Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun Bilaga 1-5: Kartunderlag

Transkript

1 Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun Bilaga 1-5: Kartunderlag Beräkningsmetoder och förklaringar Utredning om lågfrekvent ljud Beräkningsresultat för ljudimission Beräkningsresultat för skuggpåverkan 30 April 2013

2

3 Bilaga 1a - Kartunderlag: Översiktskarta ± km "Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581 Teckenförklaring Tollseröd -Borrestad vindbrukspark Maltesholm (18 vkv) Höghult-Rotsberg (3 vkv) evt Natura 2000 Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljö Riksintresse friluftsliv Riksintresse vindbruk Bil1:1

4 Bilaga 1b - Kartunderlag: Naturvärden Sumpskog Naturvärde Strandskydd Nyckelbiotop RI naturvård Biotopskydd Natura 2000 Bil1:2

5 Bilaga 1c - Kartunderlag: Kulturmiljö Kulturmiljöområde Fornlämningar Bil1:3

6 Bilaga 1d - Kartunderlag: Fotopunkter Bil1:4

7 Bilaga 1e - Kartunderlag: Tillfartsvägar Bil1:5

8 Bilaga 1f - Kartunderlag: Friluftsliv och rekreation RI röligt friluftsliv Bullerfritt område Bil1:6

9 Bilaga 2 - Beräkningsmetoder och förklaringar Fotomontage Fotomontagen har utförts med WindPRO och alla fotomontage i MKB:n är tagna med Canon EOS 500D digital systemkamera med 32 mm brännvid, motsvarande 52 mm brännvidd i analog kamera, undantaget bilderna i Bilaga 7. Dessa bilder har tagits med en Canon EOS 450D med varierande brännvidd (zoom-objektiv). Vindkraftverkens upplevda storlek påverkas inte bara av kamerans brännvidd, utan även av hur bilderna beskärs eller sammanfogas för att bilda panoramabilder. Genom dessa åtgärder påverkas synfältet och vindkraftverkens relativa storlek på bilden. HS Kraft AB har strävat efter att ta fram ett brett utbud av fotomontage med olika breda synfält. Samtliga fotopunkter är registrerade med en GPS-mottagare. Fotografierna har importerats i datorprogrammet WindPRO som vid kalibrering av bilderna automatiskt placerar ut vindkraftverken och beräknar deras upplevda höjd. Detta är inget som HS Kraft AB själva påverkar. Dock har HS Kraft AB av naturliga skäl osynliggjort de delar av verken som hamnar bakom horisonten, krön, växtlighet eller byggnader. Koordinaterna för fotopunkterna som använts ges nedan. Fotopunkt X Y Z A ,1 B ,5 G ,5 D ,5 A ,1 C ,5 E ,2 F ,5 H ,6 I , , , , ,1 Beräkningsmetoder för ljudpåverkan Det finns olika modeller för att beräkna ljudimission från vindkraftverk. De två vanligast förekommande i Sverige är Naturvårdsverkets modell för beräkning av ljudutbredning, samt beräkningsmodellen Nord Naturvårdsverkets modell som har tagits fram i samarbete med Boverket har länge varit standarden för beräkningar vid planering av vindkraft och är också den modell som tidigt inarbetats i datorprogrammet Wind- PRO. Modellen har fått ett brett stöd eftersom den trots sin enkelhet kan ge relativt goda beräkningar av den upplevda ljudpåverkan. Modellen utgår huvudsakligen från indata i form av källjud, topografi och vindförhållanden. Även markens råhetsklass/råhetslängd anges i modellen, vilket är ett mått på markens förmåga att dämpa ljudutbredningen. Modellen fångar på ett bra sätt ljudutbredningen i stort, men är mindre bra på att fånga lokala variationer på grund av lokalt extrem topografi, atmosfäriska förhållanden, tätare vegetation eller byggnader. Dessa variationer är emellertid i allmänhet små. På grund av att beräkningsmodellen är relativt grov finns det också en viss grad av osäkerhet i resultaten. Av denna anledning ger beräkningsmodellen i regel något konservativa resultat. Nord2000 är en beräkningsmodell som är gemensamt framtagen av de nordiska länderna för att beräkna ljudutbredning med inverkan av vind, temperatur, markegenskaper och skärmning. Olika vindhastighets- och temperaturgradienter kan väljas, tillsammans med atmosfäriska uppgifter såsom lufttryck och luftfuktighet. Nord2000 är lämplig för beräkning av ljudutbredning över kuperad terräng då den tar hänsyn till varierande topografi samt även för ljudutbredning över vatten då vattenytans akustiska egenskaper kan anges. Validering av beräkningsmodellen för ljudutbredning har gjorts av Delta i Danmark och resultaten visar att ljudutbredningsdämpningen beräknad med Nord2000 vid olika frekvenser har bättre överensstämmelse med uppmätt dämpning än beräknat med Naturvårdsverkets beräkningsmodell för externt industribuller. Beräkningsmodellen är mer komplex och ger en större noggrannhet än beräkningar än den modell som Naturvårdsverket tagit fram tillsammans med Boverket. Bil2:1

10 Oavsett hur man beräknar (det finns olika metoder: tyska, danska, äldre svenska etc.) får man liknande resultat: bostäder som ligger nära 40 db(a) med den ena beräkningen ligger nära 40 db(a) även med andra beräkningar de tiondelars variation som föreligger mellan de olika beräkningsmetoderna är betydligt mindre än de marginaler som för aktuellt projekt finns till begränsningsvärdet 40 db(a), även om alla vindkraftverken körs på full effekt. Ljudberäkningar Beräkningar av ljudpåverkan har utgått från ett så kallat worst case - scenario som ger den högsta tänkbara ljudpåverkan vid närliggande bostäder. Beräkningarna utgår från att det alltid blåser 8 meter per sekund på 10 meters höjd, vilket har visat sig vara den mest avslöjande vindhastigheten. Vindhastigheten vid navhöjd överstiger då i regel 11 m/s varvid vindkraftverken uppnått full effekt, samtidigt som det inte brusar tillräckligt mycket i vegetation, byggnader och annat för att dölja vindkraftverkens ljudpåverkan. Ett andra antagande som beräkningarna utgår från är att det alltid blåser från alla håll samtidigt, vilket naturligtvis är en fysikalisk omöjlighet. Eftersom ljudpåverkan blir högre nedströms från vindkraftverken innebär detta att ljudpåverkan blir väsentligt lägre i verkligheten i jämförelse med beräkningarna. Idag finns det verktyg för att ta fram beräkningar som bygger på ett mer realistiskt förhållande med alternativa vindriktningar, dessa har inte använts för aktuella ljudberäkningar. En tredje faktor som gör att ljudpåverkan i beräkningarna är något konservativa är att ingen hänsyn har tagits den dämpande effekten av lokalt tätare vegetation, byggnader eller liknande. Denna dämpande effekt bortses från eftersom utbredningen av träd, buskar m.m. varierar från år till år, vilket betyder att förutsättningarna ständigt förändras. För att beräkningarna ska ha en lång livslängd och hög grad av säkerhet är det därför säkrast att inte alltför detaljerat kartlägga föränderlig miljö. HS Kraft AB utgår alltid från de källjudsnivåer som garanteras av tillverkaren av aktuella vindkraftverk och dessa behöver naturligtvis ha en säkerhetsmarginal i sina garanterade ljudnivåer. Detta har en stor betydelse och innebär att ljudpåverkan i allmänhet är lägre än vad som beräknats. För många vindkraftverk kan källjudsnivåerna i själva verket vara en eller ett par decibel lägre än vad som anges. HS Kraft AB är mycket noga med att kvalitetssäkra vårt val av vindkraftverk och samarbetar endast med seriösa aktörer på marknaden. I tidigare domar (exempelvis Mark- och miljööverdomstolens avgörande i Mål nr M ) har det fastställts att vindbruksanläggningar ska prövas mot begränsningsvärdet 40 db(a) och att erforderliga marginaler för beräkningsosäkerheter fås genom möjlighet till modning (ljudreducering). Samtliga vindkraftverk vid Tolseröd-Borrestad är, trots en maximal ljudnivå på 39 db(a) vid bostad, helt oreglerade i samtliga ljudberäkningar. Det finns således mycket goda förutsättningar för verksamhetsutövaren att ljudreducera anläggningen vid behov. Sammantaget innebär den sammanvägda effekten av alla ovanstående faktorer att förväntad ljudimmission rymmer betydande säkerhetsmarginaler. Samtidigt kan man inte undvika att varierande atmosfäriska förhållanden kan leda till varierande ljudimmission. Boverket och Naturvårdsverket rekommenderar därför ett värde som inte får varaktigt överskridas inte ett gränsvärde som aldrig får överskridas. Situationen beskrivs i Naturvårdsverkets Ljud från vindkraftverk (2001, sid 11 12): På hög höjd över mark är vindhastigheten tämligen konstant över stora höjdintervall. Nära marken bromsas vinden upp av markens skrovlighet. Vid ljudutbredning nedströms vindkraftverket, dvs. i medvind, adderas vindhastigheten till ljudvågens normala utbredningshastighet, och ljudvågorna får en ljudutbredningshastighet som ökar med höjden över marken. Detta medför att ljudvågorna tenderar att böjas ner mot marken. Marken får i detta fall bara en liten inverkan på ljudutbredningen. Uppströms vindkraftverken blir förhållandena de omvända, dvs. ljudvågorna tenderar att böjas uppåt. Ljudvågorna träffar markytan med en flack infallsvinkel vilket resulterar i en markdämpning. Ljudnivån blir därför lägre uppströms än nedströms. I vissa fall kan ljudnivån uppströms bli väldigt låg, på grund av att en ljudskugga bildas. Mätningar och beräkningar av ljudnivå vid vindkraftverk utförs normalt endast Bil2:2

11 för medvindsfallet. Vid motvind blir beräkningsosäkerheten betydligt större, speciellt på stora avstånd. Mätresultat varierar betydligt mera mellan olika mättillfällen vid motvind än vid medvind. I de fall då en vindriktning är förhärskande och en bostad ligger uppströms vindkraftverket kan hänsyn tas till detta. Högsta förekommande momentana ljudnivåer redovisas inte eftersom detta kan skapa oklarheter vid jämförelse med begränsningsvärdet 40 db(a) ekvivalent ljudnivå. De momentana ljuden varierar vid normal drift med ett par decibel kring 40 db(a). Större variationer kan i undantagsfall påträffas hos vindkraftverk med skador på maskinhus eller rotorblad. Sådana fel upptäcks normalt snabbt och åtgärdas av verksamhetsutövaren. Tolkning av ljudberäkningar I Sverige är tillståndsprocesserna för vindbruk i ofta mycket långa, vilket innebär att ljud- och skuggberäkningar i regel tas fram flera år före det att en faktisk upphandling av vindkraftverken sker. Precis som för andra projektörer är det därför svårt för HS Kraft AB att veta exakt vilken modell som kommer att bli aktuell i händelse av en faktisk etablering. Det är inte ovanligt att nya, förbättrade modeller har kommit ut på marknaden under själva tillståndsprocessen, samtidigt som ökad kunskap genom till exempel längre vindmätningsserier ibland förändrar förutsättningarna för upphandlingen. HS Kraft AB fäster stort värde vid att ta fram och presentera realistiska och trovärdiga beräkningar i samband med planering av vindkraft. Beräkningarna är förstås ett viktigt underlag såväl för prövningen som för andra berörda, men även för HS Krafts egen projektutformning. Vi har inget intresse av att anpassa designen av våra parker efter beräkningar som vi själva inte tror på, eftersom vi en dag hoppas kunna resa vindkraftverken och driva parken såsom ansökningshandlingarna anger och som tillståndet medger. Om vi har för snäva marginaler i beräkningarna så kan vi tvingas ställa ner effekten på vindkraftverken mer än beräknat, vilket ger en lägre energiproduktion och en sämre investering. Investeringar i vindbruk är mycket kapitalintensiva och det skulle innebära en alltför stor risk för oss om hela projektet riskerade att falla på en dåligt genomförd ljudberäkning. Det är därför viktigt att en vindbrukspark enligt föreslagen utformning kan etableras på platsen och innehålla de begränsningsvärden som gäller för vindbruk. HS Kraft AB vill samtidigt poängtera betydelsen av att val av modell ibland ändras från det att ansökningshandlingarna tas fram tills det att upphandling sker. På HS Kraft AB är vi därför angelägna om att vi inför etablering själva ska presentera nya beräkningar med vald modell som visar att begränsningsvärden för ljudpåverkan kan innehållas. På detta vis tar HS Kraft AB och inte de närboende hela risken för att ljudberäkningarna i ansökningshandlingarna eventuellt skulle varit för optimistiska. Källjud Frågan uppkommer ibland varför man vid beräkning av ljudnivåer vid störningskänsliga platser väljer den ena eller andra källjudsnivån. Dagens vindkraftverk har källjud på mellan 100 och kanske 107 db(a) enligt tillverkarnas uppgifter. Dessa uppgifter är väl dokumenterade, antingen via uppmätningar eller via tillverkarens egna beräkningar. Dessa uppgifter från tillverkaren brukar hållas för konservativt tilltagna eftersom leverantören av vindkraftverk gör sig ansvarig för vindkraftverkets driftegenskaper. Varför väljer då projektören ett visst källjud? Ska inte en anläggning kunna köras fullt ut utan några nedskruvningar av produktionen? Frågorna är relevanta och saken har en förklaring. På marknaden finns det en rad olika modeller av vindkraftverk, men likväl är alla modellerna förberedda för att kunna användas i olika sammanhang och på platser med väldigt olika krav från omgivningen i fjällen, till havs och på den skånska slätten. Det är rimligt att tillverkaren tar fram en produkt som kan passas in i ett landskap där människor arbetar och bor utan att dessa utsätts för oacceptabla störningar. Samtidigt är de flesta modeller även förberedda för avlägsna placeringar långt från bebodda trakter där det inte finns några egentliga krav vad gäller begränsning av ljudnivåer. Detta innebär att de flesta modeller går att driva med relativt högt källjud, kanske uppemot dB(A). Det handlar om en justering av rotorbladen som ger lite extra effekt på marginalen utan någon hänsyn till ljudnivån. I bebodda trakter skulle dessa nivåer in- Bil2:3

12 nebära att man tvingas begränsa upphandlingen till modeller som endast har möjligheten att drivas upp till kanske dB(A). Flertalet vindkraftverk är dock konstruerade för att med god ekonomi drivas från ca 100dB(A) och uppåt detta med särskilda möjligheter till anpassning till vad som gäller för en specifik placering. Man har alltså tagit fram en teknik som med mycket litet produktionsbortfall tillåter reglering inom ett stort intervall. Ytterligare nedskruvning däremot innebär i allmänhet att man passerar en tröskel som ger ett kraftigare produktionsbortfall. Detta innebär att HS Kraft AB ibland har olika källjudsnivåer i beräkningarna för enskilda vindkraftverk detta för att markera att särskild hänsyn behöver tas till vissa platser. Man kan förvisso välja att genomgående använda en lägsta gemensam nivå för samtliga vindkraftverk, även om man i realiteten kommer att kunna hantera driften med lite högre källjudnivå. Man markerar därmed att driftekonomin mycket väl tål att man håller den lägre nivån om det skulle krävas. Dock kan man gå miste om den önskade nyssnämnda markeringen av var det kan behövas särskild hänsyn under driften. Sammanfattningsvis kan det konstateras att HS Kraft väljer källjudsnivåer väl inom de gränser som med bibehållen god ekonomi kan innehållas av de på marknaden förekommande vindkraftverkmodellerna. I beräkningarna finns sådana marginaler att ytterligare möjligheter finns att sänka källjudet om det skulle behövas. Uppföljningsprogram för ljudpåverkan För att kontrollera att ljudnivåerna inte överskrids i praktiken behövs det ofta genomföras faktiska ljudmätningar på plats. HS Kraft AB förespråkar att sådana verkställs, förslagsvis genom närfältsmätningar eftersom dessa är mest säkra och minst känsliga för påverkan av olika väderförhållanden. Kontroll bör ske senast 12 månader efter det vindkraftverken tagits i drift. Fortsatt kontroll bör sedan ske en gång vart femte år eller om verksamheten förändras på ett sådant sätt som kan medföra ökade bullernivåer. Bullermätning ska ske enligt Elforsk rapport 98:24 eller motsvarande uppdaterade anvisningar. Vindkraftverkens driftsmode registreras och loggas tillsammans med en rad andra uppgifter kontinuerligt under driften, även under själva kontrollmätningarna. Tillsynsmyndigheten kan därför säkerställa att mätningarna utförts med korrekta driftsmoder genom att granska data från anläggningen under tidpunkten för dessa. Åtgärder i händelse av störande ljud Om störning påvisas som påkallar en närmare utredning vilken visar att det rekommenderade värdet 40 db(a) stadigvarande överskrids genom verksamheten på ett sätt som inte kan accepteras vidtas åtgärder. En första åtgärd är att utreda om vindkraftverkets ljudavgivning är abnorm på grund av fel i vindkraftverket. Om olägenheter av ljudimmission från vindkraftverkets drift fastställs kan driften åtgärdas på ett sådant sätt att störningen upphör. Samtliga aktuella leverantörer på den svenska marknaden har sådana tekniska lösningar som kan aktiveras för den planerade anläggningen. Den mest välkända åtgärden i händelse av störande ljud är att ställa ner vindkraftverken i en lägre mode. Detta innebär att vindkraftverkens drift regleras så att ljudpåverkan minskar, i allmänhet genom att varvtalet på vindkraftverkens rotor justeras. Ett annat metod är att pitcha rotorbladen, vilket innebär att dessa vinklas för att åstadkomma luftströmmar med lägre turbulens och mindre ljudemission. Den normala pitchningen är kalibrerad för att ge optimal energiproduktion med acceptabla ljudnivåer, varför även ljudoptimering genom pitchning medför att energiproduktionen minskar. På senare tid har det utvecklats mer sofistikerade system för att reglera ljudpåverkan. Ett sådant är sector management, även kallat sektoriell styrning. Sector management innebär att olika vindkraftverk modas, pitchas eller kanske till och med stängs av helt beroende på vilken vindhastighet och vindriktning som råder. På detta vis behövs vindkraftverken endast regleras när förutsättningarna så kräver, vilket höjer energiproduktionen. Genom sector management finns även ekonomiska förutsättningar att reglera vindkraftverken hårdare när det väl behövs, eftersom det som sagt inte behöver ske hela tiden. Bil2:4

13 Skuggberäkningar För beräkningen av effekter av rörliga skuggor har vedertagna metoder använts. Rent generellt har som nämnts ovan ett antagande använts om störningskänslig horisontell yta vid varje bostadshus om 5x5 meter på 2 meters höjd, motsvarande en tänkt uteplats, om inte förhållandena i dagsläget är närmare kända. Detta har gjorts även om vegetation skymmer eller andra förhållande kan inverka mildrande. Syftet är att med beräkningen belysa vilka bostäder som främst kan bli aktuella för planering av skuggurkoppling när driften ska igångsättas. Tidigare var det mer eller mindre vedertaget att utgå från en vertikal fönsteryta om 1x1m. Många anläggningar drivs idag med tillstånd utifrån en sådan beräkning. I något fall har ett överklagande nått miljödomstolen och då har man hänvisat till Boverkets rekommendation. Därmed har det tagits fasta på en störningskänslig plats motsvarande den intensivt använda delen av tomten. Sådan exercis med ytor ger naturligtvis upphov till nya diskussioner om vad som är rätt. Det är lugnande att konstatera att det inte gör någon dramatisk skillnad i beräkningen om man ändrar ytan. Ett exempel ger följande variationer: Beräkningarna som presenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning utgår från ett så kallat worst case -scenario. Ingen hänsyn har tagits till att det under stora delar av året är mulet, att vegetation eller byggnader kan maskera skuggorna, att rotorbladen inte alltid roterar eller att rotorn på varje verk inte alltid är vänd mot varje enskild bostad samtidigt. Ytterligare en aspekt som inte beaktats men som reducerar problematiken är att vinden ofta är svag under de förhållanden som främst förorsakar skuggkast på långt håll vilket ger en långsammare eller ingen rotation Det kanske enskilt mest konservativa antagandet i beräkningarna är att det inte antas finnas någon gräns för på vilket avstånd skuggorna är påtagliga. I själva verket är skuggorna på en kilometers avstånd så pass diffusa att störningarna minskar avsevärt. Vingen på ett rotorblad är maximalt fem meter bred och skuggorna från så pass smala föremål är i största allmänhet svåra att urskilja på dessa avstånd. Eftersom samtliga bostäder ligger minst en kilometer bort från närmaste vindkraftverk blir den faktiska skuggstörningaen därför betydligt mindre än vad som kan tyckas utifrån beräkningarna. Avsikten är alltså att med de här presenterade beräkningarna redovisa ett beslutsunderlag inför kommande planläggning av skuggurkopplingen under drift. Eftersom det inte ligger någon meteorologisk information bakom beräkningsresultaten (värsta tänkbara scenario: alltid klart väder m.m.) har ingen mätstation använts vid beräkningarna. Detta är den mest konservativa beräkningsmetoden. Åtgärder i händelse av störande skuggor Skador och olägenheter av störande skuggor mot exempelvis uteplatser eller fönster får inte förorsakas av driften. Störande skuggor kan enkelt och utan nämnvärd produktionsförlust åtgärdas direkt genom redigering av inställningar i vindkraftverkets fjärrmanövrering. Vanligtvis utförs detta av serviceansvarig för anläggningen. Uttryck som används i databladet SHADOW Main Result Maximum distance for influence Anger det beräkningsområde som valts. På stort avstånd gör bl. a. atmosfäriska störningar att skuggeffektens betydelse minskar. Inget längsta avstånd har angetts, även om skuggeffekten i regel blivit så diffus att den knappt märks över 1 km avstånd. Beräkningar är således restriktiva. Minimum sun height over horizon for influence Man bortser vanligen från skuggeffekter för solstånd mindre än 3 grader över horisonten på grund av växtlighet, bebyggelse och det atmosfärsskikt som ljuset ska tränga igenom och som uppkommer på slät mark Day step for calculation Anger tidsavsnitt för beräkningen Time step for calculation Bil2:5

14 Anger tidsavsnitt för beräkningen De beräknade tiderna är av värsta fallet -karaktär med följande förutsättningar: > Solen skiner från soluppgång till solnedgång > Vinden riktar alltid rotorn maximalt exponerad mot bostaden > Vindkraftverkets rotor är ständigt i rörelse I övrigt anges platsens koordinater för varje vindkraftverk och varje bostad med värden X och Y höjdkoordinaten Z används vid nivåskillnader av betydelse för skuggspridningen. Maximal uteffekt från generatorn, rotordiameter och navhöjd anges även. RPM Anger maximalt rotorvarvtal. Shadow Receptor-Input Anger indata för skuggreceptorerna vid bostäderna. En bokstav som återfinns på kartan, någon beteckning, samt koordinater enligt ovan. Tidigare har man i all-mänhet använt en skuggmottagande yta motsvarande ett vertikalt fönster om 1 m2 på 1 m höjd. Om ingen uteplats är känd används 5x5 meter. I de fall trädgårdar-na har inspekterats okulärt används rimliga mått som förefaller vara rimliga för bedömningen om vilken yta som kan betraktas som intensivt använd. I föreliggan-de fall används Boverkets rekommendation om störningskänslig plats. Beräkningsresultatet är självfallet avhängigt ytans storlek men inte i så stor omfattning att skillnaden mellan 1x1m och 5x5 meter eller större påverkar bilden. De bostäder som har höga siffror vid stor yta har höga siffror även vid små ytor - det är belägen-heten i förhållande till vindkraftverken som är avgörande. Slope of window En uppgift som normalt förutsätter skuggmottagare som motsvarar fönster därmed kan hänsyn tas till takfönster som kan luta. Om skuggpåverkan sker uteslu-tande vintertid används en horisontell fönsteryta eftersom intensivt brukad uteplats därmed inte är aktuell. Tar man hänsyn till uteplats får man ange aktuell hori-sontell yta motsvarande intensivt brukad uteplats. Förklaring av databladet SHADOW Calendar, graphical Här visas grafiskt för varje skuggmottagare, bostad hur skuggorna enligt beräkningen uppträder under året. Inom linjerna, som anger dygnets ljusa timmar, kan skuggor uppträda. Det rör sig här om astronomiskt maximala skuggeffekten som förutsätter ovannämnda värsta fallet -situation. Här ska man även notera att särskilt vintertid har vi låga värden på antalet normalsoltimmar. Det här materialet är främst att betrakta som ett underlag inför planeringen av skuggurkopplingen regleringen av störande skuggor till nivåer under de rekommenderade 8 timmar om året om året. Degrees from south Anger hur skuggmottagaren är riktad den ska normalt vändas mot vindkraftverket om inte aktuella förhållanden motiverar annat. Här har alla riktats mot vind-kraftverken. Bil2:6

15 Bilaga 3 - Utredning om lågfrekvent ljud I denna bilaga bifoas ÅF:s utredning om påverkan av ljudfrekvent ljud vid Tolseröd-Borrestad vindbrukspark. Utredningen har delats upp i två delar - en för vartdera vindkraftverk som omfattas av denna miljökonskvensbeskrivning. Utredningen utgörs utförs av följande två delar som presenteras i det följande: 1. Utredning om lågfrekvent ljud för Nordex N117 (6 sidor) 2. Utredning om lågfrekvent ljud för Vestas V112 (6 sidor) Utredningarna visar att Socialstyrelsens riktlinjer för lågfrekvent ljud kan innehållas med goda marginaler för dessa vindkraftverk. Oavsett vilken typ av vindkraftverk som i slutändan upphandlas kommer valet att ske med hänsyn till att Socialstyrelsens riktlinjer och andra villkor ska uppfyllas. Bil3:1

16 PM03 1 (6) Handläggare Datum Uppdragsnr Paul Appelqvist Tel Mobil HS Kraft AB Fax Att: Christian Bladh paul.appelqvist@afconsult.com Frihamnsallén Malmö Tolseröd-Borrestad vindbrukspark Utredning lågfrekvent ljud Paul Appelqvist Uppdragsansvarig Utredning av lågfrekvent ljud från Tolseröd- Borrestad vindbrukspark för Nordex N117 1 Bakgrund HS Kraft AB har valt att komplettera ansökan för Tolseröd-Borrestad vindbrukspark med en beräkning av lågfrekvent ljud vid bostäder. ÅF Ljud & Vibrationer har uppdragits att utföra en sådan utredning av bolaget vilken redovisas i detta PM. Beräkningarna är utförda för 6 vindkraftverk av verktyp Nordex N117 3 MW inklusive 18 vindkraftverk i den närliggande vindbruksparken Maltesholm. Därutöver görs samma beräkning för verktyp Vestas V112 3 MW, redovisat i ett separat PM [1]. Bil3:2 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft Infraljud och lågfrekvent ljud från vindkraft väcker ofta oro hos boende kring planerade och befintliga vindkraftparker. Infraljud brukar definieras som ljud mellan frekvenserna 1 och 20 Hz och lågfrekvent ljud som ljud mellan frekvenserna 20 och 200 Hz. Naturvårdsverket har låtit göra en kunskapssammanställning gällande infraljud och lågfrekventljud från vindkraftanläggningar [2], studien är sammanställd av några av Sveriges främsta forskare inom akustik och miljömedicin och finns i en reviderad slutversion daterad När det gäller infraljud säger denna rapport följande: Infraljud (1 20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. Utifrån dagens kunskapsläge finns det således ingen forskning som tyder på att infraljud är ett problem kring vindkraftparker. När det gäller lågfrekvent ljud så finns det enligt rapporten inget som särskiljer ljud från vindkraft från andra ljudkällor i samhället. I Naturvårdsverkets rapport står: ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO PM03 Utredning lågfrekvent ljud Nordex N117 Tolseröd-Borrestad vindbrukspark docx

17 PM (6) Lågfrekvent ljud ( Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka något. Förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dba, och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Enligt den forskning som finns tillgänglig idag kring lågfrekvent ljud föreligger således ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller i framtiden. Detta förutsatt att de föreskrivna riktvärdena efterföljs. 3 Metodbeskrivning Det finns i dagsläget inget specifikt riktvärde gällande lågfrekvent ljud och vindkraft. I Naturvårdsverkets rekommendationer, vilka anges här [3], sägs att: Naturvårdsverket anser därför att man vid de större verken bör beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett sätt att ganska enkelt bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt (se under Mer information) och C-vägt ljud. Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C- vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 db. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd som bland annat innehåller riktvärden för lågfrekvent buller inomhus. En bra utgångspunkt utifrån dessa rekommendationer är därvid att undersöka skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud, vilket om vindbruksparken ej är uppförd bör göras genom beräkningar. Detta kan i beräkningsmodellen Nord2000 utföras med beräkningar utgående från vindkraftverkets källjud i 1/3- oktavband, även kallat tersband. Om tersband ej finns tillgängligt för verktypen kan beräkning utföras för oktavband, där varje oktavband fördelas på tre tersband. Detta ger dock en större osäkerhet på resultatet. Om skillnaden mellan det beräknade A-vägda och C-vägda ljudet är större än 20 db eller om skillnaden är nära 20 db och den ekvivalenta ljudnivån är kring riktvärdet 40 dba bör en vidare undersökning utföras. Bil3:3 I Sverige har Socialstyrelsen, i SOSFS 2005:6, angett riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus [4], inget riktvärde finns i dagsläget utomhus. Riktvärdena anges som ljudnivån per tersband mellan frekvenserna 31,5 och 200 Hz, se Tabell 1. I den ovan nämnda rapport som Naturvårdsverket låtit sammanställa [2] sägs att det är dessa riktvärden som bör ligga till grund för om en vindbrukspark klarar det lågfrekventa ljudet vid bostäder eller ej. Bedömningen i detta PM görs utifrån dessa riktvärden. Tabell 1. Riktvärden för lågfrekvent ljud enligt SOSFS 2005:6 Frekvens (Hz) Ljudtrycksnivå (db) 31, , pm03 utredning lågfrekvent ljud nordex n117 tolseröd-borrestad vindbrukspark docx

18 PM (6) Ljudnivån inomhus beräknas i tersband genom antagandet av en fasaddämpning enligt Tabell 2. Dessa värden är från en artikel om ljudisolering i bostäder vid låga frekvenser enligt Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 av Hoffmeyer och Jakobsen [5]. De motsvarar ljudnivån i fritt fält ute minus ljudnivån inne som förväntas överskridas av 80-90% av typiska danska bostäder. Fasaddämpningen är uppmätt på hus i Danmark och normalt har bostadshus i Sverige fasader med bättre isolering som dämpar ljudet bättre. Tabell 2. Antagen fasaddämpning utifrån Hoffmeyer o Jakobsen[5]. Frekvens (Hz) Fasaddämpning dl i db 31,5 6,7 40 7, , , , , , , ,4 Mätningarna som ligger till grund för Hoffmeyer och Jakobsens artikel har kritiseras för att ge för hög fasaddämpning, se Møller et al. i referens [6]. 4 Resultat Ljudutbredningsberäkningarna är gjorda med den nordiska beräkningsmodellen Nord2000, Delta, av 1719/01, 2002 med förutsättningar enligt Naturvårdsverkets praxis d.v.s. konstant medvind för vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Beräkningsresultatet och beräkningsförutsättningarna redovisas i dokument [7] och [8]. Programvara som använts är SoundPLAN 7.1. Totalt ingår bolagets 6 vindkraftverk av verktyp Nordex N117 3 MW med navhöjd 91 m i beräkningarna. Därutöver ingår 18 vindkraftverk av verktyp Siemens SWT MW, vilka planeras vid den närliggande vindbruksparken Maltesholm Bil3:4 Indata för ljudeffekt och frekvensspektrum till beräkningar framgår av [7] och [8]. Noterbart är att endast ljuddata i oktavband fanns att tillgå för de två verktyperna. En linjär fördelning av varje A- vägt oktavband till tre A-vägda tersband görs av beräkningsprogrammet. Därutöver fanns ej frekvensdata under oktavband 63 Hz för någon av de två verktyperna, varvid ingen redovisning görs för frekvenser under 50 Hz. Beräkning av A-vägda och C-vägda ljudnivåer för samtliga ljudkänsliga punkter redovisas i [7] och visar att skillnaden är mindre än 20 db för alla punkter. För de fem ljudkänsliga punkter som har högst A-vägd ekvivalent ljudnivå, generellt ger högre A-vägd ekvivalent ljudnivå högre lågfrekvent ljud, görs trots detta en detaljerad analys av det lågfrekventa ljudet. Skillnaden mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer för dessa fem punkter ges i tabell 3. De fem utvalda punkterna redovisas i Figur 1 med blå markering pm03 utredning lågfrekvent ljud nordex n117 tolseröd-borrestad vindbrukspark docx

19 PM (6) Figur 1. Utvalda ljudkänsliga punkter (blåa) med högst ekvivalent A-vägd ljudnivå [7] och [8]. Tabell 3. Skillnad mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer. Ekvivalent ljudnivå i dbc Ekvivalent ljudnivå i dba Ekvivalent ljudnivå i dbc-dba M T F Q O Bil3:5 Av Tabell 3 framgår att skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ekvivalent ljudnivå utomhus ej är större än 20 db i de fem utvalda ljudkänsliga punkterna. För de fem utvalda ljudkänsliga punkterna görs därefter en detaljerad frekvensanalys av ljudnivån i tersband inomhus, Tabell 4, genom antagandet av en fasaddämpning enligt Tabell 2. Tabell 4. Beräknad ljudnivå i tersband inomhus i db. Ovägt. 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz M ,4 32,0 24,3 24,4 21,4 16,2 14,6 T ,6 31,1 23,3 24,0 21,3 15,2 15,7 F ,8 31,4 23,7 23,7 20,7 15,7 11,5 Q ,0 30,3 20,9 23,1 20,8 16,2 15,1 O ,4 30,9 22,8 23,4 20,9 15,3 14,6 Resultatet av den detaljerade frekvensanalysen ges i Tabell 5, där skillnaden mellan Socialstyrelsens riktvärden och beräknad ljudnivå anges. Ett negativt värde innebär att riktvärdena innehålls vilket markeras med grönt i tabellen pm03 utredning lågfrekvent ljud nordex n117 tolseröd-borrestad vindbrukspark docx

20 PM (6) Punkter som ej klarar riktvärdena markeras med rött. Det finns inga sådana punkter. Även övriga ljudkänsliga punkter med lägre ekvivalent ljudnivå, vilka ej redovisas här, klarar riktvärdena utifrån analys av deras frekvensspektrum. I Figur 2 visas även ett diagram med beräknad ljudnivå inomhus och Socialstyrelsens riktvärde. Tabell 5. Skillnad mellan riktvärdena i SOSFS 2005:6 och beräknade ovägda ekvivalenta ljudnivåer db. 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz M ,6-9,5-15,7-13,6-14,6-17,8-17,4 T ,4-10,4-16,7-14,0-14,7-18,8-16,3 F ,2-10,1-16,3-14,3-15,3-18,3-20,5 Q ,0-11,2-19,1-14,9-15,2-17,8-16,9 O ,6-10,6-17,2-14,6-15,1-18,7-17,4 Notera att det finns en viss beräkningsmarginal genom att beräkning skett för fallet att det blåser medvind från alla verk mot respektive bostad och att fasadisolering med låg ljuddämpning antagits. Vindkraftverk av en annan typ kan ha ett annat spektrum i lågfrekvensområdet, det kan vara lägre eller högre. Frekvensspektrum kan även skilja mellan olika exemplar av samma verktyp. I aktuellt fall fanns ej heller frekvensdata under oktavband 63 Hz för någon av verktyperna. Bil3:6 Figur 2. Jämförelse mellan beräknad ovägd ekvivalent ljudnivå i beräkningspunkterna och riktvärdena i SOSFS 2005:6. 5 Slutsatser Utifrån utförda beräkningar konstateras att skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ljudnivå ej är större än 20 db för någon ljudkänslig punkt. Därutöver görs en mer detaljerad frekvensanalys av ljudnivåerna inomhus, genom en antagen fasaddämpning, i de fem punkter som har högst pm03 utredning lågfrekvent ljud nordex n117 tolseröd-borrestad vindbrukspark docx

21 PM (6) ekvivalent A-vägd ljudnivå utomhus. Vid jämförelse mot riktvärdena i SOSFS 2005:6 konstateras att dessa riktvärden innehålls för alla frekvenser för de fem ljudkänsliga punkterna. Även övriga ljudkänsliga punkter klarar dessa riktvärden enligt analys av respektive frekvensspektrum. Baserat på [2] föreligger således ingen risk för allvarliga störningar till följd av lågfrekvent ljud från vindkraft för den planerade vindbruksparken. [1] PM02 Utredning lågfrekvent ljud Vestas V112 Tolseröd-Borrestad vindbrukspark [2] Nilsson M E, Bluhm G, Eriksson G & Bolin K, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Slutrapport till Naturvårdsverket, [3] Sidan uppdaterad 20 februari 2013 av Ingrid Johansson Horner. Sidan avläst 22 februari 2013 [4] SOSFS 2005:6 [M] Allmäna råd - Buller inomhus [5] Hoffmeyer och Jakobsen, Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 [6] Møller, H, Pedersen, S, Persson Waye, K & Pedersen Ch S,, Comments to the article "Sound insulation of dwellings at low frequencies",journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 30, no 3, 2011, [7] Tolseröd-Borrestad vindbrukspark ljudimmissionsberäkning Bil3:7 [8] Tolseröd-Borrestad vindbrukspark Lågfrekvensberäkning Nordex N ÅF-Infrastructure AB Ljud & Vibrationer Stockholm Granskad av Paul Appelqvist Martin Almgren Kvalitetsrådgivare pm03 utredning lågfrekvent ljud nordex n117 tolseröd borrestad vindbrukspark docx

22 PM02 1 (6) Handläggare Datum Uppdragsnr Paul Appelqvist Tel Mobil HS Kraft AB Fax Att: Christian Bladh paul.appelqvist@afconsult.com Frihamnsallén Malmö Tolseröd-Borrestad vindbrukspark Utredning lågfrekvent ljud Paul Appelqvist Uppdragsansvarig Utredning av lågfrekvent ljud från Tolseröd- Borrestad vindbrukspark för Vestas V112 1 Bakgrund HS Kraft AB har valt att komplettera ansökan för Tolseröd-Borrestad vindbrukspark med en beräkning av lågfrekvent ljud vid bostäder. ÅF Ljud & Vibrationer har uppdragits att utföra en sådan utredning av bolaget vilken redovisas i detta PM. Beräkningarna är utförda för 6 vindkraftverk av verktyp Vestas V112 3 MW inklusive 18 vindkraftverk i den närliggande vindbruksparken Maltesholm. Därutöver görs samma beräkning för verktyp Nordex N117 3 MW, redovisat i ett separat PM [1]. Bil3:8 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft Infraljud och lågfrekvent ljud från vindkraft väcker ofta oro hos boende kring planerade och befintliga vindkraftparker. Infraljud brukar definieras som ljud mellan frekvenserna 1 och 20 Hz och lågfrekvent ljud som ljud mellan frekvenserna 20 och 200 Hz. Naturvårdsverket har låtit göra en kunskapssammanställning gällande infraljud och lågfrekventljud från vindkraftanläggningar [2], studien är sammanställd av några av Sveriges främsta forskare inom akustik och miljömedicin och finns i en reviderad slutversion daterad När det gäller infraljud säger denna rapport följande: Infraljud (1 20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. Utifrån dagens kunskapsläge finns det således ingen forskning som tyder på att infraljud är ett problem kring vindkraftparker. När det gäller lågfrekvent ljud så finns det enligt rapporten inget som särskiljer ljud från vindkraft från andra ljudkällor i samhället. I Naturvårdsverkets rapport står: ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO PM02 Utredning lågfrekvent ljud Vestas V112 Tolseröd-Borrestad vindbrukspark docx

23 PM (6) Lågfrekvent ljud ( Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka något. Förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dba, och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Enligt den forskning som finns tillgänglig idag kring lågfrekvent ljud föreligger således ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller i framtiden. Detta förutsatt att de föreskrivna riktvärdena efterföljs. 3 Metodbeskrivning Det finns i dagsläget inget specifikt riktvärde gällande lågfrekvent ljud och vindkraft. I Naturvårdsverkets rekommendationer, vilka anges här [3], sägs att: Naturvårdsverket anser därför att man vid de större verken bör beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett sätt att ganska enkelt bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt (se under Mer information) och C-vägt ljud. Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C- vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 db. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd som bland annat innehåller riktvärden för lågfrekvent buller inomhus. En bra utgångspunkt utifrån dessa rekommendationer är därvid att undersöka skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud, vilket om vindbruksparken ej är uppförd bör göras genom beräkningar. Detta kan i beräkningsmodellen Nord2000 utföras med beräkningar utgående från vindkraftverkets källjud i 1/3- oktavband, även kallat tersband. Om tersband ej finns tillgängligt för verktypen kan beräkning utföras för oktavband, där varje oktavband fördelas på tre tersband. Detta ger dock en större osäkerhet på resultatet. Om skillnaden mellan det beräknade A-vägda och C-vägda ljudet är större än 20 db eller om skillnaden är nära 20 db och den ekvivalenta ljudnivån är kring riktvärdet 40 dba bör en vidare undersökning utföras. Bil3:9 I Sverige har Socialstyrelsen, i SOSFS 2005:6, angett riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus [4], inget riktvärde finns i dagsläget utomhus. Riktvärdena anges som ljudnivån per tersband mellan frekvenserna 31,5 och 200 Hz, se Tabell 1. I den ovan nämnda rapport som Naturvårdsverket låtit sammanställa [2] sägs att det är dessa riktvärden som bör ligga till grund för om en vindbrukspark klarar det lågfrekventa ljudet vid bostäder eller ej. Bedömningen i detta PM görs utifrån dessa riktvärden. Tabell 1. Riktvärden för lågfrekvent ljud enligt SOSFS 2005:6 Frekvens (Hz) Ljudtrycksnivå (db) 31, , pm02 utredning lågfrekvent ljud vestas v112 tolseröd-borrestad vindbrukspark docx

24 PM (6) Ljudnivån inomhus beräknas i tersband genom antagandet av en fasaddämpning enligt Tabell 2. Dessa värden är från en artikel om ljudisolering i bostäder vid låga frekvenser enligt Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 av Hoffmeyer och Jakobsen [5]. De motsvarar ljudnivån i fritt fält ute minus ljudnivån inne som förväntas överskridas av 80-90% av typiska danska bostäder. Fasaddämpningen är uppmätt på hus i Danmark och normalt har bostadshus i Sverige fasader med bättre isolering som dämpar ljudet bättre. Tabell 2. Antagen fasaddämpning utifrån Hoffmeyer o Jakobsen[5]. Frekvens (Hz) Fasaddämpning dl i db 31,5 6,7 40 7, , , , , , , ,4 Mätningarna som ligger till grund för Hoffmeyer och Jakobsens artikel har kritiseras för att ge för hög fasaddämpning, se Møller et al. i referens [6]. 4 Resultat Ljudutbredningsberäkningarna är gjorda med den nordiska beräkningsmodellen Nord2000, Delta, av 1719/01, 2002 med förutsättningar enligt Naturvårdsverkets praxis d.v.s. konstant medvind för vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Beräkningsresultatet och beräkningsförutsättningarna redovisas i dokument [7] och [8]. Programvara som använts är SoundPLAN 7.1. Totalt ingår bolagets 6 vindkraftverk av verktyp Vestas V112 3 MW med navhöjd 94 m i beräkningarna. Därutöver ingår 18 vindkraftverk av verktyp Siemens SWT MW, vilka planeras vid den närliggande vindbruksparken Maltesholm Bil3:10 Indata för ljudeffekt och frekvensspektrum till beräkningar framgår av [7] och [8]. För bolagets 6 vindkraftverk har frekvensdata, erhållet av tillverkaren, i tersband mellan 25 Hz och 10 khz använts. För övriga vindkraftverk har endast oktavbandsdata ner till 63 Hz varit tillgängligt. En linjär fördelning av varje A-vägt oktavband till tre A-vägda tersband görs av beräkningsprogrammet för dessa vindkraftverk. Detta innebär att för 40 Hz och 31.5 Hz ingår endast bidrag från bolagets vindkraftverk. Beräkning av A-vägda och C-vägda ljudnivåer för samtliga ljudkänsliga punkter redovisas i [7] och visar att skillnaden är mindre än 20 db för alla punkter. För de fem ljudkänsliga punkter som har högst A-vägd ekvivalent ljudnivå, generellt ger högre A-vägd ekvivalent ljudnivå högre lågfrekvent ljud, görs trots detta en detaljerad analys av det lågfrekventa ljudet. Skillnaden mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer för dessa fem punkter ges i tabell 3. De fem utvalda punkterna redovisas i Figur 1 med blå markering pm02 utredning lågfrekvent ljud vestas v112 tolseröd-borrestad vindbrukspark docx

25 PM (6) Figur 1. Utvalda ljudkänsliga punkter (blåa) med högst ekvivalent A-vägd ljudnivå [7] och [8]. Tabell 3. Skillnad mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer. Ekvivalent ljudnivå i dbc Ekvivalent ljudnivå i dba Ekvivalent ljudnivå i dbc-dba M F T Q E Bil3:11 Av Tabell 3 framgår att skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ekvivalent ljudnivå utomhus ej är större än 20 db i de fem utvalda ljudkänsliga punkterna. För de fem utvalda ljudkänsliga punkterna görs därefter en detaljerad frekvensanalys av ljudnivån i tersband inomhus, Tabell 4, genom antagandet av en fasaddämpning enligt Tabell 2. Tabell 4. Beräknad ljudnivå i tersband inomhus i db. Ovägt. 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz M 45,8 43,9 38,4 26,5 26,7 25,6 24,3 19,2 13,2 F 44,8 41,7 35,5 25,7 25,3 24,2 21,8 19,7 11,5 T 43,3 40,6 34,7 23,9 23,0 20,8 18,8 12,9 9,1 Q 46,1 41,4 37,8 27,1 26,2 25,2 23,9 20,9 13,0 E 43,4 41,9 35,7 25,4 24,4 23,3 21,7 18,6 12,3 Resultatet av den detaljerade frekvensanalysen ges i Tabell 5, där skillnaden mellan Socialstyrelsens riktvärden och beräknad ljudnivå anges. Ett negativt värde innebär att riktvärdena innehålls vilket markeras med grönt i tabellen. Punkter som ej klarar riktvärdena markeras med rött. Det finns inga sådana punkter. Även övriga ljudkänsliga punkter med lägre pm02 utredning lågfrekvent ljud vestas v112 tolseröd-borrestad vindbrukspark docx

26 PM (6) ekvivalent ljudnivå, vilka ej redovisas här, klarar riktvärdena utifrån analys av deras frekvensspektrum. I Figur 2 visas även ett diagram med beräknad ljudnivå inomhus och Socialstyrelsens riktvärde. Tabell 5. Skillnad mellan riktvärdena i SOSFS 2005:6 och beräknade ovägda ekvivalenta ljudnivåer db. 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz M -15,8-9,5-6,0-10,4-13,2-13,0-9,8-13,8-17,1 F -16,1-9,8-6,9-11,1-13,7-13,7-10,4-14,3-20,1 T -16,9-10,7-6,3-11,2-14,4-13,5-10,9-15,1-16,0 Q -17,1-10,9-7,1-12,0-17,1-14,4-10,8-14,0-16,8 E -16,4-10,1-7,2-11,4-14,1-14,1-10,8-14,5-20,1 Notera att det finns en viss beräkningsmarginal genom att beräkning skett för fallet att det blåser medvind från alla verk mot respektive bostad och att fasadisolering med låg ljuddämpning antagits. Vindkraftverk av en annan typ kan ha ett annat spektrum i lågfrekvensområdet, det kan vara lägre eller högre. Frekvensspektrum kan även skilja mellan olika exemplar av samma verktyp. Bil3:12 Figur 2. Jämförelse mellan beräknad ovägd ekvivalent ljudnivå i beräkningspunkterna och riktvärdena i SOSFS 2005:6. 5 Slutsatser Utifrån utförda beräkningar konstateras att skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ljudnivå ej är större än 20 db för någon ljudkänslig punkt. Därutöver görs en mer detaljerad frekvensanalys av ljudnivåerna inomhus, genom en antagen fasaddämpning, i de fem punkter som har högst pm02 utredning lågfrekvent ljud vestas v112 tolseröd-borrestad vindbrukspark docx

27 PM (6) ekvivalent A-vägd ljudnivå utomhus. Vid jämförelse mot riktvärdena i SOSFS 2005:6 konstateras att dessa riktvärden innehålls för alla frekvenser för de fem ljudkänsliga punkterna. Även övriga ljudkänsliga punkter klarar dessa riktvärden enligt analys av deras frekvensspektrum. Baserat på [2] föreligger således ingen risk för allvarliga störningar till följd av lågfrekvent ljud från vindkraft för den planerade vindbruksparken. [1] PM03 Utredning lågfrekvent ljud Nordex N117 Tolseröd-Borrestad vindbrukspark [2] Nilsson M E, Bluhm G, Eriksson G & Bolin K, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Slutrapport till Naturvårdsverket, [3] Sidan uppdaterad 20 februari 2013 av Ingrid Johansson Horner. Sidan avläst 22 februari 2013 [4] SOSFS 2005:6 [M] Allmäna råd - Buller inomhus [5] Hoffmeyer och Jakobsen, Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 [6] Møller, H, Pedersen, S, Persson Waye, K & Pedersen Ch S,, Comments to the article "Sound insulation of dwellings at low frequencies",journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 30, no 3, 2011, [7] Tolseröd-Borrestad vindbrukspark ljudimmissionsberäkning [8] Tolseröd-Borrestad vindbrukspark Lågfrekvensberäkning Vestas V Bil3:13 ÅF-Infrastructure AB Ljud & Vibrationer Stockholm Granskad av Paul Appelqvist Martin Almgren Kvalitetsrådgivare pm02 utredning lågfrekvent ljud vestas v112 tolseröd borrestad vindbrukspark docx