PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor

Transkript

1

2 LEDARE WE Ansvarig utgivare Ingemar Ericson Chefredaktör Artur Forsberg Redaktionsråd Ingemar Ericson, Lars-Magnus Engström, Alf Thorstensson Centrum för Idrottsforskning, Box 5626, Stockholm, tel , fax Prenumeration Helår med fyra nummer kostar 100 kr. Insattes på postgiro Mottagare Karolinska institutet. Ange på talongen "kst 218, proj 2150, konto 3601". Produktion MediaLaget Stockholm AB Omslagsbild Världens största brännbollsturnering - ett årligt evenemang i Umeå ISSN INNEHÅLL Nr 2 # 1997 * Årgång 6 4 Idrottsrelaterade utbildningsoch forskixingsmiljöer vid Umeå universitet 7 Guldmedalj på kvinnors vis 12 Kvinnor i ledande befattningar 16 Gymkxxlturen - en obsex-vations- 20 Utveckla psykologiska färdigheter hos idrottsaköva en pedagogisk utmaning 25 Idrottsmedicinska enheten 27 Forskning kring fysiologiska könsskillnader 30 Benmassa hos kvinnliga löpare med menstrxiaöoiisrubbrxingar 33 Mikrodialys i benvävnad - nytt sätt att undersöka skelettets omsättning 35 Overträning - påverkan på uthållighet och styrka 38 Srnärttillstånd i hälsenan 40 Idrottsforskning vid psykologiska instituöonen i Umeå 44 Golfstil under uppmärksamhet 47 Kompass - Navigation med notation 51 Debatt 59 Sök forskningsanslag! 59 Prenumerationstalong Ljuset kommer från Norr m m»umeå universitet invigdes 1965 och är Sveriges näst yngsta, dock ej det näst minsta universitet. Där finns nu mer än studenter och en personalstyrka på ca. 3.B00. Universitetet erbjuder utbildning inom fem fakulteter: hiirnanisösk, matemaösk-naturvetenskaplig, medicinsk, samhällsvetenskaplig och odontologisk samt olika lärarutbildningar. Nya utbildningar tillkommer vilka ofta är tvärvetenskapliga. Totalt finns mer än 100 program och tusen kurser att välja mellan. Sannerligen raskt marscherat på drygt 30 år. Universitetet brukar beskrivas som "praktiskt, vidöppet, nyfiket, utan tyngande tradiöoner". I många sammanhang brukar uttrycket den stora kunskapsmetropolen i norr användas. I Umeå har allöd hinnits ett stort intresse för idrott. Volleyboll, skidor, basket, fotboll, bowling, innebandy, badminton, hockey är idrotter där man "matchar" övriga Sverige. Idrottsintresset har även delats av inånga ledande personer i universitetets ledning. Man har insett att studieresultat och moöon har ett klart samband. Med stor ambiöon har man därför byggt egna idrottsanläggningar och underlättat för eliödrottare i deras studiegång. På detta sätt har man lyckats rekrytera många elitaköva öll att kombinera träning och studier. Dessa har i sin tur påverkat andra studenter Öll moöon och en mycket aköv studenödrott (IKSU) har vuxit fram. Ett stort arbete i denna utveckling har gjorts av förre rektorn Lars Beckman som också var ordförande i df:s styrelse fram Öll förra året. «m m Men den unga miljön och det av tradiöon stora idrottsintresset har även kommit att påverka forskningsinriktningen. Idrottsforskningen har fått en bra start i denna miljö. Den beteendevtenskapliga forskningen startade på allvar 1969 när Sten Henrysson blev insötuöonens första professor. På regionssjukhuset kom Ronny Lorentzon och Michael Sjöström igång med idrottsmedicinsk/fysiologisk forskning och verksamhet under 70- talet När idrottsrörelsen i slutet av 60-talet lyckades driva fram fyra idrottsprofessurer i landet kom två av dessa att hamna i Umeå. Givetvis var detta beslut ett uttryck för den höga ambiöonsnivå man visat i Umeå. Den ena öck iruiktningen mot idrottspedagogik och den andra mot idmttstraumatologi. De första innehavarna av dessa professurer blev de redan då i Umeå verksamma Marön Johansson och Ronny Lorentzon. Även inom ämnet psykologi har stort intresse för idrottens frågeställningar visats. Vid den psykologiska insötuöonen har idrottsrelaterad forskning knmmit i gång xmder ledning av Bo Molander. Dessa tre gruppledare har öllsammans svarat för detta nummer av ödningen. Med hjälp av sina medarbetare vid respeköve insötuöon, den idrottsmedicinska, pedagogiska och psykologiska, beskrivs här ett flertal projekt med stor idrottsrelevans. De ger även varsin översikt av utvecklingen inom sina insötuöoner. Till dessa insötuöoner rekryteras numera ständigt nya doktorander (ofta med eget idrottsintresse) och ett flertal avhandlingar har sett dagens ljus. Undervisning och utbildning i ämnet idrott har därmed kiinnat lyftas och baseras på aktuell kunskap. Idrottsforskningen från Umeå har på bred front kornrnit att synas vid olika konferenser och kongresser både inom och utanför landets gränser. Det finns även andra områden där Umeå har en framstående idrottsrelaterad forskning t.ex. Håkan Johansson vid Arbetslivsinsötutet, som med sin grupp bedriver avancerad forskning kring bl.a. människan i rörelse där fördjupning har skett angående muskeloch ledreceptorer. Det finns med andra ord utrymme för ytterligare presentaöoner från denna landsända. Med dessa rader som bakgrund är det bara att önska läsarna några spännande ömmar. Skulle nattlampan slockna är det bara att vända ödningen mot norr... därifrån kommer ljuset Artur forsk?y C&t^a&zWr

3 Svensk Idrottsforskning nr 2 * 1997 t e ' Idrottsrelaterade utbildnings- och forskningsmiljöer vid Umeå universitet Vid Umeå universitet med mer än studenter och med en personalstyrka på ca 3500 personer utförs naturligtvis en hel del forskning, som i vid mening kan betecknas som idrottsrelaterad. I det här numret fokuseras företrädesvis forskningssaktiviteter som har utvecklats vid några av de institutioner som aktivt är involverade i de idrottsrelaterade utbildningar som finns i Umeå. De institutioner som bidrar med artiklar är den idrottsmedicinska, den pedagogiska, den psykologiska insötuöonen samt den fysiologiska insötuöonen vid arbetslivsinsötutet. Ronny Lorenzon berättar om utvecklingen på den medicinska sidan medan jag här kommer att skriva om vår insötuöon och om utvecklingen mer allmänt, och då särskilt om den samhällsvetenskapligt/pedagogiskt inriktade idrottsforskningen. Den psykologiska insötuöonen medverkar inte fxillt ut i idrottsutbudningen men har en livakög idrottsrelaterad forskning som Bo Molander beskriver närmare. Skolinriktad idrottsforskning Idrotkforskningen startade på allvar 1969 när Sten Henrysson blev insötuöonens första professor och den var då skolinriktad. Sten var vid den öden bl a handledare för Lars- Magnus Engström i Stockholm som utvärderade högstadiets gymnastikundervisning och Gudrun Hedberg som skrev om gymnasiets gymnastikundervisning. Ett annat projekt som Sten, själv intresserad orienterare, arbetade med rörde hur undervisningen i orientering skulle bedrivas den svenska skolan. Relaöonen skola-idrottsrörelse har också behandlats av undertecknad och Per-Olof Granström som utvärderade försöksverksamheten med idmösgymnasierna i Sverige un-der åren För närvarande är bl a två doktorander intresserade av idmttsämnet i skolan. Inger Karlefors som studerar samverkan inom idrottsämnet och Lars Bergendahl som börjat studera elevers uppfattningar om ämnet Inom området moöon och friskvård var Åke Fjellström insötuöonens Martin Johansson Pedagogiska institutionen Umeå universitet pionjär när han i början av av talet startade ett mer aköonsinriktat försök för att få folk att moöonera regelbundet. Anita Wester-Wedman och Ingemar Wedman har senare haft ett liknande projekt, som bl a har resulterat i Anitas avhandling från 1988, Den sodr/brigade mofionå- Under årens lopp har insötuöonen också varit inkopplad på utvärdering av olika friskvårdskampanjer. Själv har jag medverkat i en omfattande tvärvetenskaplig utvärdering av ett 10-årigt, förebyggande hälsoprogram, där fokus har legat på att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Projektet började i Norsjö kommun 1985 men har sedan spridits ölll samtliga kommuner i Västerbotten Ett arbete som också samordnats med WHOs Monikaprojekt Inom moöonsområdet studerar nu doktoranden Tor Söderlxmd gymkulturen medan Kent Löfgren skriver på en avhandling om studenters studie- friöds- och idrottsvanor. Den sistnämnda är en komparaöv studie av förhållandena vid University of Wisconsin, Madison och vid Umeå universitel Den organiserade idrotten Detta är insötuöonens främsta forskningsområde. Eva Olofsson har utvärderat förbundets satsning på kvinnoidrott från 1978 och framåt i olika perioder. Vi har också öllsammans med P-O Granström studerat idrotten på föreningsnivå, kartlagt ledarstrukturer etc. Uöfrån dessa samlade erfarenheter och med mycket nytt historiskt material har Eva kornmit med avhandlingen, Hor kiwiyiomw gn spt?rfsf;g cfwms? Hon visar där hur kvinnorna xmder visst motstånd fått tillträde öll fotboll och gymnasök men också hur idrotten inte bara skapats av män for män utan också att forskningen om idrott huvudsakligen utförts av män med de konsekvenser som det har fört med sig. Tillsammans med Ingela Cedefberg har hon intresserat sig för kvinnliga ledarfrågor och också utfört en studie på elitsatsande kvinnor. Idrottsrelaterad undervisning Till det här området ska också föras mina egna historiskt/sociologiskt inriktade studier om idrotten, dopingen och moralen, om läktarvåld och om idrottens spegling i massmedia. Staffan Karp skriver på en avhandling om idrotten som uppfostringsmiljö. Bam och föräldrar inom idrotterna fotboll och golf har intervjuats och intresset koncentreras öll vad idrott betyder för familjerna. Uöfrån en empirisk studie om svensk ishockey analyserar Per-Göran Fahlström tränares, spelares och föreningars uppfattningar om coachemas filosofier och arbetssituaöon. Som komplement öll projektverksamheten har det sedan 15 år öllbaka drivits ett tvärvetenskapligt idmttsseminarium vid insötuöonen. Även om idrottsforskningen har föregått undervisningsinsatsema kan inte forskningens utveckling

4 ' t e ' IfKfifwffOMfrTBZ i/id U?Mgj WMM/gr^ifef /igger ^amfadg inom g W z/ä/ wf%/gc6/af campw^omrjdg med admmigrrafiomg» fd^ i cgwfrwm. Här»ordo^tra dg/gw ai/ owrj^et förstås fristående från de utbildningar som har utvecklats vid pedagogiska insötuöonen och vid Umeå universitet. Intresserade hänvisas Öll en rapport från pedagogiska insötuöonen (Educaöonal reports, nr 51, 1996 ) där Björn Allergren utförligt har beskrivit framväxten av Idrottpedagogprogrammet. Där presenteras också en undersökning om hur de studerande lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. UtbUdningsverksamheten vid insötuöonen började 1977 med tre enstaka 20-poängskurser i Idrottspedagogik på A-nivå. Sedan har det rullat på. En lokal linje på 100 poäng inrättades 1985 och fyra år senare införlivades en 20-poängs kurs i Idrottsmedicin. Dagens Idrottspedagogprogram ger möjlighet att avlägga Kandidatexamen på 120 poäng men också möjlighet öll att läsa ytterligare 40 poäng för en Magisterexamen, något som ungefär en fjärdedel av de studerande gör. Nya valmöjligheter har tillskapats med bl a kurser i Idrott/KosÖcunskap som drivs av insötuöonen för kostvetenskap. Idrottskurser för grundskollärare (5/15 poäng), har getts under lång öd öll ett stort antal studerande. LäramtbUdningens idrottslärare integrerades organisatoriskt vid vår insötuöonen 1992 och alltsedan 1994 har såväl gymnasielärare som grundskollärare utbildats i Idrott/ Annat ämne. Ämnet idrott blev huvudämne vid universitetet Det innebär att det ekonomiska stödet för kurserna är detsamma som för idrottslärarutbildningama i Stockholm och Örebro, vilket ytterligare har stabiliserat verksamheten. Strategin vid insötuöonen har varit att parallellt försöka bygga ut såväl undervisning som forskning, för att därigenom bli mindre ekonomiskt och kompetensmässigt sårbara. Det har varit ett spännande men mödosamt arbete som vi nu börjar skörda frukterna av. Allt fler lärare har kunnat anställas och för närvarande har institutionen ett femtontal lärare/forskare direkt inriktade mot idrottsområdet. De flesta lärarna är också doktorander eller medverkar i andra typer av kompetenshöjande kurser. Genom den forskningsbaserade xindervisningen med ett femtontal examensarbeten och ett tjugotal C- och D -uppsatser per år hoppas vi på en god rekrytering Öll forskarutbildningen framöver. Verksamhetens framväxt Hur ska vi då förstå den uppbyggnad som skett av den idrottsrelaterade verksamheten vid Umeå universitet och som delvis speglas i detta nummer? Ja, den kan inte ses isolerad från ett allmänt vetenskapligörande av samhället, men det finns också mer specifika förklaringar. Den beteende- och samhällsvetenskapliga idrottsforskningen har kommit relaövt sent både i Sverige och utomlands, i slutet av 1960-talet. En förklaring är att universiteten traditionellt har varit lierade med de högre skikten och dess kultur. Idrotten har helt enkelt fallit på fel sida, den lägre värderade sidan, i en mängd dikotomier som brukar användas vid beskrivningen av vår omvärld. De dikotomier jag tänker på är sådana som; arbete-friöd, själkropp, allvar-nöje, ekonomiska-icke ekonomiska aköviteter, etc. Idrottens knytning öll friöd, kroppskultur, imderhållning och mass-sysselsättning har medfört att den inte varit intressant för akademin Men det är här som det skett förändringar på senare öd. Basala förändringar inom poliök, ekonomi, näringsstruktur och arbetsliv har lett öll att kroppskulturen har uppvärderats. Hälsoargument, med både ekonomiska och livskvalitetsbefrämjande undertoner, samt en växande mode- och reklamindiistri, är exempel på sådant som bidragit öll en sådan uppvärdering. Beredskapen för och efterfrågan på forskning och högskoleutbildning har också förändrats hos idrottsrörelsen själv. Företrädare för idrottsrörelsen har ofta ödigare framställt idrotten som en okontroversiell företeelse i samhället. Därmed har den inte heller framstått som särskilt forskningsbar. Men här är förändringen tydlig. Forskning och utbil-

5 Ä dade personer efterfrågas både för att förstå och bemästra problem och för att spetsa eliödrotten ytterligare. (Idrottsrörelsen har tex varit en vikög påskyndare för de båda professurer som finns vid Umeå universitet i pedagogik, särskilt idrottspedagogik, samt i idrottsmedicin). Men också förändringar inom xmiversiteten och högskolorna har verkat i gynnsam riktning. Dels har trycket på högskolorna att vara s k sambällsnytöga och demokratiska ökat vilket gjort att nya utbildningar skapats inom nya områden Dels har man alltsedan 1977 års högskolereform tryckt på att all högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund. Därmed har det också blivit ett tryck på forskning för alla lärare som är anställda vid de idrottsutbildnxngar som finns i landet för dessa inte ska tappa i status i jämförelse med andra utbildningar. Och här är vår situaöon i Umeå inget undantag. Idrottsuniversitetet i Umeå För att forskning - och utbildning inom idrottsområdet ska kunna utvecklas opömalt som högskoleverksamhet måste relaöonema Öll studenterna (imdervisning, rådgivning), öll de yrkesverksamma (fortbildning) öll det övriga universitetet (kontaktnät/medverkan i det kolleköva universitetsarbetet) samt öll det omgivande samhället (informaöon), ständigt förbättras. Ett sådant arbete blir aldrig färdigt och i dessa avseenden önns naturligtvis fortfarande en del att göra. Här endast några ord om xrniversikbmiljön i Umeå som varit en påtaglig posiöv faktor för utvecklingen Umeå är ett ungt xmiversitet vilket har medfört att samarbetet mellan olika discipliner och mellan olika administraöva organ fortfarande går relaövt smidigt, så även när det gäller idrottsfrågor. Personer i ledande befattningar, bl a förre rektorn Lars Beckman och nuvarande utbildnings- och forskningschefen, Ingemar Ericson har också ett personligt idrottsintresse, vilket har underlättat etableringen av idrottsområdet. En speciell arbetsgrupp för idrottsfrågor inrättades 1987 direkt under rektor, vilket bidragit öll att universitetet numera ofta proölerar sig som ett idrottsuniversitet. Samarbete bedrivs också akövt med idrottsrörelsen bl a lokalt med Västerbottens Idrottsförbund och inom ramen för Olympisk Support. Enbart personintresse räcker emelleröd inte som förklaring öll denna idrottsprofil. En posiöv idrottsmiljö är vikög i den hårdnande kampen om studenter mellan olika universitet och högskolor, och det är något som Umeå universitet insett och satsat på. Det ökade kroppsintresset i samhället har också bidragit öll att de idrottsrelaterade utbildningarna hör öll de mest eftersökta vid universitetet. Men även personal och andra studerandegrupper är motions- och kroppsintresserade. Stiftelsen Universitetshallen har kvadratmeter akövitetsyta och en ny simhall xmder uppbyggnad. Man registrerar besök /vecka. Intresset blir inte mindre av att Studentemas idrottsförening (IKSU ) varje vår genomför världens största brännbollstumering (I fjol med deltagare och ca åskådare). Härigenom har det skapats en hemvändartradiöon för gamla studenter vilket ger idenötet öll de studerande, samödigt som det stärkeridrottsprofilen och ger PR åt Umeå universitet. Den bild som jag här försökt förmedla om den idrottsrelaterade verksamheten i Umeå är att den för närvarande har relaövt stark medvind. Samödigt måste man ha i minnet att kraven på de som arbetar på insötuöjnema inom universitetsoch högskolor både har förändrats och ökat, och det gäller också för oss som arbetar inom denna verksamhet i Umeå. Mycket görs men mycket återstår också att göra. m Universitetsområdet Sydi/äsfra de/ew a%/ cay»pmm?mn3dgf wppfaa &// sfor dg/ ai/ Umgj %fw;/grs!fgfss/w66wj.

6 Guldmedalj på kvinnors vis De kvinnliga idrottsmännen har tagit över rubrikerna de senaste veckorna! Så löd ingressen till TV:s Sportnytt tisdagen den 10 februari De som åsyftades var världsstjärnorna Ludmila Engqvist, Magdalena Forsberg och Pernilla Wiberg. För något år sedan kunde vi i massmedia höra hur svenska idrottskvinnor kritiserades för att inte vilja tillräckligt mycket eller för att inte ha förstått vad hård elitträning innebår. Jag har i mina tidigare studier konstaterat att idroff dr en /orgfggfsg som s&apats ax? män/or män (Olofsson, 1989). Jag har vidare kunnat konstatera att kvinnor har ett annat beteende i förhållande öll idrott än män. Både kvinnor och män tror sig också veta att kvinnor och män har olika irxställning öll idrott. Det är här relevant att tala om avvikelse, då det är manligt beteende och förhållningssätt som är norm inom idrotten. Den bilden av idrotten är förvisso sann. Lika sann är dock bilden att många unga kvinnor idag ägnar sig åt idrott och också åt tävlingsidrott på elitnivå. Många menar att kvinnors annorlunda inställning öll idrott medför att kvinnor i tävlingsidmtten ofta framhäver idrottens sociala värden framför de prestaöorxsinriktade. Med Lars-Magnus Engströms terminologi skulle kvinnor således i högre grad framhäva idrottens egenvärde framför dess investeringsvärde (Engström, 1989). Denna artikel bygger på en studie, som har utförts på uppdrag av Centrum för prestaöonsutveckling (CPU), med syfte att kartlägga några kvinnliga eliödrottsutövares erfarenheter av och inställning öll idrott på intemaöonell toppnivå. Särskild uppmärksamhet har lagts på det som kan benämnas "karriären". (1) Undersökningen Studien har koncentrerats öll individuella idrotter. Samöiga spccialförbund ombads att sända in namnuppgifter på den eller de kvinnor i sina landslag som de ansåg öllhöra den intemaöonella eliten i sin gren. Bland dessa kvinnor utvaldes guldmedaljörer vid EM, VM och OS för intervjuer. Den här presenterade studien baseras på samtalen med nio kvinnor - sju olympiska eller världs- Eva Olofsson Pedagogiska institutionen, Umeå universitet J mästarinnor och två europamästarinnor i nio olika idrotter. De övriga tillställdes en enkät. Resultaten från den studien kommer att presenteras under våren 1997 som ett studerandearbete i Idrottspedagogik. Intervjuerna genomfördes under öden februari-april 19^6 och tog SO TS minuter i anspråk. Vi har samtalat om kvinnomas hela idrottskarriär. De har fått beskriva sin väg öll framgången. Jag har frågat kvinnorna om hur de själva vill förklara sin egen framgång liksom vilka råd de ger unga kvinnor som vill nå mästamivån. Vi har också samtalat om vilket stöd från omgivningen - både den idrottsliga och civila - de har, har haft och ser som idealiskt. Vidare har vi samtalat om kvinnornas erfarenheter av och inställning Öll kombinaöonen av eliödrott och familjeliv samt utbildning och yrkesliv. (2) Det har varit en ambiöon att kvinnornas egna röster skulle göras hörda. Jag har försökt att ge en beskrivning av kvinnomas erfarenheter och irxställning utan att göra jämförelser med män. I samtalen har jämförelser ibland varit oundvikliga. Det gäller särskilt när vi kommit in på frågor som rört deras erfarenheter just som kvinnor på mästamivå. Sannolikt är det så att vissa beskrivningar som ges av mästarinnorna också skulle kunna vara beskrivningar av manliga mästares situaöon och inställning. Därom säger dock denna studie litet Beskrivning av mästarinnorna Åtta av de nio intervjuade kvinnorna var vid intervjutillfället fortfarande aköva med siktet inställt mot OS eller kommande VM och EM. En av dem hade nyligen avslutat sin karriär. En av kvinnorna är 23 år, de övriga mellan 28 och 32 år gamla. Alla mästarinnorna har varit idrottsutövare under större delen av sitt Ev. De har erövrat sina guldmedaljer i vuxen ålder - merparten av dem efter det att de fyllt 25 år. Knappt hälften kan sägas ha öllhört ungdomseliten i sin idrott. Sätten av lösa kombinaöonen idrottsliv och yrkesliv varierar krafögt och man kan urskilja tre olika modeller - yrke först, både yrke och idrott eller idrott först. För dem som satt yrke först har det varit en självklarhet med en yrkesutbildning. De som gjort detta val säger att de inte skulle trivas med att "bara idrotta" under någon längre öd. De ser snarare yrkesarbete som en fördel för idrottsutövningen... yag fror aff yag swzg Wi aizdgfgs/ör /izgrad md mig s/äfu ocfz /ormodyiggm, /ormodfiggm pgmffa mgr i fiwmör a/ffsd och dd har man bara fränmggn aff tänaa pd. Man km infe fitsom /d ndf annat pgrspetfio pd fiffworom och tans&g gräoa»gr sig idfwigf myctef om man stidfg bli skadad g/fgr^iräryf a? gn dag /äm/5rf med oad ma» gör nu dd. För dem som valt bddg och är yrkesutbildningen snarast en trygghetsfaktor och de har också delödsarbeten inom sina yrkesområden. /ag egf /w dgf aff yag &an f/äna pgngar

7 t e * igen sen när pgngama är sfnf. Dgf är cäf räff sd skönt pd ndf säff. för dgf bfir inga sfora pgngar nfao dgf här som m hdffer pd mgä. Sd aft dgf kanske; och/or sig är gn grg; som gör aff yag odgar fa fgäigf och sd. fdroffgn /Örsf innebär en helödssatsning på idrott eller försörjning genom diverse delödsarbeten. De som satt idrotten först oroar sig dock inte för sin försörjning efter karriären Anöngen kommer man att börja studera eller så tror man att det ordnar sig på ett eller annat sätt tack vare de kontakter de redan har eller kommer att få under sin fortsatta karriär. Det "enkla" framgångskonceptet När kvinnorna själva beskriver vägen öll den egna framgången blir framgångskonceptet enkelt. Framgång kräver falang, enmshef, hdrd träning och gn posifn; mif/ö. Bakom dessa ord gömmer sig dock mycken detaljinformaöon De framgångsrika kvinnorna uppmanades under samtalen att ge goda råd öll en ung kvinna som vill ta steget från naöonell öll intemaöonell elit. I flera avseenden överensstämmer de goda råden med beskrivningen av det egna framgångsreceptet Bilden av vägen öll guldmedaljen blir bara än mer nyanserad. Uppmaningarna kan sammanfattas på följande sätt Ha knff Se fdngsiktigff Lär dig prioritera/ Ha oif/a, fdlomod och discipfinf Säff npp ggna mdff Träna hdrf och affsidigff Några av kvinnorna resonerar också kring något man skulle kunna kalla den obekanta/äkfom. När allt annat tycks vara lika så finns det ändå något som gör att vissa lyckas bättre än andra. Några exemplifierar med andra framgångsrika kvinnor, andra med klubbkamrater som inte lyckats lika bra som de själva Att inte vara jämställd Jämställdhet råder inte inom elitidrotten. Inga Wemersson (1980) definierar jämställdhet som en rättvis fördelning av materiella resurser, av kompetens, av makt och av socialt värde, dvs jxist inom de områden som kvinnorna rapporterar om orättvisor. Inte heller med stöd av Riksidrottsförbundets definiöon kan jämställdhet sägas råda. Jämställdhet inom intemaöonell eliödrott skulle kunna sägas råda när en sådan situaöon råder att manliga mästare skulle acceptera och känna sig nöjda om de erbjöds samma villkor för sitt idrottande som de kvinnliga mästarna (Hall, 1996). Flera av kvinnorna rapporterar om sämre ekonomiska villkor än sina manliga kollegor. Så här svarar en av guldmedaljörema när jag ber henne förtydliga det hon sagt om att förbundet satsar mer ekonomiska resurser på herrlandslaget. /a, dgf har man dg/inifict g/ort. Och sgn är dgf yn, ;a man har yn sgff aff trissa grabbar dom kommer ingenstans. Mgn ändd, sd mnyg dr sd satsas dgf gna och dgf andra pd dom. De har ibland svårt att göra sina röster hörda. Dgf (yorbimdgf) är egenffigen kmnno/%- enffigf där ocksd. Liksom/or min dgf sd är dgf hgft per/ékt atf dom infe bryr sig.... Men yag menar hadg yag uant tio dr yngre sd hadg def infe/wnkat. Kvinnorna får ibland också för liten kunskap om träningsmodeller lämpliga för kvinnor då träningsläran i huvudsak utvecklats uöfrån kunskaper om manlig eliödrott. Och passen oaryn %ppfagda/ör grabbarnas träning... Sd aff ting rxzr yw fyoärr nppfagf/ör dom hefa tiden. Sd def Äändes fife yobbigf emeffandf. Hur ska vi förstå att kvinnorna inte gör mer uppror än de gör mot den rådande situaöonen? Den danska psykologen Eva EÖielberg (1985) menar att varje flicka måste ta ställning öll motsättningen mellan den egna självkänslan och insikten om att män har högre status och mer makt i samhället än kvinnor. Hon ser tre lösningar på denna motsättning och kallar dem personlighetsstrategier. Den eliödrottande kvinnan skulle kunna sägas pendla mellan två olika strategier. Ethelberg menar att den första strategin innebär att kvinnan bortser ifrån den ena delen av verkligheten - den manliga dominansen - och framhåller "jag är bra nog". I eliödrotten innebär det att kvinnorna framhåller att kvinnor och män inte tävlar öllsammans och därför inte bör jämföras. "Vi är bra i vår idrott och de är bra i sin!" Den andra strategien baseras på protest och innebär att kvinnan säger "jag är bra nog" och manlig dominans är en realitet. De kvinnor som har denna strategi ifrågasätter den manliga dominansen och uppfattas därför ofta som problemskapande. Sådana problem beskriver också några av de kvinnliga giildrnedaljörema i denna Att själv ta huvudansvaret Mästarinnorna visar en stor beredskap att själva undanröja de hinder som önns och kan uppstå, att vara lyhörda för nya idéer och att ta kontakt med de personer som man tror kan vara posiöva för den egna elitsatsningen Falerar någon av hörnpelarna som satsningen vilar på så bygger man om. Det gäller frågor i den omgivande miljön som t ex landslagsverksamhet, ekonomi tränare osv men också själva träningsuppläggningen och övrig tävlingsförberedelse. Därmed inte sagt att inte andra personer har betydelse. Förhållandet är snarare det motsatta. Valet av medhjälpare och kvalitén hos dessa är oerhört centralt. Situaöonen kan liknas vid bilförarens, där mästarinnan är bilföraren. Det går inte att lämna ratten till någon annan. Tränaren och förbundskaptenen kan liknas vid kartläsare. För en säker färd måste också valet av passagerare göras noggrant. Mästarinnans väg är slingrig, hon lägger in pauser för vila, men ser öll att välja en jämn körbana när hon väl kör. Många vägar bär öll Rom, men absolut inte alla! Uttryckt med en kvinnas egen röst /ag är oäf ganska eif/gsfark. /ag pgf oad yag mff. Och yag/örsöker fiksom aff infe fdfa mig pdpgr&as/or mycket ax? affa/bfk mnf omkring mig. Kanske, /ag fyssnar yn gärna... men besfntgf ska %%zra gns gggf. Och sen /dr man yn ta konsgkognsgmaaudgf. Prestations- och socialt inriktad Den framgångsrika eliödrottande kvinnan har funnit ett liv som hon trivs med och som ger henne de utmaningar och det innehåll som ger livet mening. När kvinnorna själva säger att "kvinnor är sociala", kanske mer socialt inriktade än män, så säger de inte samödigt att kvinnor inte är prestaöonsinriktade. För Magdafgna fors6grg - d«66gf yär/dsmäsfar/nna i s6nfs6ywg Yffgrfigarg gff exgmpef pd gn/dmgdaf/ pd 6i/mnors i/is. Fofo; Dgnny Gzfz/o, f rg#gna Bi/d

8

9 Svensk Idrottsforskning nr2d1997 ^ den framgångsrika idrottskvixman finns det inga eller i vart fall myck et små motsättningar mellan en betoning av att vara socialt inriktad och prestationsinriktad. Av denna studieskxxllejaghellre vilja dra slutsatsen att poängen är både och. Det ena förutsätter det andra och vice versa. Enbart socialt liv ger inga idrottsliga framgångar. Detäryäffgfäftaftsägaaff manmff mnna SM. Def mil säkert affa. Men ^ag menar hnr gärna mff man göra dgf^ Hnr mycket är man inredd aff x^ra^ Sa man ska infe fnra sig syäfx^ogh...ya, man ska infg tro aff bara/ör att man mff dgf såb/irdgf så. Man/ar nog fa bort några andra sakgr som man x^i/f också, x^räna i sfäffef/ Utan idrottsframgångar erhålls inte det sociala liv som ger näring för den idrottsliga satsningen, dvs ett slags cirkelresonemang. Enbart idrottsliv med ett därtill sammanhängande negativt socialt liv ger inte den behövliga näringen för att träning och tävling ska bli meningsfull. Men ändå så är def def här andra som har betytt mest. Om yag mssfe om yag säggr.. 197^ när yag hadg håfff på några år... aff ya, dgf kommgr infg aft oara knf dgf här. Dn kommgr infg aff h^gka om dina fagkamrafgr, men dn kommgraft x^inna OS gnfd, dåhadgyag infggyorf dgt^örsåmygkgfbgfydgrinfg gnmgdaf^. Vi kan alltså konstatera att ""^vinning isnttheonly thing". A^t^äa^e^^arr^är^ä^ Att vara social ixmebär också en strä van efter att vara en hel individ. (^) Sålunda är en positiv familjesitua öon en självklarhet Sätten att kom binera idrott med andra karriärer i livet, som utbildning och arbete, varierar, gemensamt är en medve ten tanke kring dexma fråga. De för sök kvirmoma gör för att kombinera flera karriärer och därmed få ett mer helt liv skuee kxxxma beskrivas i tre typfall. Individen kan vandra emellan dem beroende på ålder och övriga livssituationer, gemensamt i alla tre fallen är en pendling mellan väg och mål. ^/ifiga Lisa Välstrukturerad tillvaro försöker med dubbelsatsning. Målet är viktigare än vägen ochelitidrott är roligt idrottenär livet just nu-annat kommer sedan Vägen är lika viktig som målet. x^^s^^^n^ ^s^ - Elitidrott är mitt liv och mitt arbete, l^lål och väg Vikansåledeskonstateraattkvin norna kan befinna sigiflera karriärer samtidigt^varavelitidrottskarriärenärdenmestsynliga.ävenden äriständigförändring.denärxnte rak.denärlångvarig.lbland-hos hälften avdessa kvinnor-härden haft mer än två år långa avbrott. Eör några av dem har den börjat väldigt trevande ibland också förhållandevis sent ^lla har haft tankar kring avslutning av karriären. Umeåpedagogen Inga Elgqvist Saltman ^1992) har studerat såväl svenska som nordiska kvinnors utbildnings- och yrkeskarriärer. Hon konstaterar att medan männens karriärer ofta följer en rak linje utan märkbara avbrott så kan kvinnomas karriärer karaktäriseras som slxngriga med olika former av kombinatio ner av studier, förvärvsarbete och omsorgsarbete. De blir därmed min dre förutsägbara. Dehär presenterade kvinnorna uppvisar likartade karriärmönster inom idrotten. Detta leder till reflexionen att eventuell planläggning av en idrottskarriär måste ta sin utgångspmxkt i den enskilda individen i detta fall i den enskilda kvinnan. Den plan som görs upp måste också vara flexibel och långsiktig. Något som också mästarinnorna säger i sina goda råda öll den unga kvinnan. En av Sveriges mest framgångsrika förbundskaptener är Pia Nilsson, ansvarig för golflandslaget Hon har liknat sin roll vid trädgårdsmästarens och utövarna vid blommomas i en trädgård. Blommorna är av olika LyckfigaLisa Det måste vara roligt Pg^iffol^ibei^ Sr^ggs^mgs^kmnnf^agnfdmedaf^ör.

10 ' t e ' typ, storlek och färg. "We want each one of Öie flowers to reach its full potenöal" (Nilsson, 1996). En sådan ledarstil får sin bekräftelse av denna studie. Gräns manligt/kvinnligt förflyttas Dessa kvinnors deltagande i intemaöonell eliödrott är ett mycket gott exempel på den kontinuerliga förändring som sker av det så hårt könsstrukterade samhället. Föreställningarna om vad kvinnor kan och får göra förskjuts. Vi kan se att där kvinnor bruöt mark är situaöonen enklare, dvs där kvinnor visat att "kvinnor kan" ökar respekten och därmed förbättras förutsättningarna för följande generaöoner av elitidrottande kvinnor. Det gäller att avslöja myten - att mästaren - åtminstone den svenska - måste vara en man. Studien antyder också att det är en myt att kvinnor vill tränas och ledas av män. Förvisso har flera studier visat att såväl kvinnliga som manliga utövare oftare föredrar manliga tränare, men bilden nyanseras av kvinnor som haft kvinnliga tränare. Det tycks då vara så att det fåtal kvinnor som har haft kvinnliga tränare har så posiöva erfarenheter att de gärna ser fler kvinnliga tränare. Även dessa iakttagelser redovisas i andra studier (Cederberg & Olofsson, 1996 och Fasöng, 1996). Kvinnors liv blir synliga De kvinnliga mästarinnorna visar att idrott som "livsprojekt" också kan vara något för kvinnor. Kvinnors Ev karaktäriseras ofta av det osynliga arbetet såsom ansvar och omsorg för andra - för bam, gamla och ibland även för friska och arbetsföra män. Mäns deltagande i idrott har ofta möjliggjorts genom kvinnors omsorgsarbete. Genom eget deltagande i idrott kan kvinnor utveckla ett eget individuellt projekt, som ger livet mening och innehåll. Genom framgång i intemaöonell eliödrott blir också detta kvinnliga projekt synligt. Därmed kan eliödrott bidra öll kvinnofrigörelse. Här är dock oerhört vikögt att poängtera att elitidrott också kan verka i motsatt riktning, dvs vara förtryckande och exploaterande, vilket flera intemaöonella studier visat (5) Sammanfattande reflexioner De svenska världsmästarinnoma, olympiska mästarinnorna och europamästarinnoma låter sig inte beskrivas i generella termer, däröll är variaöonema dem emellan alltför stora. Dcffa är hnzwdrgsnffafgf av denna undersökning. Kvinnorna är enskilda individer både socialt och fysiskt och mentalt. Att eliödrottskvinnoma måste betraktas och behandlas som enskilda individer även när de ska nå framgång betyder inte att de inte har något gemensamt eller att inte vissa saker är vanligare än andra. Intemaöonell toppidrott ger vissa gemensamma ramar för sina utövare. Till de gemensamma ramarna räknar jag sådant som t ex ökande konkurrens, massmedias involvering, överbetoning av segern - den s k tävlingsspiralen - kommersialisering och dopinganvändning. Ur ett kvinnligt perspeköv kommer häröll diskriminering av kvinnorna, manlig styrning och idrottens manlighetsfostrande inslag. (6) Inom dessa ramar önns dock utrymme för olika beteenden och inställningar, vilket de kvinnor som här kommit öll tals är goda bevis för. Annorlunda uttryckt kan sägas att dessa kvinnor har funnit sina strategier för att nå framgång. Det är också där fokus ligger i denna studie. Helhetsperspeköv och individualisering är modeord i ledarskapsdebatten idag (Cederberg & Olofsson, 1996). Denna studie bekräftar och ger stöd åt ett sådant ledarskap inom eliödrotten. Väsenöigt är dock att ge dessa begrepp ett innehåll och en mening. Det är min förhoppning att denna studie har givit ett bidrag i detta avseende liksom att den kan tjäna som en brygga mellan forskningen och det praköska och poliöska idrottsaibetet 1 Studien finns presenterad i sin helhet i Olofsson, Eva (1996). Guldmedalj på kvinnors vis (Arbetsrapport nr 116). Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. 2 CPU:uppdraget har sin bakgrund bl a i en propå frän en tidigare landslagsledare och dennes erfarenheter av att arbeta med kvinnliga landslag. Han menar sig ha observerat att de kvinnliga elitidrottama - oftare än sina manliga kollegor - har behov av att "helheten" i livet fungerar tillfredsställande. 3 Umeåforskaren Karin Henriksson-Larsén har presenterat två översikter över fysiologisk och medicinsk forskning med inriktning på kvinnors idrottande. Se Henriksson-Larsén, Karin ( ) 4 Liv-Iorunn Kolnes (1994) visar i sin studie av kvinnliga och manliga norska toppidrottsutövare att kvinnorna framhåller behovet av att kunna kombinera idrotten med andra karhärer - att kxmna kombinera idrotten med ett så "vanligt liv" som möjligt. 5 Se Lex. Crosset, Brackenridge, Fasting, Hargreaves och Kolnes. 6 För utmärkta analyser i dessa avseenden hänvisar jag till lennifer Hargreaves (1994) som behandlar kvinnors idrott i ett historiskt och nutida perspektiv samt till Ann Hall (1996) som i sin bok "talar om feminism" med idrottskvinnor, idrottslärare, idrottsstuderande och idrottsforskare. Referenser Brackenridge, Cecilia. (1994). Sexual harassment and abuse in sport "It couldnt happen here" i Kvinner - En utfordring for idretten? (Arbeidsnotat 2/94). Oslo: Norges forskningsråd. Sekretariatet for kvinneforskning. Cederberg, Ingela & Olofsson, Eva. (1996). En katt bland hermeliner - en forskningsöversikt om kvinnor och ledarskap. Farsta: Sveriges Riksidrottsförbund. Crosset, Todd. (1986). Male coach/female athlete relationships. Paper presented at The First International Conference for Sport Sciences, Lillehammer, Norway, November Elgqvist-Saltzman, Inga. (1992). Gravel in the machinery or the huv of the wheel? I Eduards, Maud et al Rethinking change. Current swedish feminist research (Rapport från HSFR) Stockholm: HSFR. Engström, Lars-Magnus. (1989). Idrottsvanor i förändring (Rapport nr). Stockholm: Högskolan för lärarutbildning. Institutionen för pedagogik Ethelberg, Eva. (1985). Självkänsla kontra realitet - ett dilemma för psykologin och för kvinnorna. KVT, (T). Fasting, Kan. (1996). Playing soccer - its meanlng for women in different countries. Paper presented at Women, Sport and Health European Women and Sport Conference, Stockholm, Sweden August Hall, Ann. (1996). Feminism and Sporting Bodies. Essays on theory and practice. Champaign IL: Human Kinetics. Hargreaves, lennifer. (1994). Sporting females: Critical issues in the history and sociology of womens sports. London and New York Routledge. Henriksson-Larsén, Karin. ( ). Medicinsk odx fysiologisk forskning om kvinnor och idrott - del 1,2. Stockholm: Sveriges Riksidrottsförbund. Kolnes, Liv-Iorunn. (1994). Kvinner og toppidrett Om kjenn, kropp, seksualitet og relasjoner i toppidretten. Oslo: Norges Idrettshegskole. Nilsson, Pia. (1996). How to make whats impossible today possible in the future. Paper presented a t Women, Sport and Health European Women and Sport Conference, Stockholm, Sweden August Olofsson, Eva. (1989). Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna xmder 1900-talet. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institudonen. Wemersson, Inga. (1980). lämställdhetsarbetet i skolan: Konsekvenser av olika ideologier (Pedagogiska rapporter nr 11). Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.

11 - t e * Kvinnor i ledande befattningar Kvinnors underrepresentation på ledande positioner år ett könsbaserat fenomen. Med ett könsperspektiv i forskningen blir kvinnans strukturella underläge synligt. Situationen kan liknas vid tredimensionella bilder. I det komplexa, förfinade mönstret döljer sig en figur som kan skönjas med viss teknik. När du väl ser figuren kommer du att märka att den tar sig olika uttryck på olika nivåer i samhållet, men ståndigt finns dår. Kön har betydelse, inte minst inom idrotten! Jag och Eva Olofsson har på uppdrag av Riksidrottsförbundet (RF), sammanställt vad som önns skrivet inom forskningsfältet kvinnor och ledarskap, både generellt och specifikt mot idrottsområdet. (1) Frågor som vi försökt besvara är Viar/or /örns dgf sd /2 kitmnor pd foppe»? samt finns dgf gn tpzimiig /gdarsfif? Här redovisas några resultat och öroliga orsaker öll kvinnors underrepresentaöon diskuteras. Fördelningen Trots ökad andel kvinnliga idrottsutövare, ökat antal idrottsgrenar tillgängliga för kvinnor och ökad andel yrkesverksamma kvinnor återspeglas inte samma utveckling på ledarposiöoner inom vare sig idrotten eller arbetslivet i övrigt. (2) Svenska kvinnors entré på dessa posiöoner går långsamt framåt. I USA verkar utvecklingen inom idrotten ha stagnerat, öll och med gått öllbaka. (3) Könsforskare antyder att makten successivt flyttas uppåt allteftersom kvinnor klättrar och försöker närma sig toppen När kvinnor kommer in på ett mansdominerat område börjar männen sakteliga bege sig därifrån. Området får sämre status och arbetsuppgifterna blir kvinnorelaterade med sämre löneutveckling. (4) På arbetsmarknaden syns en klar segregering både verökalt och horisontellt. Kvinnor finns på en egen arbetsmarknad, i lägre betalda arbeten som inte har likartade möjligheter öll avancemang och bättre villkor som männens arbetsmarknad. (5) Vid en närmare granskning av VDpostema på de 400 största börsnoterade företagen i Storstockholm visar det sig att 0,25 procent av dessa poster innehas av kvinnor. (6) StaösÖskt material visar utvecklingen inom idrottsvärlden (tabell 1). År 1994 redovisar RF för första gången en sammanställning över Cederberg Pedagogiska institutionen, Umeå universitet andelen kvinnliga tränare på landslagsnivå. Genomsnittlig andel för samöiga specialförbund som lämnat uppgifter är 24 procent. Högst andel har Konståkningsförbundet med 78 procent. Hela 29 SF redovisar att de inte har en enda kvinnlig landslagstränare. (7) Damfotbollens kraföga expansion under 1970-och 1980-talet har inte medfört samma utveckling Ar /95 SF 3 24 OF o 35 Ta6g# 1. Procgpzfwg// awdg/ Äz/iwM/iga s(yrgkg/g&m%örgr * 5pecia/-ocÄ dfg- (ritk/or<?m»^ /9J. på ledarsidan. Först år 1992 får Svenska Fotbollsförbxmdet sin första kvinnliga styrelseledamot. Under åren 1978 öll 1987 ökar andelen kvinnliga lagledare på division I och Il-nivå öll 35 respeköve 20 procent, medan det samödigt knappt blir ett enda öllskoö av kvinnliga tränare. På division I-nivå önns då ingen kvinnlig tränare och på division Ilnivå är andelen sju procent. (8) I ett intemaöonellt perspektiv blir det tydligt att det svenska förhållandet inte är unikt, utan att det snarare handlar om ett globalt fenomen. Det staösöska materialet visar tydligt på skevheten avseende könsfördelning på ledarposter. Kvinnor med makt inom britöska idrottsorganisaöoner står för en liten och minskande andel. (9) Detta är tydligast inom coachingområdet där en liten minoritet har nationella uppdrag. De kvinnliga professionella coachema har ansvar för kvinnors idrott och få kvinnor coachar män, vilket innebär att kvinnors posiöoner lätt blir marginaliserade. Vidare syns hur idrott med kvinnlig tradi- Öon alltmer infiltreras av män, Lex. gymnasök. Även av amerikanska studier framgår bilden av en liten och minskande andel kvinnor på ledande befattningar. (10) Varför så få kvinnor Att förstå kvinnors underrepresentaöon på ledande posiöoner är inte enkelt. Orsakerna öll underrepresentaöonen brukar förklaras uöfrån olika nivåer där de tar sig olika uttryck beroende på en rad omständigheter. Nivåerna interagerar med varandra. I ögur 1 har jag försökt sammanfatta den diskussion som förs nedan. Samhällsnivån De poliöska och ekonomiska förhållandena i landet har stor betydelse

12 "Samma" g«66ar jj ^om»«. Ledare /br idro» pj O/ympigt MiW Äar a//f*d Äa/if g» ggtmgmsam Mämwarg - dg Aar i/arif mä». Lg f?aro» Pigrrg jg Cow6grf;n pj 1920-fa/gf ocä 6ofMiMiffgM m/br OS i Barcg/o»a för kvinnors situaöon och möjligheter. Beslutsunderlag för t.ex arbetsmarknads-, friöds-, social och familjepoliök bör ha ett könsperspeköv, men så är inte allöd fallet. Det ekonomiska systemet har marknadskrafterna som motor. Fokxis ligger på vinstmaximering, vilket bl.a leder öll att manlig idrott får högre ekonomisk tilldelning i form av sponsring. Detta förstärker även bilden av att kvinnoidrott är mindre värd än mansidrott. Organisationsnivån Samhällsnivån påverkar och ger konsekvenser på organisaöons-och individnivå. Forskningen visar på hierarkiska organisationer som underordnar kvinnor och överordnar män. (11) Forskningen antyder att platta organisaöoner som ses som nätverk är mer passande då de verkar ge kvinnor bättre möjligheter. (12) Den statusfyllda ledarrollen öllskrivs manliga egenskaper. Kvinnor öllskrivs egenskaper som inte harmonierar med ledarrollen och "platsar" därmed inte på toppen. Här tydliggörs att det önns en oskriven lag som säger vem som ska göra vad och på vilken plats. Överskridanden leder öll komplikaöoner och negativa följder för kvinnor. Uttrycket "damn if you do and damn if you don't" kommer väl öll användning här, för hur kvinnor än gör blir det lätt fel. Väljer kvinnan att klättra uppåt i hierarkin och ta öll ett tradiöonellt manligt sätt som passar ledarrollen äventyrar hon sin kvinnlighet. Håller hon fast vid sin kvinnlighet och de normer och värderingar som förknippas med kvinnokulturen ses hon som kvinna och därmed inte ledare. (13) Mannen är norm och den statusfyllda ledarrollen liksom organisaöonen är uppbyggd av mannen för att passa mannen avseende normer, värderingar, atötyder och livssöl (14) Organisaöonens utformande och struktur, av män för att passa män, är en förklarande faktor som i sin tur leder öll ytterligare konsekvenser. Figur 1 pekar på strukturen som inte tar hänsyn öll kvinnors livssituaöon med t.ex. dubbelarbete, vilket i praktiken får ses som en inbyggd diskriminering - ett strukturfel. Organisaöonsstrukturen är dessutom av den art att den reproduceras. Det visar sig att homosocialitet är vikögt på chefsnivå. Det innebär i praktiken att män väljer likasinnade män - någon med liknande bakgrund, liknande utbildning och samma kön. Män passar in och väljer män = inbyggd könskvotering! Kvinnor avviker från normen och kan hamna utanför. (15) Det har ödigare talats om kvinnors rollkonflikt på ledarposiöoner med tanke på deras fåtal, brist på kvinnliga förebilder och det manliga arbetssättet. Men även männen kan hamna i en rollkonflikt där bilden av kvinnlighet och ledarskap kolliderar. Detta får till följd att männen blir medvetna om sin "manliga" kultur som ödigare varit osynlig och tagen för given. Denna kultur förstärks då ofta som ett skydd mot det främmande. För att anpassa sig måste kvinnorna försöka följa de oskrivna reglerna och förhålla sig öll kvinnlighet och ledarskap på något sätt. De måste använda sig av en könsneutral strategi och därmed neutralisera sin kvinnlighet samt undvika att bli manliga. (16) Individnivån Faktorer på samhälls- och organisaöonsnivån får effekt på individnivå. "Strukturfelet" framhäver onekligen mannen som mer passande. I många studier tar kvinnor på högre posiöoner upp bristen på stöd och uppmuntran. (17) De upplever att de är avvikande från det normala och att deras kompetens osynliggörs. Här nämns även känslan av otillgängliga informella nätverk samt oklara rekryteringsvägar och befodranskriterier. (18) Kvinnorna upplever vidare att de blir diskriminerade uöfrån stereotyper. Den stereotypa bilden av kvinnan minskar hennes auktoritet. Om hon inte tas på allvar kan hon bli utsatt för en manlig jargong som innefattar sexisöska skämt och ett respekööst bemötande. (19) Det verkar vara vanligt bland män generellt och kvinnor på lägre posiöoner att anföra självförtroendet som ett argument öll den kvinnliga underrepresentaöonen Bland kvinnor högre upp i systemet påpekas dock att det är ett annat sätt att vara och bete sig på som uppfattas som "brist på självförtroende". (20) Det framgår av studierna en rad hinder som måste överbryggas för att kvinnor ska nå toppen. Dessa hinder verkar i det närmaste osynliga för kvinnomas manliga kollegor. De upplever inte att kvinnorna har det

13 t e * nämnvärt svårare att nå toppen De förklarar i stor utsträckning kvinnors underrepresentaöon med faktorer på individnivå - kvinnor vill inte, törs inte eller prioriterar fel. Felet ligger hos kvinnan! Männen uppfattar att de konkurrerar på lika villkor, vilket inte underlättar arbete för ökad jämställdhet. Varje åtgärd som föreslås öll fördel för kvinnor upplevs av männen som en diskriminering för männen. Kvinnor på högre poster förklarar däremot underrepresentaöonen med faktorer på organisaöonsnivå. (21) Finns det en kvinnlig ledarstil? Idag talas det i den allmänna debatten om ett kvinnligt ledarskap som verkar vara revoluöonerande med alla de egenskaper som dagens och morgondagens företag och föreningar behöver och kommer att behöva. (22) Kvinnligt ledarskap har i det närmaste blivit ett modeord. Förändringens vindar blåser och med den framträder successivt en ny människosyn med utgångspunkten i att människan är aköv och nyö- Diskriminering ken av sin natur. Med denna människosyn blir det betydelsefullt med inflytande, omväxling, överblick och delaköghet i social gemenskap och därmed får den auktoritäre ledaren med hög grad av arbetsdelning alltmer ge vika för morgondagens leda- Av studierna framkommer ingen enheöig bild av kvinnan som ledare. Hon verkar dock i genomsnitt vara något yngre än sin manliga kollega, hon är i mindre utsträckning gift och har i mindre utsträckning bam än mannen. (24) Både männen och kvinnorna har hög utbildningsnivå och kommer från en privilegierad sektor i samhället. (25) Likhet eller särart? När det gäller ledarbeteende och ledarölosoö syns en skillnad i resultat beroende på vid vilken ödpunkt studierna genomförts. Som pionjär under talet beskrivs kvinnan besitta liknande egenskaper som mannen som ledare. (26) Sedan mitten på 1980-talet tyder flera studier på att kvinnor inte bygger sin värld i hierarkier utan snarare med samarbete och deltagande ledarskap. I detta begrepp ingår egenskaper såsom lyhördhet, flexibilitet, omsorg, servicekänsla, rättvisa och hög moral Egenskaper som är starkt förknippade med den stereotypa bilden av kvinnan Hon ser öll varje individ och vill ha alla delaköga i verksamheten. Hon är omsorgsfull och fokuserar på individen och relaöoner med en stor lyhördhet och kommxmikaöv förmåga. Kvinnor verkar ha en mer deltagande ledarstil I språket t.ex. tydliggörs det med öppna negaöoner, såsom Lex. vad tycker du?, eller vad säger du?. Detta har som ödigare nämnts ibland tolkats som brist på självförtroende. (27) År det våra atötyder och bilder av kvinnan som gör att vi ser det vi vill se och därmed örammanar detta hos kvinnan som är i minoritet på ledarposten? Enbart kvinnans entré på ledarposter, som i stort är mansdominerade miljöer, verkar leda öll en förändring avseende stämningen i posiöv bemärkelse. Kvinnan kan med sitt "avvikande" sätt ifrågasätta det tradiöonella och avdramaösera ledarskapet och mänskliggöra det. (28) Kvinnans ledarstil kanske dock inte skiljer sig så mycket irån mannens? Studier presenteras där kvinnor är i majoritet som ledare, där kvinnliga förebilder inte saknas, men där den "kvinnliga" ledarstilen uteblir. Här tydliggörs snarare en bild av kvinnan mer knuten öll det vi ser som tradiöonellt manlig ledarstil (29) ilerarklska organisationer upprättade av mån för män. Kvinnors livssituation, t ex dubbelarbete, beaktas inte. Ledarrollen tillskrivs manliga egenskaper vilket leder till rollkonflikter. Homosocialltet - man väljer man. Kvinnor blir avvikande gållande norm och synliggör manskulturen som för- Individnivå Kvinnor upplever brist på stöd och uppmuntran, känner sig avvikande och att deras kompetens inte tillvaratas. Upplever otillgängliga informella nätverk, oklara rekryteringsvågar och befodranskriterler. Diskriminerande utifrån stereotyper. Tiden råcker Inte dll vilket leder till kånsla av otillräcklighet. Självförtroendet kan bli lidande. Mån antyder att kvinnor inte vill, inte törs samt att innor prioriterar fel. figwr 1. SamrnaM/aHaw^g /ort/ariwgar, pj o//ä^z»iwgr, fi// dg?; ti/im»/iga w»dgrrgprgjg»faf%o»g7% pj /gdandg 6g/aMM*wgar. Kritik mot forskningen I många studier har författare kritiserat forskning om en eventuell kvinnlig ledarstil. Det framhävs att kvinnor på ledarposter är för få for att kunna prägla organisaöoner. 30 procent ses som en kriösk mängd. Under detta streck öllhör kvinnor en minoritet och som minoritet anpassar de sig efter majoritetens förväntningar för att bli accepterade, hörda och kanske respekterade. (30) Vidare poängteras att organisaöoner är uppbyggda av män för män - de är manligt kxiltxirbundna. Här krävs stora förändringar för att kvinnor ska passa in På så vis blir det motsägelsefullt. De faktorer som anses göra det vikögt för kvinnor att vara representerade i beslutsfattande grupper - skillnader i värderingar

14 Svensk Idrottsforskning nr ' t e * och prioriteringar mellan män och kvinnor - gör det mindre möjligt för kvinnor att nå karriärer som leder öll toppjobb. (31) Ytterligare kriök som riktats mot den forskning som söker skillnader i ledarstil är att det är ett irrelevant angreppssätt eftersom kvinnor anses vara annorlunda oavsett hur de beter sig. (32) Vissa forskare hävdar att det är förväntningar på vad kvinnor och män passar öll och hur de bör vara som ledare liksom manliga och kvinnliga stereotyper som skapar skillnaderna. (33) Flera forskare hävdar att det är omöjligt att ställa sig frågan om annorlunda ledarstil. Oavsett vilket tvingar det öll en jämförelse med normen: män. Kvinnor blir jämförda som om det fanns ett rikögt svar, jämförelsen görs på mäns villkor. Kvinnor är olika män, t.ex. bedöms kvinnor brista i auktoritet, vilket krävs för att vara chef. Kvinnor som blir chefer beskrivs för auktoritära, sakna kvinnlighet och därmed vara mindre lämpliga för chefsjobbet. Män avgör när den ena eller den andra beskrivningen av kvinnor är relevant. Det är därför mer fruktbart att se öll kvinnors situaöon i organisaöoner och maktrelaöonen mellan män och kvinnor i organisaöoner än att leta sanna egenskaper hos män och kvinnor. (34) Förslag till fortsatt forskning Kunskapsöversikten har visat på orsaker öll kvinnors underrepresentaöon och kan användas vid arbete för införande av delad makt mellan män och kvinnor. Vi bör i diskussioner utgå ifrån att människor oavsett kön, klass eller etnisk bakgrund vill vara med och påverka och leda sin Iramöd och utveckling. Med införande av fler kvinnor på ledande posiöoner och med utbildning om kvinnors livssituaöon kan flera myter avlivas. Både män och kvinnor måste få insikt i detta. När det gäller idrottsvärlden är det tydligt att öivlings- och eliödrott står i rampljxiset på bekostnad av breddoch moöonsidrotten. Vi tror att det är vikögt att fundera över vart idrotten är på väg och i vilken riktning den ska gå. Detta blir väsenöigt för huruvida kvinnor kommer att ta del av och prägla idrotten på ledande poster. Forskningen har en vikög funköon att fylla, men får även ses som bam av sin öd, påverkad av de normer och värderingar som råder i samhället. Forskningsgenomgången har visat att det är lätt att ställa iel frågor och svårt att ställa rätt frågor. För fortsatt forskning inom ledarskapsområdet bör vi utgå ifrån att organisaöoner inte är könsneutrala. Vi behöver med andra ord ett genusperspeköv även på ledar- och organisaöonsforskning, d.v.s. frågor om kvinnor och män och relaöonen kvinnor och män måste fokuseras. (35) 1 Nedanstående text finns hämtad ur och finns i sitt hela sammanhang i Cederberg, L & Olofsson, E. (1996). En käft bland hermeliner - forskningsöversikt om kvinnor och ledarskap. Stockholm: Riksidrottsföibundet. 2 Ibid samt SCB (1992). Man är chef: En studie av kvinnor och män i ledande ställning i privat och offentlig sektor. Stockholm: SCB. 3 Hargreaves, 1 (1994). Sporting Females. Criticai issues in the history and sociology of womens sports. London: Routledge samt Acosta, R.V. & Carpenter, L-J. (1992). As the years go by - Coaching opportunities in the 199(Xs. loumal of physical education, recreafion and dance, 63 (3), Andersson, M (1990). När makten går ut kommer kvinnorna in. Socialförsäkring, 12, 5SCB(1992)a.a. 6 Eliasson Lundquist, A. (1996). Ett ja blir nja när män rekryterar kvinnor, föreläsning på Personalvetardagen i mars, Umeå: Umeå Universitet, Pedagogiska institutionen. 7 RiksidrottsfÖrbimdet (1994). Statistik över fördelningen män och kvinnor som landslagstränare. Stockholm: RiksidrottsfOrbundeL 8 Olofsson, E. (1989b). Kvinnlig idrott eller jämställd idrott? Utvärdering av Sveriges Riksidrottsförbunds jämställdnetsarbete under 1980-talet. (Pedagogiska rapporter Nr 23). Umeå: Umeå universitet pedagogiska institutionen. 9 Hargreaves, I. (1994). Sporting females. Critical issues in the history and sociology of women s sports. London: Routledge. 10 Hasbrook, CA. (1988). Female coaches: Why the declining number and percentages? JOPERD, 59, (6). 11 Hirdman, Y. (1988). Genussystemet - reflektioner kring kvinnors sociala underordning. KVT 3. samt Ressner, U. (1986). Mäns makt och kvinnors arbete inom offentlig förvaltning. I DsA Hit - men inte längre? Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. 12 Kvande, E. & Rasmussen, B. (1993). Döttrenes inntog og sönnemes opprör i fedrenes hus. Kvinneforskning 1, Amble, N. (1993). Leder og kvinne - Hva handier det om? Kvinneforskning 1, Baude, A. (1992). Kvinnans plats på jobbet. Stockholm: SNS Förlag. 15 Lovett, D. I. & Lowry, CD. (1994). Good old boys and good old girls-club. Myths or reality? Journal of Sport Management 8, Amble, N. (1993). Leder og kvinne - Hva handier det om? Kvinneforskning 1, Pastore, DL & Judd, M.R. (1992). Bumout in coaches of women s team sports. JOPERD Qune), Dorfinger, K. & Moström, K. (1995). Tiden hjälper till - men räcker inte! om jämställdhet inom idrotten. Stockholm: Riksidrottsförbundet. 19 Bloot, R & Browne, J. (1994). Factors contributing to the lack of female leadership in school physical education. journal of Teaching in Physical Education 14, (1), SOU Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap. Betänkande om utredningen om kvinnor och chefskap. Stockholm: Socialdepartementet. 21 SOU a.a. 22 Roos, B. (1992). Liv och ledarskap: Det kvinnliga perspektivet. Stockholm: Svenska Dagbladet samt Loden, M. (1985). Feminine leadership - or how to succeed in business without being one of the boys. New York Times Books samt Heigesen, S. (1991). Ledarskap på kvinnors vis. Stockholm: Svenska Dagbladet. 23 Frankenheuser, M. (1993). Kvinnligt, manligt, stressigt. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. 24 White, A., Mayglothing, R. & Carr, C. (1989). The dedicated few - the social world of women coaches in Britain in the 1980's. West Sussex: West Sussex Institute of Higher Educaöon. Centre for the study and promotion of Sport and recreation for Women and 25 Theberge, N. (1984). Some evidence on the existence of a sexual double standard In mobility to leadership positions in sport. International Review for Sociology of Sport, 19 (2), Marshall, J. (1984). Women managers - fravellers in a male world. Chichester Wiley samt Padgett, DL (1993). Women and management: A conceptual framework. Administration in Social Work 17 (4), Ronk, LL (1993). Gender gaps within management. Nursing Management, May, samt Hovden, J., Solheim, L.J. & Andreassen, A. (1993). Ar det prisen vert? En studie av kvinnelege trenare og tillitsvalde sine erfaringer med arbeid i Norges Volleyballforbund. Oslo: Norges Idrettsfbr- 28 Dahlerup, D. (1989). Vi har väntat läng nog -handbok i kvinnorepresentation. Köpenhamn K: Nordisk Ministerråd. 29 Frankenheuser, M (1993). aa. 30 Dahlerup, D. (1989). Vi har väntat länge nog - handbok i kvinnorepresentation. Köpen-hamn K: Nordisk Ministerråd. a.a. Se även Frankenheuser, M. (1993) a.a.., Roos, B. (1992). a.a. 31 Billing, Y. D & Alvesson, M (1989). Four ways of looldng at women and leadership. Scandinavian Journal of Management 5 (1), 32 Padgett, D. L (1993). Women and management: A conceptual framework Administration in Social Woik 17 (4), Husmo, M (1993). Feminisering av den kvinnlige ledaren. Kvinneforskning 1, SOU a.a. Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap. Betänkande om utredningen om kvinnor och chefskap. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB. 35 Cedeiberg, L & Olofsson, E. (1996). aa.

15 Svensk Idrottsforskning nr Gymkulturen - en observationssti -te* Fritidsaktiviteter med anknytning till kroppen har blivit allt mer populära. Att gå på gym är högsta mode och en aktivitet som nyttjas av såväl motions- som elitutövare. I den hår studien utkristalliseras olika typer av människor som tränar på gym. Den statushierarki som uppstår och de krafter som påverkar denna indelning, diskuteras. Män och kvinnor i olika åldrar och från olika sociala klasser önner det vikögt att moöonera/träna under friöden ( Sankari, 1995 ). Vi har idag en mängd nya aköviteter som aerobics, step-up, styrketräning, som starkt centrerar öll kroppen Ett flertal förklaringar öll detta ökande intresse har lyfts fram. Industrisamhällets övergång Öll ett posöndustriellt samhälle har medfört förändringar, vilket i sin tur medfört livssölsförändringar. Den kristna tradiöonens minskade betydelse, den ökade konsumöonen, globaliseringen, feminism och inte minst det ökade hälsointresset, är exempel på företeelser som på ett eller annat sätt bidragit Öll intresset för kroppen (Tumer, 1996). Tydligast syns kanske detta kroppsintresse i media och i människors friödsintressen. Argumenten i media är ofta uppbyggd på en hälso- och kroppsstrategi och handlar då främst om människor med vackra kroppar ( Peatherstone, 1991; King, 1993 ). Kroppen har i det postmoderna samhället blivit en handelsvara som kan förpackas, marknadsföras och säljas (Kirk, 1993 ). Att få ut det mesta av livet innebär för många ett ständigt arbete med kroppens utseende (FeaÖierstone, 1991). Inom vetenskapssamhället har det ökande intresset för kroppen lett öll nya forskningsperspeköv, särskilt under de två senaste decennierna. Med maskinen som metafor har forskning om kroppen ödigare nästan uteslutande bedrivits inom de medicinska/fysiologiska disciplinerna. Uöfrån ett sådant naturvetenskapligt perpeköv gäller det att kunna beskriva, förklara, diagnosöcera och behandla. Syftet är att kontrollera och rätta öll. Tor Söderström Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Detta perspeköv börjar nu utmanas och kompletteras av andra forskningsinriktningar. Med kroppen som social/kulturell metafor och med syftet att förstå kroppens betydelse för kommunikaöon, självkänsla och idenötetsskapande, har forskning nu börjat etableras inom andra vetenskapliga discipliner. Forskning bedrivs bl a uöfrån historiska, idehistoriska, sociologiska, psykologiska, etnologiska perspeköv (Tumer, 1996; Johansson, 1996 ). Den forskning som gjorts har varit mer teoreösk än empirisk ( Loy m fl, 1993; White & Gillet, 1994; Tumer, 1991). Detta har bidragit öll att området fortfarande är relaövt underutvecklat (Tumer, 1996). Syftet med min kommande avhandling är att försöka beskriva och förstå gymkulturen Fokus ligger på de principer som kulturen baseras på. Vad som sker på gymmen och vad det är uttryck för?, vilka drivkrafter som existerar?, etc. Kulturbegreppet är väldigt komplext öll sin natur. Den här studien antar ett symboliskt kulturperspeköv för att bättre förstå de underliggande mönstren i gymkulturen (1) Undersökningen omfattar både en enkät- och en observaöonsstudie. I denna arökel redovisas endast ett begränsat material från den observaöonsstudie som gjorts. Metod Observaöonema har genomförts på två gym. De båda gymmen skiljer sig åt bl a vad gäller storlek. Med två gym som utgångspunkt tror jag mig lättare kunna diskutera specifika men också vissa särskiljande drag inom gymkulturen. På gym A har 18 och på gym B 44 observaöoner genomförts. Observaöonema var deltagande. Medan jag själv tränade observerade jag de andra som tränade. Jag har också i viss utsträckning kunnat gå omkring i lokalen och höra vad som sägs. Eftersom gymmet är ett ställe där deltagarna studerar varandra mycket har detta försök öll att smälta in i miljön famstått som en allt vikögare förutsättning för arbetet Efter varje observaöonsöllfälle nedtecknades vad som skett. Noteringarna har därefter strukturerats utifrån kulturella teman som makt - underordning, manligt - kvinnligt, etc Åtta olika gymtyper För en utomstående kan gymmet vid en första anblick tyckas vara en homogen och stereotyp inrättning där alla beter sig på ett likartat sätt. Men ju mer man tränger in i kulturen desto mer nyansrik framstår den Under observaöonema uötristalliserades åtta olika kategorier av människor, nämligen MyWr/greiz, den avwagfigg, den gryämg, gymf/g/gn, dem bmxpzemgmfräfwzfidg, den pd&yziwg, mustefezmbifiomisfgm samt rew%iz'feraren. Nybörjaren UrsöA±ztxfdHi%zrgymmefar? En fras som direkt avslöjar att det är en nybörjare som frågar. Nybörjarna värmer upp på cykeln och trampar ölls träningsschemat

16 kommenderar ut dem öll träningsmaskinerna. Träningschemat som nybörjaren följer upprättas i samråd med instruktör och schemat anger vad och hur individer skall träna. Nybörjaren utstrålar ofta en osäkerhet vid byte av övning eller när han/hon blir tvungna att röra sig i lokalen Vaije gång de byter öll ett nytt redskap måste de kontrollera med träningsprogrammet hur han/hon ska ställa in redskapet och hur mycket vikt som ska läggas på. Klädsölen är inte uppseendeväckande utan vanliga träningskläder bestående av t-shirt och shorts/joggingbyxor verkar vara det nybörjaren trivs bäst med. Den alldaglige är en typ som passerat nybörjamivån. Denne är mer van vid träningen och miljön än vad nybörjaren är. Han/hon rör sig mer världsvant än nybörjaren och tränar med lite högre intensitet och vikter. Maskiner är det redskap som nyttjas mest, men den alldaglige mannen använder också fria vikter. Den alldaglige tränar allsidigt och klär sig i vanliga träningskläder. Den alldaglige förekommer på gymmet irån öppning- öll stängningsdags. Den erfarne har tränat länge eller ser ut att ha tränat länge. Uppvärmning är inget för den erfarne mannen. För den erfarne kvinnan verkar det ha större betydelse då hon ofta värmer upp. Träningen är i allmänhet relativt intensiv och med tunga vikter. Den erfarne mannen använder främst fria vikter. Den erfarne tränar samma muskelgrupp under en längre Öd. De muskler som tränas är för mannen främst överkroppen medan kvinnorna tränar mer allsidigt Den erfames beteende präglas av säkerhet: Fdryag A0nz gmglfan? (en mycket vanlig fråga) Det innebär att om ett redskap är upptaget bågar de bara om de får träna på redskapet medan den andre vilar. Alternativt tränas någon övning som ger liknande effekt som den övning de hade tänkt träna. Den erfarne använder inga synliga träningsprogram utan har memorerat sitt träningschema. Gymtjejen är erfaren i miljön, men kan vara mindre erfaren när det gäller träningen Hon är social och tränar eller pratar ofta med andra medan hon beönner sig på gymmet. Hon är intresserad av uttrycksfulla kläder. Hon kan klä sig i en tajt dress på överkroppen, altemaövt i en top som gör att magen syns. Hon klär sig ofta i korta tajts (öghts) och färgglada kläder. Varje övning genomförs med många repeööoner (reps). Belastningen och intensiteten är dock inte speciellt hög. Gymtjejen är en smal vältränad tjej som är medveten om att andra Öttar på henne när hon rör sig i lokalen. Den komplementtränande På gymmen förekommer de som tränar för att komplettera sin huvudidrott. De komplementtränande gör ofta entré i flock. Han/hon visar att de egentligen inte är här för att styr- A» #3 på gym 6ar Wii/if g# mode. Mew %/ad är dgf /or f/per som går på gymf Dg» /rågan stvarar Tor Södgrsfröm på i dgy* Aär arfitgm. Så "gatrgma" 6gsö6jrg som dg på 6i/dgM &ar r%z» doct i»fg /iwmwf i si» wmdgrsö6»mg. fofo; A/bporf,

17 ' t e ' keträna på samma villkor som de andra. Den komplementtränande bär t-shirts eller jackor där föreningsnamnet tydligt syns. Träningen sker ofta med lagmedlemmar eller andra komplementtränande. Den komplementtränande tränar delvis andra muskelgrupper beroende på idrott. Den komplementtränande kan vara nybörjare eller mer erfaren, beroende på hur och var han/hon befinner sig i idrottskarriären och vilken idrott de utövar. Den påbyltade Här är storleken väsentlig. Det är stora (främst män) i denna kategori. Den påbyltade gör en självsäker entré som också bevittnas av många av de tränande som då också lägger ner sin träning. De bär ofta öera lager av kläder och under träningspasset tas plagg efter plagg av, men inte allöd ner öll linne. Om ett linne önns har detta vanligtvis klippts upp så att mer syns av den påbyltades överkropp. Kläderna är ofta det speciella bodybuilding modet. Träningen sker i stor utsträckning med andra påbyltade. Hög intensitet och mycket tunga belastningar ingår i träningsmönstrel Medan de vilar (de kan vila länge) inför nästa utförande (set) pratar de gärna med andra. Den påbyltade är inte rädd för att pusta och hrusta likt tyngdlyftare under sitt träningspass. Den påbyltade använder många attribut som är specifika för styrketräning. De har ryggbälten, speciella handskar och band runt handlederna. Den påbyltade använder nästan enbart liria vikter och tränar samma muskelgrupp länge. De tränar helst överkroppen och träningspassen kan ibland vara väldigt långa. De uppträder med stor självsäkerhet i lokalen Spegeln är en av den påbyltades vikögaste träningspartners. Han studerar sig själv noggrant i spegeln. Den påbyltade är koncentrerad på träningen och sig själv. Muskelexhibitionisten Muskelexhibiöonisten är också en självsäker typ. Men denna typ är mer intresserad av väl definerade muskler som framhäver muskxilaturen än att vara stor. Muskelexhibiöonisten verkar angelägen att andra ska studera hans kropp. För att få uppmärksamhet använder de minimalt med kläder figw I. Gymmgk &%grar6% på överkroppen, linne, uppklippta linnen. De kan även bära keps eller ha en snusnäsduk som hårband. Muskelexhibiöonisten har de rätta attributen; handskar, ryggbälten och handledsremmar. Långbyxor rullas ofta upp ovanför vaderna så att vaderna exponeras. Om t-shirt bärs rullas ärmarna upp för att synliggöra biceps. Muskelexhibiöonisten beter sig ibland uppseendeväckande. Han kan frusta lite, röra sig runt i lokalen mellan övningarna samt arbeta med stora gester. Muskelexhibiöonisten rör sig, i likhet med den påbyltade, ofta Öll posiöoner på gymmet där han kan ses. Det är en typ som oftast tränar ensam, men som också kan slå följe med andra exhibiöonister eller påbyltade. Rehabiliteraren visar synliga tecken på att han/hon tränar för att rehabilitera eller skadeförebygga. De bär ofta knäskydd eller andra skydd. Träningen är koncentrerad och inriktad på vissa muskelgrupper som förmodligen är skadade eller försvagade. Det generella träningsmönstret innebär låga vikter och många repeööoner. De uppträder inte på något speciellt utrycksfullt sätt och klär sig i vanliga träningskläder. Rehabiliteraren följer ofta ett program/schema och använder ibland maskiner som inte används av andra beroende på vad som rehabiliteras. Som kategori kan rehabiliteraren närmast liknas vid den alldaglige. Gymmets hierarki De gymtyper som påvisats förönar den bild som Miegel (19%) ger uöiirån sin undersökning. På gymmet utvecklas en hierarki. I alla kategorier önns det drag som markerar att man är benägen att vilja byta posiöon inom kxdtxiren eller upprätthålla och föröna den posiöon man innehar. Att bli något annorlxmda än vad man är för tillfället Vissa vill förändra sin muskelmassa medan andra

18 Svensk Idrottsforskning nr2d1997 meruttryckeratt de vill visa upp sig. Att utveckla större muskler innebär också att behovet av att visa upp domökar.de mer exhibitionistiska gymtyperna har också alla väl utvecklade muskler eller vältränade former. Vissa grupper har en förmåga att ockupera andra mäxmiskors medvetande.de har något som jagpreliminärtinuläget skullevilja kalla, ett högtockupationsvärde. Dettaleder till en informell maktstruktur på gymmet. Om någon ockuperar andrasmedvetandejustörreinformell makt och överordning har den personen, Ockupationsvärdet har sin bas i muskler, storlek, styrka, kläder och beteende, bundet till det ta värde är prestige och status, l^len ockupationsvärdet som det efter strävansvärda värdet verkar handla mer om en önskan att positionera sig gentemot andra än om ett kroppsligt behov. 1m sådan önskan går dock aldrig att fullt ut tillfredställa efter som..^gsirg^ix^^^^i^^s^^ig^ siix^g^g^rgisifs^x^ix^g^^tumer, 1^^, s^). Idendynamiskagymkuiturenkaningenvaratillräckligt ockuperande varförman hela tideni en ändlös spiral drivs att fortsätta arbeta med kroppen och den symbolik somomger den Det irxnebär att degymtypersomåterfixmsitoppen på hierarkin aldrig kan bli tillfreds. Ockupationsvärdet är en social kon struktionmedsin värdebas såväli det omgivande saxnhälletsomidet specifika gyxnmet. Olika värdeska lor utvecklas på olika gym. Principenför ockupationsvärdet är densaxnma men det önskvärda tar sigolikauttryck beroende påvilka som tränar på det specifika gymmet. Anledningen till att de som är högst ihierarkxn fortsätter att tränatrots sin position beror på att ockupa tionsvärdet inte har någon objektiv markör eftersom dess innebörd konstrueras på plats vid varje tränings tillfälle.pigurlillustrerargymmets hierarki. De olika gymtyperna frekventerar gymmen från morgon till kväll. För de mer exhibitionistiskt lagda gymtyperna är kvällsträning vanligast eftersom det är mest folk som tränar då. De åtta gymtyper som redovisats förekommer allapågyml3medan femgymtyperåterfixmspågyma. De gymtyper som inte finns på gym A, förutom enstaka personer, är muskele^hibitionisten,denpåbylta de samt gymtjejen. Orsakerna till skillnaderna kan vara utrustning, storlek, läge ochviika gymmen riktar sig tx!1.13eroende på attgyma befolkas av andra gymtyper leder det till att andra typer än på gymb kan erhålla status.på gymaär den erfarne högst uppihierarkin medan det behövs ytterligare något steg för den erfarne på gym 13 innan han/hon äritopp.på gym 13 är den påbyltade, muskele^hibitionisten och gymtjejenhögst i statushierar kin.detfinnsxngentydlig skillnad dememellanutandeärpåsamma nivå. Hierarkin ser alltså lite olika ut beroendepå vilka typer somfinns på respektive gym. ^tatuselementenkanseolikaut.den påbyltade fxxmsitopp beroende på storleken och styrkanmedan muskelexhibitionisten finns där framför allt för sina muskulösa armar och bröstparti. På gymaär den erfarne högtihierarkinbåde för sin förtro gexxhet med träningen såväl som för kroppens utseende. Det informella systemet visar sig ävenikodemaförrättoch fel träning, kläder och beteende.på gyma är det en högre konformitet än på gym 13 beroende på att den alldaglige är dominerande pågyxxxmet.l^tt exempel på detta informella kodsys tern visade sig när jag parallelltränade på gym A. Med det menas att medan jag vilade från en övning tränade jag en annan muskelgrupp.de andra somvarpågymmet stirrade på mig eftersom jag hade brutit en regel. Jag var utanför det tillåtna. Jag gjorde samma sak på gymnoch fick ingen uppmärksamhet eftersom koden för träning har ett axmorlunda utseende än på gym A. koderna för det principiellt riktiga ser ut att skilja sig mellan gymmen l^önskillnader När det gäller olikheter mellan kön är det ingen större skillnadibeteen det. De kategorier som återfinns i toppen av hierarkin är mycket villiga att visa sina kroppar, sin styrka för andra ochidet avseendet är det inga skillnader mellan kön. german till alla kategorier uttrycker männen tydligare en önskan om detprestigefyllda ockupationsvärdet medan det hoskvirmomaförekommerinågra fåkategorier. När det gäller själva träningen kan man konstatera att männen tränar med tyngre vikter, högre intensitet och går över öll att träna med fria vikter, vilket inte kvinnor gör i lika stor utsträckning. Männen tränar främst överkroppen medan kvinnorna tränar mer allsidigt. Det innebär att könen delvis separeras fysiskt från varandra på gymmet då maskiner för ben, som de öesta kvinnor nyttjar, är placerade för sig medan de fria viktema är på ett annat ställe i lokalen. Män och kvinnor har inte samma regler. Männen tränar för att bygga upp muskler och kvinnorna för att öka sin fasölet och bli mer i trim. Det är inte samma aspekter som är presögefyllda för män och kvinnor. Denna arökel har varit beskrivande och jag arbetar för närvarande med olika teoreöska mönster och enkätstudien för att bättre försöka förstå gymkulturen. 1 En symbolisk uppfattning innebär en mer tolkande analys i syfte aff frilägga mönsfer och lyfta fram basala värderingar och perspektiv inom kulturen. Se Lex lohn B. "ITiompson, Ideology and modem culture (Comwall, 1990), chapter 3. Referenser Peatherstone, M. (1991). "The Body in Consumer Culture". Peatherstone, Hepworth och Tumer (ed), The Body: Soda! Process and Cultural Theory. London: Sage publicalohanssson, T. (1996). Kropp och kultur En introduktion. Sodologisk forskning (nr 2-3). King, S. (1993). "The Politics of the Body and the Body Politic Magic lohnson and the Ideology of AIDS". Sociology of sport journal Kirk, D. (1993). Body Schooling and culture. Deakin University: Deakin University Press. Loy, I.W., Andrews, D.L, & Rinehart, ILE. (1993). "The Body in Culture and Sport". Sport science review, (1). Miegel, F. (1996). En sociolog gär pä gym. Svensk idrottsforskning (nr 1). Sankari, A. (1995). The body at the gymaspects of the corporalealities of young adults.publications of the researdx unit for contemporary culture (no 44). Thompson, IB. (1990). Ideology and modem culture. Comwall: Polity Press. Tumer, B.S. (1991). "Recent Developments in the Theory of the Body". Peatherstone, Hepworth och Tumer (ed), The Body: Social Process and Cultural Theory. London: Sage publlcations. Tumer, B.S. (1996). The Body & Society. London: Sage publicaöons. White, P.G., & Gillet, I. (1994). "Reading the Muscular Body: A Critical Decoding of Advertisements in Flex Magazine". Sociology of sport journal, (1).

19 : t e * Utveckla psykologiska färdigheter hos idrottsaktiva en pedagogisk utmaning! Under senare är har idrottspsykologiska tekniker för att kunna prestera maximalt i tävlingsögonblicket utvecklats och gjorts tillgångliga för idrottsaktiva. Men innebår detta med automatik att idrottspsykologin integrerats i träning och tävling? Knappast! Att förändra en träningslära som av tradition inte inrymt idrottandets och tävlandets psykologiska sidor tar tid. Vi tror inte att detta låter sig göras förrän det finns modeller och strategier för hur ett sådant arbete kan gå till. I dag saknas detta och därför är den psykologiska kunskapen fortfarande förbehållen ett fåtal. Med hjälp av medel från Centrum för Prestaöonsutveckling och Svenska Bouleföibundet har jag under en treårsperiod öllsammans med förbundskaptenen för det svenska landslaget, Lotta Larsson xmder det första året och sedan Torsten Lagerqvist, arbetat med aö utveckla spelares psykologiska färdigheter. I projektet har vi försökt hitta former för hur psykologiska tekniker ska kunna bli en del av boulespelares tradiöonella träningsprogram. Våra frågor har således inte primärt handlat om aö mäta e#ekter av psykologiska tekniker, utan i stället om hur man kan få elitutövare aö integrera dessa tekniker i sin träning. Projektet är ett exempel på hur eliödroö och forskning kan mötas och har närmast karaktären av aköonsforskning. Projektet startade 1993 och avslutades De två första åren kan ses som en inledande fas och 1995 som det år då våra idéer prövades fullt ut. I arökeln redovisas och diskuteras våra erfarenheter. Vi är övertygade om aö resxiltaten inte bara är intressanta för svensk boule utan aö de också öll stor del kan generaliseras öll andra idrotter. Bakgrund Boule är en sport med en utpräglad teknisk-mental proöl. Boule är därtill en precisionsidroö. Spelet innehåller många olika delar där spelares och lagets psykiska förmågor sätts på prov. Om vi öll dessa räknar moövaöon, koncentraöon, intellektuell förmåga, varseblivning och känslor kan man säga aö samöiga är viköga för aö lyckas som boulcspe- Anledningen Öll projektet var aö svenska landslag trots flera försök aldrig hade lyckats nå framskjutna Staffan Karp placeringar i öppna VM. Orsakerna öll uteblivna resultat öllskrevs i huvudsak brister i de psykologiska färdigheterna hos de svenska spelarna. Med psykologisk färdighet avser vi här om en spelare ändamålsenligt kan använda sina psykiska förmågor i tävlingssammanhang. Vid en jämförelse bedömdes nämligen svenska spelare vara lika tekniskt skickliga och taköskt kunniga som spelare från de länder som öllhör världseliten, eventuellt med undantag för Frankrike. En iakttagelse var också aö svenska lag generellt seö presterade klart under sin förmåga i VM-sammanhang. Projektets utgångspunkter Tre antaganden har varit utgångspunkten för projektet. För det första att det är av stor vikt aö känna boxilekulturen om ny kunskap (idrottspsykologi) ska kunna öllforas. För det andra aö den idrottspsykologiska kunskapen måste transformeras öll boulesporten för aö bli meningsfull och för aö bli använd av de aköva. För det tredje aö spelare har olika förmågor och förutsättningar för aö utvecklas och att träningen därför måste individualiseras. Analys av boulekulturen Med stöd hos bl a Nilsson (1988) har vi utgått ifrån aö det inom varje idroö önns en "värdegemenskap", som kan sägas vara det dominerande förhållningssättet inom just den idrotten Värdegemenskapen ger en ram för vilka uppfattningar och värderingar som aköva inom idrotten kan omge sig med. För att hitta vägar för hur ny kunskap skulle kunna öllforas inleddes vårt arbete med en analys av vad som kännetecknar boulekxilturen och hur de aköva uppfattar sig själva och sin idrott. För oss handlade det om aö undersöka /xsmfsäfmingamiz för aö ny kunskap skulle kunna öllforas och för aö den skulle komma att användas. I våra analyser kom vi fram öll att det fanns två särdrag som var viköga aö beakta i det fortsatta arbetet. För det första att boulesporten i många avseenden kännetecknas av en utpräglad individualism trots aö det i första hand är eö lagspel. För det andra aö öertalet spelare anser aö de psykologiska färdigheterna är oerhört viköga för aö lyckas men aö dessa färdigheter är någonting som man har eller inte har. Av detta följer aö boulespelare aldrig pratar om hur färdigheterna kan utvecklas. Vi menar aö dessa särdrag är delar i det som konsötuerar boulens kultur (verksamhetsnivå) och att särdragen återspeglas i enskilda spelares uppfattningar (individnivå). Då vi uppfattar särdragen som hinder för aö utveckla spelamas förmågor blev vår slutsats aö vi i vårt arbete inte bara kunde rikta in oss på individnivå utan aö vi också behövde arbeta mera långsikögt med aö förändra den rådande kulturen Konkret har detta gjorts genom aö

20 ^ landslagsverksaxnheten organiserats på ett sådant sätt att den rådande värdegemenskapen ^kulturen) har ^utmanats^. Vid våra tränxx^gsläger har viktiga inslag vid sidan av ^matehning^ spelövningar^ mm varit grupparbeten somhar förutsatt samaxhete oeh erfarenhetsutbyte. 1 gruppdiskussioner har vi avhandlat hur man som spelare tänker oeh kännerxolika situationer under träning oeh tävling oehhur man hrukar förhereda sig inför prestation spelarna har dessutom via föreläsa ningar^ demonstrationer oeh samtal medvetandegjortsom viktenav att xxppfatta sig som oeh fungera som tra^sformerl^g 13n förutsättningför att idrottspsykologisk kunskap överhuvud taget ska hii intressant för utövarna är att den transformerats till det samman^ hangxvilken den ska användas Vi har således försökt att analysera vilka psykologiska förmågor som är viktiga för att lyekasihoule oeh hur den idrottspsykologxska kxmskapexx kan användas för att utveekla spelarnas färdigheter. Vi har strävat efter att göra den nya kxmskapen menxngshärande oeh därigenom till gänglig för den aktiva. l^ent konkret har vi försökt visa hur de psykiska förmågorna kan reiate ras till olika momentitävlingsögonhlieketoehattdedärför är viktiga färdigheter för att lyekas somelitspelareihoule.den idrottspsykologiska kxxnskapen har därmedgjorts ^ ^ ^ ^ för de elitspelare som deltagit vid våra läger. Analys av ellts^elarna Vi har utgått ifrån att varje individ är xmik.x^enom intervjuers ohservatiox^er oeh frågeformxxlär har vi kartlagt varje spelare som xngåttilandslagstruppenunder projektperioden. Den information vi samlatpå oss har anväxxts som underlag när individuella tränxngsprogramdiskuterats medde aktiva.här har det således hax^dlat om att i^^^x^s^ kxmskapen. Koncentration ocä (etnit. Här demonstrerat a%/ Pefraj Berggren, sivenst 6ronjmeda//ör (/id/vm i Spanien 199J. Fofo:/oÄan Gnnatfws.

21 i^ Genomförandet Under 1993 och 1994 intervjuades varje spelare (ca 30 st) som deltog vid landslagsläger om sin bakgrund, ambiöon och målsättning med siö boulespel. Vid varje läger fanns vid sidan av ett tradiöonellt program med spelövningar, matchning av olika lagkonstellaöoner, etc moment om hur spelare tänker och känner i olika situaöoner under träning och tävling och hur man kan förbereda sig inför prestaöon. På detta säö blev idroöspsykologisk kunskap ett konönuerligt inslag vid landslagslä- Jämsides med detta lade vi ner stor omsorg på aö fundera över hur vi skulle få spelarna aö använda sig av den kunskap som vi lärde ut. Bl a ställde vi oss frågan hur den svenska boulekulturen såg ut, dvs vilka värderingar, uppfattningar och synsäö som fanns som anöngen kxmde försvåra och/eller underlätta vårt arbete. Aö vi valde aö organisera lägerverksamheten på det säö vi gjorde var bl a eö resultat av dessa analy- De sex spelare som togs ut för aö representera Sverige vid VM 1994 gjorde samöiga en självanalys uöfrån eö i förväg fastställt formulär. Formuläret hade utvecklats med utgångspunkt öän Railos (1992) förslag på hur man på egen hand kan arbeta med aö utveckla sina psykologiska färdigheter. Analysen fokuserade på sambanden mellan tankar, känslor och prestaöon. Syftet med analysen var dels aö få spelarna aö reflektera över sina psykologiska färdigheter dels aö få eö underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla spelarna. Vid denna ödpunkt räckte dock inte projektets resurser öll för aö i detalj utveckla individuellt anpassade program. Både efter 1993 och 1994 års VM gjordes uppföljningar för aö utröna om spelarna själva ansåg aö de utvecklats som boulespelare. Resultaten var entydiga. Spelarna värderade våra insatser som posiöva för den egna utvecklingen och för landslagets tävlingsprestaöoner. Styrkta gick vi vidare. Vår målsättning inför 1995 var aö få spelarna aö använda de psykologiska teknikerna som ett naturligt inslag i sin dagliga träning och inte bara vid landslagsläger och i samband med landslagsuppdrag. Vår uppfattning var aö vi, för de spelare som ingick i landslagsö-uppen, lyckats med att göra den idrottspsykologiska kunskapen tillgänglig och därför blev vårt nästa steg aö arbeta med aö låta den enskilda spelaren ta över ansvaret for aö utveckla sina psykologiska färdigheter. För aö deöa skulle lyckas ville vi få spelarna aö bli mera självreflekterande. I vår uppläggning ingick därför aö göra spelarna än mer uppmärksamma på sambanden mellan det egna psyket, den egna kroppen och den egna prestaöonen. Vi bestämde oss också för aö koncentrera resurserna på de spelare som systematiskt och akövt inte bara visade eö intresse, utan också arbetade i enlighet med de anvisningar som gavs. Vid årets första landslagsläger deltog 24 spelare. Av dessa bortsorterades under året åtta spelare anöngen på egen begäran (ödsbrist, familjeskäl etc) eller pga aö de inte bedömdes som seriösa i sin landslagssatsning. Vid det första lägret presenterade vi hur vi ödigare arbetat med aö utveckla de psykologiska färdigheterna hos enskilda spelare och lag samt hur vi tänkte oss det kommande året. Som viköga inslag xinder lägret ingick en föreläsning, en självanalys, avslappningsträning och eö test (TAIS) som bland annat avsågs mäta spelamas koncentraöonsför- Kort efter lägret öck spelarna material och informaöon om hur de på egen hand skulle arbeta vi dåre. De delar som ingick var * ett avslappningsband (lång och kort version) * formulär för aö notera anspänningsnivå * mental öäningsdagbok (med anvisningar) Av vår informaöon framgick också hur man som enskild spelare förväntades arbeta med materialet och hur vi senare skulle använda resultaten för aö öllsanxmans utveckla enskilda psykologiska träningsprogram. Vi gjorde också klart aö våra resurser skulle satsas på de spelare som visade en seriös inställning. Det arbete spelarna lade ner följdes upp dels genom enskilda individuella kontakter per telefon, dels vid de landslagssamlingar som föregick VM. De individuella kontakterna begränsades dock öll de spelare som akövt arbetade eöer våra instruköoner och öll dem som på eget iniöaöv kontaktade oss. Inför VM när truppen var uttagen genomfördes individuella uppföljningssamtal per telefon. Inför avresan öll VM, då truppen hade en sista gemensam samling, genomfördes lagvisa diskussioner där de psykologiska aspektema fokuserades. Under året fortsaöe också våra ansträngningar med aö "utmana" och förändra den rådande boulekulturen Det aibetssäö som vi provat fram under de ödigare åren öck även fortsättningsvis genomsyra all verksamhet inom landslaget. Till detta kom nu också en medveten strategi för aö få spelarna aö bli mera självreflekterande om sambanden mellan psyke, kropp och resultat, bl a genom användning och uppföljning av den mentala träningsoch tävlingsdagboken. Hur följde då de spelare som ingick i landslagssatsningen programmet för aö uveckla sina psykologiska färdigheter och vilken nytta har de haft av det? Jag vill påminna om aö av de 24 som ingick i det första lägret kvarstod sexton spelare som följde satsningen öll dess aö VM-lagen (två lag = sex spelare) togs ut. Självanalysen genomfördes av nästan samöiga spelare på eö seriöst och noggrant säö. Analysresultaten användes både för aö hjälpa spelare aö upptäcka i vilka situaöoner som deras psykologiska färdigheter inte "räcker öll" för aö prestera maximalt och för lagvisa diskussioner inför VM. Den mentala tränings- och lävlingsdagboken användes av sex av spelarna. Även om dagböckerna ska ses som en del i hela programmet är det värt aö notera aö två av spelarna har rapporterat aö de genom aö systematisera informaöonen om hur de fungerade i tränings- och tävlingssammanhang upptäckte mönster i hur deras psykiska förberedelser påverkade prestaöonen. Avslappningsträningen genomfördes inledningsvis av öo spelare. Av dessa fullföljde fem stycken det ursprungliga programmet eller programmet i modiöerad form efter korrigeringar i samråd med oss. Tre av dessa har vid uppföljning rappor-

22 terat aö de både i tävlingssituaöoner och övriga livssituaöoner haa stor nytta av aö behärska en teknik för att reglera sin anspänningsnivå. Individuella träningsprogram har upprättats för tre av de spelare som ingick i projektet. Dessa spelare har rapporterat aö de i nuläget har kunskap om hur de kan arbeta med aö utveckla delar av sina psykologiska färdigheter. Spelarna har också själva tagit ansvar för hxir de kan integrera träning av psykologiska färdigheter i sin satsning på aö utvecklas som boulespelare. Efter aö VM-lagen tagits ut genomfördes enskilda uppföljningssamtal med samöiga angående hur man arbetat med aö utveckla sina psykologiska färdigheter, samt om det fanns något man önskade hjälp med inför och under VM. Vår bedömning efter denna uppföljning var aö endast två av spelarna arbetat helt seriöst med aö utveckla sina psykologiska färdigheter, men aö dessa gjort det på eö sådant säö aö de skulle kxmna lyftas fram som föredömen för andra elitaktiva. EAer analyser av de enskilda spelamas insatser under VM har vi konstaterat aö fyra av sex gjorde mycket goda prestaöoner. Två av dessa var de seriöst satsande. Båda visade prov på stor mental styrka i avgörande situaöoner under hela VM-turneringen. Vi fann också aö spelarna agerade med mycket sö)rre säkerhet på banan än Ödigare landslag, även när de ställdes mot namnkunnigt möts tänd. Vad har åstadkommits I det följande ska jag försöka lyfta fram vad som åstadkommits xmder projektet. Detta väljer jag aö göra genom aö besvara tre frågor som är direkt relaterade öll projektets utgångspxmkkr och som därför handlar om förutsättningar, Öllgänglighet och individanpassning. Har det arbete rf fagt ner pd ndgot sätt ändrat den kwftnr som präglar efifspefare i bonfe? Aö förändra innehållet i en värdegemenskap är en långsiktig process och vi är väl medvetna om aö det är svårt att uöäsa värderingsförändringar. Vi har dock gjort iakttagelser som kan tolkas som aö någon slags förändring är på väg. För detta talar bl a aö de inslag i landslagsverksamheten som bygger på samarbete och erfarenhetsutbyte mellan spelare i dag ses som helt naturliga. En del av individualismen är således på väg aö brytas upp. En helt annan iaköagelse som talar för aö en förändring är på väg är aö vi vid läger och landslagskval liksom i debattartiklar i Boule Petanque (Svenska Bouleförbundets ödning) kunnat notera hur de gamla idealen bryts mot nya. Vår slutsats blir aö förutsättningarna för aö ny kunskap ska kunna öllforas och användas har förbättrats. Har (fet arbete rn fagt ner ka/t ndgon betydelse/or k«r idrottspsykologisk knnskap npp/bftas bfand efitspefar- Vårt svar här är aö arbetet deöniövt haft betydelse för hur spelarna uppfattar psykologisk kunskap. Det är uppenbart aö medvetenheten om psykets betydelse för prestaöon ökat och aö det också önns en kunskap om aö man kan utveckla sina psykologiska färdigheter. Våra resultat -ter visar dock aö graden av djup i förstäelsen skiljer sig avsevärt mellan olika spelare, liksom förmågan aö ta öll sig kunskapen och aö använda sig av den i den dagliga träningen och i tävling. Vår slutsats här blir aö kunskapen gjorts meningsbärande och tillgänglig för flertalet, men aö endast eö fåtal har integrerat den i den egna träningen. Har det arbete %n Zagt ner ka/t ndgon betydelse /or enskilda spelares ock landslagens prestationer? De spelare som rapporterat aö de medvetet arbetar med aö utveckla sina psykologiska färdigheter har också berättat aö de lärt sig nya saker om sig själva och siö boulespel och hur de kan förbättra sina prestaöoner. Vår analys av VM-spelamas prestaöoner indikerar också aö träningen geö resxiltat. I fråga om landslagens prestaöoner föreligger en uppenbar skillnad i hur man i dag agerar på banan jämfört med ödigare. För aö kontrollera detta har vi B/öm Iw/arsson, 6ron#nedai/ör z/nz" /VM i Spanien 199 J. Här i fam&iagstejt nzof Fin/an^. Fofo; /o&an GwnsA#.

23 a studerat videoinspelningar oeh järn fört agerandet på banan under txdxgarevmtumeringarmedhurman agerat under landslagssäsongen 1 ^ oeh dåfraxnför allt under VM. Vår slutsats är att några spelare utveeklats som boulespelare tack vareprojektet.detäroekså tydligt att de lag som representerar Sverige idaghar utveeklatenförmågaatt agerapå ett meravägvinnande sätt på banan. Avslutande diskussion Fn intressant fråga är varför inte fler av spelarna tagit till vara denmöjlig het som projektet erbjudit dem7ftt annat sätt att ställa frågan är varför vi inte nådde längre än vi gjorde7de största bristema menar jagihuvudsak är av tre slag. För det första en överskattnxng av förändrxngstakten. För det andraen överskattnxng av vad vi kxmde förvänta oss av enskil da spelare. För det tredje en xmderskattning av vikten av att förankra projektet hos samtliga landslagsledare. hlär vi planerade 1^5 års arbete överskattades vad som åstadkom mits xmder projektets två förstaår. Vår bedömning var att vi lyekats göra den psykologiska kxmskapen tillgänglig för de elitspelare som kallades tilldet första landslagslägret Men med faeitihand borde än mer resurser ha satsats på att visa på de psykologiska färdigheternas betydelse för att lyckas somelitspelare. Vibordedessutomha fördjupat ana lyserna av hur den psykologiska kxmskapen kananvändasi träning oehtävling inom boulesporten Det är oekså uppenbart att vi överskattat de enskilda spelamas förmåga(oeh intressen att på egen hand ta ansvar för sin träning. Trots ansträngningar lyekades vi inte heller till fullo inte grera de psykologiska delamaiden övriga landslagverksaxnheten Där med har inte heller de psykologiska momenten för spelarna framstått som naturlxgainslagiboulens tränings-oeh tävlxngslära.vi har oekså noterat att kännedomen om projektet oeh om hur den psykologiska kunskapen kananvändas inte varit tillräeklxg bland de ledare som arbetat med landslagen. Åt vilket håll pekar då dessa iakttagelser. Isberg (1989) påtalade redan i slutet av åttiotalet aö det inte önns någon systematisk forskning om hur idrottspsykologiska kunskaper ska användas i praktiken. I dag är situaöonen något förändrad bl a genom de insatser som Hanin (1995a, 1995b, 1996) gjort Genom systematiska studier av aköva eliödroösmän inom olika idroöer har han bidragit Öll aö utveckla tekniker som kan användas i idrottssammanhang. Hans forskning ger dock inte heller några svar på hur de idrottspsykologiska kunskaperna ska kunna användas i praktiken. Orlick (1990) som säger sig ha en "verklighetsbaserad" modell för hur idrottare ska kunna prestera på en hög nivå begränsar sig också öll aö utveckla psykologiska tekniker och har mycket lite aö säga om hur dessa ska kunna bli en del av idrottamas vardag. I sin forskning om IMT (Integrated Mental Training) betonar Unestähl (1996a, 1996b) vikten av en helhetssyn och av aö träningen genomförs systematiskt och konönuerligt för aö bästa effekt ska kunna uppnås. Helhetssynen är dock hos Unestähl knuten öll den enskilda individen och handlar inte heller om hur metoden ska kxmna bli en del av eö praköskt idrottsligt sammanhang. Så även om det skeö en del sedan Isberg skrev sin arökel vill vi mena aö det foröarande saknas modeller för hur den idrottspsykologiska kxmskapen ska kxmna integreras i idrottens program för träning och tävling. I en sammanställning av idrottspsykologers insatser i intemaöonella mästerskapstävlingar konstateras aö en förutsättning för aö psykologen ska kunna vara öll hjälp för de aköva är aö verksamheten lagts upp långsiktigt och aö det önns eö konönuerligt samarbete både med tränare och aktiva (Apitzsch, 1993). I sammanställningen belyses deöa enbart ur eö psykologiskt perspeköv. Långsiköghet och kontinuitet anses nödvändigt för aö eö föröoende ska kunna byggas upp mellan psykologen och de aköva. Vi menar aö det också önns ett pedagogiskt perspektiv på deöa. Aö öllföra idrottspsykologisk kunskap handlar inte enbart om individ utan också om miljö och kulöir. Det handlar om att förnya och därmed förändra idrottens tradiöonella säö aö reproducera ett kunnande från en generaöon av utövare öll en annan. Det handlar om aö utmana innehåll och metoder i idrottens tränings- och tävlingslära. En lära som av öadiöon inte inrymt idroöandets och tävlandets psykologiska sidor. Sådana förändringar tar öd. Häri ligger också en stor del av förklaringen öll varför vi inte nådde längre än vi gjorde. Att integrera idrottspsykologisk kunskap i idrottens tradiöonella tränings- och tävlingslära är ett arbete av omfattande slag. Erfarenheterna från vårt projekt talar siö tydliga språk. För aö nå längre behövs modeller och strategier för hur ett sådant arbete ska bedrivas. Det behövs kontrollerade försök och systematisk forskning. Vårt arbete är eö litet bidrag öll detta. Men mycket mer behöver göras. Deöa ser vi som en spännande utmaning och en uppgift för den Aamöda idrottspedagogiska forskningen. Referenser Apitzsch, E. (1993). Erfarenheter av idrottspsykologers insets vid internationella mästerskapståvlingar. SVEBI. s Årsbok Aktuell Beteendevetenskaplig Idrottsforskning, Lund: Lunds Universitet. Hanin, Y. & Syrjä, P. (1995a). Performance affect in junior ice hockey players: An applicadon of the individual zones of optimal functioning model The Sport Psychologist, (9), Hanin, Y. & Syrjä, P. (1995b). Performance affect in soccer players: An applicaöon of the IZOF model. Intemationai loumal of Sports Medicine, (16), Hanin, Y. & Syrjä, P. (1996). Predicted, Actual, and RecaDed Affect in Olympic- Level Soccer Players: Idiographic Assessments on Individualized Scales. Journal of Sport & Exercise Psyhology, (18), Isberg, L. (1989). Applied sport psychology in Swederu Historical development: Todays work - future development. Journal of Applied Sport Psychology, (1), Nilsson, P. (1988). Tävlingsidrotten som uppfostringsmiljö. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Orlick, T. (1990). In Pursuit of Exellence. How to Win in Sport and Life through Mental Training Human Kinetics, Champaign, IL. Railo, W. (1992). Nya Bäst när det gäller. SISU, Stockholm. Uneståhl, L-E. (1996a). Integrerad Mental Träning, SISU, Stockholm. Uneståhl, L-E. & Bundzen, P. (1996b). Integrated Mental Training - Neuro- Biochemical Mechansisms and Psycho- Physical Consequences. Hypnos, (3),

24 Svensk Idrottsforskning nr2d1997 ' t e ' Idrottsmedicinska enheten i Umeå Idrott och motion har en stor betydelse ur ett folkhälsoperspektiv, bl a för hjärt- och kärlsjukdomar; osteoporos och diabetes. De minskade fysiska kraven i vårt moderna samhälle måste kompenseras med fysisk belastning (motion - idrott) på fritiden. Alla folkhälsoprogram uppmanar till ökad fysisk aktivitet. Idrotten och motionen har dessutom en utomordentligt stor social funktion. Liksom andra effektiva mediciner är en ökad fysisk aktivitet förbunden med en del biverkningar i form av olycksfalls- och belastningsskador. Dessa måste givetvis omhändertas. Svenska politiker var under 1980-talet medvetna om aö en utbyggnad av idrottsmedicinsk verksamhet var nödvändig. Dåvarande regeringen anslog därför medel öll akademiska tjänster (professurer) i idrottsmedicin (Umeå och Linköping), idroöspedagogik (Umeå) och idrottshistoria (Stockholm). Kring dessa tjänster skulle eöeköva kliniska och forskningsmässiga enheter byggas upp. Idrottsmedicin är egenöigen eö mycket heterogent, mulödisöplinärt och tvärvetenskapligt ämne som innehåller bl a traumatologi, fysiologi, invärtesmedicin och rehabiliteringsmedicin. Idrottsmedicinska Enheten i Umeå startade Man kunde redan 1992 flytta in i eö nybyggt hus, som var designat speciellt för idroösmedicinsk verksamhet. Från början utgjordes enhetens personal av 5 personer, men har sedan expanderat krafögt och har idag 15 helödsanställda personer. Enheten är dels en självständig del av ortopediska insötuöonen vid Umeå Universitet och dels en självständig basenhet vid Norrlands Universitetssjukhus. Expansionen har skett framförallt på universitetssidan Klinisk verksamhet De öesta paöenter vid Idroösmedicinska Enheten utgörs av moöonärer (95%). Tävlingsidroöare eller eliödroöare utgör 1-5%. Till enheten kommer på remiss också individer som arbetar i tunga yrken t ex brandmännen vid Umeå Brandförsvar. Enheten har ingen akutverksamhet. Vi behandlar framförallt Ronny Lorentzon Idrottsmedicinska Enheten, Umeå universitet överbelastningsskador, där vi utnyttjar våra speciella kunskaper och resurser för en korrekt diagnosök och snabb rehabilitering. Skador i knäleden utgör en stor del av vår verksamhet, där framförallt artroskopier och aröoskopiska operaöoner är vanliga. Vi har sedan 1991 utvecklat en speciell metod aö reparera lokaliserade broskskador i knäleden genom aö transplantera periost Resultatet av denna verksamhet har varit mycket lyckat I övrigt kan nämnas aö vi diagnosöserar och ger träningsråd för individer med folksjukdomen osteoporos (benskörhet). Benmassemätningar uönrs av en forskningsingenjör i en Lunar DFX bentäöietsmätare. Enheten har 4 helödsanställda läkare (varav 2 huvudsakligen är universitetsanställda). Vi omhändertar paöenter varje år och uöör ca 400 operaöoner (varav ca 100 operaöoner är större och paöentema vårdas då på ortopedkliniken). Inom Idrottsmedicinska Enheten önns väl ölltagna mottagningsrum for läkare och sjukgymnast. Dessutom önns en fullt utrustad operaöonssal för t ex muskelbiopsitagning, artroskopier och mindre ortopediska ingrepp. Den kliniska verksamheten sköts av 4 specialisöcompetenta läkare, en avdelningsföreståndare (sjuksköterska), som håller ihop den stora kliniska verksamheten och 1,5 läkarsekreterare. Enheten har 2 sjukgymnaster, som bl a mäter muskelstyrka (Biodex), balans (KAT 2000) och assisterar vid EMG-undersökningar. Sjukgymnastemas huvudsakliga uppgift är dock aö lägga upp effeköva träningsprogram för våra paöenter. Forskning Vår huvudsakliga forskning kretsar kring ämnet osteoporos dvs hur man med fysisk akövitet kan öka sin benmassa. Vi har också ett livligt samarbete med Arbetslivsinsötutet (professor Håkan Johansson). Deöa samarbete rör framförallt ämnen som propriocepöon och koordinaöon dvs hur vi styr våra rörelser och effekter av minskade nervimpulser vid t ex ledbandsskador. Vi har sedan länge genomfört fysiologiska studier på idrottande ungdomar för aö få fram opömala och säkra träningsmetoder. På forskningssidan önns f n en professor (Ronny Lorentzon) och en universitetslektor (Karin Henriksson-Larsen), en sekreterare, en forskningsingenjör samt en halvtids sjukgymnast. Dessutom har enheten eö stort antal doktorander knutna öll sig varav en del arbetar helöd på doktorandöänster (sammanlagt har vi 13 st doktorander, varav 6 utför den största delen av forskningen vid Arbetslivsinsötutet). Utrustningen vid enheten är som nämnts inriktad framförallt mot forskning kring benmassa i relaöon öll fysisk akövitet och idroö samt muskelfysiologisk och cirkulatorisk forskning. Muskelfysiologiska

25 Svensk Idrottsforskning nr 2 * 1997 ;^y undersökningar genomförs oftast med hjälp av Biodex för att mäta koncentriskochexcentriskisokinetisk styrka, som tillsammans med telemetriskt El^lx^ kanutnyttjas för att studera muskelrekryterxng och muskelstyrka. Den telemetriska utrusmingen kan också utnyttjas vid fritt arbete t ex skidåkning. Till x^x^utrustningen finns också ett datasystem för direktonlineanalys av amplitud- och frekvensparametrar. Eör cirkulatoriskaoch fysiologiska mätningar finns enläger eosprint för registrering av syreupptag, koldioxidproduktion och ventilation online underarbete. Dermautrust ning används i kombination med antingen löpband eller cykelergo meter. Inom exxheten finns en stor tränmgslokalsomutnyttjas dels för tester och dels för rehabilitering. Inomenhetenfinnsocksåettmus kelmorfologiskt laboratorium. Inom benforsknxngen har vide senaste ^ åren utvecklat en helt ny teknik nämligen mikrodialys, där man lägger in katetrariben och via mikrodialys kan studera skelettmetabolis men Liknande utrustning kan senare också ^nvändasimuskulatur. Hittills har vid enheten ^ individer disputerat (hösten 1996), båda inom området fysisk akövitet-osteoporos. Ibörjan av hösten 199^koxnmeryöerligare ^ doktorander aö disputera, den ena om fysisk akövitet och benmassaochdenandraomgrxxndläggande muskelfysxologi,blatrötthets utvecklxngiskelettmuskulaturen. Viharförnärvarandedoktorandprojektsombehandlartexlågbexxmassa somenetiologiskfaktor för stressfraktur och bexxhirxneinflamxnation, övertränxngseffekter på autonoma nervsystemet, bexxmassa hos kvixmliga idrottsutövare, överbelastningsskador i badminton och i arbete, positivaoch negativakonsekvenser av fotbollsspel hos unga kvixmor, primär fibromyalgi och arbetsrelateradmuskulärsmärta-ennybehand lingsmodell, studier avseende utveckling och behandling av kronisk achillesseninflaxnmation, menstruationscykelns inverkan på tränxngseffekter ochrisker för överbelastningsskador, mikrodxalys i human benvävnad ochrehabiliterxng efter autolog periosttransplantaöon viddjup^broskdefekteriknäleden Som framgår av den beskrivna forskningen är idrottsmedicin ett uttalat tvärvetenskapligt äxnne. Ett sådant äxnne har behov av kontakter med många institutioner vid ett universitet.vi har också ett väl utvecklat samarbete med Arbetslivsxnstitutet,klxnkemc-lab,oral cellbiologi, rehabiliteringsmedicin, röntgen (1^11^1 och ultraljud), geriatrik,onkologi, klxnfysiologi,psykiatri,bampsykiatri och patologi. Dessutom samarbetar vi mycket med ortopediska institutionen. Undervisning Sedan Idrottsmedicinska Enheten startade 1991 harutbildnxngiidrotts medicin expanderatmycket kraftigt. Vi driver sedan ^ år tillbaka en idrottsmedicxnsk kurs ^Opför läka re.vihar också fleralopkurser som ingår i xdrottspedagog respektive idrottslärarprogrammen.vi har också lopoch ^Opkurser påbochx^ rxivåfdr de som läst idrottsmedicin tidigare. Sanxmanlagt undervisar vi per årl35p.drygt 300 studenter passerar IdrottsmedxcxnskaExxheten varje år. Eör närvarande har vi begärt attidrottsmedicxn ska inrättas soxn huvudämne och att magisterexamen kan avläggasiäxnnet idrotts medicin.*^

26 Forskning kring fysiologiska könsskillnader iéar IVIycket länge ansågs det att idrott var skadligt för kvinnors hälsa. Frågor som aldrig skulle ha ställts till en manlig idrottare ställdes till den kvinnliga idrottaren. Kommer hon att förlora förmågan att föda barn? Blir hon maskuliniserad? Mån har långe varit normen inom olika idrotter och når kvinnorna kommit in i idrotten har det ofta varit till idrotter som är utformade för män av mån. Finns det då några skillnader mellan mån och kvinnor som man måste ta hänsyn till när man utformar idrotten för kvinnor? Så gick diskussionerna på BO-talet. Detta är bakgrunden till att den forskning vid Idrottsmedicinska enheten i Umeå som rör fysiologiska könsskillnader och dess betydelse för idrotten. Här nedan följer en sammanställning av några av resultaten av de projekt som har utförts eller pågår vid enheten i relation till annan forskning. De första muskelmorfologiska studierna som uöördes var ofta studier på olika idrottsgrupper där man fann aö maratonlöpare hade fler typ I öbrer än typ II öbrer medan sprinters hade mer typ II öbrer än typ I öbrer (1,2). Nästa steg var aö undersöka vilka könsskillnader som finns med avseende på muskelfibertypsuppsättning. I våra ödiga studier jämfördes muskelfibertyps- uppsäöningen hos män och kvinnor med ungefär samma muskelstorlek. Detta visade aö kvinnors muskler innehöll 25% färre öbrer och 35% mindre öbrer, således ungefär 60% av den totala aköva muskelfiberytan som män hade (3), detta utan aö hänsyn tagits öll kroppsstorlek. Fiberlokalisaöon i muskeln skilde också mellan könen, kvinnomas typ H öbrer var mer lokaliserade öll de ventrala delarna av muskeln medan mäns typ II öbrema var lokaliserade öll de mera centrala delarna (3). I andra samödiga muskelmorfologiska studier hade man påvisat att kvinnor hade öll storleken mindre både typ I och typ II celler än män. Män hade normalt sett också större typ II än typ I öbrema medan kvinnor oöast hade större typ I celler än typ II celler (4, 5). Deöa var bakgrunden öll att vi ville xmdersöka sambandet mellan muskelstyrka, styrkeuöiållighet, aköveringsmönter och muskelmorfologi hos kvinnliga idroöare. Metoder De vid enheten utnyttjade metoderna för de olika projekten är. Muskelbiopsier: Muskelbiopsier tas Henriksson- Idrottsmedicinska enheten Umeå universitet med öppen kirurgisk teknik. Fryses ner och färgades för myoöbrillärt ATPas. Minst 400 muskelöbrer klassificerades in i grupperna Typ 1,2A, 2B och 2C. Fiberarean bestäms i minst 75 fibrer av varje typ. Ytandelen av respeköve fibertyp beräknades enligt medel öber arean x öber proporöonen = procentuella ytandelen. Muskelstyrka: Muskelstyrkan mättes i en isokineösk dynamometer (Biodex system 2, Biodex Corporaöon, New York, USA). Försökspersonerna får dels uööra eö maximalt styrketest vid olika vinkelhasögheter och ett uöxållighetstest med en vinkelhasöghet på 90 grader/s. Ergometer tester: En ramptester utiors på anöngen en cykelergometer eller eö löpband med samödig registrering av blodmjölksyra, syreupptag och koldioxidproduköon för bestämning av anaerobatrösklar och beräkning av maxvc^ (Eosprint, Jaeger, Tysk- Muskelstyrka Muskelstyrka bestäms av hur många muskelfibrer vi kan rekrytera odi muskelstyrka är därför relaterad Öll muskeltvärsnittsyta (6). Mäter man muskelstyrka hos män och kvinnor så önner man aö kvinnor har generellt seö ungefär 70% av mannens styrka i undre delen av kroppen och ungefär 50% av mannens styrka i övre delen av kroppen En del av dessa skillnader beror dock på aö kvinnor allmänt sett är mindre än vad män är. Det önns också studier som tyder på aö kvinnor kan producera samma mängd styrka per tvärsniösyta muskel som män kan (7) bröts aö det önns en skillnaden i aköv muskelmassa per tvärsnittsyta mellan män och kvinnor (3). Hos män har man tidigare funnit samband mellan andelen typ 2 öbrer i en muskel och den kraft som en muskel kan producera (8). I våra studier av kvinnor har vi istället funnit eö samband mellan relaöva typ 1 öber förekomsten och PT (maximalt vridmoment, Nm) (5). MöjÖgen beror detta på aö kvinnor oöast har större typ 1 öbrer än typ 2 öbrer vilket leder öll att typ 1 öbrema kommer att utgöra en relaövt större andel av muskeltvärsniösytan. Detta storleksförhållande mellan typ 1 och typ 2 öbrema kan också vara orsaken öll aö kvinnor oöa vid eö styrketest har svårare aö iniöalt producera maximal styrka än vad män har (9). Vid muskulär uöxållighetstest visar våra studier en signifikant relaöv sänkning av muskelstyrkan öll ca 80% av referenskontraköon efter 100 konöaköoner, vad gäller PT (maximalt vridmoment)(10). Något samband mellan någon av de

27 Svensk Idrottsforskning nr2d1997 muskelmorfologxska parametrarna och dexma relativa sänkningavmuskelstyrkan fanx^x vi ej. Däremot framkom ett samband mellandenabsoluta styrkan under trötthetstestex^ och procentuella ytan av muskeln som utgjordes ^xv typ 1 fibrer. Vid jämförelse av muskulär uthållighet mellan män och kvinnor har vi inte heller kunnat påvisa någon skillnad i relativ trötthetsutvecklxng eller upplevelsen av trötthet mellarx könen (11) Det inte bara fibertypsuppsättnxngenutan även muskelxxsgrövre arkitektur som påverkar styrkeutvecklingex^ från en muskel, l^ropperxs flesta muskler är fjäderformade. Hos mänh^rm^nföreslagit att vxnkein mellanmuskelfibrernaochdragriktxxxrxgenökariochmedattfibrerx^a hypertrofier^xr.hos kvinnor som har ett reservutrymme i sina muskler har vi dock påvisat 2itt det mte firms något samband mellan muskelfiberstorlek och muskelfibervxnkel (1^). Däremot farms det istället samband mellan muskelfiberlängd och fiber vinkel. Detta skulle således kunna led^ till ^ttman får en god inre bio mekanikimuskelx^. Eran El^l^registrering2xr erhållna l^lee(meanpox^erfrequency)under maximala kontr^xktxoner uppvisade ett nära negativt samband med procentuella andelen ^v typ 1 fibrer, dett2xs2xmb^ndkvarstodmenförsvagadesnågot under trötthetsutveck ling.något sambandmellanel^^ parametern I^IEE och fiberstorlek som tidigare påvisats för män framkommer inte i våra studier (5, 13, 1^) Styrketräning Vad fixms det då för skillnad mellan män och kvixmor när det gäller styr keträning7tränande män har större typ II fibrer än typ 1 fibrer (^). Styrketränande kvinnor har kvar samma fiber area ratio som otränade kvinnor dvs större eller lika stora typ 1 celler som typ 11 celler (1^). lämfört med otränade kontroller har de 1^ större typlfxbrer och typll fibrer. Vilket tyder på att styrketräninghos kvxrmor har en effekt på både typloch typ 11 fibrerna. Detta stämmer överens med våra ovan beskrivna resultat attdet inte fixms x^ågot samband mellan förekomsten av typ ^fibrer ochkraftutveckling under ett styrketest hos kvinnor (^). Däremot finns ett samband mellan typlfiber förekomsten och kraftutvecklingen. Styrketräning ^ach könshormoner l^blan har påvisat att kvinnor har högsta handstyrkan uxxder själva menstruationen och att kvinnor hopparlärxgrexstående längdhopp under menstruationen (16). x^m detta är relaterat till variation av de kvxnnligakönshormonemaeller en variation i endogent testosteron är inte känt. En ök^d prestation under vissa delar av menstruationscykeln kan eventuellt också leda till en variation i effektenavträningunder olika delar av menstruationscykein. Vilket skulle kurma utnyttjas vid planering av t exstyrketräxnng. Vi har därför vid Idrottsmedxcmska Enheten i Umeå startat ett projekt där vi driver perio diceringen av styrketräningen uöfrån de hormonella förändringarna under menstruationscykeln.erojektet syftar till att studera om man på detta sätt kan öka effektenav styrketräning. 1 pilotstudie med enstaka försökspersoner har man erhållit mycket goda resultatmed dexma typ av träning. Aerob arbetsförmåga generellt sett har kvinnor xxngefär 70% av den maximala syreupptag nxngsförmåga som män har mätt i

28 Svensk Idrottsforskning nr ' t e ' liter per minut Detta beror öll stor del på skillnaderna i kroppsstorlek, om man anger arbetskapacitet i relaöon öll kroppsvikt blir det ungefär 15% skillnad. Om man däremot räknar per feöfri kroppsvikt så kommer man ner på en skillnad i syreupptag per kg feöfri kroppsvikt på ungefär 5-10%. Den kvarvarande 5% skillnaden beror dels på en viss skillnad i hjärtstorlek och även skillnad i blodvärde som resxilterar i en högre syretranspoitförmåga och därmed också en lägre arteriovenösc^ skillnad hos män och kvinnor. Trots aö män har en högre maximal arbetsförmåga än kvinnor har män en kortare öd öll utmattning på arbetsintensiteter på 70-80% av maximalt syreupptag vilket skulle kunna bero på ett högre utnyttjande av fettförbränning (17). Vi har också i ödigare studier funnit en högre relaöv anaerob tröskelnivå hos kvinnor jämfört med män av motsvarande träningsgrad. Dvs kvinnorna övergår öll förbränning av glykogen senare än män (18). östrogen har också påvisats öka förmågan aö förbränna fett och minskar utnyttjandet av kolhydrater (19). Eftersom kvinnor har eö cykliskt mönster av sina könshormoner och östrogen därför varierar i olika delar av menstrxraöonscykeln så kan förmågan aö förbränna feö variera under menstruaöonscykeln, vilket kan mätas med RQ (respiratoriska kvoten). Man har dock inte kunnat verifieras en sådan variaöon i ödigare studier vilket kan bero på aö man har använt sig av ett för högintensivt arbete. Variaöonen av arbetsförmågan under menstruaöonscykeln är en av de delarna som vi studerar. sedentary men and endurance runners. Ann NY Acad Sci Komi PV (1984) Physiological and biochemical correlates of musde funcöon: effects of muscle structure and stretch-shortening cyde on force and speed. In: Terjung RL (ed) Exercise and sport sciences reviews. The Collamore Press DC Heath and Company, Lexington, Massachusetts Toronto, 12: Henriksson- Larsén, Karin. Distribution, total number and size of fibres in male and female skeletal muscles. An enzyme histochemical study of whole musde cross-sections. Umeå University Medical Dissertations. New Series 132 -ISSN Patton]?,KraemerWI,KnuttgenHC, Harman EA (1990) Factors in maximal power producdon and in exercise endurance relative to maximal power. Eur J Appl Physiol 60: Gerdle B, Wretling M-L, Henhksson- Larsen K (1988) Do the Hbre-type proportion and the angular velocity influence the mean power frequency of the electromyogram? Acta Physiol Scand MaughanRJ, WatsonJS,WeirI(1982) Strength and cross-sectional area of the kneeextensor muscle in man: Effects of strength training. I Physiol MaiighanRJ,Watson]5,Weir J(1983) Strength and cross-sectional area of human skeletal musde. J Physiol Suter E, Herzog W, Sokolosky I Wiley PJ, Macintosh BR (1993) Musde Hbre type distribution as estimated by Cybex testing and muscle biopsy. Med Sci Sports Exerc 25(3) Wretling M-L, Henriksson-Larsén K (Manuscript) Mechanlcal output and electromyographic parameters during repeteöve isokinetic knee-extensions in male and female subjects. 10. Wretling M-L, Henriksson-Larsén K and Cerdle B (In press) Interrelationship between musde morphology, mechanical output and electromyographic activity during fabguing dynamic knee-extensions in untrained females. 11. Wretling ML, Henriksson-Larsén K (Manuscript) Mechanical output and electromyographic parameters in males and females during fatiguing isokinetic dynamic kneeextension. 12. Henriksson-Larsén K, Wretling M-L, Lorentzon R, Oberg L (1992) Do musde fibre size and angulation correlate in pennated human musdes. Eur J Appl Physiol 64: Gerdle B, Henriksson-Larsén K, Lorentzon R, Wretling M-L (1991) Dependence of mean power frequency of the electromyogram on musde force and fibre type. Acta Physio Scand 142: ElertE,Rantapaa-DahlqyistS-B, Henriksson-Larsen K, Lorentzon R, Gerdle B (1992) Muscle performance, electromyography and fibre type composition in fibromyalgia and work-related myalgia. Scand J Rheumatology Staronetal(1990) 16. DavisBN,ElfordJCIamiesonKF(1991) Variation in performance in simple musde tests at different phases of the menstrual cyde. I of Sports Med & Physical Fitness 31(5): Bunt JC (1990) Metabolic actions of estradiok significance for acute and chronic exercise response. Med Sci in Sports & Exercise 22(3):286-90, Henriksson-Larsén K, Jacobsson E, Burlin L (Abstract) Relationen mellan ventilatoriskt uppmätta CO2/O2 trösklar och laktattrosklar vid ramparbeten. Sv Läkaresällskapets rikstämma TamoskolskyLJ, MacDougallJD, Atkinson SA, Tamopolsky MA, Sutton JR (1990) Gender differences in substrate for endurance exercise. J Appl Physiol 68(1)302 I studien mäts olika typer av aerobaoch anaerobatrösklar t ex blodmjölksyra vid eö specifikt syreupptag, RQ och venölatoriska relaöonen mellan koldioxidproduköonen och syreupptaget. Det finns således ett flertal olika områden vad gäller kvinnor och idroö som ska utforskas vidare. Vi kan idag en hel del om könsskillnader men har ännu icke några träningsmodeller utarbetade för kvinnor vilket kommer aö vara det fortsatta forskningsområdet vid enhe- Referenser 1. Saltin B, Henriksson I, Nygaard I\ Andersen P, Jansson E (1977) Fibre types and metabolic potentials of skeletal musdes m B*W 2. MäffHMg az/ yyrgwpp(agmfmgj/di?maga. Syrgi»wgÄJ// oc& tow/ozid 6e&(äwj i M(a»dMmgs/w/fgM. Ge»o?M ak ätvgw ^g^fämwia %/gmri/arromgm 6«?M &yrgwpprog»/»gs/oi?»åga» 6eröÄMas.

29 ' t e ' Benmassa hos kvinnliga löpare med menstruationsrubbningar Menstruella störningar till följd av hård träning har de senaste åren visat sig ha en negativ inverkan på benmassan, till följd av låga östrogennivåer. Speciellt drabbas regioner med ett högt innehåll av trabekulårt ben, där benomsättningen är snabbare (3, 7, 8, 10). Etiologin till menstruationsstörningarna är flera och troligen är det en samverkan mellan låg kroppsvikt, otillräckligt födointag, hög träningsintensitet, stress och hormonella störningar utlösta på hypothalamusnivå. Åven om de allra flesta med tiden får tillbaka sin menstruation i samband med att man drar ned på träningen och går upp i vikt, är det inte klarlagt om minskningen i benmassan är permanent och om dessa kvinnor har en högre risk att utveckla osteoporos senare i livet. Kvinnliga idrottare med menstruaöonsrubbningar har visat sig ha en högre förekomst av stressfrakturer (1, 6, 8) som Öa drabbar korökalt ben, i den nedre extremiteten. Tidigare har man menat aö fysisk akövitet som ex. löpning Öll en viss del skulle kimna kompensera de negaöva effekterna av låga östrogennivåer genom mekanisk belastning och därmed bevara benmassan i de delar av skelettet som belastas, t. ex underben och lårben (7, 8, 9,12). Få studier har dock mäö benmassan i just underben och lårben hos kvinnliga idrottare med menstrua- Öonsstömingar, som ffa består av korökaltben Denna söidie syöar öll aö jämföra benmassan i trabekulärt och korökalt ben mellan kvinnliga idrottare med regelbunden menstruation och de med amenorré. Material och metoder 20 st kvinnor mellan 16 öll 30 år deltog i studien Alla var långdistanslöpare/ med en löpsträcka på 5-10 mil per vecka. Beroende på menstruaöonsmönster delades de upp i två grupper. En grupp bestående av öo kvinnor med regelbundna menstruaöoner (kontrollgrupp) samt en grupp bestående av öo kvinnor utan menstruaöoner (amenorrégrupp). Definiöonen av amenorré var i denna studie, avsaknad av menstruaöon i minst tre månader. Kvinnorna med amenorré hade i genomsniö inte haa någon menstruaöon på 18.3 ± 15.4 mån (spridning på 3-43 mån). Grupperna var matchade för ålder, längd och BMI. Pettersson Idrottsmedicinska enheten Umeå universitet Samöiga kvinnor öck föra en dagbok över siö maöntag under en 7 dagars period. Data analyserades sedan med avseende på det totala intaget av energi (Kcal), protein, feö, kolhydrater, vitamin D, kalcium samt fosfat. Resultaten är presenterade som medelvärden /dag. Vidare togs blodprov med analys av Hb, EPK, s-kalåxim, s-corösol, och s- estradiol, samt prov för analys av benmarkören osteocalcin. Benmassan mättes i helkropp, ländrygg, samt höger höft med Lunar DPX-L. Ur helkroppsmäöiingen erhölls även benmassan i huvud, rygg och bäcken. Speciella regions of interest (ROI) lades in för aö få ut benmassan i överarm, lårben, samt i öbiadiafysen. Fettmassa, mxiskelmassa och procent kroppsfett kan avläsas direkt vid helkroppsxmdersökningen. Grupperna jämfördes staösöskt med Mann-Whitney U test för icke normalfördelad data Ancova uliördes för aö jämföra benmassan mellan grupperna med vikt som covariat. Bivariata korrelaöoner beräknades med Spearman's rank order korrelaöons koeföcient Resultat Det fanns inga signifikanta skillnader i ålder, längd, BMI och muskelmassa mellan grupperna (Tabell 1). Amenorrégruppen hade signifikant lägre vikt (11.1 %), fettmassa (26.6 %) och procent kroppsfett (22.0 %) än kontrollgruppen. Ålder för menarche skilde ej mellan grupperna. Det fanns dock en signiökant skillnad mellan grupperna med avseende på total menstruaöons öd (i år) eöer menarche, med en signifikant lägre dxiraöon hos gruppen med amenorré. Analys av benmineralmätningama visade aö amenorregruppen hade signiökant lägre benmassa i total helkropp (6.8 %), överarm (5.8 %), rygg (14.1 %), ländrygg (16.0 %), bäcken (11.9 %), lårbenshals (10.0 %), låiten ( 9.1 %), trochanter (15.2 %), öbiadiafys (8.2 %) samt i det icke vildbärande huvudet (4.0 %) jämfört med konörollgruppen Skillnaderna mellan grupperna i benmassa i huvud, överarm, lårbenshals, lårben och öbia försvann dock när värdena justerades för kroppsvikten. S-osteocalcin var högre hos amenorrégruppen, men nådde ej staösösk signifikans (p=0.051). Analys av kostregistreringen påvisade inga signifikanta skillnader mellan grupperna i intag av kalorier, fett, kolhydrater, protein, kalcixim, och vitamin D. Det fanns heller inga skillnader mellan grupperna med avseende på Hb, EPK och s-kalcium. Estradiol nivåerna var lägre hos gruppen med amenorré (54.8 %), men var ej staösöskt signifikant. Bivariata korrelaöoner

30 L2-L4 Comparison to Reference (g/cm*) AGE (years) LUNAR IMP.GE HDI FOR DIHGN05I5 L2-L4 BUD (g/cm*)l L2L4 % Young Adult% L2-L4 % Age Matched^ LZL4 Osteoporotic Centi le ± 0.01 figwr I. Benmassa i fawryggen hos e» 23-Jrz^ tzmima maf amgmorrtf. Resw/fafef h/der pd t/ar osteopem med e» oiwikefsg med SD/nbi dgf Mormak. visade aö i kontrollgruppen var kroppsvikten signifikant korrelerad öll benmassan i rygg och bäcken I amenorrégruppen korrelerade vikt med benmassan i överarm, rygg och bäcken. Fettmassan korrelerade med benmassan i bäckenet hos kontrollgruppen samt med benmassan i helkropp, överarm, rygg, bäcken och öbia hos gruppen med amenorré. I kontrollgruppen var muskelmassan korrelerad med benmassan i öbia. Hos amenorrégruppen var muskelmassan korrelerad öll benmassan i ryggen. Halten av estradiol var signifikant korrelerad med benmassan i lårbenshalsen, trochanter major och Wards' triangle i kontrollgruppen samt öll benmassan i huvudet hos amenorrégruppen. Osteocalcin var starkt korrelerad med benmassan i helkropp, huvud, rygg, bäcken och öbia i amenorre'gruppen, men korrelerade inte med någon BMD lokal i kontrollgruppen. I kontrollgruppen fanns det inga korrelaöoner mellan dagsintaget av kalcixim, vitamin D och benmassa. I amenorrégruppen fanns det en negaöv korrelaöon mellan vitamin D och benmassan i öbia. Diskussion Menstruella störningar tolkades förut som en godartad åkomma, ölls eö öertal studier visade aö kvinnliga idroöare med avsaknad av menstruaöon hade en lägre benmassa i Öa ryggen (3,6,8). Denna minskning är öll viss del reversibel, så när idroöaren får öllbaka sin menstrxiaöon så kan de kompensera för benförlusterna och xmder de närmaste åren öka sin benmassa Studier har dock visat att de med långa perioder av amenorré aldrig helt kan kompensera för förlusterna och nå upp öll sin normala nivå igen (4, 5). Denna studie överensstämmer med ödigare xmdersökningar aö kvinnliga idrottare med menstruaöonsrubbningar har lägre benmassa än idrottstjejer med regelbundna menstrxiaöoner. Vi fann skillnader i alla uppmätta lokaler utom Wards' triangle i lårbenshalsen. Fem av kvinnorna i amenorrégruppen uppfyllde kriteriet för osteopeni (< -1 SD) i landryggen (Fig 1). I kontrollgruppen hade ingen av kvinnorna osteopeni. Låga östrogennivåer verkar således leda öll en generell minskning av benmassan, vilket stöds av det faköim aö det även fanns skillnader i huvudet som är eö icke viktbelastande korökalt ben. Skillnaderna var mest markanta i de regioner som innehåller mycket trabekxilärt ben; landrygg, rygg och bäcken Det kan förklaras av aö det trabekulära benet har en snabbare benomsättning och är mer känsligt för sänkta östrogennivåer än det korökala benet. Det fanns dock även skillnader i det korökala benet; överarm, lårben och öbia. Fysisk akövitet leder Öll ökad benmassa i de ben som belastas. Lårbenet och öbia utsätts för stor mekanisk belastning vid löpning. Normalt borde detta ha bevarat eller leö öll en ökad benmassa i dessa ben. Det verkar dock som aö vildbärande akövitet inte helt kan kompensera för de negaöva eöektema av östrogenbrist, vilket man har troö ödigare (7, 8, 9, 12). Detta stöds av en studie gjord av Rencken mö. -96 (11), som också påvisade lägre benmassa i lårben och öbia hos kvinnliga långdistans löpare med menstruaöons rubbningar. Eö öertal studier har visat aö kvinnliga idrottare med menstruaöonsstömingar har en ökad förekomst av stresshraköxrer (1, 6, 8). De flesta stressfrakturema drabbar den nedre extremiteten p.g.a öveibelastrxing vid viktbärande akövitet Sex av kvinnorna i amenorrégruppen rapporterade aö de hade haft en eller flera stressfrakturer i foten eller öbia de senaste åren I kontrollgruppen hade ingen drabbats av stressöakturer. Kroppsvikten var starkt korrelerad med benmassan i rygg och bäcken i bägge grupperna samt med benmassan i överarmen i amenorrégruppen Efter jxistering av benmassan med vikt som covariat försvann skillnaderna mellan grupperna i benmassa i överarm, lårben och öbia. Kroppsvikten verkar således vara en viktig faktor för benmassan i ffa viktbelastande ben. Den mekaniska belastningen vid viktbärande akövitet ökar med ökad kroppsvikt.

31 Svensk Idrottsforskning nr 2 * 1997 fyc* Ålder.år Långd, cm Vikt, kg BMI, kg/m» Fett massa, kg Muskel massa, kg Kropps fett, % BMD, (g/cm-) Helkropp Huvud överarm Landrygg Bäcken Lårbenshals Trochanter Wards' triangle Tibia diafysen Hormoner. Benmarkörer Hemoglobin Hematokrit s-kalcium Estradiol Osteocalcin Födointag (per dag) Protein (g) Kolhydrater (g) Vitamin D (ug) Kalcium (mg) Amenorré tid Menarche Menstruations tid Kontroll grupp median (intervall) 22.B ( ) 167 ( ) 59.0 (52.0-6B.0) 21.2( ) 13.9 ( ) 42.9 ( ) 23.6( ) 1.17( ) 2.24 ( ) 1.04( ) 1.13( ) 1.25( ) 1.18( ) 1.09( ) 0.92( ) 1.03( ) 1.43( ) 1.57( ) 129( ) 4.2 ( ) 2.36 ( ) 221 (52-510) 6.6( ) 2091 ( ) 72 (47-123) 58(17-137) 370 ( ) 3.6( ) 1024( ) 15.0( ) 8.8( ) a p < 0.01 Gruppen med amenorré hade en signifikant lägre vikt än kontrollgruppen, vilket skulle kxmna förklara skillnaderna i benmassan i lårben och öbia. Deöa har man även nmnit i ödigare soldier (5, 9). Osteocalcin var nästan signifikant högre i gruppen med amenorré och var posiövt korrelerat med benmassan i helkropp, huvud, rygg, bäcken och öbia i denna grupp. Osteocalcin är en benmarkör som indikerar en ökad benomsättning. Hos kvinnor i klimakteriet ökar benomsättningen, Öa bennedbrytningen öll följd av de sänkta ösöogennivåema. Det verkar därför rimligt aö tro aö kvinnorna med amenorré uppvisar högre osteocalcinhalter just pga. aö de har låga östrogennivåer i blodet och därmed en ökad benomsättning. Det har ödigare föreslagits aö ett oöllräckligt födointag kan vara en bidragande faktor öll utvecklandet av mensöruaöonsrubbningar (10). Lågt intag av kalcium och vibunin D anses också vara en orsak öll låg benmassa (2). Grupperna i denna söidie skiljde sig inte åt vad gäller kosöntaget. Bägge grupperna låg dock under rekommenderat dagsintag av kalcium och energi. Det är också möjligt aö gruppen med amenorré skärpte siö födointag Amenorré grupp median (intervall) 21.8( ) 164( ) 52.4 ( ) b 19.8( ) 10.2 ( ) b 41.3( ) 18.4 ( ) b 1.09( )a 2.15 ( ) b 0.98 ( ) a 0.97( )3 1.05( )3 1.04( ) ( ) b 0.78 ( ) b 0.90( ) 1.30( ) ( ) b 129( ) 4.2 ( ) 2.44 ( ) 100(36-190) 8.3( ) 1842( ) 73 (35-105) 40 (20-74) 302 ( ) 2.7( ) 1107( ) 24.0 ( ) 13.0( ) 3.8 ( ) b b p < 0.05 Tabell I. Data öoer AroppsÄzmsfifufioM, 6oumzsseWf»ingar, sfyraa, bwproc, mfmsfruafiomspargtmgfrar somf/odoimtog. under registreringsveckan eller rspporterade ett högre intag än vad de i själv3 verket hade, vilket skulle kxmna förklsra varför vi inte hiösde någrs skillnader mellan grupperna. Sammanfattning Vi hsr med denna söidie visat aö kvinnliga idroöare med menstruaöonsstömingar har en lägre benmassa än idrottare med regelbunden menstrusöon. Förluskms sv ben verkar vara generell, dvs både icke viktbärsnde och viktbärande delar sv skelettet drabbas öll följd av östrogenbristen Vissa regionals skillnader ksn dock förklaras sv en skillnad i kroppsvikt. Den posiövs effekten sv fysisk skövitet på benmasssn verkar inte helt kxmns kompensers de negsövs eöektems sv låga östrogennivåer. Ssnnolikt är det så sö dessa kvinnor med långs perioder med amenorré löper en ökad risk sö utveckla osteoporos ödigt i livet Referenser 1. Barrow, C. W., Saha, S. Menstrual irregulahty and stress fractures in collegiate females distance runners. Am I Sports Med 16: ; Carbon, R. I. Exercise, amenorrhea and the skeleton. Br Med Bull 48: ; Drinkwater, B. L., Nilson, K., Chesnut, C H., et al. Bone mineral content of amenorrheic and eumenorrheic athletes. N Engl I Med 311: ; Drinkwater, B. L., Nilson, K., Ott, S., Chesnut, C H. Bone mineral density after resumpöon of menses in amenorrheic athletes. IAMA 256: ; Drinkwater, B. L., Bruemner, B., Chesnut, C. H. Menstrual history as a determinant of of current bone density in young athletes. IAMA 263: ; Lindberg, J. S., Fears, W. B., Hunt, M M, et al. Exerciseånduced amenorrhea and bone density. Ann Int Med 101: ; LinneU, S. L., Stager, I. M, Blue, P. W., et al. Bone mineral content and menstrual regularity in female runners. Med Sd Sports Exerc 16: ; Marcus, R., Cann, C, Madvig, P., et al Menstrual function and bone mäss in elite women distance runners. Ann Int Med 102: ; Myerson, M., Guön, B., Warren, M, et al Total body bone density in amenorrheic runners. Obstet Cynecol 79: ; Nelson, M. E., Rsher, E. C, Catsos, P. D., et al Diet and bone status in amenorrheic runners. Am I din Nutr 43: ; Rencken M L, Chesnut, C H., Drinkwater, B. L. Bone density at mulöple skeletal sites in amenorrheic athletes. IAMA 276: ; Wolman, R. L. Menstrual state and exerdse as determinants of spinal trabecular bone density in female athletes. Br Med I 301: ; 1990.

32 - t e * Mikrodialys i benvävnad - nytt sätt att undersöka skelettets omsättning Träning och träningslära har hittills i väsentlig grad fokuserats på muskulatur och senor, men utifrån ett folkhälsoperspektiv år träning av skelettet kanske av större vikt. Osteoporos (benskörhet) med påföljande benbrott är en folksjukdom som ökar i omfattning och som drabbar 40-50% av kvinnor och 15-20% av män över 50 år. Den enskild största orsaken till ökningen anses vara minskningen i fysisk aktivitet i befolkningen. mm» Tills för gsnska få år sedsn vsr det svårt sö närmsre xmdersöka skelettet och skelettets omsättning. Numers går det med en enkel röntgenundersökning stt disgnosöcers åkommsn benskörhet innan benbroö uppkommer och härmed önns möjlighet sö förebyggs sjukdomen. Tillkomsten sv markörer i blod och urin har också gjord det möjligt sö, om än på "svstånd", kunna studers skelettomsättningen, ex kort- och långödseöekter sv fysisk skövitet. Mikrodialys Mikrodialytekniken har utvecklats genom dom sensste drygt 20 åren och blev 1994 kommersiellt tillgänglig. Tekniken har för humsnt bruk utvecklst först och främst för undersökning sv omsättning sv substanser i fettvävnad och vilande skeleömuskulatur. Stsndsrdsystemet består av en perfusionspump med eö ööde på 0,3 mikroliter per minut. Pumpen kopplas öll en mikrodislyskateter inssö i vävnsden. Mikrodislyskateteren har en längd på 3 centimeter på den skövs delen och en porestorlek på Dslton, dvs sö den släppsr igenom substanser med en molekylstorlek på mindre än Dslton. Kstetem simulersr eö konstgjort blodkärl. När vätsksn i kstetem (Ringer Acetst) psssersr membrsnet diffimdersr substsnser Iran vävnaden över membrsnet och in i vätsksn ölls en jämnvikt har uppnåtts mellan vävnsden och vätsksn, förutsatt stt öödeshasögheten är lång- Kim Thorsen Idrottsmedicinska enheten Umeå universitet Detta i motsättning öll blod- och urinprovar som oöast är eö uttryck för hela orgsnismens omsättning sv en given substans. Med mikrodialystekniken hsr det således blivit möjligt stt inssmla provsr irån en specörk vävnsd med en minimal invssiv teknik. Ytterligare fördelar figwr 1. Underknef maf mzätodia/x/ssx/sfemgf uppäcopp- W Wnster) oca gff fcörsmiff ax? öere dekn au säzmkwf maf mz^oduzh/s&bfefgrrz msaff. I skelettet är produköonen av prostsglsndiner involversde i såväl skemtroco#*clor är sö man xmdviker större molekyler som ex bindsrmolekyler som i vissa fsll gör det svårsre sö snslysers substanser i eö prov och sö ingen centrifugering eller utfällning be- Prostaglandiner och skelettet Prostsglsndiner sv oliks typer önns i de flesta sv kroppens organen. Det är mycket svårt sö bestämma prostsglsndiner i blodbsnan då koncenöaöonems sv oliks prostsglsndiner är små och halveringsöden mycket kort, orsskst sv en snabb nerbrytning, öämst i lungor, lever och nju- En fördel med tekniken är sö således att man kommer relativt nära det organ eller struktur vars omsäöning msn önskar aö undersöka.

33 Svensk Idrottsforskning nr 2 * 1997 t e * lettuppbyggnad som skelettnedbrytning. Försök med kulöirer av benvävnsd örån djur hsr visst sö produköonen sv oliks typer prostaglandiner öksr eöer en meksnisk belsstning. Prostsglsndiner i sin öir sömulersr produköon och öisäöning sv oliks öllväxöaktorer (bl s insulinliknande öllväxösktorer) i skeleövävnsden. Hämmas produktionen sv prostsglsndiner bildss inget nytt ben efter meksnisk belssöiing. ForÖarsnde är det oklart exskt vilks celltyper som är snsvsrigs för produköonen sv oliks prostsglsndiner i benvävnsden samt vilka celltyper som resgersr på prostsglandinproduköon. Prostsglsndiner är små molekyler, storlek Dslton, och lämpsr sig bra för analys efter provtagning i benvävnsd med mikrodialystekniken Dialys i human skelettvävnad Med mikrodialysteknikens framkomst öppnades teoretiska möjligheter aö för första gång kunna studera omsättningen direkt i human skeleövävnsd. Skelettvävnsd är som beksnt hård och svåröllgänglig utan ett opersövt ingrepp men mikrodialysksteterens små dimensioner gör det möjligt sö efter ett mindre kirurgisk ingrepp i lokslbedövning säös in katetem i skeleövävnsden (se ögur). Vi vslte sö sätts in kstetem uppöll i underbenet sv öera olika orsaker. För det första är huden tunn och underhudsfettet spsrsamt på denna lokslissöon, vilket gör åtgången öll benytan enklare. För det sndrs hsr benet en dimension som möjliggör att den skövs delen sv katetem ryms i märghålsn och för det tredje är det lätt sö belssts underbenet med fysisk skövitet utsn sö katetem påverkas och eventuellt förstörs av muskelrörelser. Hiöills hsr vi genomfört två klinisks föi-sök med mikrodislystekniken I det försts undersöktes nio frisks kvinnor med en medelålder på 34 år. Efter lokslbedövning uppöll på underbenet bonades eö hål med en diameter på 2 mm och en längd på c:s 50 mm. En skyddshylss inssöes i det koröksla benet för aö inte svullnad sv benvävnaden skulle förstörs membrsnet. Härefter insattes kstetem med den skövs, membrsnbeklädda delen i det spongiöss benet. EAer en ekvilibreringöd på två ömmar med uppssmling sv prover vsrje 15. minut utförde sex sv försökspersonems eö viktbärsnde dynamisk arbete, i detta försök tähävningsr sölende på golvet med så stor impsct som möjligt på hälarna, en per sekund i 5 minuter. Provuppssmlingsma fortsstte härefter i ytterligsre två Ömmar. Kontrollpersonems uönrde inget srbete. Resultaten sv prostsglandin E2 (PGE2) snslysema visss i Figur 2 Vi kunde snalysers PGE2 i slls prover, bestämms bssslproduköonen sv PGE2 i human benvävnad och visa på en ökning i produköonen av PGE2 efter ett dynsmisk, viktbelastande srbete. I nästa försök ville vi undersöka effekten av ett dynamisk muskelarbete utsn viktbelasöiing på PGE2 produköon i öbia. Sju friska kvinnor, medelålder 34 deltog i försöket. Försöksuppläggningen var exakt som i försöket beskrivit ovsnför med den skillnsd stt srbetet vsr planteir/dorsslflexioner sv foten i 5 minuter, en per sekund. Resultatet sv deöa försök illustreras i Figur 3. Eö dynsmisk muskelsrbete utsn viktbelastning är således inte öllräckligt för sö öks PGE2 produköonen i human benvävnsd. Praktiska konsekvenser Fysisk skövitct får en slit större prskösk betydelse som profylax och behandling sv olika sjukdomar, bl s folksjukdomen osteoporos. Resultaten sv ovsnstäende försök visar att muskelarbete utsn vikttärsnde belastning inte är öllräckligt för sö sömulers öll en ökning produköonen sv PGE2. Tåhävningsr i 5 minuter med stor impsct inducerar en produköonsökning sv PGE2 och troligen en ökning sv skeleöomsäöningen. Eö ö-äningsprogrsm för sö stärka skeleöet bör således bestå av huvudsskligen vikttärande övningsr. Troligen är impscten i de enskilds övningsms sv större vikt än dursöonen sv träningspssset. Eff stort (ock fiff möwz maiarftgfarg; Prq/essor Ronny LoreMfzon, fdroffsmedicinska Enfiefen, docgnf Anders Kristoffersson, Kirwrgiska imsfiöffiongm och prq/essor Uff Lemer, Oraf Cgffbibfqgi, affa eid Lima! Llni%rsikf. ProjeÄ^gM f%ar genom/örts med stöd au bf.a. CIF (Centrum /or Mrofts/bTsk- Referens Thorsen K, Kristoffesson AO, Lemer UH, Lorentzon RP. In situ microdialysis in bone tissue. Stimulation of prostaglandin E2 release by weight-bearing loading. I din Invest 1996^8^ ni-bh Sample number Sample number figur 2 KoTicenfnzöonm gr PGE2 % diafysafef. Prou 1-4 är figwr 3 KoMceMfrafiOMen m, PGE2 % jiafysakf. Pnw 1-4 ar ^n% kfasfnmg i "foadzng" gruppen oc/z prou 5-8 gr e/kr ybn?kf(kfmmg ocfi Prov 5-8 år e/fgrkf(zsfmmg. VarfeproDgr befästning. Va^e pnw är reswftafat ar 30 nzinwfers wppsanz- reswftatat ac 30 mmukrs wppsamfmg. fzng. Konfroffpersonema w(/orae inget arbete. * p < 005 ;änzn/orf nzed proxv 4

34 -te* Överträning - påverkan pa uthållighet och styrka Elitidrottare och hårt satsande motionärer finner ibland att idrottsutövande i stora mängder och höga intensiteter inte bara har önskvärda effekter på vår kropp utan kan också leda till bla skador och överträningstillstånd. Overtråningssyndromet är en form av kronisk trötthet med en mängd symtom som följd av för hög träningsstress, ofta tillsammans med andra stressfaktorer, i förhållande till återhåmtningstiden (8). Överträningsforskning har komplicerats av aö forskare världen över inte kunnat sluta sig öll en tydlig definiöon av överträningssyndromet (8,10,16). En orsak öll deös är dels bristen på kontrollerade prospekövs studier (18) och dels aö överträningssyndromet uppvissr eö "öytande" förlopp där det är mycket svårt sö drs en gräns för "övertränad" resp "icke övertränad" (8,10,16). Studier på överträning hsr främst inkluderst tester med svseende på fysiologisks, biologisks ssmt psykologiska psrsmetrsr. Generellt menar man sö desss psrametrar måste tolkas Öllssmmsns för att ge en bild sv överträningssyndromet (10,22). Vikögs symtom vid överträningsöllsölnd är minsksd prestsöonsförmågs, öksd uttrötttsrhet, psykisk på- Rikard Hedelin Idrottsmedicinska enheten Umeå universitet verksn (irritabilitet, försämrst välbeönnande, depression mm) och förändrsd vilopuls (9,12,16,18). Mekanismems bskom överträningssymtomen är i detalj inte känds i dsgsläget och kommer krävs mycket studier sv perifera förändringsr i musklems men ksnske Arsmför slit på cenöala nervsystemet och styrningen sv hormoner och signalsubstsnser vid oliks grsder sv träningsstress. "Allmänt" Hur vsnligt förekommsnde är fall sv överträningöllsölnd? Oliks förfsttare hsr rspporterst sö 7-20% sv eliödrottsmän kan förväntas drabbas någon gång (10,21). De som är mest utsatta tycks vsrs de högst moöversde idroösutövsms (6) och överträningsyndromet ksn vsrs en stark orsak öll sö mångs sv desss idrottsmän sldrig når eliten inom sin sport (8). Det är vikögt sö ha klart för sig lite oliks begrepp och deöniöoner när det gäller överträning och annan träningsassociersd stress på kroppen Fry och medsrbetsre (8) definierade någrs överträningsbegrepp enligt nedsnsölende: 5fyrÄ:e(e5(n/ng i D/odexapparaf - Äär Wr^ryrter&sr.

35 Svensk Idrottsforskning nr 2 * t e ' # "Övem-äning" (Overlosd öaining): öveitelastningsträning med svsikt sö stimulera kroppen öll superkompenssöon # Uönsöning (fsögue/sbress): normsl ö-ööhet eöer öers dsgsrs hård träning. En kortare vils ger återhämtning och superkompenssöon # "Akut överöäning" (Overresching): "lättare" form av överträningsöllstånd som kräver en något längre återhämtningsperiod än normalt (storleksordning dsgsr (16,18)) # överträningssyndrom (Overtrsining-syndrome/stsleness): kroniskt nedssöprestaöonsförmåga. Kräver betydligt längre återhämtning än akuta överträningen (storleksordning veckormånader (1,16,18)) # "Muskelslitage" (overstrain): akut muskelsksds efter intensivt träningspsss. Ksn men behöver inte vsra del i eö överträningsöllstånd (16) Med överträning menas slitsa egentligen en överbelastningsprocess, som är en förutsättning för prestaöonsförbättring, men oöa används ordet i dagligt tal i betydelsen "överträningssyndrom" som är det negsöva resultatet sv överträning (utsn vils mm). Metod Vi har i en skut överträningsstudie undersökt hur prestsöonsförmågsn, såväl styrke som uöxållighetsmässigt, förändras under en veckas inkmsiv längdskidåkningsträning. Försöksgruppen bestod sv nio elitksnoöster, sex män och tre kvinnor, som testades före och efter ett sexdagars träningsläger. UÖxåUighetstester uöördes på löpband där hasögheten snpssssdes för varje individ och därefter ökades lutningen med treminutersintervsller öll ubnsttning. Syreupptag (VO2), venölsöon och puls snslysersdes var 30:e sekund (Eossprint, Jaeger GmbH, Tyskland) medsn mjölksyrs (YSI 1500 Sport L-Lsctate Analyzer, YSI Co, Ohio, USA) ssmt sksöning sv snsträngningsgrsd (RPE) registrerades för vsrje belastning. Försökspersonems hade en infsrtsksnyl i en underarmsven så att blodprov för laktstsnalys kunde tss under löpning. Löptesten för vsrje individ vsr identiska vid de två testtillfällens. Styrks i srmextensorer mäöes isokineöskt, isomeöiskt och excentriskt i en Biodexsppsrst (Biodex Co, NY, USA). Isokineösk styrks (srmextension) mäöes under 25 repeööoner vid 120 grsders vinkelhssöghet. Isomeöisks konirsköoner utfördes i 45 grsders vinkel, tre repeööoner ä fem sekunder med fem sekunders vils mellsn kontrsköonema Excentrisk srmstyrks mättes under fem repeööoner vid 90 /sek. Ssmöigs styrketest svser att åkrge styrksn i höger sidss srmextensorer. Blodprover för snalys sv blodstatus, jämstatus och plasmaglukos togs ur en underarmsven innan styrke och löptes tems. Resultat Isokineösk styrka (vridmoment) vid srmextension öksde signiöksnt Iran 124,4±43,9 Nm* öll 141,0±51^ Nm (p=0,01) vid sndrs tesöillfället. Excenöisk styrka visade en ömdens öll ökning (129,9 ± 38,4 Nm öll 137,3 ± 47,9 Nm, p=0,ll) medan isomeöisk styrks vsr oförändrsd. Msximals värden på löptestet, dvs hjärtfrekvens, V02 och mjölksyra, vsr slls signiöksnt lägre vid sndrs tesöillfället (p<0,05). Totala srbetsöden var också signiöksnt lägre (19,1 ± 1,0 min resp 17,7 ± 1^ min, p=0,03). HjärÖrekvensen var lägre vid ssmöigs belssöiingsr medsn mjölksyrs vsr lägre endsst vid m«xxbelastningen (som hos 7 individer vsr lägre vid testtillfälle 2). V02 vsr lägre, förutom vid sluttelastningen, också vid två sv belastningarna xmder OBLA-ö"öskeln (4 mmol/l) men inte vid OBLA eller mjölksyratröskeln enligt Wsssermann Skattningsgraden (RPE, Borgs 20- grsdigs visuella snalogsksla) vid de oliks belasöiingeims vissde ingen förändring mellsn tesöilllallena. Av blodpsrsmetrsms sjönk koncentraöonen röda blodkroppar (EPK), Hb och hemstokrit (EVF) sila signiöksnt (p<0,05). Jämsöitus och glukos vissde ings förändringsr. Diskussion Nedgången i maximal prestaöonsförmåga på löpbsnd (VO2 max och total srbetsöd) öllssmmsns med lägre värden i maximal mjölksyrs och msxpuls stämmer överens med ödigsre rspportersde resultat från överö-äningssöidier (1^,9,14^2) och kan vsra eö tecken på någon form sv överöäningsöllsuxnd hos försökspersonems. TroUgtvis hsr forsökspersonems drabbsts sv eö "skut överträningsöllstånd". Flers sv försökspersonerna uttryckte en känsla sv sö vsrs "skökörda" och "mors i kroppen". Sänkningen i blodvärden (Hb, EVF och EPK) beror troligen på en ökad plasmavolym vilket också rspportersts i sndrs överträningsstudier (15,19). En tänkbsr förklsring öll både sänkt max-mjölksyrs, och delvis de lägre hjärörekvensems (4,9), kan vsra hämmsd sympsökusskövitet eller känslighet. Både glykogenolys och glykolys stimuleras av sympsökusinflöde via P respeköve a-sdrenergs effekter (4^) och ändrst sympsökussvsr vid överträning skulle kunns påverks mjölksyrsbildningen Ytterligsre en teori bskom lägre laktstvärden efter överträning är minsksde glykogendepåer som innebär mindre substrst för mjölksyrsbildning (22). Motsvsrsnde submsximala belastningsr vid sndrs testet resultersde i lägre puls men ingen skillnad i Isktat. En praktisk öllämpning sv deöa är sk pulsstyrd träning, då man slitså i ett överträningsstsdium motsvsrsnde försökspersonerna här, skulle belasta kroppen förhållandevis hårdsre vid samms puls som före överträningsperioden. OAa tolkas en lägre submsximsl puls som en gynnsam träningseffekt (7,20) men det tycks också kunna förekomma vid överträning. Å sndrs sidsn önns rspporter där överträning hsr leö öll ökad puls vid submaximsla belastningsr (6,16). Olika grsder och typer sv överträning samt metodskillnsder är möjligs förklaringsr öll desss motstridigs resultst. Den ökade koncentriska kraften i srmextensorems tyder på aö de posiövs effektems sv träningen övervägt vsd gäller styrks i deöa fallet. Skidåkning innebär svsevärd koncentrisk belsstning på srmextensorems och msn hsde kanske väntat sig sö en intensiv träningsvecka skulle ge en något försämrsd styrks (övergående) pgs muskulär utmsö- Slutsats Överträning har som sagt visat sig svårt sö studers och det sr vikögt sö

36 t e * prospeköva och väl definiersde överträningsstudier görs så sö man kan önna orsak och verkan samt jämförs resultst mellsn studier, överträningsperiodens längd tycks hs stor betydelse öllssmmans med öera sndrs fsktorer som näringsststus, öäningsnivå, idrottsgren mm vilket måste tas hänsyn öll. EAersom sänkt prestsöonsförmågs är eö huvudsymtom bör fysiologisks tester inkluders belastningsr närs msx (än så länge) för sö svslöjs eö överträningsöllstånd. Submsximsla värden har också, som antytts ovan, uppvisst mycket skiftande resultat mellsn oliks studier. *Alla värden är sngivns som medelvärde ± stsndsrdswikelse. Referenser 1. Bahr, R., A. Vilberg, and PJC Opstad, Overtrening blant idrettsutovere - Arsaker, diagnostik og behandling. Tidsskr Nor Laegeforen, (6): p Barron, IL, et al., Hypothalamic Dysfunction in Overtralned Athletes. I din Endocrin and Metab, (4): p Butler, I., et al., Relaöonship of Betaadrenoceptor Density to Pitness in Athletes. Nature, uly): p Clark, M.G. and G5. Patten, Adrenaline Activaöon of Phosphofructokinase in Rat Heart Mediated by Alfareceptor Mechanism Independent of Cyclic AMP. Nature, uly): p Coggan, AU, et al, Endurance Training Decreases Plasma Glucose Tumover and Oxidation During Moderate - Intensity Exercise in Men. I Appl Physiol, (3): p Costill, DL., Peaking for Performance, in Inside Running. 1986, Benchmark Press Inc Indianapolis. p Ekblom, B., A. KUbom, and 1 Soltysiak, Physical Training, Bradycardia, and Autonomic Nervous System. Scand I din Lab Invest, p Fry, R.W., AJL Morton, and D. Keast, Overtraining in Athletes. Sports Med, (1): p Fry, R.W., et al, Biological Responses to Overload Training in Endurance Sports. Eur J Appl Physiol, : p Hooper, SL., et al, Markers for Monitoring Overtraining and Recovery. Med Sd Sports Exerc, 1995a. 27(1): p Israel, S., Zur Problematik des Ubertrainings aus intemistischer und leistungsphysiologischer Sicht. Medizin und Spön, (Heft 1): p feukendrup, A^., et al, Physiological Changes in Male Competitive Cydists after Two Weeks of Intensified Training. Int I Sports Med, : p Kindermann, W., Das Ubertraining - Ausdruck einer Vegetaöven Fehlsteuerung. D Zeitschrift fur Sportmedizin, 1986(8): p. 15. Kirwan, If., et al., Changes in Selected Blood Measures during Repeated Days of Intense Training and Carbohydrate ControL Int I Sports Med, (5): p Kuipers, H. and H.A. Keizer, Overtraining in Elite Athletes. Sports Med, : p Lehmann, M, et al., InGuence of 6-Week, 6 Days Per Week, Training on Pituitary Function in Recreaöonal Athletes. Br I Sp Med, 1993a. 27(3): p Lehmann, M., C. Foster, and L KeuL Overtraining in Endurance Athletes: A Brief Review. Med Sd Sports Exerc, 1993b. 25(7): p OToole, ML and PS. Douglas, Applied Physiology of Triathlon. Sports Med, (4): p Peronnet, F., et al, Plasma Norepinephrine Response to Exercise Before and After Training in Humans. J Appl Physiol: Respirat Environ Exercise Physiol, (4): p Raglin, I.S. and W.P. Morgan, Development of a Scale for Use in Monitoring Training-Induced Distress in Athletes. Int I Sports Med, (2): p Snyder, A.C, et al, A Physiological/Psychological Indicator of Over-Readxing during Intensive Training. Int I Sports Med, (1): p Kereszty, A., Overtraining, in Encydopedia of Sport Sciences and Medicine, L Leonard, Editor. 1971, MacMillam New York p Maa/ma/a /öpfeaffr «f/or# w*gd towfiwwgr/ig rgg/sfrgri»g at» 6/ a syrewpp&zg, pwk, ym/ö/6ryra oc& aywfrä»g»mg^graaf.

37 ter Smärttillstånd i hälsenan Pä Idrottsmedicinska Enheten i Umeå bedrivs forskning pä olika rehabiliteringsmodeller vid kroniska smärttillstånd i framför allt hälsenan, men även till en del i patellarsenan, hos idrotts/motionsaktiva patienter. Det är sedan länge känt att överbelastningssksdor med smärttillstånd i hälsensn är vsnligt förekommande frsmför slit hos löpsre (Jsmes et si. 1978, Gement et si. 1981, Welch och Clodman 1980). Män i yngre medelåldern drsbbss oftast, och hos cirka 25% sv desss patienter räcker ej konservstiv behandling utan kirugisk åtgärd är nödvändig (Kvist 1994). Behov sv kirurgisk åtgärd ökar vid hög patient ålder, långvsrigs symtom och förekomst sv strukturelis förändringsr i schillessensn (Kvist 1994). Vadmuskelstyrksn är dåligt undersökt på pstienter med problematik härrörande från achillessenan Det finns enstaks studier på vsdmuskelstyrks hos pstienter operersde eller gipsbehsndlade för akut schillesseneruptxir (Shields et si. 1978, Häggmsrk et si. 1986, Csrter et si. 1992, Wsshbum et si. 1992, Sölvebom och Moberg 1994, Troop et al 1995). Så vitt vi vet, finns inga studier på patienter med kroniska tendinit/tendinos besvär. Stsnish et sl (1986) föreslog stt konservstiv regim med excentrisk träning hade god effekt vid tendinitbesvär, men det föreligger ings resultat från någon vetenskspligt upplagd studie. Kriterier för våra studier * Patienter (18-60 år) med ensidig långvarig smärtproblematik (besvär > 3 månader) där konventionell behsndling med vila, NSAID, korrigering sv skor, sjukgymnsstik (stretching/ koncentrisk styrketräning, ev. ultrs- Ijud och skupunktur) vsrit utan # Ultrsljudsverifiersde förändring sr på 2-6 cm nivån(från schillessenef astet i cslcsneus) i schilles- Alfredson Idrottsmedicinska enheten Umeå universitet senan, överensstämmande med pslpsöonsfyndet. Tre prospektivs studier på pstienter med kronisk schilles tendinit/tendinos är utförda, där samtligs ingående pstienter vsr bedömds som operationsfsll Pstientems utvärdersdes med hjälp av VAS-sksla svseende grsden av smärta vid skövitet (löpning), ssmt med isokinetisk koncentrisk och excentrisk mätning sv msximsls vsdmuskelstyrksn (pesk torque). Mätningar gjordes före, samt med visss tidsintervsll efter behsndling. SWfe 1 (Alfredson et al Chronic achilles tendinitis snd cslf-muscle strength). Tretton pstienter (10 män och 3 kvinnor) med en medelålder sv 44,1 ± 8,5 år operersdes med excision av degenerstivs förändringsms i sensn, följt sv immobilisering i gips under 6 veckor. SWig 2 (Alfredson et si. Achilles tendinosis snd cslf-muscle strength. The effect of short-term immobilisstion sfter sxirgicsl trestment) Elvs pstienter (7 män och 4 kvinnor) med en medelålder av 40,9 ± IOA år operersdes med excision sv degenerstivs förändringarna i senan, följt av immobilisering i gips under 2 veckor. Bads grupperna genomgick ssmms postopersövs rehsbiliterings progrsm. Resultat studie 1 och 2 Samtliga patienter i bads grupperna var Öllbsks på tidigsre sktivitetsnivå 6 månsder efter operstion, men det tog lång tid (cirks 1 år) stt återhämta koncentrisk och framför slit excentrisk vsdmuskelstyrks på operersde jämfört med frisks sidsn. Det förelåg ings fördelar med den korts immobiliseringstiden (2 veckor jämfört med 6 veckor), svseende återhämtning sv muskelstyrks och återgång till tidigsre skövitetsnivå. SfwKe 3 (Alfredson et si. Preoperstive hesvy-losded eccentric cslfmuscle training resulted in csncelled operstion in psdents with chronic Achilles tendinosis. A new trestment of choice or s compxilsstory method bef ore using operstive intervention?) Femton pstienter (12 män och 3 kvinnor) med en medelålder på 44,3 ± 7,0 år genomgick ett specialkonstruerst träningsprogrsm med tung excentrisk vsdmuskelträning 2 ggr/dsg, 7 dsgar/vecks, i 12 veckor preoperstivt. Resultat studie 3 Samtliga pstienter vsr bllbsks på tidigsre sktivitetsnivå med full löpträning efter 12 veckors excentrisk vsdmuskelträning. Grsden sv smärta vid sktivitet (löpning) hsde minskat från VAS 81,2 före excentrisk träning, till VAS 4,8 efter 12 veckors träning. Koncentrisk och excentrisk vsdmuskelstyrks hade återhämtats, och det förelåg inte längre någrs signifiksnta skillnader mellan sksdade och friska sidsn. Ingen pstient behövde opereras!

38 t e - Långtidsuppföljning av denna patientgrupp, och studier sngående tänkbars mekanismer bakom de gods effekterna sv excentrisk träning på detta smärttillstånd pågår. Konklusion: Excentrisk vsdmuskelträning bör prövss före kirurgisk behsndling sv pstienter med kronisk schillestendinos på 2-6 cm Det pågår också studier på pstienter med smärttillstånd distalt i schillessenan (fästet mot calcsnexis), och studier svseende kirurgisk behandling och behsndling med excentrisk quadricepsträning sv pstienter med pstellarsenetendinos. Dessutom hsr vi ett pågående doktorsndprojekt på detta område, där vi försöker experimentellt klarlägga pstogenesen bskom kronisk schillestendinos. Referenser 1. dement DB, TauntonIE, Smart GW et al: A survey of overuse ninning injuries. Physician and Sportsmedicine 1981:9: lames SL, Bates BT, Ostemig LR : Injuries to runners. Am I Sports Med. 1978:6:40-50, 3. Welch RP, dödman I: Clinical survey of Achilles tendinitis in athletes. Can Med Assoc 11980:122: Kvist M: Achilles tendon injuries in athletes. A review. Sports Med. 1994:18(3) Carter TR, Fowler PI, Blocker C : Functional postoperaöve treatment of achilles tendon repair. Am I Sports Med.1992: 20(4): Shields CL, Kerlan RK, lobe FW, Carter VS, Lombardo SI :The Cybex II evaluation of surgically repaired achilles tendon ruptures. Am I Sports Med. 1978:6(6) Sölvebom SA, Moberg A dmmediate free ande moöon after surgical repair of acute achilles tendon ruptures. Am I Sports Med (5): Troop RL, Losse CM, Lane IG, Robertson DB, Hastings PS, Howard ME : Early motion after repair of achilles tendon ruptures. Foot and Ankle InLl995:16(ll): Häggmark T, Liedberg H, Eriksson E, Wredmark T :Calf- musde atrophy and musde function after non operative vs operative treatment of achilles tendon ruptues. Orthopedics 1986^(2): Washbum SD, Caiosso V], WUls CA, Hunt Bj, Prietto CA:Alterations in the in vivo torque-velocity relaöonship after achilles tendon rupture. Clin. Ort. and related research. 1992: 279: Alfredson H, Pieölä T, Lorentzon R: Chronic achilles tendinitjs and calf muscle strength Am I Sports Med. 1996:24 (6) in press 12 Alfredson H, Pietilä T, Lorentzon R: Achilles tendinosis and calf muscle strength The effect of shon-term immobilisahon after surgical treatmenl Submitted. 13. Alfredson H, Pietila T, lonsson P, Lorentzon R Preoperaöve heavy-loaded eccentric calf-musde training resulted in cancelled operation in patients with chronic Achilles tendinosis. A new treatment of choice or a compulsory method befbre using operative intervention? Submitted. 14. Stanish WD, Rubinovidx RM, Curwin S. Eccentric exercise in chronic tendinitis. din Orthop Rel Res. 1986:208. E%#Mpg/ pd gxcfmfrwt z/adfmm^tg/fräwmg mgj of/to 6e&Mf»wg.

39 Svensk Idrottsforskning nr 2 * 1997 ter Idrottsforskning vid psykologiska institutionen i Umeå Att vara 20 år och bli uttagen att delta I ett olympiskt spel är stort, att vara 50 år och kvalificera sig till ett VIVI är måhända större, att vara 80 år och kunna ställa upp i ett SM år kanske störst ändå. Idrottspsykologins uppgift är bland annat att förstå hur en 20-äring kan uppnå olympiska höjde, men också hur idrottsprestationer förändras över livscykeln. Idrottsforskningen vid psykologisks institutionen i Umeå sr sv relativt sent dstum. Institutionen startade sin verkssmhet 1966, men det vsr inte förrän i börjsn på 80-talet som en mer idrottsinriktsd verkssmhet påbörjsdes. Vid denns tidpunkt vsr jsg sysselsstt med utvecklingspsykologisk forskning. Tillssmmsns med kollegsn Lars Bäckman bruksde jsg Öllbrings en del lunchrsster med stt spels minigolf (eller bsngolf, som det mimers kallas). Lsrs hsde ett förflutet som elitspelare i sporten Vi kom så småningom stt börjs diskuters på vilket sätt bsngolfspel som uppgift skulle kxmna vsrs snvändbsr i forskningsssmmsnhang. Det vsr uppenbart för oss stt det verkligen fsnns flera fördelar med en sådsn uppgift/ särskilt om msn som vi vsr intressersde sv utveckling, och speciellt utveckling ur ett livscykelperspektiv. Vi formulerade så småningom ett forskningsprogram inriktst mot studier sv precisionsmotorik som erhöll stöd från det ståtligs forskningsrådet HSFR. I forskningsprogrsmmet framhöll vi att bsngolfsporten vsr en pssssnde sport stt intressers sig för, bl.s. därför stt bsngolf ksn studerss såväl xmder reslistisks tävlingsförhållanden som i ett laborstorium utan stt uppgiftens nstur och meningsfullhet förlorss. Vi betrsktsde slitsa bsngolfsnläggningen som ett slsgs vardsgslivsreslistiskt Isborstorixim där man kunde tests genersliserbsrheten hos de fynd som erhållits i trsditionell Isborstorieforskning. Ssmtidigt kunde de fenomen man observersde på bsngolfsnläggningen förss in i ett Isborstorixim för vidsre och mer systemstisks studier. En konsekvens sv detts resonemsng Bo Molander Psykologiska Institutionen Umeå universitet blev stt vi byggde ett laboratorium där vi kunde studers oliks sspekter på precisionsmotorisk skdvitet också under reslistisks tävlingsförhål- Isnden. Vårt första forskningsprogrsm vsr helt inriktat mot grxmdforskning inom utvecklings- och kognitionsområdet och vi hsde inte någon tsnke slls på stt bedrivs idrottspsykologisk forskning. Frågeställningsms var inriktade mot sådsna områden som (1) ålderseffekter sv nervositet på motorisk och kognitiv prestation, (2) relationen mellsn sutomaösersde och kontrollersde (medvetns) motoriska processer, samt (3) metskogniton, metsmotorik och åldrsnde. När forskningen väl kommit igång insåg vi förstås stt mångs sv resxiltsten hsde prsktisks implikstioner för såväl bsngolfsporten som sndrs precisionssporter. Via impulser från professorn i pedsgogiky Sten Henrysson, som vid denna tidpunkt vsr sktiv i dåvsrsnde Idrottens forskningsrådy börjsde vi vår idrottsforsksrbsna med stt delta i en seminarieserie om idrottsforskning som leddes sv Ingemar Wedman, och sedermers Msrtin Johsnsson Så småningom skicksde vi in ett idrottsinriktat progrsm bil idrottsforskningsrådet och hsr även fortsättningsvis bedrivit idrottspsykologisk forskning jämsides med vårt sllmänpsykologiskt inriktsde progrsm. Förutom jsg själv och Lars Bäckmsn (som nu är professor i psykologi i Göteborg) består forsksrgruppen för närvsrsnde sv forskningssssistentema Gunilla Smedberg-Åmsn, John Jsnsson och Norbert Rohweder. De två senare är doktorsnder med erfarenheter som idrottspsykologer. John Jsnsson har för tillfället ett doktorsndstipendixmx hos Centrxim för Idrottsforskning. Utöver denna stsmtrupp medverkar förstås också idrottspsykologiskt intressersde psykologistuderande via uppsatsarbeten på oliks nivser. I det följsnde ges en kort sammsnfsttning sv vår idrottspsykologisks forskningsverkssmhet. Precisionsmotorik och ålder Ett forskningsproblem som vi sysslat gsnsks mycket med är hur tävlingsnervositet påverksr precisionsmotorisk prestation i oliks åldrsr. Idrottsforskningen i Sverige hsr nog då och då intresserst sig för åldersförändringar men msn hsr huvudsskligen studerst åldersförändringsr upp till vuxen ålder. Vi för vår del hsr vslt att studera även de förändringsr som ksn inträffs i vuxen ålder. En förändring som vi observerst är stt äldre vuxns personer ofta presterar sämre i situstioner som innehåller stress och nervositet. Ett exempel på detta förhållande kan vi se i/zgur 1, som vissr preststionen hos en grupp yngre och äldre elitbsngolfspelsre xmder träning och tävling xmder en SM-vecks. I den här fältstudien hsr vi mätt spelsmas pxils flers gånger per rond och ssmödigt bett dem skstts sin subjektivt upplevds nervositet på en sksla mellan 1 och 10. Antalet slag per rond har också registrersts. Som vi kan se i figur 1 så öksr såväl pulsen

40 f&s' som den upplevda nervositeten från träning till tävling ungefär lika mycket för både yngre och äldre spelare, men när den motoriska prestationen förbättras från träning till tävling för de yngre så försämras den för de äldre. I detta fall var medelåldern för de yngre spelarna 22.3 år och 53.0 år för de äldre. den stt memorers sila bsnors egenheter begränssd, vilket slitsa ökar den kognitivs belastningen för spe- Vi har genomfört flera experiment där vi studerat hur de kognitivs krsven (minne t.ex) klaras sv när spelama befinner sig i en tävlingssituation Ett genomgående resxiltat är att vi erhåller ssmms typ sv intersköon för den kognitivs prestationen som /zgur 1 visar för den motorisks prestationen. Dvs, äldre spelsre prestersr sämre kogniövt på tävling jämfört med träning medsn yngre spela- Det här är ett åldersmönster som vi observerat i mångs studier. Vi hsr också kunnat konstatera stt mönstret inte ksn förklarss med hänvisning öll skillnader mellan åldersgrupperna med svseende på nervositetsnivåy skicklighet, tävlingserfsrenhety tävlingsmotivstiony fysisk kondition eller typ sv tävling, för stt nämna någrs sv de fsktorer vi studerat. Det mesta tyder i stället på stt det finns en åldersrelstersd kognitiv skillnad med avseende på hur man förmår hanters en ökad nervositet. När msn pssserst 30-årsåldem blir det sskta svårsre än förut stt fungera optimalt med svseende på sådsna kognitivs funktioner som minne, uppmärksamhet, problemlösning och beslutsfsttsnde utan stt ta till kompensstorisks åtgärder (t.ex. längre Öd, repeööon för sig själv, minneshjälpmedel). Sådsn kompenssöon ksn fungers utmärkt i mångs sammanhang och man kanske själv inte ens märker att det är svårare än förut förrän man kommit upp i årsåldern Men om man befinner sig i en tävlingssitusöon och har hög snspänning och hög nervositet blir det svårt att upprätthålla de kompensatoriska åtgärderna. E 70H Young Adults Older Adults Den reservkapacitet som den yngre spelaren har att öllgå i sådsna lägen är så stt sägs redan förbrukad hos den äldre spelaren. Det är sv detta skäl man skulle kunna hävds stt det ksn vsrs svårsre för en 80-åring stt delta i en SM-tävling än det är för en 20-åring stt delta i en olympisk täv- g ! 40-t I bsngolf liksom i mångs sndrs idrotter kan de kogniöva krsven vsrs väl så höga som de motoriska krsven Det ksn t.ex. gälla memorering. En bangolfspelare måste vara mycket uppmärksam på hur bollen går över bsnsn vid provslagen. Det ksn finnas "drag" i bsnsn som måste kompenserss genom förändring sv slsget eller det kanske krävs en speciell bolltyp vid just den bsnsn. I mångs tävlingsssmmanhsng är ö- Training Competition figwr 1. PwZs, sww ngrdosffgf odi onfaf sfag per mzrd genomsniffligf/or zmga (M=22.3 dr) oca äldre (M=53.0 *W efifkmgot/spe&zre W frönmg odi födlmg under en SM-ceckz. (frdn Bäckman 6 Mofzznder, 1991, /owmaf o/ Geronto/ogy; Psyc/ioZogzcaf Sciences, 46, P80. CxTpyrzg&f 1991 f?y ITze Geronfofogica/ Society of America, /xdopted by permission.)

41 c< Den idroföpsywogz^ta grupper*, frj» föwsfer Bo MozaMder, Nor6erf RoÄw/eder, Guw/za Smed()erg- Ama» ocä /oä» re presterar lika bra eller bättre på tävling jämfört med bräning. Sådsna resultat stöder resonemsnget stt den försämrsde motorisks prestaöonen hos de äldre vid tävling har stt görs med åldersrelaterade kogniövs pro- Vi hsr också funnit att yngre odx äldre spelare tenderar att skilja sig åt när det gäller uppmärksamhetsfunköonen och de strstegier de snvänder för stt förbereds sig för ett slag. Yngre spelare är mer benägna stt rikts sin uppmärkssmhet helt och hållet mot ett externt mål när de koncentrersr sig, medsn de äldre riktar sin uppmärkssmhet inåt, dvs de tänker mer och memorerar ssker mer medvetet under koncentraöonsfssen än vsd de yngre gör. En frågs som osökt dyker upp i samband med de ovsn redovissde resultaten är förstås om den relaövs försämring mellsn träning och tävling som de äldre råkar ut för ksn motverkss på något sätt. Det önns väl åtminstone tre sätt att angrips den frågsn: (1) reduköon sv de äldres nervositet genom fsnnskologisks medel, (2) reduköon av de äldres nervositet genom svslsppningsträningy och (3) träning sv förmågsn stt hantera höga nervositetsnivåer genom kogniöv träning. Vi har genomfört några intervenöonssöidier där (2) och (3) hsr provsts. Resultaten tyder på stt enbsrt (2) fxmgersr dåligt, åtminstone om korts men reslisösks träningsperioder omfattande någon månad Öllämpss. En procedxir som innebär en kombinsöon sv (2) och (3) förefsller mer framgångsrik. Det är dock klart att ålderseffekten är ett mycket robust fenomen och att en reducering av effekten kräver mycket stora träningsinsatser. Motoriska mätningar Som framgått ovsn kan man i en del experimentella situaöoner nöja sig med att mäta en bangolfspelares motoriska prestaöon enbart genom stt räkns hur mångs slsg som behövs för stt avverka ett tävlingsvarv. Men för vissa frågeställningar är ett sådsnt mått alltför grovt I en del sv de Isborstoriesöidier vi genomfört beträffande automsösersde och medvetna processer hsr vi i stället konstruerat speciella hinder där vi kunnat mäts t.ex. bollens swikelse i sidled genom ett system med tryckkänsligs sensorer. Emelleröd är det inte bara bollbanans riktning som är sv intresse när man studersr bsngolfspelare eller golfspelare. Hur spelaren ror sitt huvud och kropp och utför sin swing under oliks psykologisks beöngelser är också betydelsefullt. Tidigsre har vi inte kunnat studera sådana motoriska sspekter slls, men sedan något år öllbsks hsr vi öllgång öll ett sjc MacReflex-system, som gör den sortens studier möjliga. Detta system består sv tre ksmeror som med hög noggrsnnhet via infrsrödteknik svläser markörer som placerats på lämpligs ställen på spelarens kropp och klubba En sv fördelama med systemet är att spelaren kan röra sig fritt eftersom man inte behöver någrs ksblar mellan spelare och mätspparatur. Hittills hsr vi genomfört en studie på golfspelare med denna utrustning (se John Jsnssons srökel i Svensk Idrotts-forskning nr ly 1997). Individuella skillnader Koncentraöonsperioden strax före utförandet av en handling, t.ex. en golfputt eller svfyrsndet sv ett pistolskott snses vars en mycket kriösk period för stt uppnå ett bra resultat Det är ssmödigt ett inslag i idrottsaköviteten som många idrottsutövsre kan upplevs som svår stt hsnters på ett opömalt sätt. Det är nog sv detta skäl som mångs idrottspsykologiböcker öllhsndshåller råd och snvisningar om hur man bäst genomför koncentrsöonsperioden. En del av dessa råd är antagligen goda råd, men det är mycket vanligt att råden ges som om dom gäller för slls typer sv situsöoner och i sila typer av sporter. "Koncentraöonen

42 ^ ^ fungerar bäst när Du är avslappnad" är ett sådant exempel hämtad från en idrottspsykologibok. l^len, olika uppgifter kräver olika typer avkoncentrationsinsatser och den individuella variationen av hur en optimal koncentrationsperiod genomförs kan misstänkas vsrs högstbetydande.lett av de projekt som vi bedriver har vi intresserat oss för den variation med avseendepå koncentrationsförloppet som ksn föreligga mellanuppgifter inomen och samma sport, mellan sporter och mellan individer. Inom var och en av sporterna pistolskytte, golf, texmis, basketboll och handbollhar vi valtut olika situationer som har relativt väldefinierade koncentrationsxntervall^t.ex.tennisserve,handbollsstraff^ och studerat hur elitidrottsmänuppträder under intervallet. x^lika typer sv metoder kommer till användning xmder dessa studier, såsom psykofysiologiska metoder, intervjuer, frågeformulär, videoinspelningar. U^märksanxbetstest Eftersom uppmärksamhet och koncentration betraktas som så viktiga komponenter i tävlingsidrottssammarxhangharmanförsökt utveckla olika typer av testinstrument för dessa komponenter. Det inom idrottsforskningen kanske mest kända testet på detta område ärtals. Instrument består avett antal frågor soma^ses mäta olika uppmärksamhets och personlighetsfaktorer. Vi har anlänt oss sv testet både vid studier av bangolf och andra idrotter för att på ett enkelt sätt fåin data påidrottarens uppfattning om sig själv som person ochsxnkoncentrationskapacitet. Endelberättigad kritik har riktats mot TAIS, frarnförallt kritik som har med testets validitetattgöra. Våra erfarerxheter pekar dock på att testet har ett prediktivt^bärde, åtminstone när det gäller uppmärksamhetsfunktioner och åldrande.vi försöker emellertid förbättratestetoch arbetar för närvarande på attutveckla en specifik ^ersionavtals för golfspel, vilket beskrivs avlohnlanssonien separat artikel. Bedömningssystem har på senare öd fått ökad popularitet, kanske därför att man börjat inse att det inom lagsporterna krävs någon form av systematisk observaöon av spelarna för att få en nyanserad bild av deras uppträdande under matcherna. För vår del är utvecklandet av ett bedömningssystem i första hand kopplat öll studier av hur nervositet och oro är relaterad öll spelpresta- Öony men ett fungerande bedömningssystem erbjuder onekligen också många praköska fördelar för såväl tränare som spelarna själva Norbert Rohweder är den urspnmglige upphovsmannen öll det system som vi använder och han redogör själv för sitt system i en separat arökel Grupprocesser Den prestaöon som idrottaren uppvisar beror inte enbart på individuella faktorer utan kan också påverkas av den sociala och fysiska omgivning som idrottsprestaöonen äger rum i. Detta påstående har förstås gilöghet i särskilt hög grad i lagidrotter. I några av de studier som pågår för ölllallet studerar vi lagklimat i damoch herrlag inom innebandysporten och hxir individer tillskriver sig själv eller omgivningen de framgångar eller de misstag som begås. Avslutningsvis vill jag nämna att merparten av de studier som beskrivits här finns mer noggrant sammanfattade i Bäckman & Molander (1989), Molander & Bäckman (1993) och Molander & Bäckman (1996) samt i SVEBIS årsböcker från 1987 och framåt. Vi har också en hemsida på Internet: 7if^.7/Wow.p^.umusg^%rsoMgx^oml7W där vårt laboratorixim kan beskådas och där ytterligare uppgifter om vår idrottsforskning kan inhämtas. Referenser Bäckman, L, & Molander, B. (1989). The reladonship between level of arousal and cognitive operations during motor behavior in young and older adults. In A. G Ostrow (Ed.), Aging and motor behavior. Indianapolis: Benchmark Press. Molander, B., & Bäckman, L. (1993). Performance of a complex motor skill across the life spän: General trends and qualijxcaöons. In J. Cerella, W. Hoyer, I. Rybash, and M. L. Commons (Eds.), Adult information processing: Limits on loss. San Diego: Academic Press. Molander, B., & Bäckman, L. (1996). Cognitive aging in a precision spön context. European Psychologist, 1, Patriksson, G. (Red.). (1987,1990,1992,1995, 1996). Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. SVEBIS årsbok. Lund: SVEBL I^edönxni^gssvstenx 1 ett av våra projekt är intresset inriktat mot att utveckla ett bedömningssystem för bollsporter,iförsta hand fotboll och innebandy. Aoen fdngt upp i jfdramu km bango/^ wfözwzs som föofmgssporf. Fr Ju Rx/esmäsfersAzzpen fofo: För^tfareu.

43 j & Golfstil under uppmärksamhet Inför det avslutande närspelet på artonde och sista hålet är de två spelarna absolut lika. De vita små bollarna ligger cirka fyra gröna meter från det hägrande hålet. Golfspelarna vet att om de sänker den avgörande putten väntar segerns sötma. Koncentrera dig nu, säger den ena spelaren till sig själv. Men bolluslingen får plötsligt ett eget liv och drar iväg på egna äventyr. Det runda hålet i gräsmattan förblir tomt och matchen är förlorad. Efteråt säger den slagna hjälten till segraren, hade jag inte tappat koncentration, så... Ett forskningsfält vid psykologiska insötuöonen i Umeå är att studera människors förmåga öll koncentraöon. TAIS har varit ett av verktygen för att bedöma detta. TAIS (Test of Attenöonal and Interpersonal Style) utvecklades av Nideffer (1976) som ett instrument för att mäta människors olika sätt att uppmärksamma sin omgivning. Uöfrån 144 självskattningsfrågor tolkas respondentens generella koncentraöonsprofil och vissa andra karakteristiska personlighetsdrag. Testet som består av sjutton subskalor, anses kunna förutse människors beteenden i olika prestaöonsuppgifter (se tabell 1). De sex första indelningarna, BET öll RED, handlar om uppmärksamhet och de övriga dimensionerna, INFP öll PAE, rör sig om personlig läggning. Personlig uppmärksamhetsstil Enligt Nideffer (1976y 1981) har varje individ ett personligt sätt att koncentrera sigy en personlig uppmärksamhetssöl. Nideffer anser att fokuseringsförmågan hos en person kan delas upp i bredd och riktning. Med bredd menas att en persons iakttagelseförmåga kan finnas någonstans mellan bred och smal fokusering. Riktning innebär att samödigt som personens uppmärksamhet är bred eller smal kan den vara riktad inåt mot egna tankar och känslor eller utåt mot något objekt. Förutom att varje människa har én karakteristisk koncentraöonsförmåga kan även uppgifter och situaöoner vara utformade så att de ställer olika krav på uppmärksamhet. Nideffer har organiserat dessa omständigheter Öll fyra skilda fokuseringskategorier: bred-yttre, bred-inrey smal-yttre och John Jansson Psykologiska institutionen Umeå universitet smal-inre (se figur 1). Ju mer en individs personliga fokxiseringssöl överensstämmer med uppgiftens koncentraöonskrav desto mer sannolikt är det att prestaöonen blir lycko- Uppmärksamhet och nervositet Relaöonen mellan uppmärksamhet och lävlingsnervositet är en annan vikög faktor i Nideffers (1981) teori. När stressnivån ökar blir för det förstay idrottarens koncentraöonssöl mer rigid. Det vill sägay personen får svårare att snabbt skifta fokusering från en typ av uppmärksamhet öll en annan. Vilket innebär att det favoriserade observaöonssättet blir det som dominerar. En andra förändring vid högre arousal är att iakttagelsefönnågans bredd blir smalare. Det blir med andra ord svårare att tillgodogöra sig relevant informaöon både från yttre och inre källor. Den tredje inverkan som tävlingsnervositeten har på individens fokuseringssöl är att uppmärksamheten blir mer inåbiktad. Förekomsten av oroliga och negaöva tankar får således större utrymme i personens koncentraöonsfas. Idrottaren blir däröll mer medveten och distraherad av egna fysiologiska symptom såsom ökning av hjärtverksamhety osäkerhetskänslory fjärilar i magen och panikattacker. TAIS inom idrottspsykologin Eftersom TAIS koncentraöonsproöl anses vara betydelsefull för prestaöonsförmågan har testet använts i flera idrotter. Rera xmdersökningar har dock antytt att TAIS har åtskilliga brister när det gäller att förutsäga en idrottsutövares tävlingsprestaöon i olika sporter. Det har därför uppstått flera sportspecifika TAIStesL Bland annat en tennisversion (Van Schoych & Grasha, 1981)y en basketvariant (Vallerand, 1983), en softbollmodell (Albrecht & Feltz, 1987) och modifikaöon för fotboll (Fisher & Taylor, 1989). Men även om TAIS har en stor spridning inom idrottspsykologins uppmärksamhetsfält så har kriöska röster höjts. En anmärkning har varit att de sex subskaloma som handlar om iakttagelseförmågan inte skiljer på införskaffande och beslutsfattande (Dewey, Brawleyy & Allardy 1989). Det vill sägay beskriver TAIS hur idrottaren tillgodogör sig informaöon eller återger TAIS vilka beslut personen gör efter att ledtrådarna redan har erhållits? Nideffers (1990) svar är att kritikerna inte har tagit hänsyn öll alla sjutton subskalor. Enligt Nideffer är det inte möjligt att göra någon ordenöig tolkning av en persons förhärskande uppmärksamhetssöl utan att ta hänsyn öll de olika personlighetsskaloma. Med anledning av synpunkema om TAIS i ödigare xmdersökningar har vi utvecklat en golfspecifik version av TAISy så kallad (3-TAIS. Alla 144

44 Svensk Idrottsforskning nr 2* 1997 t e * frågorna från TAIS modifierades så att de beskrev liknande situaöoner ur ett golfperspeköv. Så mycket som möjligt av den ursprxmgliga semantiken och syntaxen behölls. SluÖigen detaljgranskades G-TAIS av en professionell golftränare för att bedöma frågomas relevans för golf. 32 golfspelare ingick i studien. De representerade lemton olika golfklubbar i Sverige. Åldern varierade från 16 år öll 56 år med ett medelvärde på 30.3 år (SD=14.63). Golfhandicapet fördelades från 0.2 öll 11 med ett medelvärde på 4.8 (SD=3.10). En svensk översättning av TAIS (Molander & Bäckman, 1992) och G- TAIS delades ut öll varje person. Först genomfördes TAIS och efter 4-6 veckor gjordes G-TAIS. Under det första testtillfället fick försökspersonerna också göra trait-delen av Resultat Genom en mediansplit fördelades spelarna i två grupper, hög och låg trait-anxiety. En 2(test) x 2(trait) variansanalys utiörd på var och en av de sjutton skalorna visade att fem av de sex uppmärksamhetsskalorna hade signifikanta skillnader mellan de två versionerna. Både BIT och OIT hade högre medelvärde i TAIS jämfört med G-TAISy (p<.05). BET däremot var högre i G-TAIS medan OET var större i TAIS, (p<.0 1). "Ml sist hade också NAR ett högre medelvärde i G-TAIS, (p<.01). Av personlighetsskaloma visade BCON, lexy NAE och PAE signiö- BRED SMAL Figur 1. Exempel på olika uppmärksamhetskategorier UTÅT Komplexa och snabbt förändrande situationer Något specifikt yttre objekt, som tex. bollen kanta skillnadery (p<0 1 ) med ett högre värde i TAIS. Endast två av subskalomay OET och INT, indikerade signifikanta skillnader mellan hög och låg trait, (p<.05). Diskussion Denna undersökning ska ses som ett första steg i att utveckla ett instrument för att mäta golfspelares koncentraöonssöl. Tidigare produkter av sportspecifika TAIS-test har oftast bestått av de sex uppmärksamhetsskaloma, (BET öll RED). Antagandet att människors normala uppträdanden kan påverkas av ett rollrelaterat beteende är orsaken öll att G-TAIS använder alla sjutton subskalor. Det vill säga, på grxmd av långvarig träning och xmder influens av kontextspecifika element på golfbanan kan individens normala uppträdande förändras. Rutinerade golfspelare kan kanske i golfmiljö åstadkomma ett handlingssätt och en uppmärksamhetssöl som passar bättre för koncentraöonskraven i golfspel. Detta resonemang får också ett visst stöd i dataanalysen INÅT Planering av strategier samt ta hänsyn till tidigare erfarenheter Medvetenhet om sig själv och sin egen anspänningsniva TAISy ögur 2, indikerar öll exempel att golfspelama tenderar att göra misstag i vardagslivet på grund av att de missar extern informaöon eller blir störda av yttre irritament. Även Ödigare studier med TAIS-test på rutinerade golfspelare har gett liknande resxiltat (Kirschenbaum & Bale, 1980). G-TAIS, ögur 2, däremot vi s ar att personerna i golfsammanhang har en bra iakttagelseförmåga vid bred-yttre fokusering. Förklaringen kan vara, att en långvarig träning i golfsituaöoner har gett personerna en vana att rikta sin uppmärksamheten på den yttre terrängen, på vinden, på gräset, etc. Detta är en aspekt som också återspeglas vid smal-yttre fokusering där G-TAIS påvisar en bättre koncentraöonsförmåga än TAIS. En annan intressant skillnad är att golfspelamas kapacitet öll bred-inre fokusering är sämre i en golfkontext. En orsak öll detta ken vara att rutinerade golfspelare av gammal vana löser uppkomna golfproblem på liknande sätt. Med andra ord, i golfsituaöoner får analyöskt länkande ge vika för automa- Figur 2. TAIS och G-TAIS profil - medelvärde för 32 spelare JJ _p B D~B BET OET BIT OIT NAR FED INFP BCON OCN SES P/O OBS EXT INT EX NAE PAE = TAIS O G-TAIS

45 - t e * öserade processer. Ett annat skäl ken vara att de har lärt sig att inre tanker kan störa spelet och därför försöker att xmdvika medvetna tanker och irrelevanta känslor. Dessa båda resonemang får ett visst stöd då G-TAIS också antyder ett betydligt mindre spontant handlande och ett lågmäldare emoöonellt uppträdande bland golfspelare i golfsammanhang. Innan det går att uttala sig om G- TAIS beskaffenhet jämfört med TAIS, behövs det dock fler studier för att bland annat fastställa reliabilitet och validitet för de olika subskaloma. Men denna studie visar ändå att ett sportspecifikt test för golf har ett värde. Ett mentalt träningsprogram utifrån TAIS hade lagt tonvikten på övningar för bredyttre fokxisering. G-TAIS därimot indikerar att misstag på golfbanan i hög grad kommer att bero på inre tanker. Det vill säga, ett långvarigt idrottande i en specifik idrott skapar ett karakteristisk beteendemönster just för dessa speciella idrottssituaöoner. För att kxmna förutsäga och i ännu högre grad kxmna förbättra idrottsutövares prestaöonsutiall behövs det därför inte bare individspeciöka instrument utan också sportspecifika hjälpmedel. Om em go/fspe&zres persom/fga «pp- fmärtaambets- #;/ fwfa öi/grgfzssfäfm?mer med wppgf/fgfk towcfmfraffomstrai/ 6a» abf / sfä//g( /or Äo/e-fM-ofze 6// samd-a//-(äg- Definition Tabell 1. Subskalor i TAIS Bred-Yttre Uppmärksamhet Störningar av Yttre Information Bred-lnre Uppmärksamhet Störningar av Inre Information Smal-Fokuserad Uppmärksamhet Reducerad Uppmärksamhet Informations processande Beteende kontroll, egen Beteende kontroll, andra Självförtroende Fysisk orientering Tvångsmässighet Utåtriktad personlighet Inåtriktad personlighet Intellektuella känsloyttringar Negativa känsloyttringar Positiva känsloyttringar Referenser Albrecht, Rf., & Feltz, D.L (1987). Generality and specifxcity of attenöon related to competitive anxiety and sport performance. lournal of Spön Psychology, 9, Dewey, D., Brawley, L.R., & AHard, F. (1989). Do the TAIS attentional-style scales predict how visual information is processed? Journal of Spön Psychology, 11, Fisher, A. C, & Taylor, A. H. (1980). Attenöonal style of soccer players (abstract). Reston, VA: Researrch abstracts-amehcan alliance for Health, Physical Education, Recreaöon, and Dance (p.71). Annual convention, Detroit, Ml. Kirschenbaum, D. S., & Bale, R. M. (1984). Cognitive-behavioral skills in golf. In R. M. Suinn (Ed.), Psychology in sport: Methods and applicaöons. Minneapolis: Burgess. Molander, B. & Bäckman, L. (1992). Att koncentrera sig med sol. Om en svensk version av TAIS. I G. Patriksson (red.). Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. SVE- BI:s årsbok Lund: SVEBL Nideffer, R. (1976). Test of attentional and interpersonal style. loumal of Personality and Social Psychology, 34, Nideffer, R (1981). The ethics and practice of applied spön psychology. Ithaca, NY: MouvemenL Nideffer, R. (1990) Use of the Test of Attentional and Interpersonal Style (TAIS) in Spön. The Spön Psychologist, 4, Fo(o; Arfwr Forsberg Vallerand, RJ. (1983). Attenöon and decision making: A test of the predictive validöty of the Test of Attentional and Interpersonal Style (TAIS) in a spön setting. Jonmal of Spön Psychology, 5, Van Schoyck, R^S., & Crasha, Af. (1981). Attentional style variations and athletic ability: The advantages of a spon-specific tesl Journal of Spön Psychology, 3,

46 Svensk Idrottsforskning nr t e * Kompass - Navigation med notation Hemmalagets speciella målskytt har plötsligt en enorm tom gräsyta framför sig. En mittfältsspelare har i tidigare skede lurat motståndarnas försvar med en suverän passning och frispelat spelaren. I ett försök att försvåra situationen rusar målvakten ut mot den ensamma framryckande anfallaren. IVIotdraget blir att spelaren drar sig ut på kanten och ned mot kortlinjen för att sedan runda målvakten. Elegant sveper han förbi den bortfintade målvakten och har nu bara att lätta in bollen i ett tomt mål. Men inför ögonen på besvikna hemmasupportrar missar spelaren öppet mål. Att bollen är rund år kanske den bästa förklaringen till resultatet. IVIen är prestationen en bedrift eller en katastrof? m * m Svaret på frågan i ingressen beror i hög grad på vilket sätt prestaöonen betraktas. Eftersom förloppet inte resulterade i ett mål är nog publik, journalister och kanske öll och med spelarens subjeköva bedömning att prestaöonen var ett öasko. Men om de olika sekvenserna granskas uöfrån ett annat perspeköv kan kanske analysen av prestaöonen se annorlunda ut. Skeendet utmynnade visserligen i en negaöv aköon ett skott utanför, men spelavsnittet innehöll en hel del posiöva handlingar såsom en anfallssituaöon, en lyckad speltaköky en genialisk passning och en skicklig dribb- Notatiohsanalys Detta sätt att betrakta ett händelseförlopp, uppdelat i olika moment, är också vikögt när det gäller att kartlägga sammanhangen mellan olika psykologiska variabler och spelarens och lagets prestaöon Vi arbetar därför idag med att försöka utveckla prestaöonsmätningsinstniment för olika lagidrotter. Ett sätt att mäta prestaöonen i lagspel är att utveckla notaöonsanalyssystem. Där sammanställs enskilda observaöoner uöfrån i förväg fastställda regler. Sammanställningen anses spegla spelarens och lagets prestaöonsvärden Naturligtvis är varje notaöonssystem bara så bra som sina observaöonskategorier, Bedömningskategoriema bör därför utvecklas ur speciella och relevanta frågeställningar som är viköga för tränaren, spelarna och eventuella forskningsområden. Tränaren och spelarna vill förstås ha ett kanonsystem som snabbt och enkelt kommer fram öll en lösning för alla praköska spelproblem. Forskaren å andra sidan är mer intresserad av att uppfylla kriterierna för en vetenskaplig prestaöonsmätning och anser sig därför tvungen att begränsa instnimentets omfattning. Utformningen av ett notaöonsinstniment som mäter prestaöon är därför allöd en balansgång mellan kvalitetsfaktorer och öllämpningskra v. Notationsanalyssystem i historien Objektiva analyssystem i fotboll är ingen ny företeelse. Redan 1948 utvecklades i Tyskland ett skriföigt observaöonsprotokoll som bedömde fotbollsspelares prestaöon beroende på deras tekniky takök och moral(!) (Grengg, 1948). Bedömningsxmderlaget bestod av fastställda aköonskategorier såsom passningy skott på mål, etc, som bedömdes som posiöva eller negaöva. Grenggs instrximent liknar många av dagens moderna (on- line halfversion) system. I likhet med Grengg försöker dessa göra en direktregistrering av olika matchaköoner för att därefter göra en djupare analys. Denna modell, att dela John Jansson Psykologiska institutionen Umeå universitet Faktaruta Off-line bedömning All kodning och analysering sker efter matcher. Online full-version All kodning och analysering sker under matcher Online half-version Kodning sker under matcher men analysering sker efteråt upp spelet i olika observerbara kategorier som anses vara betydelsefxilla för prestaöonen, kom att dominera utvecklingen av notaöonssystem. I takt med informaöonsteknologins utveckling förändrades även ruönema i samband med notaöonen Videoinspelningar av fotbollsmatcher gav möjlighet att i efterhand göra ännu utförligare analyser, så kallade off-line bedömningar (Tiegely 1973). Datorns intåg gav analyökem nya möjligheter att bearbeta stora mängder data. Kuhn (1978% öll exempel, utvecklade ett mycket utförligt observaöonssystem för fot- Norbert Rohweder Psykologiska institutionen Umeå universitet

47 Svensk Idrottsforskning nr 2 * 1997 ' t e ' boll baserat på hålkortteknik. I början av nittiotalet kom genombrottet för ett bedömningssystem i en online fxill-version. Dxifour (1993) utvecklade då ett notaöonssystem som gjorde det möjligt för observatören att direkt xmder matchen kodade alla spelamas posiöoner och aköoner på planen och som samödigt bearbetade all informaöon i datorn. Idag handlar de tekniska önessema om att digitalisera videobilden öll en dator. Metoden utgör förutsättningen för en ny form av värdering med off-line bedömning (översikt Webery 1991). Utvecklingen har genom åren Öll stor del fokuserats på att automaösera det administraöva handhavandet kring observaöonssystemen. Beträffande den vetenskapliga kvaliteten på instrumenten är dock frågan mer komplicerad. I flera avhandlingar saknas teoretiska moöveringar som borde ligga öll grund för deöniöonema av de olika observaöonskategoriema. Det är också sparsamt med relaöoner öll vetenskapliga kvalitetsfaktorer. Med tanke på att ett notationssystem bara är så bra som sina observaöonskategorier riskerar ett system som saknar ett väl deönierat teoretiskt underlag att endast producera subjeköva resultat. Det vill säga, resxiltat som bara uppfinnaren kan Kompass Under fotbollssäsongen 1996 genomfördes vid psykologiska insötuöonen i Umeå en studie med syfte att karöägga hxir en fotbollsspelares psykiska öllstånd påverkade hans eller hennes bedrifter på plan (Rohweder & Jansson, 1996). Notaöonssystemet som användes var ett reliabelt och enkelt bedömningssystem. Uöfrån fjorton väldefinerade kategorier uppskattades spelamas aköoner som posiöva eller negaöva. Nackdelen med instrximentet är att det inte tar hänsyn öll den omgivande matchsituationen i vilken en aköon äger mm. En passning av bollen under ett oproblematiskt läge bedöms likadant som en passning xmder svåra förhållanden. Den efterföljande utvärderingen av xmdersökningen öllsammans med lagens ledare och tränare ledde fram öll en vidareutveckling av instrximentet. I det nya notationssystemet, kallat Kompass, är det också möjligt att beskriva den aktuella matchsituaöonen vid varje aköon. Bakgrunden är som ödigare att bedöma spelamas tekniska kompetens vid varje bollaköon. Uliormningen baserades på teorin att nervositet först och främst påverkar en spelares bollsäkerhet. Men instrximentet ska nu också ta hänsyn öll individens och lagets förmåga att hantera motståndamas press mot bollföraren. Varje händelse xmder matchen, när en spelare har eller kämpar om bollen, observeras och blir bedömd. Först kodas spelamummer och avsnitt på planen där aköonen äger rum, egen zon (A)y mittzon (B) eller anfallszon (C). Nästa steg är att deöniera antal motståndare som önns i spelarens närmaste omgivning och Presfaf/oMsmäfMmg med Kompass sw/e, scw* a//a o»dra befratfare, notera def z/actra mavef - mer* ocw avgöra o?» ÄäwdekeM berodde pd fwr e//er safcaz/gbef.

48 Svensk Idrottsforskning nr2dx997 hur de pressar aktören Det vill säga, med vilket försvarsspel begränsar motståndarna spelarens spelyta. kategorierna är uppdelade i manpress, en nära kroppslig attack, i hal^distanspress, en mer distanse rad position och i distanspressy en mycket distanserad position, tillsist skattas aktionsklassochenbedömning av prestationsinsatsen. Aktionskategoriemai^ompassbestår av tolv definierade bollaktioner så som försvar, passnxng^inlägg, anfall duell, inkast, etc. prestationen kanbedömas som positiv ^ eller som negativa kompass är ett komplett bedöm ningssystem. En kodning i on-line full-versionärbaramöjligmedett anpassat datorsystem. Medhjälp av bandspelare och viss träning i att koda är det möjligt att genomföra on-line half-version bedömningar. Det bästa alternativet är dock en offlinekodrxxng^videoanalys^,menden tar å andra sidan mycket tid i anspråk. Prestationsmätning med Kompass böljande data är resultat tagna ur en videoanalysfrånenfotbollsxnatchi division II. Analysen visar en prestationsbedöxnning med kompass för ett lag under två sekvenser från saxnma match. Det första förloppet är de inledande arton minuterna från första halvlek där laget spelade utan framgång ^1). Den andra sekvensen är samma tidsperiod från andra halvlek därlaget framgångs riktgjordetvåmål^o) ^abelll ^isar de skillnader ^ompasspekar påide två observationerna. Resultatet ^isar, inte helt överras kände, att antalet aktioner under den framgångsrika perioden inne håller fler offensiva kategorier, det vill säga, mer bollinnehav. Notera också att under den lyckosamma sekvensen förekommer fler aktioner där motståndarna tvingas använda en eller två försvarareizonavsnitt^. Ivled andra ord, måste motståndarna fördela fler förs^arsresurser till de olika händelserna som inträffar, ^peletianfalls^on har till skillnad från första halvlek alltså blivit snabbare. Detta märks också i xnxnsk ningen i antal aktioner utanpress ocn detxnxndre antalet ingripanden! mittzon. Hemmalaget flyttar tydli genupp spelet tillanfallszonutan tidsfördröjande manövrer. Ett snab Kategori Aktioner totalt Aktioner offensiva Aktioner defensiva Antal aktioner med press av 0 Motståndare -Zon avsnitt A -Zon avsnitt B -Zon avsnitt C -Positiva aktioner -Negativa aktioner Antal aktioner med press av 1 Motståndare -Zon avsnitt A -Zon avsnitt B -Zon avsnitt C -Positiva aktioner -Negativa aktioner Antal aktioner med press av 2 Motståndare -Zon avsnitt A -Zon avsnitt B -Zon avsnitt C -Positiva aktioner -Negativa aktioner Tabell 1. Sammanställning Kompass Period framgång bare spel höjer också kraven på spelamas tekniska och taköska kompetens. Även här verkar hemmalaget behärska detta spel bäöre. Antalet posiöva uöall ökar markant även om motståndarna försöker pressa med två försvarare. Vid en individuell analys på två spelare, en back och anfallare, märks tydligt hxir de olika lagdelama förändras beroende på matchens utveckling. Figur 1 illustrerar två proöler för en försvarsspelare, en från första halvlek och en från den lyckade delen i andra halvlek. Prestaöonsprofilen från den framgångsrika sekvensen visar aö antalet aköoner inte förändras nämnvärt jämfört med perioden av motgång. I ögur 2 däremoty som åskådliggör en anfallsspelare, ligger konturen för den bättre perioden väldig ofta över proölen av den dåliga perioden. 6 framgång 9 Skillnad Antalet handlingar totalt med boll har alltså ökat. Kxirvan pekar också på fler offensiva aköviteter med press från en eller två motståndare och aö uldallet vid aköonema i högre utsträckning blev posiövt. Sammantaget visar ögxir 1 och ögur 2 att de båda spelarna bidrar öll lagets öamgång genom aö förtydliga sina roller. Försvaren har fler defensiva ingripanden och anfallaren har fler offensiva drabbningar. +3 Användning av notationssystem Det önns idag mätsystem i alla tävlingsidroöer. Observaöonssätten kan variera beroende på vilka moment som ska bedömas. Fördelen med aö använda sig av notaöonssystem i lagidrotter såsom fotboll är aö denna prestaöonsmätning är mindre påverkad av subjekövitet och bedömningsfel Självklart fångar en tränare upp relevanta sekvenser

49 Svensk Idrottsforskning nr 2 * 1997 ^ ^ av olika händelser xmder matchen. Menpågrundavfotbollsmatchens hastighet och komplexitet hinner tränaren endast få en översiktsbild avhändelsema. Intryckenblir därför impulsiva, kortfristiga och ofta flyktiga till sin karaktär, ledarens olika uppfattningar kan också blekna snabbt och efter matchen kan det vara svårt för tränaren att återkalla alla enskilda observationer och aspekter. En objektiv prestations mätning utformad utifrån veten skapliga kriterier kan göra det lätta re för tränaren att utvärdera och utveckla såväl individ som lag. Referenser Dufour, W. (1993). Computer-assisted scouting in soccer. In T. Reilly, I- darys & A. Stxbbe (Eds.), Science and Football II. London: Spön, Grengg, A. (1948). Die Leistungsbewertung bei Kampfspielen. Leibesiibungen und Leibeserziehung, 16. Kuhn, W. (1978). Beiträge zur Analyse des Fussballspiels. Schomdorf: Hofmann. Rohweder, N. & lansson, 1 (1996). Prestera fotboll med tanke på spelet. In C. Patriksson (Ed), Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. SVEBIS årsbok!996. Lund: SVEBI, Tiegel, G. (1973). Die Bestimmung der Validität, Reliabilität und Objekövität eines sportmotorischen Tests zur IJberprufung des technischen Leistungsstandes einer FussballbundesligamannschafL Schomdorf: lahrbuch der Deutschen Sporthochschule Weber, K. (1991). Video und Computer 1m Leistungsspon der Sportspiele. Köln: Bundesinstitut fur Sportwissenschaft. Försvarsspelare f*gwr 1. E» /or- M/ar«pf&zr*w gjkaomfr MMdgr A/j o(*6a sgtf/ftkfr. AÄ( o/ykspg/argw Äar 6o//t?w. Atf dg/^mo^(j»darfm Aar 6o//g». M0=Ufa» prg«. Ml=fr«f *w g» mofsfdwdarg. A42=f rtws m/ A/J 7M0^(J»d^re MO MO MO MO MO + MO - lol zon A zon 8 zon C 1:a halvlek M1 M1 Ml Ml M1+ M1- tol zon A zon B zon C -2:a halvlek M2 M2 M2 M2 M2+ M2 lol zon A zonb zonc Anfallsspelare Hgwr 2. E» aw^z/k&pg&zrgj atffower wndfr A/j o/fta ggti/gfkfr. Atf o/jwpg&zrem 6ar 6o//f». Atf dg/^mofsfdfw&zre» 6ar 6o//g». M0=UfaM prg«. Ml =Pre#««/ *m?»okfj»darf. M2=Pr«s av A/j?Mof&fJ»darf. Akt Akt Akt MO MO MO MO MO + MO- Ml M1 M1 M1 M1+ M1- M2 M2 M2 M2 M2+ M2 lol. off. def. (ol zon A zon B zon C lol zonazonbzonc lol zonazonbzonc I 1:a halvlek 2:a halvlek I

50 "Oetisk hantering av resultat t e * Via redaktionen för Svensk Idrottsforskning har jag blivit uppmärksammad på en artikel: Behövs kosttillskott som återställare? Författare är Stefan Branth och Leif Hambraeus, Institutionen för nåringslära, Uppsala Universitet. Artikeln innehåller två referenser till undertecknad: ett publicerat abstract och ett opublicerat manus. Bakgrunden till dessa motiverar följande öppna brev och ställningstaganden. Referens 1 - Kolhydratfällan Efter de svenska längdskidåkamas förberedelse inför, och resultat under vinter-os i Albertville 1992 uppmanades jag av en enskild styrelsemedlem i förbundet att ta kontakt med den medicinskt ansvariga for kost och kostförstärkning: professor Leif Hambreus (LH). Det resulterade i att jag inbjöds att föreläsa och leda ett seminarium våren 1992 vid institutionen. Resxiltatet av mitt besök i Uppsala blev ett gemensamt projekt att utreda sambandet mellan kost och plasmanivåer för antioxidantvitamin på lagen inför VM i Falun Resultaten var klara årsskiftet De konfirmerade det förhållande som tidigare döpts öll "kolhydratfällan". (Fig. 1). Mot min bestämda vilja ville LH, av skäl som inte skall beröras här, inte publicera och/eller ens korrigera kosten inför Falu-VM. Jag förlikade mig med situationen. Men det gick senare och inför en vetenskaplig, internationell publik att presentera data. Jag anmälde då, vilket också är min uppfattning i dag, att förhållandet var lika oetiskt som oansvarigt mot de som ställt upp som försökspersoner i utredningen. från min sida genomfördes ytterligare ett gemensamt projokk fotbollslandslaget och USA-VM I det var också ett känt, Norge-baserat läkemedelsföretag engagerat: Nycomed. Vis av erfarenhet såg jag till att en preliminär vetenskaplig redogörelse blev tillgänglig på svenska så fort som möjligt sommaren Sent hösten 1994 blev jag uppringd av en Malmöjoximalist, som refererade öll ett försäljningsmöte arrangerat av hälsokostföretaget Max Medica AB, och önskade ytterligare informaöon Företaget ville påstå att fotbollslandslagets framgång med sin kostförstärkning var baserad på företagets produkter! Till yttermera visso skulle en jxist startad kostförstärkning av de förhandsnominerade friidrottama inför Göteborgs-VM behandlas med samma preparat. Eftersom frågan då fick jxiridiska konsekvenser (amerikanska, USOCgaranterade preparat ingick i programmet) tog jag öllsammans med en för verksamheten engagerad comptroller kontakt med Max Medica och begärde en site-visit. Vid den (januari 1995) meddelade företagets ledning att materialet ställts öll förfogande av LH och Stefan Branth (SB) mot ekonomisk ersättning, dvs "sålts" av dessa. Båda presenterades också som konsxilter för företaget. Som följd gjorde comptrollem och jag motsvarade besök i Uppsala en vecka senare. SB konfirmerade för sin del förhållandet medan LH frånsade sig allt ansvar-knytning öll nämnda företag. Jag krävde att allt ytterligare gemensamt arbete frystes respeköve annullerades och inbjöd LH att komma med ett förslag öll skilsmässa, vad avsåg gemensamma resultat, dvs skidåkar- och fotbollsutredningama. Friidrottsutredningen liksom senare utredningar på längdskidåkare (bl a de om vitamin Q och sjukdagar) har de överhuvudtaget inte deltagit i. Det efterlysta förslaget har jag inte Sammanattning Min bedömning är att artikeln i avseende på ref. 1 inte på ett vetenskapligt korrekt sätt refererar bakgrunden öll samt utredningens huvudresxiltat. Dvs ett oärligt öllrät- Efter tidigare artiklar om kost- och kostförstärkning har en debatt kring dessa publicerade arbeten kommit in som öppna brev till tidningsredaktionen. I bägge "matcherna" är det Jan Karlsson i den ena ringhöman och forskargrupper i den andra. Den första artikeln som debatteras är "Behövs kosttillskott som återställare?" i nr 2/96 sid Den är skriven av Stefan Branth och Leif Hambraeus. Här nedan publiceras först Jan Karlssons öppna brev och på detta har författarna givits möjlighet att svara. I nr 4/96 publicerade Jan Karlsson artikeln "Kolhydrat-fållans biologi och klinik" sid Pä den artikeln har forskargruppen Christer Malm m.fl. vid Karolinska institutet reagerat och lämnat in en kritisk granskning. Jan Karlsson har svarat på denna artikel. Referens 2 Fotbollen, fr idrotten och längdskidåkarnas kostförstärkning Trots den varning som historien med skidåkarna och Falu-VM borde ha varit for ytterligare engagemang Redaktionen tackar samtliga för visat intresse och tycker det är stimulerande att man så ingående läser och värderar publicerade arbeten. Givetvis är det öppet för vem som helst att publicera sig i denna tidning och även att kommentera vad andra skrivit. Du år välkommen med både korta och långa inlägg.

51 taläggande eller skymmande av de faköska förhållandena. Elitskidåkare har inte fått en korrekt beskrivning av resultaten i sina förberedelser inför VM i Falun och OS i Lillehammer och därmed inte erbjudits opömala förutsättningar. Om så vore fallet hade de åtminstone i det avseendet varit jämställda med norrmännen. Motsvarande bedömning av ref. 2 vill jag behålla för mig själv. Jag vill dock på det bestämdaste ta avstånd från att utan samrådsförfarande referera öll gemensamma opxiblicerade data, dar senioransvaret för utredningarna varit undertecknads. T/azWm i september 1996 /on Karlsson Karlssons inlägg har grava felaktigheter Jag har helt nyligen fått ta del av Jan Karlssons öppna brev som innehåller en rad påståenden och anklagelser och dessväre också grava felaktigheter som kräver en del klarläggande kommentarer. Rent allmänt är jag förvånad över Karlssons inlägg och påståenden eftersom jag försökt ge honom tillfälle att få framlägga sina synpunkter om behov av kosttillskott såväl vid ett seminarium på min egen insötuöon som vid överläggningar inom CPUs kostkommitté. Samödigt måste jag inledningsvis framhålla att det aldrig förelegat något formellt samarbete mellan Jan Karlsson och vår insötuöon. Däremot har Jan Karlsson på eget iniöaöv tagit kontakt och erbjudit sig att hjälpa en av mina doktorander, Stefan Branth, med synpunkter och även medverkat vid bearbetning av en del av Branths insamlade data. Detta har vi tacksamt tagit emot eftersom Jan Karlsson onekligen är en idérik och inom området ofta väl beläst person. Det möte som Karlsson refererar öll i januari 1995 då han och Leif Gyllenhoff, den comptroller som omnämnes i brevet, och vars roll i sammanhanget jag fortfarande är något oklar över, var i många avseenden mycket märkligt. De beskyllningar och påståenden som Jan Karlsson där levererade bör helst få falla i glömska. Jag klargjorde dock vid besöket att jag inte hade något som helst samarbete eller haft kontakt med MaxMedical. Det stämmer att Stefan Branth agerat som konsult i MaxMedica vid vissa tillfällen men endast i egen person och aldrig som representant för insötuöonen. Dessa konsultuppdrag har överhuvud taget inte gällt den fotbollsstudic som Jan Karlsson diskuterar. Samarbetet har främst rört sig om senare startade dubbelblindstudier där MaxMedica medverkat öll finansieringen av Stefans studier utan några som helst förpliktelser från insötuöonens sida. Inte heller har Branth eller jag ställt något material öll förfogande eller fått någon ekonomisk ersättning från MaxMedica för materialet rörande fotbollslandslaget. Däremot har vi i efterhand fått veta att Jan Karlsson sålt ett flertal exemplar av den preliminära vetenskapliga sammanställning som gjorts. Dessutom har Karlsson erbjudit undersökningningen mot ekonomisk ersättning öll MaxMedicas leverantör i Danmark, Dansk Droge varifrån både MaxMedica och av Karlsson nämnda Nycomed tar produkter, i det här fallet ett QlO-preparat, Det kan i sammanhanget nämnas att under den här öden uppstod meningsskiljakögheter mellan Karlsson och Max Medica. Det har senare kommit Öll vår kännedom att Karlsson försökt få en egen svensk agentur på Q10 från Dansk Droge. Detta kan förklara en del av Karlssons märkliga uppträdande vid januarimötet där han bl a beskyllde mig för att medverka i studier där orena QlO-preparat kommit till användning, vilket vid en kontroll visade sig sakna grund. Efter besöket öck jag ett brev från Jan Karlsson med ytterligare påstående om att han skulle ha förmedlat speciella kontakter med Analyöca AB, ett analysföretag i Uppsala, som Stefan Branth haft kontakter med ödigare, och att de skulle erbjudit speciella rabatterade priser tack vare honom. Detta föranledde mig att ta kontakt med företaget för klarläggande av de faktiska förhållandena. Jag har därvid fått en helt avvikande informaöon från företaget och såvitt mig är bekant har de separat besvarat dessa påståenden i direkt brev öll Karlsson Det manxis som jag enligt brevet skulle ha bromsat avsåg en redovisning av en metodik där såväl Karlsson som analysföretaget och Stefan Branth avsåg att gemensamt redovisa några jämförande studier. Anledningen öll att jag i egenskap av handledare öll Branth inte ansåg manuskriptet publicerbart i gällande skick var att det inte hade tillräcklig vetenskaplig stringens och kvalitet utan krävde ytterligare bearbetning. Att jag skulle ha avkrävts något förslag öll "skilsmässa" vid mötet kan jag inte erinra mig, en skilsmässa kan ju knappast vara erforderlig om inget organiserat samarbete förelåg. Därtill kommer att den atötyd som Jan Karlsson visade vid mötet gan- &z6//g m/brwwzffom om* fzärmgsntffg tosf /orz/ämfar sig a/&z som fdrof&zr. Fofo; Arfwr Forsberg

52 Svaruk ldrott*for*kning nr 2» 1997 ska uppenbart klarlade att förutsättningar för framöda samarbete knappast förelåg. Så öll några direkta kommentarer öll JKs synpunkter på de aktuella referenserna i Branths och min arökel Referens 1 Jan Karlsson inbjöds mycket rikögt och föreläste på ett seminarium 1992, däremot resulterade inte besöket i något gemensamt projekt vad gäller längdskidåkama. Detta sköttes av Anders Sjödin som då var doktorand vid insötuöonen och som var engagerad i ett nutriöonsprojekt med svenska skidlandslaget via annan sponsor. Stefan Branth, som också är doktorand vid insötuöonen var delansvarig för blodanalyser avseende anöoxidantnivåer. Dessa värden låg öll grund för en insatt kostförstärkning med bl a E-vitamin och QIO vilken påbörjades säsongen Någon annan provtagning på skidlandslagets A- och B-lag har enligt ansvarig läkare för skidlandslaget ej ägt rum. Karlssons kriök om att vi inte tagit vederbörlig hänsyn öll resultaten och inte återfört dem öll deltagarna är inte rikög och kan endast förklaras av att Karlsson som inte deltog i projektet, saknade kunskap om projektets utformning och resultat. Jan Karlssons medverkan i detta sammanhang var av mycket ringa omfattning. Vad gäller Karlssons synpunkter på ögur 1 kan de delvis förklaras av att han saknar helhetsperspekövet. De data som där redovisas avser inte skidlandslaget eftersom han överhuvud inte deltagit i undersökningen som leddes av Anders Sjödin 1994 erbjöd sig Jan Karlssom att hjälpa Stefan Branth med sairxmanställrxingen av en del av Stefans digra material från eliödrottare, vilket renderade i det abstrakt som här refereras. Här klargjordes från början att allt material var konödenöellt och då inte minst data innan supplementeringen på skidåkarna. Detta godkändes av Jan Karlsson men har inte hindrat att han sedan tycks ha använt delar av detta material som sitt eget i bl a Svensk Skidsport vilket vi funnit anmärkningsvärt. Referens 2 Provtagningen på fotbollslandslaget inför VM-94, skedde återigen utan att Jan Karlsson överhuvud taget var inkopplad från början Här togs kontakt från fotbollsförbundet direkt med Stefan Branth. Jan Karlsson tog själv iniöaövet öll att vara Stefan öll hjälp efter det att prover tagits. Denna hjälp mottogs gärna av Stefan Branth och i detta läge fann vi samarbetet posiövt och öll skillnad från projektet med skidåkarna var Jans medverkan mer aköv och fungerade initialt bra. Huvuddelen av det praktiska arbetet samt iniöeringen gjordes dock av Branth. Min egen roll i sammanhanget har blott varit som rådgivare i egenskap av huvudhandledare öll Branth, medan Karlssons medverkan närmast kan betraktas som konsult all delhandledare på eget iniöaöv. Jag kan bara avslutningsvis beklaga att en idérik och väl beläst person som Jan Karlsson har valt att med sitt öppna brev söka en konfrontaöon med personer som visat honom förtroende och välvilligt tagit emot honom när han på eget iniöaöv sökt kontakt med vår insötuöon för diskussioner om gemensamma forskningsintressen. Uppsala 5 ma; 1997

53 Svensk Idrottsforskning nr 2 * : t e ' Har idrottare näringsbrist? IVIed anledning av den artikel som publicerades i Svensk Idrottsforskning (SIF) nr. 4-96, "Kolhydratfållans biologi och klinik" skriven av Jan Karlsson (JK) finner vi oss anmodade att författa denna kommentar/granskning. Främst med tanke på de rekommendationer som ges i artikeln, och de konsekvenser detta kan få bland tränare och idrottsaktiva ute i lan- Den publicerade artikeln av Jan Karlsson har ett mycket vikögt budskap, nämligen att hårt tränande idrottsmän och kvinnor måste öllföra sin kropp en väl balanserad och korrekt sammansatt diet. Huruvida en så kallad kolhydratfälla är en realitet eller ej, låter vi här vara osagt. I artikeln finns emelleröd ett antal påståenden/antaganden vilka inte är vetenskapligt grxindade. JK drar även en del slutsatser som inte grxindar sig på de data han presenterar, utan är hypoteser eller spekxilaöoner. I artikeln framstår dessa dock p<0.0oi som vedertagna fakta. Vi vill belysa följande punkter 1) Den påstådda näringsbristen hos idrottare. 2) Att ett ökat kolhydratintag i sig ger näringsbrist. 3) Påståendet att idrottsanorexia kan botas med kostsupplementering. 1. JK påstår att inånga idrottare inom fotboll, ishockey, längdskidor och friidrott har brist på de fettlösliga ämnena E-vitamin, omega-3 fettsyror (vitamin Fl i JKs artikel) samt ubiquinon-10, (Q10) (vitamin Q i JKs artikel). Detta antagande baseras främst på kostanalyser JK själv genomfört (ref. 15,16,17,18,19, 21, 22 i JKs artikel). Tre av dessa (16,17, 18) är ej vetenskapligt granskade publikaöoner. JK har analyserat blod- och muskelkoncentraöoner av de ovan nämnda ämnen hos ett antal aköva, och jämfört dessa med en "normalnivå". Resultaten visar att % av de undersökta individerna ligger xmder denna nivå (Fig. 2 i Nr. 4-96). En fråga som då uppstår är vad denna normalnivå baseras på? JK hänvisar öll Fig. 1 och 2 i sin arökel I Fig. 1 uttrycks muskelns anöoxidantkvalitet som Q10 eller E- Ålder / % typ! 1 fibrer Figur 1. Sambandet meffan skmummer oca dfder enligt /an Karlssons krätnmgsvitamin dividerat med procentandel muskelfiber typ 1 eller typ l+2a (xaxel) mot blodets anöoxidantkvalitet (Q10 eller E-vitamin) dividerat med procentandel muskelfiber typ 1 eller typ l+2a (y-axel). Att presentera data på detta sätt är vilseledande. Mätvärden för Q10 respeköve E- vitamin för olika individer varierar betydligt mindre än muskelfibersammansämningen. Om man dividerar två mätvärden (Q10 och E- vitamin) med liten variaöon med ett mätvärde med stor variaöon (% typ 1 eller % typ l+2a öbrer) och sedan beskriver dessa förhållanden i ett x- y diagram kommer linjens lutning att närma sig 45. Med samma metodik kan man finna att en hög korrelaöon föreligger mellan skonummer och ålder, vilket givetvis är felakögt. (Fig. 1). Vidare kan noteras att de dominerande anöoxidantema i blod och muskel inte är Q10 eller E-vitamin, utan de kroppsegna anöoxidaöva enzymerna. Det har också visats att plasmavärden och muskelvärden av Q10 inte har något samband med varandra (Laaksonen et al 1995a, Beviset för att brist på Q10 och vitamin E önns hos idrottare anser JK står att finna i Fig. 2 (SIF nr. 4-96). Rubriken anger att ögxirema visar effekterna av kostförstärkning. I så fall borde värden före respeköve efter denna supplementering ha angetts. Dessa ögurer visar endast blod- och mxiskelkoncentraöoner hos ett antal individer av okänd träningsgrad efter kostförstärkning. Sambandet mellan Q10 respeköve E-vitamin i muskel och blod (helblod eller plasma?) visas. En "mäönadsnivå" har ritats in. Ingen informaöon ges om hur denna mättnadsnivå fastställts. Inga eventuella signifikanta skillnader eller korrelaöoner finns angivna. Man måste således ifrågasätta om dessa ögurer "entydigt beskriver dessa förhållanden (brist)", som JK påstår. Resultat från studier vid både Karolinska Insötutet och andra insötuöoner visar också att supplementering med Q10 inte ger förbättrad prestaöon (Braun et al 1991, Malm et al 1996,1997).

54 t e * Vi vill också kommentera påståendet på sidan 13, att brister i det anöoxidaöva försvaret leder öll cellskada - "syreskada". Hänvisning ges öll ref. 2 (Karlsson, 1996). Påståendet kan i och för sig vara korrekt, men i den studie som hänvisas öll mättes % långsamma fibrer och Q10 koncentraöonen i muskel i relaöon öll insulinkänslighet, medan förekomsten av cellskada ej analyserades. Det påstås/diskuteras att låga Q10 nivåer är tecken på cellskada, men mätningar som visar på samband mellan låg Q10 nivå i muskel och ökad cellskada saknas dock. De presenterade resultaten i JKs arökel ger således ej stöd för påståendet att många idrottare lider av närings- 2. Artikeln framhäver att en kolhydratrik kost i sig ger upphov öll brist på fettlösliga näringsämnen och sömulerar anorexia, och att kostförstärkning skulle kxmna åtgärda detta. Påståendet baseras på de data som presenteras i artikelns ögurer, dvs. studier genomförda av JK. Hänvisning öll andra vetenskapliga studier som stöd för detta påståenden saknas. Man kan i sammanhanget ställa sig tveksam öll Fig. 3 och 4 i arökeln I Fig. 3 A relateras Q10 (ej per fettandel) i blodet (plasma eller helblod?) öll Fl, före respeköve efter kostförstärkning. Antalet pxmkter stämmer dock ej, då 7 pxmkter anges från "före" mot 23 "efter". Var kommer dessa 16 extra punkter ifrån? Inga statistiska beräkningar önns angivna, men från öguren att döma verkar det föga troligt att de två grupperna skiljer sig åt signifikant. I Fig. 3B relateras Q10 i blod (ej per fettandel) mot arakidonsyra i blod. Här anges heller ingen statistik, men vid en subjektiv bedömning verkar linjens lutning ej skilja sig från 0, dvs. mget signifikant samband. Fig- 4A visar på nivåer av selen före resp- efter kostförstärkning. Inga statistiska beräkningar finns angivna, men med hänsyn öll mätvärdenas spridning är det osannolikt att det skulle vara någon signifikant skillnad mellan Ödpunktema. IRg.4B visas samband mellan selen och E-vitamm Här anges heller ingen statistik, utan det hänvisas öll "ett flertal metastudier". De data som presenteras i JKs artikel ger således ej stöd för påståendet att högt kolhydraöntag i sig ger brist på fetöösliga ämnen 3.1 den näst sista paragrafen i arökeln hävdar JK att "Det har visat sig möjligt att häva dessa tillstånd (idrottsanorexia) med en responskontrollerad subsötutionsterapi med Q+E+Fl". Efter en noggrann granskning av de i artikeln redovisade data finner vi inte belägg för detta påstående. JK ger heller inga referenser. Man kan nog med fog påstå att problemet med anorexia ligger på en betydligt djupare nivå än att kosttillskott skulle kunna bota denna sjukdom. Sluöigen vill vi påpeka ett antal direkta felakögheter i de referenser som anges i JKs arökel JK hävdar att brist på Fl ger de vita blodkropparna minskad rörlighet (kemotaxis). S#. 14, re/5, ScAmMf et a/., Artikeln visar tvärtom att supplementering med Fl (omega-3 fettsyra) ger minskad kemotaxis. JK hävdar att hjärnans upptag av serotonin regleras av Fl. Sid. 15, re/ 9, Bfoct et al., Den undersökning som författaren hänvisar öll är gjord på cellodling och har studerat endotelceller (kärlväggens celler) i lunga. Man har här funnit att upptaget av serotonin i dessa celler minskar med ökad kolosterolmängd i cellmembranen och ökar med ökad cis-vacceninsyrakoncentraöon (en omega-6 fettsyra) i cellmembranen. JK hävdar att eliödrottare har samma näringsbrister som personer med hjärt- och kärlsjukdom Säf. 16, rgf 2, /. Karlsson, Som ödigare nämnts mäter man i denna studie % långsamma muskelöbrer och koncentraöonen av Q10 hos friska män. Ingen jämförelse mellan eliödrottare och hjärt- kärlpaöenters näringsstatus görs i detta arbete. Sammanfattning Vi har granskat de presenterade data, samt 4 av 31 referenser och tycker att detta räcker för att påvisa allvarliga brister i Jan Karlssons arökel De kostanalyser Jan Karlsson gjort på ett antal landslag är inte publicerade i vetenskapliga ödskrifter, och följaktligen inte heller kritiskt granskade. Trots detta baserar JK sina rekommendaöoner öll stor del på dessa data, medan han anser granskade och publicerade resultat inte hålla tillräckligt hög kvalitet (ref. 31 i JKs arökel). Vidare avvisar JK provrörssöidier som motsäger hans argument (sid. 18), men använder andra provrörsstudier (t.ex. ref. 9, se ovan) som stöd för sina påståenden. Slutligen kan det konstateras, att de data JK presenterar i SIF nr 4-96 inte kan ligga öll grund för påståendet att idrottare lider av näringsbrist, eller att idrottsanorexia kan botas med kosttillskott. Om man ska ge råd och rekommendaöoner öll idrottsaköva och tränare, krävs det att man grundar sina påståenden på vetenskapligt korrekta fakta. Att på detta sätt misstolka andras resultat, och i vissa fall komma med påståenden som motsäger den artikel man hänvisar öll, är inte eöskt försvarbart. Jan Karlssons moöv för sitt sätt att publicera data och diskutera kostproblem inom idrotten förblir okända. Oznsfer AWm, Mic/zae/ Snensson, L(7n*a Wå&#ren, Mic/iazf Tongonogz, Kent SaMm, B;öm Etb/am, Insritwrionenybr^/sioZo^' oc^yizrmato- &#%, &aro/ins&a /»stzrwtet oc/z BerfzV S;6#n FCM, SfocAWm Referenser BRAUN, B., CLARKSON, P.M., FREED- SON,P6.&KOHL,RL Effects of coenzyme Q10 supplementaöon on exercise performance, V02 max, and lipid peroxidation in trained cyclists. Int I Spöns Nutrition 1, LAAKSONEN, R., IOKELAINEN, K., SAM, T., T1KKANEN, M & HIMBERG, H Decreases in serum ubiquinone concentrabons do not result in reduced levels in muscle tissue during shon- tenn semivastin treatment in humans. ClinPharmacol Ther 57, LAAKSONEN, R., RQHIMAKI, A., LATI- LA, I., MÅRTENSSON, K., TIKKANEN, M. I. & HIMBERG, H Serum and musde tissue ubiquinone levels in health subjects. I Lab Clin Med 125, MALM, C, SVENSSON, M, SIÖBERG, B., EKBLOM, B. & SJÖDIN, B Supplementaöon with ubiquinone-10 causes cellulär damage during intense exercise. Acta Phys Scand 157, MALM, C, SVENSSON, M., EKBLOM, B. & SJÖDIN, B Effcts of ubiquinone-10 supplementaöon and hight intensity training on physical performance in man. Acta Phys Scand, in print.

55 Svensk Idrottsforskning nr Svar direkt från Jan Karlsson Jag har givits möjlighet av Svensk Idrottsforsknings redaktion att gå i svaromål mot den "granskning" av min översiktsartikel: "Kolhydratfällans biologi och klinik" (1), bidraget med rubriken: "Har idrottare näringsbrist?" i detta nummer; representerar. Min artikel har tagit upp ett lika känsligt som undertryckt ämne för svensk idrott, där enligt min mening en positionering är nödvändig för att skapa debatt och på sikt klarhet i sakfrågan. Sakfrågan: kolhydratfällans existens, avsvär sig emellertid "granskarna" redan i sin ingress att diskutera. Min artikel har rönt uppskattning men tydligen också trampat på några "ömma tår". Artikeln är per definition ingen vetenskaplig rapport men skall naturligtvis grunda sig på dylika. En fullständig refemnssammanställning blir därför av utrymmesskäl omöjlig. Positionering innebär med nödvändighet både en koncentrering och en förenkling, vilket måste ske med lika delar vetenskaplig omsorg-känslighet som "politisering". Detta sker just genom hypotetisering, ja t o m spekulationer. Ett annat ord för detta är idé-bildning. Det hör den intellektuella debatten till. Eftersom (cit): "... Jan Karlssons motiv för sitt sätt att publicera data..." är en för mig gammal anklagelse/insinua don från sportdryck- och hälsokostbranschens olika aktörer även på akademisk nivå, vill jag först redovisa följande. Jag har sedan mitten av 1970-talet varit engagerad i uppdragsforskning för läkemedelsindustrin inom områdena betablockerare, vitamin Q (2), och vitamin Fl (omega-3 fettsyror (3)). Bidrag som inte bara blivit vetenskapligt uppmärksammade utan också fått pn^diiktanknytning och därmed förknippats med "kommersiella intressen", vilket av naturliga skäl är känsligt på båda sidorna om Atlanten. Jag har i det arbetet, som omfattar ett 30-tal vetenskapliga arbeten, aldrig tidigare från seriöst läkemedelshåll blivit beskylld för att (cit):"... misstolka andras resultat,..." respektive att vara etiskt oredlig i mina bedömningar. Pkt 1 i "granskarnas" bidrag Referenserna 16,17 och 18 utgör s k GCTP-rapporter (från good clinical trial practice), dvs den första, preliminära men vetenskapligt grundade sammanställningen av en klinisk prövning ämnad för uppdragsgivaren, dvs läkemedelsindustrin, samt som underlag för de läkare, etc, som har haft patientansvaret eller motsvarande och "avrapporteringen" till patienter/försökspersoner. De utgör officiella rapporter (bl a ISBN-numrerade) och är bl a arbetsmaterial för olika myndigheter som läkemedelsverk eller motsvarande. Vissa bakomliggande förhållanden kan emellertid vara sekretessbelagda av t ex patentskäl eller, då de utgör forskningshemligheter och därmed stora ekonomiska investeringar man vill skydda. Mina och mina uppdragsgivares skäl, att gå ut med budskapet innan konventionell, vetenskaplig publicering genomförts, är att data och slutsatser kommit i orätta händer och utnyttjats av hälsokostbranschen med hänvisning till min person Orsaken till att data kommit i orätta händer är bl a avancerat industrispionage mot Norsk Hydro, "inbrott" i en idrottsmedicinsk praktik i Åre (självtäkt enligt åklagaren), samt att materialet helt enkelt "sålts" av f d medarbetare (se brev till SIF i detta nummer författat av undertecknad). Den raljanta hållningen till Fig. 1 skulle jag helst velat lämna obesvarad, då den sjunkit under den nivå jag inlåter mig i debatt. En motfråga: Varför uttrycker "GIH-folket" maximal syreupptagning i relation Öll kroppsvikten? Jo, det beror på det biologiskt-medicinskt välkända behovet att normalisera individuella data! Vad beträffar parametern "skonummer" och muskelfibersammansättning tillåter jag mig emellertid ett seriöst konstaterande. "Hjärt-epidemiologema" har nyligen redovisat ett samband mellan kroppskonstitution såsom kroppslängd å ena sidan och å den andra sidan muskelns procentandel typ 1 fibrer (långsamma fibrer, %LF) samt t ex minskad risk att utveckla diabetes, hypertoni, hjärninfarkt (stroke), etc (4). Den biologiska och kausala förklaringen är samspelet mellan fostrets och den havande kvinnans näringsomsättning. Ett samband mellan skonummer och kroppslängd kan vi förmodligen vara överens om. Ett samband mellan ålder och typ 1 fibrer ter sig ur epidemiologisk synpunkt som trolig ur mitt perspektiv. Jag och mina medarbetare har i ett flertal studier dokumenterat ett inverst ("negativt") samband mellan vitamin Q i muskel och blod. Vi kommer också att redovisa att under vissa förhållanden så saknas sambandet hos friska kontroller (5). En samlad bedömning ger vid handen att det inversa sambandet är som mest uttalat för extremt uthållighetstränade för att sedan sjunka samt försvinna med graden av fysisk inaktivitet. Om våra fynd också är applicerbara på Laksonen et al 1995 undandrar sig min bedömning. Påståendena om (cit):... de kroppsegna enzymerna...." lämnar jag därhän, då de ej är styrkta. Vad avser Fig. 2 A-B hänvisar jag öll Karlsson et al 1992 (6) och 1993 (7) samt, när det gäller Fig. 2 C, öll resultat under publicering i en periodisk, vetenskaplig ödskrift, vilket betyder en kvalificerad granskning (a peered review system) (8). I tre sammanhang med vitamin Q behandling, där jag varit engagerad, har förbättrad fysisk arbetsförmåga konstaterats: paöenter med hjärtsvikt (9) och friska kontroller (8,10). De senare studierna var förstudier öll den förra. Den biologiska, kausala förklaringen är för mig höljd i dunkel (11). Cellskada kan konstateras histologiskt respeköve histokemiskt. De flesta auktoriteter på området utgår från att biochemical lesions utgör grunden för den histologiska skadan För sambandet mellan vitamin

56 Svensk Idrottsforskning nr 2 * t e * Lwd?Mf//a - A/J az/ f/ära /drof&zre. Pä z/är/dj»%i/j fmwe/6*&zr opfwfgra^ - tosfg». fofo: /a» Co//j/öö, Q och sådana biokemiska skador hänvisas "granskarna" samt läsarna öll: Karlsson et al 1988 (12), Karlsson et al 1992 (13), Karlsson et al 1996 (14, 15), and Karlsson et al 1977; en rapport xmder tryckning (16). Pkt2 i "granskarnas" bidrag Vad avser "budskapet" i Fig. 3 och 4 hänvisas "granskarna" och intresse-

57 rade läsare öll en rapport under publicering (17) och öll Karlsson et al 1997 (18). Kost och eliödrott belyses också i en annan originalrapport under publicering (19). Kolhydratfällan är en idrottsmedicinsk realitet. Pkt 3 i "granskarnas" bidrag Enligt mitt och andras förmenande har idrottsanorexin en annan bakgrund (eöologi) än den som anges ha sin grund i kroppsfixering ("mannekänganorexin"). En analogi föreligger här med alkohol-anorexin (20, 21, 22). Idrottsanorexin har sin bakgrund i en kronisk, felakög kost, som gett brister i feölösliga näringsämnen inklusive vitamin F samt åtföljande störningar i hormonsyntes och omsättning av signalsubstanser. I eliödrott kan blandformer av de två anorexi-formema: idrottsoch mannekänganorexi, förekomma såsom i gymnasök, utförsåkning, backhoppning, etc. "Slutligen vill vi..." etc De röda och vita blodkropparna är etablerade modellsystem för olika cellbiologiska utredningar. Andra exempel är mast- respeköve endotelceller. Betydelsen av bristen på omättade fettsyror i allmänhet och vitamin F i synnerhet för cellväggens elasöcitet är väl omvittnad. Vad "granskarna" månne åsyfta är den nedreglering av de vita blodkroppamas immunologiska reaköon, som sker med vitamin Fl? Vad beträffar specifikt hjärnan, vitamin Fl och serotonin hänvisas granskarna öll bl a Salem-gruppen i Bethesda och deras arbeten (21, 23). Då kunskapsavsnittet: immunförsvaret, inflammaöoner och vitamin Fl, är väsentligt för att förstå överanvändningsskadans "biologi och klinik" - ett välkänt gissel inom breda idrottskretsar - vill jag "kommitta" mig själv att mer utförligt återkomma i det avseendet. "Granskarnas" sammanfattning Malm et al 1996 (24) är ett short cummincaöon, som inte medger någon analys än den som författarnas bedömningar och slutsatser representerar. Jag har så utförligt som möjligt redovisat den samlade kunskapen om vitamin Q, bl a möjligheter för vitamin Q som prooxidant, orsak öll radikalbildning och eventuell "syreskada" i Anöoxidants and Exercise (11). Biologiskt experimentellt återstår att visa att dessa biokemiskt förankrade, teoreöska förlopp är realiteter. Den presentaöon, som Ekblom-gruppen gjorde vid Läkarstämrnan november 1996, gav inget ytterligare stöd för den tesen. Det återstår för mig att se om det refererade arbetet under tryckning redovisar dylika. Min sammanfattning Kämproblematiken om kolhydratfällans gissel vill inte mina "granskare" ta sig an. Däremot försöker man på olika sätt indirekt ifrågasätta trovärdigheten i mitt bidrag. Jag överlåter öll läsaren att eökettera det beteendet och taköken. Jag hoppas också att jag med mina klarlägganden ovan skingrat eventuella tveksamheter, som "granskarna" kan ha åsamkat läsaren av Svensk Idrottsforskning. Xre, gn disig oc/z b&isig Vgffwrg 1997 Jan Karlsson Referenser 1. Karlsson I. Kolhydratfällans biologi och klinik. SIF 1996;5(4): GEIGY. Constituents of living matters - Vitamins. In: Lentner C ed. Geigy Scientific Tables. Basle: OBA-GEIGY Limited, 1986: 3. FDA. (Food and Drug Administration). Vitamin and mineral drug products for overthe-counter human use. Federal Register 1979;44: Taylor DI, Thompson CH, Kemp GI, et al A relationship beteen impaired fetal growth and reduced muscle glycolysis revealed by 31P magnetic resonance spectroscopy. Diabetologia 1995;38: Karlsson I, Renneberg R. Musde metabolism and quality (MQI) in prediabetic sedentary man. Moi. Cell. Biodiem. 1997;Acc for 6. Karlsson I, Diamant B, Edlund PO, Lund B, Folkers K, Theorell H. Plasma ubiquinone, alpha-tocopherol and cholesterol in man. Int I. VlL Nutr. Res. 1992*2: Karlsson I, Diamant B, Theorell H, lohansen K, Folkers K. Plasma alpha-tocopherol and ubiquinone and their relations to musde function in healthy human and in cardiac diseases. In: Packer L, Puchs I ed. Vitamin E: biochemistry and clinical applica- Öons. New York Marcel Dekker, Inc, 1993: 8. Karlsson I, Ryhl T, Renneberg R Nutratherapy with IKL 87-1 and physical performance. Can. I. CardioL 1997;Acc for 9. Hofman-Bang C, Rehnqvist N, Swedberg K. Coenzyme Q10 as an adjunctive treatment of congestive hean failure (for the Q10 Study Group 1992). I. Am ColL Cardiol. 1992;19216A. 10. Karlsson I, Diamant B, Folkers K, Lund B. Muscle fiber types, ubiquinone content and exercise capacity in hypertension and effon angina. Annals of Medicine 1991;23: Karlsson I. Antioxidants and exercise. Champaign, IL: Human Kinetics Publishers, Inc, 1996: Karlsson I, Sylvén C, lansson E, Böök K, Muratsu K, Folkers K. Coenzyme Q10 and key enzyme activites in papillary muscle related to left ventricle function in mitral disease. Moi. Cell. Biochem. 1988^ Karlsson I, Diamant B, Folkers K, et al. Ischemic hean disease, skeletal musde Gbers and exerdse capadty. Eur Hean I 1992;13: Karlsson I, Lin L, Gunnes S, Sylvén C, Åström H. Muscle ubiquinone in male effon angina patients. Moi. Cell. Biochem. 1996;156: Karlsson I, Semb B. Muscle ubiquinone and plasma antioxidants in effon angina. I. Nutr. Environ. Med. 1996;6: Karlsson I, Lin L, Gunnes S, Sylvén C, Åström H. Musde characteristics in effom angina before and after CABG. Can. I. CardioL 1997;Acc for publ 17. Karlsson I, Renneberg R Plasma omega-3 fatty acids before and after nutriöonal therapy. I. Nutr. Environ. Med. 1997;Acc. for publ 18. Karlsson J, Lundgren G, Renneberg R Plasma selenium in healthy man before and after nutratherapy. InL I. ViL Nutr. Res. 1997;67: Karlsson I, Ekstrand I, Saartok T, Stattin B, Renneberg R. Plasma ubiquinone, vitamin, E and EPA in athletes and signs of malnutrition. I. Nutr. Environ. Med. 1997;Acc for publ. 20. Wolkin A, Segamick D, Sierkierski I, Manku M, Horrobin DF, Rotrosen f. Essential fatty acid supplementation during earty alcohol abstinence. 1987;11: Salem Ir N, Niebylski CD. The nervous system has an absolute molecular species requirement for proper function. Moi. Membr. Biol. 1995;12: Bodner RA, Lynch T, Lewis L, Kahn D. Serotonin syndrome. Neurology 1995;45^ Hibbeln IR, Salem Ir N. Dietary polyunsaturated fatty acids and depression: when cholesterol does not saösfy. Am. I. din. Nutr. 1995;62: Malm C, Svensson M, Ekblom B, Sjödin B. Supplementation with ubiquinone-10 causes cellulär damage during intense exercise. Acta PhysioL Scand. 1996;157: