Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Tallbackens förskola Karlskrona Granskning genomförd i september 2016 av Viveca Serder och Karin Tuorda

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 En kort presentation Tallbackens förskola... 2 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning... 3 Verksamhetens kvalitet inom elva områden... 4 A. Utveckling och lärande... 4 B. Normer och värden... 6 C. Barns delaktighet och inflytande... 9 D. Arbetssätt och pedagogroll E. Förskola och hem F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Slutomdöme Bilaga: sammanställning av poäng

3 Sammanfattning Tallbackens förskola är en kommunal förskola i Karlskrona kommun. Den ligger i Rödeby en dryg mil norr om centrum. Tallbackens förskola ingår i en förskoleenhet med Thunells förskola och Ann-Charlotte Wernered är förskolechef och ansvarig för enheten sedan fem år tillbaka. 66 barn är inskrivna vid fem åldershomogena hemvister. Förskolan arbetar Reggio Emilia-inspirerat. Upptagningsområdet utgörs främst av villor men också av en del flerbostadshus. Tallbackens förskola startade år Arbetet med Qualis startade år Vid denna första granskning, september 2016, uppgår poängen till 112 och förskolan är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem, där kravet är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden Förskolan har, som framgår av det höga antalet poäng, många starka områden. Den genomtänkta och väl förankrade organisationen med tydliga handlingsplaner och mallar för såväl det systematiska kvalitetsarbetet som det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden i Tallbackens arbete. Det finns ett antal olika grupper, som systematiskt arbetar med mallarna, vilket innebär uppföljning, utvärdering, analys och utveckling av verksamheten. Förskolan har utvecklat ett stort nätverk i och även utanför kommunen. Det finns för varje barn en tydlig uppföljning av barnens förändrade kunnande utifrån ett antal olika beslutade aspekter. Förskolan dokumenterar för varje barn när och hur vart och ett av de övergripande målen i förskolans läroplan uppnåtts. Vi bedömer att Tallbackens förskola har stora möjligheter att utvecklas ytterligare och komma ännu längre i att uppfylla det nationella uppdraget. Det vi ser som allra viktigast just nu, är att säkerställa och vidmakthålla det goda arbete som görs idag, att knyta närmare kontakter med högskola och forskare, att eventuellt låta någon eller några pedagoger gå magisterutbildning för att på så sätt ytterligare forskningsanknyta det fortsatta utvecklingsarbetet samt öka samarbetet med grundskolan. En kort presentation Tallbackens förskola Tallbackens förskola i Karlskrona kommun ligger i Rödeby en dryg mil norr om centrum och ingår i en förskoleenhet med en annan förskola. 66 barn är inskrivna vid fem åldershomogena hemvister; Biet, Humlan, Myran, Räven och Ugglan. Förskolan finns i två enplanshus och lokalerna är nyrenoverade och öppna och ljusa. Förskolan arbetar Reggio Emilia-inspirerat och pedagogerna har planerat och möblerat hemvisterna med många olika miljöer/stationer, så att barnen erbjuds olika typer aktiviteter. Utemiljön består av gungor, rutschkanor, klätterställningar, sandlådor och en liten skog, som är en del av den större skog som ligger bakom förskolan. Upptagningsområdet utgörs främst av villor men också en del flerbostadshus. Tallbackens förskola startade år Öppettiderna utgår från barnens behov och är i dagsläget kl Förskolechef och ansvarig för enheten sedan fem år tillbaka är Ann-Charlotte Wernered. 2

4 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar/vårdnadshavare och personal. Av förskolans 53 barn över tre år har 48 svarat (91 procent), fem barn har inte svarat på grund av frånvaro. Alla barnens föräldrar/vårdnadshavare (en förälder/vårdnadshavare per barn) har erbjudits att svara på enkäten för föräldrar/vårdnadshavare. Enkäten har besvarats av 66 föräldrar/vårdnadshavare av totalt 66 vilket innebär 100 procents svarsfrekvens. Av förskolans 15 personal har 13 svarat (87 procent). Två personal hade semester och kunde därför ej delta i enkäten. Vi har tagit del av allt material i mycket god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar/hemvister och intervjuat grupper av personal och föräldrar/vårdnadshavare samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/Hemvist Kvalitetsområde Biet Humlan Myran Räven Ugglan Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande B. Normer och värden C. Barns delaktighet och inflytande D. Arbetssätt och pedagogroll E. Förskola och hem F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

5 Verksamhetens kvalitet inom elva områden A. Utveckling och lärande Tallbackens förskola har ljusa, nymålade och inbjudande lokaler. Vi möter nyfikna och glada barn som, tack vare det fina höstvädret är mycket utomhus, men som då de är inne leker/arbetar i de många olika miljöer/stationer som förskolan erbjuder. Dessa är planerade efter de projekt och delprojekt som förskolan arbetar med (steg 1). Materialet och även möblerna är på barnens nivå. Vi ser tydligt att lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och att den utgör grunden för en utforskande pedagogisk verksamhet (steg 1). Förskolan har tillgång till specialpedagog, som tillsammans med förskolechef och pedagoger tar fram handlingsplaner för barn med särskilda rättigheter (steg 1 och 2). Det finns för varje barn en tydlig uppföljning av barnens förändrade kunnande utifrån ett antal olika beslutade aspekter. Varje hemvist har ett USB-minne där pedagogerna sparar dokumentation av hemvisternas arbete och de enskilda barnens utveckling. Vi får ta del av förskolans dokumentation då förskollärare från två av hemvisterna tydligt går igenom metoderna för hur de dokumenterar och följer upp och visar dokumentationen. Se vidare under steg 4, 5 och 6 nedan. Vi ser tydligt att förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2). Förskolan har en stor andel förskollärare och har flera barnskötare som läser till förskollärare. Detta gör att ansvaret för utvecklingen av det pedagogiska arbetet kan delas av i princip alla på förskolan. Förskolan har tillsammans med Thunells förskola, som har samma förskolechef, ett pedagogiskt utvecklingsråd (PU), bestående av en förskollärare från varje hemvist. Dessa förskollärare benämner förskolechefen kommunikatörer med ansvar för att föra synpunkter från hemvisterna till utvecklingsgruppen och vice versa. Därmed ser vi att förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2). Varje måndag finns tid avsatt för pedagogernas reflektion och dokumentation och en eftermiddag var fjärde vecka finns tid avsatt för ett antal möten planerade utifrån ett system om hur dessa möten bland andra Samverkansmöte (SAM) och Arbetsplatsträff (APT) förutsätter och utvecklar varandra. Utöver nämnda PU har förskolan ett system för att planera, följa upp och utveckla utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3). 72 procent av barnen instämmer helt och 26 procent säger att det stämmer att de ofta får visa vad de lärt sig. 83 procent av föräldrarna instämmer helt i föräldraenkäten i att Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn och 17 procent instämmer till stor del. Vi ser närvarande pedagoger som finns till hands och ställer utmanande frågor till barnen i de olika miljöer förskolan erbjuder. Genom de systematiska dokumentationer som pedagogerna gör, har pedagogerna god uppfattning om hur de ska stimulera och utmana barnen i sin sociala utveckling (steg 3). I de olika rummen på förskolan är de många miljöerna uppbyggda. Varje miljö, eller rum i rummet, är utmärkt med till exempel Bygg och konstruktion, Vatten, Fart och Acceleration, Snick, Limpistol, Matematik, Densitet, Affär och Lärplatta. Vid miljöerna finns vidare skyltar uppsatta med syfte och utdrag ur läroplanen. Pedagogerna uttrycker att förskolans fem värdeord Trygghet, Glädje, Gemenskap, Hänsyn och Ansvar, är viktiga utgångspunkter i förskolans arbete med språk och kommunikation. Det är mycket tydligt hur förskolan aktivt arbetar med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). I dessa miljöer ser och hör vi lyssnade pedagoger som exempelvis tillsammans med 4

6 några barn leker med flera lutande plan och ställer utmanade frågor till barnen. Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande på ett lugnt och professionellt sätt (steg 4). Genom de systematiskt uppbyggda miljöerna skapar förskolan redan i förskolans utformning en grund för att utmana barnet i sin utveckling. Vi kan se hur förskolan använder skärmar som avdelare och uppmärkningen av var materialet hör hemma. Barnen fostras i att ställa tillbaka materialet de har använt, vilket signalerar en omtanke om materialet. Genom att barnet till största delen själv bestämmer vilken miljö det vill vara i blir pedagogernas roll som kommunikatör och handledare extra viktig. Genom den professionalitet och trygghet i miljöerna vi ser hos pedagogerna upplever vi att det finns ett fokus på språk och kommunikation i alla situationer (steg 4). Som vi beskriver på steg 2 dokumenterar varje hemvist varje barns förändrade kunnande. De frågor pedagogerna ställer sig inför dokumentationen av barnens individuella, på de flesta hemvisterna digitala, pärm är: Hur utmanar vi barnet? Hur stimulerar vi? Hur bekräftar vi? Hur följer vi upp? Hur ser vi/finns det lärprocesser? Hur ser vi/finns det lärstrategier? och Hur går vi vidare? För det enskilda barnet dokumenterar pedagogerna även Nuläge och Åtgärder. För varje barn finns också en förteckning över alla målen i förskolans läroplan. Vart och ett av målen numreras och dokumenteras. Dokumentationen sker oftast genom text och bilder från projekt och delprojekt, där målen är tydliga. I den så kallade SKA-mallen, Struktur för systematiskt kvalitetsarbete, och i Arbetsplan för förskolan, är hela detta system beskrivet. Det framgår tydligt vid intervjuerna och samtalen med pedagogerna att SKAmallen är ett levande dokument, som uppdateras kontinuerligt. Därmed är det helt klart att förskolan använder olika former av dokumentation och utvärdering för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). I SKA-mallen kan vi läsa Pedagogiska utvecklingsrådet en gång var tredje vecka, detta ligger innan tiden för pedagogiska utvecklingsmötet, där en pedagogisk kommunikatör från varje arbetslag möts i olika diskussioner, reflektioner. För att sedan ta detta med sig till arbetslaget för utveckling. Vi ser också att förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet genom arbetet i PU och genom kommunikationsansvaret ut till hemvisterna samt då de tillsammans med förskolechefen tar ansvar för det månatliga systemet av möten (steg 5). Sedan flera år tillbaka har förskolan varit certifierad för Grön flagg och Hållbar utveckling är ett övergripande projekt, som förskolan arbetar med. Förskolan arbetar därför också med att undanröja allt material som kan innehålla gifter. Vi ser på alla hemvister sorteringslådor för olika sorters avfall. Vi hör att barnen plockar skräp i skogen och att de besöker kommunens reningsverk. På det så kallade Torget, där de äldre barnen har gemensamma aktiviteter och även äter finns ett digitalt öra, som visar ljudnivån i rummet. Projektet hållbar utveckling utgår tydligt från målen i läroplanen. Att miljö- och naturvårdsfrågor genomsyrar verksamheten är påtagligt (steg 5). Vi ser vid vårt vid vårt besök och vi kan läsa i förskolechefens skriftliga redovisning hur pedagogerna har ett förhållningssätt som stöttar barnen i att be en kompis om hjälp och råd. Pedagogerna reflekterar också över hur grupperna är sammansatta och hur barnen är placerade runt borden. Att ställa så kallade produktiva frågor till en grupp eller ett enskilt barn är ett sätt att skapa ett klimat där barnen stimuleras av varandra. Den typ av frågor vi hör och som pedagogerna utvecklar vid våra samtal är bland andra Hur skulle du göra? Hur går det om vi samarbetar? Eller Om vi tar lite av din och lite av min? (steg 5). 5

7 Under stegen ovan ger vi exempel på hur förskolan systematiskt arbetar med språk- och kommunikation samt naturvetenskap och matematik. Till dessa exempel vill vi lägga det veckobrev som föräldrarna får. I dessa framgår vad barnen arbetat med, pedagogernas reflektion, ibland med hänvisning till forskning, och fortsatt planering. Vi ser exempel på hur pedagogerna beskriver både språklig utveckling och naturvetenskapliga fenomen som barnen funderar över. I föräldraenkätens påstående I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation instämmer 64 procent av föräldrarna helt och 26 procent till stor del. I påståendet att förskolan har fokus på matematik och naturvetenskap instämmer 56 procent av föräldrarna helt och 30 procent instämmer till stor del. På motsvarande påstående till personalen att förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer instämmer 62 procent helt och 38 procent till stor del. Om förskolan i barnets lärande har fokus på naturvetenskap och matematik instämmer 85 procent helt och 15 procent instämmer till stor del. Vi ser, liksom nästan 100 procent av både föräldrar och personal, att inte bara förskollärarna utan alla pedagoger arbetar efter en tydlig planering för att stimulera varje barns språk- och kommunikationsutveckling men också varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik (steg 6) Som vi redan nämnt ser vi i flera veckobrev hänvisningar till forskning och forskare. Detsamma ser vi i förskolans SKA-mall och i minnesanteckningar från olika möten och från litteraturstudier som pedagogerna deltar i. Alla hemvister och förskolechefen gör bedömningen att förskolan ligger på steg 7. Vi anser att förskolan ligger på steg 6, men på god väg mot steg 7. För att utvecklas ytterligare kan ett steg vara att arbeta närmare någon högskola och/eller forskare för att följa upp verksamhetens utveckling över tid och få de utmanande och utvecklande frågor det kan vara svårt att ställa själv. Varje hemvist på förskolan har ett USB-minne för att lagra sin dokumentation över sin verksamhet och även för varje barn. Förskolan bör försäkra sig om att det regelbundet tas back-up på denna mycket viktiga information. B. Normer och värden Vi möter trygga, säkra miljöer med grindar och staket. Om än förskolans material är i barnens höjd finns det material, som barnen inte bör hantera själva, högre upp. Vi upplever förskolans fysiska miljö som trygg och säker (steg 1). Vi tar del av förskolans plan för introduktion av barnen. De föräldrar vi möter på intervjun berättar om hur introduktionen gick till för deras barn och de säger också att de är nöjda. Vi ser och hör därmed att förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan (steg 1). Vi får ta del av de dokumenterade säkerhetsrutiner som förskolan har (steg 1). Vid intervjun med föräldrarna uttrycker de samstämmigt att det allra bästa på denna förskola är det sätt barnen och de själva blir bemötta och att pedagogerna så tydligt ser barnen. Föräldrarna uttrycker också att de ser en tydlig utveckling av förskolan under de senaste åren. Att förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel styrks även av barnens, föräldrarnas och personalens svar i sina respektive enkäter. 94 procent av barnen säger att det stämmer helt och sex procent att det stämmer att de tycker om att vara på 6

8 förskolan. 82 procent av föräldrarna instämmer helt och 14 procent instämmer till stor del i Mitt barn trivs på förskolan. I påståendet att barnen trivs på förskolan instämmer 85 procent av pedagogerna helt och 15 procent till stor del. 92 procent instämmer helt eller till stor del i att de trivs på sin arbetsplats, varav 54 procent instämmer helt (steg 2). Föräldrarna är vidare eniga om att bemötandet och engagemanget gäller hela förskolan oberoende av vilka pedagoger som arbetar där. 97 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att Personalen engagerar sig i mitt barn. Vi ser att förskolans arbete genomsyras av att pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och att ett stort engagemang präglar förskolan (steg 2 och 3). Förskolan har en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Denna utvärderas, revideras och upprättas varje vår. Förskolans arbete med fem värdeord, med Kompissolar och Kompisböcker är exempel på metoder som förskolan har i sitt förebyggande och dokumenterade arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Vid vårt besök på förskolan råder ett stort lugn och vi ser nyfikna barn som stöds av pedagogerna. Barnen har mycket stora möjligheter att själva välja de miljöer de vill vara i samtidigt som pedagogerna både inför valen och i miljöerna ställer produktiva frågor till barnen. Det sätt vi hör pedagogerna tala till varandra och till barnen samt barnen emellan kännetecknas av nyfikenhet, förtroende och respekt (steg 3). Förskolan har sedan 2012 arbetat med Qualis och genomfört barn- och föräldraenkäter. Karlskrona kommun har vidare enkäter som mäter föräldrarnas uppfattning om förskolan. Vi har tagit del av resultatet av 2014 års föräldraenkät, vilken visade ett mycket gott resultat avseendeförtroende för pedagogerna och barnens trivsel. I den barnenkät förskolan genomförde under senvåren 2016 svarar 87 procent av barnen att det stämmer helt att Jag är en bra kompis och 13 procent tycker att det stämmer. Samma andelar gäller Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan. 77 procent instämmer helt i Jag har någon att leka med på förskolan och 23 procent anser att påståendet stämmer. Att förskolan kontinuerligt mäter och följer upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet ser vi tydligt (steg 3). Förskolans arbete med Kompissolar på varje hemvist tillsammans med det tydliga arbetet med de fem värdeorden anser pedagogerna vara mycket viktiga delar i värdegrundsarbetet. Värdeorden, som är gemensamma för skolområdet, har förskolan valt att dela upp för de fem åldershomogena hemvisterna. För ettåringarna gäller att speciellt arbete med Trygghet, för tvååringarna att fortsätta med Glädje, för treåringarna Gemenskap, för fyraåringarna Hänsyn och för femåringarna Ansvar. De äldre barnen arbetar med Kungaskogen som bygger på Snick och Snack och har eget Kompisråd. De äldre barnen skriver egna råd och texter i Kompissolen, medan de yngre barnen har kort som belyser de olika värdeorden. Förskolans trygga miljö med harmoniska barn och inlyssnande pedagoger, som arbetar systematiskt med de fem värdeorden, visar att det finns en dokumenterad värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. 100 procent av pedagogerna instämmer helt i enkäten I vår förskola har vi enats om gemensamma normer (steg 4). Vi ser därmed också att det finns förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Att 85 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling och 92 procent av personalen instämmer helt och 8 procent instämmer till stor del i att Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen är ytterligare tecken på att de metoder förskolan använder är förankrade (steg 4). 7

9 Genom att arbeta aktivt med att alla barn ska känna sig välkomna i alla miljöer från Byggoch konstruktion till Sinnesrum bland annat genom att benämna miljöerna med neutrala namn och ha bilder med hen, ser pedagogerna att pojkar och flickor väljer mindre traditionellt könsbundet. Pedagogerna berättar om ett tillfälle då något barn hade synpunkter på en pojkes klädval. Situation utnyttjade pedagogerna till att barnen fick dramatisera könsroller och hur olika människor kan klä sig. Förskolan har också medvetna strategier för till exempel turtagning och talutrymme, vilka bidrar till att påverka och stimulera barnen i att omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar (steg 4). I den pedagogiska dokumentationen, den individuella planen för varje barn och den mycket tydliga kopplingen till förskolans läroplan, som är väl beskrivet i SKA-mallen och som vi får redovisat från två av hemvisterna, ser vi att förskolan använder de beslutade metoderna och följer upp att varje barn utvecklar en förståelse för allas lika värde. För att visa på kulturer och traditioner i andra delar av världen får barn, som har föräldrar med utländsk bakgrund, utrymme att visa bilder och berätta om upplevelser från resor till mor- och farföräldrar utanför Sverige (steg 5). Utöver årlig utvärdering av Likabehandlingsplanen är att förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling en återkommande punkt för uppföljning och utvärdering på APT och samverkansmöten (SAM) en gång per månad. Detta innebär att metoderna utvärderas kontinuerligt (steg 5). Genom de projekt förskolan väljer att arbeta med, till exempel Livsstil och hälsa, kommer frågor om livsfrågor naturligt upp. Pedagogerna berättar om hur de använt situationer vid någon anhörigs bortgång för att ha riktad litteratur och många långa samtal. Vi ser igen att avprickningen av alla läroplansmål i varje barns individuella plan, är en viktig del i att säkerställa att varje barn får utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Dessa frågor är svåra och det krävs ett förtroendefullt förhållande för att kunna få till stånd goda samtal. Att denna förutsättning finns på förskolan ser vi genom att 69 procent av pedagogerna instämmer helt och 31 procent instämmer till stor del i att Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 6). I de litteraturstudier och seminarier pedagogerna aktivt deltar i behandlas också värdegrundsfrågor. Under våren 2016 bildades ett nätverk i hela skolområdet. I detta nätverk ska pedagogerna, enligt förskolechefen, förankra förskolornas arbetssätt utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla hemvister och förskolechefen lägger förskolan på steg 7. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 6, men på god väg mot steg 7. Liksom under området Utveckling och lärande ser vi att ett steg mot ytterligare utveckling kan vara att arbeta närmare någon högskola och/eller forskare för att följa upp verksamhetens utveckling av arbetet med värdegrundsfrågor över tid. 8

10 C. Barns delaktighet och inflytande Hela förskolans utformning med olika pedagogiska miljöer som har sin utgångspunkt i barnens intresse, förmågor och behov präglar verksamhetens utformning (steg 1). Vi ser tydligt att barnen har stora möjligheter till delaktighet i lärandemiljön genom att välja olika miljöer/stationer att vara i (steg 1). Genom den kontinuerliga uppföljningen och utvecklingen av SKA- och SAM-materialet och den pedagogiska dokumentationen följer pedagogerna upp arbetet med barnens delaktighet. Arbetet med Kompissolarna är även det en viktig del i detta arbete (steg 2). Miljöerna är i stor utsträckning uppbyggda för att vara självgående. Det finns tydliga syften och mål vid varje miljö i text och ofta även uttryckt i bilder. Hur många barn som högst bör vara i samma miljö är också anslaget. Vi ser pedagoger i nära arbete med barnen, men det står klart att barnen i mycket stor utsträckning själva väljer vad de vill göra med stöd av pedagogernas frågor. Vi ser få gemensamma styrda aktiviteter och pedagogerna säger att arbetet helt utgår ifrån det kompetenta barnet. Någon pedagog uttrycker att här skapar vi inte situationer för att uppnå vissa läroplansmål, utan här ser och reflekterar vi över vilka mål barnen når genom sina egna aktiviteter i de olika miljöerna. I barnenkäten anser 74 procent av barnen att det stämmer helt att de ofta får välja vad de vill göra och 23 procent tycker att påståendet stämmer. Vi ser tydligt att barnen både uppmuntras att göra egna val i sitt lärande och har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (steg 2 och 4). I barnens Individuella dokumentation och lärande dokumenterar och reflekterar pedagogerna bland annat över förändrat kunnande över tid och förändrat kunnande i olika sammanhang. Denna dokumentation gör pedagogerna i förhållande till målen i läroplanen och med utgångspunkt i de projekt hemvisten arbetar med. Pedagogerna dokumenterar också varje barns nuläge och utveckling. När pedagogerna dokumenterar uppnådda mål i projekten finns alltid foton med. Barnen får ofta välja vilka bilder som ska med i dokumentation och barnen får också reflektera över vad de gjort. Föräldrarna har tillgång till denna dokumentation. Detta innebär att varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna. 69 procent av pedagogerna instämmer helt i att barnen är delaktiga i lärprocessen och 31 procent tycker att det stämmer till stor del (steg 3). 92 procent av pedagogerna instämmer helt och 8 procent att instämmer till stor del i påståendet att Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande. I Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande instämmer 90 procent av föräldrarna helt eller till stor del. Pedagogen har dagen före ett utvecklingssamtal en planering med barnet, från de allra yngsta till de äldsta, om var de ska vara och hur samtalet går till. Efter stigande ålder har barnet ett allt större ansvar för samtalet. Utvecklingssamtalet tar sin utgångspunkt i barnets individuella dokumentation. Enligt både pedagoger och föräldrar blir det fokus på bilddokumentationen av projekten. Den övriga dokumentationen om barnet, vilken tillsammans med bilddokumentationen finns på ett USB-minne får föräldrarna låna hem. Föräldrarna till de yngre barnen beskriver att de vid utvecklingssamtalet i högre grad än föräldrarna till de äldre barnen, ser på dokumentationen av barnets nuläge och utveckling, främst för att barnet inte är närvarande vid hela samtalet. Vi ser en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Bland annat genom att förskolan genomför Qualis barnenkäter får barnen möjligheter att delta i kvalitetsarbetet. Att 9

11 barnen har en tydlig roll i utvecklingssamtalet visar också att barnen deltar i förskolans utveckling. Förskolan har vidare ett kompisråd som de äldre barnen deltar i (steg 3). Genom att delta i dokumentationen av sitt lärande, som vi beskriver ovan, genom dokumentationen av dagens aktiviteter på hemvisten med bilder på en bildskärm, genom att delta i Kompisråd och i barn- och utvecklingssamtal stimuleras varje barn att reflektera över sitt lärande och barnet är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande (steg 4 och 5). Ett viktigt arbetssätt i förskolan är det, som ofta benämns som det naturvetenskapliga, som börjar med att en frågeställning kommer upp, därefter gör barnen hypoteser, vidare med försök, resultat och slutsatser. Genom att arbeta på detta sätt, vilket vi bland annat ser prov på då barnen provar på ett lutande plan, får barnen se ett sätt att lära. Andra inlärningssätt, som barnen uppmärksammas på, är att de ibland måste repetera för att lära sig. Genom att uppmärksamma olika arbetssätt blir varje barn medvetet om att det finns olika sätt att lära (steg 5). SKA-mallen har förskolan använt sedan Som vi beskriver ovan, utvärderas och kompletteras denna kontinuerligt. Eftersom en stor del av SKA-mallen rör barnens lärande ur olika aspekter, är det systematiska arbetet som förskolan bedriver med SKA-mallen den viktigaste faktorn i förskollärarnas dokumentation och utvärdering för att få barnen att reflektera över sitt lärande (steg 6). Vi ser tydligt att förskolans systematiska kvalitetsarbete, främst med utgångspunkt i SKAmallen, på ett mycket gott sätt binder samman de olika områdena Utveckling och lärande, Normer och värden, Barnens delaktighet och inflytande samt även flera av de kommande områdena i denna rapport. Det gäller arbetssätt, gemensam grundsyn, litteraturstudier och mycket annat. Alla hemvister och förskolechefen lägger även detta område på steg 7. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 6, och på god väg mot steg 7. Liksom under de två tidigare områdena ser vi att ett konkret närmande till forskare kan vara ett viktigt steg i förskolans fortsatta utveckling. D. Arbetssätt och pedagogroll Vi ser en välkomnande miljö där materialet finns tillgängligt för barnen (steg 1). Vi ser också att leken i de olika miljöerna ligger till grund för barnens lärande (steg 1). Bland annat de mycket olika miljöerna som barnen har tillgång till visar att arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). De av pedagogerna planerade miljöerna kan ge ett statiskt intryck, men de är planerade utifrån barnen intressen och behov, så att kreativitet och skapande blir en del i förskolans arbetssätt och lärande. Vi ser det i barnens lekar och hör det av pedagoger och föräldrar (steg 2). Det är vidare tydligt hur pedagogerna genom goda, utmanade frågor stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2). Genom förskolans arbete med SKA-mallen, att varje pedagog har tid till egen reflektion och dokumentation varje måndag samt att det finns utvärderings- och uppföljningsmöten för arbetslagen varje månad dokumenterar och omprövar pedagogerna regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2 och 3). 10

12 Under område B Normer och värden ser vi att 94 procent av barnen instämmer helt i att de trivs på förskolan och 87 procent instämmer helt i att det är roligt att leka med de andra barnen. Vid vårt besök ser vi, precis som barnen, att verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn. Vidare instämmer 85 procent av personalen helt och 15 procent till stor del i att Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 3). Vi ser barnen leka, rita och röra sig både ute och inne. Att också sång, musik, dans och drama är delar i verksamheten beskriver pedagogerna, med exempel som att en situation eller ett samtal kan skapa uppslag till dramatisering (steg 3). Med det redan beskrivna naturvetenskapliga arbetssättet och pedagogernas fokus på produktiva frågor utmanar pedagogerna barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem (steg 4). Återigen ser vi den mycket innehållsrika SKA-mallen som det viktigaste instrumentet i pedagogernas gemensamma arbetssätt för att dokumentera den pedagogiska verksamheten (steg 4). Genom de utvärderingar pedagogerna gjort i flera år och som nu kompletteras med mallar även för månads- och läsårsutvärderingarna bidrar dessa till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). Förskolechefen och de två grupper pedagoger vi intervjuar beskriver samstämmigt hur arbetet med en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling kommit att forma pedagogernas arbete med barnens lärande. Detta arbete startade när nuvarande chef kom för fem år sedan och arbetet ligger till grund för framtagandet av SKA-mallar, arbetsplaner etcetera (steg 5). I det utvecklingsarbete, som alla pedagoger deltar i, är reflektion, analys och utveckling av den egna rollen i relation till barnens utveckling och lärande. Personalen vittnar om det och vi ser till exempel att pedagogerna tar ansvar för olika miljöer utefter sitt eget kunnande och intresse. Förskolan arbetar nära förskolechefens andra förskola och vi möter två pedagoger från denna förskola. Dessa ska vara på Tallbackens förskola under någon vecka för att tillsammans med de ordinarie pedagogerna ytterligare utveckla några av miljöerna. Andra pedagoger roterar och stannar en längre tid (steg 5). 100 procent av personalen instämmer helt i att Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen. Rubrikerna i en månadsanalys och även i läsårsanalyserna är Nulägesbeskrivning, Vad fungerar/hur ska det säkras? Vad behöver utvecklas? Förväntat resultat? och Hur planerar vi att gå vidare? Under varje rubrik ser vi de underrubriker pedagogerna analyserar nämligen Delprojekt, Hållbar utveckling/värdegrundsordet, Utomhuspedagogik och Likabehandling. Genom att förskolechefen är närvarande i det dagliga arbetet på förskolan och noggrant styr och följer upp förskolans olika utvecklingsmöten samt har tagit fram nämnda mallar för uppföljning och utveckling ser vi att hon säkerställer att pedagogerna utvärderar och jämför olika arbetssätt och arbetsformer för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn. (steg 5). Som vi också tidigare beskriver deltar pedagogerna i litteraturseminarier. I SKA-mallen finns en tydlig struktur för litteraturläsningen med reflektion, samt vilken litteratur som ska läsas. Det är böcker som Skolverket gett ut och avhandlingar kring exempelvis naturvetenskap i förskolan. I mallen står bland annat att Någon i arbetslaget skriver ner anteckningar, lärdomar och reflektioner och att Dokumentet sparas och skickas till förskolechefen, som därefter kommenterar skriftligt. Detta är exempel på hur förskollärarna kontinuerligt dokumenterar hur man arbetar utifrån beprövad erfarenhet (steg 6). Den specialpedagog som förskolan har tillgång till har som en av sina uppgifter att arbeta med pedagogerna för att utforma arbetssätt och metoder, som ska gagna barn med särskilda rättigheter. De fem hemvisterna är tydligt planerade dels utifrån att barnen ska känna igen sig från den tidigare 11

13 hemvisten med kontinuitet i till exempel ett basmaterial, dels att det ska tillkomma nya miljöer så att det blir en klar progression i förskolans arbetssätt utifrån varje barns förutsättningar (steg 6). Alla hemvisterna och förskolechefen placerar förskolan på steg 7, medan vi även i detta område bedömer att förskolan ligger på steg 6. Utan tvekan är förskolan på mycket god väg mot steg 7 och ett systematiskt arbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. För att utveckla detta ytterligare har förskolan, som vi nämner ovan, ett tydligt nätverk med förskolechefens andra förskola och även inlett ett samarbete med andra förskolor i kommunen. Att konkret närma sig forskningen inom området är, som vi föreslagit under de tre tidigare områdena, att knyta en forskare till förskolan. Ett ytterligare sätt kan vara att låta någon eller några av pedagogerna gå magisterutbildning för att på så sätt under forskares handledning beforska den egna verksamheten. E. Förskola och hem Vid intervjun med föräldrarna framgår att de känner till såväl läroplanens mål som förskolans mål, vilket tillsammans innefattar kännedom om både uppdrag och verksamhet (steg 1). Genom föräldrarnas utsagor till exempel om pedagogernas mycket goda bemötande, hör vi att pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). 100 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att Jag uppmuntrar föräldrar/vårdnadshavarna att engagera sig i förskolans verksamhet och 82 procent av föräldrarna instämmer på motsvarande sätt i påståendet Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten (steg 2). Genom Qualisenkäter, gemensamma kommunenkäter och på workshops med föräldrarna följer förskolan upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten och även föräldrarnas inflytande (steg 2 och 3). Genom nämnda aktiviteter och ett aktivt forum för samråd med föräldrarna får föräldrarna möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. Flera av de föräldrar vi möter har deltagit i förskolans föräldraforum. Dessa forum äger rum två gånger per termin. Frågor som behandlas spänner över inomhus- och utomhusmiljö och ekonomi till Hur kan vi få fler föräldrar till föräldraforum? (steg 2 och 3). Genom de månads- och läsårsanalyser som förskolan gör utvärderar och utvecklar förskolan de metoder förskolan använder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling. Förskolan har tagit fram mallar för utvärdering av utvecklingssamtal och även frågor till de föräldrar som väljer att inte gå på utvecklingssamtal (steg 4). Av föräldrarna svarar 70 procent att de instämmer helt eller till stor del i att Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande. 17 procent instämmer till viss del och 13 procent vet inte. Genom bilder på hemvisternas datorer kan föräldrarna följa vad barnen gör på dagarna och genom goda samtal vid hämtning och lämning får de veta mer. Varje vecka skickar hemvisterna mejl med veckobrev till föräldrarna. Rubrikerna i veckobreven är Barnen gör/säger, Reflektion, Idéer/Nästa steg och Planering. Föräldrar till barn med särskilda rättigheter får varje månad en uppföljning med samma rubriker som veckobrevet av arbetet kring det egna barnet. Pedagogerna inbjuder och uppmanar föräldrarna att ha frågor och synpunkter på veckobreven. Föräldrarna berättar vid intervjun om workshop på respektive hemvist som de deltagit i. Istället för traditionellt föräldramöte inbjöd förskolan föräldrarna till att diskutera ämnen som förskolans fem 12

14 värdeord, hemvistens projekt och likabehandling. Vi bedömer det som helt klart att förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande och involverar även föräldrarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten (steg 3 och 5). Som vi beskriver ovan har förskolan många olika metoder för att involvera föräldrarna, som föräldraforum, workshop och veckobrev. Förskolan vill ha fler föräldrar som vill engagera sig men föräldrarna har olika möjligheter att uttrycka sina önskemål om hur de vill vara delaktiga. Vi bedömer därför att de föräldrar som är engagerade har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen (steg 6). Förskolechefen och hemvisterna bedömer att förskolan ligger på steg 7 och vi granskare anser att förskolan ligger på steg 6. För att nå steg 7, som gäller hur formerna för föräldrarnas inflytande utvecklas systematiskt, behöver förskolan främst reflektera över veckobrevens utformning. Någon förälder uttrycker att de är skrivna på pedagogiska och kopplingarna till namngivna forskare kan vara svåra att förstå. Förskolan har tonat ner dessa kopplingar, men förskolechefen beskriver att veckobreven också är interna utvecklingsdokument. Föräldrarna ser tydligt att förskolan arbetar professionellt och vill vara en del i detta arbete samtidigt som de känner att förskolan har förväntningar på dem. De har förslag på att förskolan ska ha en kurs Min karriär som förälder för föräldrarna i samband med barnens introduktion på förskolan för att bland annat klargöra och diskutera förskolans förväntningar och föräldrarnas möjligheter till delaktighet, men också andra frågor kanske speciellt för förstagångsföräldrar. F. Organisation Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Tallbackens förskola år 2014 Genomsnitt i Karlskrona kommun år 2014 Genomsnitt i riket år 2014 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 9,58 % 6,42 % 6,3 % *Sveriges Kommuner och Landsting Förskolechefen är medveten om vad den relativt höga sjukfrånvaron beror på och betonar att frånvaron i övrigt är låg. Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Organisation Tallbackens förskola år 2014 Genomsnitt i Karlskrona kommun år 2014 Genomsnitt i riket år 2014 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 31,42 % 54 % 54 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 4,7 5,9 5,3 Förskolan har, som vi ser i tabell 3 ovan, en låg andel barn mellan noll och tre år och vidare färre barn per årsarbetare än både kommunen och riket. 13

15 Tallbackens förskola är en av två förskolor i Rödeby. Ann-Charlotte Wernered är förskolechef med ansvar för båda förskolorna. Det finns tolv förskollärare och fyra barnskötare, en resurspedagog samt en servicepedagog knutna till förskolan. Förskolan har också tillgång till en specialpedagog. Förskolan har fasta vikarier. Servicepedagogen öppnar förskolan varje morgon och ansvarar för att bemanningen på hemvisterna. Det finns fem åldershomogena hemvister. När barnen i en hemvist flyttas upp till nästa följer alltid någon av pedagogerna med. På varje hemvist finns en kommunikatör som är med i de två förskolornas gemensamma pedagogiska utvecklingsråd. Förskolan har en tydlig struktur (steg 1). Hemvisterna är åldershomogena och vi ser en tydlig progression mellan åldersgrupperna. Femåringarna har en egen byggnad. Tre- och fyraåringarnas hemvister ligger intill varandra med ett torg emellan. Även de yngsta barnen har möjlighet att gå emellan hemvisterna under delar av dagen. Möjligheter att leka med något äldre eller yngre barn, mångfalden av olika miljöer samt att vi ser många pedagoger som hela tiden är närvarande, ger en flexibilitet i organisationen som bidrar till att det kan bildas grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). I APT och SAM följer förskolechefen kontinuerligt upp förskolans organisation (steg 2). I påståendet Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten instämmer 69 procent av personalen helt och 31 procent till stor del. Vid våra intervjuer med pedagogerna visar de på en stor tillfredsställelse med förskolans beslutssystem, liksom enkäten visar (steg 3). På varje hemvist finns en av förskolechefen utvald förskollärare, som deltar i den pedagogiska utvecklingsgruppen. Dessa förskollärare benämns kommunikatörer och har en tydlig roll i att förmedla budskap och synpunkter från hemvisterna och beslut till hemvisterna. Det finns vidare allergiombud, hållbarutvecklingsansvarig, hemsidesansvarig, bokombud, kulturombud, brandskyddsombud med flera. Vi ser att förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). 77 procent av pedagogerna instämmer helt i att Förskolan har en bra mötesstruktur och resterande 23 procent instämmer till stor del. De månatliga träffarna med APT, SAM med flera möten är mycket uppskattade av pedagogerna. Någon uttrycker att det är jobbigt, men effektivt att ha mötena efter varandra då mötena är avhängiga av varandra. Detta gör att det inte bara blir effektivt utan planeringen av mötena stödjer också dialog (steg 3). Vi ser och hör alltså att förskolan har en väl genomtänkt organisation med många olika systematiska möten. Förskolechefen skriver så här i den skriftliga redovisningen Genom pedagogiska utvecklingsmöten, utvärdering, enkäter, medarbetarsamtal, barometer utvärderar vi kontinuerligt organisation och mötesstruktur i verksamheten. I samverkansmötena där synpunkter tas upp och diskuteras. Genom SKA- mallen och SAM-mallen, där det dokumenteras en mötesstruktur kontinuerligt under hela läsåret. Individuella mallen som visar på varje barns utveckling och lärande. Genom Pedagogiska dokumentationer Arbetslaget har reflektionstid kontinuerligt där vi reflekterar över lärande och utveckling. Vi delar upp arbetet mellan oss och alla tar sitt ansvar. Vi är flexibla och använder tiden väl. 93 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att Förskolan har en väl fungerande organisation. Alla pedagogerna instämmer helt eller till stor del både i detta påstående och i att Mitt arbetslag fungerar väl. Vi ser tydligt att förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet, liksom att förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur (steg 4). 14

16 Genom de pedagogiska dokumentationerna av varje barns lärande, vilka vi beskriver i tidigare kvalitetsområden, och de veckobrev föräldrarna får bedömer vi att arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande. Att föräldrar till barn med särskilda rättigheter varje månad får en skriftlig redovisning över barnets utveckling stärker detta ytterligare (steg 5). Arbetet på hemvisterna ser ut att skötas mycket effektivt då varje pedagog har ett tydligt ansvar. Att så är fallet ser vi i personalenkäten då 62 procent av pedagogerna instämmer helt och 38 procent instämmer till stor del i att I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter (steg 5). Genom den tydliga, väl genomtänkta organisationen, väl kända handlingsplaner inom viktiga områden och de många gånger tidigare nämnda SKA- och SAM-mallarna ser vi en förskola som har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag (steg 6). Genom egen reflektionstid, tid tillsammans i arbetslaget/hemvisten och över arbetslagsgränserna samt i den pedagogiska utvecklingsgruppen med pedagoger från förskolechefens andra förskola samverkar Organisationens alla delar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen (steg 7). I nämnda grupperingar och med hjälp av gemensamma dokument och mallar utvärderar förskolan systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget (steg 7). Hemvisterna och förskolechefen lägger förskolan på steg 7, vilket vi granskare också gör. Att säkra den kvalitet och det engagemang, som idag finns i organisationen, är av förskolans utmaningar framöver. G. Styrning och ledarskap Naturvetenskap och matematik samt hälsa och ett hållbart samhälle är de prioriterade målen att arbeta med. Därutöver arbetar förskolan med de fem värdeorden Trygghet, Glädje, Gemenskap, Hänsyn och Ansvar. I personalrummet finns dessa mål uppsatta tillsammans med bland annat de olika hemvisternas veckobrev. 85 procent av pedagogerna instämmer helt i att I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga. Förskolan har prioriterade mål och de är väl kända för personalen (steg 1). Vid intervjun med föräldrarna hör vi att de prioriterade målen är väl kända, genom att de ser dem på förskolan, har deltagit i workshop med utgångspunkt i målen och får veckobrev som också fokuserar målen. Så anser också övriga föräldrar då 92 procent av dem instämmer helt eller till stor del i att Jag känner till förskolans mål (steg 2). Förskolan har i sin väl fungerande organisation planlagda tillfällen vecko-, månads- och läsårsvis då förskolan dokumenterar och utvärderar sina prioriterade mål (steg 2). Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i att Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap, varav 85 procent instämmer helt. Gemensamt för de två intervjuerna med pedagogerna och föräldraintervjun är att alla är så eniga om förskolechefens engagemang och professionalitet. Att de förskollärare som är kommunikatörer fungerar som en god länk mellan förskolechefen och hemvisterna är också ett bevis för att förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2). Detta sätt att arbeta visar också att förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar delaktighet och förståelse för uppdraget (steg 3). Alla pedagogerna instämmer helt i Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten, vilket visar att det sätt förskolechefen organiserar förskolan ger alla förutsättningar för att förskolan kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen (steg 3). 15

17 Vid samtalen med pedagogerna liksom med de pedagoger som är kommunikatörer och är medlemmar i PU, framgår att de anser att det finns en klar fördelning av arbetsuppgifter mellan pedagogerna, vilket vi uppfattar att också intervjun vi har med föräldrarna bekräftar. Det engagemang, professionalitet och den närvaro pedagoger och föräldrar beskriver förskolechefen kompletterat med att 92 procent instämmer helt och åtta procent instämmer till stor del i att Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling visar att ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer (steg 4). Pedagogerna anser att de blir sedda av ledning och får återkoppling på sina insatser av ledningen då 46 procent instämmer helt och 54 procent instämmer till stor del i detta. De möten pedagogerna har med förskolechefens andra förskola och de möjligheter hon ger pedagoger att med särskilda uppdrag någon vecka arbeta på den andra förskolan visar att förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva och analysera sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras (steg 4). Genom de beskrivna systematiska och uthålliga sätten att arbeta bedömer vi att det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten (steg 5). I den skriftliga redovisningen skriver förskolechefen Varje arbetslag väljer själv vilken inriktning projektet ska ta genom att projektet grenar ut sig olika delprojekt utifrån till exempel barns intresse, behov, förutsättningar och olika metoder vid inskolning. Strukturen är tydlig men innehållet och genomförandet bestämmer varje arbetslag själva. Kollegialt lärande för att se en mångfald i olika arbetssätt och metoder. Arbetet med projektens utformning uppfattar vi som den viktigaste åtgärden som förskolechefen vidtar för att stimulera pedagogerna till stor variation med att genomföra förskolans mål (steg 5). Utöver SKA- och SAM-mallar har förskolan årliga Arbetsplaner, som lämnas till Utbildningsnämnden. Dessa innehåller mål, aktiviteter, åtgärder och en mycket tydlig uppföljning, analys och utvärdering och varje målområde avslutas med åtgärder för utveckling. Det finns tveklöst fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). Det strukturerade sättet att arbeta med dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering på alla nivåer visar att mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar (steg 6). Pedagogerna beskriver i intervjun hur varje avdelning på förskolan kunde uppfattas som en egen förskola när nuvarande förskolechef tillträdde. Föräldrar beskriver en stor förändring i professionalitet och bemötande och pedagogerna säger också att synen på barnen som kompetenta har utvecklats. Vid samtalen med förskolechefen hör vi att hon hela tiden följt en plan, som nu finns i förskolans dokumenterade verksamhet, främst tidigare nämnda Arbetsplan, som visar att förskolan har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen (steg 6). 85 procent av personalen instämmer helt och 15 procent instämmer till stor del i Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. Vidare instämmer 77 procent helt och 23 procent i I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget. Vid de samtal vi har med pedagogerna vid våra verksamhetsbesök och vid de båda intervjuerna ser vi klart att arbetet med de olika områdena i SKA- och SAM-mallen, som förskolechefen ser som huvudprocesser respektive stödprocesser, omfattas av all personal (steg 5). Att det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal är lika tydligt, ett av kriterierna på steg 7. Alla fem hemvisterna och förskolechefen placerar förskolan på steg 7. Vi bedömer att förskolan i dagsläget ligger på steg 6, med god väg mot steg 7. Genom litteraturstudier, fortbildning och besök på andra förskolor även utanför kommunen finns strategier för att 16