Kvalitetsredovisning läsåret 10/11 EKDUNGESKOLAN. Grundskola och skolbarnsomsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning läsåret 10/11 EKDUNGESKOLAN. Grundskola och skolbarnsomsorg"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 10/11 EKDUNGESKOLAN Grundskola och skolbarnsomsorg

2 Innehållsförteckning Sammanfattning av läsåret 2010/ Grundfakta om verksamheten (inkl. skolbarnsomsorg)... 4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 4 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 4 Vidtagna åtgärder/insatser sedan föregående kvalitetsredovisning... 5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och verksamhetsuppdrag... 7 Elevers ansvar och inflytande... 7 Skola och hem... 8 Kunskaper/utveckling och lärande Måluppfyllelse i årskurs Modersmålsundervisning och Svenska som andraspråk Utveckling och lärande Normer och värden Frånvaro Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling

3 Sammanfattning av läsåret 2010/2011 Under 2010 omorganiserades ledningens ansvarsområden från att bestå av både förskoleverksamhet och grundskola till att en rektor ansvarade för grundskola (Ekdungeskolan och Tallbodaskolan) och en förskolechef ansvarade för alla förskolor i Tallboda. Läsåret 2010/2011 har kontinuiteten i ledningsansvaret för grundskolan delvis varit bristfällig. Detta beroende på sjukskrivning, pensionering och nyrekrytering av rektor. Ny rektor tillträdde i mitten av feb Våren 2011 inleddes arbetet att rekrytera till att utöka ledningsfunktionen. Till läsåret 2011/12 kommer en biträdande rektor och en koordinator med specialpedagogiskt stöd i elevvårdsärenden att vara anställda. Organisationen har också utökats med funktionen av två lagledare på Ekdungeskolan vilka ska ingå i ett ledningsteam för skolan. Tidigare fanns en lagledare med ansvar riktat mot de äldre eleverna år 4-6 och de nya lagledarna kommer att riktas dels mot skolbarnsomsorgen och dels mot de yngre eleverna F-3. Vår vision som vi jobbar mot innebär att vi ska kännas som en skola, Ekdungeskolan och Tallbodaskolan, med gemensam kunskap om hur vi bäst möter våra olika elevers behov för att de ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Vårt utvecklingsområde till kommande läsår är att höja måluppfyllelsen i matematik och svenska. För att göra det har vi anställt en koordinator som är utbildad speciallärare utöver de tidigare lärarresurserna som redan fanns. Dessutom har ytterligare en lärarutbildad resurs anställts istället för tidigare assistent. Vi behöver få pojkarna mer motiverade till skolarbetet och öka andelen lärarledda lektioner. För att få en struktur på våra pedagogiska diskussioner kommer vi att dokumentera ett granskningsområde i taget på våra olika arbetslagsmöten och konferenser. Detta kommer att ligga till grund för vårt systematiska kvalitetsarbete. Under kommande läsår kommer vi att titta på organisationen på Tallbodaskolan. Vi har ändrat organisationen på Ekdungeskolan till arbetslag kring samma elever. Förut var man organiserad i arbetslag F-1 och 2-3. Nu jobbar alla, både klasslärare och fritidspersonal, runt barnen i t ex år 1 för sig. Detta möjliggör samplanering för de som har samma verksamhet. Fritidspersonalen kommer också att följa samma barn i tre år. Ma-ambassadören på Ekdungeskolan kommer att ha en studiecirkel i Läsa och förstå tal från Nationellt Centrum för matematikutbildning NCM. Ytterligare en ma-ambassadör kommer att gå kurs på Matteljén från Talboda. År 2012 kommer en tillbyggnad av Ekdungeskolan stå klar och vi kommer att få en matsal med tillhörande tillagningskök. Ser fram emot kommande läsår gör rektor Johanna Molin! 3

4 Grundfakta om verksamheten (inkl. skolbarnsomsorg) Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Verksamheten bedrivs i stadsdelen Tallboda som är ett geografiskt bostadsområde i Linköpings kommun. Övervägande del består av villor,radhus och bostadsrätter. Skolan ingår i ett geografiskt område av Linköpng, skolområdet Östra. På Ekdungeskolan bedrivs verksamhet för förskoleklass, grundskola år1-3 och fritidshem i två spår. Inom respektive spår finns en F-1avdelning och en 2-3 avdelning med integrerade fritidsavdelningar. Inom varje spår och arbetslag finns flera yrkeskategorier representerade vilket ger möjligheter att skapa en helhetssyn omkring varje barn. Detta beror på att fritidspedagogerna finns med i verksamheten under hela skoldagen och att tid avsätts för gemensam planering. Personalen består av grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger och en barnskötare, fritidsledare samt elevassistent. Elevantalet i förskoleklass under 2010/2011 har varit 59 barn fördelade på två klasser med vardera två förskollärare/fritidspedagoger. Elevantalet i år1, 2 och 3 har varit 48, 49 respektive 52 barn fördelade på två klasser vardera. Varje klass har klasslärare med lärarutbildning, fritidspedagogresurs och extra lärarresurs för barn i behov av stöd. Skolsköterskan kommer 1,5 dag /vecka. Skolpsykologen kommer vid behov. Personalen menar att eleverna har god tillgång av olika läromedel, böcker och annat material. Åtta elever har modersmålsundervisning med modersmålslärare. Barn i behov av särskilt stöd får undervisning av två lärare varav den ena går parallellt och utbildar sig till speciallärare. Under det gångna året har 29 elever med behov fått stöd av talpedagog. Lokalerna är ändamålsenliga men det finns för få klassrum. Detta gör att Förskoleklasserna i år har ett högt elevantal/grupp. Personaltätheten möjliggör dock gruppdelning hela skoldagen. Klassrummen är stora och ljusa och bidrar också till att det kan vistas fler barn i varje klassrum. Biblioteket är placerat i personalens arbetsrum vilket försvårar tillgängligheten. Skolan saknar matsal och eleverna äter i klassrummen. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Rektor och förskolechef har tillsammans med personal som har ansvar för kvalitetsarbetet träffats i grupp regelbundet under året för att samverka kring arbetet med genomförande och utvärdering. Gruppen har tillsammans tagit fram en kvalitetscykel för varje verksamhet för att jobba med kvalitetsarbetet mer kontinuerligt under året. Gruppen har utgått från de allmänna råden samt kommunens riktlinjer. Personalen delades upp att ansvara för olika områden i kvalitetsarbetet. Sedan utvärderade och diskuterade personalen sin verksamhet utifrån Lpo-94, kursplaner, allmänna råd och kommunens uppföljningsplan på konferenstid och studiedagar. Man enades om förslag på åtgärder inför kommande läsår utifrån analys av innevarande läsår. Kvalitetsarbetet på Ekdungeskolan har dock blivit lidande av att man i perioder varit utan rektor och att implementeringsarbetet med skola 2011 startade våren 2011 och krävde mycket konferenstid. 4

5 Attitydundersökningen Underlag för kvalitetsredovisningen är även föräldramedverkan via en central enkät med en svarsfrekvens på 71 % och en värdegrundsenkät där eleverna medverkat. Kontinuerlig kvalitativ information samlas in via intervjuer, samtal och iakttagelser. Vi har även använt oss av kvantitativ information som nyckeltal och andra statistiska resultat. Vidtagna åtgärder/insatser sedan föregående kvalitetsredovisning Grundskola Normer och värden I början av läsåret har vi styrda lekar för eleverna, treorna tar hand om sina fadderbarn i förskoleklassen och leker med dem. Ettor och tvåor leker i blandande grupper.detta har oftast skett under lektionstid, syftet med detta är att de genom fysisk aktivitet ska lära känna varandra. Vi ser ett behov av att styra upp även vissa raster med lekar vid terminsstart, så de nya barnen upptäcker vad de kan göra på sina raster. Ansvar och inflytande Fr.o.m.detta läsår har alla klasser representanter i Elev/Miljöråd, p g a att vi nu jobbar åldershomogent, förut var det bara treor som satt med i råden.(. Trygghet och arbetsro Vi har haft tydligare rutiner under arbetsdagen. Under året har vi diskuterat ihop oss och blivit mer medvetna om att vi behöver bli ännu mer tydliga i alla rutiner. Exempel på detta är genomgången av dagens arbete, veta varför vi gör vissa saker, veta var man hämtar och lämnar saker. Syftet med detta är att alla barn ska känna trygghet och arbetsro i klassrummet. Vi har upprättat personliga scheman för de elever som behöver extra struktur över dagen. Till vissa elever har det gjorts personliga scheman över dagen där det tydligt framgår hur deras arbetsdag ser ut. Detta gås igenom av en vuxen. 5

6 Kunskap Under året som gått har vi haft mer regelbunden planeringstid i ma och sv. Lärarna har avsatt APF-tid varje vecka för mer regelbunden genomgång och planering av ämnena svenska och matematik. Detta för att se till att kursplanemålen följs och att alla ämnen finns med i de olika temaområdena som en naturlig del. Av 8 lärare har 5 gått kursen Kunskap och bedömning. Denna utbildning har pågått under två års tid med tid för praktiskt arbete mellan träffarna och möjlighet till diskussioner med kollegorna. De tre som inte gått utbildningen har fått del av utbildningen via sina kollegor. Vi har haft pedagogiska diskussioner på konferens-tid när vi har arbetat med pedagogiska planeringar, matriser och avprickningsscheman. Vi har inför de olika arbetsområdena skickat hem pedagogiska planeringar och gjort det möjligt för föräldrar att vara mera delaktiga i undervisningsmålen. Detta har lett till att vi fokuserar mera på målen och att alla känner sig säkrare på vilka krav vi ska ställa på eleverna. Vi gör detta för att säkerställa att eleverna får med sig den kunskap de ska ha. Vi utökade testen med DLS bas (år1 och 2) för att tidigare få en tydligare bild av elevernas kunskaper. Screeningtestet LÄST (år 2 och3) införde vi för att vi ville ha ett test som tydligare visade elevernas ordavkodningsförmåga och som relaterade till deras skolålder. DLS läs för år 3 gör vi i enstaka fall, vi upplever att eleverna i år 3 har nog med de nationella proven. Läsläxor regelbundet. Vi har under året arbetat mer aktivt med läsförståelse i anslutning till läsläxan. Vi har tagit tillvara på den kunskap vi fått under vår läsecirkel i läsförståelse. Vi har gjort det för att öka vårt resultat i år 3 i läsförståelse, PISA och PIRLS visar ju på att resultaten sjunker i Sverige. Studiecirkel i att undervisa i Läsförståelse för alla lärare under hela läsåret. Vi lärare träffades vid 5-6 tillfällen under året och läste och diskuterade Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. Cirkeln leddes av en lärare som fått särskild utbildning i detta. Hon är vår läs-och skrivambassadör. Vi har haft individuell överlämning av varje elev till år 4-lärarna. Nytt för året är att skolpsykologen var med vid överlämnandet av de barn som han varit inkopplad på. Detta för att informationen ska bli tydlig till mottagande lärare och att man direkt ska kunna diskutera fortsatta insatser för eleven. En lärare har utbildats till matteambassadör under året. Den läraren har gått en kurs på initiativ av kommunen. Vi ville följa upp den mattesatsning vi gjorde för 10 år sedan och få del av ny forskning. Vi har också satsat en del pengar på inköp av laborativt matematikmaterial för att kunna arbeta mer konstruktivt med vårt nya matematikläromedel. Skolbiblioteket har utökats med fler exemplar av samma titel för att kunna använda böckerna i läsecirklar med eleverna. Vi ser en vinst med att flera elever kan läsa samma text samtidigt och diskutera innehåll och textutformning, även bild och språkets uppbyggnad. 6

7 Förskoleklass Förskoleklasslärarna har gått en kurs i Bornholmsmetoden vid fyra tillfällen på språkpedagogiskt centrum.där fick vi bl a kursmatrial som vi arbetat efter för att stärka elevernas språkliga medvetenhet. Tidigare jobbade vi med Trullematrialet och det arbetet har fortsatt även i år men har kompletterats med Bornholmsmetoden. Detta har inneburit att vi har utökat språkleken till att ha blivit en daglig aktivitet. Vi fick riktade pengar till att besöka Fenomenmagasinet som vi menar gav barnen ett större ordförråd och en gemensam upplevelse att återberätta. Skolbarnsomsorg Normer och värden-trygghet Vi har genomfört aktiviteter uppdelade i pojk och flick grupper. Det gör vi för att alla barn ska känna sig sedda. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och verksamhetsuppdrag Elevers ansvar och inflytande Alla klasser har klassråd och elev- och miljörådet har regelbundna träffar. Elev- och miljöråd ansvarar för och planerar t.ex. Utedag i Advent, Ekdungefestivalen, Städdag på våren. Varje dag är 2 elever matvärdar i de 6 lunchgrupperna. Vid alla bord finns en bordsvärd som dukar och torkar bordet. Bland de äldre barnen har vi även valt ut Tamburmajorer en vecka i taget, som hjälper till att hålla snyggt i kapprummet samt plockar i och ur torkskåpen. De äldre barnen har planerat lekar/aktiviteter för de yngre. I någon klass har man haft lekgrupper på rasterna som gemensamt har bestämt vad som skall lekas i gruppen. De äldre eleverna (år 2-3) har fått vara med och bestämma vad som skall tas upp inom respektive TEMA-arbete, t.ex. vilka länder och djur man vill lära sig mera om. År 3 fick även vara med och välja ut vissa av sångerna till årets Luciatåg. De flesta eleverna tar ett personligt ansvar för sin arbetsmiljö och för sina studier. Detta ser vi genom att de ofta använder våra 7 värdegrundsord i diskussioner med varandra vid borden, på rasterna och vid samlingar. De tycker att det är viktigt med arbetsro och att hinna med veckans arbete. Vi märker dock att många barn i dag är sämre på att ta eget ansvar än för några år sedan. Skillnaderna är stora mellan olika elever och detta är inte alltid relaterat till ålder. Vi får t.ex. oftare diskutera städrutiner både i skolan och på Fritids. 7

8 Eleverna blir mer delaktiga genom vårt arbete med skriftliga omdömen och IUP. De elever som i år slutar år 3 har haft IUP under hela lågstadiet samt fått skriftliga omdömen fr.o.m. vårterminen i år 1 och är vana vid att arbeta målstyrt. Med ökad ålder upplever vi att de blir bättre och bättre på att komma på bra egna kunskapsmål och att arbeta mot dessa. Förskoleklassen jobbar också medvetet med att lära eleverna att successivt ta ett ökat ansvar. Eleverna jobbar med de demokratiska värderingarna bl a i sitt värdegrundsarbete och på klass/elev och miljöråd. Kommunens attitydundersökning visar att på frågan om man som elev kan vara med att planera sitt skolarbete svarar 44,4 % att de instämmer delvis och 38,9 % att de instämmer helt. Vårt index är 75,2 vilket är betydligt högre än kommunens index för samtliga skolor som ligger på 65,3. I kommunens attitydundersökning har föräldrarna svarat i en fyrgradig skala mellan Instämmer helt eller Instämmer inte alls. De fyra svarsalternativen viktas Det innebär att värden-index över 50 är åt det positiva hållet och värden över 80 är mycket bra. Skola och hem Alla barn i år 1-3 har en IUP med 2-3 mål som utvärderas vid utvecklingssamtalen höst och vår tillsammans med elev och förälder. Barnen i Förskoleklass får sin första IUP vid utvecklingssamtalet i april-maj. Varje elev har väl dokumenterade skriftliga omdömen som presenteras vid utvecklingssamtalen. Vi behöver arbeta vidare med hur vi tydliggör i omdömet i de fall då barnet kommer att ha svårt att nå kunskapsmålen för år 3. De flesta avdelningarna har under året haft olika trivselaktiviteter tillsammans med föräldrarna, ett exempel är när den ena 2-3avdelningen hade Världsfest med mat (knytkalas), dans och sång från hela världen. Det var uppskattat av både elever och föräldrar. Flera föräldrar var delaktiga i att laga och bjuda på mat från olika delar av världen. Vi har fortsatt att skriva vårt gemensamma Månadsbrev som vi började med under vårterminen Fortlöpande information om skolsituationen och kunskapsutveckling fungerar bra med våra månadsbrev,utvecklingssamtal och föräldramöten.vi har föräldramöten varje termin. Under höstmötet är det mycket information om skolarbete, läxor, pedagogiska planeringar, omdömen m.m. Inför vårmötet brukar vi planera tillsammans med klassombuden. Ett ofta efterfrågat ämne de senaste åren har varit Workshops, där föräldrarna får prova på att gå i skolan. Varje år tränar våra elever i år 3 in ett Luciaprogram som framförs för resten av skolan samt för deras egna föräldrar. Vi i personalen upplever att vi oftast finns tillgängliga för spontana muntliga föräldrakontakter eller via telefon/mail. Skola och Fritids strävar efter att samverka en gång per termin samt bjuda in föräldrarna till Drop In /Ut. Eleverna förbereder då genom att t.ex. baka. De uppträder och visar upp vad vi har arbetat med. Vi upplever att vi har ett bra samarbete med föräldrarna på skolan. Skolbarnomsorgen på Ekdungeskolan fick ett index på 97 i attitydundersökningen på svaret om föräld- 8

9 rarna alltid känner sig välkomna till fritidshemmet. Kommunens index på samtliga skolor är väsentligt lägre- 93,4. På frågan om föräldrarna har möjlighet att få information om dagen på fritids ligger vårt värde lägre än kommunens index nämligen 73,5 jämfört med 81,8. Där finns alltså en förbättringspotential. Övergång och samverkan Skola Förskoleklass År 1 Vi är en F-3 skola där förskoleklassen och år1 är ett arbetslag i skolan. F-klassen har flera aktiviteter tillsammans med år1- eleverna t ex. idrott, musik och en del temaarbeten. Detta gör att eleverna i förskoleklassen lär känna och börjar samarbeta med äldre elever och övrig personal. Skolan arbetar i temaår i en treårscykel, vilket gör att det eleverna i F-klassen jobbar med under sitt första år på Ekdungeskolan fördjupar de sig i under år tre. Under sitt första år så lär eleverna sig skolans värdegrund, ordningsregler, miljö och lokaler, allt detta underlättar övergången till år ett. Vår ambition är att eleverna i F-klassen träffar sin blivande klasslärare i en naturlig situation, t ex genom att den blivande klassläraren äter tillsammans med dem. Förskoleklassläraren och klassläraren har sedvanliga överlämningskonferenser. År 3 År 4 När år3-eleverna börjar i år fyra byter de skola till Tallbodaskolan. Eleverna har från år två slöjd på 4-6- skolan vilket gör att de lär känna sin nya skola och dess skolväg tidigt. Under vårterminen börjar diskussionen mellan Ekdungeskolan och Tallbodaskolan med lägesrapporter. Därefter delar år3-lärarna upp eleverna i nya lämpliga klasser. Detta baseras bland annat på elevenkäter om kompisskap. Efter detta träffas berörda lärare och klasserna fastställes. Elever i år tre får fadderbrev som välkomnar dem till besök på Tallbodaskolan. Denna dag ligger i slutet av maj. Eleverna är då där en hel skoldag. På Tallboda har man öppet hus en kväll för nya elever och föräldrar. Terminen startar upp med ett tidigt föräldramöte för år 4. Berörda lärare har sedvanliga överlämningskonferenser. 9

10 Skolbarnsomsorg Förskola Förskoleklass/Fritids Representanter från förskolan träffas tillsammans med rektor och ger en bild av de olika grupperna från förskolorna. Utifrån den informationen gör rektor en fördelning på de olika förskoleklasserna. Förskoleklasslärarna besöker sedan de olika förskolorna på våren. I maj kommer barnen från förskolan tillsammans med personal och besöker skolan. Vid ett av dessa tillfällen är de med och äter på lunchen. På en av planeringsdagarna i juni satt förskoleklasslärarna och fritidspersonal tillsammans med förskolans personal och hade överlämningssamtal. Att alla berörda var med och fick förstahandsinformation upplevdes mycket värdefullt. Fritids F-1 Fritids 2-3 En representant från F-1 och en från 2-3 träffades och hade överlämning. Fritids 2-3 Öppna fritids års Har inte funnits någon särskild överlämning. Detta är ett utvecklingsområde. Samverkan med omvärlden Både skolan och skolbarnsomsorgen använder kulturkorten flitigt för att uppleva och lära saker utanför skolbyggnaden. Vi ser att barnen är vana vid att vara på besök eller t ex att åka buss genom att andra ofta berömmer dem för deras uppförande när vi är ute och åker.eleverna har blivit vana att åka buss till olika platser.vi har kunnat utöka våra besök för att ta del av kultur och natur. Vi har använt oss av kulturkorten för att kunna ta oss till Linköpings kulturutbud, tex muséet, Konsert & Kongress, Fenomenmagasinet och Naturcentrum. Dessutom använder vi korten när vi ska ta oss ut i naturområden längre bort. Vi har haft samarbete med kyrkan/samlan som vi besökte till jul. Olika föreningar har besökt oss, bland annat scouterna, Landeryds golfklubb.varje vår besöker brandförsvaret våra sexåringar.brandförsvarets besök är alltid ett uppskattat inslag. En gång i månaden kommer bokbussen.barnen lånar gärna böcker från bokbussen och är flitiga läsare. 10

11 Det skulle kunna vara fler besök i olika samhällsfunktioner och på arbetsplatser.föräldrar och föreningar kan besöka oss oftare för att berätta om sina yrken och verksamheter. Åtgärder nästa läsår för ökad måluppfyllelse Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Fler besök ute i samhället. Fler besök i skolan av föräldrar och föreningar. Besöka arbetsplatser och olika samhällsfunktioner. Föräldrar kan komma och berätta om sina yrken och föreningar kan informera om/visa sin verksamhet. Eleverna får kännedom om arbete och samhällsfunktioner. Eleverna få kännedom om olika yrken och föreningsliv. Klasslärare Klasslärare Kunskaper/utveckling och lärande Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Språkförståelsen hos alla barn i förskoleklass ska öka. Andelen elever som klarar läroplanens mål i årskurs 5 ska öka. Medel flickor Medel pojkar Medel totalt Max poäng Vad sa du fröken? Ht -10 Vad sa du fröken Vt-11 Bornholmsmodellen Vt-11 Medelvärdet på språktestet Vad sa du fröken ligger högre än kommungenomsnittet som är 33,9. Ekdungeskolans medelvärde är 35,5. Alla elever har höjt sitt resultat under förskoleåret.på höstterminen låg 13 elever på stanine 1,2 och 3. På vårterminen låg ingen kvar på stanine 1och 2 och endast två elever låg på stanine 3. Vi menar att detta beror på att vi mer medvetet har jobbat med språket utifrån Bornholms- och Trullematrialet och vi har gjort det dagligen. Vi gjorde en tydligare kartläggning av elevernas förmågor och utifrån den gjordes riktade insatser i små grupper. Den lilla gruppen gjorde att de eleverna fick ett större talutrymme och det gynnade deras språkutveckling. De riktade insatserna bestod av: träning av språklig medvetenhet redovisning av bok boksamtal högläsning. Pojkarna ligger högre jämfört med flickorna både på höst och vårresultatet. En anledning tror vi är att vi jobbar mycket praktiskt i vår verksamhet. Vi hade också ett fåtal pojkar som låg väldigt högt. 11

12 Det vi saknar är den tidigare områdets specialpedagogs insatser såsom återkoppling till förskolorna, forskningsresultat och information till föräldrar. Måluppfyllelse i årskurs 3 Ämne 18 p Andel pojkar som uppnått målen fl Andel flickor som uppnått målen 2010 Totalt 32 Andel elever som uppnått målen p Andel pojkar som uppnått målen fl Andel flickor som uppnått målen 2011 Matematik 83% 79% 81% 84% 91% 88% Svenska/Svenska 78% 86% 81% 58% 91% 79% som andraspråk Totalt 52 Andel elever som uppnått målen 2011 Analys och bedömning av måluppfyllelse Andelen elever som nått målen i matematik år 3 är högre än förra året, 88 % i år jämfört med 81 % förra året. Detta tror vi beror på att en av år3-lärarna bytte mattebok och att samma lärare skapade gruppundervisning i matematik. Övriga lärare arbetade också mer medvetet med matematikundervisningen. Framförallt pojkar ligger lågt i år, endast 58 % når målen i sv. Flera av eleverna i denna årskurs var elever med specifika svårigheter och i behov av särskilt stöd. Svårigheterna i svenska låg främst i att inte kunna skriva en berättelse med stor bokstav, punkt och röd tråd. Detta kräver åtgärder för att förbättra resultaten till nästa år. Flickorna visar i år ett mycket bra resultat med hela 91 % som når målen i både sv och ma. Skillnaderna tror vi beror på att flickorna i den här gruppen inte var i behov av särskilt stöd och var motiverade för att arbeta. Resultatet på Läskedjor i år 2 vt 11 låg på medel 17,1 för Ekdungeskolan, samma resultat i kommun låg på 18,8. Det låga resultatet gäller både pojkar och flickor. Vi menar att vi behöver lägga mer tid på ordavkodning och ords uppbyggnad för att eleverna ska få en större säkerhet i att avkoda. Vi har också tittat på våra avprickningsscheman i ma och sv och konstaterat att det finns saker som behöver förbättras. Vi har gjort ett avprickningsschema i matte som av naturliga skäl innehåller många delar, vilket gör det svårarbetat men ändå viktigt. Vi behöver ytterligare tid för fördjupade diskussioner kring främst matteschemat men även tid för att hitta ett bra skrivutvecklingsschema som vi kan känna oss trygga med. 12

13 Vi har nu helt gått över till åldershomogena klasser på Ekdungeskolan. Klasslärarna är mycket nöjda med att arbeta åldershomogent. Föräldrar har också muntligt uttryckt att de är nöjda med den åldershomogena undervisningen. Vi har kommit överens i lärarlaget att alla i fortsättningen ska arbeta med läromedlet Pixel i ma. På det sättet kan vi lättare diskutera vad vi arbetar med, hur vi får in de olika momenten i undervisningen och jämföra arbetssätt, lektioner och resultat. Vi vill satsa mycket tid under kommande år på att låta eleverna laborera mycket i matematiken. Vårt höga resultat på svaga läsare (stanine 1,2,3) anser vi beror på att vi tidigt i år 1 går in och screenar år1-elevernas läsförmåga. De elever som efter skolstarten inte är fullt fonologiskt medvetna eller inte kan merparten av bokstäverna får individuell undervisning/undervisning i liten grupp flera gånger i veckan. Vi tror att vår medvetna satsning på de svaga läsarna har gjort att vi kan ha tappat satsningen på de mer avancerade läsarna. Vi behöver satsa mer på alla läsare i framtiden, vilket vi gör med ökad satsning på ordavkodning och läsförståelse (se åtgärder i tabellen för nästa år). Vi behöver använda konferens-tid för att diskutera vad resultaten beror på och hur vi ökar resultaten. Åtgärder nästa läsår för ökad måluppfyllelse Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Matematikundervisningen Fortbildning av maambassadör hur vi ska arbeta med grundläggande matematik. För att öka andelen elever som når målen i ma i år 3, idag 88 %. Matematikundervisninge Nya diagnoser. För att ha underlag inför kartläggning och resursfördelning. Matematikundervisninge Matematikundervisninge Kartläggning i läsning Svenskundervisningen Läsförståelsen Enas om vilka skriftliga räknemetoder vi ska använda oss av. Aktivera avprickningsscheman i ma. God läsutvschema av Ingvar Lundberg ska påbörjas i F-klassen. Samarbete mellan lärarna i förskoleklass och år1 om metoder och matrial i läsning. Ta tillvara de kunskaper vi fått genom läsecirkeln i läsförståelse om att läsa på olika sätt ( ordspråk, uttryck, sammansatta ord, låneord, ordförståelse, ords uppbyggnad). Diskussiner på AE tid om hur vi undervisar. För att förbättra resultaten på NP-prov i momentet skriftliga räknemetoder. För att bättre kunna kartlägga varje elev. För att kartlägga den språkliga medvetenheten redan i F-klassen. För att stärka även de lever i F-klassen som kommit långt i sin läsinlärning. För att öka resultatet på NP-prov i momentet läsa faktatexter. Ma-ambassadör Rektor Ma-ambassadör Koordinator Ma-ambassadör Ma-ambassadör Förskoleklasslärarna. Förskoleklasslärarna. Lärarna i år 1. Läs-och skrivambassadör Rektor Klasslärare 13

14 Ordavkodningsförmågan Svenskundervisningen för pojkar Pedagogiska diskussioner Pedagogiska planeringar Elevernas ansvar och inflytande Koordinatorns roll Koordinatorns roll Koordinatorns roll Teknikläsning som upprepad läsning på flera nivåer och läsrader. Ta vara på individens intressen, använda genreläsning. Satsa på att motivera varför man ska lära sig, ge utmaningar, ge feedback. Använda alternativa arbetssätt (IT, film, serier..) Använda AE-tid till ped diskussioner. Följa en struktur med olika granskningsområden. Planering i god tid av vad som ska diskuteras på resp träff. Upprätta våra ped planeringar utifrån Lgr 11. Ta fram rutiner för elevernas delaktighet i sin egen kunskapsutveckling genom att delge elever och föräldrar målen inför resp tema eller ämne. Vara tydlig med hur eleven ska visa att han/hon har den förväntade kunskapen. Vara tydlig med att visa eleverna vad de lärt sig för varje timme/dag/vecka och ge tydlig feedback till eleven vad de ska vidareutveckla. Ta fram aktuella forskningsresultat och delge även förskoleklasslärarna. Återkoppla resultat i förskoleklass till förskolan. Initiera kurser som utvecklar undervisningen. För att öka medelresultatet på Läskedjor i år 2, idag 17,1 %. För att öka andelen starka läsare (stanine7,8,9), idag 25 %. För att öka antal pojkar som når målen i sv år 3, idag 58 %. För att utvecklas i vår professionella lärarroll och tillse att alla elever når kunskapsmålen. För att vara förberedd och aktivt kunna delta i diskussionen. För att säkerställa att alla elever når kunskapsmålen och att undervisningen utgår från Lgr11. För att öka elevernas delaktighet i strävan att nå målen. För att undervisningen ska baseras på aktuell forskning. För att få en röd tråd från förskolan upp till år6 i elevernas resultatuppföljning. För att öka måluppfyllelsen. Speciallärare Klasslärare Speciallärare Resurslärare klasslärare Arbetslagledare Rektor Alla Klasslärare Koordinator Koordinator Koordinato 14

15 Modersmålsundervisning och Svenska som andraspråk Vi har 8 elever som har modersmålsundervisning i bl a syriska men ingen undervisning i Svenska som andraspråk. Utveckling och lärande Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Skolbarnsomsorgen ska komplettera skolan i barnens lärande och lägga grunden till en positiv och innehållsrik fritid. Kommunens enkät för år 3 samt fritids trivselenkät för F-3 visar att barnen utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs. Fritidspedagogerna finns med under hela dagen och detta skapar den trygghet som är nödvändig för inlärning. Barnen tycker att det är roligt att gå till fritidshemmet. Man tycker att det är en lämplig blandning av aktiviteter varje dag. Genom samarbetsövningar/värdegrund ser vi att barnen har blivit bättre på att lösa konflikter. Vi går till skogen minst en gång/veckan där barnen leker med allt vad skogen har att erbjuda. Tex, bygga kojor, leka rollekar, etc. Genom att barnen får utforska perspektiv, klättra högt,hasa nerför berget, balansera på en stock, krypa ner i en grop(högt, lågt, framför, bakom, bredvid och långt borta). Vardagsmatematik tränar sig barnen i när de får baka, dela frukt, räkna barnen, ställa sig varannan pojke varannan flicka. Matematik tränas också när barnen spelar spel och när vi målar mandalamönster. Språket tränas under hela barnets dag som vid högläsning, samtal och prata inför grupp. Vi följer upp teman på ett kreativt sätt genom tex, bygga rymdföremål, göra drakar, måla, göra tittskåp, tipspromenader med aktuella frågor runt temat. Vi värnar om vår miljö då vi är delaktiga i Håll Sverige rent. Barnen städar på vår skolgård samt på den plats vi använder i skogen. Analys och bedömning av måluppfyllelse Genom vår trivselenkät ser vi att majoriteten av barnen trivs på fritids. Vi har en varierad verksamhet som kompletterar skolan, då barnen lär sig genom leken. Detta gör att vi uppfyller våra mål. Att vi har fått lite sämre resultat på att föräldrarna inte får tillräckligt med information om hur dagen har varit i Attitydundersökningen tror vi beror på följande: *Övergången från förskolan till skolan kan vara ett stort kliv för föräldrar. I förskolan har man fått veta mer detaljerat hur dagen har varit. *De äldre barnen går hem själva och föräldrarna kommer tyvärr inte lika ofta för att prata. Undersökningen är gjord i år 3. *Personalen har inte alltid tagit sig tid att informera föräldrarna om allt som hänt under dagen. 15

16 Åtgärder nästa läsår för ökad måluppfyllelse Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Föräldrainformation Föräldrainformation Föräldrainformation Öka kvalitén Vi uppmanar till kontakt med föräldrar minst en gång per vecka. Vi skriver ett skriftligt omdöme från skolbarnsomsorgen som presenteras vid utvecklingssamtalet. Samla barnen för en reflektionstid på em. Använda en målblankett som kontinuerligt utvärderar vår verksamhet. För att öka resultatet, idag index 73,5, på attitydundersökningen vad gäller påståendet: När vi hämtar vårt barn har vi möjlighet att få information om hur dagen har varit. För att föräldrarna ska få en överblick och ett sammanhang över deras barns hela dag. För att hjälpa barne att summera sin dag så att de kan förmedla information till sina föräldrar. För att vi ska kunna se vår verksamhet tydligare och vad som behöver åtgärdas. Arbetslagledare fritids Varje fritidsavdelning. Varje fritidsavdelning. Varje fritidsavdelning. 16

17 Normer och värden Det nationella målet för Normer och värden är Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan Alla barn ska känna sig trygga i skolbarnsomsorgen Resultat och måluppfyllelse Trygghet i skolbarnsomsorgen I attitydundersökningen som gjordes förra året (-10) visar skolbarnsomsorgen på Ekdungeskolan att alla föräldrar kände sig trygga att lämna sina barn i vår verksamhet. Även detta år är det övervägande positivt svar index 95,1. Kommunens index ligger lägre, på 93,3. På frågan om föräldrarna alltid känner sig välkomna till fritidshemmet har Ekdungeskolan ett index på 97 att jämföra med kommunens 93,4. På så gott som alla frågor ligger Ekdungeskolans fritidshem över eller mycket över kommunens index. Positiva svar på frågor om aktiviteterna på fritids är utvecklande och i lämplig blandning har index på 94,1 på vårt fritidshem när kommunens index ligger på 83,8. Detta resultat stämmer väl överens med de samtal vi för med barnen och i de svar som barnen lämnat i vår egen trivselenkät. Arbetsro i skolan Det är oftast arbetsro på lektionerna, lyder påståendet i kommunens attitydundersökning. Ekdungeskolans index ligger i år på 61,1 vilket är ungefär samma som kommunens totala index på 62,8. Trygghet i skolan I skolan känner jag mig lugn och trygg lyder påståendet i kommunens attitydundersökning. Ekdungeskolans index ligger så högt som 92,6 och kommunens index på 90,6. Resultet på SAMS-enkäten (81 svarsprocent) visar att 99% av barnen alltid eller oftast känner sig trygga (70% alltid och 29% oftast). 17

18 Analys och bedömning av måluppfyllelse Trygghet i skolbarnsomsorgen I början av terminen skickar vi hem en reviderad fritidsbroschyr för att barn och föräldrar ska få information om dagliga rutiner, telefonnummer och vilken personal som jobbar. Vi intervjuar barnen för att få en bild av hur dem trivs på fritids. Detta görs en och en. De olika fritidshemmen har haft gemensamma aktivitetsdagar. Det gör vi för att barnen ska lära känna varandra. Vi har samarbetsövningar. Det har vi för att barnen ska lära känna varandra och respektera varandras olikheter. Vi har bestämda platser vid mellanmålet för att skapa trygghet och rutiner i barngruppen. Vi upplever att barnen trivs och har roligt på fritids. Vi ser det i resultat från attitydundersökning, enkäter och i svar på intervjuer, samtal med elever och föräldrar. Vi menar också att barnen är trygga även när vi slår ihop olika avdelningar på t ex lovdagar. Då ser vi att barnen klarar av att leka nya lekar med nya kamrater och träffa ny personal. Detta tror vi beror på att vi medvetet ordnar aktiviteter tillsammans under hela dagen skola/ fritids.även fadderverksamheten sträcker sig över hela dagen då de äldre barnen ofta väljer att leka med/hjälpa sitt fadderbarn. Arbetsro i skolan Vi har fört aktiva diskussioner i klassrummet med eleverna om vad ordet arbetsro innebär. Hur fungerar arbetsro i praktiken? Vi konstaterade att arbetsro inte alltid är lika med tystnad. Barnen har fått beskriva vad som är arbetsro, utifrån dessa tankar har diskussionerna bland annat innehållit olika sorters arbetsro och när de behövs. Ett exempel på detta är när alla läser kontra när de arbetar med en gruppuppgift. Allt för att barnen ska kunna bedöma olika sorters arbetsro. Diskussionen om arbetsro har även lyfts på föräldramöten och utvecklingssamtal, detta för att även föräldrar ska bli medvetna om olika sorters arbetsro.vi har också tagit upp ämnet på klassråd och elevråd, som vi har regelbundet, där alla årskurser från år ett till tre finns representerade. Alla lärare har tydligare rutiner under skoldagen, en väl genomtänkt organisation av arbetsplatser och skolarbete beroende på arbetsinnehåll, som ambition. Vi organiserar barnens arbetsplatser utifrån vad vi anser vara en bra gruppkonstellation, närhet till en vuxen, en lugn plats och förutsättningar för att kunna höra/se bra. Vid behov har en del elever personliga scheman för att ännu tydligare strukturera arbetsdagen. Detta för att de lättare ska kunna överblicka vad deras uppgift är och känna sig förberedda på det som kommer. Fadderverksamheten,som är väl inarbetad, har vi mellan förskoleklass och år 3.Vi menar att den gynnar skolans arbetsklimat då eleverna känner varandra bättre och är vana att hjälpa 18

19 varandra. Det innebär bland annat att faddrarna tar hand om sina fadderbarn på rasten, leker med och läser för dem. För att skapa ökad arbetsro i barngrupperna behöver lärarna och personal från fritids jobba långsiktigt med frågan och även delge varandra sina erfarenheter. Detta behöver vi diskutera mer på AE-konferenser eller liknande. Vid höstterminens början har alla klasser ett praktiskt värdegrundstema under två veckor då alla blir medvetna om vår gemensamma värdegrund på Ekdungeskolan. Trygghet i skolan Resultatet överensstämmer med personalens uppfattning i frågan. Personalen märker att barnen har förtroende för de vuxna på skolan genom att de vänder sig till vem som om det hänt något. Att all personal har synliga gula västar menar vi ökar tryggheten då varje barn lätt och snabbt ser vem de kan få hjälp av. Höstterminen började med att vi hade praktiskt värdegrundsarbete under några veckor. Vi hade bland annat samarbetsövningar utomhus där vi vi hade efterföljande samtal om hur samarbetet fungerade och vad man kunde göra för att förbättra detta. Eleverna har aktivt varit med och planerat och gett förslag på hur samarbetet ska gå till. För år 1 och år 2 kan vi se att åldershomogena klasser har bidragit till ökad trygghet. För vissa elever i år 3 har byten av klasskamrater och lärare gjort att det är svårt att bedöma om åldershomogena klasser lett till ökad trygghet eller inte. För att skapa trygghet menar vi att det är viktigt att vi vuxna kan samarbeta i arbetslagen och att vuxen/barn kan samarbeta i olika undervisningssituationer och i fritidsverksamhet. På de flesta avdelningarna har skola och fritids haft gemensamt Drop in/drop ut. Vi menar också att resursfördelningen måste diskuteras och omfördelas kontinuerligt och inte bli en statisk fördelning. Som personal behöver vi vara flexibla och se hur situationen ser ut i de olika barngrupperna. Detta behöver fördelas under ledning av rektor eller koordinator. Gruppen som arbetar förebyggande mot mobbing och annan kränkande behandling SAMS jobbade fram ett underlag till likabehandlingsplan.denna diskuterades och jämfördes med Tallbodaskolans plan på studiedag med hela personalgruppen. SAMS-gruppen har också jobbat aktivt med ett fall av kränkande behandling. Analys av enkäten om trivsel och trygghet, som samtliga barn får besvara(sams-enkäten) genomfördes. 19

20 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Trygghet i skolbarnsomsorgen Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Barnens inflytande på verksamheten. Samarbetet mellan olika fritidsavd. För att öka tryggheten om personal blir sjuk eller vid lov. Medvetenhet om vårt bemötande pojkar/flickor. Övergång och samverkan Intervjua barnen. Schemalägga viss planeringstid så att vi har möjlighet att samplanera. På för-och fritidsmötet varje vecka gå igenom var det finns behov av justeringar i bemanningen. Diskutera denna fråga på personalmöten och komma fram till en strategi. Träffa personalen från öppna fritidsverksamheten 10-12års och lämna över i juni. För att få mer uttömmande svar om vår verksamhet. För att skapa en vikänsla. För att öka tryggheten om personal blir sjuk eller vid lov. För att utmana könsrollerna och ge varje barn en känsla av att vara sedd som den man är. För att barnen ska kunna känna en kontinuitet i verksamheten som ökar tryggheten. Arbetslagledare fritids Schemaläggare Huvudansvarig på fritids Arbetslagledare Arbetslagledare fritids Arbetslagledare fritids Öppen verksamhet 10-12års Arbetsro i skolan Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Resursfördelningen Genusperspektivet Tydliga rutiner Genom diskussion med de olika arbetslagen och via klassrapport och klasskonferenser informera ledningen om behov som uppstår. Göra en ny enkät med fokus på trygghet och arbetsro ur ett genusperspektiv. Uppföljning av det påbörjade arbetet om tydliga rutiner. För att resurserna hela tiden ska sättas in där det finns störst behov. För att hitta nya åtgärder som gagnar pojkar respektive flickor. Bra för alla elever att ha en tydlig struktur. Rektor Koordinator Arbetslagledarna Arbetslagsledarna Trygghet i skolan Vad ska åtgärdas? Hur? Varför? Vem? Rast och matvaktssituationen Eleverna mer aktiva i trygghetsarbetet. Se över behovet av personal och uppgifter vid raster och matsituationer. Elevdiskussioner för att få eleverna delaktiga/ansvarstagande på ett konkret sätt. Man utgår från elevernas idéer. Det kommer att ske en nybyggnation av bl a matsal på skolan. Få eleverna att se att de är viktiga i trygghetsarbetet. Schemaansvarig Alla vuxna i skolan. 20

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Innehållsförteckning Organisation Personal Klass Arbetslag/samverkan Specialresurser

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Läsåret -11/12 HÄNSYN ANSVAR RESPEKT - KUNSKAP FÖRUTSÄTTNINGAR Lokaler Skolan har mer än tillräckligt med lokaler, detta eftersom elevantalet krympt.

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2014 2015

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2014 2015 UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING Domarringens vision är att vara En trygg mötesplats för lärande. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2014 2015 Förskola: Skola: Gymnasium: Annan pedagogisk verksamhet:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas förskola

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas förskola Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas förskola 1 Innehållsförteckning FÖRSÄTTSBLAD... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Rektor Villerkulla Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Åtorps förskoleklass Läsåret 2012/2013 Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare Föräldraenkät 2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sammanfattning och förslag på åtgärder Förskola Föräldrarna är överlag väldigt nöjda med

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 FRITIDSHEMMET Duvan Nybyholmsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Fredrik Besnard 2010-05-28 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitets- redovisning Älvängenskolan 2008-2009

Kvalitets- redovisning Älvängenskolan 2008-2009 Kvalitetsredovisning Älvängenskolan 2008-2009 Kvalitetsredovisning 2008-09 för förskoleklass, fritidshem och grundskola på Älvängenskolan Innehållsförteckning 1. Ansvarig för kvalitetsredovisningen 2.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Antal barn ålder 6-9 år: 57 st Antal barn ålder 10-12 år: 7 st Antal personal: 3 Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet:

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2005 KVALITETSREDOVISNING 2005 Norra skolan Rektor Jimmy Szigeti Bitr.rektor Marianne Henriksson Adress Lasarettsg 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-22 34 80, 225161 Fax 0141-508 54 E-post jimmy.szigeti@motala.se

Läs mer

Arbetsplan. Inledning

Arbetsplan. Inledning Arbetsplan Inledning Oxhagsskolan är en F 6-skola i Akalla/Kista. Skolan har cirka 315 inskrivna barn i grundskola, grundsärskola och förskoleklasser. Cirka 195 elever är inskrivna på fritidshem. Varje

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 1 ANSVAR OCH DELAKTIGHET Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (20120:800) måste skolan arbeta

Läs mer

STENMOSKOLAN 2010-2011

STENMOSKOLAN 2010-2011 STENMOSKOLAN 2010-2011 PRESENTATION AV STENMOSKOLAN Stenmoskolan hör till Fullersta rektorsområde och är en av fyra skolbyggnader i rektorsområdet. På Stenmo finns ca 200 elever, organiserade i två förskoleklasser

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 UKFF Område Kungsberget/Linghem Kvalitetsredovisning 2007/2008 Linghems förskoleverksamhet 1 Innehållsförteckning Grundfakta om Linghems förskoleverksamhet.3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen.3

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola)

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) 1. Beskrivning av verksamheten 1.1 Uppgifter om huvudman, skolform, barn-/elevantal, verksamhetsidé/profilering

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER All personal på fritidshemmet är väl förtrogna med fritidshemmets uppdrag. Vi diskuterar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 (6) Reviderad juni 2010 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande tiden 20120101-20121231 Plan mot diskriminering och

Läs mer