INNEHÅLL. Inledning Genomförande Ljud Centralt innehåll Ljud - En presentation Uppdragskort Radioparabolen...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen..."

Transkript

1 2012: 1

2 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort Radioparabolen DigiWall, ljudmemory Skrikmätaren Luftorgeln Seismografen Hörseltestet Takdroppet Tuboscilloskopet Ljusorkestern Stetoskopet Örat Geishaskålen Frågeställningar Ljud Uppföljning i klassrummet Hur kan man göra musik med spända strängar?

3 Hur kan man göra musik med spända skinn? Hur kan man göra musik med saker som skramlar?

4 INLEDNING Vi har samlat massor av roliga och kunskapsrika uppgifter på kort som eleverna kan arbeta med under sitt besök på Tom Tits Experiment. Korten är indelade i olika teman. Du som lärare skriver ut Tänk & Testa korten innan ert besök hos oss. Du är ansvarig för gruppen och vägleder eleverna utifrån korten och det genomförande du/ni har valt. När du bokar in besöket finns det möjlighet att välja en kortare introduktion till Tom Tits Experiment gratis. Hos oss på Tom Tits Experiment vill vi att barn och vuxna testar, vänder, vrider, känner på och undersöker våra experiment på ett ansvarsfullt sätt. I utställningen finns det få beskrivningar och förklaringar till experimenten och det kan vara så att ni får med er fler frågor hem än när ni kom hit. Det är många skolklasser och besökare som experimenterar i våra utställningar och besöker Tom Tits Experiment. Vi vill att alla som kommer hit ska få ett minnesvärt och trevligt besök. Under maj och juni har vi hårt tryck i utställningarna och det kan vara svårt att arbeta med uppdragskorten. Vi rekommenderar därför att korten används augusti-april. På Tom Tits Experiment finns ett matsäcksrum där man kan äta matsäck och hänga av sig jackor och väskor. Värdesaker ska inte lämnas i matsäcksummet. Det finns ett antal låsbara myntskåp där man kan låsa in värdesakerna. 4

5 GENOMFÖRANDE Du kan använda Tänk & Testa korten på flera olika sätt. Du kan välja att introducera ett ämnesområde med Tänk & Testa-korten eller använda dem när ni har arbetat ett tag med ämnesområdet. Prova ett förslag nedan eller hitta på ett eget. Skriv ut en uppsättning kort till dig själv så du känner till uppdragen. I. När du kommer med klassen har du med dig dina Tänk & Testa-kort som du delar ut ett i taget till eleverna. Korten ställer frågor eller ger uppmaningar om experimenten. Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp. Små grupper är oftast mest effektivt. Du placerar dig på en lämplig plats dit eleverna kommer för att rapportera och berätta om det experiment de undersökt. Här kan du med fördel be gruppen att formulera en egen frågeställning kring kortet och redovisa denna. Om du är nöjd ger du dem ett nytt uppdrag. II. Innan du med din grupp besöker Tom Tits Experiment går ni igenom temats kort tillsammans i klassrummet. Sedan låter du eleverna enskilt eller i grupp välja ut några kort som de tycker verkar vara intressanta och som de ska undersöka när ni kommer hit. Kanske har de egna frågeställningar som de vill undersöka? Kan det då behövas tidtagarur, måttband eller annan utrustning? Bestäm innan hur de ska redovisa sina undersökningar. Ska de kanske fota/filma experimentet och visa och berätta för sina klasskompisar/föräldrar när de kommer tillbaka till skolan? III. Du kan även låta en grupp enbart fokusera på ett experiment och så gör ni en vandring tillsammans där varje grupp får berätta om sitt experiment och sina funderingar kring det. För att underlätta fortsatt arbete i klassrummet finns denna lärarhandledning med förklarade texter till de uppdrag som ingår i temat. Sist i denna handledning finns några frågeställningar kring temat samt ett par experiment som ni kan göra tillsammans i klassrummet. 5

6 LJUD Tänk och Testa är skapat med stöd av kursplanen i de naturorienterade ämnena biologi, fysik och kemi som syftar till att eleverna ska ges förutsättningar att: Utveckla kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden Ställa frågor om naturvetenskapliga företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser Söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar Använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi, fysik och kemi har betydelse Utveckla förtrogenhet med naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden samt att beskriva och förklara biologiska, fysikaliska och kemiska samband i naturen och samhället Utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ge inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra Centralt innehåll Tänk & Testa-korten med temat Ljud är utformade med utgångspunkt i följande centrala innehåll NO åk 1-3 Kropp och hälsa Människans upplevelser av ljud med hjälp av olika sinnen Fysik åk 4-6 Fysiken i vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat Fysiken och världsbilden 6

7 Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen Fysikens metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering Naturvetenskapens metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter LJUD Ord och Begrepp Tänk & Testa med temat Ljud behandlar bland annat följande fysikaliska ord och begrepp; ljud, buller, ljudvåg, ton, frekvens, våglängd, tonstyrka, tonhöjd, ljudnivå, resonans, ultraljud, infraljud, eko, ljudets fart, efterklang, vibrationer, tinnitus, hörsel Ljud - En presentation Allt som vi uppfattar med hörseln brukar vi kalla för ljud. Ljudet kan fortplantas i luft, gaser, vätskor och fasta ämnen. Ljudets hastighet i luft är cirka 340 m/s. i vatten är hastigheten 1440 m/s och i aluminium 5100 m/s. När valar kommunicerar med varandra under vattnet går alltså ljudet tre gånger snabbare än ovanför ytan. För en fysiker är ljud en sorts vågrörelser men olika de vågor man kan se på vattenytan. I stället för att svänga upp och ned (som i vattnet) trycks luftens molekyler samman, för att i nästa ögonblick spridas igen. Ljudets tonhöjd beror på antalet svängningar per sekund (frekvens). En svängning är en förtätning och en förtunning tillsammans. Ljudstyrkan beror på hur tät varje förtätning är, ju tätare desto större styrka (mäts i decibel). Det kan man se på ett vibrerande membran i en högtalare. Ju snabbare vibrationer desto högre ton och ju kraftigare vibrationer desto högre ljudstyrka. 7

8 UPPDRAGSKORT Här presenteras de uppdragskort som finns med frågeställning samt en kort lärarförklaring till. Uppdragen rekomederas för de yngre åldrarna. 2 Radioparabolen Plan 1 Ställ dig vid den ena parabolen och lyssna om du kan höra radion som sitter i andra ändan av rummet. Med hjälp av paraboler kan man uppfatta mycket svaga ljud på långt håll. Radion som spelar musik på låg volym är riktad mot en parabol. Ljudet hörs när man är i närheten av radion. Bättre hör det när man kliver upp för trätrappan till hyllan där man befinner sig i jämnhöjd med radion. Allra bäst hörs musiken om man lägger örat mot hålet i den andra parabolens stålställning. Där finns parabolens brännpunkt. Ljudvågorna från radion reflekteras mot den första parabolen, transporteras parallellt genom luften till den andra parabolen, reflekteras även där och samlas ihop i den andra parabolens brännpunkt. Eftersom ljudet samlas ihop i en liten punkt förstärks det och hörs bättre just i brännpunkten. Paraboler används för att fånga in och förstärka signaler av olika slag, t.ex. för tvsignaler. 3 DigiWall, ljudmemory Plan 1 Spela ljudmemory, det gäller att lösa memoryt så fort som möjligt. Den digitala klätterväggen ger träningsmöjligheter utöver det vanliga. Förutom träning kan du med hjälp av ljudmemoryt träna minnet och testa hörseln. Se om du kan höra, minnas och para ihop samma ljud med varandra. 4. Skrikmätaren Plan 4 Skrik så högt du kan. Hur många lampor tänds? 8

9 Vågar du skrika allt du kan eller vill du vara rädd om stämbanden? När luft passerar genom stämbandsspalten vibrerar stämbanden, vilket framkallar ljudvågor. Frekvensen hos ljudvågorna är beroende av spänning, tjocklek och längden på stämbanden. Tonhöjden mäts i hertz (Hz), förändringarna i omgivningen är ljudtryck, decibel (db). Är stämbanden långa, tjocka och avslappnade svänger de långsamt. Rösten får en låg ton som hos en bassångare. Är stämbanden korta, smalare och spända svänger de snabbt. Rösten få en ljus ton som hos en sopran. I tunnan finns det en nedsänkt mikrofon kopplad till en förstärkare vars ljudstyrka, angiven i decibel, avtecknar sig på glödlampornas pelare. Den första lampan motsvarar 70 db och styrkan ökar sedan med 2 db per lampa. Det djur som är bäst på att göra sig hörd är vrålapan. Den kan höras på upp till 15 kilometers avstånd. 5 Luftorgeln Plan 2 Kan man skapa musik med luft? Spela på rören med hjälp av läderlapparna. Kan du spela Gubben Noak? När man slår med lappen av läder på rören uppstår olika toner. Det beror på att rören är olika långa. Luftmolekylerna trycks samman. De puttar till andra molekyler i närheten som i sin tur puttar till andra osv. Då uppstår vågrörelser i röret vilket ger upphov till ljud. Ju längre rör desto lägre ton medan ett kortare rör ger en högre ton. Samma fenomen uppstår när man blåser i glasflaskor med olika mycket vätska i. 6 Seismografen Plan 2 Kan du få jorden att röra sig? Stampa i golvet och se vad som händer på skärmen. 9

10 Gungar jorden under dina fötter? En seismograf mäter vibrationer (jordrörelser) av mycket låg frekvens. Den består av en seismometer och en skivanordning och används för att lyssna efter jordbävningar eller andra vibrationer. Seismometern på Tom Tits Experiment har en 5 kilos magnet/vikt upphängd i fjädrar. Resten av seismometern står fastskruvad på golvet. När golvet rör sig uppåt och nedåt följer hela seismometern med. Eftersom magneten är upphängd i fjädrar kommer magneten at stå still när övriga delas av seismometern rör sig. Skrivaranordningen är till för att på papper dokumentera eventuella skalv eller som här på en dataskärm. Seismometern har använts för att lyssna efter underjordiska kärnexplosioner. Den är så känslig att den till och med kan registrera jordbävningar på andra sidan jordklotet. Idag finns seismometrar utplacerade på månen och på mars. Prova att stå på tåspetsarna och gunga upp och ner. Kontrollera om vibrationen ger utslag på seismografen. 7 Hörseltestet Plan 4 Sätt på dig lurarna och testa hur bra hörsel du har. Hörselförmågan kan testas med audiometern. Det som mäts är känsligheten för toner av olika frekvenser. Den svagaste tonen (mäts i decibel db) som kan höras inom respektive frekvens (Hz) kallas för hörseltröskeln. Ett audiogram är en kurva som visar tröskelvärden i olika frekvensområden. Vi hör bäst i frekvensområden mellan 1000 och 4000 Hz, normalt är hörseltröskeln här 0 db. I utställningsmiljö är det rimligare att höra vid db. Infraljud är ljud som har lägre frekvens än 20 Hz, ultraljud över Hz. 9 Takdroppet Plan 2 10

11 Sätt dig i soffan och lyssna om du kan höra regnet droppa. Ljudet av vattendroppar som faller ner på plåttaket kan uppfattas som antingen rofyllt eller störande. Vid takets kant hänger en kedja som vattnet rinner längs innan det droppar ner i tunnan. Vattnet följer kedjan tack vare dessadhesion, vidhäftningsförmågan. Fler exempel på adhesion är att blyerts fäster på papper eller att kritstrecken fastnar på svarta tavlan. 10 Tuboscilloskopet Plan 1 Kan man se ljudet? Prata i slangen och se vad som händer. En laser lyser mot en liten spegel som sitter fast på ett gummimembran (en bit ballong på ändan av ett rör). Ljud får gummimembranet att vibrera, vilket i sin tur får spegeln att röra på sig. Ljudvågor är en snabb fram- och återgående rörelse (vibration) som fortplantas i luft. Ett föremål som rör sig fram och tillbaka i luften bildar ljudvågor. Om ett föremål rör sig med en viss frekvens, uppfattar vi det som ett hörbart ljud. Oftast brukar man anse att hörbart ljud har ett frekvensområde från 20 hertz till hertz (1 hertz = 1 svängning/sekund). Om frekvensen är lägre än 20 hertz kallar vi det infraljud. Detta ljud kan inte människan höra, men t.ex. elefanter pratar med varandra med hjälp av infraljud. Fladdermöss utnyttjar ultraljud med så hög frekvens att människor inte kan höra det. Hundar kan dock höra ultraljud. När en ljudvåg träffar ett föremål i kan i vissa fall ljudenergin överföras från luften till föremålet. Detta är mest tydligt om föremålet är mycket lätt (tunt papper, plastfolie) eller om föremålets egenskaper är speciellt avpassade i längd, vikt eller dylikt. En gitarrsträng ger ifrån sig olika frekvenser beroende på hur tjock den är respektive hur hårt spänd den är. Ballongbiten i änden på röret är olika hårt spänd i olika riktningar (x och y). Detta innebär att gummiduken reagerar olika mycket på olika frekvenser i x och y-led. Eftersom talet är en blandning av olika frekvenser kommer spegeln att vicka åt olika håll beroende på vilket ljud man ger ifrån sig. 11 Ljusorkestern 11

12 Plan 2 Testa att skapa musik genom att bryta ljusstrålarna. Kliv in i ringen oh styr spelandet genom att samspela med de olika ljusstrålarna. Ljus från strålkastarna träffar reflektioner på golvet. Genom att bryta ljusstrålarna, med tex en hand eller en fot, uppstår olika ljud. 12 Stetoskopet Plan 4 Sätt på dig stetoskopet och se om du kan höra ditt hjärta. Med ett stetoskop kan kroppens olika ljud höras. Slagen låter ungefär som lubb-dubb, lubb-dubb. Det vita platta membranet sätts mot den nakna huden. Placera stetoskopet på bröstkorgen under vänstra bröstvårta hörs hjärtats toner. Det som hörs är klaffarna mellan hjärtats hålrum som öppnas och stängs. Testa att hålla andan eller att hoppa på stället några gånger för att höra hjärtljuden tydligare. Men även andra ljud i kroppen kan höras med hjälp av ett stetoskop. Sätter man stetoskopet på ryggen hörs lungornas andningsljud. Andningsljuden i luftstrupen kan höras när stetoskopet under hakan mot halsens framsida. För att höra mag- oh tarmljud sätts stetoskopet över naveln. 13 Örat Plan 4 Undersök örat. Kan du hitta alla olika delar inne i örat? Ytterörat är bara ett hål i huvudet, ett veck och ett rör som leder in till mer komplicerade anordningar. Hörselsinnet sitter långt in i örat, väl skyddat av skallen. Ljudvågor fångas upp av ytterörat som sedan får trumhinnan att vibrera. Då sätts de tre hörselbenen i mellanörat i rörelse. Hammaren sitter fäst på trumhinnan och överför sin rörelse till städet som i sin tur sätter fart på stigbygeln. Denna är i sin tur fäst vid det ovala fönstret som leder vibrationerna vidare till innerörats vätska. Rörelserna i vätskan kan sedan uppfattas av hörselns sinnesceller inuti snäckan. Där överförs det hela till nervinpulser som skickas till hjärnan. Ben 12

13 som skadas i mellanörat kan ersättas med en protes av specialglas eller keramik. 14 Geishaskålen Plan 2 Fukta dina händer lite och gnid dem mot handtagen. Vad händer? Med lite fuktiga händer som gnids mot handtagen sätts vattenskålen i vibration och ljudvågor sprids. Det är skålens resonansfrekvens som avgör vågmönstret i skålen. På fyra ställen förstärker ljudvågorna varandra och vattnet börjar skvätta medan vågorna utsläcker varandra i andra delar av skålen. Det sägs att de förnämsta geishorna inte fick doppa händerna i vatten och tvätta sig på vanligt sätt. Genom att gnida händerna mot tempelskålens handtag och luta sig framåt kunde de ändå skölja ansiktet. 13

14 FRÅGESTÄLLNINGAR LJUD Här nedan presenteras några öppna frågeställningar som man kan arbeta med innan, under eller efter besöket. Vad tror du det är för skillnad på ett barns hörsel jämfört med en äldre människas? Vad kan göra att hörseln blir sämre? Prova att försöka höra flera saker samtidigt t.ex. flera samtal runt om dig, hur går det? Varför har vi två öron? Varför tror du öronen är placerade som de är på huvudet. Finns det exempel på andra levade varelser som har öronen placerade på annat sätt eller hör på annat sätt? Vad händer om något inne i örat går sönder? Går det att laga? Hur då? 14

15 UPPFÖLJNING I KLASSRUMMET Hur kan man göra musik med spända strängar? Hur kan man göra för att få olika toner? Hur kan man göra för att tonhöjden ska ändras? Hur kan man göra för att ljudstyrkan ska ändras? Hur kan man göra för att ljudstyrkan skall bli högre utan att man spelar starkare? 15

16 Hur kan man göra musik med spända skinn? Hur kan man göra för att få olika toner? Hur kan man göra för att tonhöjden ska ändras? 16

17 Hur kan man göra för att ljudstyrkan ska ändras? Hur kan man göra för att ljudstyrkan skall bli högre utan att man spelar starkare? 17

18 Hur kan man göra musik med saker som skramlar? Hur många olika skramlande ljud kan ni göra? Vilket skramlande tyckte ni var bäst? Förklara varför! Hur kan man göra för att ljudet ska bli starkare? 18

19 Hur kan man göra för att ljudet ska bli mjukare? 19

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass: Akustik och vågrörelse Arbetshäfte Namn: Klass: Akustik och vågrörelse E- nivå Du genomför och redogör för uppgifter och undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i grupp. Du kan med hjälp

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Lärarhandledning Avdelningen för NT-didaktik 1NT30U vt-13 Viktoria Henriksson Lisbeth Lennartsson Mediha Mesinovic Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Arbetsområde NO/teknik - ljud. Klass Åk 1 och åk

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Meny: Vad är ljud? Ljudvågen Reflektion Diffraktion Ljudnivå (db-begreppet) Örat Hörtröskeln Smärttröskeln Perception Svävning Masking Riktningsuppfattning Rymd/rumsklang

Läs mer

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Eva Mattsson den 31 augusti 2007 SINNESFYSIOLOGI KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Tag en nål och sätt spetsen mot fingertoppen. Tag den andra nålen och sätt även den mot fingertoppen

Läs mer

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

FRAMSIDA Lärarhandledning Vatten. Lärarhandledning. Inne. Tänk & Testa. yngre. Vatten inne 2013: 2

FRAMSIDA Lärarhandledning Vatten. Lärarhandledning. Inne. Tänk & Testa. yngre. Vatten inne 2013: 2 FRAMSIDA Lärarhandledning Vatten Lärarhandledning Inne Tänk & Testa yngre Vatten inne 2013: 2 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Vatten... 6 Lgr 11 Kursplanen i Naturorienterande ämnen:... 6 Centralt

Läs mer

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Bessemerskolan Sandviken Projektarbete 100 poäng Läsåret 2011/2012 Naturvetenskapligaprogrammet Handledare: Erik Troeng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Teknik- Kommunikation

Teknik- Kommunikation Teknik- Kommunikation Skolprogram att utföra på egen hand eller tillsammans med handledare från Aeroseum. Lärarhandledning På de nästföljande sidorna finns ett antal uppdrag som ni kan arbeta med hos oss

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan?

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan? / TENT AMEN I TILLAMPAD VAGLARA FOR M Skrivtid: 08.00-13.00 Hjalpmedel: Formelblad och raknedosa. Uppgifterna ar inte ordnade efter svarighetsgrad. Borja varje ny uppgift pa ett nytt blad och skriv bara

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(12) Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 kunna några vanliga vilda växter i Sverige kunna några vanligt förekommande tamdjur i Sverige, samt namnge deras ungar

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse 1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse För att en mekanisk vågrörelse skall kunna uppstå, behövs ett medium, något som rörelsen kan framskrida i. Det kan vara vatten, luft, ett bord, jordskorpan, i princip

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

Av Bodil Nilsson och Lillemor Sterner. Temana är utvecklade av Fenomenmagasinet i Linköping.

Av Bodil Nilsson och Lillemor Sterner. Temana är utvecklade av Fenomenmagasinet i Linköping. 1 DIDAKTISKA KOMMENTARER TILL TEMAN FÖR FÖRSKOLAN. Av och Temana är utvecklade av Fenomenmagasinet i Linköping. De didaktiska kommentarerna är finansierade av NTA Produktion och Service ekonomisk förening,

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

LPP Energi och elektricitet År 7

LPP Energi och elektricitet År 7 LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Bruksanvisning. LumiTest. Ljusdetektiven

Bruksanvisning. LumiTest. Ljusdetektiven Bruksanvisning LumiTest Ljusdetektiven Innehållsförteckning 1: Produktbeskrivning 3 2: Aktivering 3 3: Ljusstyrka och kontrastmätning 3 4: Ljusmätning 4 5: Finmätning 4 6: Mätning med nålspetsen 4 7: Rengöring

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Övningen bygger på SAPERE-metoden och syftar till att öka elevernas medvetenhet om egna sinnesintryck, utöka elevernas ordförråd

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer