol och andra rusmedel förbjudas vid idrottsplatserna

6 Några medlemmar i en barngrupp har stannat kvar i hallen efter träningspasset. Dina träningskamrater riktar högt och ljudligt glåpord mot varandra. Hur ingriper du som vuxen idrottare?

7 Fostringsprincipen Idrotten är en betydelsefull del av barnens och ungdomarnas uppväxt. Alla aktörer inom idrotten stöder tillsammans individens utveckling. Vuxna skall stöda alla barn i enlighet med deras behov så att det är tryggt att växa och utvecklas inom idrottsrörelsen. Den finlandssvenska idrottsrörelsen poängterar vikten av att utövarna får uppleva och mogna på livets alla plan. Idrotten erbjuder en värdefull finlandssvensk miljö att växa upp och utvecklas i. Från princip till handling för utövare Utövarna söker självmant efter idrottens inbyggda värderingar. De utforskar sin egen identitet och personlighet inom idrotten. De utnyttjar sina egna upplevelser och ser idrotten som en arena för personlig tillväxt. De vuxna utövarna fungerar som positiva förebilder och uppmärksammar sin roll som förebilder för unga. För att fostringsprincipen skall omfattas bör; aktörernas kunskap och erfarenhet värnas om idrotten kännetecknas av deltagarnas trivsel och av att alla får delta utövarna utvecklas såväl fysiskt som mentalt samarbetet mellan skolan, hemmet och idrotten uppmuntras och stödas idrotten och motionen betraktas som en naturlig del av livet

8 Om ren miljö Den finlandssvenska idrotts- och motionsverksamheten bedrivs med ansvar för miljön. Inom verksamheten eftersträvas ett medvetet miljötänkande. Om ren idrott Idrottsutövarna och de som verkar inom idrotten förbinder sig att jobba för en ren idrott. De känner till och följer de gällande antidopingreglerna inom idrotten överlag och den egna grenen i enlighet med Finlands Antidopingkommittés regler. Om sund ekonomi Idrottsverksamheten bedrivs enligt ekonomiskt hållbara principer och enligt samhällets lagar. En god ekonomiförvaltning är en central del av idrottsorganisationens verksamhet. Följande publikationer har fungerat som referensmaterial och inspiration vid uppgörandet av programmet Idrott för alla. Rent Spel SLU 2004 Operation Spelregler Nuori Suomi 2001 Etisk kodeks for dansk konkurrenceidræt Team Danmark och DIF 2006 Idrott för barn RF 2007 Idrott för ungdom - RF 2007 Jämställdhet RF 2007 Diskriminering RF