Bilaga 2: Förklaringar och beräkningar. Miljökonsekvensbeskrivning för Nävlinge vindbrukspark i Hässleholms kommun 11 September 2013

Transkript

1 Bilaga 2: Förklaringar och beräkningar Miljökonsekvensbeskrivning för Nävlinge vindbrukspark i Hässleholms kommun 11 September 2013

2 Bilaga 2 - Beräkningar och förklaringar Fotomontage Fotomontagen har utförts med WindPRO och alla fotomontage i MKB:n är tagna med Canon EOS 500D digital systemkamera med 32 mm brännvid, motsvarande 52 mm brännvidd i analog kamera. Vindkraftverkens upplevda storlek påverkas inte bara av kamerans brännvidd, utan även av hur bilderna beskärs eller sammanfogas för att bilda panoramabilder. Genom dessa åtgärder påverkas synfältet och vindkraftverkens relativa storlek på bilden. HS Kraft AB har strävat efter att ta fram ett brett utbud av fotomontage med olika breda synfält. Fotopunkt Beskrivning X Y Z 1 Hässleholmsgården Ignaberga gamla kyrka ,7 3 Sinclairsholm ,7 4 Vinslöv ,5 5 Norregård ,9 6 Nävlinge kyrka ,8 7 Närliggande hus ,7 8 Nävlinge missionskyrkan ,3 9 Gulemosse vid husen ,2 10 Gulemosse vid bäcken ,4 11 Rammen hus till höger ,8 12 Nävlinge utmed vägen ,2 13 Adseke ,5 14 Sandåkra svartemossen ,3 15 Sandåkra avfart ,9 16 Väg ,6 17 Hovdala slott Härket Hovdala slott rastplats ,1 19 Hovdala slott parkering ,4 20 Trädhuset Guldkusten ,2 Tabell 1: Fotopunkter som använts vid framtagande av fotomontage.. Samtliga fotopunkter är registrerade med en GPS-mottagare. Fotografierna har importerats i datorprogrammet WindPRO som vid kalibrering av bilderna automatiskt placerar ut vindkraftverken och beräknar deras storlek. Detta är inget som HS Kraft AB själva påverkar. Dock har HS Kraft AB av naturliga skäl osynliggjort de delar av verken som hamnar bakom horisonten, krön, växtlighet eller byggnader. Koordinaterna för fotopunkterna som använts ges i tabell 1 för koordinatsystemet SWEREF 99 TM. Beräkningsmetoder för ljudpåverkan Det finns olika modeller för att beräkna ljudimission från vindkraftverk. De två vanligast förekommande i Sverige är Naturvårdsverkets modell för beräkning av ljudutbredning, samt beräkningsmodellen Nord Naturvårdsverkets modell som har tagits fram i samarbete med Boverket har länge varit standarden för beräkningar vid planering av vindkraft och är också den modell som tidigt inarbetats i datorprogrammet Wind- PRO. Modellen har fått ett brett stöd eftersom den trots sin enkelhet kan ge relativt goda beräkningar av den upplevda ljudpåverkan. Modellen utgår huvudsakligen från indata i form av källjud, topografi och vindförhållanden. Även markens råhetsklass/råhetslängd anges i modellen, vilket är ett mått på markens förmåga att dämpa ljudutbredningen. Modellen fångar på ett bra sätt ljudutbredningen i stort, men är mindre bra på att fånga lokala variationer på grund av lokalt extrem topografi, atmosfäriska förhållanden, tätare vegetation eller byggnader. Dessa variationer är emellertid i allmänhet små. På grund av att beräkningsmodellen är relativt grov finns det också en viss grad av osäkerhet i resultaten. Av denna anledning ger beräkningsmodellen i regel något konservativa resultat. Nord2000 är en beräkningsmodell som är gemensamt framtagen av de nordiska länderna för att beräkna ljudutbredning med inverkan av vind, temperatur, markegenskaper och skärmning. Olika vindhastighets- och temperaturgradienter kan väljas, tillsammans med atmosfäriska uppgifter såsom lufttryck och luftfuktighet. Nord2000 är lämplig för beräkning av ljudutbredning över kuperad terräng då den tar hänsyn till varierande 2

3 topografi samt även för ljudutbredning över vatten då vattenytans akustiska egenskaper kan anges. Validering av beräkningsmodellen för ljudutbredning har gjorts av Delta i Danmark och resultaten visar att ljudutbredningsdämpningen beräknad med Nord2000 vid olika frekvenser har bättre överensstämmelse med uppmätt dämpning än beräknat med Naturvårdsverkets beräkningsmodell för externt industribuller. Beräkningsmodellen är mer komplex och ger en större noggrannhet än beräkningar än den modell som Naturvårdsverket tagit fram tillsammans med Boverket. Oavsett hur man beräknar (det finns olika metoder: tyska, danska, äldre svenska etc.) får man liknande resultat: bostäder som ligger nära 40 db(a) med den ena beräkningen ligger nära 40 db(a) även med andra beräkningar de tiondelars variation som föreligger mellan de olika beräkningsmetoderna är betydligt mindre än de marginaler som för aktuellt projekt finns till begränsningsvärdet 40 dba(a), även om alla vindkraftverken körs på full effekt. Ingångsvärden och antaganden För att göra ljudberäkningen krävs det vissa ingångsvärden i programvaran som gör simuleringarna. Framtagna ljudberäkningar bygger på atmosfärsiaka antaganden enligt standarden International Standard Atmosphere (ISA). Antaganden om råhetslängd, vindhastighet och vindriktning baseras på Naturvårdsverkets rapport Eftersom ljudberäkningar avseende lågfrekvent ljud ställs mot Socialstyrelsens riktlinjer för lågfrekvent ljud inomhus måste även en fasaddämpning antas för dessa. Framtagna beräkningar baseras på bästa tillgängliga underlag i form av en dansk studie om ljudisolering av bostäder, se bilaga 3 till denna MKB. Antagen fasaddämpning överträffas enligt studien i % av alla danska bostäder. En motsvarande studie för svenska bostäder hade varit ett ännu bättre underlag för beräkningarna eftersom svenska bostäder i allmänhet är bättre isolerade än danska. Ljudberäkningar Beräkningar av ljudpåverkan har utgått från ett så kallat worst case - scenario som ger den högsta tänkbara ljudpåverkan vid närliggande bostäder. Beräkningarna utgår från att det alltid blåser 8 meter per sekund på 10 meters höjd, vilket har visat sig vara den mest avslöjande vindhastigheten. Vindhastigheten vid navhöjd överstiger då i regel 11 m/s varvid vindkraftverken uppnått full effekt, samtidigt som det inte brusar tillräckligt mycket i vegetation, byggnader och annat för att dölja vindkraftverkens ljudpåverkan. Ett andra antagande som beräkningarna utgår från är att det alltid blåser från alla håll samtidigt, vilket naturligtvis är en fysikalisk omöjlighet. Eftersom ljudpåverkan blir högre nedströms från vindkraftverken innebär detta att ljudpåverkan blir väsentligt lägre i verkligheten i jämförelse med beräkningarna. Idag finns det verktyg för att ta fram beräkningar som bygger på ett mer realistiskt förhållande med alternativa vindriktningar, dessa har inte använts för aktuella ljudberäkningar. En tredje faktor som gör att ljudpåverkan i beräkningarna är något konservativa är att ingen hänsyn har tagits den dämpande effekten av lokalt tätare vegetation, byggnader eller liknande. Denna dämpande effekt bortses från eftersom utbredningen av träd, buskar m.m. varierar från år till år, vilket betyder att förutsättningarna ständigt förändras. För att beräkningarna ska ha en lång livslängd och hög grad av säkerhet är det därför säkrast att inte alltför detaljerat kartlägga föränderlig miljö. HS Kraft AB utgår alltid från de källjudsnivåer som garanteras av tillverkaren av aktuella vindkraftverk och dessa behöver naturligtvis ha en säkerhetsmarginal i sina garanterade ljudnivåer. Detta har en stor betydelse och innebär att ljudpåverkan i allmänhet är lägre än vad som beräknats. För många vindkraftverk kan källjudsnivåerna i själva verket vara en eller ett par decibel lägre än vad som anges. HS Kraft AB är mycket noga med att kvalitetssäkra vårt val av vindkraftverk och samarbetar endast med seriösa aktörer på marknaden. I tidigare domar (exempelvis Mark- och miljööverdomstolens avgörande i Mål nr M ) har det fastställts att vindbruksanläggningar ska prövas mot begränsningsvärdet 40 db(a) och att erforderliga marginaler för beräkningsosäkerheter fås genom möjlighet till modning (ljudreducering). Samtliga vindkraftverk vid Tolseröd-Borrestad är, trots en maximal ljudnivå på 39 db(a) vid bostad, helt oreglerade i samtliga ljudberäkningar. 3

4 Det finns således mycket goda förutsättningar för verksamhetsutövaren att ljudreducera anläggningen vid behov. Sammantaget innebär den sammanvägda effekten av alla ovanstående faktorer att förväntad ljudimmission rymmer betydande säkerhetsmarginaler. Samtidigt kan man inte undvika att varierande atmosfäriska förhållanden kan leda till varierande ljudimmission. Boverket rekommenderar därför ett värde som inte får varaktigt överskridas inte ett gränsvärde som aldrig får överskridas. Situationen beskrivs i Naturvårdsverkets Ljud från vindkraftverk (2001, sid 11 12): På hög höjd över mark är vindhastigheten tämligen konstant över stora höjdintervall. Nära marken bromsas vinden upp av markens skrovlighet. Vid ljudutbredning nedströms vindkraftverket, dvs. i medvind, adderas vindhastigheten till ljudvågens normala utbredningshastighet, och ljudvågorna får en ljudutbredningshastighet som ökar med höjden över marken. Detta medför att ljudvågorna tenderar att böjas ner mot marken. Marken får i detta fall bara en liten inverkan på ljudutbredningen. Uppströms vindkraftverken blir förhållandena de omvända, dvs. ljudvågorna tenderar att böjas uppåt. Ljudvågorna träffar markytan med en flack infallsvinkel vilket resulterar i en markdämpning. Ljudnivån blir därför lägre uppströms än nedströms. I vissa fall kan ljudnivån uppströms bli väldigt låg, på grund av att en ljudskugga bildas. Mätningar och beräkningar av ljudnivå vid vindkraftverk utförs normalt endast för medvindsfallet. Vid motvind blir beräkningsosäkerheten betydligt större, speciellt på stora avstånd. Mätresultat varierar betydligt mera mellan olika mättillfällen vid motvind än vid medvind. I de fall då en vindriktning är förhärskande och en bostad ligger uppströms vindkraftverket kan hänsyn tas till detta. Högsta förekommande momentana ljudnivåer redovisas inte eftersom detta kan skapa oklarheter vid jämförelse med begränsningsvärdet 40 db(a) ekvivalent ljudnivå. De momentana ljuden varierar vid normal drift med ett par decibel kring 40 db(a). Större variationer kan i undantagsfall påträffas hos vindkraftverk med skador på maskinhus eller rotorblad. Sådana fel upptäcks normalt snabbt och åtgärdas av verksamhetsutövaren. Tolkning av ljudberäkningar I Sverige är tillståndsprocesserna för vindbruk i ofta mycket långa, vilket innebär att ljud- och skuggberäkningar i regel tas fram flera år före det att en faktisk upphandling av vindkraftverken sker. Precis som för andra projektörer är det därför svårt för HS Kraft AB att veta exakt vilken modell som kommer att bli aktuell i händelse av en faktisk etablering. Det är inte ovanligt att nya, förbättrade modeller har kommit ut på marknaden under själva tillståndsprocessen, samtidigt som ökad kunskap genom till exempel längre vindmätningsserier ibland förändrar förutsättningarna för upphandlingen. HS Kraft AB fäster stort värde vid att ta fram och presentera realistiska och trovärdiga beräkningar i samband med planering av vindkraft. Beräkningarna är förstås ett viktigt underlag såväl för prövningen som för andra berörda, men även för HS Krafts egen projektutformning. Vi har inget intresse av att anpassa designen av våra parker efter beräkningar som vi själva inte tror på, eftersom vi en dag hoppas kunna resa vindkraftverken och driva parken såsom ansökningshandlingarna anger och som tillståndet medger. Om vi har för snäva marginaler i beräkningarna så kan vi tvingas ställa ner effekten på vindkraftverken mer än beräknat, vilket ger en lägre energiproduktion och en sämre investering. Investeringar i vindbruk är mycket kapitalintensiva och det skulle innebära en alltför stor risk för oss om hela projektet riskerade att falla på en dåligt genomförd ljudberäkning. Det är därför viktigt att en vindbrukspark enligt föreslagen utformning kan etableras på platsen och innehålla de begränsningsvärden som gäller för vindbruk. HS Kraft AB vill samtidigt poängtera betydelsen av att val av modell ibland ändras från det att ansökningshandlingarna tas fram tills det att upphandling sker. På HS Kraft AB är vi därför angelägna om att vi inför etablering själva ska presentera nya beräkningar med vald modell som visar att begränsningsvärden för ljudpåverkan kan innehållas. På detta vis tar HS Kraft AB och inte de närboende hela risken för att ljudberäkningarna i ansökningshandlingarna eventuellt skulle varit för optimistiska. 4

5 Källjud Frågan uppkommer ibland varför man vid beräkning av ljudnivåer vid störningskänsliga platser väljer den ena eller andra källjudsnivån. Dagens vindkraftverk har källjud på mellan 100 och kanske 107 db(a) enligt tillverkarnas uppgifter. Dessa uppgifter är väl dokumenterade, antingen via uppmätningar eller via tillverkarens egna beräkningar. Dessa uppgifter från tillverkaren brukar hållas för konservativt tilltagna eftersom leverantören av vindkraftverk gör sig ansvarig för vindkraftverkets driftegenskaper. Varför väljer då projektören ett visst källjud? Ska inte en anläggning kunna köras fullt ut utan några nedskruvningar av produktionen? Frågorna är relevanta och saken har en förklaring. På marknaden finns det en rad olika modeller av vindkraftverk, men likväl är alla modellerna förberedda för att kunna användas i olika sammanhang och på platser med väldigt olika krav från omgivningen i fjällen, till havs och på den skånska slätten. Det är rimligt att tillverkaren tar fram en produkt som kan passas in i ett landskap där människor arbetar och bor utan att dessa utsätts för oacceptabla störningar. Samtidigt är de flesta modeller även förberedda för avlägsna placeringar långt från bebodda trakter där det inte finns några egentliga krav vad gäller begränsning av ljudnivåer. Detta innebär att de flesta modeller går att driva med relativt högt källjud, kanske uppemot dB(A). Det handlar om en justering av rotorbladen som ger lite extra effekt på marginalen utan någon hänsyn till ljudnivån. I bebodda trakter skulle dessa nivåer innebära att man tvingas begränsa upphandlingen till modeller som endast har möjligheten att drivas upp till kanske dB(A). Flertalet vindkraftverk är dock konstruerade för att med god ekonomi drivas från ca 100dB(A) och uppåt detta med särskilda möjligheter till anpassning till vad som gäller för en specifik placering. Man har alltså tagit fram en teknik som med mycket litet produktionsbortfall tillåter reglering inom ett stort intervall. Ytterligare nedskruvning däremot innebär i allmänhet att man passerar en tröskel som ger ett kraftigare produktionsbortfall. Detta innebär att HS Kraft AB ibland har olika källjudsnivåer i beräkningarna för enskilda vindkraftverk detta för att markera att särskild hänsyn behöver tas till vissa platser. Man kan förvisso välja att genomgående använda en lägsta gemensam nivå för samtliga vindkraftverk, även om man i realiteten kommer att kunna hantera driften med lite högre källjudnivå. Man markerar därmed att driftekonomin mycket väl tål att man håller den lägre nivån om det skulle krävas. Dock kan man gå miste om den önskade nyssnämnda markeringen av var det kan behövas särskild hänsyn under driften. Sammanfattningsvis kan det konstateras att HS Kraft väljer källjudsnivåer väl inom de gränser som med bibehållen god ekonomi kan innehållas av de på marknaden förekommande vindkraftverkmodellerna. I beräkningarna finns sådana marginaler att ytterligare möjligheter finns att sänka källjudet om det skulle behövas. Uppföljningsprogram för ljudpåverkan För att kontrollera att ljudnivåerna inte överskrids i praktiken behövs det ofta genomföras faktiska ljudmätningar på plats. HS Kraft AB förespråkar att sådana verkställs, förslagsvis genom närfältsmätningar eftersom dessa är mest säkra och minst känsliga för påverkan av olika väderförhållanden. Kontroll bör ske senast 12 månader efter det vindkraftverken tagits i drift. Fortsatt kontroll bör sedan ske en gång vart femte år eller om verksamheten förändras på ett sådant sätt som kan medföra ökade bullernivåer. Bullermätning ska ske enligt Elforsk rapport 98:24 eller motsvarande uppdaterade anvisningar. Vindkraftverkens driftsmode registreras och loggas tillsammans med en rad andra uppgifter kontinuerligt under driften, även under själva kontrollmätningarna. Tillsynsmyndigheten kan därför säkerställa att mätningarna utförts med korrekta driftsmoder genom att granska data från anläggningen under tidpunkten för dessa. Åtgärder i händelse av störande ljud Om störning påvisas som påkallar en närmare utredning vilken visar att det rekommenderade värdet 40 db(a) stadigvarande överskrids genom verksamheten på ett sätt som inte kan accepteras vidtas åtgärder. En första åtgärd är att utreda om vindkraftverkets ljudavgivning är abnorm på grund av fel i vindkraftverket. Om olägenheter av ljudimmission från 5

6 vindkraftverkets drift fastställs kan driften åtgärdas på ett sådant sätt att störningen upphör. Samtliga aktuella leverantörer på den svenska marknaden har sådana tekniska lösningar som kan aktiveras för den planerade anläggningen. Den mest välkända åtgärden i händelse av störande ljud är att ställa ner vindkraftverken i en lägre mode. Detta innebär att vindkraftverkens drift regleras så att ljudpåverkan minskar, i allmänhet genom att varvtalet på vindkraftverkens rotor justeras. Ett annat metod är att pitcha rotorbladen, vilket innebär att dessa vinklas för att åstadkomma luftströmmar med lägre turbulens och mindre ljudemission. Den normala pitchningen är kalibrerad för att ge optimal energiproduktion med acceptabla ljudnivåer, varför även ljudoptimering genom pitchning medför att energiproduktionen minskar. På senare tid har det utvecklats mer sofistikerade system för att reglera ljudpåverkan. Ett sådant är sector management, även kallat sektoriell styrning. Sector management innebär att olika vindkraftverk modas, pitchas eller kanske till och med stängs av helt beroende på vilken vindhastighet och vindriktning som råder. På detta vis behövs vindkraftverken endast regleras när förutsättningarna så kräver, vilket höjer energiproduktionen. Genom sector management finns även ekonomiska förutsättningar att reglera vindkraftverken hårdare när det väl behövs, eftersom det som sagt inte behöver ske hela tiden. Skuggberäkningar För beräkningen av effekter av rörliga skuggor har vedertagna metoder använts. Rent generellt har som nämnts ovan ett antagande använts om störningskänslig horisontell yta vid varje bostadshus om 5x5 meter på 2 meters höjd, motsvarande en tänkt uteplats, om inte förhållandena i dagsläget är närmare kända. Detta har gjorts även om vegetation skymmer eller andra förhållande kan inverka mildrande. Syftet är att med beräkningen belysa vilka bostäder som främst kan bli aktuella för planering av skuggurkoppling när driften ska igångsättas. Tidigare var det mer eller mindre vedertaget att utgå från en vertikal fönsteryta om 1x1 m. Många anläggningar drivs idag med tillstånd utifrån en sådan beräkning. I något fall har ett överklagande nått miljödomstolen och då har man hänvisat till Boverkets rekommendation. Därmed har det tagits fasta på en störningskänslig plats motsvarande den intensivt använda delen av tomten. Sådan exercis med ytor ger naturligtvis upphov till nya diskussioner om vad som är rätt. Det är lugnande att konstatera att det inte gör någon dramatisk skillnad i beräkningen om man ändrar ytan. Ett exempel ger följande variationer: Beräkningarna som presenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning utgår från ett så kallat worst case -scenario. Ingen hänsyn har tagits till att det under stora delar av året är mulet, att vegetation eller byggnader kan maskera skuggorna, att rotorbladen inte alltid roterar eller att rotorn på varje verk inte alltid är vänd mot varje enskild bostad samtidigt. Ytterligare en aspekt som inte beaktats men som reducerar problematiken är att vinden ofta är svag under de förhållanden som främst förorsakar skuggkast på långt håll vilket ger en långsammare eller ingen rotation Det kanske enskilt mest konservativa antagandet i beräkningarna är att det inte antas finnas någon gräns för på vilket avstånd skuggorna är påtagliga. I själva verket är skuggorna på en kilometers avstånd så pass diffusa att störningarna minskar avsevärt. Vingen på ett rotorblad är maximalt fem meter bred och skuggorna från så pass smala föremål är i största allmänhet svåra att urskilja på dessa avstånd. Eftersom samtliga bostäder ligger minst en kilometer bort från närmaste vindkraftverk blir 6

7 den faktiska skuggstörningaen därför betydligt mindre än vad som kan tyckas utifrån beräkningarna. Avsikten är alltså att med de här presenterade beräkningarna redovisa ett beslutsunderlag inför kommande planläggning av skuggurkopplingen under drift. Eftersom det inte ligger någon meteorologisk information bakom beräkningsresultaten (värsta tänkbara scenario: alltid klart väder m.m.) har ingen mätstation använts vid beräkningarna. Detta är den mest konservativa beräkningsmetoden. Åtgärder i händelse av störande skuggor Skador och olägenheter av störande skuggor mot exempelvis uteplatser eller fönster får inte förorsakas av driften. Störande skuggor kan enkelt och utan nämnvärd produktionsförlust åtgärdas direkt genom redigering av inställningar i vindkraftverkets fjärrmanövrering. Vanligtvis utförs detta av serviceansvarig för anläggningen. Uttryck som används i databladet SHADOW Main Result Maximum distance for influence Anger det beräkningsområde som valts. På stort avstånd gör bl. a. atmosfäriska störningar att skuggeffektens betydelse minskar. Inget längsta avstånd har angetts, även om skuggeffekten i regel blivit så diffus att den knappt märks över 1 km avstånd. Beräkningar är således restriktiva. Minimum sun height over horizon for influence Man bortser vanligen från skuggeffekter för solstånd mindre än 3 grader över horisonten på grund av växtlighet, bebyggelse och det atmosfärsskikt som ljuset ska tränga igenom och som uppkommer på slät mark Day step for calculation Anger tidsavsnitt för beräkningen Time step for calculation Anger tidsavsnitt för beräkningen De beräknade tiderna är av värsta fallet -karaktär med följande förutsättningar: > Solen skiner från soluppgång till solnedgång > Vinden riktar alltid rotorn maximalt exponerad mot bostaden > Vindkraftverkets rotor är ständigt i rörelse I övrigt anges platsens koordinater för varje vindkraftverk och varje bostad med värden X och Y höjdkoordinaten Z används vid nivåskillnader av betydelse för skuggspridningen. Maximal uteffekt från generatorn, rotordiameter och navhöjd anges även. RPM Anger maximalt rotorvarvtal. Shadow Receptor-Input Anger indata för skuggreceptorerna vid bostäderna. En bokstav som återfinns på kartan, någon beteckning, samt koordinater enligt ovan. Tidigare har man i all-mänhet använt en skuggmottagande yta motsvarande ett vertikalt fönster om 1 m2 på 1 m höjd. Om ingen uteplats är känd används 5x5 meter. I de fall trädgårdar-na har inspekterats okulärt används rimliga mått som förefaller vara rimliga för bedömningen om vilken yta som kan betraktas som intensivt använd. I föreliggan-de fall används Boverkets rekommendation om störningskänslig plats. Beräkningsresultatet är självfallet avhängigt ytans storlek men inte i så stor omfattning att skillnaden mellan 1x1m och 5x5 meter eller större påverkar bilden. De bostäder som har höga siffror vid stor yta har höga siffror även vid små ytor - det är belägen-heten i förhållande till vindkraftverken som är avgörande. Degrees from south Anger hur skuggmottagaren är riktad den ska normalt vändas mot vindkraftverket om inte aktuella förhållanden motiverar annat. Här har alla riktats mot vind-kraftverken. Slope of window 7

8 En uppgift som normalt förutsätter skuggmottagare som motsvarar fönster därmed kan hänsyn tas till takfönster som kan luta. Om skuggpåverkan sker uteslu-tande vintertid används en horisontell fönsteryta eftersom intensivt brukad uteplats därmed inte är aktuell. Tar man hänsyn till uteplats får man ange aktuell hori-sontell yta motsvarande intensivt brukad uteplats. Mass-/Volymsberäkning Förklaring av databladet SHADOW Calendar, graphical Här visas grafiskt för varje skuggmottagare, bostad hur skuggorna enligt beräkningen uppträder under året. Inom linjerna, som anger dygnets ljusa timmar, kan skuggor uppträda. Det rör sig här om astronomiskt maximala skuggeffekten som förutsätter ovannämnda värsta fallet -situation. Här ska man även notera att särskilt vintertid har vi låga värden på antalet normalsoltimmar. Det här materialet är främst att betrakta som ett underlag inför planeringen av skuggurkopplingen regleringen av störande skuggor till nivåer under de rekommenderade 8 timmar om året om året. Fig 1: Modell för beräkning av massor till vägarbeten Under denna rubrik presenteras hur beräkningen av volymerna som bedöms behövas för markarbeten har gått till. Beräkningarna utgår från en den modell av vägkonstruktionen som ges av figur 1. Modellen presenterar ett tvärsnitt av vägen och ger tillsammans med erfordrade vägsträckor den totala volymen av bärlager, förstärkningslager och terassmaterial som behövs. De väglängder och uppställningsytor som förväntas behövas presenteras i tabell 2. Vägsträckningarna som ligger bakom beräkningarna presenteras i figur 2. Utgående från resultaten i tabell 1 kan det totala behovet av material för vägarbeten och uppställningsytor enkelt summeras. Givet ett antagande om lastbilarnas kapacitet följer även en uppskattning av antalet lastbilslass som krävs för arbetet. Resultaten presenteras i tabell 3. 8

9 Ny väg Väglängd meter Vägbredd 4,5 meter Tjocklek fyll/terassmaterial 0,1 meter Tjocklek ,45 meter Tjocklek ,15 meter Total volym fyll/terassmaterial 1845 m³ Total volym ,5 m³ Total volym ,5 m³ Förstärkning av befintliga vägar Väglängd meter Vägbredd 4,5 meter Tjocklek fyll/terassmaterial 0 meter Tjocklek ,45 meter Tjocklek ,15 meter Total volym fyll/terassmaterial 0 m³ Total volym ,5 m³ Total volym ,5 m³ Uppställningsytor Antal vindkraftverk 20 st Uppstänningsyta per vindkraftverk 1200 m² Total uppställningsyta m² Tjocklek fyll/terassmaterial 0,1 meter Tjocklek ,5 meter Tjocklek ,15 meter Total volym fyll/terassmaterial 2400 m³ Total volym m³ Total volym m³ Total volym Total volym fyll/terassmaterial 4245 m³ Total volym m³ Total volym m³ Antal m³ per lastbilslass uppskattas till 8 m³ Antal lastbilslass fyll/terassmaterial 531 st Antal lastbilslass st Antal lastbilslass st Totalt antal lastbilslass 5991 st Tabell 3: Summering av resultaten från tabell 1 samt uppskattning av antalet lastbilslass som krävs för anläggningsarbetet. B04 A01 A02 A03 A04 B km A05 A06 A07 A08 A09 A10 A11 Fig 2: Karta över vägsträckningarna som ligger bakom beräkningarna. B01 A14 A15 B02 A17 A18 B03 Teckenförklaring Nävlinge vbp Bef tillfartsvägar ± Ex nya tillfartsvägar Tabell 2: Uppskattade väglängder och uppställningaytor med erfordrade volymer. 9

10 HS Kraft AB Tel: Frihamnsallén MALMÖ Org.nr info@hskraft.se HS Kraft AB 2013