Extern medbedömning av integrerad rehabiliteringssamverkan inom tre samordningsteam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Extern medbedömning av integrerad rehabiliteringssamverkan inom tre samordningsteam"

Transkript

1 Extern medbedömning av integrerad rehabiliteringssamverkan inom tre samordningsteam Slutrapport till Norra Västmanlands Samordningsförbund Ulrika Englund & Berth Danermark Januari 2013

2 1 Innehållsförteckning Inledning och rapportstruktur... 2 Frågeställningar och metod... 2 Samverkansmodeller... 3 Samordning, Samverkan och Integrerad samverkan... 5 De tre Samordningsteamen och deras utgångsläge... 5 Samordningsteam Sala... 5 Samordningsteam Hallstahammar & Surahammar... 7 Samordningsteamet Fagersta, Norberg & Skinnskatteberg (FNS)... 9 FRÅGEOMRÅDE 1: Att fokusera särskilt på ledarskapets utveckling och betydelse för att utveckla och driva integrerade samverkansverksamheter FRÅGEOMRÅDE 2: Att bedöma hur integreringen av rehabiliteringssamverkan lyckas och tar steg framåt i förhållande till de komplexa behov som finns hos serviceanvändarna, och myndigheternas förväntningar om ökad arbetsförmåga genom denna omorganisering och nytänkande FRÅGEOMRÅDE 3: Att jämföra utvecklingen av myndighetsintegrerad samverkan med erfarenheter av fördjupad samverkan i omvärlden Avslutande reflektioner och rekommendationer för fortsatt utveckling av samverkan Referenser Bilagor... 21

3 2 Inledning och rapportstruktur En forskargrupp vid Örebro universitet har av Norra Västmanlands Samordningsförbund fått i uppdrag att genomföra en så kallad extern medbedömning med inriktning på samverkan inom de tre teamen i Sala, Hallstahammar och Surahammar samt Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Rapporten är gruppens samlade bedömning av utvecklingen. Den inleds med en kortfattad beskrivning av uppdraget, olika former för samverkan samt begreppen samordning, samverkan och integrerad samverkan. Därefter ger vi en redogörelse för teamens uppbyggnad och funktion. I detta sammanhang redovisas hur medarbetare i de olika teamen upplevde samverkansprocessen. Sedan gås de tre frågeområdena (se nedan) igenom och rapporten avslutas med reflektioner och rekommendationer för fortsatt utveckling av samverkan Samordningsteamens insats, gemensam för berörda huvudmän, syftar till att erbjuda kvalificerat och professionellt stöd genom samordnad rehabilitering till individer med detta behov. Målet för teamens insats är att individen ska realisera en arbetsförmåga eller uppnå annan stabil lösning samt få förutsättningar för en egen försörjning. Samordningsteamen startades upp vid tre olika tidpunkter 2011 och är permanenta. Inom teamen finns kompetenser från samverkansparterna kommun, Arbetsförmedling och från och med våren/sommaren, 2012, Landstinget med en kuratorskompetens. Inom ledningen för verksamheten ingår även Försäkringskassan som part. Inom två av teamen har en ansvarig verksamhetsledare utsetts och två team har varsin administratör. Ett team har fördelat uppgifterna på flera personer i teamet. Frågeställningar och metod Huvuduppdraget för forskargruppen har formulerats i tre övergripande frågeområden: 1) Att fokusera särskilt på ledarskapets utveckling och betydelse för att utveckla och driva integrerade samverkansverksamheter 2) Att bedöma hur integreringen av rehabiliteringssamverkan lyckas och tar steg framåt i förhållande till de komplexa behov som finns hos serviceanvändarna, och myndigheternas förväntningar om ökad arbetsförmåga genom denna omorganisering och nytänkande 3) Att jämföra utvecklingen av myndighetsintegrerad samverkan med dokumenterad erfarenhet av fördjupad samverkan i omvärlden De tre frågeställningarna har studerats genom en rad olika kartläggningar. Frågan om

4 3 ledarskapets utveckling studerades genom en enkät (bilaga 1) ställd till teamens verksamhetsledare samt till representanter för teamens olika styrgrupper. Svaret på enkäten var menat att representera en samlad bild av synen på ledarskapet per Samordningsteam respektive styrgrupp. Implementeringen av den integrerade samverkan studerades genom sammanlagt tre enkäter. Samverkansenkät 1 (bilaga 2) och 2 (bilaga 4) genomfördes under uppdragets inledande fas, våren Samverkansenkät 3 (bilaga 3) genomfördes som en uppföljning under uppdragets avslutande fas, hösten Enkät 1 om samverkan ställdes till teamens medarbetare och berör frågor som tidigare samverkanserfarenhet, förväntningar som funnits på samverkan inom samordningsteamet samt vad man upplever fungerar bra respektive vad som kan utvecklas ytterligare. Enkät 2 om synsätt (bilaga 4) riktades till både styrgruppsmedlemmar, teammedarbetare och remitterande handläggare på respektive myndighet med syfte att belysa hur man associerar till begreppen samordning, samverkan och integrerad samverkan. Då olikheter i synsätt kan utgöra hinder i samverkan ger resultatet från begreppsstudien möjligheter att kartlägga såväl likheter som skillnader i sättet att associera till dessa begrepp. Detta kan utgöra en grund för att ytterligare förbättra samverkansprocessen. Det samlade resultatet av enkäten om synsätt, fördelat per organisationstillhörighet återfinns i bilaga 5. Enkät 3 med syfte att belysa utvecklingen av den integrerade rehabiliteringssamverkan ställdes även den till såväl styrgruppsmedlemmar, teammedarbetare som till remitterande handläggare på respektive myndighet. Det tredje frågeområdet besvarades genom att forskargruppen relaterade de resultat som framkommit till dokumenterade erfarenheter från fördjupad samverkan i andra kontexter. För att få en bredare förståelse för arbetet inom team och styrgrupper har även intern dokumentation och rapportering studerats. Förutom metoderna ovan har en av forskarna deltagit på processdagar i vart och ett av teamen samt vid en gemensam mötesdag för de tre styrgrupperna. Dessa mötestillfällen har varit värdefulla och informativa när det gäller att få en bättre uppfattning om samverkan inom varje team, mellan team och remitterande myndigheter och av förhållandet mellan teamen och sina respektive styrgrupper. Information som inhämtats under dessa möten har inkluderats i de sammanfattande beskrivningar av samverkan inom respektive team som ges nedan, där samtliga citat härrör från medarbetare inom respektive samordningsteam. Samverkansmodeller Olika former av samverkan kräver olika typer av insatser och engagemang. Vilken form som passar bäst beror på syftet med samverkan men likväl på vilka resursmässiga ramar som finns. Axelsson & Bihari Axelsson (2007) beskriver olika modeller för samverkan inom folkhälsoarbetet, där samtliga modeller innehåller inslag av både vertikal och horisontell

5 4 integrering vilket innebär att individerna styrs både horisontellt i sina samverkansgrupper och vertikalt i sina basorganisationer. Regelbundna möten för kontakter, informationsutbyte och gemensam planering av gränsöverskridande aktiviteter. Omfattning och svårighetsgrad i samverkan påverkar frekvens, systematisering och formalitet. Detta är den enklaste formen av samverkan. Exempel: nätverk. Formella överenskommelser om riktlinjer, som sträcker sig över de organisatoriska gränserna. Ger en formell ram som innebär samordning av samarbetet mellan organisationerna. Exempel: vårdkedjor. Särskilda samordningsorgan såsom samrådgrupper eller så kallade case-managers med uppgift att lotsa klienter mellan berörda organisationer. Exempel: barnahus. Gränsöverskridande multidisciplinära team mer eller mindre kontinuerligt intensivt samarbete runt klienter. Kan fungera relativt självständigt men har ofta styrgrupp för övergripande samordning. Exempel: familjecentraler. Samlokalisering, sambudgetering som på sikt kan leda till sammanslagning. Exempel: skapandet av "ny enhet". I Danermark & Germundsson (2007) presenteras fyra olika modeller för hur man i några studerade samverkanssatsningar valt att organisera sin samverkan inom området arbetslivsrehabilitering. De bygger på en något annorlunda sätt att strukturera arbetet på. Projektmodell/matrismodell "ett projekt etableras där samtliga involverade aktörer gemensamt äger projektet och verksamheten är i större eller mindre utsträckning en del av aktörens löpande verksamhet" Den mest problematiska och konfliktfyllda modellen med dubbla roller och lojaliteter, ställer även stora krav på samverkanskompetens på ledningsnivå. Ny enhet skapas "tydligt separerad från de gamla hemmaorganisationerna genom exempelvis egen ledning, budget och personal" Antas fungera bra om det är en långsiktig satsning men kan också betyda att nya revir och nya behov av samverkan skapas. Det finns risk att hemmaorganisationerna blir dränerade på viktig kompetens och att ett "vi och dom"-tänkande uppstår. Nätverksmodellen "samverkan byggs in i befintliga strukturer. Olika nätverk formas för olika syften" Tidskrävande och kräver stort engagemang från ledningen samtidigt som den riskerar att bli diffus och individberoende och därmed inte strukturellt förankrad. Systematiserade flerpartssamtal "ny enhet bildas men de involverade deltar även regelbundet i moderorganisationernas löpande arbete" en naturlig dialog upprätthålls mellan nya och gamla organisationen, ingen av de involverade parterna dominerar. Utifrån beskrivningar av olika samverkanstyper, ovan, kan det vara av intresse för Samordningsförbundet att, med bakgrund i ovanstående resonemang, reflektera kring om samverkan av integrerat slag är en utvecklad form av samverkan av typ gränsöverskridande multidisciplinära team eller om det står för en annan mer utvecklad form av samverkan? Denna fråga återkommer vi senare till i rapporten.

6 5 Samordning, Samverkan och Integrerad samverkan Inom samordningsförbundet används olika begrepp när man kommunicerar frågan om samverkan. Ett antal företrädare för arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt kommunen gavs därför möjlighet att ge sin syn på vad tre ofta förekommande begrepp inom samordningsförbundet stod för. Begreppen var Samordning, Samverkan och Integrerad samverkan. Denna typ av uppgift är krävande och ställer höga krav på den svarande. Det fordrar att man har reflekterat över begreppen, har erfarenhet av vad de i praktiken kan innebära samt att man kan formulera innebörderna av de tre begreppen så att de inte blir synonyma. Det enklaste sättet att sammanfatta resultatet av denna uppgift är att det råder en mycket stor oklarhet om vad begreppen egentligen står för. Den röda tråd som ses i svaren är att det finns en tanke om att det inte är en fråga om kvalitet utan kvantitet. Med detta menas att det i alla tre fallen rör sig om någon form av samverkan men att den är utvecklad i det som kallas integrerad samverkan, mindre utvecklad i samverkan och minst i samordning (se bilaga 5). Värt att notera är att innebörden i begreppet integrerad samverkan tycks vara oklar för många. De tre Samordningsteamen och deras utgångsläge Vi ger nedan en kort beskrivning av de olika teamen och deras utgångsläge vad gäller samverkan. Det senare beskrivs med stöd av en så kallad Spindelmätning som genomfördes initialt när uppdraget påbörjades. Spindeln är ett processverktyg som tagits fram av forskargruppen och som använts i flera tidigare samverkansstudier. Spindeln syftar till att ta tempen på samverkan vid en given tidpunkt och utgår ifrån faktorer som visar sig ha en betydande roll för en god och gynnsam samverkan. En spindelmätning kan bidra med ökad kunskap om hur den gemensamma bilden av samverkan upplevs vid tidpunkten, vad i samverkan som kan utvecklas ytterligare på olika nivåer och på vilket sätt detta kan gå till. Idén kring Spindeln ligger i linje med det lösningsfokuserade arbetssätt som redan präglar verksamheten i team och styrgrupper. Forskargruppens förhoppning är att Spindeln kommer att utgöra ett värdefullt processredskap i den fortsatta vidareutvecklingen av en fördjupad och integrerad samverkan kring målgruppen. Spindelmätningen genomfördes under våren 2012 i samtliga team och styrgrupper. Samordningsteam Sala 1 Många tänker gott om människor och vill finna lösningar tillsammans som kan vara hållbara. 1 Beskrivningarna av de tre teamen är till största delen hämtade från delrapport till Norra Västmanlands Samordningsförbund, juni, 2012.

7 Samordningsteamet i Sala har funnits sedan sommaren 2011 och personalstyrkan är i stort sett oförändrad sedan starten. Det råder ett gott samarbetsklimat mellan teamets samtliga medarbetare och det är tydligt att man har en gemensam viljeriktning och ideologi, god samsyn kring arbetssätt och upplägg av verksamheten. Man upplever sig ha haft stor frihet när det gäller att utforma arbetet gentemot deltagarna där flexibilitet, lyhördhet, egen vilja och lärande står i fokus. Man vittnar om att deltagarna är gladare och mer närvarande nu än innan man startade sina respektive insatser och flera tycker att det bästa har varit att man fått den tid man själv ansett sig behöva. De flesta av teamets medarbetare har tidigare erfarenhet av att samverka med övriga myndigheter och man har i regel goda erfarenheter av denna. Förväntningarna som funnits på samverkan inom teamet handlar bl.a. om att kunna skapa en gemensam syn på målgruppen utifrån individens bästa i intresse och att en gemensam och långsiktig tanke, bortom myndighetsgränserna ska realiseras. Att integrera samverkan mellan myndigheterna ses som en prioriterad fråga från ledningshåll och man upplever ett stort stöd från både närmaste chefer och från sin styrgrupp med ett gott samtals- och diskussionsklimat. Skillnaden som man ser med samverkan inom samordningsteamens organisation och arbete berör bl.a. kortare och snabbare beslutsvägar och en ny tydlighet och tyngd i samverkan kring målgruppen: Nu är det ännu mer tydligt att hela organisationen skall med allt från politiker, chefer, handläggare och samordnare. Teamet har dock haft förväntningar på en mer vardaglig samverkan med specifikt landsting och försäkringskassa men dessa har inte riktigt infriats. Man ser också att när det gäller landstinget specifikt saknas en fullgod närvaro och medvetenhet på ett organisatoriskt plan men man ser att det i vissa fall fungerar bra på individnivå. För framtiden påtalas också behovet av en tydligare gemensam tanke för samordningsteamets arbete, där alla parter lika delaktigt och engagerat kan arbeta tillsammans med visioner för vart man vill nå med arbetet. Teamkänslan beskrivs som central för medarbetarna i teamet och man arbetar kontinuerligt med att laget runt ventilera vad som fungerar/inte fungerar och uppdelningen av deltagare mellan teamets kompetenser etc. Men man uttalar ett behov av att få mer tid till förutsättningslösa samtal, att få stöta och blöta och reflektera mer tillsammans. Istället prioriteras dessa stunder ofta bort för t.ex. för individuella samtal man har med inskrivna deltagare. Även egen individuell handledning, utifrån teamets specifika uppdrag efterlyses. Ett upplevt hinder i samverkan utgörs av otydlighet kring sekretess. Detta visas bl.a. i förhållande till remitterande handläggare, trots att deltagarna i teamet ofta givit sitt samtycke till att involverade myndigheter ska kunna kommunicera öppet. Man ser också att samverkan gentemot remitteringsgruppen som har en central nyckelroll i urvalet av deltagare skulle kunna utvecklas ytterligare. Det blir svårt när man har en känsla av all information inte kommer fram trots att alla inblandade sitter i rummet, på ex. en gemensam planering. Men myndighetssamverkan beskrivs ändå generellt som relativt naturlig och positiv. Det är lätt att få till möten och kontakttagande och kommunikationsvägarna fungerar bra med olika kontaktpersoner. Framgångsfaktorer som lyftas fram (t.ex. avseende diskussioner med den remitterande samverkansgruppen) är ett gemensamt synsätt, en positiv tilltro till deltagarens 6

8 möjliga vägar framåt samt en god människokännedom och ett starkt gemensamt engagemang. Man menar att man är på god väg och att insatser har kommit till stånd i ett tidigare skede, men att man nu måste få det att växa och gro ännu lite snabbare. 7 Den initiala spindelmätningen i Sala visar att de flesta samverkansfaktorerna värderas relativt högt av såväl team som styrgrupp. Verksamheten skattar brukar- och deltagarinflytandet samt samsyn kring arbetssätt högre än vad styrgruppen över lag gör. Omvänt bedöms samverkanskompetens och informationsflöde mellan parterna som mer välfungerande av styrgruppsrepresentanterna. Relativt enhälligt ses på både verksamhets- och ledningsnivå störst utvecklingspotential kring resurstillgång och harmonisering av parternas regelverk. Brukar- och deltagarinflytande Samverkanskompetens Tillgång till resurser (t.ex. tid) Ledningens stöd och engagagemang Andra parters engagemang Informationsflödet mellan parterna Samsyn kring arbetssätt Parternas regelverk harmoniserar Kunskap om samverkanspartners Verksamhet Ledning Samordningsteam Hallstahammar & Surahammar Flera kompetenser samarbetar idag för att identifiera var deltagarna befinner sig och vilka behoven är. I Hallstammar & Surahammar startades samordningsteamet upp i september På grund av problem med gruppsammansättning i teamet har personalgruppen förändrats sedan start. Sedan 1 april, 2012 har dock ett så gott som komplett team kunnat bildas och man påbörjade direkt arbetet med att få teamet att komma samman. Entusiasmen och engagemanget kring det gemensamma uppdraget är påtagligt positiv och trots olika personligheter och kompetenser har man identifierat varandras styrkor och möjligheter för att på bästa sätt kunna komplettera varandra. Vi vakar över varandra. Vi har samma förväntningar och samma vilja och en positiv atmosfär som andas arbetsglädje.

9 Inom teamet är man sedan tidigare vana samverkare. Det som skiljer samordningsteamets verksamhet från tidigare erfarenheter är t.ex. att man upplever sig ha mer tid till att fördjupat identifiera var individen befinner sig och vilka de specifika behoven av insatser är. Ett stort stöd upplevs från styrgruppen som beskrivs som positiv och kreativ med en stor vilja kring att finna lösningar och möjligheter. Konkreta exempel på när samverkan fungerat väl är t.ex. den gemensamma handlingsplan som skapats med Affektiva mottagningen, samordningsteamet och deltagaren. I dessa fall har man lyckats sätta in rätt sorts insatser och deltagaren har sluppit agera budbärare. Man vittnar om hur deltagarna tar steg framåt och hur man har ett behov av att få ta egna beslut och bli lyssnad på. Citat från deltagare lyder t.ex. Här törs jag säga som jag känner och det här är första gången någon frågar vad jag vill. Samordningen av resurser kring deltagarna är en av teamets viktiga uppgifter. I flera fall (men ej i alla) har individuella handlingsplaner för deltagarna upprättats. Alla är dock överrens om att det finns ett stort och ökande behov av just samordning. Vikten av att vara flexibel i sitt sätt att arbeta och vara en kameleont, framhålls som central då man måste arbeta på olika sätt med olika individer utifrån dennes specifika behov. Avseende samverkan med vissa remitterande handläggare beskrivs att förväntningarna på teamet vid uppföljningsmöten är höga avseende att kunna uppvisa resultat för deltagaren. Man verkar se samordningsteamets som en avlastande instans snarare än en samarbets- /samverkanspart med vilket man bär ett gemensamt ansvar och intresse för deltagarens utveckling. Samverkan upplevs även som problematisk då regelverket hos annan part kolliderar med samordningsteamets intentioner. Man menar dock att det förmodligen ofta handlar om okunskap kring regelverk och förhållandet till dessa. För att arbetet gentemot målgruppen ska kunna utvecklas vidare lyfter man vikten av att se deltagande i teamet som en långsiktig verksamhet, även när deltagaren kanske tillfälligt uteblir från verksamheten eller kanske till och med misslyckas i sin sociala rehabilitering. Vidare önskas mer tid för individuella möten och samtal med deltagarna. Gemensamma utbildningstillfällen tillsammans med remissgrupp och handläggare efterlyses också samt fler möjligheter att träffa och utbyta erfarenheter med övriga samordningsteam. 8 I Hallstahammar/Surahammar visar den initiala spindelmätningen på vissa skillnader generellt mellan styrgrupp och teamets personal där ledningen tenderar att skatta flera av samverkansfaktorerna högre än vad verksamheten gör. Hos ledningen ses högst värden avseende samsyn i arbetssätt, informationsflöde och stöd från sin närmaste ledning medan verksamheten skattar brukarinflytande, samsyn kring arbetssätt och ledningsstöd högst. Harmonisering av parternas regelverk representerar området med störst utvecklingspotential. Not: I sammanhanget kan noteras att två tredjedelar av teamets personal är relativt nya i samordningsteamet och kan hända har man vid tiden för mätningen ännu inte hunnit skaffa sig en tillräckligt stor erfarenhet av de samverkansområden som Spindeln representerar.

10 9 Brukar- och deltagarinflytande Samverkanskompetens Tillgång till resurser (t.ex. tid) Ledningens stöd och engagagemang Andra parters engagemang Informationsflödet mellan parterna Parternas regelverk harmoniserar Samsyn kring arbetssätt Kunskap om samverkanspartners Verksamhet Ledning Samordningsteamet Fagersta, Norberg & Skinnskatteberg (FNS) Det är tydligare nu hur vi skulle kunna samverkan med andra och med vilka vi ska samverka. Team FNS var det första teamet att starta sin verksamhet i januari 2011 och man beskriver en ganska turbulent inledning utan egentlig startsträcka och tid för arbetsplanering. Från att ha haft ett mindre antal deltagare vid start har man idag kö in till teamet. Det har därför blivit nödvändigt att inte ta in nya deltagare i nuläget för att kunna fokusera tillräckligt på redan inskrivna deltagare. Stödet från styrgruppen har sedan start varit stort med ett öppet samtalsklimat och högt i tak då problem uppstått. Sammansättningen i personalgruppen beskrivs som god där respektive kompetens och personlighet upplevs komplettera varandra. Man betonar vikten av att var lyhörd och flexibel i sitt arbetssätt och upplever att kunskapen om deltagarnas olika situationer och om varandra hela tiden ökar. Men kuratorskompetensen saknas, bl.a. som ett bollplank i ärenden som kräver kuratorns specifika kompetens men också som en direktkontakt gentemot t.ex. psykiatrin. Frånvaron av en kurator har bidragit till att övriga medarbetare fått gå balansgång för att inte glida in på yrkesområden som ligger utanför den egna professionen, men som deltagaren har ett stort behov av. En tydligare delaktighet från landstinget skulle dessutom ge en ökad legitimitet i arbetet, menar man. Teamets medarbetare har viss tidigare samverkanserfarenhet med övriga myndigheter och tycker att denna generellt fungerat bra men i vissa fall mindre bra eller dåligt. Samordningsteamets verksamhet skiljer sig från tidigare samverkan på det sätt att man nu kommit närmare övriga myndigheter då vägarna till varandra är tydligare och samarbetet nu tätare. Samverkan står i fokus i och med att de olika parterna placerats under samma tak. Man har idag en gräddfil in till varandra. Förväntningarna man haft på samverkan inkluderar t.ex.

11 10 att skapa samsyn kring målgruppen samt att formulera och tillämpa gemensamma målsättningar vilket kan minimera risken för att deltagarna faller mellan stolarna. Att vara enade kring deltagarna har fungerat bra. Man har en naturlig mötesplats både som personalgrupp och gentemot deltagarna. Flera ur teamet uttrycker att intresset för deltagarna bland remitterande handläggare varierar vilket får till följd att samverkan haltar med enskilda remittenter medan den flyter på helt naturligt med andra. Missförstånd kring teamets uppdrag och funktion har också förekommit då man som handläggare (i eventuell brist på egna möjligheter och insatser) remitterar personer till teamet som ett slags sista utväg. Även inom teamet FNS lyfter man sekretessrelaterade frågor som exempel då samverkan fungerat mindre bra eller varit problematisk. Som goda exempel på att samverkan fungerat väl är då man lyckats lyfta individer och kunnat skräddarsy insatser för den enskildes specifika situation (t.ex. genom att fortsätta med gruppverksamhet parallellt med en arbetsprövning). Eller då man kört fast kring en deltagare och en omedelbar remittering från aktualiserande handläggare till ex. psykiatrin kan ske. I dessa fall har kontaktytorna varit korta, det har funnits en tydlighet kring vem som ska göra vad och när samt att man kunnat följa upp på ett bra sätt efteråt. Framgångsfaktorer som beskrivs är att det då funnits en vilja från alla håll och att man tagit gemensamt fortsatt ansvar för individen ifråga. Man betonar även vikten av att fortsätta ge verksamheten legitimitet för att arbeta framöver. Därtill bör chefer på alla nivåer på ett än tydligare sätt fortsätta att betona vikten av att samverka men samtidigt även kunna visa vad det faktiskt innebär att samverka. En medarbetare menar: Med tiden får alla myndigheter tänket samverkan, då kommer utveckling och förändring automatiskt. Resultatet av Den initiala spindelmätningen inom FNS visar att teamets medarbetare generellt skattar samverkansfaktorerna högre än ledningen, med högre värden inom sju av de nio områdena. Endast informationsflödet och kunskapen om andra samverkansparter bedöms högre av ledningens representanter. Den sammantagna bedömning visar att samverkan inom området bedöms som bra men med störst utvecklingspotential inom området regelverk och resurstillgång. Högst värden ses ur verksamhetens perspektiv kring brukar- deltagarinflytande med i det närmaste maximalt värde.

12 11 Brukar- och deltagarinflytande Samverkanskompetens Tillgång till resurser (t.ex. tid) Ledningens stöd och engagagemang Andra parters engagemang Informationsflödet mellan parterna Samsyn kring arbetssätt Parternas regelverk harmoniserar Kunskap om samverkanspartners Verksamhet Ledning FRÅGEOMRÅDE 1: Att fokusera särskilt på ledarskapets utveckling och betydelse för att utveckla och driva integrerade samverkansverksamheter Nedan sammanfattas resultatet av enkäten om ledarskapets utveckling (bilaga 1). Enkäten har besvarats av fem av de sex olika grupperna (verksamhetsledare och styrgruppsmedlemmar). Verksamhetsledare från Hallstahammar-Surahammar har inte besvarat enkäten. Representanter från varje styrgrupp valdes ut för att besvara enkäten. Dessa samt verksamhetsledarna fick sedan möjligheten att kontakta andra ur styrguppen/teamet vid besvarandet. På frågan hur de tillfrågade upplever att ledarskapet fungerar har två av grupperna svarat Mycket bra och tre av grupperna Bra. (Svarsalternativen gick från Mycket dåligt till Mycket bra.) Vad gäller synen på ledarskapets utveckling (i positiv eller negativ riktning) avseende pågående rehabiliteringssamverkan beskrivs den på följande sätt: Det har genomgående blivit en tydligare struktur i arbetet. Förbättrat informationsflöde och en ökad samsyn nämns också. Det framhålls dock att det finns en utvecklingspotential genom att samtliga centrala aktörer inte är med. Man saknar landstinget (psykiatrin). Det framhålls också att det varit ett visst byte av styrgruppsmedlemmarna som motverkat hög grad av kontinuitet. Vilken betydelse man tillskriver ledarskapet när det gäller pågående rehabiliteringssamverkan och det arbete som genomförs inom ramen för Samordningsteamets verksamhet kan sammanfattas på följande sätt. De svarande lyfter fram flera centrala aspekter av samverkansarbetet där ledarskapet spelar stor roll. Det kan tolkas så att de tillskriver ledningen ett stort ansvar för att samverkan skall fungera bra. Att ett gemensamt synsätt utvecklas, att

13 känslan av sammanhang uppstår samt att målen nås är exempel på sådana viktiga ledningsfrågor. Vidare nämns flexibilitet som en viktig egenskap hos en väl fungerande ledning. Det är också ledningens ansvar att bygga samverkansstrukturer så att samverkan inte blir beroende av enskilda medarbetare. Det ingick också i uppgiften att ge exempel på något i ledarskapet för rehabiliteringssamverkan som de upplevt ha en positiv respektive negativ inverkan på pågående samverkan kring målgruppen. Lyhördhet, prestigelöshet, erfarenheter och kunskap nämns som positiva exempel. Initiala problem kunde också lösas på ett effektivt sätt. En intressant och viktig aspekt är att tilltro nämns som en positiv erfarenhet. Inom samverkansforskningen framhålls ofta detta som en fundamental aspekt på samverkan. Till de negativa erfarenheterna nämns myndigheternas olika ersättningsnivåer och regelverk. Frågor som hanteras i gruppen måste också föras in i den ordinarie organisationen på ett tydligt sätt. Här nämns också att politiker bör bli mer insatta och drivande samt att verksamheten i några myndigheter bör prioriteras högre. Vidare bör ledarskapet framgent utvecklas så att det leder till en ökad närvaro vid sammankomsterna, dvs. en högre prioritering av arbetet. En ökad prioritering kan också ta sig uttryck i att, som en grupp framhåller, deltagarna erhåller någon form av ersättning för arbetet i gruppen. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att ett antal mekanismer i ledarskapet på ett positivt sätt utvecklat och drivit på samverkan i de tre teamen. Flexibilitet, gemensamt synsätt, lyhördhet, prestigelöshet, erfarenheter och kunskap samt en tydlig struktur är viktiga sådana mekanismer. Det har också framkommit motverkande mekanismer. Att verksamheten inte har lika hög prioritet bland de inblandade myndigheterna, frånvaron av psykiatrin, olika regelverk och ersättningsnivåer nämns. 12 Det bör dock framhållas att samtliga främjande respektive hindrande mekanismer inte förekommer i alla tre verksamheterna. De föreligger dock i en eller flera verksamheter och de bör göras till föremål för diskussion inom de olika verksamheterna. FRÅGEOMRÅDE 2: Att bedöma hur integreringen av rehabiliteringssamverkan lyckas och tar steg framåt i förhållande till de komplexa behov som finns hos serviceanvändarna, och myndigheternas förväntningar om ökad arbetsförmåga genom denna omorganisering och nytänkande Som nämnts har denna frågeställning adresserats med huvudsakligen två enkäter. Dels i en inledande enkät om samverkan (bilaga 2) som besvarades av 10 av medlemmarna i teamen och

14 dels genom en senare webenkät (bilaga 3) med 33 svarande medarbetare (styrgruppsmedlemmar, teammedarbetare och remitterande handläggare). Först sammanfattar vi resultaten från den förstnämnda enkäten 2. De största skillnaderna mot tidigare samverkan med parterna inom Samordningsteamen är upplevelsen av att det nu är lättare att nå varandra, kortare och snabbare beslutsvägar än tidigare, att alla myndigheter förstår vikten med samverkan samt att det nu är tydligare att hela organisationen ska involveras i samverkan kring målgruppen. De förväntningar som redovisas är att samverkan ska leda till att målgruppen på ett tydligare sätt fokuseras. Därigenom nås bra resultat som innebär att individen stärks utifrån sina egna förutsättningar och kan föras närmare en egen försörjning samt att man undviker att någon faller mellan stolarna. Det finns även förväntningar på att samverkansparterna ska få lättare att nå varandra och kunna föra en bra dialog. Det som inte infrias är att landstinget inte bidragit i så stor utsträckning som man förväntade sig före teamens bildande. Att kompetenser har saknats har inneburit att andra fått fylla det behovet. Det framhålls också av några respondenter att en viktig faktor huruvida samverkan blir framgångsrik eller inte är avhängigt vilka personer som ingår i samverkansgruppen. På frågan om hur pass naturlig samverkan upplevs på en skala från 0 till 5 hamnar resultatet, inom samtliga Samordningsteam, på 3 eller 4. Någon upplever att psykiatrin är svår att få med i samverkan. Konkreta exempel på när samverkan fungerat bra är att det har varit lätt att få till möten, att individuella lösningar har kunna erbjudas målgruppen, att remissförfarandet har påskyndats, att alla myndigheter deltar, en tydlighet kring vem som gör vad samt god uppföljning. Upplevda framgångsfaktorer för samverkan är att samtycke finns för att samarbeta över organisationsgränserna, att det upprättats naturliga vägar och en tydlig dialog mellan deltagarna samt att vars och ens roll är tydlig. Samverkan genomsyras även av en positiv människosyn som sätter målgruppen i centrum och försöker hitta bästa möjliga lösning för den enskilda individen. Orsaker till att samverkan inte alltid har fungerat bra uppges vara kraven på sekretess och annat regelverk som hindrar samverkan, prestige, interna organisatoriska frågor som tid och resurser och att chefer inte tar sitt ansvar för att samverkan ska fungera. Det förhållandet att landstinget vid tiden för enkäten ännu ej var representerat i teamen var också en orsak till att samverkan inte upplevdes optimal. Vad som behövs för att samverkan kring målgruppen ska bli bättre är att arbetet är långsiktigt, att cheferna tar större ansvar och ger medarbetarna i teamen tydliga mandat. Landstinget behövde också bli en tydlig del av samverkan eftersom alla parter förväntas delta lika mycket. Frågor kring sekretessen behöver också lösas Delar av resultatet av denna enkät har redovisats ovan per område. Här görs endast en sammanfattande redovisning.

15 Den senare enkäten om samverkan utgjordes av en webenkät (bilaga 3) som besvarats av samtliga team, deras styrgrupper samt remitterande handläggare vid de olika myndigheterna. Enkäten utgjordes i huvudsak av ett antal påstående som de svarande skulle ta ställning till. Nedan redovisar vi utfallen av dessa påståenden. 14 Under den tid jag deltagit i rehabiliteringssamverkan anser jag att integreringen av samverkan har utvecklats: I negativ riktning I varken negativ eller positiv riktning I positiv riktning Ingen uppfattning Att integrera samverkan innebär att den på ett tydligt sätt byggs in i det löpande arbetet och det är mycket tydligt att detta upplevs så ha skett. Jag anser att ett viktigt syfte med rehabiliteringssamverkan är att kunna få ta del av andra verksamheters resurser. Jag instämmer: I viss utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning

16 15 Jag anser att ett viktigt syfte med rehabiliteringssamverkan är att ställa sin egen verksamhets resurser till andras förfogande. Jag instämmer: I viss utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Med resurser avses i första hand kunskap, kompetens och erfarenhet men också resurser i form av mer materiella förhållanden som exempelvis pengar och lokaler. Inom samverkansforskningen omnämns två grundläggande förhållningssätt till att samverka. Ett synsätt är att man samverkar för att få del av andras resurser. Ett annat är synsätt är att ställa den egna organisationens resurser till andras förfogande. Det rör sig dock inte om ett antingen eller -förhållande utan frågan är vilket perspektiv som dominerar. Här ser vi att det är det andra perspektivet som dominerar även om det förstnämnda också är utbrett. Det brukar framhållas att om det förstnämnda, att få del av andras resurser, är helt dominerande kan detta leda till problem av typ Svarte Petter -agerande. I detta fall tycks denna risk inte föreligga. Under den tid jag deltagit i rehabiliteringssamverkan har jag fått en ökad kunskap om övriga samverkansparter (t.ex. avseende huvuduppdrag, parternas regelverk, möjligheter respektive begränsningar i samverkan): Jag instämmer: Inte alls I viss utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Ingen uppfattning

17 Här uppger en minoritet att de instämmer i stor eller mycket stor utsträckning. Det är ett tecken på att utvecklingen visserligen inneburit ökade insikter men för majoriteten är detta inte en stor kompetenshöjning. Detta kan tolkas så att kunskapen för många redan från start var god och att en ökad samverkan inte nämnvärt ökat på den. Det kan också tolkas så att det här finns en stor utvecklingspotential. 16 Under den tid jag deltagit i rehabiliteringssamverkan anser jag att det bland samverkande parter har skapats en större helhetssyn kring målgruppen (deltagarna i teamen): Jag instämmer: I liten utsträckning I viss utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Ingen uppfattning Att utgå från en helhetssyn är i denna form av rehabiliteringsverksamhet en många gånger avgörande faktor som dessutom är en lagstadgad skyldighet och påtalad i ett flertal skrifter från Socialstyrelsen. En dryg majoritet menar att utvecklingen inneburit en ökad helhetssyn Under den tid jag deltagit i rehabiliteringssamverkan anser jag att det bland samverkande parter har skapats en större samsyn kring målgruppen (deltagarna i teamen) avseende t.ex. ansvarsfördelning och arbetsfördelning. Jag instämmer: I liten utsträckning I viss utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Ingen uppfattning

18 17 Även här ser vi att en knapp majoritet instämmer i påståendet. Samsyn kring målgruppen är en viktig faktor för en väl fungerande samverkan. Under den tid jag deltagit i rehabiliteringssamverkan upplever jag att det idag finns en större planerad långsiktighet i samverkan än tidigare. Jag instämmer: I liten utsträckning I viss utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Ingen uppfattning Avslutningsvis noteras att även denna aspekt av utvecklingen upplevs av många som positiv. Långsiktighet ligger inom det som tidigare i denna rapport beskrivits som förbättrad struktur och tydligare ledarskap. Det är uppenbart att det samlade intrycket är att den integrerade samverkan har utvecklats i positiv riktning sedan den introducerades. Många strukturella aspekter har förbättrats och processen har blivit smidigare med tiden. Det kan dock noteras att ca 1/3 av de svarande på webenkäten endast i liten eller viss utsträckning höll med om att helhetssyn, samsyn och långsiktigheten i arbetet hade förbättrats under den tid de medverkat i teamen. Det återstår, inom dessa områden, ett fortsatt utvecklingsarbete. FRÅGEOMRÅDE 3: Att jämföra utvecklingen av myndighetsintegrerad samverkan med erfarenheter av fördjupad samverkan i omvärlden. Denna del av uppdraget söker vi besvara genom att sammanfatta vad som framkommit i de olika undersökningarna av samverkansprocesser som forskargruppen genomfört i denna studie och relaterade resultaten till resultat från andra studier av samverkansprocesser.

19 18 Vi kan då, när det gäller rehabiliteringssamverkan inom ramen för Samordningsteamens verksamhet, sammanfattningsvis konstatera att: - Samverkan har utvecklats inom ett flertal områden. Ett systematiskt arbete har lett till en fungerande samverkan. - Arbetssättet upplevs som effektivt och strukturerat. - Ledningen har ett stort ansvar och stor betydelse för hur samverkan fungerar. - Det har blivit ett ökat fokus på målgruppen. - Avsaknaden av en central aktör har inneburit ett hinder i utvecklingen mot en mer integrerad samverkan. - Vissa olikheter mellan de involverade aktörerna har inneburit ett hinder i utvecklingen mot en mer integrerad samverkan. Dessa iakttagelser är inte unika för arbetet med att utveckla samverkan i Norra Västmanlands Samordningsförbund. Tvärtom, det rör sig med några få undantag om, för samverkan så kallade generiska processer. Dessa förekommer i regel i större eller mindre utsträckning när man söker åstadkomma en utvecklad samverkan. Den första punkten framkommer i flera studier gruppen gjort. Med hjälp av spindelmätningar har utvecklingen av samverkan följts i ett stort antal samverkansprocesser. Utvecklingen av samverkan är lik den vi noterat i detta sammanhang. Enkäterna indikerar en sådan utveckling. Vi kan konstatera att om man arbetar på ett systematiskt sätt med att identifiera styrkor och svagheter i samverkan, t.ex. med hjälp av spindelmätningar, kan man utveckla samverkan i positiv riktning på relativt kort tid. Huruvida det är hållbara samverkansstrukturer som byggts upp återstår att se. När det gäller punkt 2, att utveckla ett effektivt och strukturerat arbetssätt, har forskargruppen i andra projekt noterat att det är svårt att i praktiken särskilja samverkan som en egen process med att utveckla ett strukturerat rehabiliteringsarbete, exempelvis genom ett lösningsfokuserat arbetssätt. De båda processerna flyter ihop och det är svårt att särskilja vad som resultat av det ena eller andra. Detta gäller i synnerhet när man implementerar en så kallade integrerad samverkan. Innebörden i detta begrepp är, som vi tolkar det, att samverkan integreras i det ordinarie arbetet och görs till en naturlig del i arbetet. Att ledningen har ett stort ansvar för hur samverkan utvecklats framhålls i många sammanhang (Socialstyrelsen, 2008). Även inom teamen lyfter många frågan om ledarskapets förmåga att hantera samverkansrelaterade frågor. En aspekt av ledning är att ge de som är satta att samverka frihet och möjligheten att få vara flexibel. En annan är att skapa en tydlighet och transparens i processen. Detta har framhållits vara en styrka i samordningsteamen. Samtidigt visar enkäterna att de finns brister i ledningsorganisationen. Det framhålls exempelvis att den politiska nivån kunde vara mer insatt i vad som sker i Samordningsteamen. Forskargruppen har i flera studier visat att detta är ett relativt vanligt förekommande förhållande. Ett ökat fokus på målgruppen är viktigt. Forskningen varnar för att samverkan kan leda till en ökad byråkratisering av verksamheterna så att mer interna processer hamnar i fokus och att

20 syftet med samverkan får en underordnad roll. Detta kan leda till något som har benämnts coocracy som är en sammanskrivning av cooperation och bureacracy. Vi har dock inte funnit några tendenser till detta i teamens arbete. Att avsaknaden av en viktig aktör ofta är hämmande för utvecklingen av samverkan är väldokumenterat. Även här framhålls att så varit fallet. Under den tid landstinget, framför allt vuxenpsykiatrin, inte var fullt ut involverad i verksamheten upplevdes det som en brist. En viktig del i att skapa en väl fungerande samverkan är att granska om olikheter mellan aktörerna kan utgöra ett hinder för en effektiv samverkan. I teamen har frågan om olika ersättningsnivåer och olika prioriteringar lyfts. Sådana olikheter förekommer i all samverkan och frågan är hur dessa skall hanteras. Detta är frågor som endast kan lösas på ledningsnivå och erfarenheter visar att detta är en av ledningens centrala uppgifter. 19 Avslutande reflektioner och rekommendationer för fortsatt utveckling av samverkan En bedömning av i vilken grad integreringen av samverkan lyckats eller inte beror på vilken måttstock som används. Man kan anse att om samverkan upplevs ha förbättrats (i lägre eller högre grad) har man lyckats. Ett annat sätt är att jämföra utvecklingen i de aktuella teamen med utvecklingen i andra jämförbara kontexter och se om man varit mer eller mindre framgångsrik än vad som kunde förväntas utifrån erfarenheterna från dessa områden. Det första kan ses som en mer absolut måttstock och det andra som ett relativt mått. Båda dessa har använts i denna medbedömning. I det första perspektivet kan det konstateras att integreringen har lyckats och att det även i det andra synsättet inte finns något som talar emot att det har varit en lyckosam integrering under de första åren. Visserligen finns det förhållanden som kan förbättras men de är inte av sådan art eller omfattning att de avviker från vad som är vanligt förekommande i dessa samverkanssammanhang. En tredje måttstock är att se integrerad samverkan som ett medel för att nå vissa mål relaterade till målgruppen. Leder integrerad samverkan till att vissa tydligt definierade mål uppnås har man lyckats. Denna externa medbedömning har inte haft som uttalad uppgift att studera detta. Vi kan därför inte uttala oss om den är lyckad i just detta avseende. En annan aspekt av värdering av integrerad samverkan är att den till stor del bygger på de tillfrågades upplevelser av hur samverkan utvecklats. Detta leder till frågan om samverkansprocessens subjektiva respektive objektiva aspekt. Vi har i huvudsak studerat den subjektiva dimensionen. Generellt har de tillfrågade en upplevelse av att samverkan utvecklats i positiv riktning. Det ges också ett antal konkreta exempel på detta, t.ex. prestigelöshet, flexibilitet och ökad struktur. Det är dock viktigt att kritiskt fundera kring dessa upplevelser av samverkan. Det finns faktorer som påverkar den subjektiva upplevelsen. Egna intressen och personliga relationer är exempel på sådana faktorer. Mer objektiva mått på hur samverkan

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Norra Västmanlands Samordningsförbund. Socialförvaltningen i Fagersta kommun.... Ulla Långbacka

ANSLAG/BEVIS. Norra Västmanlands Samordningsförbund. Socialförvaltningen i Fagersta kommun.... Ulla Långbacka Sida Sammanträdesdatum 2012-06-15 1 Plats och tid Surahammars kommunhus, kl 09.00-12.00 ande Agneta Fleismark, ordförande, landstinget Västmanland Henry Komulainen, vice ordförande, Försäkringskassan Helena

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling)

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 2015-07-31 Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 1. Bakgrund och syfte Halmstad Kompetens har sedan hösten 2014 inlett ett utvecklingsarbete och bland annat följt

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd Datum: 2015-04-13 Sida: 2 av 16 Innehåll Inledning... 3 Syftet med samverkan... 3 Vad är samverkan?... 3 Samverkan

Läs mer

Samordningsteamet FNS

Samordningsteamet FNS Halvårsrapport Period 2012-01-01 till och med 2012-06-30 Samordningsteamet FNS Förändring innebär inte nya landskap utan att kunna se med nya ögon Sammanfattning Deltagare Under perioden 2012-01-01--2012-06-30

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Bilaga 1. Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning. Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133

Bilaga 1. Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning. Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133 Bilaga 1 Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133 Kvinnocoacher (ID 1019) Projektägare: Landstinget Västmanland genom

Läs mer

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Fortsatt gemensam utveckling Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums.

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-08-23 1(8) Projektplan Meta Fredriksson-Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 72 47, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan för Futuro

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Målsättningen är att ungdomar tillsammans med personalen ska hitta lösningar som fungerar för den enskilde och dennes liv.

Målsättningen är att ungdomar tillsammans med personalen ska hitta lösningar som fungerar för den enskilde och dennes liv. Underlag utveckling av samverkansinsatser Kriterier se de sista sidorna Uppdragsgivare Datum 20140623 Samordningsförbundet BÅDESÅ Insatsansvarig Projektets namn Åmåls kommun Integrerad samverkan Berith

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008 Utvärdering CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN Skarpnäcks Folkhögskola 27-28 av Jens Eriksson Skarpnäcks Folkhögskola Horisontvägen 26 128 34 SKARPNÄCK 8-683 18 3 www.skarpnack.fhsk.se

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Uppföljande analys av samverkan för barns psykiska hälsa

Uppföljande analys av samverkan för barns psykiska hälsa Uppföljande analys av samverkan för barns psykiska hälsa Modellområden psykisk hälsa, barn och unga Berth Danermark, Ulrika Englund & Per Germundsson Kompletterande rapport till SKL --8 Uppföljande analys

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Samordningsförbundet. rbundet

Samordningsförbundet. rbundet Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET

KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET PROJEKTANSÖKAN KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET Datum: 2009-11-23 Projektbenämning Projektägare Kvinnocoacher vid Hälsocentret i Fagersta Projektägare är Landstinget Västmanland genom Kompetenscenter för

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-04-16. Karina Nilsson. Birgitta Wessman Thyrsson

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-04-16. Karina Nilsson. Birgitta Wessman Thyrsson Plats och tid: Repslagaregatan 12 Norrköping, kl 08.30 10.05 Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Irma Görtz (Norrköping Kommun) ordförande ej Criss Hagfeldt 46 Birgitta Wessman Thyrsson (Region

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården Arbetshäfte för Etikarbete i Kriminalvården 2 Grunden för vårt handlande Under senare år har arbetet med Kriminalvårdens värdegrund intensifierats. Det är ett viktigt arbete. Det ger en ökad tydlighet,

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer