Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:"

Transkript

1 Akustik och vågrörelse Arbetshäfte Namn: Klass:

2 Akustik och vågrörelse E- nivå Du genomför och redogör för uppgifter och undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i grupp. Du kan med hjälp av en modell på ett öra namnge delar och kort beskriva vilken funktion de har. Du förstår och kan förklara för området centrala begrepp; materia, ljudkälla och ljudmottagare, svängning, förtätning och förtunning, våglängd, frekvens, ton, ljudhastighet, eko, ekolodning, ljudstyrka, buller, resonans, Du kan ge exempel på hur ljud skapas med föremål som svänger. Du visar förståelse att ljud är en svängningsrörelse som utbreder sig i materia, men inte i vakuum. Du kan rita modeller av vågrörelser, i vilka du markerar våglängder, samt förtätningar och förtunningar eller vågberg och vågdalar. Du kan ge exempel på olika ljudkällor, och kan med enkla modeller visa hur ljudvågor rör sig från en ljudkälla till en ljudmottagare. Du känner till ljudets hastighet i olika medium (luft, vatten, stål). Du kan med modeller av vågrörelse förklara olika slags frekvenser och ljudstyrkor. Du kan ge exempel på där ljud används inom medicin, kommunikation och informationsteknik. Du känner till några hörselrelaterade sjukdomar/skador, såsom tinnitus, dövhet, öroninflammation, samt kan ge exempel på hjälpmedel, såsom hörselapparat, teckenspråk, 3G-telefoni/bildtelefon, medicin mot tinnitus, textning på tv. 2

3 Akustik och vågrörelse C-nivå Du använder begrepp, modeller och teorier, när du förklarar förlopp och företeelser om akustik och vågrörelse i nya situationer. Du kan arbeta självständigt eller i grupp med enkla naturvetenskapliga problem, med eller utan lärarens hjälp, genom att planera och genomföra uppgifter och undersökningar samt redogöra för arbetet. Du kan förklara hur ljud fortplantas i örat för att uppfatta ljudkällor runt omkring oss, samt känner till olika hörselrelaterade sjukdomar/skador och hur de kan förhindras eller avhjälpas. Du kan förklara hur ljudets hastighet påverkas av materians täthet. Du känner till att ljud reflekteras och kan med modeller visa hur ljud beter sig när det stöter på olika föremål. Du ritar modeller av vågrörelser för att jämföra och utreda skillnader mellan frekvens och ljudstyrka, liksom mellan toner och buller. Du kan beskriva innebörden av resonans och ge exempel på användningsområden. Du ger exempel på hur ljud används inom medicin, kommunikation och informationsteknik, och reflekterar över hur en utveckling inom området kan komma se ut i framtiden. Du använder dina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden och rapporter i media som rör hälsa och välbefinnande inom området hörsel och buller, såsom att mp3-spelare och klassrum har för hög ljudstyrka. Du kan utifrån kunskap om olika ljudalstrande föremål och apparaters funktioner ge exempel och reflektera om; hur de kunnat göra våra liv bättre och ibland sämre, hur de påverkat hur vi lever idag och vår syn på världen (till exempel; ultraljud hitta sjukdomar eller göra abort, ekolodning hitta fisk för överlevnad eller överkonsumera fisk), hur de påverkar individer och vårt samhälles utseende. A-nivå Du ger prov på mycket klara reflektioner när du beskriver nya förlopp och företeelser med begrepp, modeller och teorier inom akustik och vågrörelse, och du förankrar dina reflektioner i fakta uttryckt med ett naturvetenskapligt språk. Det kan du visa genom att lösa problem, jämföra ställningstaganden och utveckling inom olika områden som miljö, samhälle, teknik, granska argument och själv argumentera, kommentera information från media m.m. Du kan arbeta självständigt eller i grupp med vardagliga naturvetenskapliga problem genom att formulera och motivera hypoteser, planera och genomföra vetenskapliga undersökningar, göra iakttagelser, dra slutsatser relaterat till hypotesen samt redogöra för arbetet. Du inser sambandet mellan energi, frekvens och våglängd för ljudvågor. 3

4 Akustik och vågrörelse Uppgift Örat och hörseln Biologi s Markera namnen (1-7) på örats delar på bilden. 2. Beskriv kort varje örondel och vad som händer med ljudvågorna här! Örondel: 1. Ytteröra Beskrivning av örondel: 2. Hörselgång 3. Trumhinna 4. Hörselben 5. Snäckan 6. Hörselnerven 7. Örontrumpet 4

5 3. Vad kallas våra tre hörselben? 4. a) Var finns hörselsinnescellerna? b) Hur många hörselsinneceller har vi i varje öra? 5. a) Förklara vad tinnitus innebär. b) Ge exempel på buller. c) Hur kan du skydda dig mot bullerskador? 6. Förklara hur öroninflammation uppstår, och kan botas. 7. Vilka hjälpmedel i vardagslivet finns idag för personer med hörselskador? 8. Berätta om vårt balanssinne och ge exempel på hur yrsel kan uppkomma. 9. Beskriv ljudvågornas väg genom örat tills de ger upphov till en nervimpuls. 5

6 Akustik och vågrörelse Uppgift Svängningar. 1. Zingo spelar kontrabas för Pepsi. a) Hur bildas ljudet från kontrabasen? b) Rita en modell som visar hur ljudet sprider sig från Zingos kontrabas fram till Pepsis ytteröra. c) Vad händer med ljudvågorna när de kommer in i Pepsis öra? 2. Modellen visar en stämgaffel som vibrerar. a) Markera en förtätning. b) Markera en förtunning. c) Markera en våglängd. d) Vad är en förtätning? Beskriv med ord. 6

7 3. När en stämgaffel vibrerar svänger skänklarna fram och tillbaka. Blir toner högre eller lägre ju fler svängningar en stämgaffel gör? 4. Du spelar på en gitarr. a) Ger en tjock eller tunn sträng lägst ton? b) Varför blir tonen lägre? c) Hur kan du få en gitarrsträng att få ännu högre toner? 5. När ljud svänger kan man rita det som vågor. a) Markera en hel våglängd i modell 1. och en i modell 2. Modell 1. Modell 2. b) Vilken av ljudvågorna har längst våglängd? c) Vilken av ljudvågorna svänger flest gånger? d) Vilken av ljudvågorna har högst ton? 6. Markera vågberg och vågdalar i modellen. 7

8 Akustik och vågrörelse Uppgift Frekvens. 1. När man spelar på en gitarr vibrerar strängarna och de svänger fram och tillbaka. Antalet svängningar per sekund kallas också för frekvens. a) Vilken enhet har frekvens? b) Vad händer med tonen hos en gitarr ju fler svängningar en sträng hinner med? 2. a) Vilken av följande ljudvågor har högst frekvens? b) Vilken frekvens har ljudvåg 1? c) Vilken frekvens har ljudvåg 2? Ljudvåg 1. Ljudvåg Rita en vågrörelse med frekvensen 3,5 Hz (ett vågberg är 2 rutor hög). 1 sekund 8

9 Sambandet mellan svängningstid och frekvens kan sammanfattas med denna formel: frekvens (Hz) = antalet svängningar tiden (s) 4. En stämgaffel svänger i 440 gånger per sekund. Vilken frekvens har stämgaffeln? 5. Vilken frekvens har en cellosträng som svänger 792 våglängder på 3 sekunder? 6. Hur många svängningar hinner en trumma avge om den låter i 2,5 sekunder med frekvensen 290 Hz? 7. En vinge på en geting svänger fram och tillbaka när getingen flyger. Vilken är frekvensen på det ljud som hörs, om vingarna svänger 1 gång på 0,004 s? 8. Vingarna hos ett bi har istället en frekvens på 375 Hz. a) Hur många gånger hinner vingarna svänga på 0,004 s? b) Är frekvensen högre eller lägre än hos getingen? 9. Myggornas vingar har en frekvens på ca 1000 Hz, och hinner då svänga 2,5 gånger. Hur många sekunder tar det för vingarna att svänga en gång? 10. Har ljudvågorna från getingen, biet eller myggan kortast våglängder? 9

10 11. Mellan vilka frekvenser hör en ung människa som har normal hörsel? 12. Hur förändras hörseln hos äldre människa? Varför? 13. a) Vad kallas frekvenser som är högre än vad vi kan höra? b) Ge exempel på ljud som är högre än vi kan höra. c) Vad kan detta ljud användas till om vi ändå inte kan höra det? 14. Vad kallas frekvenser som är lägre än vad vi kan höra? 15. Varför hörs inte ljudet från en penna som du viftar med? 16. Vad finns det för biologiska orsaker till att tjejer oftast har ljusare röster än killar efter puberteten? 10

11 Akustik och vågrörelse Uppgift Ljudhastighet. Tabellen visar ljudets hastigheter i olika ämnen och temperaturer. 1. a) Vilken hastighet har ljud i luft vid temperaturen 0 C? b) Vilken hastighet har ljud i luft vid temperaturen 15 C? c) Hur förändras ljudets hastighet i luft ju mer temperaturen ökar? 2. a) Vilken hastighet har ljud i vatten? b) Vilken hastighet har ljud i stål? c) Hur förändras ljudets hastighet i ämnen ju tätare och hårdare de är? 3. Antag att det skedde en kraftig explosion på månen. Skulle vi kunna höra ljudet från den? Motivera ditt svar! 4. Om man sätter örat mot ett tågräls kan vi höra ett tåg på flera mils avstånd. Varför kan vi höra tåget genom rälsen men inte genom luften? 11

12 Sträckan (m) = hastigheten (m/s) x tiden (s) 5. Hur lång sträcka hinner en ljudvåg i vatten på 1 sekund? 6. Hur långt kommer ljudet i vatten på 2,5 sekunder? (avrunda till km) 7. Hur lång tid tar det ungefär för ljud att färdas 1 km i luft vid -10? (Avrunda till en decimal.) 8. Du ser en blixt slå ner, och det tar 4 sekunder innan du hör mullret. a) Hur långt bort ifrån dig slog blixten ner? (svara i km). Temp. är +15 C. b) Varför ser du blixten innan du hör mullrandet vid ett åskväder? 9. a) Vilken hastighet har ljudet om det tar 8 sekunder för ljudet att nå en mottagare som befinner sig 36 km längre bort? b) Vilket ämne skulle detta kunna vara som ljudet fortplantas i? 10. En späckhuggare söker en partner och sänder ut lockrop. Den närmsta späckhuggare som hör lockropet befinner sig 20 mil bort. Hur lång tid tar ljudet på sig för att nå mottagaren? (svara i hela sekunder) 12

13 Akustik och vågrörelse Uppgift Eko. Ljud reflekteras mot föremål. Ett ljud som studsar och kommer tillbaka till ljudkällan kallas eko. Om det tar en sekund innan du hör ekot är avståndet till väggen 170 meter, eftersom ljudet då har gått fram OCH tillbaka till ljudkällan. Sträcka = Hastighet Tid Hastighet = Sträcka Tid Tid = Sträcka Hastighet Luft Kork Vatten Gummi Glas Stål m/s m/s m/s m/s m/s m/s 1. Du står 510 meter från en bergsvägg och ropar Hallå! a) Vilken hastighet har ljud i luft? b) Hur lång sträcka färdas ekot totalt från ljudkälla till mottagare? c) Hur lång tid tar det för dig att höra ekot? 2. Du flyttar dig bort från bergsväggen så att du istället står 765 meter från bergsväggen. Efter hur lång tid hör du ekot nu? 3. Hur långt bort står du om det tar 4,5 sekunder för dig att höra ekot? 13

14 4. Hur lång sträcka färdas ett eko som kan registreras a) efter 1 sekund i vatten? b) efter 2 sekunder i kork? c) efter 7,5 sekunder i glas? 5. Förklara med hjälp av en tydlig modell hur ett eko fortplantar sig från en ljudkälla till en ljudmottagare. o o. o. o o. Botten på havet 6. Vilken nytta kan fiskebåtar ha av ekolodning? 7. Ge exempel på fler användningsområden av eko utöver fiskebåtar! 14

15 8. Sjön Mörtgömman är 22,5 meter där den är som allra djupast. Hur lång tid tar det för ett ekolod att uppfatta ekot efter att den skickat iväg ljudsignalen? 9. Från ett fartyg sänds en ljudvåg mot havsbottnen. Ekot uppfångas efter 0,36 sekunder. Hur djupt är det om ljudets fart i vatten är 1500 m/s? 10. En ljudsignal skickas iväg och kommer tillbaka efter 0,3 s. Den totala sträckan ljudsignalen färdas mäts upp till 1530 m. a) Vilken hastighet har ljudsignalen? b) Vilket medium skickas ljudsignalen igenom? 11. Fladdermusen Robin sänder ut ultraljud och fångar sedan upp ekot för att orientera sig. Hur nära bergsväggen är fladdermusen Robin om han uppfattar ekot från sig själv efter 0,01 sekund? 12. Du vill att en yta ska reflektera ljudet bra. Ska ytan då vara jämn eller skrovlig? Förklara varför. 15

16 Akustik och vågrörelse Uppgift Ljudstyrka och resonans. 1. I vilken enhet mäts ljudstyrka? 2. Vilken ljudstyrka har a) två personer som pratar med varandra? b) ett ljud som gör ont i öronen? c) någon som viskar? d) ett ljud som riskerar att skada öronen? e) människans lägsta hörbarhetsgräns? 3. Ett kylskåp är märkt med bland annat 35 db. Är det ett acceptabelt värde? 4. Du hör ett ljud som har ljudnivån 80 db. Ljudnivån ökar så att du efter en stund uppfattar ljudet dubbelt så starkt. Vilken ljudnivå har ljudet nu? 5. a) Vilken av ljudvågorna har högst ljudstyrka? b) Markera amplituden i ljudvågorna. Ljudvåg 1. Ljudvåg 2. Ljudvåg Att uppmana någon att tala högre är ett felaktigt sätt att uttrycka sig om man hör personen dåligt. Förklara varför. 16

17 7. Buller är ljud som är oregelbundna, starka och konstanta. a) Ge exempel på miljöer som är bullriga. b) Vilka risker finns det med att befinna sig i bullriga miljöer? c) Hur kan du skydda din hörsel mot skador? 8. Vad är det för skillnad på toner och buller? Rita gärna modeller till hjälp. 9. En stämgaffel sätts i rörelse och bildar en ton. Stämgaffelns skaft sätts sedan mot ett bord. a) Hur förändras tonens frekvens? b) Hur förändras tonens volym? c) Vad kallas fenomenet? 10. Varför blir ljudet från en elgitarr mycket svagt om gitarren inte är ansluten till en elektronisk förstärkare? 17

18 Akustik och vågrörelse Laboration Ljudexperiment. 1. Beröring med stämgaffel Slå an en stämgaffel försiktigt och låt skänklarna nudda kinden, nästippen eller ögonfransen. Hur känns det? Anteckna. 2. Stämgaffel i en skål med vatten Fyll en kristallisationsskål eller en stor bägare med vatten. Slå an en stämgaffel försiktigt och låt skänklarna nudda vattenytan. Vad händer? Anteckna. 3. Hängande bordtennisboll Sätt fast en sytråd med tejp på en bordtennisboll. Häng upp sytråden i ett stativ på en klämma. Slå an en stämgaffel försiktigt och låt den nudda bollen som hänger i tråden. Vad händer? Anteckna. 4. Burktelefon Gör ett hål i botten på två burkar av metall eller på två plastmuggar. För igenom sytråden eller snöret i hålet och fäst tändstickorna i vardera burk eller mugg. Håll muggarna spända mellan varandra och viska till varandra en i taget. Vilken väg tar ljudvågorna mellan burkarna? Rita och anteckna. 18

19 5. Plastlinjaler Håll fast en linjal på bordet. Linjalen ska sticka ut en aning utanför. Slå lätt på linjalen så den kommer i svängning. Ger linjalen ifrån sig något ljud? Variera längden på linjalen som sticker utanför bordskanten. Är det någon skillnad mellan ljuden? Anteckna. 6. Hörselgränser för ljud Undersök vilka ljud du kan uppfatta med en tongenerator. Hur låg ton kan du uppfatta? Hur hög ton kan du uppfatta? 7. Vibrerande strängar Knäpp på instrumentets strängar och lyssna på tonerna. Hur ser strängen ut som ger högst ton i jämförelse till de andra strängarna? Hur kan du påverka strängen så den ger en ännu högre ton? Anteckna. 8. Ljud från en ballong Blås upp en ballong utan att knyta änden. Släpp ut luften långsamt från pipen genom att hålla den med båda händerna. Vad får ballongen att låta? Kan du ändra tonhöjden. Anteckna. 19

20 9. Flaskblåsare Häll upp olika mängd vatten i tre glasflaskor. Blås över kanten på flaskorna så att du får klara toner. Vilken flaska ger högst respektive lägst ton? Varför blir det olika toner i flaskorna? Rita och anteckna. 10. Xylofon Slå med en gummiklubba på en xylofon (klangspel). Vilken platta ger den högsta tonen och hur ser plattan ut i jämförelse med de övriga plattorna? Anteckna. 11. Metallbestick Bind fast ett metallbestick i 2 trådar. Häng besticket rakt ner i tråden och slå med exempelvis en hammare. Lyssna på ljudet Håll ändarna på trådarna vid örongångarna. Slå på besticken igen. Hur låter det nu? Kan du förklara skillnaden? Anteckna. 12. Ljud i olika medium Fyll upp en hink med vatten. Slå samman två stenar i luften. Jämför ljudet när du slår samman stenarna i vattnet. Är ljudet svagare eller kraftigare i vattnet än i luften? Anteckna. 20

21 13. Örat på bordet Lägg örat på bordet och blunda. Be en kamrat skrapa och knacka lätt på olika ställen på bordet. Kan du säga exakt var personen befinner sig? Blir det någon skillnad om du håller för det andra örat som inte har kontakt med bordet? Är det någon skillnad om du lyfter på huvudet? Anteckna. KNACK! KNACK! 14. Studsar ljud lika bra mot alla material? Lägg en tickande klocka i ett stort mätglas. Håll huvudet i samma höjd som mätglasets öppning. Lyssna. Placera en skiva av ett mjukt material med 45 -vinkel. Håll huvudet i samma höjd som mätglasets öppning. Lyssna. Byt skivan till en hård skiva, och lyssna igen. Vad händer? Är det några skillnader? Har materialet närvaro och hårdhet någon betydelse? Rita och anteckna. 15. Försök med decibelmätare Undersök med hjälp av decibelmätaren olika ljud i din omgivning. Exempelvis viskningar, normalt samtal, skrik, hostningar, stolskrap, MP3spelar, m.m. Gör en tabell där du antecknar resultaten. 21

22 16. Ett språk för döva Lär dig uttrycka ditt namn i bokstäver med hjälp av stencil med dövspråket! Kan du några ord eller meningar som du uttrycker med gester. Visa andra! 17. Hur väl hörs en viskning? En person står och viskar (ev. med en annan person). Mät avståndet till den plats där du inte längre hör personen som viskar. Anteckna meter Kupa händerna bakom öronen. Hör du personen som viskar nu? Hur ändras avståndet? Anteckna. 18. Stämgaffel i rörelse Slå an en stämgaffel och placera den på olika platser och föremål. Testa till exempel ett fönster, bordskiva, golv, stängd dörr m.m. Hur ändras ljudet i förhållande till material och hårdhet? Anteckna. 19. Stämgaffel i låda Slå an en stämgaffel och placera den i en resonanslåda. Hur förändras tonen från stämgaffeln i resonanslådan? Anteckna. 20. Dubbla stämgafflar i lådor Placera två resonanslådor framför varandra som på bilden. Avståndet bör vara ca 10 cm. Slå på den ena stämgaffeln med en gummiklubba. Dämpa omedelbart denna stämgaffel genom att hålla på den med handen. Lyssna noga! Anteckna. 22

23 21. LP-skivan Gör en tratt i papper. Fäst en nål med tejp i den smala änden av tratten. Starta en LP-skiva på en grammofonspelare. Sätt ner nålen försiktigt på LP-skivan och håll tratten så stilla du kan. Vad händer? Anteckna. 22. Ljud i tratt Sätt en bit gummislang över pipen på en tratt. Placera tratten över en tickande klocka. Hur tycker du att ljudet hörs nu i jämförelse utan tratt? Vad är skillnaden? Vilken nytta gör tratten och slangen? Rita och anteckna. 23. Språk-rör Sätt fast två trattar på ändarna av en lång slang. Ställ dig med ena änden av slangen så att du är så långt som möjligt från den andra änden, gärna i olika rum. Försök höra och prata med en person i den andra änden. Hur fungerar det? Rita och anteckna. HALLÅ? HEJ! HEJ! 23

24 24. Trum-pet 1. Såga av botten på en pet-flaska. Spänn över en bit ballong. Rikta öppningen mot någons hår och slå på trumman. Vad händer med håret? Anteckna. 25. Trum-pet 2. Strö lite salt på trumman, och sjung starkt i närheten av den. Vad händer med saltet? Anteckna Ljudets väg till örat Placera två stora burkar av plåt eller plast med öppningarna mot varandra. Sätt fast en sytråd på en bordtennisboll. Låt bollen hänga i tråden men samtidigt ha kontakt med baksidan på en burk. Slå till den andra burkens baksida med en träklubba eller något liknande. Vad händer? Anteckna. 27. Stearinljuset - Testa hemma! Håll ett stearinljus ungefär en decimeter framför en högtalare. Skruva upp musiken på ganska hög volym. Vad händer med lågan? Anteckna. 24

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. 10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com A - Våglära (Kapitel 19-21) Innehåll: I - Beskrivning, Egenskaper hos vibrationer och vågor II - Mekaniska vågor ljud I - Beskrivning, egenskaper

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst 2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser

Läs mer

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela

Läs mer

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner 3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner Brytning av vågor som passerar gränsen mellan två material Eftersom utbredningshastigheten för en mekanisk våg med största sannolikhet ändras då den passerar

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta

Läs mer

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan? Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Studieteknik. SITRA-modellen

Studieteknik. SITRA-modellen Studieteknik SITRA-modellen Grundas i forskning SITRA-modellen är en teknik grundad i vetenskaplig forskning. Håkan Fleischer fil dr i pedagogik. Gjord för studier på högskola/universitet. Men jag anpassar

Läs mer

Talets akustik repetition

Talets akustik repetition Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka - den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar

Läs mer

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:.

4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. 4-2 Linjära mått och måttsystem Namn:. Inledning I det här kapitlet skall lära dig vad en linje är och vilka egenskaper en linje har. Du kommer även att repetera vilka enheter avstånd mäts i. Varför skall

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik. Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption F8 Rumsakustik, ljudabsorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218 1. Elmotorn En bensinmotor har sällan en verkningsgrad över 25%, men elmotorer är ofta bättre! (Det är bla. därför vi antagligen får se fler elbilar i framtiden). Ert uppdrag är att bestämma elmotorns

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov Institutionen för hälsovetenskap och medicin 2 Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstyp Individuell salstentamen Tentamenstillfälle Uppsamling 1 Provkod

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26

Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26 Ultraljudprovning Inspecta Academy 1 Ultraljudprovning Inspecta Sweden AB 2 Ultraljudprovning 3 Grundläggande principer Ljud skapas genom vibrationer och rör sig som vågor Ljudvågor fortplantas genom grundmaterialet

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik F8 Rumsakustik, ljudabsorption Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

till tala i mikrofon:

till tala i mikrofon: 2009-11-10 Att tala i mikrofon Att tala i mikrofon för att förstärka rösten kan inte vara någon konst. Men verkligheten har alltför ofta bevisat motsatsen... Om situationen kräver att du måste tala i mikrofon,

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

! = 0. !!!"ä !"! +!!!"##$%

! = 0. !!!ä !! +!!!##$% TENTAMEN I FYSIK FÖR n1 3 MAJ 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och för- sedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Ljus och ljud. Fysik, år 5 Råsslaskolan Karin Kivelä

Ljus och ljud. Fysik, år 5 Råsslaskolan Karin Kivelä Ljus och ljud Fysik, år 5 Råsslaskolan Karin Kivelä Centralt innehåll Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2013

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2013 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2013 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen... 2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Lärarhandledning Avdelningen för NT-didaktik 1NT30U vt-13 Viktoria Henriksson Lisbeth Lennartsson Mediha Mesinovic Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Arbetsområde NO/teknik - ljud. Klass Åk 1 och åk

Läs mer

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyB 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-5 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 6-15 Anvisningar

Läs mer

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan?

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan? / TENT AMEN I TILLAMPAD VAGLARA FOR M Skrivtid: 08.00-13.00 Hjalpmedel: Formelblad och raknedosa. Uppgifterna ar inte ordnade efter svarighetsgrad. Borja varje ny uppgift pa ett nytt blad och skriv bara

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. LÄRARHANDLEDNING FÖRSÖKSMANUAL Talförståelsetest ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. Utrustning 1. Dator eller MP3-spelare 2. Högtalare för uppspelning inför

Läs mer

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse 1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse För att en mekanisk vågrörelse skall kunna uppstå, behövs ett medium, något som rörelsen kan framskrida i. Det kan vara vatten, luft, ett bord, jordskorpan, i princip

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

aurelia aniara Användarmanual

aurelia aniara Användarmanual aurelia aniara Användarmanual Installation på ett stativ och väggfästen På baksidan av Aniara finns en 1/4 "tums gänga för tak eller väggfäste. Högtalaren måste monteras på väggfästet enligt tillverkarens

Läs mer

Vågrörelselära. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den.

Vågrörelselära. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den. Vågrörelselära Christian Karlsson Uppdaterad: 161003 Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den. christian.karlsson@ckfysik.se [14] 1 Elasticitet (bl.a. fjädrar)

Läs mer

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning 1 Akustik grunder Vad är ljud? 2 Akustik grunder Ljudalstring Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Förtätning Förtunning Förtätning Förtunning 3 Akustik grunder Spridningsvägar 4 Akustik grunder Helheten

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. Namn: Målsmans underskrift: VAD ÄR DET SOM LÅTER? Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. MÅL När du är klar med det här arbetsområdet ska du för att nå godkänt: Kunna

Läs mer

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Q Sida 1 av 6 Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Inledning Hur vågor bildas och utbreder sig på en vätskeyta är ett viktigt och välstuderat fenomen. Den återförande kraften på den oscillerande

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010 TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,

Läs mer

Spektrogram att göra ljud synligt

Spektrogram att göra ljud synligt Spektrogram att göra ljud synligt 2011-02-23 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 80 % kväve och 20 % syre. Denna

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens.

Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens. Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens. Förberedelser Läs i vågläraboken om interferens (sid 60 70), svävning (sid 71 72), dopplereffekt (sid 83 86), ljudreflektioner i ett rum (sid 138 140), böjning

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

PROPPGUIDEN. Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer. Här följer våra tips

PROPPGUIDEN. Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer. Här följer våra tips PROPPGUIDEN Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer Här följer våra tips 1 INNEHÅLL: 2 Skydda dina öron... 3 Öronproppar för alla situationer... 3 Alla öron är olika...

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Skriv gärna på provpapperet

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad Stränginstrument: Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse

Läs mer

Laboration Svängningar

Laboration Svängningar Laboration Svängningar Laboranter: Fredrik Olsen Roger Persson Utförande datum: 2007-11-22 Inlämningsdatum: 2007-11-29 Fjäder Högtalarmembran Stativ Fjäder Ultraljudssensor Försökets avsikt Syftet med

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Såhär sätter du upp trumsetet.

Såhär sätter du upp trumsetet. Såhär sätter du upp trumsetet. Se till att ha en oöm och styv matta under trummorna. Den gör att bastrumma och hihat inte glider iväg när man spelar samtidigt som man skyddar golvet. Den dämpar också ljudet

Läs mer

Svängningar och frekvenser

Svängningar och frekvenser Svängningar och frekvenser Vågekvationen för böjvågor Vågekvationen för böjvågor i balkar såväl som plattor härleds med hjälp av elastiska linjens ekvation. Den skiljer sig från de ovanstående genom att

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik Instruktion för elevbedömning: Efter varje fråga finns tre rutor. Rutan till vänster ska ha en lösning på E-nivå. Om det går att göra en lösning som är klart bättre - på C-nivå - då

Läs mer