Intervju med den andre
|
|
- Maj Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator: Els-Mari Törnquist
2 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Analys... 4 Presentation... 4 Diskussion... 6 Litteratur... 8 Bilaga Bilaga
3 Inledning Den här texten ingår som ett moment i kursen, Perspektiv på den andre, som ges i utbildningen Lärande och samhälle med huvudämne Kultur, medier och estetik. Jag har tillsammans med Jessica Ekdahl genomfört detta projekt. Vi träffade vid två tillfällen en pojke, som jag i den här texten väljer att namnge Tor. Vid dessa tillfällen genomförde vi intervjuer och observationer med Tor. Skolan som Tor går på ligger i närheten av Tors bostad. Den består av ett hus med elever från förskoleklass upp till årskurs 3. Tor går själv i årskurs 2, med en klass på 17 elever. Han bor i ett hus med sin mamma, pappa och kanin. Han tycker om att träffa kompisar, läsa, Star Wars och spela tv-spel. Metod Vi har utgått från etnografisk forskningsmetod, där forskaren för att förstå andra människors sätt att leva och lära, fångar dessa människors erfarenheter genom människornas uttryckssätt (Kullberg 2004:11). Enligt min bedömning har forskningen varit kvalitativ och har följt den sk. upptäcktens väg (context of discovery) genom att teorier har skapats utefter projektets gång (Kullberg 2004:53). Genom den formella intervjun, även kallad djupintervjun (Kullberg s. 120), samt genom deltagande observation i klassrummet och på skolgården har vi försökt att fånga essensen av barnet, Tor (Kullberg 2004:91). Den deltagande observationen har främst fungerat som ett komplement för att få se Tors agerande i andra sammanhang och miljöer än i rummet vid intervjusituationerna. Vi har haft två stycken intervjuer med Tor (se Bilaga 1 & 2). Inför första intervjun utgick vi från perspektivet social konstruktionism som innebär att individen består av olika sociala konstruktioner (Stier 2003:21). Därför arbetade vi fram olika kategorier som kunde tänkas finnas med i hans liv som till exempel familj, husdjur, intressen och framtidsdrömmar. Vid andra intervjun valde vi att främst fokusera på fantasi. Vi hade vid båda tillfällen färdigformulerade frågor att utgå från, men vi var båda öppna för diverse utsvävningar i form av följdfrågor. De inledande frågorna i båda intervjuerna hade i syfte att få Tor att känna sig bekväm i intervjusituationen genom att vi utgick från företeelser som är känt och ligger nära till hands för honom (Doverberg & Pramling Samuelsson 2000:33). Vid första tillfället handlade de om vad Tor tycker om, och vid andra tillfället bad vi honom att återberätta saker som hänt sedan vi var där sist. Resterande frågeställningar har varit av övergripande karaktär som t.ex. berätta om din familj, skolan och vad du vill bli när du blir stor. Vi har under intervjuerna även följt upp Tors svar på ett varierande sätt genom att bekräfta och upprepa 3
4 hans svar, eller genom att ställa en följdfråga (Doverberg & Pramling Samuelsson 2000:38). Det fanns också en fråga per intervju där Tor fick rita och berätta. Vi dokumenterat intervjuerna med hjälp av ljudinspelning, film och foto. Detta för att helt kunna fokusera på Tor under intervjuerna (Kullberg 2004:121). Analys Vi har transkriberats intervjumaterialet från ljudinspelning till text. Materialet har granskats flera otaliga gånger, samt reflekterats och diskuterats kring för att skapa mening i det som sägs. Bearbetningen av materialet har dels gjorts i form av ett multimodalt porträtt. Detta porträtt gjorde jag och Jessica tillsammans. Det utvecklades i tre steg från endast visuell kommunikation till ett slutligt multimodalt porträtt med kommunikationsformerna visuell, auditiv och kinestik. Jag har sedan med hjälp av intervjumaterialet, reflektionerna tillsammans med Jessica samt gestaltningen av porträttet konstruerat tankekartor för att få överblick och för att skapa mig en egen mening. Med utgångspunkt på Tors sociala konstruktioner som jag sedan har bearbetat med hjälp av relevant litteratur. Presentation Nu kommer jag att försöka redogöra för vilka sociala konstruktioner som finns i Tors liv samt framtidsdrömmar, önskningar och fantasi, utifrån vad som sagts i intervjuerna. Familjen är en stor del i Tors liv. Han pratar mycket om sin mamma, pappa och kanin som nästan alltid är glada. Mamman som följer honom till och från skolan varje dag och säger att det enda som Tor har i sitt huvud är spel. Pappan som nästa är flintskallig och gör skojiga bilder av familjen på sin ipad. Kaninen som heter Molly och är gammal. Familjen utgör en stor del av hans vardagliga liv, märkväl när han beskriver sin dag för oss: Tor: Först äter jag frukost, sen åker jag till skolan, också jobbar jag där och allting. Sen går jag hem så brukar jag, med mamma, så brukar jag inte göra så mycket, bara sitta ner typ eller läsa en tidning. Och sen så sen så äter vi middag och sen kollar jag på tv och sen när jag gjort det så borstar jag tänderna och allt det andra och går och lägger mig. Familjen brukar åka på semestrar tillsammans. Tor berättar gärna om vad som hände när de var på Legoland. Med stor inlevelse berättar han om de olika världarna byggda av lego, karusellerna och berg- och dalbanan. 4
5 Skolan är mestadels enkel, tycker Tor. Han tycker att det mesta är roligt, men tycker speciellt mycket om matematiken och rasten för att då kan man leka och busa. Såhär återberättar Tor en dag i skolan: Jessica: Vad gjorde ni i skolan då? Tor: Inte jättemycket, hade svenska, matematik och ja... Jessica: Gick det bra då? Tor nickar. Jessica: Vad gick bäst svenskan eller matte? Tor: Ehh, jag tyck tyck dem sätter inte betyg. Jessica: Nä. Tor: Jag tyckte att det gick rätt så snabbt. Jessica: Det gick snabbt. Vad var lättast då? Tor: Ja. allting är lätt. Jessica: Är allting lätt? Tor: ganska lätt. Kompisarna träffar Tor i skolan och på fritiden. Han pratar speciellt om två kompisar som han brukar umgås med. Tor utrycker det som att att leka med kompisar är ett av hans fritidsintressen. När jag frågar Tor vad han och kompisarna brukar göra svarar han följande: Tor: Leka och hålla på och göra lite saker. Ibland tycker vi ofta att, vad ska vi göra? Vad ska vi leka? Så vi bara går runt och så frågar vi: nej du får inte spela. Så vi får inte. Vi bara går runt lite, så då blir det två stycken som bara springer runt och tittar i rummet och inte vet vad man ska göra. Medier har också en del i Tors liv. När han är hemma brukar han spela tv-spel, titta på tv eller ligga i sängen och läsa en bok eller tidning. När vi frågar honom om vad för sorts spel, film eller bok han föredrar att läsa säger han Star Wars. Han brukar spela Lego Star Wars, hans pappa har en dvd-samling med alla Star Wars filmerna som han brukar få titta på och han har både tidningar och böcker som handlar om Star Wars. På fritiden går Tor på simskola. Han berättar stolt om hur han har tagit nästan alla simmärkena. Det började med Hajen, sen har han tagit Silverfisken, Guldfisken, Baddaren och Sköldpaddan m.fl. Han spelar även fotboll, såhär svarade han när vi frågade om han spelade fotboll: 5
6 Jessica: Spelar du fotboll? Tor: Näh, ja det gör jag. Jag går på träning. Jessica: Du går på träning, jaha. Tor: Jag spelar inte fotboll på fritiden, nej jag gillar inte det. Jag pro.., jag måste göra det. Madeleine: Jaha, varför måste du göra det? Tor: Hörde du inte vad jag sa? Jag går ju på fotbollsträning. Framtidsdrömmar, önskningar och fantasi pratade vi också under intervjun. Tor ville bli ambulans- eller brandman när han blir stor. Eftersom att det verkar vara mycket action i dessa yrken, samt för att han har vill hjälpa andra människor. När vi låter honom rita vilka saker han skulle vilja ha på sin alldeles egna ö ritar han karusellerna och berg- och dalbanan från legoland. På frågan om vad han skulle önska sig om han hittade en anden i lampan och fick tre önskningar svarade han följande: Tor: Alla Lego Star Wars i hela världen. Också till och med dem som kommer fram. Madeleine: Okej, var det önskning ett? Tor: Ja och alla spel i världen som jag tycker ser roliga ut. Madeleine: Vad då för slags spel? Tor: Ja till exempel Lego Star Wars eller nånting. Madeleine: Är det tv-spel eller så här Tor: Ja, tv-spel! Madeleine: Tv-spel. Tor: Spel, spel, spel, tv-spel, spel! Madeleine: Är det till wii-et? Tor: Jaa! Jag har bara wii. Madeleine: Jaha, alla spel till wii-et som du tycker är roliga. Också tredje önskningen då, vad skulle du säga till anden då? Tor: Jag önskar mig alla pengar och diamanter och allt annat som finns i hela världen. Diskussion Nu kommer jag att diskutera och reflektera kring utvalda delar i presentationen. Både jag och Jessica var överens om att Tor kändes som en typisk pojke speciellt med tanke på hans fritidsintressen och intresse för medier. Oddbjørn Evenshaug och Dag Hallen (2001:283) skriver att barn uppmuntras och har förväntningar på sig utifrån sitt genus. Förutom att barnet tidigt får en könsidentitet så sker även könsrollskategorisering och 6
7 könsrollssocialisation som innebär att barnen tillägnar sig könsrollsnormer, det vill säga motiv, värderingar och beteendemönster som anses passande för respektive kön i den kulturen där barnen växer upp (Evenshaug & Hallen 2001:283). Trots att jag vet att det även finns flickor som spelar tv-spel och har intresse för Star Wars, så inbillar jag mig att majoriteten av entusiasterna är pojkar. Jag tycker att hans syn på fotbollen var intressant. Just det med att han var så noga med att poängtera för oss att det inte är ett intresse utan att han endast går på fotbollsträning. Jag undrar varför han känner så angående fotbollen? Är det uppmuntran och förväntningar på Tor som pojke som styr, då fotboll kan anses vara en manlig sport? Eller är det som Jonas Stier (2003:52) skriver att [B]arn försöker efterlikna sina föräldrar och gör efterliknandet till en del av sig själva. Kanske är det så att en av Tors föräldrar spelar och/eller har intresse för fotboll. Är det Tors vilja att efterlikna föräldern som gör att han går på fotbollsträning? Eller kanske är det ett resultat av konformitet (Thornberg s.105)? Att många av Tors kompisar och/eller klasskamrater spelar fotboll, vilket gör att Tor följer majoritetspåverkan? Jag tyckte också att det var intressant att saker från Tors sociala konstruktioner gjorde yttringar i hans fantasi. Såsom att karusellerna från legoland återkom på hans egna ö och att han önskade sig Lego Star Wars tv-spel av anden i lampan. Den första formen av samband mellan fantasi och verklighet består däri att alla skapelser av fantasin alltid är uppbyggda av element som hämtas ur verkligheten och ingår i en människas tidigare erfarenheter (Vygotskij 2005:17). Jag anser att intervjumetoden är ett bra sätt att fördjupa sig och komma åt en annan persons tankar. Ett samtal kan få en att se en person ur ett annat perspektiv, exempelvis så ser jag inte Tor på samma sätt idag som jag gjorde innan intervjuerna och analysarbetet. Nackdelen med intervju som metod kan vara att den är situationsbunden med det menar jag att yttre faktorer, som exempelvis val av rum och tidigare händelser på dagen, kan påverka resultatet. I min utvärdering av projektet känner jag mig nöjd med hur jag och Jessica förberedde oss inför intervjuerna. Intervjufrågorna och deras karaktär fungerade utmärkt i sammanhanget. Jag hade dock önskat att jag varit mer aktiv i den kontinuerliga analysen, genom att under hela processen formulera frågeställningar och återgå till mitt mål (Kullberg 2004:177). Jag har genom detta projekt fått prova på intervjumetoden och etnografisk forskningsmetod, vilket gör att jag nu ser möjligheterna med dessa metoder och är inte främmande för att använda dem. Jag tror att detta kan vara ett bra sätt att vara medveten i lärandeprocesser och veta var eleverna befinner sig. Samt för att komma åt elevernas intressen och erfarenheter för att kunna knyta an till dessa i undervisningen. 7
8 Litteratur Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB. Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Lev S Vygotskij (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB. Stier, Jonas (2003). Identitet Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur. Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber AB. 8
9 Bilaga 1 Intervju 1 1. Favorit mat? 2. Djur? 3. Favorit färg? 4. Favorit musik? 5. Favorit bok? 6. Idoler/ förebilder? 7. Favorit film? 8. Dataspel? Familj och bostad: 9. Rita sin familj. 10. Hur bor ni? 11. Vem bor i ditt hus/lägenhet? Fritid: 12. Fritidsintressen? 13. Vad brukar du göra hemma när skolan slutat? Framtid: 14. Vad vill du bli när du blir stor? Skolan: 15. Vad tycker du är roligt i skolan? 16. Kan du visa runt oss på skolan var du brukar vara? 9
10 Bilaga 2 Intervju 2 1. Vad gjorde du igår? 2. Hur ser en vanlig dag ut för dig? 3. Hur blir du när du är arg? 4. När blir du arg/ Varför? 5. Hur blir du när du är glad? 6. När blir glad/ vad gör dig glad? 7.Hur blir du när du är ledsen? 8. När/ Varför blir du ledsen? Fantasi 9. Om du fick tre önskningar, vad skulle du önska dig då? 10. Om du hade en egen ö vad skulle du ha på den? Rita. 10
Intervju med den andre
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Examinator:
Läs merIntervju med den andre
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 2 15 högskolepoäng Intervju med den andre Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för
Läs merMalmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning:
Läs merVad är en bra inlärningsmiljö?
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson
Läs merIntervju med den andre
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Farzaneh
Läs merVad händer med barn i olika undervisnings situationer?
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur,
Läs merHej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merBarns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur, språk, medier KME kurs 3:2 Barns uppmärksamhet En studie om att fånga barns uppmärksamhet och behålla den. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III Farzaneh
Läs merKommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier.
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Kommunikation Moa Malmén Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 2011-03-28
Läs merLÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Läs merSjälvständigt arbete på grundnivå del 1
Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011
Läs merKvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15
Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten
Läs merLÄSGUIDE till Boken om Liten
LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala
Läs merBjörnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Läs merSjälvständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Av: Josefin Pettersson
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 4 6
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merElevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%
Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K
Läs merMalmö högskola Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I Klassrumsregler
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Klassrumsregler Elin Skaremark-Nyman Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning:
Läs merLilla förskolepaketet
Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merSKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor!
SKRIVÖVNINGAR Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor! Du kan börja att skriva på din övningssida och sedan fortsätta på ett eget papper, så att du får plats
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan.
Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merDu har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3
Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Läs merLäs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.
Läs merVerksamhetsplan. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merTIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM
i k Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Elevenkät Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 STOCKHOLM IEA, 2011 BARCODE j l Instruktioner
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merBarns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs merGlad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Läs merJunibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling
Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2016-201 2017 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola
Läs merSTADSLEDNINGSKONTORET
Sommarkollo 2012-Granliden Barnens ö SIDAN 1 Det fanns alltid någon ledare till hands som du kunde prata med om du behövde A. Aldrig 1 1,5 B. Sällan 0 0 C. Ibland 2 3 D. Oftast 17 25,4 E. Alltid 47 70,1
Läs merHandledning för pedagoger i förskolan. Sofia med knuff och alla känslorna Målgrupp 3-6 år.
Handledning för pedagoger i förskolan Sofia med knuff och alla känslorna Målgrupp 3-6 år. Författare: Annelie Strömberg 2 LITEN PRESENTATION AV FÖRFATTAREN OCH NÅGRA RADER OM ADHD När jag skriver böckerna
Läs merLäskort 2. Läskort 1. Läskort 4. Läskort 3
Läskort 1 Simon är 12 år. Han tycker mycket om att resa. Han har varit i många länder. Han tyckte mest om Italien, Spanien och USA för att maten är godast där. Nästa gång vill han resa till Sydafrika.
Läs merJag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning
Läs merPDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng
1 / 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Schooldevelopment through action research, 7,5 higher education credits Grundnivå/First
Läs merINTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1
Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2000 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merSyfte "Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem" (Lgr11, s.
LPP Etik och estetik: En varelse som representerar mig. Kacper Rozanski Beskrivning av elevgrupp Den här pedagogiska planeringen riktar sig till en grupp på 40 st elever som går i årskurs 3 och är tänkt
Läs merArbetsbeskrivning för
Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare
Läs mernils-portfolio Table Of Contents
Table Of Contents berattande... 2 berattar... 3 foraldrasamverkan... 4 hemarbete... 5 home... 6 Lasning... 7 om mig... 8 skapande... 9 skrivande... 10 syfte_portfolio... 11 page 1 / 11 berattande Jag berättar
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Thomas Halling
SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil, som tycker att det är jobbigt att hans föräldrar bråkar mycket. En morgon vid frukostbordet, börjar Emils mamma säga att
Läs merVälkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson
Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merSova över Lärarmaterial
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Özlem Sara Cekic Boken handlar om: Ayse, Vilma och Lisa är tre kompisar. Flickorna planerar att de ska sova över hos Vilma, men Ayse är helt säker på att hon inte får.
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp
Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...
Läs merJobbigt läge VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Lo och hennes familj. En dag när Lo är på väg hem från träningen ser hon sin pappa sitta på en restaurang och hålla en främmande kvinnas hand.
Läs merKvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan
Läs merFörskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk
Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång
Läs merIdéproduktion. Klassificering av idéer
Vi kommer att presentera lösningsidéer för en individualiserad undervisning i gymnasieskolan. Idéproduktion färre elever per lärare homogena grupper Klassificering av idéer inlärningspedagogiska fysisk
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merIntervju med den andre
Lärarutbildningen Lärande och samhälle Självständigt arbete på grundnivå Del 2 Intervju med den andre Karin Davidsson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik 2011-10-27 Innehållsförteckning 1. Inledning
Läs merBoken om mig själv! Namn:
Boken om mig själv! Namn: Du ska skriva en bok om en unik, underbar, fullständigt makalös person; dig själv. Det kommer att bli en fantastiskt bra bok, eller hur!? Boken kommer att innehålla flera olika
Läs merLärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Läs merAdam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén
Adam i skolan Adam går i skolan. Han använder rullstol. Adam är med på alla lektioner i klassrummet. När klassen ska se på film måste de gå en trappa upp till ett annat rum. Där finns en projektor. Adam
Läs merGemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017
Gemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017 Beslut 160617 Reviderat 170818 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Övergång till Unikum 3. Arbetsgruppens slutsats 2016 4. Samtalens syfte och upplägg
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merLektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet
Lektionsplanering Område: Symmetri Del 1. Vårt område är symmetri. Symmetri finns överallt omkring oss och är någonting som alla elever stött på innan de börjar första klass, även om de inte är medvetna
Läs merINTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1
Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs mer1. Gillar du att vara på fritidshemmet? JA 167 NEJ 1 IBLAND 25 VET EJ 3
Hej barn, Nu har vi några frågor till dig som är mellan 5-12 år för att se vad du tycker om fritidshemmet på Sandaredskolan (Rydet & Viken). Om du svarar hjälper du oss på fritidshemmet att bli ännu bättre
Läs merAtt arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.
Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta
Läs merErik rymmer VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
TORSTEN BENGTSSON Sidan 1 Erik rymmer Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik vill ha ett nytt spel till datorn, men pappa säger nej. Erik säger att han kan köpa det själv, men pappa säger fortfarande
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merVerksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12
Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar
Läs merLUNDSKOLAN LUNDBLADET. NR 3 / Sommar
LUNDSKOLAN LUNDBLADET NR 3 / Sommar LUNDBLADET Sommar 1 REGNBÅGEN Förskoleklass A jobbar med teknik. Vi pratar kring luftmotstånd och tyngd och konstruerar sen fallskärmar. Internationella modersmålsdagen
Läs merFB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015
FB/NAUTILUS Föräldramöte 9 september 2015 FÖRSKOLEKLASSENS UPPDRAG 2 skollagen Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda de för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå
Läs merINTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2
Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2000 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2 Familjetyp:
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Leas klass ska springa en tävling. Lea tycker mycket om att träna och hon spelar både hockey och fotboll på fritiden. I starten tränger sig Hugo, en kille i
Läs merHandledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.
Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar
Läs merFormulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.
A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor
Läs merOmelett! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
THOMAS HALLING Sidan 1 Omelett! Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Ahmed, Dewa och jag ska ta klassfoto idag och alla är fina. Fröken är sträng och säger till Dewa att ta av sig kepsen och Lisa för att
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merIntroduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.
Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;
Läs merSe mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund
sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merLässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Molly och Justin är kära och de ska göra DET. De ska ha sex för första gången. Molly tycker att det ska bli så romantiskt. Mollys föräldrar och lillebror reser
Läs merMer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?
2 Mer än kompis? Mei Film 2: Mer än kompis? Det här är den film som passar bäst till mellanstadiet. Den tar upp frågor som vi vet att många unga undrar över, nämligen: hur blir en ihop med någon? Hur säger
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs mer