Kvalitetsredovisning läsåret 10/11 EKDUNGESKOLAN. Grundskola och skolbarnsomsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning läsåret 10/11 EKDUNGESKOLAN. Grundskola och skolbarnsomsorg"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 10/11 EKDUNGESKOLAN Grundskola och skolbarnsomsorg

2 Innehållsförteckning Sammanfattning av läsåret 2010/ Grundfakta om verksamheten (inkl. skolbarnsomsorg)... 4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 4 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 4 Vidtagna åtgärder/insatser sedan föregående kvalitetsredovisning... 5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och verksamhetsuppdrag... 7 Elevers ansvar och inflytande... 7 Skola och hem... 8 Kunskaper/utveckling och lärande Måluppfyllelse i årskurs Modersmålsundervisning och Svenska som andraspråk Utveckling och lärande Normer och värden Frånvaro Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling

3 Sammanfattning av läsåret 2010/2011 Under 2010 omorganiserades ledningens ansvarsområden från att bestå av både förskoleverksamhet och grundskola till att en rektor ansvarade för grundskola (Ekdungeskolan och Tallbodaskolan) och en förskolechef ansvarade för alla förskolor i Tallboda. Läsåret 2010/2011 har kontinuiteten i ledningsansvaret för grundskolan delvis varit bristfällig. Detta beroende på sjukskrivning, pensionering och nyrekrytering av rektor. Ny rektor tillträdde i mitten av feb Våren 2011 inleddes arbetet att rekrytera till att utöka ledningsfunktionen. Till läsåret 2011/12 kommer en biträdande rektor och en koordinator med specialpedagogiskt stöd i elevvårdsärenden att vara anställda. Organisationen har också utökats med funktionen av två lagledare på Ekdungeskolan vilka ska ingå i ett ledningsteam för skolan. Tidigare fanns en lagledare med ansvar riktat mot de äldre eleverna år 4-6 och de nya lagledarna kommer att riktas dels mot skolbarnsomsorgen och dels mot de yngre eleverna F-3. Vår vision som vi jobbar mot innebär att vi ska kännas som en skola, Ekdungeskolan och Tallbodaskolan, med gemensam kunskap om hur vi bäst möter våra olika elevers behov för att de ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Vårt utvecklingsområde till kommande läsår är att höja måluppfyllelsen i matematik och svenska. För att göra det har vi anställt en koordinator som är utbildad speciallärare utöver de tidigare lärarresurserna som redan fanns. Dessutom har ytterligare en lärarutbildad resurs anställts istället för tidigare assistent. Vi behöver få pojkarna mer motiverade till skolarbetet och öka andelen lärarledda lektioner. För att få en struktur på våra pedagogiska diskussioner kommer vi att dokumentera ett granskningsområde i taget på våra olika arbetslagsmöten och konferenser. Detta kommer att ligga till grund för vårt systematiska kvalitetsarbete. Under kommande läsår kommer vi att titta på organisationen på Tallbodaskolan. Vi har ändrat organisationen på Ekdungeskolan till arbetslag kring samma elever. Förut var man organiserad i arbetslag F-1 och 2-3. Nu jobbar alla, både klasslärare och fritidspersonal, runt barnen i t ex år 1 för sig. Detta möjliggör samplanering för de som har samma verksamhet. Fritidspersonalen kommer också att följa samma barn i tre år. Ma-ambassadören på Ekdungeskolan kommer att ha en studiecirkel i Läsa och förstå tal från Nationellt Centrum för matematikutbildning NCM. Ytterligare en ma-ambassadör kommer att gå kurs på Matteljén från Talboda. År 2012 kommer en tillbyggnad av Ekdungeskolan stå klar och vi kommer att få en matsal med tillhörande tillagningskök. Ser fram emot kommande läsår gör rektor Johanna Molin! 3

4 Grundfakta om verksamheten (inkl. skolbarnsomsorg) Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Verksamheten bedrivs i stadsdelen Tallboda som är ett geografiskt bostadsområde i Linköpings kommun. Övervägande del består av villor,radhus och bostadsrätter. Skolan ingår i ett geografiskt område av Linköpng, skolområdet Östra. På Ekdungeskolan bedrivs verksamhet för förskoleklass, grundskola år1-3 och fritidshem i två spår. Inom respektive spår finns en F-1avdelning och en 2-3 avdelning med integrerade fritidsavdelningar. Inom varje spår och arbetslag finns flera yrkeskategorier representerade vilket ger möjligheter att skapa en helhetssyn omkring varje barn. Detta beror på att fritidspedagogerna finns med i verksamheten under hela skoldagen och att tid avsätts för gemensam planering. Personalen består av grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger och en barnskötare, fritidsledare samt elevassistent. Elevantalet i förskoleklass under 2010/2011 har varit 59 barn fördelade på två klasser med vardera två förskollärare/fritidspedagoger. Elevantalet i år1, 2 och 3 har varit 48, 49 respektive 52 barn fördelade på två klasser vardera. Varje klass har klasslärare med lärarutbildning, fritidspedagogresurs och extra lärarresurs för barn i behov av stöd. Skolsköterskan kommer 1,5 dag /vecka. Skolpsykologen kommer vid behov. Personalen menar att eleverna har god tillgång av olika läromedel, böcker och annat material. Åtta elever har modersmålsundervisning med modersmålslärare. Barn i behov av särskilt stöd får undervisning av två lärare varav den ena går parallellt och utbildar sig till speciallärare. Under det gångna året har 29 elever med behov fått stöd av talpedagog. Lokalerna är ändamålsenliga men det finns för få klassrum. Detta gör att Förskoleklasserna i år har ett högt elevantal/grupp. Personaltätheten möjliggör dock gruppdelning hela skoldagen. Klassrummen är stora och ljusa och bidrar också till att det kan vistas fler barn i varje klassrum. Biblioteket är placerat i personalens arbetsrum vilket försvårar tillgängligheten. Skolan saknar matsal och eleverna äter i klassrummen. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Rektor och förskolechef har tillsammans med personal som har ansvar för kvalitetsarbetet träffats i grupp regelbundet under året för att samverka kring arbetet med genomförande och utvärdering. Gruppen har tillsammans tagit fram en kvalitetscykel för varje verksamhet för att jobba med kvalitetsarbetet mer kontinuerligt under året. Gruppen har utgått från de allmänna råden samt kommunens riktlinjer. Personalen delades upp att ansvara för olika områden i kvalitetsarbetet. Sedan utvärderade och diskuterade personalen sin verksamhet utifrån Lpo-94, kursplaner, allmänna råd och kommunens uppföljningsplan på konferenstid och studiedagar. Man enades om förslag på åtgärder inför kommande läsår utifrån analys av innevarande läsår. Kvalitetsarbetet på Ekdungeskolan har dock blivit lidande av att man i perioder varit utan rektor och att implementeringsarbetet med skola 2011 startade våren 2011 och krävde mycket konferenstid. 4

5 Attitydundersökningen Underlag för kvalitetsredovisningen är även föräldramedverkan via en central enkät med en svarsfrekvens på 71 % och en värdegrundsenkät där eleverna medverkat. Kontinuerlig kvalitativ information samlas in via intervjuer, samtal och iakttagelser. Vi har även använt oss av kvantitativ information som nyckeltal och andra statistiska resultat. Vidtagna åtgärder/insatser sedan föregående kvalitetsredovisning Grundskola Normer och värden I början av läsåret har vi styrda lekar för eleverna, treorna tar hand om sina fadderbarn i förskoleklassen och leker med dem. Ettor och tvåor leker i blandande grupper.detta har oftast skett under lektionstid, syftet med detta är att de genom fysisk aktivitet ska lära känna varandra. Vi ser ett behov av att styra upp även vissa raster med lekar vid terminsstart, så de nya barnen upptäcker vad de kan göra på sina raster. Ansvar och inflytande Fr.o.m.detta läsår har alla klasser representanter i Elev/Miljöråd, p g a att vi nu jobbar åldershomogent, förut var det bara treor som satt med i råden.(. Trygghet och arbetsro Vi har haft tydligare rutiner under arbetsdagen. Under året har vi diskuterat ihop oss och blivit mer medvetna om att vi behöver bli ännu mer tydliga i alla rutiner. Exempel på detta är genomgången av dagens arbete, veta varför vi gör vissa saker, veta var man hämtar och lämnar saker. Syftet med detta är att alla barn ska känna trygghet och arbetsro i klassrummet. Vi har upprättat personliga scheman för de elever som behöver extra struktur över dagen. Till vissa elever har det gjorts personliga scheman över dagen där det tydligt framgår hur deras arbetsdag ser ut. Detta gås igenom av en vuxen. 5

6 Kunskap Under året som gått har vi haft mer regelbunden planeringstid i ma och sv. Lärarna har avsatt APF-tid varje vecka för mer regelbunden genomgång och planering av ämnena svenska och matematik. Detta för att se till att kursplanemålen följs och att alla ämnen finns med i de olika temaområdena som en naturlig del. Av 8 lärare har 5 gått kursen Kunskap och bedömning. Denna utbildning har pågått under två års tid med tid för praktiskt arbete mellan träffarna och möjlighet till diskussioner med kollegorna. De tre som inte gått utbildningen har fått del av utbildningen via sina kollegor. Vi har haft pedagogiska diskussioner på konferens-tid när vi har arbetat med pedagogiska planeringar, matriser och avprickningsscheman. Vi har inför de olika arbetsområdena skickat hem pedagogiska planeringar och gjort det möjligt för föräldrar att vara mera delaktiga i undervisningsmålen. Detta har lett till att vi fokuserar mera på målen och att alla känner sig säkrare på vilka krav vi ska ställa på eleverna. Vi gör detta för att säkerställa att eleverna får med sig den kunskap de ska ha. Vi utökade testen med DLS bas (år1 och 2) för att tidigare få en tydligare bild av elevernas kunskaper. Screeningtestet LÄST (år 2 och3) införde vi för att vi ville ha ett test som tydligare visade elevernas ordavkodningsförmåga och som relaterade till deras skolålder. DLS läs för år 3 gör vi i enstaka fall, vi upplever att eleverna i år 3 har nog med de nationella proven. Läsläxor regelbundet. Vi har under året arbetat mer aktivt med läsförståelse i anslutning till läsläxan. Vi har tagit tillvara på den kunskap vi fått under vår läsecirkel i läsförståelse. Vi har gjort det för att öka vårt resultat i år 3 i läsförståelse, PISA och PIRLS visar ju på att resultaten sjunker i Sverige. Studiecirkel i att undervisa i Läsförståelse för alla lärare under hela läsåret. Vi lärare träffades vid 5-6 tillfällen under året och läste och diskuterade Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. Cirkeln leddes av en lärare som fått särskild utbildning i detta. Hon är vår läs-och skrivambassadör. Vi har haft individuell överlämning av varje elev till år 4-lärarna. Nytt för året är att skolpsykologen var med vid överlämnandet av de barn som han varit inkopplad på. Detta för att informationen ska bli tydlig till mottagande lärare och att man direkt ska kunna diskutera fortsatta insatser för eleven. En lärare har utbildats till matteambassadör under året. Den läraren har gått en kurs på initiativ av kommunen. Vi ville följa upp den mattesatsning vi gjorde för 10 år sedan och få del av ny forskning. Vi har också satsat en del pengar på inköp av laborativt matematikmaterial för att kunna arbeta mer konstruktivt med vårt nya matematikläromedel. Skolbiblioteket har utökats med fler exemplar av samma titel för att kunna använda böckerna i läsecirklar med eleverna. Vi ser en vinst med att flera elever kan läsa samma text samtidigt och diskutera innehåll och textutformning, även bild och språkets uppbyggnad. 6

7 Förskoleklass Förskoleklasslärarna har gått en kurs i Bornholmsmetoden vid fyra tillfällen på språkpedagogiskt centrum.där fick vi bl a kursmatrial som vi arbetat efter för att stärka elevernas språkliga medvetenhet. Tidigare jobbade vi med Trullematrialet och det arbetet har fortsatt även i år men har kompletterats med Bornholmsmetoden. Detta har inneburit att vi har utökat språkleken till att ha blivit en daglig aktivitet. Vi fick riktade pengar till att besöka Fenomenmagasinet som vi menar gav barnen ett större ordförråd och en gemensam upplevelse att återberätta. Skolbarnsomsorg Normer och värden-trygghet Vi har genomfört aktiviteter uppdelade i pojk och flick grupper. Det gör vi för att alla barn ska känna sig sedda. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och verksamhetsuppdrag Elevers ansvar och inflytande Alla klasser har klassråd och elev- och miljörådet har regelbundna träffar. Elev- och miljöråd ansvarar för och planerar t.ex. Utedag i Advent, Ekdungefestivalen, Städdag på våren. Varje dag är 2 elever matvärdar i de 6 lunchgrupperna. Vid alla bord finns en bordsvärd som dukar och torkar bordet. Bland de äldre barnen har vi även valt ut Tamburmajorer en vecka i taget, som hjälper till att hålla snyggt i kapprummet samt plockar i och ur torkskåpen. De äldre barnen har planerat lekar/aktiviteter för de yngre. I någon klass har man haft lekgrupper på rasterna som gemensamt har bestämt vad som skall lekas i gruppen. De äldre eleverna (år 2-3) har fått vara med och bestämma vad som skall tas upp inom respektive TEMA-arbete, t.ex. vilka länder och djur man vill lära sig mera om. År 3 fick även vara med och välja ut vissa av sångerna till årets Luciatåg. De flesta eleverna tar ett personligt ansvar för sin arbetsmiljö och för sina studier. Detta ser vi genom att de ofta använder våra 7 värdegrundsord i diskussioner med varandra vid borden, på rasterna och vid samlingar. De tycker att det är viktigt med arbetsro och att hinna med veckans arbete. Vi märker dock att många barn i dag är sämre på att ta eget ansvar än för några år sedan. Skillnaderna är stora mellan olika elever och detta är inte alltid relaterat till ålder. Vi får t.ex. oftare diskutera städrutiner både i skolan och på Fritids. 7

8 Eleverna blir mer delaktiga genom vårt arbete med skriftliga omdömen och IUP. De elever som i år slutar år 3 har haft IUP under hela lågstadiet samt fått skriftliga omdömen fr.o.m. vårterminen i år 1 och är vana vid att arbeta målstyrt. Med ökad ålder upplever vi att de blir bättre och bättre på att komma på bra egna kunskapsmål och att arbeta mot dessa. Förskoleklassen jobbar också medvetet med att lära eleverna att successivt ta ett ökat ansvar. Eleverna jobbar med de demokratiska värderingarna bl a i sitt värdegrundsarbete och på klass/elev och miljöråd. Kommunens attitydundersökning visar att på frågan om man som elev kan vara med att planera sitt skolarbete svarar 44,4 % att de instämmer delvis och 38,9 % att de instämmer helt. Vårt index är 75,2 vilket är betydligt högre än kommunens index för samtliga skolor som ligger på 65,3. I kommunens attitydundersökning har föräldrarna svarat i en fyrgradig skala mellan Instämmer helt eller Instämmer inte alls. De fyra svarsalternativen viktas Det innebär att värden-index över 50 är åt det positiva hållet och värden över 80 är mycket bra. Skola och hem Alla barn i år 1-3 har en IUP med 2-3 mål som utvärderas vid utvecklingssamtalen höst och vår tillsammans med elev och förälder. Barnen i Förskoleklass får sin första IUP vid utvecklingssamtalet i april-maj. Varje elev har väl dokumenterade skriftliga omdömen som presenteras vid utvecklingssamtalen. Vi behöver arbeta vidare med hur vi tydliggör i omdömet i de fall då barnet kommer att ha svårt att nå kunskapsmålen för år 3. De flesta avdelningarna har under året haft olika trivselaktiviteter tillsammans med föräldrarna, ett exempel är när den ena 2-3avdelningen hade Världsfest med mat (knytkalas), dans och sång från hela världen. Det var uppskattat av både elever och föräldrar. Flera föräldrar var delaktiga i att laga och bjuda på mat från olika delar av världen. Vi har fortsatt att skriva vårt gemensamma Månadsbrev som vi började med under vårterminen Fortlöpande information om skolsituationen och kunskapsutveckling fungerar bra med våra månadsbrev,utvecklingssamtal och föräldramöten.vi har föräldramöten varje termin. Under höstmötet är det mycket information om skolarbete, läxor, pedagogiska planeringar, omdömen m.m. Inför vårmötet brukar vi planera tillsammans med klassombuden. Ett ofta efterfrågat ämne de senaste åren har varit Workshops, där föräldrarna får prova på att gå i skolan. Varje år tränar våra elever i år 3 in ett Luciaprogram som framförs för resten av skolan samt för deras egna föräldrar. Vi i personalen upplever att vi oftast finns tillgängliga för spontana muntliga föräldrakontakter eller via telefon/mail. Skola och Fritids strävar efter att samverka en gång per termin samt bjuda in föräldrarna till Drop In /Ut. Eleverna förbereder då genom att t.ex. baka. De uppträder och visar upp vad vi har arbetat med. Vi upplever att vi har ett bra samarbete med föräldrarna på skolan. Skolbarnomsorgen på Ekdungeskolan fick ett index på 97 i attitydundersökningen på svaret om föräld- 8

9 rarna alltid känner sig välkomna till fritidshemmet. Kommunens index på samtliga skolor är väsentligt lägre- 93,4. På frågan om föräldrarna har möjlighet att få information om dagen på fritids ligger vårt värde lägre än kommunens index nämligen 73,5 jämfört med 81,8. Där finns alltså en förbättringspotential. Övergång och samverkan Skola Förskoleklass År 1 Vi är en F-3 skola där förskoleklassen och år1 är ett arbetslag i skolan. F-klassen har flera aktiviteter tillsammans med år1- eleverna t ex. idrott, musik och en del temaarbeten. Detta gör att eleverna i förskoleklassen lär känna och börjar samarbeta med äldre elever och övrig personal. Skolan arbetar i temaår i en treårscykel, vilket gör att det eleverna i F-klassen jobbar med under sitt första år på Ekdungeskolan fördjupar de sig i under år tre. Under sitt första år så lär eleverna sig skolans värdegrund, ordningsregler, miljö och lokaler, allt detta underlättar övergången till år ett. Vår ambition är att eleverna i F-klassen träffar sin blivande klasslärare i en naturlig situation, t ex genom att den blivande klassläraren äter tillsammans med dem. Förskoleklassläraren och klassläraren har sedvanliga överlämningskonferenser. År 3 År 4 När år3-eleverna börjar i år fyra byter de skola till Tallbodaskolan. Eleverna har från år två slöjd på 4-6- skolan vilket gör att de lär känna sin nya skola och dess skolväg tidigt. Under vårterminen börjar diskussionen mellan Ekdungeskolan och Tallbodaskolan med lägesrapporter. Därefter delar år3-lärarna upp eleverna i nya lämpliga klasser. Detta baseras bland annat på elevenkäter om kompisskap. Efter detta träffas berörda lärare och klasserna fastställes. Elever i år tre får fadderbrev som välkomnar dem till besök på Tallbodaskolan. Denna dag ligger i slutet av maj. Eleverna är då där en hel skoldag. På Tallboda har man öppet hus en kväll för nya elever och föräldrar. Terminen startar upp med ett tidigt föräldramöte för år 4. Berörda lärare har sedvanliga överlämningskonferenser. 9

10 Skolbarnsomsorg Förskola Förskoleklass/Fritids Representanter från förskolan träffas tillsammans med rektor och ger en bild av de olika grupperna från förskolorna. Utifrån den informationen gör rektor en fördelning på de olika förskoleklasserna. Förskoleklasslärarna besöker sedan de olika förskolorna på våren. I maj kommer barnen från förskolan tillsammans med personal och besöker skolan. Vid ett av dessa tillfällen är de med och äter på lunchen. På en av planeringsdagarna i juni satt förskoleklasslärarna och fritidspersonal tillsammans med förskolans personal och hade överlämningssamtal. Att alla berörda var med och fick förstahandsinformation upplevdes mycket värdefullt. Fritids F-1 Fritids 2-3 En representant från F-1 och en från 2-3 träffades och hade överlämning. Fritids 2-3 Öppna fritids års Har inte funnits någon särskild överlämning. Detta är ett utvecklingsområde. Samverkan med omvärlden Både skolan och skolbarnsomsorgen använder kulturkorten flitigt för att uppleva och lära saker utanför skolbyggnaden. Vi ser att barnen är vana vid att vara på besök eller t ex att åka buss genom att andra ofta berömmer dem för deras uppförande när vi är ute och åker.eleverna har blivit vana att åka buss till olika platser.vi har kunnat utöka våra besök för att ta del av kultur och natur. Vi har använt oss av kulturkorten för att kunna ta oss till Linköpings kulturutbud, tex muséet, Konsert & Kongress, Fenomenmagasinet och Naturcentrum. Dessutom använder vi korten när vi ska ta oss ut i naturområden längre bort. Vi har haft samarbete med kyrkan/samlan som vi besökte till jul. Olika föreningar har besökt oss, bland annat scouterna, Landeryds golfklubb.varje vår besöker brandförsvaret våra sexåringar.brandförsvarets besök är alltid ett uppskattat inslag. En gång i månaden kommer bokbussen.barnen lånar gärna böcker från bokbussen och är flitiga läsare. 10

11 Det skulle kunna vara fler besök i olika samhällsfunktioner och på arbetsplatser.föräldrar och föreningar kan besöka oss oftare för att berätta om sina yrken och verksamheter. Åtgärder nästa läsår för ökad måluppfyllelse Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Fler besök ute i samhället. Fler besök i skolan av föräldrar och föreningar. Besöka arbetsplatser och olika samhällsfunktioner. Föräldrar kan komma och berätta om sina yrken och föreningar kan informera om/visa sin verksamhet. Eleverna får kännedom om arbete och samhällsfunktioner. Eleverna få kännedom om olika yrken och föreningsliv. Klasslärare Klasslärare Kunskaper/utveckling och lärande Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Språkförståelsen hos alla barn i förskoleklass ska öka. Andelen elever som klarar läroplanens mål i årskurs 5 ska öka. Medel flickor Medel pojkar Medel totalt Max poäng Vad sa du fröken? Ht -10 Vad sa du fröken Vt-11 Bornholmsmodellen Vt-11 Medelvärdet på språktestet Vad sa du fröken ligger högre än kommungenomsnittet som är 33,9. Ekdungeskolans medelvärde är 35,5. Alla elever har höjt sitt resultat under förskoleåret.på höstterminen låg 13 elever på stanine 1,2 och 3. På vårterminen låg ingen kvar på stanine 1och 2 och endast två elever låg på stanine 3. Vi menar att detta beror på att vi mer medvetet har jobbat med språket utifrån Bornholms- och Trullematrialet och vi har gjort det dagligen. Vi gjorde en tydligare kartläggning av elevernas förmågor och utifrån den gjordes riktade insatser i små grupper. Den lilla gruppen gjorde att de eleverna fick ett större talutrymme och det gynnade deras språkutveckling. De riktade insatserna bestod av: träning av språklig medvetenhet redovisning av bok boksamtal högläsning. Pojkarna ligger högre jämfört med flickorna både på höst och vårresultatet. En anledning tror vi är att vi jobbar mycket praktiskt i vår verksamhet. Vi hade också ett fåtal pojkar som låg väldigt högt. 11

12 Det vi saknar är den tidigare områdets specialpedagogs insatser såsom återkoppling till förskolorna, forskningsresultat och information till föräldrar. Måluppfyllelse i årskurs 3 Ämne 18 p Andel pojkar som uppnått målen fl Andel flickor som uppnått målen 2010 Totalt 32 Andel elever som uppnått målen p Andel pojkar som uppnått målen fl Andel flickor som uppnått målen 2011 Matematik 83% 79% 81% 84% 91% 88% Svenska/Svenska 78% 86% 81% 58% 91% 79% som andraspråk Totalt 52 Andel elever som uppnått målen 2011 Analys och bedömning av måluppfyllelse Andelen elever som nått målen i matematik år 3 är högre än förra året, 88 % i år jämfört med 81 % förra året. Detta tror vi beror på att en av år3-lärarna bytte mattebok och att samma lärare skapade gruppundervisning i matematik. Övriga lärare arbetade också mer medvetet med matematikundervisningen. Framförallt pojkar ligger lågt i år, endast 58 % når målen i sv. Flera av eleverna i denna årskurs var elever med specifika svårigheter och i behov av särskilt stöd. Svårigheterna i svenska låg främst i att inte kunna skriva en berättelse med stor bokstav, punkt och röd tråd. Detta kräver åtgärder för att förbättra resultaten till nästa år. Flickorna visar i år ett mycket bra resultat med hela 91 % som når målen i både sv och ma. Skillnaderna tror vi beror på att flickorna i den här gruppen inte var i behov av särskilt stöd och var motiverade för att arbeta. Resultatet på Läskedjor i år 2 vt 11 låg på medel 17,1 för Ekdungeskolan, samma resultat i kommun låg på 18,8. Det låga resultatet gäller både pojkar och flickor. Vi menar att vi behöver lägga mer tid på ordavkodning och ords uppbyggnad för att eleverna ska få en större säkerhet i att avkoda. Vi har också tittat på våra avprickningsscheman i ma och sv och konstaterat att det finns saker som behöver förbättras. Vi har gjort ett avprickningsschema i matte som av naturliga skäl innehåller många delar, vilket gör det svårarbetat men ändå viktigt. Vi behöver ytterligare tid för fördjupade diskussioner kring främst matteschemat men även tid för att hitta ett bra skrivutvecklingsschema som vi kan känna oss trygga med. 12

13 Vi har nu helt gått över till åldershomogena klasser på Ekdungeskolan. Klasslärarna är mycket nöjda med att arbeta åldershomogent. Föräldrar har också muntligt uttryckt att de är nöjda med den åldershomogena undervisningen. Vi har kommit överens i lärarlaget att alla i fortsättningen ska arbeta med läromedlet Pixel i ma. På det sättet kan vi lättare diskutera vad vi arbetar med, hur vi får in de olika momenten i undervisningen och jämföra arbetssätt, lektioner och resultat. Vi vill satsa mycket tid under kommande år på att låta eleverna laborera mycket i matematiken. Vårt höga resultat på svaga läsare (stanine 1,2,3) anser vi beror på att vi tidigt i år 1 går in och screenar år1-elevernas läsförmåga. De elever som efter skolstarten inte är fullt fonologiskt medvetna eller inte kan merparten av bokstäverna får individuell undervisning/undervisning i liten grupp flera gånger i veckan. Vi tror att vår medvetna satsning på de svaga läsarna har gjort att vi kan ha tappat satsningen på de mer avancerade läsarna. Vi behöver satsa mer på alla läsare i framtiden, vilket vi gör med ökad satsning på ordavkodning och läsförståelse (se åtgärder i tabellen för nästa år). Vi behöver använda konferens-tid för att diskutera vad resultaten beror på och hur vi ökar resultaten. Åtgärder nästa läsår för ökad måluppfyllelse Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Matematikundervisningen Fortbildning av maambassadör hur vi ska arbeta med grundläggande matematik. För att öka andelen elever som når målen i ma i år 3, idag 88 %. Matematikundervisninge Nya diagnoser. För att ha underlag inför kartläggning och resursfördelning. Matematikundervisninge Matematikundervisninge Kartläggning i läsning Svenskundervisningen Läsförståelsen Enas om vilka skriftliga räknemetoder vi ska använda oss av. Aktivera avprickningsscheman i ma. God läsutvschema av Ingvar Lundberg ska påbörjas i F-klassen. Samarbete mellan lärarna i förskoleklass och år1 om metoder och matrial i läsning. Ta tillvara de kunskaper vi fått genom läsecirkeln i läsförståelse om att läsa på olika sätt ( ordspråk, uttryck, sammansatta ord, låneord, ordförståelse, ords uppbyggnad). Diskussiner på AE tid om hur vi undervisar. För att förbättra resultaten på NP-prov i momentet skriftliga räknemetoder. För att bättre kunna kartlägga varje elev. För att kartlägga den språkliga medvetenheten redan i F-klassen. För att stärka även de lever i F-klassen som kommit långt i sin läsinlärning. För att öka resultatet på NP-prov i momentet läsa faktatexter. Ma-ambassadör Rektor Ma-ambassadör Koordinator Ma-ambassadör Ma-ambassadör Förskoleklasslärarna. Förskoleklasslärarna. Lärarna i år 1. Läs-och skrivambassadör Rektor Klasslärare 13

14 Ordavkodningsförmågan Svenskundervisningen för pojkar Pedagogiska diskussioner Pedagogiska planeringar Elevernas ansvar och inflytande Koordinatorns roll Koordinatorns roll Koordinatorns roll Teknikläsning som upprepad läsning på flera nivåer och läsrader. Ta vara på individens intressen, använda genreläsning. Satsa på att motivera varför man ska lära sig, ge utmaningar, ge feedback. Använda alternativa arbetssätt (IT, film, serier..) Använda AE-tid till ped diskussioner. Följa en struktur med olika granskningsområden. Planering i god tid av vad som ska diskuteras på resp träff. Upprätta våra ped planeringar utifrån Lgr 11. Ta fram rutiner för elevernas delaktighet i sin egen kunskapsutveckling genom att delge elever och föräldrar målen inför resp tema eller ämne. Vara tydlig med hur eleven ska visa att han/hon har den förväntade kunskapen. Vara tydlig med att visa eleverna vad de lärt sig för varje timme/dag/vecka och ge tydlig feedback till eleven vad de ska vidareutveckla. Ta fram aktuella forskningsresultat och delge även förskoleklasslärarna. Återkoppla resultat i förskoleklass till förskolan. Initiera kurser som utvecklar undervisningen. För att öka medelresultatet på Läskedjor i år 2, idag 17,1 %. För att öka andelen starka läsare (stanine7,8,9), idag 25 %. För att öka antal pojkar som når målen i sv år 3, idag 58 %. För att utvecklas i vår professionella lärarroll och tillse att alla elever når kunskapsmålen. För att vara förberedd och aktivt kunna delta i diskussionen. För att säkerställa att alla elever når kunskapsmålen och att undervisningen utgår från Lgr11. För att öka elevernas delaktighet i strävan att nå målen. För att undervisningen ska baseras på aktuell forskning. För att få en röd tråd från förskolan upp till år6 i elevernas resultatuppföljning. För att öka måluppfyllelsen. Speciallärare Klasslärare Speciallärare Resurslärare klasslärare Arbetslagledare Rektor Alla Klasslärare Koordinator Koordinator Koordinato 14

15 Modersmålsundervisning och Svenska som andraspråk Vi har 8 elever som har modersmålsundervisning i bl a syriska men ingen undervisning i Svenska som andraspråk. Utveckling och lärande Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Skolbarnsomsorgen ska komplettera skolan i barnens lärande och lägga grunden till en positiv och innehållsrik fritid. Kommunens enkät för år 3 samt fritids trivselenkät för F-3 visar att barnen utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs. Fritidspedagogerna finns med under hela dagen och detta skapar den trygghet som är nödvändig för inlärning. Barnen tycker att det är roligt att gå till fritidshemmet. Man tycker att det är en lämplig blandning av aktiviteter varje dag. Genom samarbetsövningar/värdegrund ser vi att barnen har blivit bättre på att lösa konflikter. Vi går till skogen minst en gång/veckan där barnen leker med allt vad skogen har att erbjuda. Tex, bygga kojor, leka rollekar, etc. Genom att barnen får utforska perspektiv, klättra högt,hasa nerför berget, balansera på en stock, krypa ner i en grop(högt, lågt, framför, bakom, bredvid och långt borta). Vardagsmatematik tränar sig barnen i när de får baka, dela frukt, räkna barnen, ställa sig varannan pojke varannan flicka. Matematik tränas också när barnen spelar spel och när vi målar mandalamönster. Språket tränas under hela barnets dag som vid högläsning, samtal och prata inför grupp. Vi följer upp teman på ett kreativt sätt genom tex, bygga rymdföremål, göra drakar, måla, göra tittskåp, tipspromenader med aktuella frågor runt temat. Vi värnar om vår miljö då vi är delaktiga i Håll Sverige rent. Barnen städar på vår skolgård samt på den plats vi använder i skogen. Analys och bedömning av måluppfyllelse Genom vår trivselenkät ser vi att majoriteten av barnen trivs på fritids. Vi har en varierad verksamhet som kompletterar skolan, då barnen lär sig genom leken. Detta gör att vi uppfyller våra mål. Att vi har fått lite sämre resultat på att föräldrarna inte får tillräckligt med information om hur dagen har varit i Attitydundersökningen tror vi beror på följande: *Övergången från förskolan till skolan kan vara ett stort kliv för föräldrar. I förskolan har man fått veta mer detaljerat hur dagen har varit. *De äldre barnen går hem själva och föräldrarna kommer tyvärr inte lika ofta för att prata. Undersökningen är gjord i år 3. *Personalen har inte alltid tagit sig tid att informera föräldrarna om allt som hänt under dagen. 15

16 Åtgärder nästa läsår för ökad måluppfyllelse Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Föräldrainformation Föräldrainformation Föräldrainformation Öka kvalitén Vi uppmanar till kontakt med föräldrar minst en gång per vecka. Vi skriver ett skriftligt omdöme från skolbarnsomsorgen som presenteras vid utvecklingssamtalet. Samla barnen för en reflektionstid på em. Använda en målblankett som kontinuerligt utvärderar vår verksamhet. För att öka resultatet, idag index 73,5, på attitydundersökningen vad gäller påståendet: När vi hämtar vårt barn har vi möjlighet att få information om hur dagen har varit. För att föräldrarna ska få en överblick och ett sammanhang över deras barns hela dag. För att hjälpa barne att summera sin dag så att de kan förmedla information till sina föräldrar. För att vi ska kunna se vår verksamhet tydligare och vad som behöver åtgärdas. Arbetslagledare fritids Varje fritidsavdelning. Varje fritidsavdelning. Varje fritidsavdelning. 16

17 Normer och värden Det nationella målet för Normer och värden är Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan Alla barn ska känna sig trygga i skolbarnsomsorgen Resultat och måluppfyllelse Trygghet i skolbarnsomsorgen I attitydundersökningen som gjordes förra året (-10) visar skolbarnsomsorgen på Ekdungeskolan att alla föräldrar kände sig trygga att lämna sina barn i vår verksamhet. Även detta år är det övervägande positivt svar index 95,1. Kommunens index ligger lägre, på 93,3. På frågan om föräldrarna alltid känner sig välkomna till fritidshemmet har Ekdungeskolan ett index på 97 att jämföra med kommunens 93,4. På så gott som alla frågor ligger Ekdungeskolans fritidshem över eller mycket över kommunens index. Positiva svar på frågor om aktiviteterna på fritids är utvecklande och i lämplig blandning har index på 94,1 på vårt fritidshem när kommunens index ligger på 83,8. Detta resultat stämmer väl överens med de samtal vi för med barnen och i de svar som barnen lämnat i vår egen trivselenkät. Arbetsro i skolan Det är oftast arbetsro på lektionerna, lyder påståendet i kommunens attitydundersökning. Ekdungeskolans index ligger i år på 61,1 vilket är ungefär samma som kommunens totala index på 62,8. Trygghet i skolan I skolan känner jag mig lugn och trygg lyder påståendet i kommunens attitydundersökning. Ekdungeskolans index ligger så högt som 92,6 och kommunens index på 90,6. Resultet på SAMS-enkäten (81 svarsprocent) visar att 99% av barnen alltid eller oftast känner sig trygga (70% alltid och 29% oftast). 17

18 Analys och bedömning av måluppfyllelse Trygghet i skolbarnsomsorgen I början av terminen skickar vi hem en reviderad fritidsbroschyr för att barn och föräldrar ska få information om dagliga rutiner, telefonnummer och vilken personal som jobbar. Vi intervjuar barnen för att få en bild av hur dem trivs på fritids. Detta görs en och en. De olika fritidshemmen har haft gemensamma aktivitetsdagar. Det gör vi för att barnen ska lära känna varandra. Vi har samarbetsövningar. Det har vi för att barnen ska lära känna varandra och respektera varandras olikheter. Vi har bestämda platser vid mellanmålet för att skapa trygghet och rutiner i barngruppen. Vi upplever att barnen trivs och har roligt på fritids. Vi ser det i resultat från attitydundersökning, enkäter och i svar på intervjuer, samtal med elever och föräldrar. Vi menar också att barnen är trygga även när vi slår ihop olika avdelningar på t ex lovdagar. Då ser vi att barnen klarar av att leka nya lekar med nya kamrater och träffa ny personal. Detta tror vi beror på att vi medvetet ordnar aktiviteter tillsammans under hela dagen skola/ fritids.även fadderverksamheten sträcker sig över hela dagen då de äldre barnen ofta väljer att leka med/hjälpa sitt fadderbarn. Arbetsro i skolan Vi har fört aktiva diskussioner i klassrummet med eleverna om vad ordet arbetsro innebär. Hur fungerar arbetsro i praktiken? Vi konstaterade att arbetsro inte alltid är lika med tystnad. Barnen har fått beskriva vad som är arbetsro, utifrån dessa tankar har diskussionerna bland annat innehållit olika sorters arbetsro och när de behövs. Ett exempel på detta är när alla läser kontra när de arbetar med en gruppuppgift. Allt för att barnen ska kunna bedöma olika sorters arbetsro. Diskussionen om arbetsro har även lyfts på föräldramöten och utvecklingssamtal, detta för att även föräldrar ska bli medvetna om olika sorters arbetsro.vi har också tagit upp ämnet på klassråd och elevråd, som vi har regelbundet, där alla årskurser från år ett till tre finns representerade. Alla lärare har tydligare rutiner under skoldagen, en väl genomtänkt organisation av arbetsplatser och skolarbete beroende på arbetsinnehåll, som ambition. Vi organiserar barnens arbetsplatser utifrån vad vi anser vara en bra gruppkonstellation, närhet till en vuxen, en lugn plats och förutsättningar för att kunna höra/se bra. Vid behov har en del elever personliga scheman för att ännu tydligare strukturera arbetsdagen. Detta för att de lättare ska kunna överblicka vad deras uppgift är och känna sig förberedda på det som kommer. Fadderverksamheten,som är väl inarbetad, har vi mellan förskoleklass och år 3.Vi menar att den gynnar skolans arbetsklimat då eleverna känner varandra bättre och är vana att hjälpa 18

19 varandra. Det innebär bland annat att faddrarna tar hand om sina fadderbarn på rasten, leker med och läser för dem. För att skapa ökad arbetsro i barngrupperna behöver lärarna och personal från fritids jobba långsiktigt med frågan och även delge varandra sina erfarenheter. Detta behöver vi diskutera mer på AE-konferenser eller liknande. Vid höstterminens början har alla klasser ett praktiskt värdegrundstema under två veckor då alla blir medvetna om vår gemensamma värdegrund på Ekdungeskolan. Trygghet i skolan Resultatet överensstämmer med personalens uppfattning i frågan. Personalen märker att barnen har förtroende för de vuxna på skolan genom att de vänder sig till vem som om det hänt något. Att all personal har synliga gula västar menar vi ökar tryggheten då varje barn lätt och snabbt ser vem de kan få hjälp av. Höstterminen började med att vi hade praktiskt värdegrundsarbete under några veckor. Vi hade bland annat samarbetsövningar utomhus där vi vi hade efterföljande samtal om hur samarbetet fungerade och vad man kunde göra för att förbättra detta. Eleverna har aktivt varit med och planerat och gett förslag på hur samarbetet ska gå till. För år 1 och år 2 kan vi se att åldershomogena klasser har bidragit till ökad trygghet. För vissa elever i år 3 har byten av klasskamrater och lärare gjort att det är svårt att bedöma om åldershomogena klasser lett till ökad trygghet eller inte. För att skapa trygghet menar vi att det är viktigt att vi vuxna kan samarbeta i arbetslagen och att vuxen/barn kan samarbeta i olika undervisningssituationer och i fritidsverksamhet. På de flesta avdelningarna har skola och fritids haft gemensamt Drop in/drop ut. Vi menar också att resursfördelningen måste diskuteras och omfördelas kontinuerligt och inte bli en statisk fördelning. Som personal behöver vi vara flexibla och se hur situationen ser ut i de olika barngrupperna. Detta behöver fördelas under ledning av rektor eller koordinator. Gruppen som arbetar förebyggande mot mobbing och annan kränkande behandling SAMS jobbade fram ett underlag till likabehandlingsplan.denna diskuterades och jämfördes med Tallbodaskolans plan på studiedag med hela personalgruppen. SAMS-gruppen har också jobbat aktivt med ett fall av kränkande behandling. Analys av enkäten om trivsel och trygghet, som samtliga barn får besvara(sams-enkäten) genomfördes. 19

20 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Trygghet i skolbarnsomsorgen Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Barnens inflytande på verksamheten. Samarbetet mellan olika fritidsavd. För att öka tryggheten om personal blir sjuk eller vid lov. Medvetenhet om vårt bemötande pojkar/flickor. Övergång och samverkan Intervjua barnen. Schemalägga viss planeringstid så att vi har möjlighet att samplanera. På för-och fritidsmötet varje vecka gå igenom var det finns behov av justeringar i bemanningen. Diskutera denna fråga på personalmöten och komma fram till en strategi. Träffa personalen från öppna fritidsverksamheten 10-12års och lämna över i juni. För att få mer uttömmande svar om vår verksamhet. För att skapa en vikänsla. För att öka tryggheten om personal blir sjuk eller vid lov. För att utmana könsrollerna och ge varje barn en känsla av att vara sedd som den man är. För att barnen ska kunna känna en kontinuitet i verksamheten som ökar tryggheten. Arbetslagledare fritids Schemaläggare Huvudansvarig på fritids Arbetslagledare Arbetslagledare fritids Arbetslagledare fritids Öppen verksamhet 10-12års Arbetsro i skolan Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Resursfördelningen Genusperspektivet Tydliga rutiner Genom diskussion med de olika arbetslagen och via klassrapport och klasskonferenser informera ledningen om behov som uppstår. Göra en ny enkät med fokus på trygghet och arbetsro ur ett genusperspektiv. Uppföljning av det påbörjade arbetet om tydliga rutiner. För att resurserna hela tiden ska sättas in där det finns störst behov. För att hitta nya åtgärder som gagnar pojkar respektive flickor. Bra för alla elever att ha en tydlig struktur. Rektor Koordinator Arbetslagledarna Arbetslagsledarna Trygghet i skolan Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Rast och matvaktssituationen Eleverna mer aktiva i trygghetsarbetet. Se över behovet av personal och uppgifter vid raster och matsituationer. Elevdiskussioner för att få eleverna delaktiga/ansvarstagande på ett konkret sätt. Man utgår från elevernas idéer. Det kommer att ske en nybyggnation av bl a matsal på skolan. Få eleverna att se att de är viktiga i trygghetsarbetet. Schemaansvarig Alla vuxna i skolan. 20

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Kästa skolas Likabehandlingsplan Kästa skolas Likabehandlingsplan - mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan, sida 1 Vision Visionen här på Kästa skola är att alla elever, personal och vårdnadshavare ska känna sig

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun

Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun Handlingsplan för förskoleklasser och fritidshem i Boxholms kommun Januari 2008 Skolans uppdrag Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO 94) har anpassats för att även omfatta förskoleklassen

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman

Läs mer

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Svartå Förskoleklass, (Svartå) Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

15-07-10. Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6

15-07-10. Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6 15-07-10 Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6 Läsåret 2014-2015 1 2015-07-10 Systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kvalitetsrapport 2014-2015 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål: BUN:s

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015 KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2014/2015 1 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2014/2015, samt arbetslagens

Läs mer

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem Augusti 2016 Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsidé sid. 2 2. Förutsättningar sid. 2 3. Enhetens årshjul sid. 3 4. Utvecklingsarbete sid. 4 1. Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Pegasus förskoleklass Bruksskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Sätra skola arbetsplan 2014 2015

Sätra skola arbetsplan 2014 2015 Sätra skola Handläggare Vårt diarienummer Datum 140818 Sidan 1(6) Sätra skola arbetsplan 2014 2015 Gäller för Skola, Förskoleklass och Fritidshem MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Kvalitetsarbetet 2014/2015 2015-10-01 BOS/GUN Knåda skola och fritidshem Chris Sommar Kvalitetsarbetet 2014/2015 Grundfakta Antal elever Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Antal lärare Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Elevassistent 8 elever

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Närtuna 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet - Likabehandlingsplanen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmets uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014, samt arbetslagens

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass- åk 6, fritids a för planen Rektor Elisabeth Sterner/ bit

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Västanbyns skolas arbetsplan 2013-2014

Västanbyns skolas arbetsplan 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Maude Wiklund- Andersson 2013-06-20 Västanbyns skolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Kvalitetsredovisning/årsberättelse Förskoleklass Fritidshem Grundskolan

Kvalitetsredovisning/årsberättelse Förskoleklass Fritidshem Grundskolan Blankettanvisningar, se sista sidan! 1 Förutsättningar Skola Svågadalens skola Verksamhetsansvarig Annica Eriksdotter Antal elever 15 oktober 28 2 Antal årsarbetare, totalt,33 Telefon 65-55 68 3 Kvalitetsredovisning/årsberättelse

Läs mer

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16 Grunduppgifter Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16 Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshemmet Ansvariga för planen Fritidshemmets

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015 150225 Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2014/2015. Gångvikens skola, en. En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro.

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2014/2015. Gångvikens skola, en. En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro. Verksamhetsplan Gångvikens skola, en En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro. Verksamhetsplan Grundskolan Petra Carlsvärd Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1 Värdegrund... 3 2 Analys

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014

Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014 Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014 Verksamhetsplan för fritids Ramshyttans skola Skolans namn: Ramshyttans fritids Ansvarig rektor: Anna Lemnell Var är vi? 9. Sammanställ och dokumentera

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer