Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Thunells förskola Karlskrona Granskning genomförd i november 2015 av Charlott Yxnäs och Maria Winqvist

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 En kort presentation Thunells förskola... 2 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning... 3 Verksamhetens kvalitet inom elva områden... 4 A. Utveckling och lärande... 4 B. Normer och värden (Trygghet och trivsel)... 6 C. Barns delaktighet och inflytande (Barns delaktighet i lärprocessen)... 8 D. Arbetssätt och pedagogroll E. Förskola och hem (Föräldrainflytande) F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Slutomdöme Bilaga: sammanställning av poäng

3 Sammanfattning Thunells förskola är en kommunal förskola i Rödeby, Karlskrona kommun. Förskolan består av fem åldershomogena hemvister, med totalt 82 barn i åldrarna 1-5 år. Området runt förskolan är ett väletablerat villasamhälle. Förskolan har en hög andel förskollärare anställda. Förskolechef Ann-Charlotte Wernered leder sedan fem år verksamheten. Arbetet med Qualis startade år Vid denna första granskning, november 2015, uppgår poängen till 112 och förskolan är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem, där kravet är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Nöjda föräldrar, en driftig förskolechef och engagerade pedagoger skapar en trygg förskola där verksamheten dokumenteras och utvärderas regelbundet. Förskolan arbetar med projekt och delprojekt. Vid vårt besök ser vi hur lärmiljöerna är anpassade och utvecklade efter barnens ålder och hur materialet erbjuder rika möjligheter till utforskande. Thunells förskola har med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete utvecklat en metod att få barnen att reflektera över sitt lärande och att medvetandegöra pedagogerna om hur de kan öka barnens delaktighet. Förskolans pedagogiska arbete dokumenteras i den systematiska kvalitetsmallen SKA (systematiskt kvalitetsarbete). Arbetet med SKA-mallen löper under hela verksamhetsåret. Allt som dokumenteras är underlag för att pedagogerna ska kunna följa upp, reflektera och skapa nya åtgärder för utveckling. Vidare har förskolan en god resurshantering där de fördelar tid, material och kompetenser, som utgår från barnens behov, och där insatta resurser leder till hög måluppfyllelse. Bland förskolans starkaste områden, som vi anser är viktiga att ta tillvara men samtidigt också vidareutveckla, finner vi områden som Barns delaktighet i lärprocessen, Trygghet och trivsel, Organisation samt Resursutnyttjande. Förskolan har goda förutsättningar att komma vidare i det nationella uppdraget. För det fortsatta arbetet vill vi särskilt peka på områdena Föräldrainflytande, Styrning och ledarskap samt Kommunikation. Förskolan behöver utveckla hur föräldrarna kan ges möjlighet till inflytande på hur utformningen av verksamheten ska utformas för att nå målen. För att komma vidare i Qualistrappan behöver förskolan också utveckla strategier och utveckla sitt deltagande i externa nätverk. En kort presentation - Thunells förskola Thunells förskola ligger i ett äldre villaområde i Rödeby, Karlskrona kommun. Förskolan startade sin verksamhet år 1991 och har närhet till skogsområden, Rödebyskolan och bibliotek. I området ligger även Tallbackens förskola. Sedan fem år tillbaka leds båda dessa förskolor av förskolechef Ann-Charlotte Wernered. Öppettiderna är mellan klockan Förskolan har fem åldershomogena hemvister där 82 barn mellan 1-5 år är inskrivna. Vid förskolan arbetar 13 förskollärare, tre barnskötare samt två servicepedagoger. Den pedagogiska inne- och utemiljön är anpassad efter ålder för att stimulera och utmana barnen i dess lärande. Förskolan arbetar med projekt där barnen har inflytande och blir delaktiga genom att pedagogerna utgår från barnens erfarenheter och intressen. I miljöerna finns rika möjligheter till skapande, experimenterande lek och lärande i en kreativ miljö. 2

4 Förskolan kommer inom kort att bli certifierad för Grön flagg. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar/vårdnadshavare och personal. Av förskolans 59 barn över tre år har 53 svarat (90 procent). Alla barnens föräldrar/vårdnadshavare (en förälder/vårdnadshavare per barn) har erbjudits att svara på enkäten för föräldrar/vårdnadshavare. Enkäten har besvarats av 48 föräldrar/vårdnadshavare av totalt 82 vilket innebär 59 procents svarsfrekvens. När enkäten genomfördes fanns 16 personal och av dem har 13 svarat (81 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla hemvister/avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar/vårdnadshavare samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Torpet Ängen Gul Röd Blå Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande B. Normer och värden (Trygghet och trivsel) C. Barns delaktighet och inflytande (Barns delaktighet i lärprocessen) D. Arbetssätt och pedagogroll E. Förskola och hem (Föräldrainflytande) F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

5 Verksamhetens kvalitet inom elva områden A. Utveckling och lärande På Thunells förskola möts vi av nyfikna barn som gärna visar vad de är sysselsatta med. Möblerna är på barnens nivå, materialet är inbjudande placerat och tillgängligt för barnen vilket gör att lärandemiljön upplevs vara öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Verksamheten är uppbyggd efter de projekt och delprojekt som pågår. Material som barnen kan experimentera med och återkomma till om och om igen är bland annat ljusbord, matematikföremål och Kungaskogen vilket är en teaterscen där barn och pedagoger dramatiserar kring sagor och tema. Utomhusmiljön inbjuder till bygg och konstruktion, målaraktivitet och rollekar. I enkäten till föräldrar är det 50 procent som helt eller till stor del instämmer i påståendet Förskolan har en stimulerande utemiljö. Det finns ett visst missnöje hos föräldrarna angående utemiljön vilket påtalats i föräldraforumet. Gungor, sandlådor och klätterställningar i utemiljön och en inspirerande inomhusmiljö innebär att utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Förskolan använder handlingsplaner upprättade för Rödeby skolområde i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi har tagit del av dessa handlingsplaner. Förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens. På förskolan finns en resurspedagog med förskollärarexamen som också har erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd (steg 1 och 2). Varje hemvist dokumenterar gruppens utveckling i det projekt och delprojekt de arbetar med. I den gemensamma reflektionen får pedagogerna syn på barnens intresse och hur de kan utmana och inspirera dem vidare. För varje barn finns även individuella handlingsplaner inom språk, kommunikation, naturvetenskap, matematik och teknik. Dessa revideras tre gånger per läsår. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2). På förskolan finns ett pedagogiskt utvecklingsråd, som består av en förskollärare från varje hemvist. Rådet träffas en gång i månaden. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan då de ser till att pedagogiska dokumentationer, uppföljningar och utvärderingar blir gjorda (steg 2). Miljön är uppbyggd med rum i rummen vars syfte är att inbjuda till möten mellan barnen, vilket vi får uppleva vid ett flertal tillfällen under vårt besök. Det finns symboler vid aktiviteterna för att visa på antal barn som är lämpligt att delta. Med det vill pedagogerna möjliggöra fungerande samspel. Vid materialet finns symboler som visar dess syfte. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3). I miljön ser vi hur barnen använder material där de sorterar, använder lärplatta inom språk och matematik, arbetar med olika mönster och konstruerar med byggmaterial. Under tiden aktiviteterna pågår hör vi hur barnen samtalar med varandra och hur pedagogerna bejakar och utmanar de äldre barnen och sätter ord på vad de yngre barnen ger uttryck för. Förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). I förskolans pedagogiska dokumentation läser vi och vid vårt besök tar vi del av hur förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3). Vi tar del av flera situationer när pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Bland annat när några barn experimenterar och ställer hypoteser om vad som kan ske då de blandar olika material, barn som undersöker vad som flyter respektive sjunker och barn som provar sig fram då de arbetar med olika färgtekniker i ateljén (steg 4). Hela 4

6 tiden förs ett samtal mellan barnen och med en pedagog som också bjuder in de barn som inte är lika aktiva i sin kommunikation. 94 procent av barnen svarar att det stämmer helt eller stämmer att Jag får ofta visa vad jag lär mig. På förskolan dokumenteras barnets förändrade kunnande över tid i form av bland annat ett självporträtt som barnet gör en gång per termin. I barnets individuella handlingsplan läser vi om nuläget och hur pedagogerna planerar för utvecklingen. Förskolan arbetar med besjälade material som är föremål barnet tar med sig hemifrån och som det känner sig trygg med. Syftet är att det ska inspirera barnet till skaparlust. Även i arbetet med det besjälade materialet ser vi att olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). Av föräldrarna är det 94 procent som instämmer helt eller till stor del i Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn. Alla hemvister har böcker tillgängliga för barnen, de använder bild- och ordkort, de arbetar med lärplattor och vi ser och hör hur pedagogerna för samtal med barnen i det som sker. Ord och begrepp som är relevanta för uppgiften används och pedagogerna väntar in barnet i samtalet. Pedagogerna beskriver att de använder produktiva frågor vilket vi uppmärksammar i situationer när barn sågar, arbetar vid ljusbord eller är i ateljén och målar. Produktiva frågor hjälper pedagogerna att upptäcka barnens hypoteser, exempelvis På vilket sätt tror du?, Vad händer om du blandar? 77 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i påståendet I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation. Förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer i en miljö där barnen uppmuntras att samspela genom att hjälpa och visa varandra (steg 4). Förskolan arbetar med Grön Flagg och temat livsstil och hälsa. De har utifrån det valt att arbeta med likabehandling, värdegrund och utomhuspedagogik. Vi tar del av arbetet i form av likabehandlings- planen, kompissolen och hur förskolan arbetar för att få en tilltalande utomhusmiljö. Förskolan lägger stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor då förskolans gemensamma projekt är Naturvetenskap (steg 5). Lärmiljöerna på förskolan är tilltalande och bjuder in till samspel mellan barnen. Det är många situationer vi får vara med om när barnen undersöker och arbetar med olika material som till exempel lera, byggmaterial och färg. Barnen provar tillsammans olika föremåls accelerationskraft och leker rollekar. Lärmiljön tillsammans med projektrummen synliggör att förskolan har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra (steg 5). Förskolans pedagogiska arbete dokumenteras i den systematiska kvalitetsmallen, SKA (systematiskt kvalitetsarbete). Förskolan har arbetat med SKA sedan våren 2014 och mallen har utvecklats under tiden, berättar förskolechefen. Vi tar del av den äldre och den nya mallen som båda utgår från skollagen och läroplanen. Arbetet med SKA - mallen löper under hela verksamhetsåret. Allt som dokumenteras är underlag för att pedagogerna ska kunna följa upp, reflektera och skapa nya åtgärder för utveckling. Vi har tagit del av varje hemvists arbete med den pedagogiska dokumentationen och läst hur arbetet följs upp varje vecka och hur pedagogerna en gång i månaden gör en analys för att utveckla projektet vidare. Pedagogerna berättar att det kan innebära att de gör förändringar i miljön, ändrar i grupperna, tillför nytt material och läser ny litteratur. En förskollärare från varje hemvist deltar i det pedagogiska utvecklingsrådet som träffas en gång i månaden. I rådet lyfter de olika typer av frågor, något de anser behöver förändras men också sådant som fungerar bra. Deltagarna tar med sig frågorna tillbaka till sina arbetslag för att sedan tas upp igen i det pedagogiska rådet. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet (steg 5). 5

7 För varje barn finns det en individuell handlingsplan kring språk och kommunikation som vi tagit del av. Vi upplever under vårt besök att det är en kommunikativ miljö barnen vistas i där barn och pedagoger samtalar i alla situationer de befinner sig. Det de yngre barnen ger uttryck för sätter pedagogerna ord på och med de äldre barnen förs en dialog där barnen också utmanas med produktiva frågor. All personal instämmer helt eller till stor del i påståendet Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. Förskolan följer en tydlig planering för att utveckla varje barns språk och kommunikationsutveckling vilken finns dokumenterad i SKA-mallen (steg 6). I de olika miljöerna finns rikligt med material som stimulerar till sortering och mönsterskapande. Vi ser bilder som visar på antal kombinerat med siffra, modellbilder för skapande samt möjlighet att konstruera i snickarhörnan. Av föräldrarna är det 87 procent som instämmer helt eller till stor del i påståendet I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap. All personal instämmer helt eller till stor del i påståendet Vår förskola har fokus på matematik och naturvetenskap i arbetet med barnens lärande. I den individuella handlingsplanen och i SKA - mallen läser vi att förskolan följer en tydlig planering för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik (steg 6). Förskolechef och arbetslag placerar förskolan på steg 7. Vi granskare placerar förskolan på steg 6. För att nå det högsta steget menar vi att förskolan ska fortsätta utveckla arbetet med SKA-mallen över en längre tid. Förskolans beprövade erfarenheter behöver också delas med fler nätverk än bara en förskola. B. Normer och värden (Trygghet och trivsel) Vid vårt besök ser vi trygga och säkra miljöer med barnanpassade möbler, grindar till gården samt pedagoger som samspelar, är aktiva och närvarande med barnen (steg 1). I samband med introduktionen erbjuds informationssamtal och inskolningen planeras tillsammans med föräldrarna efter barnets behov. I intervjun med föräldrarna berättar de hur nöjda de varit med att få vara med tre hela dagar eftersom förskolan har en föräldraaktiv inskolning. Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar/vårdnadshavare en god introduktion i förskolan (steg 1). Vi tar del av innehållet i pärmen Svar Direkt där förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner för bland annat Kris och katastrof, Klagomålshantering, Hot och våld, Obehörig hämtar och Kränkande behandling (steg 1). Under vårt besök möts vi av barn som är nyfikna på oss och vill dela med sig av vad de är sysselsatta med. Pedagogerna är närvarande, samspelar med barnen och utmanar dem i det de gör. I barnens enkät svarar 97 procent att det stämmer helt eller stämmer att Jag har någon att leka med på förskolan. Av föräldrarna instämmer 96 procent helt eller till stor del i Mitt barn trivs på förskolan. All personal instämmer helt eller till stor del i att barnen trivs på förskolan. Vi ser att förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). Alla hemvister arbetar med kompissolen där barnen ger uttryck för vilka förväntningar de har på hur en kompis ska vara. I påståendet Jag är en bra kompis är det 91 procent av barnen som instämmer. Av föräldrarna är det 87 procent som instämmer helt eller till stor del i att Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. 92 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att vuxna reagerar på diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen. Förskolans förväntansdokument innehåller fem punkter med gemensamma värderingar för hur pedagogerna ska bemöta barn, föräldrar 6

8 och varandra. Likabehandlingsplanen visar att förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Vi läser i självvärderingarna och tar på plats del av hur pedagogernas gemensamma förhållningssätt och bemötande genomsyrar hela verksamheten (steg 2). All personal instämmer helt eller till stor del i påståendet I vår förskola har vi enats om gemensamma normer. I intervjun med föräldrarna berättar de att de upplever att det är bra relationer mellan alla, både barn, pedagoger och föräldrar. Pedagogerna hjälper varandra, det är alltid någon på plats som barnen känner, säger föräldrarna. 100 procent av barnen svarar att de instämmer i Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan Vid vårt besök får vi bekräftat att pedagogerna är närvarande och medforskande. De befinner sig nära barnen, samspelar med dem och återkopplar utifrån barnens ålder. Pedagogerna berättar om förskolans inriktning för oss och vår upplevelse är att ett engagemang präglar förskolan (steg 3). Det är 92 procent av personalen som instämmer helt eller till stor del i påståendet Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och respekt. Av barnen svarar 88 procent att de tycker om att vara på förskolan. 92 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i påståendet Personalen engagerar sig i mitt barn. På det sätt pedagogerna bemöter barnen och hur barnen tillåts utforska sin lärmiljö genom att prova och skapa utifrån sina förutsättningar ser vi att förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet genom pedagogisk dokumentation i form av bland annat veckobrev, månadsanalys, utvecklingssamtal, enkäter och observationer (steg 3). På förskolan arbetar alla hemvister med kompissolen vilket innebär att barnen formulerat uttryck för hur man ska bemöta varandra. De äldre barnen, femåringarna, har kompisråd där barn och pedagoger pratar om hur man ska vara mot varandra. Saker som hänt skrivs ner i en kompisrådsbok vilken vi har tagit del av. Pedagogerna berättar i intervjun att de fokuserar på positiva handlingar. Pedagogerna uttrycker vidare att de är noga med att prata till varandra och inte om varandra. All personal instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag trivs på min arbetsplats. Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 4). Likabehandlingsplanen, som vi tagit del av, återspeglar det vi möts av vid vårt besök. Både pedagoger och ledning menar att förväntansdokumentet är en styrka och stödjer värdegrundsarbetet. Vi upplever att förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). På förskolan ser vi att personalen genom sitt sätt att bemöta barnen med respekt är goda förebilder. Pedagogerna uppmuntrar barnen i det de gör och lyssnar in dem. De värdegrundsord förskolan gemensamt valt; glädje, trygghet, hänsyn, ansvar och gemenskap återspeglas hos både barn och personal vid vårt besök. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). I likabehandlingsplanen har pedagogerna bland annat skrivit hur de ska bemöta och uppskatta det unika hos varje barn. På förskolan tar vi del av när de äldre barnen dramatiserar olika roller i Kungaskogen. I SKA-mallen läser vi hur de äldre barnen arbetar med lika och olika hos människor och i omvärlden. Vid de måltider vi är med vid, både med de äldre och med de yngre barnen, är det tydligt att barnen blir bemötta med respekt av kompisar och personal. I intervjun med föräldrarna uttrycker de att barnen får lära empati och visa omtanke. Förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde (steg 5). Likabehandlingsplanen revideras varje år och utvärderas, analyseras och utvecklas. Pedagogerna granskar sina egna värderingar då de läser litteratur relaterad till 7

9 ämnet bland annat Möten för lärande. Föräldrarna tar del av likabehandlingsplanen och blir delaktiga genom att göra en egen kompissol. De äldre barnen har kompisråd där de tar upp olika situationer kring hur de bemöter varandra. Pedagogerna berättar att det är viktigt att de positiva händelserna också tas upp i rådet. Förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5). I projekten förskolan arbetar med får barnen möjlighet att undersöka och sätta ord på vad de upplever. Vi läser i veckobrev att pedagogerna är noga med att ge barnen tid och att barnen ofta är i mindre grupper för att pedagogerna då har större möjlighet att fånga upp barnens frågor och funderingar. Litteratur som barnen kan koppla till egna erfarenheter och identifiera sig med används medvetet av pedagogerna. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen (steg 6). Likabehandling och värdegrund löper som en röd tråd i de projekt förskolan arbetar med. I den pedagogiska dokumentationen reflekterar alla arbetslag och pedagoger varje vecka kring arbetet utifrån kompissolen och de fem värdegrundsord förskolan valt. Nätverk med en annan förskola tillför diskussion och reflektion som dokumenteras. Pedagogerna beprövar sina erfarenheter och jämför dem med varandra. Det kompetenta barnet som lär i ett sammanhang, KASAM (känsla av sammanhang), är en del av förskolans kunskapssyn. Pedagogerna har genom diskussioner landat i en samsyn och utgår från den sociokulturella teorin om hur barn lär i samspel. Likabehandlingsplanen är individuell för förskolan och upprättas varje år. Förskolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Alla arbetslag och förskolechef har placerat förskolan på steg 7. Vi bedömer också att förskolan befinner sig på steg 7 på det sätt de systematiskt dokumenterar värdegrundsarbetet och likabehandling i SKA-mallen. C. Barns delaktighet och inflytande (Barns delaktighet i lärprocessen) Förskolans miljö, arbetssätt och metoder gör det tydligt för oss att barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). Pedagogerna tar tillvara barnens intresse och frågor utifrån det projekt de arbetar med. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1). I de pedagogiska dokumentationer vi tar del av läser vi hur pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet (steg 2). Enkätsvaren från barnen visar att 98 procent anser att de får välja vad de vill göra. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande eftersom de befinner sig i en utforskande miljö som i kombination med pedagogernas förhållningssätt inspirerar till detta (steg 2). Väggdokumentationer, veckobrev, utvecklingssamtal och barnets individuella dokumentation och lärande gör tydligt att varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna/vårdnadshavarna (steg 3). Pedagogerna berättar att de tillsammans med barnet inför utvecklingssamtalet går igenom det barnet vill visa och berätta om utifrån förskolans pågående projektarbete. Av personalen instämmer 92 procent helt eller till stor del i påståendet Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande. I intervjun med föräldrarna berättar några av dem att de i utvecklingssamtalet hade önskat mer 8

10 fokus på det enskilda barnets utveckling och uttrycker Här är det mer fokus på verksamheten. 69 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i påståendet Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). I de pedagogiska dokumentationerna läser vi hur barnens intressen följs upp. Observationer och nulägen som görs kontinuerligt för varje barn samt de äldre barnens arbete i kompisråd visar att barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Dokumentation i form av foto, bildspel och det besjälade materialet som barnen arbetar med under sin tid på förskolan, och som vi tar del av, innebär att varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande (steg 4). Tillsammans med kompisar och pedagoger visar och sätter barnen ord på vad de jobbar med. I de veckobrev förskolan arbetar med läser vi hur reflektionen tillsammans med barnen leder till att pedagogerna tar vara på barnens tankar och idéer i sin nästa planering. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (steg 4). Under vårt besök tar vi del av situationer där några barn på olika sätt provar vad som händer då de blandar olika ingredienser när de arbetar i experimentrummet. De reflekterar tillsammans utifrån det resultat de fick. En annan situation då barn på olika sätt provar och repeterar vad som sjunker respektive flyter sker samtidigt som de reflekterar utifrån hur barnen agerar. I ateljén tar vi del av hur en grupp barn undersöker och provar med olika färger. Tillsammans med pedagoger och kompisar ser vi att varje barn görs medvetet om olika sätt att lära (steg 5). I förskolans SKA-mall finns dokumentationer på hur barnens utveckling dokumenteras. All personal instämmer helt eller till stor del i påståendet Barnen är delaktiga i lärprocessen. Vi tar bland annat del av gemensam reflektionen kring det som sker och vad som händer när de arbetar med delprojektet vatten. I veckobrev, bildspel och med lärplattan är det tydligt för oss att varje barn är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande (steg 5). Alla pedagoger arbetar med dagliga dokumentationer i form av bilder, lärplatta och storbildsskärm vilket vi tar del av vid vårt besök. Vi har i det inlämnade materialet läst veckobrev och månadsanalyser som också belyser detta. Veckobrev och olika former av dokumentation beskriver pedagogerna som ett sätt att ge tillbaka barnets lärande och menar att lärprocessen synliggörs för barnet när de reflekterar tillsammans. Alla pedagoger bedriver genom dokumentation och utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande (steg 6). I förskolans arbetsverktyg, pedagogisk dokumentation, synliggörs barns delaktighet i lärprocessen för oss granskare. Pedagogerna beskriver sig som medforskare och att de tillsammans med barnet reflekterar för att barnet ska få syn på sin egen lärprocess. Pedagoger och ledning berättar i intervjuerna hur de ger tillbaka barnens lärande i olika dokumentationsformer som, foto, bildskärm och veckobrev för att barnen ska få syn på sitt lärande, lärprocessen. Vi har tagit del av detta i de veckobrev vi läst. Arbetssättet har dokumenterats sedan SKA-mallen introducerades Det pedagogerna på Thunells förskola dokumenterar i veckobreven läses och kommenteras av pedagoger på Tallbackens förskola, ett sätt för pedagogerna att medvetet bepröva sina erfarenheter. Pedagogerna uttrycker att lärande sker i ett sammanhang och hänvisar till den pedagogiska teoretikern Vygotskij men också filosofen, psykologen och pedagogen Dewey utifrån teorin learning by doing en aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflektion och handling hänger ihop. Vi tar 9

11 del av detta i nätverksprotokoll som dokumenterats med en annan förskola. I den pedagogiska dokumentationen läser vi hur pedagogerna reflekterar kring barngruppens storlek och medvetet jobbar i mindre barngrupper för att göra varje barn mer delaktigt. Vi upplever att lärmiljön möjliggör för barnen att vara delaktiga, då materialet finns tillgängligt för dem. Pedagogerna ser miljön som den tredje pedagogen utifrån Reggio Emilias förhållningssätt. Sammantaget ser och hör vi hur pedagoger och ledning över tid har anknutit sina ställningstaganden utifrån aktuell forskning och medvetet arbetat med att utveckla miljön, dokumentationsformer, analyser och förbättringar. Vi har därmed bevis för att ett systematiskt arbete bedrivs för att öka barnens delaktighet i lärprocessen med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7). Alla arbetslag och förskolechef har placerat förskolan på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 7 och uppmuntrar dem att fortsätta utvecklingsarbetet med SKA-mallen och anknytningen till forskning. D. Arbetssätt och pedagogroll Vi upplever en förskola med inbjudande lärmiljöer där materialet finns tillgängligt för barnen (steg 1). Leken ligger till grund för barnens lärande med en miljö som inspirerar till att utforska, prova och bjuda in kamrater i de olika rummen (steg 1). Vid vårt besök ser vi barn som är aktiva inom olika områden vilket visar att arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). På förskolan ser vi många aktiviteter där kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2). Vi tar bland annat del av de yngsta barnen som spikar och arbetar med lera och de äldre barnen som sågar, gör konstruktioner i trämaterial där de använder limpistol för att sammanfoga. Vi upplever att pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2). I intervjun med pedagogerna berättar de hur de i nätverk tar del av varandras erfarenheter. I den pedagogiska dokumentationen, i form av veckobrev och månadsanalys, läser vi att pedagogerna regelbundet dokumenterar och omprövar arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Förskolan har ett varierat material som inspirerar utifrån barnens ålder. När vi går runt på förskolan ser vi barn som leker rollekar, konstruerar, läser och samspelar med både vuxna och kompisar. I utemiljön bygger barn en raket av plank och kabelrullar samtidigt som några bygger med plank i ett träd. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). På alla hemvister kan vi se att barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). Vid vårt besök leker alla barn på en hemvist hunden och benet. Vi ser när barn arbetar med att göra mönster i lera och när några av de äldre barnen är i Kungaskogen och dramatiserar med de handdockor som hör till. Pedagogerna berättar i intervjun att de vid arbetslagsplanering reflekterar och utbyter erfarenheter. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslaget. Av dokumentationer och intervjuer förstår vi att detta görs systematiskt varje vecka. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen (steg 3). Förskolans metod att arbeta projektinriktat och med delprojekt i projektet visar hur pedagogerna tar tillvara barnens intresse. Pedagogerna utmanar barnen med produktiva frågor och uppmanar dem att ta hjälp av varandra vilket vi tar del av vid vårt besök. När de arbetar 10

12 med hypoteser får barnen tillsammans syn på olika lösningar och vi ser på plats att pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem (steg 4). Det är tydligt att pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). På hemvisterna ser vi dokumentation i form av foto, teckningar och en bildskärm som visar barn i olika aktiviteter. SKA-mallen innehåller en systematisk dokumentation i form av projektbeskrivning, delprojekt, nuläge, veckobrev och månadsanalys. Det material vi tagit del av visar att utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). I det material vi tagit del av inför vårt besök, i intervju med pedagoger och i intervju med ledningen samt i det förväntansdokument som förskolan tagit fram både läser och hör vi att en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar pedagogernas arbete med barnens lärande (steg 5). Förväntansdokumentet, som gemensamt tagits fram på förskolan, visar med några ord vad som förväntas av personalen. Bland annat en tro på det kompetenta barnet och ett fokus i form av en närvarande och medforskande pedagog. Vid vårt besök tog vi del av detta. I SKA-mallen läser vi att pedagogerna regelbundet reflekterar, analyserar och utvecklar sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande (steg 5). I intervjun med föräldrarna berättar de att pedagogerna lyssnar in barnen, de backar när de gått fort fram inom något projekt, säger de. Både pedagoger och ledningen berättar i intervjuerna att de nätverksträffar pedagogerna har en gång per månad med Tallbackens förskola syftar till att utbyta beprövade erfarenheter. En pedagog berättar att de bland annat utvärderat formen för introduktion då den skiljer sig åt mellan förskolorna. Vi läser i veckobrev hur pedagogerna reflekterat kring att dela barnen i mindre grupper för att de bättre ska kunna ta tillvara på barnens tankar. Olika arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn (steg 5). Vi ser hur hemvisterna anpassat och utvecklat sina lärmiljöer efter barnens ålder. Det besjälade materialet följer barnet och bidrar till att utveckla barnets skapande förmåga. Det enskilda barnets utveckling dokumenteras och följs upp av pedagogerna tre tillfällen per år. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Det finns en tydlig progression i förskolans arbetssätt utifrån varje barns förutsättningar (steg 6). Förskolans medvetna arbete med lärmiljön, tron på det kompetenta barnet och hur utvecklingsarbetet dokumenteras i SKA-mallen följer en tydlig process. All personal läser gemensam litteratur med efterföljande seminarier. För att utveckla förskolans arbete med pedagogisk dokumentation och lärmiljön har pedagoger och ledning gjort studiebesök på förskolan HallonEtt i Jönköping. Genom ett nätverk med en annan förskola delger pedagogerna varandra erfarenheter kring arbetssätt och valda metoder för att få en kritisk syn på hur de kan fortsätta utveckla sitt arbete verifierar också att förskolan är på gång med ett systematiskt arbete kring utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet vilket är kriteriet på steg 7. Alla arbetslag och förskolechef har placerat förskolan på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 6. Förskolan kommer att nå det högsta steget genom att fortsätta utveckla arbetet med SKAmallen över tid och knyta fler nätverk till förskolan för att säkerställa att arbetssätt och arbetsformer är beprövade. 11

13 E. Förskola och hem (Föräldrainflytande) I intervjun uttrycker föräldrarna att de känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). Inför inskolningen har förskolan ett inskolningssamtal för att kunna ta hänsyn till det enskilda barnets behov vilket visar att pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna/vårdnadshavarna (steg 1). Det är en föräldraaktiv inskolning som omfattar tre dagar. Med veckobrev, föräldramöte, föräldrarforum och i samband med uppstart av projekt läser vi att pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten, vilket även bekräftas i intervjun med föräldrarna (steg 2). I personalenkäten instämmer 92 procent helt eller till stor del att de uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet. Vi tar del av protokoll från föräldraforum och inbjudan till föräldramöte som visar att pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2). Workshoppar i samband med föräldramöte är ett sätt när föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 2). Föräldrarna berättar också i intervjun att de blir involverade genom att återkoppla barnets erfarenheter kring det projekt förskolan arbetar med. I veckobreven som föräldrarna får hem kan de återkoppla med frågeställningar. Efter inskolningen erbjuds föräldrarna uppföljningssamtal och möjlighet att utvärdera inskolningen., Utvecklingssamtal, erbjudande om föräldrasamtal och att föräldrarna alltid är välkomna att delta i verksamheten visar att förskolan samverkar med föräldrarna/vårdnadshavarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Det är 66 procent av föräldrarna som instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande. I föräldraforum och vid föräldramöten följer förskolan upp föräldrarnas/vårdnadshavarnas inflytande (steg 3). Vi tar del av protokoll från dessa möten där föräldrar påtalat synpunkter kring i inomhusmiljön som lett till förbättringar. Förskolan har forum för samråd med föräldrarna två gånger per termin (steg 3). I intervjun berättar föräldrarna att förskolan vill att de ska engagera sig och att föräldraforumet är öppet för alla föräldrar, inte enbart representanter. Jättebra sätt att göra oss delaktiga säger föräldrarna. Utvecklingssamtal, föräldrasamtal och dagliga samtal är några av de möten då föräldrarna tar del av förskolans verksamhet. Föräldrarna berättar att de erbjuds vara delaktiga genom bland annat veckobrev där de får komma med frågor utifrån projektet förskolan arbetar med. I intervjun uttrycker föräldrarna att de helst ger muntlig respons när de möter pedagogerna vilket också är pedagogernas uppfattning. Förskolans metoder för att göra föräldrarna/vårdnadshavarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt (steg 4). Förskolan involverar föräldrarna/vårdnadshavarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten när de bjuder in till föräldraforum, föräldramöten, utvecklingssamtal och via enkäter (steg 5). Det är 74 procent av föräldrarna som instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten. I självvärderingen har samtliga arbetslag och förskolechef placerat förskolan på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 5. För att komma vidare i Qualistrappan behöver förskolan fortsätta sitt påbörjade arbete att få föräldrarna/vårdnadshavarna delaktiga i inflytandet över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. 12

14 F. Organisation I Rödeby finns två förskolor, Thunells förskola och Tallbackens förskola. Sedan fem år tillbaka leds båda dessa förskolor av förskolechef Ann-Charlotte Wernered. Thunells förskola har fem åldershomogena hemvister där 82 barn mellan 1-5 år är inskrivna. Vid förskolan arbetar 13 förskollärare, tre barnskötare samt två servicepedagoger. En förskollärare i varje arbetslag är pedagogisk utvecklingsansvarig. Förskolechefen har delegerat ut ansvar till servicepedagogerna för att frigöra tid för pedagoger att verkligen få vara med barnen utan avbrott, samt att servicepedagogen fungerar som ett stöd för förskolechef. Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Vi ser i tabellen nedan att sjukfrånvaron vid Thunells förskola är högre än genomsnittet i Karlskrona kommun samt i riket. Förskolechefen är medveten om orsaken. Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Thunells förskola år 2014 Genomsnitt i Karlskrona kommun år 2014 Genomsnitt i riket år 2014 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 10,5 % 6,43 % 6,3 % *Sveriges Kommuner och Landsting Förskolechefen är ofta i barngrupp och möter både barn och vuxna i det dagliga arbetet. Grundbemanningen ligger över snittet både i Karlskrona kommun och i riket. Förskolan har knutit egna vikarier till sin verksamhet och servicepedagogen kan också gå in i barngrupp vid behov. Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Organisation Thunells förskola år 2014 Genomsnitt i Karlskrona kommun år 2014 Genomsnitt i riket år 2014 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 60 % 54 % 54 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,0 5,8 5,3 Den närvarande och deltagande förskolechefen har ett flertal metoder för att följa upp sin organisation. Förutom möjligheten att kunna ge snabb respons vid informella samtal vid verksamhetsbesök sker uppföljning genom pedagogiska utvecklingsmöten, medarbetarsamtal, arbetsmiljö- samt samverkansmöten. Varje vecka får varje arbetslag respons på sina veckobrev (steg 2). I föräldraenkäten framkommer det att föräldrarna anser att förskolan har en väl fungerande organisation, 84 procent instämmer helt eller till stor del. Personalenkäterna visar att alla instämmer helt eller till stor del i att förskolan har en välfungerande organisation. Förskolan har åldersindelade hemvister, där pedagogerna arbetar projektinriktat. Det innebär att pedagogerna, som utgår ifrån barnens intressen, hypoteser och nyfikenhet, snabbt kan omfördela resurser genom skapa mindre grupper där de kan tillgodose barnens behov. Förskolan är således organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). 13

15 I organisationen finns utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). Förskolechef och förskollärare är pedagogiskt ansvariga. Förskolan har uppdrag som servicepedagog som främst har en administrativ roll. En resurspedagog tillsammans med specialpedagog (tillika förskolechefen) ansvarar för barn med behov av särskilt stöd. På förskolan finns även fackliga företrädare. Ansvarsområden har jämnt fördelats över samtliga medarbetare vid enheten. Här finns uppdrag som Grön Flagg/hållbar utvecklingsansvarig, hemsidesansvarig, bokombud, kulturombud, allergiombud, brandskyddsombud, fackliga ombud samt representanter vid nätverksforum med andra förskolor. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i att Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten, vilket innebär att förskolan har ett välfungerande beslutssystem (steg 3). Förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. Vi tar del av protokoll från pedagogiska utvecklingsmöten, samverkansmöten, utvärderingar, enkäter samt uppföljningar. Genom att tydliggöra det faktiska nuläget genom en barometer åstadkommer man en snabb återkoppling som kan ligga till grund för ytterligare analyser. I personalenkäten framgår att alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i att förskolan har en bra mötesstruktur (steg 3). Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet. I den skriftliga redovisningen läser vi följande: Vi delar upp arbetet mellan oss och alla tar sitt ansvar. Vi är flexibla och använder tiden väl. I enkätens påstående Mitt arbetslag fungerar väl instämmer 77 procent helt eller till stor del, 15 procent instämmer till viss del, 8 procent vet ej. När det gäller påståendet I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter instämmer 92 procent helt eller till stor del (steg 4). Förskolan arbetar med stöd utifrån två mallar, SKA-mallen respektive SAM-mallen (Systematisk arbetsmiljöarbete), som löper under hela verksamhetsåret. Allt dokumenteras för att man sedan ska kunna gå tillbaka och följa upp, reflektera över och skapa nya åtgärder för utveckling. Förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur (steg 4). Varje vecka har arbetslagen egen reflektionstid schemalagd där arbetet utgår från SKAmallen. I den skriftliga redovisningen läser vi att arbetslagen ansvarar för att följa hur varje barns lärande och utveckling sker och på vilket sätt förskolan bidrar till detta. Vi ser exempel på hur arbetslagen med mallens hjälp haft fokus på vilket sätt och i vilka situationer barnet utvecklas och lär, vad det är intresserat av och hur de visar sitt intresse inom läroplanens olika delar. Under reflektionstiden förs diskussioner om hur verksamheten ska utvecklas för att utmana och stimulera barnen vidare. Varje vecka skrivs ett veckobrev som bygger på arbetet i SKA-mallen. Veckobreven har fokus på barnen och utgår från deras tankar, åsikter och behov för att sedan utveckla verksamheten vecka för vecka. Utifrån veckobreven ger förskolechefen respons till arbetslagen, veckobreven skickas även hem till föräldrarna. Varje månad sker en månadsuppföljning i SKA-mallen som är en utvärdering, där analys och åtgärder för utveckling diskuteras utifrån veckobreven och barnens individuella mallar. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5). SAM-mallen är pedagogernas egna verktyg, det är ett dokument med tydlig struktur där bland annat tider, ansvarsområden och förväntansdokument finns dokumenterat. En punkt handlar om hur pedagogerna ska ha fokus på barnen och att organisatoriska frågor kan vänta till senare. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). 14

16 Förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Genom fortbildningar, studiebesök, litteraturstudier, nätverksträffar och utvecklingsmöten arbetar förskolan med arbetslagsutveckling. Struktur med tidsangivelser för olika möten och det kollegiala lärandet, är en väl fungerande metod som stärker utveckling och samsyn i verksamheten (steg 6). Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen, det får vi bekräftat under våra intervjuer och genom de dokument vi har tagit del av. Förskolan utvärderar, planerar, reflekterar och analyserar och utifrån detta sätts nya mål upp. Allt är kopplat till förskolans mål och vision, läroplan, styrdokument, ny litteratur och aktuell forskning (steg 7). Verksamheten utvärderas regelbundet och förskolechefen följer upp analyserna hur förskolan har nått målen och vilka åtgärder som kommer att vidtas, till sin hjälp har hon medvetna pedagoger. Förskolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget (steg 7). Förskolans samtliga arbetslag och förskolechef har placerat förskolan på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 7. Utmaningen är att förskolan, över tid, fortsätter hålla sig uppdaterad hur den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. G. Styrning och ledarskap Thunells förskola arbetar med naturvetenskap där de olika hemvisterna har valt att närma sig det ur lite olika perspektiv. Delprojekten Lika och Olika, vatten, fart och acceleration, mönster och de fem sinnena utmanar både barn och pedagoger. Vi granskare tar del av dem på varje enskild hemvist men de finns även samlade på en stor dokumentationsvägg. Denna dokumentationsvägg passerar alla medarbetare varje dag och därigenom blir arbetet känt över hemvisterna. Förutom naturvetenskap arbetar förskolan med projekt runt likabehandling samt värdegrunden utifrån förskolans fem ansvarsord; trygghet, glädje, gemenskap, hänsyn och ansvar. Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen, och pedagogerna känner till dem (steg 1). 93 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i att det egna arbetslaget har en gemensam syn på uppdraget. Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete bland annat genom att arbeta med Qualis (steg 1). Under föräldraintervjun uttrycker föräldrarna att de känner till förskolans egna prioriterade mål och att de har tagit del av dem under inskolning, veckobrev, föräldramöten, utvecklingssamtal och genom dokumentation. Vi granskare tar del av en planering inför en workshop som ska hållas tillsammans med föräldrarna i november. Under workshoppen ska föräldrarna arbeta med frågeställningar kring de tre huvudområdena naturvetenskap, likabehandling och värdegrund. Enligt föräldraenkäten framgår det att 91 procent instämmer helt eller till stor del i att de känner till förskolans mål (steg 2). Genom arbetet med SKA-mallen dokumenterar förskolan sina egna prioriterade verksamhetsmål i veckobreven. Varje månad görs en utvärdering och analys av detta arbete i mallen för månadsanalys. I personalenkäten instämmer 92 procent helt att de kontinuerligt utvärderar den pedagogiska verksamheten (steg 2). Vi granskare frågar pedagogerna under intervjun om de upplever att det finns ett öppet och tillgängligt ledarskap och får bekräftat de får återkoppling direkt. Föräldrarna säger att förskolechefen är engagerad och befinner sig nära verksamheten då hon känner alla barnen vid förskolan och vet vad som är på gång. Vi 15