Politisk organisation

Transkript

1 2014 Ram 2015, plan 2016

2 Politisk organisation Kommunfullmäktige Valberedning 7+2* Revision 9 Förvaltningar Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott 11 - Styrelse för Nässjö lärcenter 13 Valnämnden 7 Kommunledningskontoret Parlamentariska nämnden 7+2* Överförmyndarnämnden 3 Barn- och utbildningsnämnden 11 Gymnasieutskott Utskott förskola och grundskola Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsnämnden Utskott 9 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgsnämnden 7 Tekniska servicenämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden 9 Kultur- och fritidsförvaltningen Senast uppdaterad: januari 2012 Miljö- och byggnadsnämnden 9 Miljö- och byggkontoret Mätningskontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser

3 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 2 Ekonomisk sammanställning 4 3 Resultatbudget 7 4 Finansieringsbudget 8 5 Balansbudget 9 6 Verksamhetsmått/Nyckeltal , ram 2015, plan Bruttobudget för nämnderna 12 9 Nettobudget för nämnderna Investeringsbudget Personal Befolkningsprognos Styrmodell tar sikte mot visionen Mål enligt Pilen Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden och IFO-nämnden Tekniska servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Kommunrevisionen Bolagen 86 Innehållsförteckning, 2014

4 1. Kommunstyrelsens ordförande har ordet När jag skriver detta är ett intensivt 2013 nästan till ända. Jag är imponerad och stolt över alla de insatser som kommunens medarbetare utför i välfärdens tjänst. Till syvende och sist så handlar det om att komma närmare den framtidsvision som kommunfullmäktige beslutat om. Ute i världen pågår det tyvärr en hel del konflikter där FN gör insatser. Dessa påverkar oss alla, inte minst genom att många tvingas fly från sina hem och söka sig till tryggare platser. Det kanske mest påtagliga nu är kriget i Syrien, där vi får dagliga rapporter om dess ohyggliga konsekvenser direkt in i våra vardagsrum. När det gäller framtiden för Sverige så råder det en fortsatt osäkerhet vart konjunkturen är på väg, även om man från exempelvis Riksbankens sida spår en förbättring från 2015 och framåt. Arbetslösheten bedöms sjunka något till 6,5 procent Arbetslösheten i Nässjö ligger för närvarande på alldeles för höga 10 procent och är en utmaning att motverka! Det känns ändå gott att veta, genom de undersökningar som gjorts, att Nässjös näringsliv står starkt och därmed torde ha en fördel i den hårda konkurrensen. Nässjö kommun har en blygsamt positiv befolkningsutveckling, varför vi räknat upp underlaget med 50 invånare till Den mest positiva trenden är ju annars att ett negativt födelseöverskott förbytts mot ett faktiskt överskott. När det gäller skatteunderlaget växer det sämre i Nässjö jämfört med snittet i länet, vilket är ett bekymmer. Det gör Nässjö kommun mer beroende av det kommunala utjämningssystemet och innebär att Nässjös invånare generellt sett har en sämre köpkraft fyller Nässjö stad 100 år, då man på hösten 1913 äntligen fick besked om att man beviljats stadsrättigheter. Som sig bör kommer det att firas hela året under devisen Nässjö 100 år rena ungdomen, då ju 100 år inte kan sägas vara någon ålder i dessa sammanhang! Den budget som du nu håller i din hand innehåller en skattehöjning med bakgrund av de svaga förutsättningarna samt ambitionen att bibehålla och förbättra en god kvalitet i verksamheterna. Särskilt kan nämnas de stora satsningar på skolområdet som nu görs med anledning av de svaga resultaten inom grundskolan. Investeringarna hålls på en hög nivå med siktet inställt på att bygga en ännu attraktivare kommun. Nu hjärnvägars!! Bo Zander (S) Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande har ordet,

5 2. Ekonomisk sammanställning Utblick Den internationella konjunkturen vänder uppåt Drygt fem år efter att finanskrisen gick in i ett akut läge verkar det som att världsekonomin äntligen långsamt börjar hamna på rätt köl igen. USA:s ekonomi växer stadigt, om än i en takt som är medioker med historiska mått mätt. Vi utgår från att senaten och representanthuset klarar att komma överens om lånetaket innan konsekvenserna blir för omfattande. På sista tiden har man också kunnat notera tecken på liv i det av skuld- och bankkris lamslagna euroområdet. Även om det framförallt är Tyskland som visar viss styrka, verkar det värsta vara över också för Spanien och Portugal. Stora frågetecken återstår emellertid att räta ut för Grekland och Italien som plågas av sociala spänningar respektive politiskt kaos. Den långsamma tillväxttakten i världsekonomin och den relativt starka kronan påverkar svensk ekonomi i mycket hög grad. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar med att exporten minskar i år något som är mycket ovanligt. Den fortsatt relativt svaga tillväxten internationellt gör att återhämtningen här på hemmaplan blir mer utdragen. Nästa år räknar man ändå med att de förbättrade internationella utsikterna och en stabil kronkurs påverkar svensk export positivt. Trots att svenska hushåll har stora lån, vilket i hög grad är kopplat till höga fastighetspriser, så har de samtidigt ett ovanligt stort sparande. Detta beror på att reallöner och sänkta skatter påverkat inkomsterna positivt samtidigt som hushållens konsumtionsutgifter utvecklats ganska långsamt. Det medför att det finns ett utrymme för hushållen att öka sin konsumtion; något som påverkar tillväxten i positiv riktning. Svensk ekonomi tar ordentlig fart först efter 2014 Kommuner och landsting har redovisat goda resultat under en rad år. Anledningen är att skatteintäkterna utvecklats relativt gynnsamt, trots konjunkturen, och att man fått extra tillskott i form av återbetalning av AFAförsäkringspremier och konjunkturstöd. Detta har varit positivt samtidigt som det kan ha skapat en falsk trygghet när resultaten fått stark draghjälp. Trots den höga sammanlagda resultatnivån har många kommuner och landsting en ytterligt besvärlig situation. Om den offentliga sektorns saldomål ska hållas de kommande åren blir utrymmet för ökade statsbidrag till sektorn begränsat. Utan ökade statsbidrag kommer kommuner och landsting enligt SKL:s bedömning att behöva höja skatten med nästan en krona fram till 2017 för att klara av att utveckla skola, omsorg och vård i samma takt som hittills för Nässjö kommun 2014, ram 2014, plan 2015 Antal invånare Prognos för skatter och bidrag Sveriges Kommuner och Landsting (13:40)* Prognos för fastighetsavgifter Sveriges Kommuner och Landsting (12:75) Skattesats 22,19 * Resultat Nyupplåning får ske med Personalomkostnadspålägg *Reviderad med skatteväxling för färdtjänsten 15 öre 2 miljoner kronor 57 miljoner kronor 38,46 procent (differentierat för yngre och äldre) Skatteintäkter Nässjö kommuns skatteintäkter (exklusive skatteväxlingen för färdtjänsten) har för 2014 beräknats till miljoner kronor och kommunen får statsbidrag/kommunalt utjämningsbidrag på 326 miljoner kronor. Skatteväxling för hemsjukvården Skatteväxlingen från och med 2014 avseende huvudmannaskapsöverflyttningen för färdtjänsten kommer att innebära en minskad skattesats med 15 öre, vilket är inräknat i skattesatsen. Detta innebär minskade skatteintäkter för kommunen med totalt sett cirka nio miljoner kronor i enlighet med effekterna av skatteväxlingen, samtidigt som kommunens kostnader sjunker. Beslut finns om en mellankommunal utjämning på tre år, vilken för Ekonomisk sammanställning,

6 Nässjös del innebär ett bidrag på 530 tkr för Förändringen av kostnaderna och intäkterna kommer att läggas in i budgeten när beslut fattats av samtliga kommuner i länet och de totala effekterna på intäktssidan och kostnadssidan är kända. Utjämningssystemet Kommunalekonomisk utjämning är en förutsättning för att alla kommuner ska kunna ge sina invånare likvärdig utbildning, vård och omsorg oavsett var man bor i landet. Strukturella och opåverkbara skillnader ska elimineras genom utjämningssystemet. Det nya förslaget till kommunalekonomisk utjämning i enlighet med regeringens tidigare förslag finns inlagt i budgetpropositionen och kommer att börja gälla från och med den 1 januari Förslaget antogs inte i sin helhet, varmed nya beräkningar förväntas. Fastighetsavgift Kommunen tillförs också enligt prognos 49 miljoner kronor i kommunal fastighetsavgift. Tillsammans uppgår kommunens intäkter till cirka miljoner kronor. Finansnetto De finansiella nettokostnaderna uppgår i budgeten till 7 miljoner kronor, här återfinns räntor på kommunens lån. Räntorna väntas under perioden endast stiga marginellt. Här återfinns även intäkter för den borgensavgift kommunen tar ut av de kommunala bolagen. Verksamhetens nettokostnad Nämndernas nettokostnader uppgår till miljoner kronor för 2014, för 2013 var motsvarande siffra 1 445,1 miljoner kronor (enligt kommunfullmäktige beslut i november 2012). Under året har tilläggsbudget tagits och anslagna medel har räknats upp med över 40 miljoner kronor. Det betyder att nytt utrymme för 2013 är 53,5 miljoner kronor efter tilläggsbudget II 2013, en nivå som ändå får anses vara god. Kostnader för avtalspensioner är budgeterade i två delar. De avtalspensioner som intjänas under året finansieras genom personalomkostnadspålägget i verksamheterna, medan utbetalningar från ansvarsförbindelsen avseende intjänad pension före 1998 budgeteras som löpande pensioner. För 2014 är utbetalningar från ansvarsförbindelsen det vill säga löpande pensioner budgeterade till 38 miljoner kronor och utbetalning till framtida pensioner är beräknade till 50 miljoner kronor, inklusive löneskatt. Utanför balansräkningen redovisas åtaganden för pensioner som är upparbetade före 1998 enligt blandmodellen. Dessa är upptagna till 821 miljoner kronor inklusive löneskatt. Investeringar Investeringsutgifterna för 2014 budgeteras till 109,6 miljoner kronor, varav investeringsinkomsterna uppgår till 4 miljoner kronor. Investeringarna för 2015 uppgår till 123 miljoner kronor och för 2016 till 126,4 miljoner kronor. Under treårsperioden uppgår investeringsbudgeten totalt till nästan 360 miljoner kronor. Bland de större investeringsprojekten kan nämnas nytt centralkök och ny förskola på Tuvan, ny förskola i Åker samt till-och ombyggnad på Annebergs skola, Runnerydsskolan och hus 2 på Brinellgymnasiet. För upptas 50,6 miljoner kronor årligen till avskrivningar i resultaträkningen. Årets resultat Det budgeterade resultatet uppgår för 2014 till 2 miljoner kronor, vilket är cirka 0,1 procent av skatter och statsbidrag. Det knappa resultatet gör kommunen sårbar. Dock har det öppnats en möjlighet att tillskapa en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR). Principen är att den del av resultatet som överstiger 2 procent av skatter och bidrag, justerat efter balanskravsutredningen, får reserveras och utnyttjas under särskilda betingelser. RUR uppgår för närvarande till 17,7 miljoner kronor. Ambitionen är att resultatet ska stärkas för att uppgå till det uppsatta målet om 0,5 procent, omkring 8 miljoner kronor, för Tillskott i form av ökade skatteintäkter eller bidrag måste därmed tillföras resultatet för att möjliggöra att målet kan nås. Ekonomisk sammanställning,

7 Mål enligt god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska formulera mål, både finansiella mål och mål för verksamheten, som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Detta understryker vikten av att verksamheterna ska bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt, där resurser, verksamhet och mål stämmer överens. Självfinansieringsgraden beskriver hur investeringarna ska finansieras, antingen helt eller delvis via skattemedel och/eller genom lån. Självfinansieringsgraden av investeringarna ska uppgå till 60 procent enligt fastställda mål. Ambitionen har under tidigare år varit att kommunen ska självfinansiera investeringarna, detta mål revideras dock för kommande period. Målet om självfinansiering kan tyckas motstridigt i förhållande till investeringsbudgetens storlek och resultatnivån, men tillskott under året i form av ökade skatteintäkter eller generella bidrag ska tillföras resultatet för att möjliggöra att målet kan nås. Soliditeten, kommunens långsiktiga betalningsberedskap, ska vara minst 55 procent vid utgången av Målen för verksamheterna tydliggörs genom den så kallade Pilen. Det grundläggande syftet med Pilen är att skapa en målbild för Nässjö kommunkoncern som tar sikte på den övergripande visionen och som kan mätas, utvärderas och följas upp utifrån en gemensam mål- och uppföljningsmodell. Detta ger förutsättningar för att alla nämnder drar åt samma håll och arbetar mot ett gemensamt mål. Målen har utarbetats både på koncernövergripande nivå och på nämndnivå. De koncernövergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och revideras årligen. Utifrån de övergripande målen fattar respektive nämnd beslut om sina mål för sina verksamheter. En handlingsplan med prioriterade aktiviteter utarbetas för varje mål, och indikatorer bestäms, som indikerar hur man ska stämma av måluppfyllelsen. Måluppfyllelsen stäms av vid årets slut i samband med årsredovisningen. En delavstämning görs vid halvårsskiftet och redovisas i delårsrapporten. Mer information om målen återfinns under respektive nämnd. En ny vision har arbetats fram som tar sikte på Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö världens rum för människor och möten. Visionen kommer att återkomma i många olika sammanhang under 2014 då Nässjö firar 100 år. Under jubileumsåret kommer en rad aktiviteter och festligheter att anordnas. Ett axplock av förändringar Riksdagen har nu fattat beslut om det reviderade utjämningssystemet. Avgiften sänks för avgiftspliktiga kommuner och landsting i inkomstutjämningen. Ändringarna i kostnadsutjämningen blir i enlighet med Utjämningskommitténs förslag. Under året har ett arbete pågått för att bilda en regionkommun i Jönköpings län. Beslut kommer att fattas som formellt innebär att landstinget från 2015 tar över det regionala utvecklingsansvaret och därmed uppgifter som regionförbundet i Jönköpings län svarar för. Avslutande kommentar För att uppnå god ekonomisk hushållning brukar ett resultat på två procent av skatter och bidrag anses som en rimlig nivå för kommunerna sammantaget. Nässjö har dock valt en lägre resultatnivå för att inte göra ingrepp i verksamheten. Att enskilda år tulla på nivån bör inte vara något problem om man åter når den vedertagna nivån när konjunkturen väl vänder. Därmed är det också viktigt att tillskott under året i form av ökade skatteintäkter eller generella bidrag tillförs resultatet. Nässjö den 11 december 2013 Katrin Fritz, ekonomichef Ekonomisk sammanställning,

8 3. Resultatbudget Resultatbudget Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnader , , ,1 Skatteintäkter 1 162, , ,9 Kommunal utjämning/statsbidrag 325,9 314,8 306,2 Kommunal fastighetsavgift 49,0 49,0 49,0 Finansnetto -7,0-7,0-7,0 Årets resultat / förändring av kapital 2,0-20,7 0,0 Resultatutjämningsreserv (bokslut 2012): 17,7 miljoner kronor Resultatbudget,

9 4. Finansieringsbudget Finansieringsbudget Belopp i mkr Tillförda medel Medel från verksamheten 52,6 29,9 50,6 Nya lån 57,0 93,1 75,8 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Summa tillförda medel 109,6 123,0 126,4 Använda medel Nettoinvesteringar 109,6 123,0 126,4 Utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 Summa använda medel 109,6 123,0 126,4 Förändring av likvida medel 0,0 0,0 0,0 Finansieringsbudget,

10 5. Balansbudget Balansbudget Belopp i mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 007, , ,4 Finansiella anläggningstillgångar 26,6 26,6 26,6 Summa anläggningstillgångar 1 033, , ,0 Omsättningstillgångar Förråd 1,2 1,2 1,2 Fordringar 98,5 98,5 98,5 Bank och kassa 23,5 22,3 21,9 Summa omsättningstillgångar 123,2 122,0 121,6 Summa tillgångar 1 157, , ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 686,2 665,5 665,5 Avsättningar Avsättning pensioner och löneskatt 24,2 23,0 22,6 Skulder Långfristiga skulder 217,0 310,1 385,9 Kortfristiga skulder 229,6 229,6 229,6 Summa skulder 446,6 539,7 615,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 157, , ,6 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner 660,7 656,5 654,8 Ansvarsförbindelse löneskatt på pensioner (24,26%) 160,3 159,3 158,9 Summa ansvarsförbindelse* 821,0 815,8 813,7 * Enligt prognos från Skandia Balansbudget,

11 6. Verksamhetsmått/Nyckeltal Prognos Ram Plan Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnad 1 279, , , , , , , ,1 Ökning i % 1,3% 5,2% 2,8% -0,9% 6,8% 4,2% 4,2% 2,2% Skatter och statsbidrag 1 322, , , , , , , ,1 Ökning i % 3,0% 3,8% 2,6% 1,0% 4,2% 3,8% 2,7% 3,5% Nettokostnadens andel av skatter och bidrag 96,7% 98,1% 98,4% 96,5% 99,0% 99,4% 100,9% 99,6% Eget kapital 599,6 619,9 636,6 669,6 684,2 686,2 665,5 665,5 Förändring av eget kapital Långfristiga skulder 35,8 20,3 16,7 33,0 14,6 2,0-20,7 0,0 158,6 96,8 160,0 160,0 160,0 217,0 310,1 385,9 Nettoinvesteringar 15,9 55,9 79,3 93,9 80,9 109,6 123,0 126,4 Verksamhetens nettokostnad inkluderar räntor/avskrivningar och löpande pensioner. Verksamhetsmått och Nyckeltal,

12 , ram 2015, plan 2016 Belopp i mkr Urspr. budget 2013 Disponibelt anslag Ram 2015 Plan 2016 Kommunstyrelse -83,105-84,427-89,778-90,521-90,100 Kommunstyrelse, bidrag -40,587-40,847-41,297-40,312-40,971 Barn- och utbildningsnämnd -600, , , , ,373 Individ- och familjeomsorgsnämnd -116, , , , ,696 Kultur- och fritidsnämnd -53,552-58,409-59,078-58,088-57,507 Miljö- och byggnadsnämnd -15,598-15,663-16,092-15,445-15,145 Omsorgsnämnd -459, , , , ,316 Teknisk servicenämnd -57,158-59,322-52,660-64,670-65,266 Revisorer -1,015-1,015-1,036-1,036-1,026 Överförmyndarnämnd -2,372-2,43-2,665-2,790-2,855 Valnämnd -0,010-0,010-0,800-0,010-0,010 Resultatenheter 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Centralt anslag (att utfördela) -14,738-3,650-38,481-82, ,831 Nämndernas nettokostnad , , , , ,096 Interna räntor/avskrivningar 80,400 80,400 86,600 86,600 86,600 Löpande pensioner -38,000-38,000-38,000-38,000-38,000 Avskrivningar -44,400-44,400-50,600-50,600-50,600 AFA 13,000 Verksamhetens nettokostnad , , , , ,096 Skatteintäkter 1 092, , , , ,947 Kommunal utjämning/statsbidrag 311, , , , ,151 Fastighetsavgift 49,936 48,950 48,950 48,950 48,950 Finansnetto -5,100-5,100-7,000-7,000-7,000 Resultat före extraordinära poster Extraordinära kostnader/intäkter 1,210-11,343 1,970-20,718-0,048 Årets resultat 1,210-11,343 1,970-20,718-0,048 Resultatutjämningsreserv (bokslut 2012): 17,700 miljoner kronor Skatteintäkter beräknade efter SKL cirkulär 13:40, invånare, ej reviderade med effekten av skatteväxling för färdtjänsten. Fastighetsavgift reviderad efter SKL cirkulär 12: , ram 2015 och plan 2016,

13 8. Bruttobudget för nämnderna Belopp i tkr 2014 Ram 2015 Plan 2016 Kostnader Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Valnämnd Överförmyndarnämnd Centralt anslag (att utfördela) Summa kostnader Intäkter Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Valnämnd 500 Överförmyndarnämnd Centrala anslag (att utfördela) Summa intäkter Bruttobudget för nämnderna,

14 9. Nettobudget för nämnderna Belopp i tkr 2014 Ram 2015 Plan 2016 Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Valnämnd Överförmyndarnämnd Centralt anslag (att utfördela) Nettokostnad Nettobudget för nämnderna,

15 10. Investeringsbudget Tekniska servicenämnden Belopp i tkr Byggnadsavdelningen 2014 Utbyte av trygghetslarm 450 Mindre ombyggnation av kök p.g.a. ny livsmedelslag Verksamhetsförändring Räddningstjänstförbundet Ram 2015 Plan Ospecificerat TSF Nytt centralkök Tuvan Ombyggnation av kök till mottagningskök Åkerskolan Brandlarm skolor Björkholmen, ny förskola Åker Väpnaren, ny förskola Konvertering av oljeuppvärmning Hultetskolan, reinvestdelar Norråsaskolan ventilation p.g.a. ökat elevantal Summa byggnadsavdelningen Samhällsbyggnadsavdelningen GC-vägar och trafiksäkerhet Gatubelysning energisparprojekt Tillgänglighetsåtgärder Ospecificerat gata/park Ospecificerat Centrumgruppen Förstudie Södra vägen 500 Infrastruktur industrimark Iordningställande av bostadsmark Förstudie industrigata Gamlarp 650 Specialfordon och maskiner Luftanordning Ingsbergssjön 150 Åtgärder koloniområde 0 Hundrastgård 50 GC- och TS-åtgärder på grund av skolutredning Exploatering av bostadsområde Mastbacken Flyttning av Fredriksdalsvägen Investeringsbudget,

16 Belopp i tkr inklusive rondell 2014 Stadsparksstråket 500 Ram 2015 Plan 2016 Järnvägstunnel Forserum Handskerydsskolans IP 400 Exploatering av Nässjö Folkets park Utveckling av tätortens ytterområden Försäljning av industrimark Försäljning av bostadsmark Summa samhällsbyggnadsavdelning Kost- och städverksamhet Summa teknisk servicenämnd Kultur- och fritidsnämnden Belopp i tkr Omklädningsrum Fredriksdals idrottsplats 2014 Utredning ny scen stadsparken 100 Ram 2015 Plan TSF Simhall Konstinköp Ospecificerade anläggningar Utrustning för utställningsverksamheten 100 Robotgräsklippare 100 Skatepark centrum Näridrottsplats 250 Utveckling befintliga näridrottsplatser Digitala lås anläggningarna TSF Malmbäck läktare Toppbeläggning allvädersbanor Summa kultur- och fritidsnämnd TSF: Investeringsprojektet kommer att flyttas till tekniska serviceförvaltningen för fortsatt hantering Investeringsbudget,

17 Individ- och familjeomsorgsnämnden Belopp i tkr Ombyggnad av förvaltningshuset Vipan Summa individ- och familjeomsorgsnämnd 2014 Ram 2015 Plan TSF TSF: Investeringsprojektet kommer att flyttas till tekniska serviceförvaltningen för fortsatt hantering Omsorgsnämnden Belopp i tkr Ombyggnation av förskola till gruppbostad Ombyggnation av förskola till gruppbostad 2014 Ram 2015 Plan TSF TSF Summa omsorgsnämnd TSF: Investeringsprojektet kommer att flyttas till tekniska serviceförvaltningen för fortsatt hantering Kommunstyrelsen Belopp i tkr 2014 Ram 2015 Plan 2016 Stadskärneutveckling Reservkraftverk 150 TSF Utveckling kransorter Åtgärder stadstrafik 300 Summa kommunstyrelsen TSF: Investeringsprojektet kommer att flyttas till tekniska serviceförvaltningen för fortsatt hantering Barn- och utbildningsnämnden Belopp i tkr Annebergs skola, tillbyggnad skola och förskola 2014 Annebergs skola, inventarier Hultetskolan, ombyggnation till förskola Ram 2015 Plan TSF TSF Hultetskolan, inventarier Runnerydsskolan, renovering och ombyggnation TSF Runnerydsskolan, inventarier Runnerydsskolan, brandtekniska installationer 600 TSF Norråsaskolan, ombyggnation TSF Investeringsbudget,

18 Belopp i tkr 2014 Norråsaskolan, inventarier 215 Ram 2015 Plan 2016 Brinellskolan, ombyggnation hus TSF Brinellskolan 7-9, inventarier Brinellskolan, ombyggnation hus Björksoppen 1, ny detaljplan Åker, ny förskola inventarier Tuvan, ny förskola inventarier Åkerskolan, expedition, bibliotek TSF Åkerskolan, inventarier 750 BU lokaler, ospecificerat Inventarier förskola/grundskola Inventarier gymnasieskola Lekplatsutrustning Säkerhet förskolor, bl.a. staket Summa barn- och utbildningsnämnd TSF: Investeringsprojektet kommer att flyttas till tekniska serviceförvaltningen för fortsatt hantering Totalt Belopp i tkr 2014 Ram 2015 Plan 2016 TOTALT Investeringsbudget,

19 11. Personal Statistiken är hämtad ur personalavdelningens lönesystem i november I nämndernas berättelser redovisas antalet årsarbetare som ligger till grund för budgeterade personalkostnader. Antal anställda Antal årsarbetare (mätdatum ) Antal tillsvidare- anställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Barn- och utbildningsförvaltning Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Miljö- och byggkontor Socialförvaltning Tekniskt servicekontor Totalt Anställda enligt avtal BEA (arbetsmarknadspolitiska insatser) och PAN (personliga assistenter) ingår inte. Antal årsarbetare (mätdatum ) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Barn- och utbildningsförvaltning Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Miljö- och byggkontor Socialförvaltning Tekniskt servicekontor Totalt Anställda enligt avtal BEA (arbetsmarknadspolitiska insatser) och PAN (personliga assistenter) ingår inte Arbetad tid och frånvaro Mätperiod (antal timmar) Arbetad tid Månadslön, faktisk tid Timlön Fyllnadstid Övertid Totalt Personal,

20 Mätperiod (antal timmar) Frånvaro Semester Ferie/uppehåll Sjukdom Föräldraledighet Vård av sjukt barn Övrig frånvaro Totalt Tabellen redovisar antalet samtliga anställda enligt avtal AB fördelat på verkligt arbetade timmar och frånvarotimmar. Personal,

21 12. Befolkningsprognos Nässjö kommuns totala folkmängd uppgick till personer den 1 november Med folkmängd avses summan av födda, döda, inflyttade och utflyttade personer under ett år. Det är invånarantalet som ligger till grund för kommunens skatteunderlag. en 2014 är beräknad utifrån ett invånarantal på personer. En befolkningsprognos för Nässjö kommun, för perioden , gjordes under våren Befolkningsprognosen togs fram av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp och prognosens förändringstabell kan ses längre ned på sidan. Enligt prognosen kommer befolkningen att minska fram till år 2016 för att därefter öka fram till Enligt prognosen förväntas folkmängden i kommunen bli cirka personer En befolkningsprognos är ett planeringsunderlag så att kommunen kan möta kommuninvånarnas behov och hantera resurser på bästa sätt. I arbetet med att ta fram en befolkningsprognos levererar SCB specifika statistikunderlag avseende åldersfördelad inflyttning, utflyttningsrisker, fruktsamhetsuppsättning och dödlighet index (män respektive kvinnor). En prognos betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp vilket innebär att en prognos kännetecknas av osäkerhet. Tänkbara faktorer som påverkar befolkningsprognosen fram till 2021 är storleken på barnkullarna, Jönköpings utveckling, urbaniseringen, livslängden och flyktingmottagande. En ny befolkningsprognos ska tas fram våren Prognostiserad befolkningsförändring för Nässjö kommun År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Förändring Antalet födda barn förväntas ligga på en relativt oförändrad nivå under prognosperioden, medan dödstalen förväntas sjunka något. Enligt prognosen väntas födelsenettot (födda minus döda) gå från en nivå på ungefär minus 30 personer 2012 till en nivå på ungefär plus minus noll personer Flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) förväntas vara negativt mellan åren 2012 och 2016 för att sedan vara positivt fram till Antalet inflyttade till kommunen förväntas öka något lite under prognosperiodens andra hälft. Utflyttningen förväntas öka något de första åren för att sedan sjunka något åren därefter. Flyttningsnettot förväntas vara negativt under den första hälften av prognosperioden för att vara positiv under den andra hälften av prognosperioden. Befolkningsprognos,