LÅNGMOSSA VINDKRAFTSPARK

Transkript

1 Sida 1 av 13 Langmossa_Skuggeffektut redning_ck sa Etha Wind Oy Frilundsvägen Vasa Finland LÅNGMOSSA VINDKRAFTSPARK Skuggeffektutredning Version Datum Författare Godkänd Sammanfattning CGr SAd Skuggeffektutredning för Långmossa vindkraftspark, planförslag augusti 2017 Phone Fax VAT REG FI

2 Sida 2 av 13 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Hur skuggeffekter bildas Rekommendationer och gränsvärden Beräkningsmetoder och utgångsdata Skuggeffekter Skuggeffekter i Långmossa Långmossas och Ribäckens samverkande effekt Osäkerhetsfaktorer i beräkningarna Uppföljning och hantering av skuggproblem Referenser Bilaga 1: Placeringsplan L

3 Sida 3 av 13 1 Sammanfattning Uppgift: Arbetsmetoder: Resultat: Skuggeffektutredning för Långmossa vindkraftspark. I utredningen har också de samverkande effekterna med vindkraftverken i Ribäcken beaktats. För utredningen har aktuella uppgifter om vindkraftverkens skuggning, gränsvärden för skuggeffekter, lokala förhållanden och modelleringsmetoder insamlats. Modelleringen utfördes i huvudsak i windpro 3.1 med SHADOWmodulen. Modelleringen och rapporteringen följer Miljöministeriets anvisningar i Tuulivoimarakentamisen suunnittelu rapporten från 2016 (Miljöministeriet, 2016). De beräkningsparametrar som använts i utvärderingen finns angivna i denna rapport. De rekommenderade värdena (Miljöministeriet 2016) överskrids något vid några observationspunkter enligt beräkningen. Skuggeffekternas möjliga negativa inverkan vid närliggande bostäder kan förhindras genom att begränsa vindkraftverkens drift då skuggeffekter förekommer. Den utförda beräkningen förväntas ge ett något för högt resultat (den verkliga påverkan förväntas vara mindre) på grund av att växtlighet inte beaktats, att stopp på grund av service eller reparationsbehov inte beaktats samt att stopp på grund av låga vindar inte beaktats till fullo.

4 Sida 4 av 13 2 Bakgrund Den här skuggeffektutredningen är gjord för Långmossa vindkraftspark. Den planerade parken har sju turbiner och befinner sig i Malax kommun. I modelleringen har placeringsplan L2.13 använts (se bilaga 1). Skuggningsutredningen är gjord med en turbin som har en rotordiameter på 150 m och navhöjd på 175 m, vilket gör att turbinens totalhöjd är 250 m. Turbintypen i fråga har valts för att kunna utvärdera den maximala skuggeffektspåverkan. I skuggeffektutredningen som gjordes i planutkastskedet användes en annan turbintyp som hade en rotordiameter på 156 m. Den använda turbintypen har ändrats på basen av respons som fåtts på planutkastet. I Ribäcken användes en turbintyp som har navhöjden 137 m och rotordiametern 126 m, vilket gör att dess totalhöjd är 200 m. Den maximala tillåtna totalhöjden enligt delgeneralplanen är 200 m. Utredningen är gjord med windpro 3.1 och dess SHADOW-modul. Vid bedömningen av resultaten användes riktvärdena (LAI, 2002; Boverket, 2009) som rekommenderas av miljöministeriet i rapporten Tuulivoimarakentamisen suunnittelu (2016). Etha Wind Oy har kontrollerat de angivna uppgifterna och beräkningarna och ansvarar för att beräkningen har utförts korrekt. 3 Hur skuggeffekter bildas När vindkraftverkens rotor snurrar uppstår en regelbundet blinkande skugga då kraftverket befinner sig mellan solen och observationspunkten. Mängden skuggeffekter är beroende av väderförhållanden så att till exempel om det är mulet så uppstår det inga skuggeffekter. På sommaren förekommer skuggeffekter på morgonen och kvällen, då solen ligger lågt. På vintern förekommer skuggeffekterna också mitt på dagen. Ju längre avståndet mellan vindkraftverket och observationspunkten är, desto mindre blir skuggeffekterna. När vindkraftverken inte snurrar förekommer inga skuggeffekter. Skuggeffekterna påverkas också av vindriktningen och vilket håll rotorn är vänd, eftersom effekterna beaktas från en specifik observationspunkt. Tidpunkten för skuggeffekter samt längden på perioderna med skuggeffekter varierar under dygnet och under olika årstider. Vanligtvis varar en skuggeffektperiod mellan någon minut till upp emot 30 minuter, beroende på observationspunktens läge i förhållande till skuggeffektkällan. Människor reagerar olika på skuggeffekter. Skuggeffekter vid bostäder kan påverka välbefinnandet för de boende. Om skuggeffekten uppstår vid ett bostadshus, en fritidsbostad eller en arbetsplats påverkar hur störande skuggeffekten upplevs. Också den kumulativa skuggeffekten från flera projekt kan påverka närområdets bostadstrivsel samt friluftsanvändning. Genom att följa de utländska riktvärdena som rekommenderas av Miljöministeriet kan skuggeffekternas påverkan minimeras.

5 Sida 5 av 13 Bild 1. Skuggeffekter bildas vid soligt och klart väder då vindkraftverket snurrar mellan solen och observationspunkten. 3.1 Rekommendationer och gränsvärden Det finns för tillfället inga gränsvärden i Norden för skuggeffekter från vindkraftverk. I Tyskland och Sverige har man gett följande rekommendationsvärden för närliggande bosättning: högst 8 timmar skuggeffekt i året (så kallad verklig situation, där man beaktar solskenstimmar och vindförhållanden), högst 30 minuter skuggeffekt per dag samt högst 30 timmar skuggeffekt i året (teoretiska maxgränser). Rekommendationen på högst 8 timmar skuggeffekt i året används allmänt också i Finland. 3.2 Beräkningsmetoder och utgångsdata Faktorer som påverkar bildandet av skuggeffekter är förutom väderförhållanden också turbinens höjd, rotordiameter och brukstid. Även träd och växtlighet påverkar, men detta har inte beaktats i modelleringen. Det är därför sannolikt att det ställvis förekommer mindre skuggning än beräknat. Områden som påverkas av vindkraftverkens skuggning samt omfattningen av skuggeffekten beräknas i windpro-programmet, i vilket statistiska uppgifter som motsvarar de lokala förhållandena har använts som basuppgifter. Programmet beräknar både skuggeffekten i enskilda punkter och skuggningen i hela vindkraftsområdet. Beräkningarna görs enligt verkliga förhållanden och följande parametrar beaktas: antalet timmar med solsken, vindförhållanden, vindkraftverkens höjd och positioner samt rotorns diameter. Träd och annan växtlighet har inte beaktats, vilket leder till att det ställvis rapporteras för höga skuggeffekter. Brukstiden och vindriktningen beräknas utgående från data från en mätmast på området. Lantmäteriverkets uppgifter om terrängen används i modelleringen (med två meters resolution). Väderuppgifter togs från Seinäjoki flygplats. Seinäjoki flygplats befinner sig ca 65 km från parken. I beräkningarna antas att vindkraftverkens rotor snurrar endast då

6 Sida 6 av 13 vindhastigheten är lämplig. Skuggeffekten beaktas på 1,5 m höjd, dvs. ungefär på människans observationshöjd. I tabellerna nedan presenteras de uppgifter om antalet solskenstimmar vilka användes i beräkningen samt uppgifter om vindkraftverkens driftstid. Tabell 1. Uppgifter om solskenstimmar som använts i beräkningen Månad Medelantal solskenstimmar per dag Januari 1,00 Februari 2,82 Mars 4,23 April 6,60 Maj 8,78 Juni 9,10 Juli 8,87 Augusti 6,81 September 4,67 Oktober 2,52 November 1,17 December 0,58 Medeltal 4,76 Tabell 2. Vindkraftverkens driftstid Vindriktning Driftstid (h/år) N 657 NNE 651 ENE 520 E 526 ESE 341 SSE 660 S 1042 SSW 1508 WSW 777 W 711 WNW 601 NNW 605 Summa Skuggeffekter Skuggberäkningen har gjorts enligt LAI Den genomsnittliga bredden på vindkraftverkens blad har beaktats då det maximala granskningsavståndet från

7 Sida 7 av 13 vindkraftverken har beräknats. Det maximala granskningsavståndet bestäms så att vindkraftverkets rotorblad täcker åtminstone 20 % av solen sett från observationspunkten. 4.1 Skuggeffekter i Långmossa Resultaten av beräkningarna presenteras här grafiskt och sedan förklaras resultatet skriftligt i detalj. Bild 2. Skuggeffekter i Långmossa vindkraftsområde. Observationspunkterna har märkts ut i bilden (a-z) och deras skuggnivåer redogörs för i tabell 1. Utanför den gröna linjen förekommer det enligt beräkningarna mindre än 8 timmar skuggning från vindkraftverken per år. Det rekommenderade värdet på högst 8 timmar skuggeffekt i året överskrids i fem observationspunkter. Gränsen överskrids med 0 1,5 timmar i de fem punkterna. Den beräknade skuggeffekten har minskat i denna beräkning jämfört med beräkningen som gjordes i planutkastskedet på grund av att en mindre rotordiameter har använts. I följande tabell presenteras de beräknade resultaten i observationspunkterna.

8 Observationspunkt Tabell 3. Resultat från skuggberäkningen Klassificering X koord. (ETRS TM35FIN) Y koord. (ETRS TM35FIN) Sida 8 av 13 Skuggeffekt (h/år, real case) Skuggeffekt (h/år, worst case) Skuggeffekt (min/dag, worst case) Överskrider rekommend ationerna a Fritidsbostad :17 7:32 0:21 Nej b Fritidsbostad :40 9:28 0:24 Nej c Fast bostad :00 36:03 0:27 Delvis 1 d Fast bostad :01 30:58 0:37 Delvis 2 e Fast bostad :18 58:48 1:14 Ja f Fast bostad :35 52:47 0:27 Ja g Fast bostad :58 18:58 0:24 Nej h Fast bostad :23 28:04 0:33 Delvis 3 i Fast bostad :05 3:52 0:13 Nej j Fast bostad :45 49:44 0:27 Ja k Fast bostad :04 51:00 0:27 Ja l Fast bostad :21 20:45 0:30 Nej m Fast bostad :55 35:46 0:26 Delvis 1 n Fast bostad :10 47:26 0:27 Ja o Fast bostad :48 16:07 0:23 Nej p Fast bostad :47 16:01 0:23 Nej q Fast bostad :53 36:35 0:44 Delvis 2 r Fast bostad :12 20:31 0:24 Nej s Fast bostad :52 35:45 0:44 Delvis 2 t Fast bostad :08 37:33 0:44 Delvis 2 u Fast bostad :08 38:08 0:46 Delvis 2 v Fast bostad :50 33:56 0:41 Delvis 2 w Fast bostad :05 35:26 0:41 Delvis 2 x Fast bostad :54 22:19 0:28 Nej y Fast bostad :31 17:56 0:24 Nej z Fast bostad :38 18:18 0:24 Nej 1 Den teoretiska rekommenderade maxgränsen för antal timmar med skuggeffekter per år (30 h/år) överskrids. Övriga rekommendationsvärden överskrids inte. 2 Den teoretiska rekommenderade maxgränsen för antal timmar med skuggeffekter per år (30 h/år) och den teoretiska rekommenderade maxgränsen för antal minuter med skuggeffekter per dag (30 min/dag) överskrids. Rekommendationsvärdet för verklig situation överskrids inte. 3 Den teoretiska rekommenderade maxgränsen för antal minuter med skuggeffekter per dag (30 min/dag) överskrids. Övriga rekommendationsvärden överskrids inte.

9 Sida 9 av 13 Eftersom träd och växtlighet påverkar hur mycket skuggeffekter som bildas, men inte har beaktats i beräkningen, kommer mängden skuggeffekter ställvis vara mindre än i beräkningen. Den verkliga skuggeffekten kommer också vara mindre än i beräkningen på grund av att vindkraftverkens driftstid i verkligheten är lägre än de värden som använts i denna beräkning (se tabell 2). De två bilderna nedan visar vilken tid på året som skuggeffekter uppstår i observationspunkterna e och n. Månad anges på x-axeln och tidpunkt på dygnet anges på y- axeln. Bild 3. Tidpunkt då skuggeffekter uppstår i observationspunkt e.

10 Sida 10 av 13 Bild 4. Tidpunkt då skuggeffekter uppstår i observationspunkt n. Skuggeffekterna i observationspunkterna nära punkt n (c, f, j, k, m) uppstår vid liknande tidpunkter. 4.2 Långmossas och Ribäckens samverkande effekt I följande bild presenteras resultatet från skuggeffektutredningen där Långmossa vindparks och Ribäcken vindparks samverkande skuggeffekt har beräknats.

11 Sida 11 av 13 Bild 5. Skuggeffekter i Långmossa vindkraftsområde, då också de planerade turbinerna i Ribäcken har beaktats. Utanför den gröna linjen förekommer det enligt beräkningarna mindre än 8 timmar skuggning från vindkraftverken per år. Utanför den blå linjen uppstår ingen skuggningseffekt. På basen av resultaten kan man dra slutsatsen att parkerna inte har samverkande effekter. 4.3 Osäkerhetsfaktorer i beräkningarna I skuggberäkningen har statistiska långtidsväderförhållanden använts, och därmed resulterar beräkningen i en genomsnittlig skuggningseffekt. Ifall väderförhållandena skiljer sig kraftigt från de statistiska uppgifterna som använts i modelleringen kan de verkliga skuggeffekterna vara annorlunda än beräknat. Driftstiden, dvs. tiden som vindkraftverken snurrar och producerar elektricitet, är en annan osäkerhetsfaktor i beräkningen. Då driftstiden varierar från det antagna kan skuggningseffekterna i någon mån variera vid vissa punkter. Osäkerheten i de antagna vindriktningarna kan också påverka resultatet i viss mån. Eftersom modelleringen har gjorts utan att beakta vegetationens höjd är vegetationens inverkan på resultatet oklart. Bostäder som är placerade på relativt öppna områden, exempelvis vid åkermark, har i stort sett samma skuggeffektpåverkan i verkligheten som i

12 Sida 12 av 13 modelleringen utan vegetation. Bostäder i närheten av skog kan i verkligheten ha klart lägre skuggeffektpåverkan än modellerat då skogen skymmer skyggeffekten från vindkraftverken. I modelleringen har den s.k. green-house mode-inställningen använts, vilket betyder att skuggeffekter antas förekomma om skuggan träffar huset. Inne i byggnaderna förkommer skuggeffekter enbart i de rum som har fönster i den specifika riktningen varifrån skuggeffekten framträder. 4.4 Uppföljning och hantering av skuggproblem Vindkraftverkens skuggeffekter kan begränsas redan i planeringsskedet. Vindkraftverken kan placeras så att skuggningen påverkar nära liggande bostäder så lite som möjligt. Också kraftverkets storlek påverkar skuggeffekterna. Genom att välja mindre kraftverk kan skuggeffekterna minskas. Ifall det förkommer oskäliga problem med skuggningseffekter är det möjligt att stanna vindkraftverken vid de specifika tidpunkterna då de orsakar problem. Det finns automatiska program som begränsar skuggproblem i nära liggande bostäder genom att stanna kraftverken. De gränsvärden (LAI, 2002; Boverket, 2009) som använts i utvärderingen av resultaten kan underskridas om ovannämnda metod används. 5 Referenser Miljöministeriet (2016). Tuulivoimarakentamisen suunnittelu / OH 5/2016, Helsingfors. LAI (2002): Hinweise zur Ermittlung und Beurteilung der optischen Immissionen von Windenergieanlagen (WEA-Schattenwurf-Hinweise), Länderausschuss für Immissionsschutz- Arbeitsgruppe Schattenwurf. Boverket (2009): Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraft på land och i kustnära vattenområden. Etha Wind Oy (2016). 02-Flicker and ZVI-CGYK Rev5. Internal work description. Meteorologiska institutet (2012). Tilastoja Suomen ilmastosta Helsingfors, 2012.

13 Sida 13 av 13 Bilaga 1: Placeringsplan L2.13 I denna analys har Långmossa placeringsplan L2.13 använts. I placeringsplanen har alla begränsningar som nämns i planförslaget beaktats, så som t.ex. buller, skuggeffekter, och naturinventeringar m.m. Vindkraftverkens positioner i Långmossa och Ribäcken presenteras i följande tabeller. Tabell 4. Vindkraftverkens koordinater, Långmossa Vindkraftverk Östlig (ETRS-TM35- FIN) Nordlig (ETRS-TM35-FIN) Navhöjd / Rotorns diameter / Totalhöjd (m) WTG / 150 / 250 WTG / 150 / 250 WTG / 150 / 250 WTG / 150 / 250 WTG / 150 / 250 WTG / 150 / 250 WTG / 150 / 250 Tabell 5. Vindkraftverkens koordinater, Ribäcken Vindkraftverk Östlig (ETRS-TM35- FIN) Nordlig (ETRS-TM35-FIN) Navhöjd / Rotorns diameter / Totalhöjd (m) / 126 / / 126 / / 126 / / 126 / / 126 / 200