Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:"

Transkript

1 Akustik och vågrörelse Arbetshäfte Namn: Klass:

2 Akustik och vågrörelse E- nivå Du genomför och redogör för uppgifter och undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i grupp. Du kan med hjälp av en modell på ett öra namnge delar och kort beskriva vilken funktion de har. Du förstår och kan förklara för området centrala begrepp; materia, ljudkälla och ljudmottagare, svängning, förtätning och förtunning, våglängd, frekvens, ton, ljudhastighet, eko, ekolodning, ljudstyrka, buller, resonans, Du kan ge exempel på hur ljud skapas med föremål som svänger. Du visar förståelse att ljud är en svängningsrörelse som utbreder sig i materia, men inte i vakuum. Du kan rita modeller av vågrörelser, i vilka du markerar våglängder, samt förtätningar och förtunningar eller vågberg och vågdalar. Du kan ge exempel på olika ljudkällor, och kan med enkla modeller visa hur ljudvågor rör sig från en ljudkälla till en ljudmottagare. Du känner till ljudets hastighet i olika medium (luft, vatten, stål). Du kan med modeller av vågrörelse förklara olika slags frekvenser och ljudstyrkor. Du kan ge exempel på där ljud används inom medicin, kommunikation och informationsteknik. Du känner till några hörselrelaterade sjukdomar/skador, såsom tinnitus, dövhet, öroninflammation, samt kan ge exempel på hjälpmedel, såsom hörselapparat, teckenspråk, 3G-telefoni/bildtelefon, medicin mot tinnitus, textning på tv. 2

3 Akustik och vågrörelse C-nivå Du använder begrepp, modeller och teorier, när du förklarar förlopp och företeelser om akustik och vågrörelse i nya situationer. Du kan arbeta självständigt eller i grupp med enkla naturvetenskapliga problem, med eller utan lärarens hjälp, genom att planera och genomföra uppgifter och undersökningar samt redogöra för arbetet. Du kan förklara hur ljud fortplantas i örat för att uppfatta ljudkällor runt omkring oss, samt känner till olika hörselrelaterade sjukdomar/skador och hur de kan förhindras eller avhjälpas. Du kan förklara hur ljudets hastighet påverkas av materians täthet. Du känner till att ljud reflekteras och kan med modeller visa hur ljud beter sig när det stöter på olika föremål. Du ritar modeller av vågrörelser för att jämföra och utreda skillnader mellan frekvens och ljudstyrka, liksom mellan toner och buller. Du kan beskriva innebörden av resonans och ge exempel på användningsområden. Du ger exempel på hur ljud används inom medicin, kommunikation och informationsteknik, och reflekterar över hur en utveckling inom området kan komma se ut i framtiden. Du använder dina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden och rapporter i media som rör hälsa och välbefinnande inom området hörsel och buller, såsom att mp3-spelare och klassrum har för hög ljudstyrka. Du kan utifrån kunskap om olika ljudalstrande föremål och apparaters funktioner ge exempel och reflektera om; hur de kunnat göra våra liv bättre och ibland sämre, hur de påverkat hur vi lever idag och vår syn på världen (till exempel; ultraljud hitta sjukdomar eller göra abort, ekolodning hitta fisk för överlevnad eller överkonsumera fisk), hur de påverkar individer och vårt samhälles utseende. A-nivå Du ger prov på mycket klara reflektioner när du beskriver nya förlopp och företeelser med begrepp, modeller och teorier inom akustik och vågrörelse, och du förankrar dina reflektioner i fakta uttryckt med ett naturvetenskapligt språk. Det kan du visa genom att lösa problem, jämföra ställningstaganden och utveckling inom olika områden som miljö, samhälle, teknik, granska argument och själv argumentera, kommentera information från media m.m. Du kan arbeta självständigt eller i grupp med vardagliga naturvetenskapliga problem genom att formulera och motivera hypoteser, planera och genomföra vetenskapliga undersökningar, göra iakttagelser, dra slutsatser relaterat till hypotesen samt redogöra för arbetet. Du inser sambandet mellan energi, frekvens och våglängd för ljudvågor. 3

4 Akustik och vågrörelse Uppgift Örat och hörseln Biologi s Markera namnen (1-7) på örats delar på bilden. 2. Beskriv kort varje örondel och vad som händer med ljudvågorna här! Örondel: 1. Ytteröra Beskrivning av örondel: 2. Hörselgång 3. Trumhinna 4. Hörselben 5. Snäckan 6. Hörselnerven 7. Örontrumpet 4

5 3. Vad kallas våra tre hörselben? 4. a) Var finns hörselsinnescellerna? b) Hur många hörselsinneceller har vi i varje öra? 5. a) Förklara vad tinnitus innebär. b) Ge exempel på buller. c) Hur kan du skydda dig mot bullerskador? 6. Förklara hur öroninflammation uppstår, och kan botas. 7. Vilka hjälpmedel i vardagslivet finns idag för personer med hörselskador? 8. Berätta om vårt balanssinne och ge exempel på hur yrsel kan uppkomma. 9. Beskriv ljudvågornas väg genom örat tills de ger upphov till en nervimpuls. 5

6 Akustik och vågrörelse Uppgift Svängningar. 1. Zingo spelar kontrabas för Pepsi. a) Hur bildas ljudet från kontrabasen? b) Rita en modell som visar hur ljudet sprider sig från Zingos kontrabas fram till Pepsis ytteröra. c) Vad händer med ljudvågorna när de kommer in i Pepsis öra? 2. Modellen visar en stämgaffel som vibrerar. a) Markera en förtätning. b) Markera en förtunning. c) Markera en våglängd. d) Vad är en förtätning? Beskriv med ord. 6

7 3. När en stämgaffel vibrerar svänger skänklarna fram och tillbaka. Blir toner högre eller lägre ju fler svängningar en stämgaffel gör? 4. Du spelar på en gitarr. a) Ger en tjock eller tunn sträng lägst ton? b) Varför blir tonen lägre? c) Hur kan du få en gitarrsträng att få ännu högre toner? 5. När ljud svänger kan man rita det som vågor. a) Markera en hel våglängd i modell 1. och en i modell 2. Modell 1. Modell 2. b) Vilken av ljudvågorna har längst våglängd? c) Vilken av ljudvågorna svänger flest gånger? d) Vilken av ljudvågorna har högst ton? 6. Markera vågberg och vågdalar i modellen. 7

8 Akustik och vågrörelse Uppgift Frekvens. 1. När man spelar på en gitarr vibrerar strängarna och de svänger fram och tillbaka. Antalet svängningar per sekund kallas också för frekvens. a) Vilken enhet har frekvens? b) Vad händer med tonen hos en gitarr ju fler svängningar en sträng hinner med? 2. a) Vilken av följande ljudvågor har högst frekvens? b) Vilken frekvens har ljudvåg 1? c) Vilken frekvens har ljudvåg 2? Ljudvåg 1. Ljudvåg Rita en vågrörelse med frekvensen 3,5 Hz (ett vågberg är 2 rutor hög). 1 sekund 8

9 Sambandet mellan svängningstid och frekvens kan sammanfattas med denna formel: frekvens (Hz) = antalet svängningar tiden (s) 4. En stämgaffel svänger i 440 gånger per sekund. Vilken frekvens har stämgaffeln? 5. Vilken frekvens har en cellosträng som svänger 792 våglängder på 3 sekunder? 6. Hur många svängningar hinner en trumma avge om den låter i 2,5 sekunder med frekvensen 290 Hz? 7. En vinge på en geting svänger fram och tillbaka när getingen flyger. Vilken är frekvensen på det ljud som hörs, om vingarna svänger 1 gång på 0,004 s? 8. Vingarna hos ett bi har istället en frekvens på 375 Hz. a) Hur många gånger hinner vingarna svänga på 0,004 s? b) Är frekvensen högre eller lägre än hos getingen? 9. Myggornas vingar har en frekvens på ca 1000 Hz, och hinner då svänga 2,5 gånger. Hur många sekunder tar det för vingarna att svänga en gång? 10. Har ljudvågorna från getingen, biet eller myggan kortast våglängder? 9

10 11. Mellan vilka frekvenser hör en ung människa som har normal hörsel? 12. Hur förändras hörseln hos äldre människa? Varför? 13. a) Vad kallas frekvenser som är högre än vad vi kan höra? b) Ge exempel på ljud som är högre än vi kan höra. c) Vad kan detta ljud användas till om vi ändå inte kan höra det? 14. Vad kallas frekvenser som är lägre än vad vi kan höra? 15. Varför hörs inte ljudet från en penna som du viftar med? 16. Vad finns det för biologiska orsaker till att tjejer oftast har ljusare röster än killar efter puberteten? 10

11 Akustik och vågrörelse Uppgift Ljudhastighet. Tabellen visar ljudets hastigheter i olika ämnen och temperaturer. 1. a) Vilken hastighet har ljud i luft vid temperaturen 0 C? b) Vilken hastighet har ljud i luft vid temperaturen 15 C? c) Hur förändras ljudets hastighet i luft ju mer temperaturen ökar? 2. a) Vilken hastighet har ljud i vatten? b) Vilken hastighet har ljud i stål? c) Hur förändras ljudets hastighet i ämnen ju tätare och hårdare de är? 3. Antag att det skedde en kraftig explosion på månen. Skulle vi kunna höra ljudet från den? Motivera ditt svar! 4. Om man sätter örat mot ett tågräls kan vi höra ett tåg på flera mils avstånd. Varför kan vi höra tåget genom rälsen men inte genom luften? 11

12 Sträckan (m) = hastigheten (m/s) x tiden (s) 5. Hur lång sträcka hinner en ljudvåg i vatten på 1 sekund? 6. Hur långt kommer ljudet i vatten på 2,5 sekunder? (avrunda till km) 7. Hur lång tid tar det ungefär för ljud att färdas 1 km i luft vid -10? (Avrunda till en decimal.) 8. Du ser en blixt slå ner, och det tar 4 sekunder innan du hör mullret. a) Hur långt bort ifrån dig slog blixten ner? (svara i km). Temp. är +15 C. b) Varför ser du blixten innan du hör mullrandet vid ett åskväder? 9. a) Vilken hastighet har ljudet om det tar 8 sekunder för ljudet att nå en mottagare som befinner sig 36 km längre bort? b) Vilket ämne skulle detta kunna vara som ljudet fortplantas i? 10. En späckhuggare söker en partner och sänder ut lockrop. Den närmsta späckhuggare som hör lockropet befinner sig 20 mil bort. Hur lång tid tar ljudet på sig för att nå mottagaren? (svara i hela sekunder) 12

13 Akustik och vågrörelse Uppgift Eko. Ljud reflekteras mot föremål. Ett ljud som studsar och kommer tillbaka till ljudkällan kallas eko. Om det tar en sekund innan du hör ekot är avståndet till väggen 170 meter, eftersom ljudet då har gått fram OCH tillbaka till ljudkällan. Sträcka = Hastighet Tid Hastighet = Sträcka Tid Tid = Sträcka Hastighet Luft Kork Vatten Gummi Glas Stål m/s m/s m/s m/s m/s m/s 1. Du står 510 meter från en bergsvägg och ropar Hallå! a) Vilken hastighet har ljud i luft? b) Hur lång sträcka färdas ekot totalt från ljudkälla till mottagare? c) Hur lång tid tar det för dig att höra ekot? 2. Du flyttar dig bort från bergsväggen så att du istället står 765 meter från bergsväggen. Efter hur lång tid hör du ekot nu? 3. Hur långt bort står du om det tar 4,5 sekunder för dig att höra ekot? 13

14 4. Hur lång sträcka färdas ett eko som kan registreras a) efter 1 sekund i vatten? b) efter 2 sekunder i kork? c) efter 7,5 sekunder i glas? 5. Förklara med hjälp av en tydlig modell hur ett eko fortplantar sig från en ljudkälla till en ljudmottagare. o o. o. o o. Botten på havet 6. Vilken nytta kan fiskebåtar ha av ekolodning? 7. Ge exempel på fler användningsområden av eko utöver fiskebåtar! 14

15 8. Sjön Mörtgömman är 22,5 meter där den är som allra djupast. Hur lång tid tar det för ett ekolod att uppfatta ekot efter att den skickat iväg ljudsignalen? 9. Från ett fartyg sänds en ljudvåg mot havsbottnen. Ekot uppfångas efter 0,36 sekunder. Hur djupt är det om ljudets fart i vatten är 1500 m/s? 10. En ljudsignal skickas iväg och kommer tillbaka efter 0,3 s. Den totala sträckan ljudsignalen färdas mäts upp till 1530 m. a) Vilken hastighet har ljudsignalen? b) Vilket medium skickas ljudsignalen igenom? 11. Fladdermusen Robin sänder ut ultraljud och fångar sedan upp ekot för att orientera sig. Hur nära bergsväggen är fladdermusen Robin om han uppfattar ekot från sig själv efter 0,01 sekund? 12. Du vill att en yta ska reflektera ljudet bra. Ska ytan då vara jämn eller skrovlig? Förklara varför. 15

16 Akustik och vågrörelse Uppgift Ljudstyrka och resonans. 1. I vilken enhet mäts ljudstyrka? 2. Vilken ljudstyrka har a) två personer som pratar med varandra? b) ett ljud som gör ont i öronen? c) någon som viskar? d) ett ljud som riskerar att skada öronen? e) människans lägsta hörbarhetsgräns? 3. Ett kylskåp är märkt med bland annat 35 db. Är det ett acceptabelt värde? 4. Du hör ett ljud som har ljudnivån 80 db. Ljudnivån ökar så att du efter en stund uppfattar ljudet dubbelt så starkt. Vilken ljudnivå har ljudet nu? 5. a) Vilken av ljudvågorna har högst ljudstyrka? b) Markera amplituden i ljudvågorna. Ljudvåg 1. Ljudvåg 2. Ljudvåg Att uppmana någon att tala högre är ett felaktigt sätt att uttrycka sig om man hör personen dåligt. Förklara varför. 16

17 7. Buller är ljud som är oregelbundna, starka och konstanta. a) Ge exempel på miljöer som är bullriga. b) Vilka risker finns det med att befinna sig i bullriga miljöer? c) Hur kan du skydda din hörsel mot skador? 8. Vad är det för skillnad på toner och buller? Rita gärna modeller till hjälp. 9. En stämgaffel sätts i rörelse och bildar en ton. Stämgaffelns skaft sätts sedan mot ett bord. a) Hur förändras tonens frekvens? b) Hur förändras tonens volym? c) Vad kallas fenomenet? 10. Varför blir ljudet från en elgitarr mycket svagt om gitarren inte är ansluten till en elektronisk förstärkare? 17

18 Akustik och vågrörelse Laboration Ljudexperiment. 1. Beröring med stämgaffel Slå an en stämgaffel försiktigt och låt skänklarna nudda kinden, nästippen eller ögonfransen. Hur känns det? Anteckna. 2. Stämgaffel i en skål med vatten Fyll en kristallisationsskål eller en stor bägare med vatten. Slå an en stämgaffel försiktigt och låt skänklarna nudda vattenytan. Vad händer? Anteckna. 3. Hängande bordtennisboll Sätt fast en sytråd med tejp på en bordtennisboll. Häng upp sytråden i ett stativ på en klämma. Slå an en stämgaffel försiktigt och låt den nudda bollen som hänger i tråden. Vad händer? Anteckna. 4. Burktelefon Gör ett hål i botten på två burkar av metall eller på två plastmuggar. För igenom sytråden eller snöret i hålet och fäst tändstickorna i vardera burk eller mugg. Håll muggarna spända mellan varandra och viska till varandra en i taget. Vilken väg tar ljudvågorna mellan burkarna? Rita och anteckna. 18

19 5. Plastlinjaler Håll fast en linjal på bordet. Linjalen ska sticka ut en aning utanför. Slå lätt på linjalen så den kommer i svängning. Ger linjalen ifrån sig något ljud? Variera längden på linjalen som sticker utanför bordskanten. Är det någon skillnad mellan ljuden? Anteckna. 6. Hörselgränser för ljud Undersök vilka ljud du kan uppfatta med en tongenerator. Hur låg ton kan du uppfatta? Hur hög ton kan du uppfatta? 7. Vibrerande strängar Knäpp på instrumentets strängar och lyssna på tonerna. Hur ser strängen ut som ger högst ton i jämförelse till de andra strängarna? Hur kan du påverka strängen så den ger en ännu högre ton? Anteckna. 8. Ljud från en ballong Blås upp en ballong utan att knyta änden. Släpp ut luften långsamt från pipen genom att hålla den med båda händerna. Vad får ballongen att låta? Kan du ändra tonhöjden. Anteckna. 19

20 9. Flaskblåsare Häll upp olika mängd vatten i tre glasflaskor. Blås över kanten på flaskorna så att du får klara toner. Vilken flaska ger högst respektive lägst ton? Varför blir det olika toner i flaskorna? Rita och anteckna. 10. Xylofon Slå med en gummiklubba på en xylofon (klangspel). Vilken platta ger den högsta tonen och hur ser plattan ut i jämförelse med de övriga plattorna? Anteckna. 11. Metallbestick Bind fast ett metallbestick i 2 trådar. Häng besticket rakt ner i tråden och slå med exempelvis en hammare. Lyssna på ljudet Håll ändarna på trådarna vid örongångarna. Slå på besticken igen. Hur låter det nu? Kan du förklara skillnaden? Anteckna. 12. Ljud i olika medium Fyll upp en hink med vatten. Slå samman två stenar i luften. Jämför ljudet när du slår samman stenarna i vattnet. Är ljudet svagare eller kraftigare i vattnet än i luften? Anteckna. 20

21 13. Örat på bordet Lägg örat på bordet och blunda. Be en kamrat skrapa och knacka lätt på olika ställen på bordet. Kan du säga exakt var personen befinner sig? Blir det någon skillnad om du håller för det andra örat som inte har kontakt med bordet? Är det någon skillnad om du lyfter på huvudet? Anteckna. KNACK! KNACK! 14. Studsar ljud lika bra mot alla material? Lägg en tickande klocka i ett stort mätglas. Håll huvudet i samma höjd som mätglasets öppning. Lyssna. Placera en skiva av ett mjukt material med 45 -vinkel. Håll huvudet i samma höjd som mätglasets öppning. Lyssna. Byt skivan till en hård skiva, och lyssna igen. Vad händer? Är det några skillnader? Har materialet närvaro och hårdhet någon betydelse? Rita och anteckna. 15. Försök med decibelmätare Undersök med hjälp av decibelmätaren olika ljud i din omgivning. Exempelvis viskningar, normalt samtal, skrik, hostningar, stolskrap, MP3spelar, m.m. Gör en tabell där du antecknar resultaten. 21

22 16. Ett språk för döva Lär dig uttrycka ditt namn i bokstäver med hjälp av stencil med dövspråket! Kan du några ord eller meningar som du uttrycker med gester. Visa andra! 17. Hur väl hörs en viskning? En person står och viskar (ev. med en annan person). Mät avståndet till den plats där du inte längre hör personen som viskar. Anteckna meter Kupa händerna bakom öronen. Hör du personen som viskar nu? Hur ändras avståndet? Anteckna. 18. Stämgaffel i rörelse Slå an en stämgaffel och placera den på olika platser och föremål. Testa till exempel ett fönster, bordskiva, golv, stängd dörr m.m. Hur ändras ljudet i förhållande till material och hårdhet? Anteckna. 19. Stämgaffel i låda Slå an en stämgaffel och placera den i en resonanslåda. Hur förändras tonen från stämgaffeln i resonanslådan? Anteckna. 20. Dubbla stämgafflar i lådor Placera två resonanslådor framför varandra som på bilden. Avståndet bör vara ca 10 cm. Slå på den ena stämgaffeln med en gummiklubba. Dämpa omedelbart denna stämgaffel genom att hålla på den med handen. Lyssna noga! Anteckna. 22

23 21. LP-skivan Gör en tratt i papper. Fäst en nål med tejp i den smala änden av tratten. Starta en LP-skiva på en grammofonspelare. Sätt ner nålen försiktigt på LP-skivan och håll tratten så stilla du kan. Vad händer? Anteckna. 22. Ljud i tratt Sätt en bit gummislang över pipen på en tratt. Placera tratten över en tickande klocka. Hur tycker du att ljudet hörs nu i jämförelse utan tratt? Vad är skillnaden? Vilken nytta gör tratten och slangen? Rita och anteckna. 23. Språk-rör Sätt fast två trattar på ändarna av en lång slang. Ställ dig med ena änden av slangen så att du är så långt som möjligt från den andra änden, gärna i olika rum. Försök höra och prata med en person i den andra änden. Hur fungerar det? Rita och anteckna. HALLÅ? HEJ! HEJ! 23

24 24. Trum-pet 1. Såga av botten på en pet-flaska. Spänn över en bit ballong. Rikta öppningen mot någons hår och slå på trumman. Vad händer med håret? Anteckna. 25. Trum-pet 2. Strö lite salt på trumman, och sjung starkt i närheten av den. Vad händer med saltet? Anteckna Ljudets väg till örat Placera två stora burkar av plåt eller plast med öppningarna mot varandra. Sätt fast en sytråd på en bordtennisboll. Låt bollen hänga i tråden men samtidigt ha kontakt med baksidan på en burk. Slå till den andra burkens baksida med en träklubba eller något liknande. Vad händer? Anteckna. 27. Stearinljuset - Testa hemma! Håll ett stearinljus ungefär en decimeter framför en högtalare. Skruva upp musiken på ganska hög volym. Vad händer med lågan? Anteckna. 24

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen... 2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse 1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse För att en mekanisk vågrörelse skall kunna uppstå, behövs ett medium, något som rörelsen kan framskrida i. Det kan vara vatten, luft, ett bord, jordskorpan, i princip

Läs mer

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Lärarhandledning Avdelningen för NT-didaktik 1NT30U vt-13 Viktoria Henriksson Lisbeth Lennartsson Mediha Mesinovic Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Arbetsområde NO/teknik - ljud. Klass Åk 1 och åk

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan?

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan? / TENT AMEN I TILLAMPAD VAGLARA FOR M Skrivtid: 08.00-13.00 Hjalpmedel: Formelblad och raknedosa. Uppgifterna ar inte ordnade efter svarighetsgrad. Borja varje ny uppgift pa ett nytt blad och skriv bara

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. LÄRARHANDLEDNING FÖRSÖKSMANUAL Talförståelsetest ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. Utrustning 1. Dator eller MP3-spelare 2. Högtalare för uppspelning inför

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2

MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 B. Klassrumsmaterial MODUL 1 - ATT UNDERSÖKA LJUD 2 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del I) 3 Arbetsblad: Hur uppstår ljud? (Del II) 4 Arbetsblad: Att synliggöra ljud (Del I) 5 Arbetsblad: Att synliggöra

Läs mer

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Meny: Vad är ljud? Ljudvågen Reflektion Diffraktion Ljudnivå (db-begreppet) Örat Hörtröskeln Smärttröskeln Perception Svävning Masking Riktningsuppfattning Rymd/rumsklang

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Få ditt skrivbord att vibrera med musik

Få ditt skrivbord att vibrera med musik Användarmanual Paddy Vibe Få ditt skrivbord att vibrera med musik 1. Produkt information Paddy Vibe är en innovativ 360 högtalare som skapar ljud enli gt principen för resonans. Den får hårda ytor av bl

Läs mer

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan.

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan. MUGGAR OCH BOLLAR Placera en boll på toppen av en mugg och täck den med de andra två muggarna. Knacka på muggen och bollen kommer att passera genom muggen och hamna på bordet under. De återstående bollarna

Läs mer

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Snögubbe Flaska 1. Gör en stor boll av leran (storleken beroende på flaskhalsens storlek). 2. Ta av korken och tryck på bollen

Läs mer

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Laborationer i miljöfysik Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Målet med övningen är att ta upp ett audiogram för en person, samt att undersöka hur mycket ljudet dämpas i olika frekvensområden med

Läs mer

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument Instrumentkunskap Inledning - Det finns många olika typer av instrument, och de delas in i grupper utifrån hur man spelar på dem. De olika grupperna kallas för familjer och det är stråkinstrument, knäppta

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden =

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden = Enheter och skala I det här kapitlet kan du lära dig mer om hastighet att skriva minuter som del av timme att räkna om km/h till m/s något om hastigheter till sjöss om volymenheterna cm 3, dm 3 och m 3

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Lathund för PenFriend DL 76. Gör dina egna röstetiketter

Lathund för PenFriend DL 76. Gör dina egna röstetiketter Lathund för PenFriend DL 76 Gör dina egna röstetiketter Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1 Beskrivning 3 1.1 I din kartong hittar du: 3 1.2 Genomgång av penna 3 1.3 Knappar och andra funktioner

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5 Trumpet Tvärflöjt Fiol Blockflöjt Kontrabas Trombon Valthorn Cello Huvud Stämskruvar Rörblad Hals Band Oboe Kropp Panflöjt Klarinett Gitarr Bastuba Elgitarr Elbas

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Få ditt skrivbord att vibrera med musik

Få ditt skrivbord att vibrera med musik Användarmanual Paddy Vibe BT Edition Få ditt skrivbord att vibrera med musik 1. Produkt information Paddy Vibe BT Edition är en innovativ 360 högtalare som skapar ljud enli gt principen för resonans. Den

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Bessemerskolan Sandviken Projektarbete 100 poäng Läsåret 2011/2012 Naturvetenskapligaprogrammet Handledare: Erik Troeng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...

Läs mer

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Eva Mattsson den 31 augusti 2007 SINNESFYSIOLOGI KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Tag en nål och sätt spetsen mot fingertoppen. Tag den andra nålen och sätt även den mot fingertoppen

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov nstitutionen för hälsovetenska och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenska A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 h Kurskod: HÖ115 Tentamensty ndividuell salstentamen Tentamenstillfälle 1 Provkod 5, Ljudalstring,

Läs mer

MLR-1105 (Batteridriven mottagare med dörrklocka) LMLT-711 (Strömbrytare/sändare för dörrklocka)

MLR-1105 (Batteridriven mottagare med dörrklocka) LMLT-711 (Strömbrytare/sändare för dörrklocka) MODELL: MLR-1105 (Batteridriven mottagare med dörrklocka) LMLT-711 (Strömbrytare/sändare för dörrklocka) Inlärningsknapp Knapp för val av ljudvolym Knapp för val av ringsignal Lysdiodsindikator EGENSKAPER:

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

Såhär sätter du upp trumsetet.

Såhär sätter du upp trumsetet. Såhär sätter du upp trumsetet. Se till att ha en oöm och styv matta under trummorna. Den gör att bastrumma och hihat inte glider iväg när man spelar samtidigt som man skyddar golvet. Den dämpar också ljudet

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se Snabbt om Daniel Tavast tavast@kth.se Massa fibrer blir ett papper 2013-08-14 Daniel Tavast 2 Fibrer växer på träd 2013-08-14 Daniel Tavast 3 Trä, en biokomposit Trä består av Cellulosa Hemicellulosa Lignin

Läs mer

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Comfort Focus Bruksanvisning. Comfort Focus. För ökad koncentration och inlärning. Svenska

Comfort Focus Bruksanvisning. Comfort Focus. För ökad koncentration och inlärning. Svenska Comfort Focus Bruksanvisning Comfort Focus För ökad koncentration och inlärning Svenska 1 Bruksanvisning Innehållsförteckning Sid Laddning 3 Information till läraren 4 Information till eleven 5 Flera mottagare

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet Bättre ljud med rätt placering av PA-högtalare Placeringen av publikhögtalarna är av stor betydelse för hur bra ljudet kan bli. På framförallt mindre arrangemang ser man ofta högtalare som är tokigt placerade.

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM Rummets form bestämmer ljudvågornas rörelser i rummet. Placeringen av akustikmaterialet bör bestämmas av ljudets rörelser på den specifika platsen för att garantera

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner... 1 Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...7 Hävstången...7 Kilen...7 Fjädern...8 Hjulet...8 Pröva

Läs mer

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt.

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt. Exploderande tärning En tärning inuti lådan blir till flera små träningar. Steg 1 Lägg det åtta små tärningarna i den stora tärningen. Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen

Läs mer

Luftförvärmare- Manual + Faktablad

Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmare- Manual + Faktablad Luftförvärmarens funktion och hur den är konstruerad Luftförvärmare är ett riktigt energismart och miljövänligt sätt att värma upp ett hus på. Den här luftförvärmaren

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

BeoLab 12. BeoLab 12 2 BeoLab 12 3

BeoLab 12. BeoLab 12 2 BeoLab 12 3 BeoLab 12 BeoLab 12 2 BeoLab 12 3 Med förbehåll för ändringar av tekniska specifikationer, funktioner och deras användning. 3511045 Version 1.0 1201 Daglig användning 3 När du är färdig med installationen

Läs mer