Budget Ram 2011, plan 2012

Transkript

1 Budget 2010 Ram 2011, plan 2012

2 Valberedning Kommunfullmäktige 57 ledamöter Revision Agenda 21/ Miljöledningsgrupp Utskott I Kommunstyrelse 1 13 ledamöter Utskott II Folkhälsoråd Nässjö lärcenter Konsument Höglandet Mätningskontor Miljö- och byggkontor Teknisk servicenämnd Teknisk serviceförvaltning Kost- och städavd. Kommunledningskontor kommunledning information & sekretariat planering & utveckling ekonomi personal medborgar- IT service IFO-nämnd Omsorgsnämnd Utskott Miljö- och byggnadsnämnd IFOförvaltning Omsorgsförvaltning Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och utbildningsnämnd Utskott 2 Utskott 3 Barn- och utbildningsförvaltning Byggnadsavd. Parlamentarisk nämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd 1) Räddningstjänst tillhandahålls inom Höglandets räddningstjänstförbund 2) Utskott för gymnasieskola 3) Utskott för grundskola och barnomsorg

3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 3 Ekonomisk sammanställning 4 Resultatbudget 9 Finansieringsbudget 9 Balansbudget 10 Nyckeltal 11 Fullmäktigebudget 12 Bruttobudget för nämnderna 13 Nettobudget för nämnderna 14 Investeringsbudget 15 Vision, mål och statistik 19 Anställda/förvaltning 19 Befolkningsprognos 21 Styrmodell, vision och strategiområden 23 Mål för kommunkoncernen Mål för hållbar utveckling 26 Kommunfullmäktiges beslut, kommentarer och uppdrag 28 Sammanställning av nämndernas budgetar 39 Kommunstyrelse 39 Kommunstyrelse - bidrag 64 Barn- och utbildningsnämnd 67 Individ- och familjeomsorgsnämnd 93 Kultur- och fritidsnämnd 104 Miljö- och byggnadsnämnd 120 Omsorgsnämnd 131 Teknisk servicenämnd 148 Kommunens revisorer 160 Överförmyndarnämnd 161 Valnämnd

4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet På rätt spår I skrivande stund är ekonomin i vår omvärld på väg upp på benen igen efter en tid av oro och turbulens. Hela världsekonomin har utsatts för hårda prövningar och vi kan konstatera vår ekonomiska verklighet här i Nässjö påverkas ganska mycket av faktorer och händelser i andra delar av världen som vi har väldigt liten möjlighet att styra över. I det perspektivet känns det väldigt bra att lägga en budget på bordet där nämnderna får 28 miljoner kronor mer än förra året att bedriva sin verksamhet för. Dessutom finns det utrymme för en del satsningar trots att vi faktiskt fortfarande befinner oss i en lågkonjunktur. Jag ser en ljusning vid horisonten och jag är övertygad om att vi är på väg mot bättre tider. Att använda våra resurser på ett effektivt, hållbart och inte minst ekonomiskt sätt är väldigt viktigt och det ställer stora krav på styrning och ledning. Styrpilen är ett effektivt verktyg för att följa upp och mäta om vi lyckas uppfylla våra mål, men i slutändan är det kompetensen hos våra medarbetare och chefer som faktiskt avgör om vi lyckas. Därför är det glädjande att vi bland annat kan tillföra resurser för just organisationsutveckling och ledarskap i årets budget. Det är också viktigt att vi har en engagerad personal som kan driva vår kommun framåt. Genom att satsa på att utveckla både ledarskap och medarbetarskap tror jag att vi kan nå nya höjder. Budgeten du just nu håller i din hand är mer än bara en bunt med papper. Det är det dokument; den ledstjärna som styr den kommunala verkligheten det kommande året. Här har vi i den politiska majoriteten satt ord och siffror på hur Nässjö kommun ska kunna bibehålla en hög kvalitet på det arbete vi utför och de tjänster vi levererar och givetvis också hur vår organisation ska fortsätta att utvecklas. För även i kärva tider är det viktigt att fortsätta utveckla Nässjö kommun till en bättre plats för dem som faktiskt är våra arbetsgivare kommuninvånarna. Under 2010 satsar vi bland annat på utvecklingen av våra kransorter. Det sker både på ett strategiskt plan i nära samverkan med samhällsföreningar och företagare, men också genom konkreta åtgärder som till exempel en helt ny förskola i Fredriksdal och läktare i Forserums idrottshall är också året då det nya kulturhuset Pigalle står färdigt med toppmoderna lokaler för bibliotek, ungdomsverksamhet och kulturskola. Nu ska de fina ytorna fyllas med verksamhet av hög kvalitet vilket kommer att bli mycket spännande och till mycket glädje för många nässjöbor. En av de stora utmaningarna under det kommande året är att förbättra studieresultaten i grundskolan och vi för just nu en diskussion om hur vi på bästa sätt ska angripa frågan. Att våra ungdomar får en bra grund att stå på är nämligen en av våra allra viktigaste framtidsfrågor. Det finns mycket mer att nämna som kommer att göra 2010 till ett år då vi får en mer stabil ekonomi och kan jobba vidare för att utveckla Nässjö kommun. Och vi ska göra det tillsammans; kommun, föreningar, företag och invånare. Bo Zander (S), kommunstyrelsens ordförande 3

5 Ekonomisk sammanställning Tillfällig lättnad 2010 men tufft framåt Förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna innebar ett tvärstopp i det internationella handelsutbytet. Den svenska exporten föll som en sten och parallellt även industrins investeringar. Den finansiella turbulensen i kombination med en kraftigt försvagad framtidstro bidrog också till att andra investeringar samt hushållens konsumtion backade. Sammantaget föll BNP med hela 5 procent mellan tredje och fjärde kvartalet Men nu är världsekonomin på väg ur den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Under det senaste halvåret har det kommit allt fler tecken på att det kraftiga BNP-fallet i världen har avstannat. Idag är det främst världens traditionella draglok, USA, som har stora problem med obalanser. Skatteunderlagstillväxten Skatteunderlagets ökning 2010 ger bara marginellt större ökning av skatteintäkterna än vad som krävs för att parera minskade statsbidrag. Den mycket svaga skatteunderlagstillväxten innebär stora utmaningar för kommuner och landsting de närmaste åren. Det handlar dels om anpassningar till följd av de demografiska förändringarna, dels om det tryck som den rådande lågkonjunkturen ställer. Regeringen har föreslagit höjda statsbidrag, i form av konjunkturstöd, nästa år. Tack vare detta får kommunerna ett visst andrum 2010 och neddragningar i verksamheterna kan delvis förhindras och ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd kan täckas utan att tränga undan annan verksamhet. Konjunkturstödet är av engångskaraktär och redan 2011 försämras de ekonomiska förutsättningarna påtagligt! Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen Enligt ekonomirapporten från oktober. Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges BNP -0,4-4,3 2,7 2,5 2,7 3,5 Sysselsättning i timmar* Öppen arbetslöshet 0,9-3,6-2,2 0,7 1,2 1,8 6,1 8,5 10,7 10,6 9,6 8,2 Timlön 4,8 3,4 2,3 2,3 2,3 3,0 Konsumentpriser 3,4-0,2 1,0 1,3 1,8 1,9 Skatteunderlaget** 5,3 1,1 1,1 2,5 3,4 4,1 * Kalenderkorrigerad **Exklusive regelförändringar Minskad sysselsättning och långsammare löneutveckling innebär att skatteunderlaget utvecklas mycket svagt under Källor: Konjunkturinstitutet, SCB samt Sveriges Kommuner och Landsting Löneökningstakten bedöms bli lägre de kommande åren till följd av försvagningen på arbetsmarknaden. Då arbetslösheten toppar 2010 och konjunkturen därefter förstärks förväntas successivt stigande löner från Efterfrågan på arbetskraft minskar och fler blir beroende av samhällets stöd för sin försörjning, kostnaderna för försörjningsstödet fortsätter öka kraftigt. Det statliga stödet har försämrats vilket innebär att fler blir hänvisade till kommunernas bistånd. Styrräntorna är extremt låga över hela världen och denna krisnivå kan inte bestå alltför länge. Samtidigt finns en rädsla för att rycka undan mattan för den uppgång i ekonomin som är på gång. Riksbanken har signalerat att man håller kvar styrräntan på 0,25 procent fram till nästa höst. Men på grund av den något tidigare vändningen i konjunkturen kan styrräntan komma att höjas redan våren Dock kommer styrräntan att vara låg också kommande år. 4

6 Budget 2010 ram 2011 och plan 2012 Antal invånare Prognos för skatter/bidrag Sveriges kommuner och landstingsförbundet (09:45) Prognos för fastighetsavgiften Sveriges kommuner och landstingsförbundet (09:24) Skattesats 21,78 Nyupplåning får ske med 10 Mkr Skatteintäkter Inkomsterna från skatter försvagas under Skatteintäkterna är beräknade till 1 023,6 miljoner kronor och statsbidrag kommunal utjämning på 248,8 miljoner kronor. Kommunen tillförs även tillfälligt stöd för 2010 om 37,9 miljoner kronor. Tillsammans uppgår intäkterna till miljoner kronor. Detta betyder att intäkterna ökar med endast 38 miljoner kronor för 2010 och för 2011 minskar skatteintäkterna något enligt rådande prognos. Budgeterade skatteintäkter är beräknade från preliminärt taxeringsutfall för 2009, uppräknat med fastställda uppräkningsfaktorer, 1,1 % för 2010, 2,3 % för 2011 och 3,3 för 2012, enligt prognos 09:45 (augusti). Nässjö kommuns skatteutveckling mätt i skattekraft per invånare uppgår till kronor för taxeringsår 2008 (enligt slutligt taxeringsutfall 2009 års taxering) motsvarande siffra för 2007 var kronor. Det är något under länets snitt på kronor. Den procentuella andelen av beskattningsbara medel, medelskattekraft, är 89,8 %, för 2007 och 89,9 % för 2008, länet når upp till 94,0 %. Nässjö kommun ligger under länets snitt. Utjämningssystemet och fastighetsavgiften Kommunalekonomisk utjämning är en förutsättning för att alla kommuner ska kunna ge sina invånare likvärdig utbildning, vård och omsorg oavsett var man bor i landet. Strukturella och opåverkbara skillnader elimineras genom utjämningssystemet. Under posten som redovisas i resultaträkningen budgeteras 248,8 miljoner kronor för de ingående posterna. Kommunen tillförs även 44,7 miljoner kronor då den statliga fastighetsskatten har avskaffats och ersatts med en kommunal avgift. Nässjö kommun tillhör de kommuner som inte når upp till medelskattekraften utan får del av utjämningen. Detta ger 242,7 miljoner kronor enligt inkomstutjämningen. Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen inte själv kan påverka. Med hjälp av mätbara och objektiva faktor beräknas ett strukturellt mått på skillnader i förutsättningar och behov. Sammantaget får Nässjö kommun kompensation med 18,5 miljoner kronor. Regleringsposten används för att justera utjämningssystemet. Den fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir ett lägre belopp än det belopp staten beslutat tillföra, får alla kommuner ett regleringsbidrag motsvarande mellanskillnaden. Om summan däremot blir negativ tas mellanskillnaden ut i form av en regleringsavgift från kommunerna. För 2010 har kommunen en regleringsavgift motsvarande 8,9 miljoner kronor. För 2010 får kommunen enligt prognos ett bidrag för LSS-utjämningen om 1,2 miljoner kronor, det slutliga beskedet kommer under april Verksamheternas nettokostnad Verksamhetens nettokostnader uppgår till miljoner kronor för 2010 jämfört med miljoner kronor för 2009 enligt kommunfullmäktige beslut i november Under året har en negativ tilläggsbudget tagits och nämndernas anslag har räknats ner med 1,5 procent. Der betyder att uppräkningen mellan de båda budgeterna endast är 13 miljoner kronor, vilket tydligt speglar det kärva ekonomiska läget. Kostnader för avtalspension är budgeterad i två delar. De avtalspensioner som intjänas under året finansieras genom personalomkostnadspålägget i verksamheterna medan utbetalningar från ansvarsförbindelsen avseende intjänad pension före1998 budgeteras separat. För 2010 är utbetalningar från ansvarsförbindelsen dvs. löpande pensioner budgeterade till 30,5 miljoner kronor och avsättning till framtida pensioner är beräknade till 32,2 miljoner kronor, exklusive löneskatt. Avsättningen inklusive PPM budgeteras som del av personalomkostnads- 5

7 pålägget på lönesumman. Förändringar tillföljd av RIPS07 är beaktad och har inneburit ändrade försäkringstekniska antaganden i pensionsskuldsberäkningen. Reviderad livslängd och förändring av kalkylräntan har påverkat avsättning till framtida pensioner och ansvarsförbindelsen. Inför 2009 års investeringsbudget togs nya riktlinjer fram för arbetet där kalkyler och driftkostnadskonsekvenser var ett viktigt inslag. Nämnderna förväntas starta arbetet i så god tid att kalkylerna kan tas fram i samråd med tekniska serviceförvaltningen och lämnas till tillsammans med budgetförslaget. Under en fyraårsperiod innevarande år inkluderat är målet att investeringarna ska uppgå till 200 mkr eller ett snitt på 50 miljoner kronor per år. Investeringarna uppgår netto 2010 till 69 miljoner kronor, för 2011 till 73,4 miljoner kronor och 90 miljoner kronor för Bland de större investeringsprojekten kan nämnas renovering av Runnerydsskolans kök/matsal, förskola/fritidshem i Fredriksdal, förskola i Sandsjöfors, järnvägstunnel i Forserum och ombyggnad av wc/dusch på Skogsborg. För 2010 fram till 2012 upptas 41,7 miljoner kronor årligen till avskrivningar. Investeringsutgifterna för 2010 uppgår till 71 miljoner kronor och investeringsinkomsterna motsvarar 2 miljoner kronor, återstående finansiering är 69 miljoner kronor. Finansnetto De finansiella kostnaderna uppgår i budgeten till 7,7 miljoner kronor, av dem avser närmare 6 miljoner kronor räntor. Kommunens låneskuld uppgår till 158,6 miljoner kronor, snittränta är beräknad till 3,7 procent. Tillföljd av ränteavdragsbegränsningar har moderbolaget Örnen i Nässjö AB övertagit lån motsvarande reversen, på närmare 200 miljoner kronor. Årets resultat Det budgeterade resultatet uppgår för 2010 till 13,4 miljoner kronor, vilket är 1 % av skatter och statsbidrag. Ambitionen är att resultatet ska stärkas för att uppgå till 2 %. Eftersom kommunen under en rad av år visat ett svagt resultat med dålig budgetföljsamhet är det inte rimligt att i detta ekonomiska läge öka resultatnivån. Detta får istället göras successivt för att inte ge negativ påverkan på nämndernas arbete med att komma i nivå med tilldelade medel. Mål, enligt god hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska formulera mål, både finansiella mål respektive mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det understryker vikten av att verksamheterna bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt samt att resurser och verksamhetens omfattning och målen ska stämma överens. Årets resultat som beskrevs ovan ska motsvara 1 procent av skatter och statsbidrag. Det egna kapitalet ska 2010 ha ökat med 30 miljoner kronor (räknat från 2007). Investeringar för ska i snitt uppgå till 50 miljoner kronor netto. Investeringsnivån avgör även utrymmet för kapitalkostnaderna som får öka med 5 miljoner kronor per år. Investeringsmålet kan tyckas motstridigt i förhållande till budget och plan men utgör ändå den volym det ekonomiska resultatet klarar. Det betyder att investeringsnivån framåt bör minskas alternativt att resultatnivån ökas. Utifrån dessa mål har det även lagts till mål för soliditet och självfinansieringsgrad. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsberedskap och uppgår för 2010 till 50 procent, vilket får betraktas som gott. Självfinansieringsgraden beskriver hur investeringar ska finansieras, antingen genom lån helt eller delvis eller via skattemedel. Ambitionen har tidigare år varit att kommunen ska självfinansiera investeringarna, målet revideras dock för kommande period. Investeringsnivån för 2010 ska ge en självfinansieringsgrad på 90 procent. Målen för verksamheterna ska göras tydliga genom styrpilen. Nationella mål och/eller kommunfullmäktiges mål är de övergripande målen. Målen ska brytas ner av nämnden för att förtydliga vad som ska uppnås. Måluppfyllelsen återrapporteras sedan vid delårs- och årsbokslut. Varje nämnd har inom sitt verksamhetsområde gjort en nuläges- och omvärldsanalys för att arbeta fram mål. Målen har brutits ner på avdelningsnivå och mynnat ut i olika handlingsplaner. Detta finns väl beskrivet under varje nämnd. 6

8 Kommunkoncernen I samband med framtagande av beslut om kommunens budget har de av kommunen helägda bolagen redovisat sina underlag för budget Moderbolaget Örnen i Nässjö AB skall till kommunen erlägga ränta motsvarande 3,93 procent på revers avseende förvärv av de kommunala bolagen, vilket motsvarar 8 miljoner kronor. Örnen i Nässjö AB Örnen i Nässjö AB är moderbolag i kommunkoncernen Örnen i Nässjö AB. Bolaget har bl.a. till uppgift att äga och förvalta aktier och värdepapper. Örnen ska bereda kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Bolagets styrelse fungerar även som beredande organ till kommunstyrelsen i ärenden som Nässjö kommun ska ta ställning till. Under hösten 2009 beslutade kommunfullmäktige att omstrukturera Nässjö kommuns befintliga bredbandsverksamhet genom bildandet av City Net Nässjö. Det nya bredbandsbolaget ska äga, utveckla samt driva stadsnätet och via partners tillhandahålla tjänster, på ett säkert och öppet bredbandsnät, till företag, fastighetsägare, organisationer och hushåll i Nässjö kommun. Örnen, Fastighets AB Linden och Nässjö Affärsverk AB kommer att äga varsin tredjedel av bolaget som startas upp under Nässjö kommun är genom Örnen i Nässjö AB projektägare till ett EU-finansierat projekt. Projektet avser projektering för utbyggnad av spåranläggningen i Gamlarps industriområde. Inom projektet ska en fördjupad systemutformning av terminalen tas fram. NAV-koncernen Här ingår moderbolaget Nässjö Affärsverk AB samt de två dotterbolagen Nässjö Affärsverk Elnät AB och Höglandsvind AB. Nässjö Affärsverk Elnät AB ägs till 100 procent av Nässjö Affärsverk AB. Höglandsvind AB ägs till 51 procent av Nässjö Affärsverk AB, till 40 procent av elhandelsbolaget Bixia AB och till resterande 9 procent av Norra Smålands Energi AB. Höglandsvind AB:s uppdrag är att projektera för vindkraftsetablering i Nässjö kommun. Koncernens budgeterade resultat 2010, vilket inkluderar prishöjningar motsvarande ca 10,6 miljoner kronor, uppgår till 40,2 miljoner kronor. Det största prisökningsbehovet föreligger inom fjärrvärmeverksamheten, priset kommer att höjas med 9 procent Höjningen är i första hand föranledd av extremt kraftiga prisökningarna på flis vilka för Nässjö Affärsverks del uppgår till drygt 20 procent. VA-verksamhetens prisökningsbehov uppgår till 5 procent och elnätsverksamhetens till 2 procent. Dessa prisökningar motiveras av fortsatta investerings- och reinvesteringsbehov samt koncernens behov av långsiktig ekonomisk konsolidering. Koncernens samlade investeringsbehov beräknas under åren uppgå till ca 212,3 miljoner kronor. Större delen, drygt 80 procent, av behovet återfinns inom fjärrvärme- (75 miljoner kronor) och VAverksamheterna (99 miljoner kronor). Koncernens långfristiga reversskulder uppgår i nuläget till 309,3 miljoner kronor. Målsättningen är att bibehålla skulden på denna nivå. Ränteantagandet för 2010 baseras på att NAVs snittränta kommer att uppgå till 2,6 procent. Fastighets AB Linden Budgeterat resultat för 2010 är konor. Det är nu mycket fokus på det eftersatta underhållet. Ungefär 800 lägenheter, nästan halva beståndet, är i varierande grad i behov av renovering. Enligt övergripande mål ska 120 lägenheter renoveras under fyraårsperioden. Mot bakgrund av behovet är renoveringstakten för långsam, men arbetet måste också hanteras på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Arbetet pågår nu med en omfattande renovering av det andra huset på Norråsagatan, där 40 lägenheter görs om till 34 till en kostnad av ungefär 30 mkr vilket ska fördelas mellan underhållskostnad och ny- och ombyggnation. Inflyttning sker etappvis från halvårsskiftet I stadsdelen Norrboda, fastigheten Turkosen, genomgår 70 lägenheter ett omfattande arbete med konvertering från direktverkande elvärme till fjärrvärme. I anslutning till detta förbättras också ventilationen genom att mekanisk frånluft ersätts med mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning. Under 2010 kommer Linden att påbörja arbetet med att ansluta sina fastigheter till bredband via stadsnätet, samtliga lägenheter kommer att förses med fiber genom såkallat lägenhetsnät. Åtgärderna beräknas vara slutförda under

9 Vakansläget har ökat i lågkonjunkturen men är under kontroll. Under kommande år befaras vakanserna öka ytterligare vilket i sådant fall begränsar möjligheterna till underhåll. Ränteläget är nu mycket lågt men förväntas öka under Genom swapavtal säkras en del av ränterisken men verksamheten är fortsatt känslig för större ränteökningar. Efter förhandlingar med hyresgästföreningen är det bestämt att hyrorna höjs med 1,3 % from 1/ Avslutande kommentar Planeringshorisonten är kort och en stor del av de statliga åtgärderna är av engångskaraktär, det är en lindring men ingen bot. Alla effektiviseringar måste göras och inget kan lämnas åt sidan, anpassning måste göras för att möta demografiska och strukturella förändringar. Kriser kommer och går, därför måste långsiktigt och kortsiktigt agerande gå hand i hand. De kommuner som lyckats bäst över tiden har ett aktivt förhållningssätt och en förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar. Det senaste året har lärt oss mycket om god ekonomisk hushållning och konsekvenser av en dålig! Nässjö har klarat sig bra hittills utan drastiska nedskärningar i verksamheterna och försämringar i kvalitet. Men det finns fortfarande orosmoln för kommande år! Utjämningssystemet är föremål för utredning och ett förslag ska läggas till Nässjö den 10 december 2009 Katrin Fritz Ekonomichef 8

10 Resultatbudget (Belopp i mkr) Verksamhetens nettokostnader 1 334, , ,2 Skatteintäkter 1 023, , ,7 Kommunal utjämning/statsbidrag 286,6 255,2 250,8 Kommunal fastighetsavgift 44,7 44,7 44,7 Finansnetto -7,5-7,8-7,8 Årets resultat, förändring av eget kapital 13,4 0,2 24,2 Finansieringsbudget (Belopp i mkr) Tillförda medel Medel från verksamheten 55,1 41,9 65,9 Nya lån 0,0 0,0 0,0 Summa tillförda medel 55,1 41,9 65,9 Använda medel Nettoinvesteringar 69,0 73,4 90,0 Utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 Summa använda medel 69,0 73,4 90,0 Förändring av likvida medel -13,9-31,5-24,1 9

11 Balansbudget (Belopp i mkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 864,1 895,8 944,1 Finansiella anläggningstillgångar 3,9 3,9 3,9 Summa anläggningstillgångar 868,0 899,7 948,0 Omsättningstillgångar Förråd 0,1 0,1 0,1 Fordringar 53,8 53,8 53,8 Bank och kassa 55,7 24,2 0,1 Summa omsättningstillgångar 109,6 78,1 54,0 Summa tillgångar 977,6 977, ,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital 595,7 595,9 620,1 Avsättningar Avsättning pensioner och löneskatt 23,2 23,2 23,2 Skulder Långfristiga skulder 158,6 158,6 158,6 Kortfristiga skulder 200,1 200,1 200,1 Summa skulder 358,7 358,7 358,7 Summa eget kapital och skulder 977,6 977, ,0 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse, pensioner 596,1 597,4 599,2 Ansvarsförbindelse, löneskatt på pensioner (24,26 %) 144,6 144,9 145,4 Borgensåtaganden * 509,8 509,8 509,8 *Uppgift från Rekommendation till ändrad lydelse angående solidarisk borgen i årsredovisningen 2008: Nässjö kommun har i december 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Nässjö kommun hade vid årsskiftet 2008/2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,67 procent. 10

12 Verksamhetsmått/Nyckeltal Prognos Budget Ram Plan (Belopp i mkr) Verksamhetens nettokostnad 1 049, , , , , , , , ,2 Ökning i % 2,5 % 4,6 % 3,0 % 5,3 % 4,0 % 2,4 % 3,1 % 0,4 % 0,8 % Skatteintäkter/stb/utjämning 1 049, , , , , , , , ,2 Ökning i % 2,6 % 5,6 % 4,8 % 5,0 % 4,6 % 2,8 % 2,6 % -0,6 % 1,6 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter/stb 100,0% 99,0% 98,7% 98,9% 98,4% 98,0% 98,5% 99,4% 97,7% Eget kapital 511,6 524,5 536,1 551,7 563,8 582,3 595,7 595,9 620,1 Förändring av eget kapital 0,1 12,9 11,6 15,6 12,1 18,5 13,4 0,2 24,4 Långfristiga skulder 355,6 360,7 394,7 350,6 349,6 158,6 158,6 158,6 158,6 Nettoinvesteringar 42,2 53,7 84,2 64,7 56,7 37,6 69,0 73,4 89,8 Verksamhetens nettokostnad inkluderar räntor/avskrivningar och löpande pensioner. Wärnerssonpengar ingår från 2005, vilket ger hög procentuell ökning av stb/kommunal utjämning. Långfristiga skulder minskar 2009 till följd av Örnen i Nässjö AB övertagit lån om 190,9 mkr 11

13 Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Antagen av kommunfullmäktige Ursprungl Disponibelt Budget Ram Plan budget anslag (Belopp i Mkr) ** Kommunstyrelse -69,06-68,53-69,692-69,549-69,549 Kommunstyrelse, bidrag -52,22-51,97-54,838-59,945-59,945 Barn- och utbildningsnämnd -565,55-559,84-562, , ,397 Individ- och familjeomsorgsnämnd -87,95-84,88-92,576-92,781-92,781 Kultur- och fritidsnämnd -44,57-44,27-44,770-44,467-44,467 Miljö- och byggnadsnämnd -13,33-13,31-13,351-13,446-13,446 Omsorgsnämnd -427,85-424,41-430, , ,061 Teknisk servicenämnd -59,12-58,78-60,727-56,471-56,471 Revisorer -1,05-1,03-1,040-1,049-1,049 Överförmyndarnämnd -1,88-1,84-1,957-1,873-1,873 Valnämnd -0,35-0,34-0,300-0,010-0,010 Resultatenheter 0,00 0,00 0,000 0,000 Centralt anslag att ev omfördela -5,00-3,14-9,093-18,332-24,539 Nämndernas nettokostnad -1327, , , , ,588 Interna räntor/avskrivningar* 81,70 81,70 79,063 79,063 79,063 Löpande pensioner -29,00-29,00-30,500-31,000-31,000 Avskrivningar -41,70-41,70-41,700-41,700-41,700 Verksamhetens nettokostnad -1316, , , , ,225 Skatteintäkter** 1050, , , , ,680 Tillfälligt konjunkturstöd 15,600 Budgetprop tillskott, förslag 22,256 Kommunal utjämning/statsbidrag 251,70 255,36 248, , ,846 Fastighetsavgift 43,50 44,70 44,700 44,700 44,700 Finansnetto -10,20-10,20-7,500-7,800-7,800 Resultat före extraordin k/i 18,27 6,68 13,424 0,192 24,201 Extraordinära kostnader/intäkter Årets resultat 18,27 6,68 13,424 0,192 24,201 * justerad i bokslut Skatteintäkter ursprungl budget beräknade utifrån SKL cirk 08:69, inv **Skatteintäkter reviderade enl cirk 09:45, inv, 2009 inklusive avräkning Fastighetsavgift cirk 09:24 12

14 Bruttobudget för nämnderna (Belopp i tkr) Kostnader Kommunstyrelse* Kommunstyrelse, bidrag Kommunstyrelse, att omfördela Barn- och utbildningsnämnd* Individ- och familjeomsorgsnämnd** Kultur- och fritidsnämnd* Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd** Teknisk servicenämnd Kommunens revisorer Valnämnd Överförmyndarnämnd Summa kostnader * kostnad ej finansierad ** kostnad ej finansierad , 2010 finansieras i internbudgetarbetet Intäkter Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Summa intäkter

15 Nettobudget för nämnderna (Belopp i tkr) Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Kommunstyrelse, att omfördela Barn- och utbildningsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Kommunens revisorer Valnämnd Överförmyndarnämnd Summa netto

16 Investeringsbudget Tekniska servicenämnden Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012 Byggnadsavdelningen Driftövervakning Ombyggnation av kök Utbyte av golv i gymnastiksalar, Åker/Runneryd/Bodafors Ombyggnad av kök, mindre arbeten livsmedelslag Brand-/inbrottslarm, tre förskolor Trygghetslarm Tillgänglighet 500 Riskhantering Ospecificerat kost mindre arbeten Brinellskolan, aulan 600 Åkerskolan, lås- o passersystem, övervakning 500 PCB-sanering efter inventering Nyhemsskolan, ombyggnad omklädningsrum Invändiga dörrar i hissar Lekplatsutrustning Projekteringar för kommande år (skolor) Vipan, nytt yttertak över driftavdelningen Stadshuset, omläggn dagvatten, beläggning gård m m Skogsborg, ombyggnad av WC/duschrum Ospecificerat BU-lokaler Ny förskola (5-6 avdelningar) i centralorten Förskola/fritidshem, Fredriksdal Förskola, Sandsjöfors Skollokaler, Bodafors Läktare i sporthallen, Forserum 950 Summa byggnadsavdelningen

17 Tekniska servicenämnden, fortsättning Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012 Samhällsbyggnadsavdelning Gång-cykelvägar o trafiksäkerhetsåtgärder Centrumgruppen, ospecifiserat Gatubelysning, inkl utredning energisystem Tillgänglighetsåtgärder enligt program Friluftsområde Handskerydssjön, inkl proj tunnel 500 Ospecifiserat Gata/Park Ledet nytt bostadsområde Järnvägstunnel, Forserum Folkets parkområdet, Forserum, projektering och utredning Karlagatan, nytt ytskikt Infartstavlor, byte till elektroniska Truckstop Tuvegatan Om-/tillbyggnad gata industribyn 800 Exploateing del av Mastbacksområdet Stadsparksstråket Södra vägen, utredning o projektering Delutbyggnad södra vägen Södra vägen, etapp 2, markinköp Mark, köp Mark, försäljning Slutsanering f.d. impregneringsanläggning, Grimstorp Iordningställande av bostadsmark Iordningställande av industrimark Summa samhällsbyggnadsavdelningen Övrigt tekniska servicekontoret Bilar, maskiner och IT Kostavdelningen, inventarier Summa övrigt tekniska kontoret Summa tekniska serviceförvaltningen

18 Barn- och utbildningsnämnden Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012 Brinellskolan, inventarier Förskola/grundskola, inventarier Pigalle, inventarier 615 Summa barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012 Biblioteket, IT och inventarier Bibliotek/kultur konstnärlig utsmyckning Pigalle 300 Bibliotek, inventarier med anledning av tillbyggnad/ombyggnad Simhallen, storbildsskärm inkl klocka 260 Sim- och sporthall samt näridrottsplats centrum, ospecificerat Skogsvallen, ospecificerat Lövhult, ospecificerat Maskiner o utrustning för samtliga anläggningar Skogsvallen nytt garage Skogsvallen, dränering av fotbollsplaner 500 Skogsvallen, omklädningsrum hockey, gym, förråd Skogsvallen, ishockeysarg Näridrottsplater mindre orter Badplatser, tillgänglighetsanpassning Skogsvallen, renovering av fotbollsläktare 600 Utveckling befintliga näridrottsplatser Skogsvallen, ombyggnad inomhus omklädningsrum fotboll Skogsvallen, ismaskin bandy Mariasalen Summa kultur- och fritidsnämnden

19 Kommunstyrelsen Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012 Reservelkraft, mobila Stadshusets baksida 350 Utrustning webbsändningar 200 Utveckling av tätorter (Forserum 2010) Stadskärneutveckling Summa kommunstyrelsen Summa

20 Antal anställda Mätdatum (Antal årsarbetare) Barn- och utbildningsförvaltning Individ- och familjeomsorgsförvaltning Antal månadsanställda (totalt) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade månadsanställda Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Miljö och byggförvaltning Omsorgsförvaltning Teknisk serviceförvaltning Totalt Mätdatum (Antal årsarbetare) Barn- och utbildningsförvaltning Individ- och familjeomsorgsförvaltning Antal månadsanställda (totalt) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade månadsanställda Kommunledningskontor Kultur- och fritidsförvaltning Miljö och byggförvaltning Omsorgsförvaltning Teknisk serviceförvaltning Totalt Anställda enligt avtal BEA (arbetsmarknadspolitiska insatser) och PAN (personliga assistenter) ingår inte. Ur ett peronalpolitiskt perspektiv är tendensen mycket positiv. Den offentliga sektorn är ofta kritiserad för att utnyttja systemet med tidsbegränsade anställningar. Eftersom vi har ett permanent behov av vikarier borde dessa kunna få tillsvidareanställningar. I statistiken ovan framgår tydligt att den minskning som skett under året varit en minskning av de tidsbegränsade anställningarna. I praktiken innebär det att våra vikarier har en tillsvidareanställning i grunden. En förändring av individ- och familjeomsorgen har inneburit att viss verksamhet och en del personalresurser har flyttats från individ- och familjeomsorgen till kommunledningskontoret och omsorgsförvaltningen. En organisationsförändring har genomförts mellan barn- och utbildningsförvaltningen och tekniska serviceförvaltningen. 18 personer som tidigare arbetade i förskoleköken har flyttats till tekniska serviceförvaltningen. I nämndernas berättelser redovisas det antal årsarbetare som ligger till grund för beräkningen av personalkostnaden. 19

21 Arbetad tid och frånvaro (Antal timmar) Arbetad tid Månadslön, faktisk tid , ,02 Timlön 320,93 143,50 Fyllnadstid , ,43 Övertid 7 281, ,82 Totalt , ,77 Frånvaro Semester , ,48 Ferie/Uppehåll , ,95 Sjukdom , ,78 Föräldrarledighet , ,47 Vård av sjukt barn , ,42 Övrig frånvaro , ,59 Totalt , ,69 20

22 Befolkningsprognos Nässjö kommuns totala befolkning var personer den 31 december Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen att minska åren fram till 2016 och därefter öka fram till Koncernpilens mål för befolkningsutvecklingen är en ökning med 50 invånare. Detta förutsätter aktiva åtgärder inom samtliga strategiområden. Antalet födda barn förväntas ligga på en relativt oförändrad nivå under prognosperioden. Antalet döda förväntas sjunka under prognosperioden. Enligt prognosen väntas födelsenettot (födda minus döda) gå från en nivå på minus 65 personer 2009 till en nivå på minus 19 personer Flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) förväntas vara negativt 2010 och och 2014 förväntas flyttningsnettot vara plus minus noll. Från 2015 och framåt så är flyttningsnettot positivt. Antalet inflyttade till kommunen förväntas öka något under prognosperioden. Utflyttningen förväntas öka något fram till år 2014 för att sedan stagnera åren därefter. Flyttningsnettot förväntas vara som lägst 2011 med minus 11 personer och som högst 2009 och 2018 med plus 50 personer. Barn och ungdomar Antalet nollåringar förväntas ligga på en oförändrad nivå de kommande åren. Under prognosperioden förväntas antalet barn mellan 1-5 år minska inledningsvis för att sedan öka mot slutet av perioden. Åren runt 1990 föddes det många barn som nu befinner sig i grundskolan. Det föddes i snitt 414 barn per år under åren och sedan dess har antalet nyfödda varierat mellan 266 och 386 barn per år. I takt med att de stora årskullarna passerar genom skolsystemet förändras elevantalet vilket ställer höga krav på flexibilitet i skolplaneringen. Yrkesverksamma Under prognosperioden förväntas antalet unga vuxna som lämnar gymnasieskolan att inledningsvis öka för att sedan minska något mot slutet av prognosperioden. Många av dessa kommer förmodligen att söka sig till andra orter för utbildning och arbete. Antalet åringar förväntas minska fram till 2014 för att därefter öka igen till Antalet åringar förväntas minska med 322 personer under prognosperioden. Seniorer, 65 år och äldre När andelen äldre i befolkningen ökar kommer sannolikt efterfrågan på vård och omsorg att öka, men förmodligen endast i en begränsad omfattning fram till Detta eftersom många pensionärer kommer att vara i års ålder då behov av vård och omsorg är relativt begränsad. Det är framförallt efter 80 års ålder som behoven av vård och omsorg ökar. Under prognosperioden förväntas antalet personer mellan år i kommunen att öka med 731 personer, från personer till personer, mellan 2008 och Antalet 80 år och äldre förväntas minska med 313 personer under prognosperioden. Befolkningsförändring för Nässjö kommun År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Förändring

23 Befolkningsprognos för Nässjö kommun Ålder Totalt

24 Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en långsiktig vision för hur livet i Nässjö kommun ska te sig lagom till Nässjö stads 100-årsjubileum Denna vision kan du läsa här nedan. Utifrån visionen har fem arbetsområden utkristalliserats som väldigt viktiga för kommunens fortsatta utveckling: Näringsliv, Attraktivitet/identitet, Kompetens, Kommunikationer och Offentlig service. Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot den övergripande visionen och de fem strategiskt viktiga områdena. Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fyra perspektiven meborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. Internt kallas metoden för styrpilen. De övergripande målen hittar du på de följande sidorna. Nämndernas styrpilar hittar du på sidorna Förutom de koncernövergripande målen har Nässjö kommun också mål för hållbar utveckling som gäller samtliga nämnder och förvaltningar. Dessa hittar du på sidan 26. Vision 2014 Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och för mänskliga möten. Näringsliv Nässjö kommun ska vara en kommun i vilket ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och utvecklas. Ett öppet klimat och ett fritänkande sinnelag, stöttat av professionella krafter, ger alla företag mod och möjlighet till expansiva framtidssatsningar i samklang med vår miljö ett mönster och en struktur som lockar nya intressenter. Attraktivitet/Identitet Borta bra, men hemma bäst är varje kommuninvånares självklara syn på hembygden. På hemmaplan finns en god och säker livsmiljö, bra bostäder och möjlighet till individuell och hälsofrämjande rekreation. Både liten som stor har goda kunskaper om, och en stark förankring i kommunen, vilket skapar trivsel, trygghet och en vilja till engagemang. Kommunikationer I vår region färdas människa, vara och tanke enkelt och smidigt. Vårt kommunövergripande bredbandsnät länkar samman och öppnar nya möjligheter. Såväl väg- som järnvägsnät i våra trakter är utvecklat och har en god standard som borgar för snabba och miljövänliga transporter såväl lokalt, regionalt som nationellt. God kollektivtrafikstandard för hela kommunen bidrar till att skapa en hel kommun. Offentlig service Nässjö kommun är en organisation där alla anställda utför sitt arbete på ett professionellt sätt och med kunden/medborgarens bästa för ögonen. Det är god kvalitet på de tjänster/service vi levererar. Vi uppmuntrar och tillvaratar en öppen diskussion och ser gärna att människor engagerar sig och med tankar, idéer och faktiskt arbete tar ansvar för kommunens utveckling. Kompetens Kunskap är nyckeln till framgång. Barn- och ungdomar i kommunen stöttas och lotsas till individuellt anpassade studier ingen lämnas och hamnar på efterkälken. Ett brett utbud av utbildningar på grund- och påbyggnadsnivå i närområdet breddar både den enskildes valmöjligheter och vår bygds konkurrenskraft. 23

25 Kommunkoncernens mål 2010 Kommunstyrelsens mål och indikatorer är identiska med kommunkoncernens. På sidan 39 kan du läsa mer om vad kommunstyrelsen gör för att uppnå de koncernövergripande målen för Medborgare Mål Indikator Medborgaren i fokus Nöjda och engagerade medborgare utifrån nöjd medborgarindex och välfärdsindex Befolkningsutveckling, >50 invånare Attraktiv livsmiljö Ökat handelsindex med en (1) procentenhet Årlig redovisning från respektive nämnd/bolag angående dialog och tillgänglighet. Ökad tillgänglighet och dialog Rosa-mätning Redovisning av från fråga till svar, 90 procent rätt svar av rätt person i rätt tid Ekonomi Mål Indikator Egen skattekraftsutveckling, minst i nivå med länssnittet God ekonomisk hushållning Resultatnivå 2010 minst 1 procent av skatter och bidrag ,5 procent, ,0 procent Soliditet 50 procent Självfinansieringsgrad av investeringar >90 procent Ökat fokus på verksamhetens resultat och effekter Jämför nyckeltal med andra jämförbara kommuner med samma struktur när det gäller kvantitet och kvalitet. Standardkostnaden ska ligga i intervallet +/-10 procent Avstämning av måluppfyllelse i procent 24

26 Medarbetare Mål Professionella medarbetare Indikator Rätt kompetens med uppfylld kravspecifikation Bristkostnader, ständiga förbättringar, synliggöra tidsanvändningen i verksamheterna Grad av fortbildning samt dess effekter Attraktiva arbetsplatser Sjukfrånvaro ska vara mindre än 6,0 procent Medarbetar- och ledarindex öka med minst en (1) procentenhet Attityden till att arbeta i kommunen, >55 procent indexvärde Verksamhet/utveckling Mål Indikator Ökad effektivitet genom samverkan Nämndsvis redovisning av aktiviteter, konsekvenser och vinster av samverkan Hållbar miljömässig, ekonomisk och social utveckling Varierat näringsliv Grad av mångfald och integration Välfärdsindikatorer Uppnådda mål för hållbar utveckling. Minst fem tjänsteföretag etableras 25

27 Nässjö kommuns mål för hållbar utveckling Arbetet med hållbar utveckling kommer att konkretiseras under Då kommer indikatorer för respektive område och mål att tas fram. Dessutom kommer en handlingsplan för respektive område att utformas. Medborgare Område Mål Hälsa & livskvalitet Medborgarna har god hälsa och en aktiv fritid Barn och ungdomar har inflytande över sin vardag Trygghet & säkerhet Medborgarna har en trygg och säker livsmiljö Ungdomar har kunskap om sin livsmiljö Energi & klimat Medborgarna har goda förutsättningar att göra val som får positiv effekt på jordens klimat Barn och ungdomar driver på utvecklingen för ett bättre klimat Ekonomi Område Mål Hälsa & livskvalitet Förebyggande arbete inom hälsa och livskvalitet ger ekonomiska vinster i ett långsiktigt perspektiv Trygghet & säkerhet Förebyggande arbete inom trygghet och säkerhet ger ekonomiska vinster i ett långsiktigt perspektiv Energi & klimat Hög energieffektivitet i fastigheter och verksamheter innebär ekonomisk vinst 26

28 Medarbetare Område Mål Hälsa & livskvalitet Medarbetarna är friska och motiverade Trygghet & säkerhet Medarbetarna känner sig trygga i sin arbetsmiljö Energi & klimat Medarbetarna har goda förutsättningar att göra val som får positiv effekt på jordens klimat och föregår med gott exempel Verksamhet/utveckling Område Mål Hälsa & livskvalitet Livskvaliteten höjs genom ökad samverkan, delaktighet och inflytande Trygghet & säkerhet Tryggheten och säkerheten ökar genom samarbete kring förebyggande åtgärder Energi & klimat Konsekvenserna för kommande generationer vägs in i allt arbete med energioch klimatfrågor 27

29 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Finansiering De finansiella målen i budget 2010 fastställs. Resultatet ska i genomsnitt motsvara minst en procent av skatter, generella stats- och utjämningsbidrag. På sikt ska resultatet motsvara två procent. Eget kapital ska 2010 ha ökat med 30 miljoner kronor (räknat från 2008) I genomsnitt investerar Nässjö kommun för 50 miljoner kronor netto om året, vilket innebär ökade kapitalkostnader på cirka 5 miljoner kronor per år. Skattefinansiering av investeringarna ska uppgå till 90 % Skattesatsen 2010 fastställs till 21,78 procent av den beskattningsbara inkomsten. Nässjö kommuns resultat för 2010 fastställs till 13,4 miljoner kronor. Kommunstyrelsen har rätt att under 2010 nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med totalt 10 miljoner kronor med hänvisning till upprättad finansieringsbudget och att behov av upplåning eventuellt kan uppstå i samband med ombudgetering av 2009 års investeringsbudget. Kommunledningskontoret har under 2010 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp som motsvarar belopp på de lån som förfaller till betalning under året. Taxehöjningar finns i omsorgsnämndens verksamhet. För nämnderna gäller Kommunfullmäktiges beslut innebär att personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 40,13 procent under 2010, vilket minskat nämndernas kostnader och ramar med cirka 2,1 miljoner kronor. I ett tillägg till budgetbeslutet föreslås kommunfullmäktige under januari 2010 besluta att personalomkostnadspålägg uttas med 39,08 procent och att nämndernas ramar justeras/sänks i tilläggsbudget I/2010. Anledning är att kostnaden för avtalsförsäkringar blivit lägre. Effektiviseringsvinster som uppkommer inom kost- och städverksamheten beräknade till 5 miljoner kronor 2010 resulterar i lägre priser för köpande förvaltningar. Ramarna minskas för förvaltningarna med detta belopp som ska användas för att öka underhållet i kommunens fastigheter efter prioritering som görs av fastighetsförvaltningen. Kommungemensamma resurser ska användas och nyttjas på effektivaste sätt. I budgeten för 2010 har också budgetramarna för 2011 bearbetats. De kommer inte att behandlas under våren 2010 på annat sätt än att kapitalkostnader kommer att tillföras nämnderna. Om det skulle uppstå stora skillnader som känns angelägna för en diskussion om ramar så ska denna genomföras på samma sätt som tidigare. Det är mycket viktigt att nämnderna redan börjar planera för anpassning till 2011 års budgetram. Redan vid bokslutsöverläggningarna i februari ska detta arbete ha inletts. 28

30 Kommunstyrelsens driftsbudget Kommunstyrelsens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten för 2010 fastställs till Belopp i tkr Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Centralt anslag Budgetram för 2011 fastställs och plan för 2012 godkänns i princip. Plan för verksamheten 2013 är 2012 års plan uppräknad med 2,0 %. Personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 40,13 procent, anslaget är justerat till det lägre uttaget. Förvaltningen får ramen sänkt med kr 2010 (halvårseffekt) på grund av lägre priser på städtjänster. Samma belopp återläggs för att täcka ökad hyreskostnad som ska användas till ökat fastighetsunderhåll i kommunens fastigheter. Detta förutsätter effektivisering inom kost- och städverksamheten. Utredningen kring hanteringen av statsbidrag för flyktingmottagning behandlas parallellt med budgetärendet och ramarna får justeras utifrån denna. Försöket med anropsstyrd trafik permanentas från och med på linje 319 liksom på en av turerna på linje 314. Försöket med linje 313 avslutas på grund av få resenärer i förhållande till kostnaderna. Så kallad särskild avtalspension får endast beviljas av kommunledningskontorets personalavdelning efter särskild prövning. Kommentarer Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Belopp i tkr Kommunstyrelse Utredning förskolor, lokalgenomgång 250 Ledarskapsprogram 500 Kommunblad/kommuntidning Kommunstyrelse, bidrag/avgifter förändring jmf 2009 års anslag Regionförbundet Samhällsbetalda resor Nässjö Näringsliv Höglandets kommunalförbund (exkl. IT) Övrigt