Politisk organisation

Transkript

1 Budget 2015 Ram 2016, plan 2017

2 Politisk organisation Valberedning 7+2* Kommunrevisionen 9 Förvaltningar Valnämnden 7 Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott Kommunfullmäktige 57 Parlamentariska nämnden Överförmyndarnämnden Styrelsen för Nässjö lärcenter 7+2* Barn- och utbildningsnämnden 11 Gymnasieutskott Förskole- och grundskoleutskott 3 7+2* 5 9 Kommunledningskontoret Barn- och utbildningsförvaltningen Solcialnämnden Arbetsutskott Individutskott 11 Socialförvaltningen Senast uppdaterad: Tekniska servicenämnden 9 Kultur- och fritidsnämnden 9 Samhällsplaneringsnämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Samhällsplaneringskontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser.

3 Budget 2015 Kommunfullmäktige 2015

4 Innehåll 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ekonomisk sammanställning Resultatbudget Kassaflödesbudget Balansbudget Verksamhetsmått/Nyckeltal Budget 2015, ram 2016, plan Bruttobudget för nämnderna Nettobudget för nämnderna Investeringsbudget Personal Befolkningsprognos Styrmodell tar sikte mot visionen Mål enligt Pilen Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsplaneringsnämnden Socialnämnden Tekniska servicenämnden Överförmyndarnämnden Kommunrevisionen Valnämnden Bolagen Budget 2015, nämndernas budgetar 2(102)

5 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Framtidstro ger kraft Vår kommun är inne i en spännande period just nu. Dagligen stöter jag på människor som med både ord och handling visar vilja, stolthet och framtidstro. Det är bra. Ska vi bygga för framtiden så är det mer utvecklande att ta fasta på det positiva och hämta kraft och energi där. Med det menar jag inte att vi ska blunda för utmaningarna, men låt oss stärkas av möjligheterna. I denna budget har vi lagt fast ett antal frågor som kommer att vara vägledande för 2015 och framåt. Det är jobben, integrationen, samarbete och dialog. Arbetslösheten i Nässjö kommun är för hög. Därför är jobben en viktig fråga för oss. Att ha ett arbete betyder mycket. Du kan försörja dig och du tillhör ett sammanhang och ett samhälle. Ett jobb kan också vara nyckeln till en framgångsrik integration. Dagens höga arbetslöshetssiffror måste bli lägre. Med vår småländska fiffighet ska vi arbeta tillsammans på bred front med näringsliv, arbetsförmedling och utbildningsanordnare för att fler människor ska kunna få ett arbete. Lägre arbetslöshet ger inte bara den enskilde kommuninvånaren ett bättre liv, det ger kommunen en starkare skattebas. Alla som verkar inom kommunen och dess bolag har fått i uppdrag att arbeta för att utveckla integrationen. Vi tror att det i integrationen i sig finns en stor utvecklingsmöjlighet. SFI Indoors på företag är ett mycket bra exempel på hur vi kan arbeta. Ett av de bästa sätten att integrera oss med varandra är genom arbetsplatsen och genom förskola/skola/fritids. För att få en ännu effektivare användning av de pengar vi har är det viktigt att alltid söka, och överväga, samarbete mellan verksamheter, förvaltningar och bolag. Skattebetalarnas krav på effektivitet är rimligt och det är allas vår skyldighet att söka ständig förbättring och utveckling. Ibland har jag fått frågan om de kommunanställda ska springa fortare. Nej, det är inte det vi frågar efter. Vi ber om hjälp, om insidetips. Vi vill låta alla anställda vara med och fundera på om vi jobbar på bästa möjliga sätt eller om det finns ännu smartare vägar att välja. I sökandet efter förbättring och utveckling ska vi fortsätta att jämföra oss med andra kommuner, dock med stor ödmjukhet eftersom vi alla är olika och har därmed också olika förutsättningar. Jämförelsen, och den inspiration den kan ge, ska emellertid inte underskattas. Nässjö kommuns barn får under 2015 en framskjuten position i de kommunala besluten. I varje beslut ska barnens aspekter vägas in. Detta är en viktig kvalitetsaspekt som vi ska kunna mäta genom Styrpilen. Vår förmåga att föra en dialog både kan och ska utvecklas. Vi behöver bli ännu bättre på att lyssna och fånga upp olika gruppers tankar och funderingar. Vi har en god grund att utgå ifrån, det förs bra samtal på många håll i vår organisation. I budgeten för 2015 har vi tillfört 56 miljoner kronor jämfört med Med den summan har vi kunnat möta en del av de behov som verksamheterna pekat på. Vi är en kommun som växer, det senaste året med cirka 200 personer. Det finns all anledning att vara tacksam över de möjligheter som detta faktum ger. Många kommuner runt om i landet har det motsatta läget och därmed också en mycket tung och svår ekonomisk situation. Ambitioner och framtidstro gör att vi är inne i en period av stora investeringar. Under en period framåt planeras investeringar för 135 miljoner kronor. Vi behöver bland annat nya förskolor, skolor och gruppbostäder. Vår kommun är sannerligen inne i en spännande period just nu! Anci Magnusson (S) Kommunstyrelsens ordförande Nässjö kommun Budget 2015, nämndernas budgetar 3(102)

6 2 Ekonomisk sammanställning Internationell och nationell utblick Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. Mot bakgrund av en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläge i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken efterhand kommer att höja styrräntan. Enligt Riksbankens senaste bedömning kommer detta att ske först under mitten av Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Förutsättningar för Nässjö kommun Sysselsättning och befolkningsutveckling är faktorer som har stor påverkan på den lokala ekonomin. Arbetslösheten i Nässjö kommun var 7,2 procent i juni 2014 och motsvarande period ,5 procent. Arbetslösheten för riket var 6,0 procent i juni 2014 och 6,5 procent i juni Siffrorna är hämtade från AMS och avser andelen arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd av befolkningen i åldern år. Nedanstående diagram visar andelen arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i augusti 2014 och är hämtad från Regionförbundet. Här kan man se att arbetslösheten i Nässjö är högst i länet och högre än snittet både för länet och riket. Detta gäller såväl hela åldersgruppen år som ungdomar (18-24 år). Budget 2015, nämndernas budgetar 4(102)

7 Att minska arbetslösheten i kommunen är en utmaning och ett prioriterat område. En minskad arbetslöshet medför många positiva effekter för kommunens ekonomi. Minskad arbetslöshet leder till en ökad skattebas och även om detta justeras i inkomstutjämningen, så medför ökningen att kommunen blir mindre beroende av utjämningssystemet. Det leder också till minskade kostnader för försörjningsstöd och får dessutom positiva effekter för den lokala handeln. Det är därför av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, samverkar och hittar samarbetsformer för att minska arbetslösheten. Under det första halvåret 2014 ökade antalet invånare i Nässjö kommun med 119 personer till personer. Enligt föregående års junistatistik var invånarantalet Befolkningsstatistiken för januari juni 2014 visar att flyttnettot, antalet inflyttade minus antalet utflyttade, uppgår till 76. Nettot inkluderar både inrikes inflyttning och invandring. Födelsenettot, antalet födda minus antalet döda är 39. Samma period 2013 var födelsenettot negativt, -3. Budget 2015, nämndernas budgetar 5(102)

8 Nedanstående diagram visar invånarantalet i Nässjö kommun från 2004 och fram till juni Med anledning av befolkningsutvecklingen hittills i år beräknas budgeten utifrån ett invånarantal på , en ökning med 200 invånare jämfört med budget God ekonomisk hushållning Grunden för all kommunal verksamhet är en god ekonomisk hushållning. Det innebär att verksamheterna bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar stabil verksamhet. Utifrån detta har utgångspunkten för budgetförslaget varit: Ökad samverkan mellan kommunens nämnder och med bolagen i kommunkoncernen med syfte att uppnå ökad effektivisering. Detta förhållningssätt ska vara genomgående i all verksamhet både nu och i framtiden. Samsyn inom kommunen och kommunkoncernen avseende effektiviseringar och satsningar med syfte att tydliggöra förväntade effekter på kort och lång sikt. Samsyn inom kommunen och kommunkoncernen när det gäller tillsättande av tjänster med syfte att uppnå ett så effektivt nyttjande som möjligt över hela året Öka koncernmedvetenheten och förtydliga ägardirektiven mot bolagen Utveckla dialogen med kommuninvånare i alla kommunens styrelser, nämnder och bolag, både på politisk nivå och på verksamhetsnivå Arbeta progressivt med integrationen i kommunen 2015 års budgetförslag innebär en stram budget. Kostnadsnivån har endast höjts måttligt till följd av det ekonomiska läget och den av SKL utställda skatteprognosen som publicerades i oktober. Budgetförslaget för 2015 innebär att nämnderna får miljoner kronor till sin verksamhet. Det är 56 miljoner kronor mer än 2014 års nivå. När kostnader och intäkter summeras ger detta ett resultat för kommunen på 12,4 miljoner kronor eller cirka 0,8 procent av skatteinkomster/ utjämningsbidrag/ fastighetsavgift En målsättning på 1 procent 2015 i enlighet med Pilen skulle innebära ett resultat på i storleksordningen 16 miljoner kronor. Med tanke på det ekonomiska läget har siktet i årets budget skruvats ned, men ambitionen är ändå på sikt att nå den vedertagna nivån. Tillskott till kommunen i form av ökade skatteintäkter, generella bidrag eller bidrag liknande konjunkturstöden bör därför användas för att öka resultatnivån. Det är av yttersta vikt att målen i nämndernas styrpilar möjliggörs inom de tilldelade resurserna. Budget 2015, nämndernas budgetar 6(102)

9 Budget 2015 för Nässjö kommun Budget 2015, ram 2016, plan 2017 Antal invånare Prognos för skatter, bidrag och fastighetsavgifter Skattesats Årets resultat Årets investeringar Årets nyupplåning Långfristig låneskuld Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter SKL cirkulär 14:38 (okt) 22,19 kr 12,4 mkr 135,0 mkr 80,0 mkr 297,0 mkr 1 598,9 mkr Nässjö kommuns skatteintäkter beräknas uppgå till miljoner kronor Intäkterna baseras på en oförändrad skattesats, dvs 22,19 kronor. Nässjö kommuns skattekraft (totala skatteintäkter genom antalet kommuninvånare) beräknas uppgå till 90 procent av rikets medelskattekraft under planeringsperioden. Via skatteutjämningssystemet, som är en del i den kommunalekonomiska utjämningen, är dock Nässjö garanterade 115 procent av medelskattekraften i riket, vilket innebär ett inkomstutjämningsbidrag. Utjämningssystemet Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att ge alla kommuner möjligheter till att tillhandahålla likvärdig service till sina invånare. Ambitionen är att strukturella och opåverkbara skillnader ska elimineras genom systemet. Utöver inkomstutjämningen innehåller systemet därför även en kostnadsutjämning. Summan av utjämningsbidragen uppgår för Nässjö kommuns del till 356 miljoner kronor Fastighetsavgift Nässjö kommun beräknas under planeringsperioden även tillföras cirka 53 miljoner kronor per år i fastighetsavgift. Avgiftsunderlaget utgörs av småhus, hyreshus, ägarlägenhetsenheter samt lantbruksenheter med bostadsbyggnad och tomtmark. Budget 2015, nämndernas budgetar 7(102)

10 Finansnetto De finansiella nettokostnaderna uppgår till 3,5 miljoner kronor i 2015 års budget. Under åren 2016 och 2017 kommer de finansiella kostnaderna att öka successivt, i huvudsak till följd av de ökade långfristiga skulderna. Bland de finansiella intäkterna utgör intäkterna från den så kallade borgensavgiften den största enskilda posten. Avgiften, som är en ersättning för Nässjö kommuns borgensåtagande, tas ut från de kommunala bolagen. Verksamhetens nettokostnad Nämndernas nettokostnad uppgår 2015 till 1 597,4 miljoner kronor. Kostnaden fördelad på respektive verksamhet framgår av nedanstående diagram: Nämndernas nettokostnader 2015 beräknas öka med 56 miljoner kronor (3,6 procent) jämfört med 2014 års budget. Ökningen beror till största delen på ökade personalkostnader till följd av nya löneavtal. Det centrala anslaget, uppgående till 36,6 miljoner kronor, innehåller medel för kommande löneavtal, lönepolitiska satsningar samt kapitalkostnader avseende investeringar som kommer att färdigställas och tas i bruk under Anslaget kommer att fördelas ut till respektive nämnd under året. Kostnader för avtalspensioner är budgeterade i två delar. De avtalspensioner som intjänas under året finansieras genom personalomkostnadspålägget i verksamheterna och ingår således i ovanstående nettokostnader. Beräknat belopp 2015, inklusive löneskatt, uppgår till 54 miljoner kronor. Utbetalningar från ansvarsförbindelser avseende intjänad pension före 1998 budgeteras centralt som löpande pensioner och ingår ej i ovanstående nettokostnader. För 2015 har 41 miljoner kronor avsatts för denna kostnad. Förändring av pensionsavsättningen har budgeterats med -3,5 miljoner kronor för 2015 i enlighet med den pensionsberäkning som gjorts. Utanför balansräkningen redovisas åtaganden för pensioner som är upparbetade före 1998 i enlighet med den så kallade blandmodellen. Summan, inklusive löneskatt, uppgår till 776 miljoner kronor Budget 2015, nämndernas budgetar 8(102)

11 Investeringar Den totala investeringssumman uppgår 2015 till 135 miljoner kronor och fördelas på respektive nämnd enligt följande: Nämnd Belopp (tkr) Teknisk servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd SUMMA Bland de större projekten kan nämnas: Ny förskola i Ingsberg Ombyggnad av förvaltningshuset Vipan Tillbyggnad av Annebergs skola och förskola Renovering och nybyggnation av Runnerydsskolan Renovering av ytterväggar i Brinellgymnasiet Ombyggnation av två förskolor till gruppbostäder Den sammantagna investeringssumman under perioden uppgår till hela 323 miljoner kronor. Det enskilt största projektet under perioden utgörs av renoveringen och nybyggnationen av Runnerydsskolan. Projektets totala investeringssumma uppgår till 115 miljoner kronor under perioden Finansiering Självfinansieringsgraden av budgeterade investeringar (definierad som årets resultat plus årets avskrivningar genom årets investeringar) uppgår under perioden till 71 procent. För året 2014 prognostiseras ett investeringsutfall om cirka 129 miljoner kronor. Beaktat 2014 års prognostiserade negativa resultat kommer 2014 års självfinansieringsgrad att bli låg. Ovanstående innebär att behov av nyupplåning föreligger under perioden Nässjö kommuns låneskuld uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till 160 miljoner kronor. Behovet av upplåning under perioden uppskattas till 172 miljoner kronor innebärande att låneskulden vid utgången av 2016 kommer att uppgå till 332 miljoner kronor. Nässjö kommuns behov av nyupplåning innebär att kommunkoncernens sammantagna skuld vid årsskiftet 2014/2015 kommer att uppgå till drygt 1 miljard kronor. Årets resultat Kommunallagen och lagen om kommunal redovisning reglerar hur landets kommuner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Nässjö kommun har utifrån detta regelverk antagit ekonomiska mål, bland annat avseende det ekonomiska resultatet. Resultatmålet är definierat genom att sätta årets resultat i relation till den summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och fastighetsavgift enligt följande: År Mål (%) ,5% ,0% ,0% ,5% Budget 2015, nämndernas budgetar 9(102)

12 Av nedanstående diagram framgår vilka resultatnivåer som har budgeterats under perioden samt 2014 års prognostiserade nivå. Dessutom framgår vilka nivåer, i absoluta tal, som resultatmålen stipulerar. Av diagrammet framgår att 2014 års prognostiserade resultat är negativt. Detta innebär utifrån gällande lagstiftning att underskottet måste återställas inom tre år. Alternativet till detta är att disponera medel ur den så kallade resultatutjämningsfonden vars behållning uppgår till 17,7 miljoner kronor. Fonden kan dock endast disponeras under särskilda villkor. För perioden uppfylls resultatmålet endast under 2016, då resultatet beräknas uppgå till 1,2 procent av skatter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. Avslutande kommentar Nässjö kommun befinner sig i en expansiv utvecklingsfas med stora investeringsbehov under perioden En stor del av investeringarna måste finansieras via nyupplåning eftersom självfinansieringsgraden är förhållandevis låg. Skuldökningen innebär bland annat att fastställda mål beträffande soliditet inte uppnås under perioden. Gällande målsättning slår fast en nivå om 55 procent vid utgången av 2015 vilken ska jämföras med budgeterad nivå om 53 procent. Skuldökningen innebär även att vi i större omfattning än tidigare måste fokusera på Nässjö kommuns och kommunkoncernens finansiering. Kommunkoncernens totala låneskuld kommer att passera 1 miljard under 2014, vilket innebär att en bättre koncernsamordning och en tydligare koncernprioritering inom investerings- och finansieringsområdet måste eftersträvas. De budgeterade resultatnivåerna når inte, med undantag för 2016, upp till resultatmålen. Verksamheternas ambitioner är höga, men de kommande åren måste de tillgängliga resurserna i högre grad än tidigare styra verksamheternas omfattning och inriktning. Med hänsyn till ovanstående är det av yttersta vikt att eventuella tillskott under kommande budgetår, i form av ökade skatteintäkter, generella statsbidrag eller liknande, används till att öka resultatnivån och därmed konsolideringen av Nässjö kommuns ekonomi och finansiella ställning. Nässjö den 15 november 2014 Jan Öhlin, ekonomichef Budget 2015, nämndernas budgetar 10(102)

13 3 Resultatbudget Resultatbudget Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnader , , ,5 Skatteintäkter 1 206, , ,8 Kommunal utjämning/statsbidrag 355,9 347,2 337,9 Kommunal fastighetsavgift 52,8 52,8 52,8 Finansnetto -3,4-5,3-6,5 Resultat före extraordinära poster 12,4 19,2 17,5 Årets resultat 12,4 19,2 17,5 Resultatutjämningsreserv (bokslut 2012): 17,7 mkr Budget 2015, nämndernas budgetar 11(102)

14 4 Kassaflödesbudget Kassaflödesbudget Belopp i mkr Tillförda medel från den löpande verksamheten Årets resultat 12,4 19,2 17,5 Justeringsposter (avskrivningar mm) 52,4 58,5 63,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 64,8 77,7 80,6 Investeringsverksamheten Nettoinvesteringar -135,0-113,1-74,7 Kassaflöde från investeringsverksamheten -135,0-113,1-74,7 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 80,0 35,0 0,0 Amortering av lån 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 80,0 35,0 0,0 Årets kassaflöde 9,8-0,4 5,9 Likvida medel vid årets början 46,1 55,9 55,5 Likvida medel vid årets slut 55,9 55,5 61,4 Budget 2015, nämndernas budgetar 12(102)

15 5 Balansbudget Balansbudget Belopp i mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 074, , ,8 Finansiella anläggningstillgångar 26,7 26,7 26,7 Summa anläggningstillgångar 1 100, , ,5 Omsättningstillgångar Förråd 14,4 14,4 14,4 Fordringar 130,0 132,0 134,0 Bank och kassa 55,9 55,5 61,4 Summa omsättningstillgångar 200,3 201,9 209,8 Summa tillgångar 1 301, , ,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 690,4 709,6 727,1 Avsättningar Avsättning pensioner mm 33,8 32,1 31,2 Skulder Långfristiga skulder 297,0 332,0 332,0 Kortfristiga skulder 280,0 282,0 284,0 Summa skulder 577,0 614,0 616,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 301, , ,3 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner 624,1 623,1 625,5 Ansvarsförbindelse löneskatt på pensioner (24,26%) 151,4 151,2 151,7 Summa ansvarsförbindelse* 775,5 774,3 777,2 * Enligt prognos från Skandia Budget 2015, nämndernas budgetar 13(102)

16 6 Verksamhetsmått/Nyckeltal Prognos Budget Ram Plan Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnad 1 346, , , , , , , ,5 Ökning i % 5,2% 2,8% -0,9% 7,3% 4,8% 3,6% 2,6% 3,2% Skatter och statsbidrag 1 372, , , , , , , ,5 Ökning i % 3,8% 2,6% 1,0% 4,1% 4,7% 4,2% 3,1% 3,1% Nettokostnadens andel av skatter och bidrag 98,1% 98,4% 96,5% 99,5% 99,6% 99,0% 98,5% 98,6% Eget kapital 619,9 636,6 669,6 679,1 678,0 690,4 709,6 727,1 Förändring av eget kapital 20,3 16,7 33,0 9,5-1,1 12,4 19,2 17,5 Långfristiga skulder 96,8 160,0 160,0 160,0 217,0 297,0 332,0 332,0 Nettoinvesteringar 55,9 79,3 93,9 69,0 128,6 135,0 113,1 74,7 Budget 2015, nämndernas budgetar 14(102)

17 7 Budget 2015, ram 2016, plan 2017 Belopp i mkr Urspr budget 2014 Disponibelt anslag 2014 Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Kommunstyrelse -89,778-94,564-97,022-96,941-96,441 Kommunstyrelse, bidrag -41,297-41,068-39,328-40,470-41,631 Barn- och utbildningsnämnd -625, , , , ,653 Kultur- och fritidsnämnd -59,078-61,719-60,660-59,987-59,987 Samhällsplaneringsnämnd* -16,092-16,706-16,641-16,241-16,291 Socialnämnd ** -611, , , , ,427 Teknisk servicenämnd -52,660-52,480-65,071-66,167-67,167 Revisorer -1,036-1,036-1,299-1,092-1,114 Överförmyndarnämnd -2,665-2,742-2,878-2,943-2,943 Valnämnd -0,800-0,800-0,010-0,010-0,010 Resultatenheter 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Centralt anslag (att utfördela) -38,481-11,982-36,632-84, ,962 Nämndernas nettokostnad -1539, , , , ,626 Interna räntor/avskrivningar 86,600 86,600 91,000 96, ,000 Avskrivningar -50,600-50,600-55,000-60,200-64,000 Pensioner (löpande pensioner och förändring avsättn) *** -38,000-38,000-37,500-39,300-40,900 Personalomkostnader mm 13,000 13,000 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnad , , , , ,526 Skatteintäkter 1 162, , , , ,768 Kommunal utjämning/statsbidrag 325, , , , ,911 Fastighetsavgift 48,950 50,858 52,840 52,840 52,840 Finansnetto -7,000-7,000-3,468-5,350-6,529 Resultat före extraordinära poster Extraordinära kostnader/intäkter 1,970 8,428 12,422 19,219 17,464 Årets resultat 1,970 8,428 12,422 19,219 17,464 Resultatutjämningsreserv (bokslut 2012): 17,700 mkr * Miljö- och byggnadsnämnd 2014 ** IFO-nämnd och omsorgsnämnd 2014 *** endast löpande pensioner 2014 Skatter/kommunal utjämning/fastighetsavgift enligt SKL:s cirkulär 14:38, invånare Budget 2015, nämndernas budgetar 15(102)

18 8 Bruttobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Kostnader Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Summa kostnader Intäkter Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Central anslag (att utfördela) Summa intäkter Budget 2015, nämndernas budgetar 16(102)

19 9 Nettobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsplaneringsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Nettokostnad Budget 2015, nämndernas budgetar 17(102)

20 10 Investeringsbudget Tekniska servicenämnden Belopp i tkr Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Byggnadsavdelningen Mindre ombyggnad av kök Väpnaren ny förskola Brandlarm skolor IFO kontorslokaler Ospecat TSF Anneberg, tillbyggnad skola och förskola Anneberg reinvestdelar Åkerskolan kök Hultetskolan till förskola, Röllekan Runnerydsskolan, renovering och tillbyggnad Katedern 4 EPC Etapp 2 Norråsaskolan ventilation, Läroverket 7 Digitala lås på anläggningar (KoF) 200 Gruppbostad på Folkskolan Gruppbostad på Ängsviolen Utbyte hissar reinvest Utbyte av utvändiga armaturer som kräver kvicksilverhaltiga ljusämnen Vidaresänt brandlarm förskolor Brinellgymnasiet ytterväggar Utbyte server 500 Summa byggnadsavdelningen Samhällsbyggnadsavdelningen GC-vägar och trafiksäkerhet Ospec Centrumgruppen Gatubelysning energisparprojekt Tillgänglighetsåtgärder Ospec gata/park Stadsparksstråket Iordningsställande av bostadsmark Infrastruktur industrimark Folkets park, Nässjö exploatering Mastbacken exploatering av bostadsområde 500 Järnvägstunnel Forserum Budget 2015, nämndernas budgetar 18(102)

21 Belopp i tkr Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Handskerydsskolans IP 300 Utveckling av tätortens ytterområden 500 Sörängens arkeologi Stortorget ombyggnad Gatubyggnad kv Kavalleriet Skolstruktur trafikåtgärder 500 Ospec projekteringar (SB18, 19, 20, 22,24) 200 Projektering Södra vägen 500 Försäljning av industrimark Försäljning av bostadsmark Summa samhällsbyggnadsavdelningen Kost- och städavdelningen Kök Björktrasten TSF Ombyggnation kök Trollebo 3, Forserum 660 Disk mm Norråsaskolan 890 TSF Kost- och städverksamheten, köksutrustning Summa Kost- och städavdelningem Arbetsutvecklingsavdelningen Carport 189 Övrigt TSF Specialfordon och maskiner Summa teknisk servicenämnd Kommunstyrelsen Belopp i tkr Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Utveckling av orter och landsbygd Stadskärneutveckling Utveckling av SNIKKE Utveckling av ny "sajt" Stadshuset: anpassning av sammanträdesrum och kontorsutrymme 250 TSF Dokument-/ärendehanteringssystem med e-arkiv Summa kommunstyrelsen TSF: Investeringsprojektet kommer att flyttas över till tekniska serviceförvaltningen för fortsatt hantering Budget 2015, nämndernas budgetar 19(102)

22 Barn- och utbildningsnämnden Belopp i tkr Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Inventarier, förskola/grundskola Inventarier gymnasieskola Tuvan Ny förskola Inventarier Bu-lokaler ospec Lekplatsutrustning Säkerhet förskolor t.ex staket Annebergsskolan - Inventarier Åkerskolan Åkerskolan - Inventarier 750 Hultetskolan - Inventarier Runnerydsskolan - Inventarier Brinell Omklädningrum TSF Norråsaskolan 400 Projektering Tag-system Idrottshallar TSF Särskolan 150 Emåskolan Folkets hus 200 Åkerskolan gymnastiksal - renovering omklädningsrum TSF Signalförstärkare Fredriksdal 60 TSF Malmbäcks skola WC 150 TSF Summa barn- och utbildningsnämnd TSF: Investeringsprojektet kommer att flyttas över till tekniska serviceförvaltningen för fortsatt hantering Budget 2015, nämndernas budgetar 20(102)