Politisk organisation

Transkript

1 Budget 2013 Ram 2014, plan 2015

2 Politisk organisation Kommunfullmäktige Valberedning 7+2* Revision 9 Förvaltningar Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott 11 - Styrelse för Nässjö lärcenter 13 Valnämnden 7 Kommunledningskontoret Parlamentariska nämnden 7+2* Överförmyndarnämnden 3 Barn- och utbildningsnämnden 11 Gymnasieutskott Utskott förskola och grundskola Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsnämnden Utskott 9 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgsnämnden 7 Tekniska servicenämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden 9 Kultur- och fritidsförvaltningen Senast uppdaterad: januari 2012 Miljö- och byggnadsnämnden 9 Miljö- och byggkontoret Mätningskontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser

3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande Ekonomisk sammanställning Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Verksamhetsmått/Nyckeltal Budget 2013, ram 2014, plan 2015 Bruttobudget för nämnderna Nettobudget för nämnderna Investeringsbudget Vision, mål och statistik Personal Befolkningsprognos Styrmodell tar sikte mot visionen Kommunkoncernens mål 2013 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Sammanställning av nämndernas budgetar Kommunstyrelse Kommunstyrelse bidrag Barn- och utbildningsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Överförmyndarnämnd Kommunens revisorer Valnämnd Mål för nämnderna

4 4

5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Nu hjärnvägars! När jag skriver dessa rader står åter julen för dörren och snön ligger ännu vit på marken. Allt kunde ju vara frid och fröjd och stabilt, men tyvärr känns framtiden osäker. Det jag tänker på är naturligtvis den ekonomiska oro som finns i världen och som smittar av sig på Sverige och Nässjö. Åtstramningar genomförs i flera europeiska länder i syfte att få bukt med deras statsskulder. Eftersom Sverige är ett land med hög andel export så har resultatet under hösten blivit en kraftig inbromsning i industriproduktionen med en rad varsel om uppsägning av personal som följd. Olika prognosmakare producerar rapporter om nationens tillstånd. Samtliga är mer eller mindre pessimistiska på kort sikt, någon tror på återhämtning nästa höst. Konsekvenserna av detta är att arbetslösheten breder ut sig och tyvärr har Nässjö kommun nästan tio procentig arbetslöshet i skrivande stund. Det är i sanning en utmaning att motverka detta. När det gäller den budget som kommunfullmäktige fattat beslut om, och som du nu håller i din hand, så är det en budget som ska ses mot ovanstående bakgrund. Budgeten innebär generellt ett krav på att verksamheterna måste effektiviseras. Detta måste dock göras så att vi värnar kvaliteten i våra verksamheter. Jag är nämligen övertygad om att vi inte alltid behöver göra så som vi gjort förut utan det är möjligt att organisera verksamhet på olika sätt och det finns alltid ett antal vägval. Inte ens när det gäller rättighetslagstiftning är det omöjligt att göra på olika sätt även om jag har respekt för utmaningen i detta! Budgeten bygger i övrigt på följande utgångspunkter: god ekonomisk hushållning oförändrad kommunal skattesats satsningar och effektiviseringar en investeringsvolym på något lägre nivå än tidigare år. Det övergripande syftet med budgeten är sammanfattningsvis att fortsätta bygga ett attraktivt Nässjö i tydlig riktning mot den av kommunfullmäktige antagna visionen för Nässjö kommun 2030: Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö världens rum för människor och möten. Bo Zander (S) Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Ekonomisk sammanställning Ekonomisk sammanställning Risk för en utdragen lågkonjunktur i skuldkrisens spår Den internationella återhämtningen har fortsatt försvagats och det kommer att ta lång tid innan de strukturella problemen rättas till. Problemen efter finanskrisen har hopat sig i Eurozonen med snabb skulduppbyggnad, bostadsbubblor, krisande banker och statsfinansiellt moras. Även i många andra länder utanför EMU, som Storbritannien, USA, med flera, har efterspelet till finanskrisen inneburit stora såväl privata som offentliga skulder. Trots mängder av krismöten och åtgärder inom Eurozonen för att återställa förtroendet för skuldsatta länder ser vi ännu inget slut på krisen. Svensk ekonomi som hittills lyckats stå emot skuldkrisen går nu mot en period av avmattning. Mycket tyder på att slutet av 2012 och början av 2013 blir betydligt svagare än man tidigare räknat med. Låga tillväxttal under flera kvartal framöver talar även för stillastående sysselsättning och stigande arbetslöshet under slutet av 2012 och början av Att även den svenska ekonomin bromsar in är ytterligare ett bevis på vårt starka utlandsberoende. Efter ett rekordår 2012 faller resultaten tillbaka år 2013 Under 2012 kommer kommunsektorn, liksom 2010, att gå mot ett rekordresultat. Även denna gång är förklaringen tillfälliga intäkter. Kommuner och landsting kommer under hösten att få en återbetalning av 2007 och 2008 års inbetalda premier från AFA Försäkring, vilket ger ett tillskott på 11 miljarder kronor. År 2013 faller resultatet tillbaka och tros hamna en bra bit under 2 procent av skatter och statsbidrag. Kommunerna får visserligen ett tillfälligt uppskov från besparingarna inom gymnasieskolan och får tillbaka 895 miljoner av statsbidrag som tidigare dragits in, men i övrigt finns inga nya resultatförstärkande statsbidrag. Ekonomin för kommuner och landsting ser fortsatt ansträngd ut trots starkt skatteunderlag från Trots en utveckling av det reala skatteunderlaget på runt 1,5 procent framöver räknar Sveriges Kommuner och Landsting med att resultatet kommer att ligga kvar på en nivå kring 1 procent av skatter och statsbidrag under hela perioden fram till Detta beror på att kostnaderna ökar i ännu snabbare takt än skatteunderlaget. Ett resultat på den nivån förutsätter dock att statsbidragen i genomsnitt ökar med 2 procent per år utöver sektorns pris- och löneökningar. Utmaningar framåt Trots att de reala skatteintäkterna ökar relativt snabbt fram över saknar inte kommunerna utmaningar. Ökade behov till följd av befolkningsförändringar, kostnader för omsorg om funktionshindrade och ekonomiskt bistånd är några exempel på de utmaningar som väntar. Vad driver kostnadsutvecklingen i kommunerna? Kostnaderna för kommunal verksamhet har historiskt sett ökat varje år. Först och främst ökar de till följd av löneökningar, då kommunal verksamhet till största delen består av lönekostnader. Priser på andra varor och tjänster bidrar också till att kostnaderna ökar. När behovet av eller ambitionsnivån för en kommunal service förändras, antingen genom demografiska förändringar, förändringar i lagstiftning eller lokala politiska ambitioner, påverkas också kostnadsutvecklingen. Hög arbetslöshet och därmed ett stort negativt arbetsmarknadsgap innebär normalt sett en press nedåt på löneökningarna. Men den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen 2010 och 2011 när avtalsrörelsen inleddes var säkert en av orsakerna till att lönehöjningarna blev betydligt högre än de två föregående åren och gick därmed i otakt med utvecklingen på arbetsmarknaden under Framåt ser man dock nivåer under tre procent i ökningstakt för timlöner. 6

7 Ekonomisk sammanställning Budget 2013 för Nässjö kommun Budget 2013, ram 2014, plan 2015 Antal invånare Prognos för skatter/bidrag Sveriges Kommuner och Landsting (12:40) Prognos för fastighetsavgiften Sveriges Kommuner och Landsting (12:28) Skattesats 21,79 (21,45)* Resultat Nyupplåning får ske med 1,2 miljoner kronor 30 miljoner kronor Personalomkostnadspålägget 38,46 procent *reviderad med skatteväxling för hemsjukvården med 34 öre Skatteintäkter Skatteintäkterna är beräknade till 1 092,4 miljoner kronor och statsbidrag kommunal utjämning på 311,1 miljoner kronor. Fastighetsavgiften 49,9 miljoner kronor. Tillsammans uppgår intäkterna till 1 453,4 miljoner kronor. Skatteväxling för hemsjukvården Från årsskiftet tar kommunerna över all hemsjukvård. Under året har det varit stort fokus på hemsjukvården och många arbetsgrupper har varit aktiva för att få en bra övergång för verksamheten och att den ekonomiska regleringen blir rätt. Skatteväxlingen från och med 2013 avseende överflyttningen av huvudmannaskapet för hemsjukvården kommer att innebära en ökad skattesats med 34 öre till 21,79 procent. Detta innebär ökade skatteintäkter för kommunen med totalt sett 22,1 miljoner kronor (skatteintäkter och inkomstutjämningsbidrag beräknade enligt SKL:s cirkulär 2012:06) i enlighet med effekterna av skatteväxlingen, samtidigt som kommunens kostnader ökar. Beslut finns också om en mellankommunal utjämning på fem år, vilken för Nässjös del innebär ett bidrag på kronor för Kostnaderna och intäkterna för skatteväxlingen kommer att läggas in i budgeten när beslut fattats av samtliga kommuner i länet och de totala effekterna på intäktssidan och kostnadssidan är kända. Utjämningssystemet Kommunalekonomisk utjämning är en förutsättning för att alla kommuner ska kunna ge sina invånare likvärdig utbildning, vård och omsorg oavsett var man bor i landet. Strukturella och opåverkbara skillnader ska elimineras genom utjämningssystemet. I resultaträkningen, under posten Kommunal utjämning/statsbidrag, budgeteras 311,1 miljoner kronor för statsbidrag/kommunal utjämning. I denna post ingår: Inkomstutjämning: Nässjö kommun tillhör de kommuner som inte når upp till den garanterade skattekraften utan får del av utjämningen. Detta ger 268 miljoner kronor. Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen inte själv kan påverka. Med hjälp av mätbara och objektiva faktorer beräknas ett strukturellt mått på skillnader i förutsättningar och behov. Sammantaget får Nässjö kommun kompensation med 31,4 miljoner kronor. Regleringspost används för att justera utjämningssystemet. Den fungerar på så sätt att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir lägre än det belopp staten beslutat tillföra, får alla kommuner ett regleringsbidrag motsvarande mellanskillnaden. Om summan däremot blir negativ, tas mellanskillnaden ut i form av en regleringsavgift från kommunerna. För 2013 får kommunen ett regleringsbidrag motsvarande 7,4 miljoner kronor. För 2013 får kommunen enligt prognos ett bidrag för LSS-utjämningen om 4,3 miljoner kronor, det slutliga beskedet kommer under april

8 Ekonomisk sammanställning Fastighetsavgift Kommunen tillförs även 49,9 miljoner kronor då den statliga fastighetsskatten har avskaffats och ersatts med en kommunal avgift. Finansnetto De finansiella nettokostnaderna uppgår i budgeten till 5,1 miljoner kronor, här återfinns räntor på kommunens lån. Räntorna väntas under perioden endast stiga marginellt. Här återfinns även intäkter för den borgensavgift kommunen tar ut av de kommunala bolagen. Verksamhetens nettokostnad Nämndernas nettokostnader uppgår till 1 445,1 miljoner kronor för 2013, för 2012 var motsvarande siffra 1 389,5 miljoner kronor (enligt kommunfullmäktige beslut i november 2011). Under året har tilläggsbudget tagits och anslagna medel har räknats upp med 12,5 miljoner kronor till en nettokostnad på miljoner kronor. Det betyder att nytt utrymme för 2013 är budgeterat till drygt 43 miljoner kronor, en nivå som ändå får anses vara god. Kostnader för avtalspension är budgeterad i två delar. De avtalspensioner som intjänas under året finansieras genom personalomkostnadspålägget i verksamheterna, medan utbetalningar från ansvarsförbindelsen avseende intjänad pension före 1998 budgeteras som löpande pensioner. För 2013 är utbetalningar från ansvarsförbindelsen det vill säga löpande pensioner budgeterade till 38 miljoner kronor och utbetalning till framtida pensioner är beräknade till 48 miljoner kronor, inklusive löneskatt. Utanför balansräkningen redovisas åtaganden för pensioner som är upparbetade före 1998 enligt blandmodellen. Dessa är upptagna till 778 miljoner kronor inklusive löneskatt. Investeringar Investeringsutgifterna för 2013 budgeteras till 75,8 miljoner kronor, varav investeringsinkomsterna uppgår till 3 miljoner kronor. Under treårsperioden uppgår investeringsbudgeten totalt till drygt 273 miljoner kronor. Investeringarna uppgår netto 2013 till 75,8 miljoner kronor, för 2014 till 103,7 miljoner kronor och 93,8 miljoner kronor för Bland de större investeringsprojekten kan nämnas nytt centralkök, ny förskola i Åker, simhall, åtgärder efter energianalys, ombyggnad av kök och wc på Parkgården. För upptas omkring 44,4 miljoner kronor årligen till avskrivningar i resultaträkningen. Årets resultat Det budgeterade resultatet uppgår för 2013 till 1,2 miljoner kronor, vilket är knappt 0,1 procent av skatter och statsbidrag. Dock öppnas en möjlighet att på kommunal nivå tillskapa en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR). Genom att nyttja tidigare upparbetade resultat över 2 procentsnivån, kan 10 miljoner kronor möjligen tillföras resultatet, vilket då blir 11,2 miljoner kronor. Detta förutsätter dock att kommunfullmäktige fattar beslut och utformar principer eller föreskrifter under Under våren kommer sannolikt både riktlinjer och en vägledning arbetas fram av Sveriges Kommuner och Landsting. Ambitionen är att resultatet ska stärkas för att uppgå till det uppsatta målet om två procent för Tillskott i form av ökade skatteintäkter eller bidrag måste därmed tillföras resultatet för att möjliggöra att målet kan nås. 8

9 Ekonomisk sammanställning Mål enligt god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska formulera mål, både finansiella mål och mål för verksamheten, som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Detta understryker vikten av att verksamheterna ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, där resurser, verksamhet och mål stämmer överens. Självfinansieringsgraden beskriver hur investeringarna ska finansieras, antingen helt eller delvis via skattemedel och/eller genom lån. Målet är att självfinansieringsgraden av investeringarna ska uppgå till 70 procent under perioden Ambitionen har under tidigare år varit att kommunen ska självfinansiera investeringarna, detta mål revideras dock för kommande period. Målet om självfinansiering kan tyckas motstridigt i förhållande till investeringsbudgetens storlek och resultatnivån, men tillskott under året i form av ökade skatteintäkter eller generella bidrag ska tillföras resultatet för att möjliggöra att målet kan nås. Soliditeten, kommunens långsiktiga betalningsberedskap, ska vara minst 60 procent vid utgången av Målen för verksamheterna tydliggörs genom den så kallade Pilen. Det grundläggande syftet med Pilen är att skapa en målbild för Nässjö kommunkoncern som tar sikte på den övergripande visionen och som kan mätas, utvärderas och följas upp utifrån en gemensam mål- och uppföljningsmodell. Detta ger förutsättningar för att alla nämnder drar åt samma håll och arbetar mot ett gemensamt mål. Målen har utarbetats både på koncernövergripande nivå och på nämndnivå. De koncernövergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och revideras varje år. Utifrån de koncernövergripande målen fattar respektive nämnd beslut om sina mål för sina verksamheter. En handlingsplan med prioriterade aktiviteter utarbetas för varje mål, och indikatorer bestäms, som indikerar hur man ska stämma av måluppfyllelsen. Måluppfyllelsen stäms av vid årets slut i samband med årsredovisningen. En delavstämning görs vid halvårsskiftet och redovisas i delårsrapporten. Läs mer under respektive nämnd. Under året har en ny vision arbetats fram som tar sikte på Kommande år ska en arbetsbok tas fram som beskriver hur kommunen konkret ska arbeta för att visionen ska bli verklighet. Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö värdens rum för mänskor och möten. Kommunkoncernen Örnen i Nässjö AB Örnen i Nässjö AB är moderbolag i kommunkoncernen Örnen i Nässjö AB. Bolaget har bl.a. till uppgift att äga och förvalta aktier och värdepapper. Örnen ska bereda kommunfullmäktiges möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt fattas. Bolagets styrelse fungerar även som beredande organ till kommunstyrelsen i ärenden som Nässjö kommun ska ta ställning till. Fastighets AB Linden Det budgeterade resultatet för 2013 är 1 miljon kronor. Sedan flera år tillbaka är arbetet igång med att ta hand om det eftersatta underhållet och det senaste projektet, ombyggnaden av kv. Trädgården, påbörjades i somras. Tidigare har fyra hus på Norråsagatan färdigställts och renoveringstakten ligger nu på ungefär 30 lägenheter per år. Arbetet med att ta fram nya mål för perioden är i slutfasen och beslut väntas i december. Klart är dock att det måste skapas resurser för att långsiktigt kunna öka renoveringstakten. Avskrivningarna ökar årligen eftersom en stor del av renoveringarna/ombyggnaderna aktiveras och läggs på avskrivningsplan. På driftsidan höjs priserna i samtliga skötselavtal och för media ökar kostnaderna för värme, vatten och el. För sophantering väntas kostnaden bli oförändrad. Inom administrationen kommer personalkostnaderna att öka med förväntade löneökningar och under 2013 ska företagets hemsida göras om. En del av renoveringarna måste finansieras genom nya lån, vilket medför ökade räntekostnader även om räntenivån förblir oförändrad. En del av ränterisken är säkrad genom swapavtal men verksamheten är fortsatt känslig för större ränteökningar. Historiskt har lågkonjunkturer medfört ett ökat vakansläge. Den nuvarande situationen med vikande konjunktur i kombination med att hyrorna dessutom måste sättas i en betydligt högre nivå efter ombyggnaderna, medför en viss oro 9

10 Ekonomisk sammanställning för att vakansläget ska öka de närmaste åren. Hyresförhandlingarna med Hyresgästföreningen är inte klara och det är därför inte känt hur hyrorna kommer att regleras under NAV-koncernen I koncernen ingår moderbolaget Nässjö Affärsverk AB samt dotterbolaget Nässjö Affärsverk Elnät AB. Det budgeterade resultatet för NAV-koncernen 2013 uppgår till 29,6 miljoner kronor. Resultatet inkluderar prishöjningar motsvarande ca 4,6 miljoner kronor. Priserna inom elnät- och VA-verksamheterna kommer att höjas med 3 procent Inom värmeverksamheten uppgår prishöjningen till 2 procent, vilket i första hand är föranlett av ökade avskrivningskostnader, antagna pris- och löneökningar samt konsolideringsbehov. VA-verksamhetens prisökningsbehov motiveras i första hand av det omfattande reinvesteringsbehovet avseende ledningsnätet, inflation samt betydande framtida investeringar såsom nytt vattenverk i Bodafors och reservvattentäkt. Förutom höjningen av brukningstaxan höjs anslutningsavgifterna inom VA-verksamheten med 10 procent. Motivet till detta är att höja självkostnadsgraden vid anslutning av fastigheter, vilken bland annat stipuleras i VA-lagen. Elnätsavgifterna höjs med 3 procent Prisökningsbehovet beror i första hand på stigande kostnader avseende transitering på överliggande regionnät samt ökade avskrivningskostnader. Som en konsekvens av de senaste årens investeringsnivå ökar avskrivningskostnaderna 2013 med 1,6 miljoner kronor jämfört med Koncernens samlade avskrivningskostnader beräknas uppgå till 47,1 miljoner kronor 2013 och öka ytterligare under planeringsperioden (50,6 mkr 2015). Koncernens räntekostnader beräknas uppgå till 10,5 miljoner kronor Dessa baseras på ett effektivt snittränteantagande på ca 3 procent. Ränteantagandet bedöms gälla även för perioden Bland de finansiella kostnaderna redovisas även den så kallade borgensavgiften, vilken betalas till Nässjö kommun. Avgiften uppgår till 0,4 procent och innebär en kostnad uppgående till ca 1,1 miljoner kronor. Koncernens samlade investeringsbehov beräknas under åren uppgå till ca 244 miljoner kronor. Större delen, 80 procent, av behovet återfinns inom fjärrvärme- (76 mkr) och VA-verksamheterna (113 mkr). Ett axplock av förändringar Den besvärliga situationen i världsekonomin och de finansiella obalanserna har lett till en lång period med ett mycket lågt ränteläge i världen. En betydande risk som inte är beaktad för 2013 är att diskonteringsräntan för sektorns pensioner kan behöva sänkas ytterligare, vilket i så fall leder till att pensionsskulden måste omvärderas. Ett förslag om förändringar i utjämningsystemet (SOU:39) kommer, om det går igenom, att inledningsvis få negativ effekt för Nässjö kommun. Enligt införandereglerna ska förändringen inte få fullt genomslag utan succesivt införas. Förändringen är inte beaktad i budgeten. Kommunal utjämningsreserv blir enligt proposition tillämplig från 1 januari Då ges förutsättningar att inom balanskravsutredningen och det egna kapitalet kunna bygga upp en resultatutjämningsreserv (RUR). Genom att reservera överskott i goda tider som sedan kan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. Hemsjukvården, som tidigare varit landstingets verksamhet, överförs från årsskiftet till kommunerna i Jönköpings län. Intäktssidan är beräknad och skatteväxling sker med 34 öre. Det har dock inte varit möjligt att få någon indikation på hur detta påverkar den kommunalekonomiska utjämningen. Just nu pågår en utredning om skatteväxling för färdtjänst som planeras till Flera arbetsgrupper är igång och ett ställningstagande ska göras under våren Avslutande kommentar För att uppnå god ekonomisk hushållning brukar ett resultat på 2 procent av skatter och bidrag anses som en rimlig nivå för kommunerna sammantaget. Nu spås kommunernas resultat sammantaget motsvara 1 procent av skatter och bidrag, vilket knappast kan ses som god ekonomisk hushållning. Senast kommunernas resultat motsvarade 1 procent av skatter och bidrag var 2004, och då hade 99 kommuner underskott. Nässjö kommun hade det året ett resultat som balanserade på nollstrecket. Nässjö den 10 december 2012 Katrin Fritz, ekonomichef 10

11 Ekonomisk sammanställning Resultatbudget Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnader , , ,8 Skatteintäkter 1 092, , ,5 Kommunal utjämning/statsbidrag 311,1 302,4 293,3 Kommunal fastighetsavgift 49,9 49,9 49,9 Finansnetto -5,1-5,0-5,0 Årets resultat, förändring av eget kapital 1,2-7,3 3,0 Resultatutjämningsreserv 10,0 10,0 Balanskravsresultat 11,2 2,7 Finansieringsbudget Belopp i mkr Tillförda medel Medel från verksamheten 45,6 37,1 47,4 Nya lån 30,0 70,0 50,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Summa tillförda medel 75,6 107,1 97,4 Använda medel Nettoinvesteringar 75,8 103,7 93,8 Utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 Summa använda medel 75,8 103,7 93,8 Förändring av likvida medel -0,2 3,4 3,6 11

12 Ekonomisk sammanställning Balansbudget Belopp i mkr Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 973, , ,4 Finansiella anläggningstillgångar 20,0 20,0 20,0 Summa anläggningstillgångar 993, , ,4 Omsättningstillgångar Förråd 0,0 0,0 0,0 Fordringar 43,7 43,7 43,7 Bank och kassa 40,0 40,0 40,0 Summa omsättningstillgångar 83,7 83,7 83,7 Summa tillgångar 1 077, , ,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital 683,8 676,5 679,5 Avsättningar Avsättning pensioner och löneskatt 33,7 32,3 31,2 Skulder Långfristiga skulder 190,0 260,0 310,0 Kortfristiga skulder 169,9 167,9 165,4 Summa skulder 359,9 427,9 475,4 Summa Eget kapital och skulder 1 077, , ,1 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse, pensioner 626,2 621,4 621,2 Ansvarsförbindelse, löneskatt på pensioner (24,26 %) 151,9 150,8 150,7 Borgensåtaganden * 778,1 772,2 771,9 *Enligt prognos från Skandia

13 Ekonomisk sammanställning Nässjö kommun har i december 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nässjö kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemmars respektive ägarandel i Kommuninvest. Nässjö kommun hade den 31 december 2011 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,55 procent. 13

14 Ekonomisk sammanställning Verksamhetsmått/Nyckeltal Belopp i mkr Prognos 2012 Budget 2013 Ram 2014 Plan 2015 Verksamhetens nettokostnad 1 214, , , , , , , , ,4 Ökning i % 5,3 4,0 1,3 5,2 2,8-0,5 5,1 1,8 0,9 Skatteintäkter stb/utjämning 1 227, , , , , , , , ,7 Ökning i % 5,0 4,6 3,0 3,8 2,6 1,4 1,9 2,1 2,7 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter/stb i % 98,9 98,4 96,7 98,1 98,4 96,5 99,6 99,2 97,5 Eget kapital 551,7 563,8 599,6 619,9 636,6 682,6 683,8 676,5 679,5 Förändring av eget kapital 15,6 12,1 35,8 20,3 16,7 46,0 1,2-7,3 3,0 Långfristiga skulder 350,6 349,6 158,6 96,8 160,0 160,0 190,0 260,0 310,0 Nettoinvesteringar 64,7 56,7 15,9 55,9 79,3 117,4 75,8 103,7 93,8 Verksamhetens nettokostnad inkluderar räntor/avskrivningar och löpande pensioner. Långfristiga skulder minskar 2009 till följd av Örnen i Nässjö AB övertagit lån om 190,9 mkr. 14

15 Ekonomisk sammanställning Budget 2013, ram 2014, plan 2015 Belopp i mkr Ursprungl budget 2012 Disponibelt anslag 2012 Antagen av kommunfullmäktige Budget Kommunstyrelse -76,157-78,656-83,105-85,444-86,529 Kommunstyrelse, bidrag -44,522-45,222-40,587-40,025-39,480 Barn- och utbildningsnämnd -582, , , , ,947 Individ- och familjeomsorgsnämnd -102, , , , ,607 Kultur- och fritidsnämnd -51,667-52,114-53,552-54,757-53,757 Miljö- och byggnadsnämnd -15,063-15,085-15,598-15,575-15,075 Omsorgsnämnd -447, , , , ,393 Teknisk servicenämnd -55,797-57,825-57,158-49,612-59,362 Revisorer -1,023-1,055-1,015-1,036-1,036 Överförmyndarnämnd -2,047-2,254-2,372-2,415-2,415 Valnämnd -0,010-0,010-0,010-0,700-0,010 Resultatenheter 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Centralt anslag att ev omfördela -10,401-7,067-14,738-37,055-67, Ram 2014 Plan 2015 Nämndernas nettokostnad -1389, , , , ,795 Interna räntor/avskrivningar 79,400 79,400 80,400 80,400 80,400 Löpande pensioner -37,000-37,000-38,000-38,000-38,000 Avskrivningar -44,400-44,400-44,400-44,400-44,400 Verksamhetens nettokostnad , , , , ,795 Skatteintäkter 1 067, , , , ,516 Kommunal utjämning/statsbidrag 291, , , , ,309 Fastighetsavgift 49,632 49,936 49,936 49,936 49,936 Finansnetto -7,600-7,600-5,100-5,000-5,000 Resultat före extraordinära k/i 9,809 5,676 1,210-7,292 2,966 Extraordinära kostnader/intäkter Årets resultat 9,809 5,676 1,210-7,292 2,966 Resultatsutjämningsreserv 10,000 10,000 Balanserat resultat 11,210 2,708 Skatteintäkter och kommunal utjämning enligt SKL cirkulär 11:40, invånare. Ej reviderade med effekten av skatteväxling för hemsjukvården. Fastighetsavgift enligt SKL cirkulär enligt cirkulär 12:28. 15

16 Ekonomisk sammanställning Bruttobudget för nämnderna Belopp i tkr Kostnader Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Kommunens revisorer Valnämnd Överförmyndarnämnd Centralt anslag Summa kostnader Intäkter Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Kommunens revisorer Valnämnd Överförmyndarnämnd Centralt anslag Summa intäkter

17 Ekonomisk sammanställning Nettobudget för nämnderna (Belopp i tkr) Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Kommunens revisorer Valnämnd Överförmyndarnämnd Centralt anslag att ev omfördela Summa netto

18 Ekonomisk sammanställning Investeringsbudget Tekniska servicenämnden (belopp i tkr) Byggnadsavdelningen Utbyte av trygghetslarm 900 Mindre ombyggnad av kök pga ny livsmedelslag Åtgärder efter energianalys Räddningstjänsten, verksamhetsförändring Ospecat TSN Ombyggnation wc-kök Parkgården Nytt centralkök Tuvan Köksutrustning nytt centralkök Tuvan Ny taxihiss Parkgården 750 Utredning Bullerbyn Rondell vid Skogsvallen (Mastbacken) 300 Mottagningskök Åkerskolan Samhällsbyggnadsavdelningen GC-vägar och trafiksäkerhet Gatubelysning energisparprojekt Tillgänglighetsåtgärder Ospec Centrumgruppen Ospec gata/park Exploatering Mastbacken, etapp Exploatering av Snickaren (Fabriksgatan) 450 Ombyggnad av Rådhusgatan Stadsparksstråket Projektering Södra vägen 500 Infrastruktur för industrimark Iordningställande av bostadsmark Järnvägstunnel Forserum Handskerydsskolans IP 400 Om- och utbyggnad av parkering kv Oxen Markinköp industri- och bostadsändamål Industrimarksförsäljning Industrigata Gamlarp 650 Exploatering av Nässjö Folkets Park 500 Specialfordon och maskiner

19 Ekonomisk sammanställning Övrigt tekniskt kontor Kostavdelningen, inventarier Summa tekniska servicenämnden Kultur och fritidsnämnden (belopp i tkr) Simhall Införa bokningssystemet FRI Konstinköp Utrustning för utställningsverksamheten 100 Ridhus handikappramp 75 Stadsparken-Pigalle utredning 300 Robotgräsklippare 100 Ospec KFN Skatepark centrum Näridrottsplats Utveckling Näridrottsplatser 100 Digitala lås på anläggningarna Dränering och fylla igen diket vid konstgräsplanen 100 Summa kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden (belopp i tkr) Projektering bostäder med särskild service i Nässjö 500 Ospecificerat, omsorgsförvaltningen Summa omsorgsnämnden IFO-nämnden (belopp i tkr) Projektering Vipan, plan Summa IFO-nämnden

20 Ekonomisk sammanställning Barn- och utbildningsnämnden (belopp i tkr) Åker (Snickaren 2) ny förskola, byggnation Åker, ny förskola inventarier Tuvan (Väpnaren 1) ny förskola Tuvan, ny förskola inventarier Runnerydsskolan hus 1, hiss + toaletter Runnerydsskolan hus 3, ramp samt hiss (gymnastiksal) 600 Åkersskolan, matsal, bibliotek, expeditioner mm Åkersskolan, inventarier Bu-lokaler, ospecat Inventarier, förskola/grundskola Inventarier, gymnasieskola Lekplatsutrustning Säkerhet förskolor t ex staket Handskerydsskolan, nytt låssystem sporthall 165 Utredning/projektering Ny detaljplan Björksoppen Summa barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen (belopp i tkr) Stadskärneutveckling IT baserat stödsystem för ekonomi o verksamhet Reservkraftverk inkl anslutning Utveckling, kransorter Summa kommunstyrelsen Summa netto

21 Vision, mål och statistik Personal Antal anställda Mätdatum (Antal årsarbetare) Antal månadsanställda (totalt) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Barn- och utbildningsförvaltning Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Miljö och byggförvaltning Socialförvaltning Tekniskt servicekontor Totalt Mätdatum (Antal årsarbetare) Antal månadsanställda (totalt) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Barn- och utbildningsförvaltning Individ- och familjeomsorgsförvaltning* Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Miljö och byggförvaltning Omsorgsförvaltning* Tekniskt servicekontor Totalt Anställda enligt avtal BEA (arbetsmarknadspolitiska insatser) och PAN (personliga assistenter) ingår inte. *Individ- och familjeomsorgsförvaltningen och omsorgsförvaltningen blev en förvaltning, socialförvaltninge, den 1 januari I samband med detta skedde förändringar i statistiksystemet ett år bakåt i tiden, vilket innebär att det bara går att få fram statistik för socialförvaltningen

22 Vision, mål och statistik Arbetad tid och frånvaro Mätperiod (Antal timmar) Arbetad tid Månadslön, faktisk tid Timlön Fyllnadstid Övertid Totalt Frånvaro Semester Ferie/Uppehåll Sjukdom Föräldraledighet Vård av sjukt barn Övrig frånvaro Totalt Tabellen redovisar antalet samtliga anställda enligt avtal AB fördelat på verkligt arbetade timmar och frånvarotimmar. 22

23 Vision, mål och statistik Befolkningsprognos Nässjö kommuns totala folkmängd uppgick till personer den 1 november Budgeten är beräknad utifrån ett invånarantal på personer. En befolkningsprognos för Nässjö kommun, för perioden , gjordes under våren Befolkningsprognosen togs fram av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp och prognosens förändringstabell kan ses längre ned på sidan. Enligt prognosen kommer befolkningen att minska fram till år 2016 för att därefter öka fram till Enligt prognosen förväntas folkmängden i kommunen bli cirka personer Med folkmängd avses summan av födda, döda, inflyttade och utflyttade personer under ett år. Det är invånarantalet som ligger till grund för kommunens skatteunderlag. En befolkningsprognos är ett planeringsunderlag så att kommunen kan möta kommuninvånarnas behov och hantera resurser på bästa sätt. I arbetet med att ta fram en befolkningsprognos levererar SCB specifika statistikunderlag avseende åldersfördelad inflyttning, utflyttningsrisker, fruktsamhetsuppsättning och dödlighet index (män respektive kvinnor). En prognos betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp vilket innebär att en prognos kännetecknas av osäkerhet. Tänkbara faktorer som påverkar befolkningsprognosen fram till 2021 är storleken på barnkullarna, Jönköpings utveckling, urbaniseringen, livslängden och flyktingmottagande. En ny befolkningsprognos ska tas fram våren Prognostiserad befolkningsförändring för Nässjö kommun År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Förändring Antalet födda barn förväntas ligga på en relativt oförändrad nivå under prognosperioden, medan dödstalen förväntas sjunka något. Enligt prognosen väntas födelsenettot (födda minus döda) gå från en nivå på ungefär minus 30 personer 2012 till en nivå på ungefär plus minus noll personer Flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) förväntas vara negativt mellan åren 2012 och 2016 för att sedan vara positivt fram till Antalet inflyttade till kommunen förväntas öka något lite under prognosperiodens andra hälft. Utflyttningen förväntas öka något de första åren för att sedan sjunka något åren därefter. Flyttningsnettot förväntas vara negativt under den första hälften av prognosperioden för att vara positiv under den andra hälften av prognosperioden. 23

24 Vision, mål och statistik Befolkningsprognos Nässjö kommun Ålder/År W Barn och ungdomar Antalet 0-åringar förväntas ligga på en jämn nivå under prognosperioden. Antalet barn mellan 1-5 år förväntas öka något efter de första åren, och sedan ligga kvar på denna nivå. Efter att de stora kullarna födda runt år 1990 nu gått ut grundskolan, så är det nu mindre kullar som befinner sig i grundskolan. Det föddes i snitt 414 barn per år under åren I jämförelse till detta så kan det vara intressant att belysa att det föddes i snitt 297 barn per år mellan åren Stor variation i årskullarna ställer krav på anpassning i skolplaneringen. Yrkesverksamma Antalet unga vuxna som lämnar gymnasieskolan förväntas vara fler i början av prognosperioden än i slutet av prognosperioden. Många unga vuxna kommer troligtvis att söka sig till större orter för utbildning och arbete mot bakgrund av den pågående urbaniseringen. Antalet personer i arbetsför ålder, åringar, förväntas minska något under prognosperioden. Seniorer, 65 år och äldre Efterfrågan på vård och omsorg kommer sannolikt att öka i samhället när andelen äldre i befolkningen ökar. Men eftersom vi lever längre och blir piggare så är det tänkbart att behovet av vård och omsorg i större omfattning efterfrågas först vid års ålder. Prognosen visar att gruppen 75 år eller äldre kommer att ligga relativt stabilt fram till 2017 för att därefter växa. Fyrtiotalisterna, det vill säga personer mellan år, kommer att öka de första åren i prognosen för att stagnera något under prognosens senare del. 24

25 Vision, mål och statistik Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av 1990-talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. Kommunens vision är en ledstjärna som omfattar alla kommunala verksamheter. Visionen pekar inte bara ut de kommunala ambitionerna utan anger även färdriktningen hur kommunen vill, tillsammans med näringsliv, föreningsliv, organisationer och andra samhällsaktörer, forma lokala möjligheter för framtiden. Nässjö kommuns aktuella vision antogs av kommunfullmäktige hösten 2012 och sträcker sig fram till Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. Internt kallas metoden för styrpilen. I budget 2013 är ett femte perspektiv, hållbar utveckling, inkluderat i styrpilen istället för att vara ett eget horisontellt styrkort. De övergripande målen hittar du på de följande sidorna. Nämndernas styrpilar hittar du på sidorna Vision 2030 Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030, världens rum för människor och möten. För att uppnå visionen finns även fyra områden som kommunfullmäktige anser är särskilt viktiga att kommunen arbetar med: Attraktivitet Kommunikationer Näringsliv och kompetens Välfärd. 25

26 Vision, mål och statistik Mål enligt Pilen 2013 Kommunkoncernen Medborgare Mål Indikator God offentlig service med hög tillgänglighet och god dialog Nöjd medborgarindex (NMI) enligt medborgarenkät ska långsiktigt öka med en enhet per år 2011 (NMI 2011 = 52) Nöjd inflytandeindex (NII) enligt medborgarenkät ska långsiktigt öka med en enhet per år (NII 2011 = 40) Minst 90 % rätt svar av rätt person i rätt tid enligt ROSA-mätning 2013 Attraktiv livsmiljö Befolkningsutveckling, ökning med >50 invånare under 2013 Ökat fokus på barnets rätt enligt barnkonventionen Ökat handelsindex med två enheter jämfört 2013 jämfört med 2012 Arbete med strategi för tillämpning av barnkonventionen pågår. Indikatorer förs in när strategin är antagen. Ekonomi Mål Indikator God ekonomisk hushållning Egen skattekraft ska öka minst i takt med länssnittet under 2013 Resultatnivå 2013 minst 2,0 % av skatter och bidrag, 2014 minst 2,0 % och 2015 minst 2,0 %* Soliditet minst 60 % vid utgången av 2013 Ökat fokus på verksamhetens resultat och effekter Självfinansieringsgrad av investeringar 2013=70 %, 2014=70 %, 2015=70 % Standardkostnaden ska ligga i intervallet +/-10 % under 2013 Medarbetare Mål Indikator Professionella medarbetare Rätt kompetens med uppfylld kravspecifikation, mätt utifrån GAP-analys (andel medarbetare som uppfyller kompetens enligt specifikation) Attraktiva arbetsplatser Sjukfrånvaro ska vara mindre än 4,5 % under 2013 Medarbetarindex ska uppnå minst indextal 66 i 2014 års enkät Ledarindex ska uppnå minst indextal 69 i 2014 års enkät Attityden till att arbeta i kommunen ska uppnå minst indextal 60 i 2014 års enkät * Med tanke på konjunkturläget är resultatnivån svårbedömd, dock kvarstår målet om 2,0 %. 26

27 Vision, mål och statistik Verksamhet/utveckling Mål Indikator Varierat näringsliv Minst 15 tjänsteföretag etableras under 2013 Breddad kompetensförsörjning Minst två beviljade eftergymnasiala utbildningsprogram lokaliserade i Nässjö kommun under 2013 Hållbar utveckling Mål energi & klimat Indikator Minskad energianvändning Den årliga mängden köpt energi till kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska 2013 ha minskat med 4 % jämfört med 2009 Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska 2013 ha minskat med 4 % jämfört med 2009 Hushållens energianvändning per invånare ska 2013 ha minskat med 4 % jämfört med 2008 Transportsektorns energianvändning per invånare ska 2013 ha minskat med 2 % jämfört med 2008 Minskad klimatpåverkan Uppvärmning av bostäder och lokaler med fossila bränslen inom Nässjö kommuns geografiska område ska kontinuerligt minska med målsättningen att senast år 2020 vara helt oberoende av fossila bränslen (exkl indirekt nyttjande av fossila bränslen via elnätet) Nässjö kommuns fordonspark och upphandlade transporter ska årligen bli mindre beroende av fossila bränslen med målsättningen att 2020 vara oberoende av fossila bränslen så långt det är tekniskt möjligt och kommersiell tillgänglighet av drivmedel tillåter Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska vara minst 4 % lägre per invånare 2013 än % av inköpt el till kommunens verksamheter ska produceras av förnyelsebara energikällor under 2013 Miljösmart konsumtion Kommunens inköp av ekologiska livsmedel har 2013 ökat till 12 % (mätt som andel av totala inköp i kr från huvudleverantören) Andel medborgare som enligt medborgarundersökning 2013 brukar köpa miljömärkta/ekologiska livsmedel ska öka jämfört med 2011 Mål hälsa & livskvalitet Indikator God hälsa och hög livskvalitet Andel svarande i medborgarenkät 2013 som uppger att de motionerar minst en gång i veckan ska öka till 95 % Betygsindex för faktorn fritidsmöjligheter i medborgarundersökningen har 2013 ökat jämfört med 2011 (indextal 2011 = 54) Betygsindex för faktorn kultur i medborgarundersökningen har 2013 ökat jämför med 2011 (indextal 2011 = 64) Andelen elever som enligt LUPP tycker att deras möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen är 27

28 Vision, mål och statistik ganska eller mycket stora ökar 2013 jämfört med 2011 (andel i LUPP 2011 = 10 %) Antal ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol har 2013 minskat jämfört med 2011 Grad av integration mätt som utlandsföddas sysselsättningsgrad jämfört med inrikes födda ska öka jämfört med nollmätningen som görs 2012 (2010 var andelen förvärvsarbetande 53 % av totalt antal utlandsfödda i åldrarna år, och motsvarande andel för inrikes födda var 83 %) Andel arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd i åldern år enligt arbetsförmedlingens statistik ska 2013 minska jämfört med 2011 (andelen var 6,4 % i december 2011) Mål trygghet & säkerhet Indikator Trygg & säker livsmiljö Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med 5 % under perioden i jämförelse med Antalet brott ska minska med 5 % i jämförelse med Antalet suicider och försök till suicid ska minska med 5 % i jämförelse med Antalet fallolyckor ska minska med 10 % i jämförelse med Antalet trafikolyckor ska minska med 5 % i jämförelse med Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjning 28

29 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Finansiering De finansiella målen i budget 2013 fastställs. Kommunens skattekraftsutveckling ska öka minst i takt med länssnittet Resultatnivån 2013 ska minst uppgå till 2 procent* av skatter och generella stats- och utjämningsbidrag och 2015 ska resultatet motsvara minst 2 procent Soliditeten ska ligga på minst 60 procent vid utgången av 2013 Självfinansieringsgraden av investeringarna ska uppgå till 70 procent 2013, 70 procent 2014 och 70 procent * Med tanke på konjunkturläget är resultatnivån svårbedömd, dock kvarstår målet om 2 procent. Skattesatsen 2013 fastställs till 21,79 procent av den beskattningsbara inkomsten. Nässjö kommuns resultat för 2013 fastställs till 1,2 miljoner kronor, och efter ianspråktagande av resultatutjämningsfond till 11,2 miljoner kronor. Detta förutsätter dock att kommunfullmäktige fattar beslut och utformar lokala principer eller föreskrifter under Kommunstyrelsen har rätt att under 2013 nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med totalt 30 miljoner kronor med hänvisning till upprättadfinansieringsbudget och att behov av upplåning kommer att uppstå i samband med 2013 års investeringsbudget. Kommunledningskontoret har under 2013 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp som motsvarar belopp på de lån som förfaller till betalning under året. För nämnderna gäller Tillskott till kommunen i form av ökade skatteintäkter, generella bidrag eller bidrag liknande konjunkturstöden bör användas för att öka resultatnivån. Det är av yttersta vikt att målen i nämndernas styrpilar möjliggörs inom de tilldelade resurserna. För samtliga anställda mellan 26 och 65 år tas ett pålägg på 38,46 procent ut för personalomkostnader. För anställda yngre än 26 år och äldre än 65 år gäller lägre personalomkostnadssatser. Nämnderna får i uppdrag att utöka barnperspektivet, vilket innebär att det måste integreras i allt arbete och bli en naturlig del i alla kommunala verksamheter. 29

30 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Kommunstyrelsens driftsbudget Kommunstyrelsens förslag till styrpil för verksamheten och mål inom hållbar utveckling 2013 godkänns. Driftsbudgeten för 2013 fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Centralt anslag Budgetram för 2014 fastställs och plan för 2015 godkänns i princip. Plan för verksamheten 2016 är 2015 års plan. Med anledning av de svaga resultaten kommande år görs inga generella uppräkningar av ram 2014 och av plan För att uppnå en acceptabel resultatnivå behövs effektiviseringar, vilket lagts in i nämndernas ramar. För kommunstyrelsens del innebär detta en minskning med 1,5 procent, vilket motsvarar 1,2 miljoner kronor per år. I nämndernas ramar ingår kompensation för löneavtalet 2013 enligt gällande prognos på 3 procent. Då lärarnas löneavtal för 2012 gav ett utfall på omkring 4,2 procent, vilket var högre än budgeterat, och då avtalet blev klart relativt sent i år, kommer merkostnaden att hanteras i tilläggsbudget. Personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 38,46 procent, anslaget är justerat till det lägre uttaget. Så kallad särskild avtalspension får endast beviljas av kommunledningskontorets personalavdelning efter särskild prövning. Förhyrning av externa lokaler måste godkännas av kommunstyrelsens utskott I. I 2013 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Enligt beslut överförs ansvaret för firandet av Nässjö stads 100-årsjubileum från kommunstyrelsen till kultur- och fritidsnämnden. Ansvaret för framtagande av jubileumsbok stannar dock kvar hos kommunstyrelsen. Budgetramarna för 2013 och 2014 justeras därför med motsvarande belopp, kronor 2013 och 1 miljon kronor