Bo bra på äldre dar. Kreativitet och nytänkande när det gäller bostäder och boendemiljö för äldre Slutrapport

Transkript

1 Bo bra på äldre dar Kreativitet och nytänkande när det gäller bostäder och boendemiljö för äldre Slutrapport 1

2 Bo bra på äldre Kreativitet och nytänkande när det gäller bostäder och boendemiljö för äldre Hjälpmedelsinstitutet 2

3 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Tomas Lagerwall tillsammans med Karin Månsson, Stig Dedering, Annica Lindgren, Jan Paulsson, Eva Magnusson och Jesper Lindström. URN:NBN:se:hi (pdf) URN:NBN:se:hi (html) Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI. 3

4 Innehåll Innehåll... 1 Kapitel 1 Inledning och bakgrund... 1 Sammanfattning... 1 Summary in english... 3 Kapitel 2 Regeringsprogrammets vision och mål... 4 Vision... 4 Mål/syfte... 4 Delmål... 4 Primära målgrupper... 5 Kapitel 3 Ekonomisk redovisning för uppdraget Bo bra på äldre dar... 6 Kapitel 4 Regeringsprogrammets olika faser... 6 Kapitel 5 Organisation... 7 Kapitel 6 Samråd och beredningsgrupper... 8 Kapitel 7 Kommunala förstudier Kapitel 8 Allmän utlysning förstudier m.m Kapitel 9 Nätverksarbete Kapitel 10 Kommunal- och regional fysisk och annan kommunal och regional planering Kapitel 11 Projektresultat i sammanfattning Kommuner tar ett helhetsgrepp Behov och önskemål Behov hos särskilda grupper Tillgänglighet och trygghet Utbyggnad och utveckling av boendeformer Utformning av miljöer Träffpunkter Välfärdsteknologi i boendet Seniorboende tillsammans Regional samverkan Kommentar Kapitel 12 Arkitekttävlingar, inklusive studenttävling Studenttävling Kapitel 13 Riktade uppdrag Inventeringsverktyg för att bedöma tillgänglighet och användbarhet.. 26 Rollatortillgänglighet Flyttmönster - Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar 28 Internationell studie... 30

5 Studie och utvärdering av arkitekttävlingar och entreprenad- och arkitekttävling Hygienrum (2 uppdrag) Kapitel 14 Internationellt arbete Kapitel 15 Informationsinsatser Strategi Budskap Delbudskap Kanaler Webbplats Press Seminarier, mässor och konferenser Event Bo bra på äldre dar - en framtidskonferens Publikationer Bok om Bo bra på äldre dar Kapitel 16 Slutsatser och rekommendationer Samverkan när det gäller bostadsförsörjning Breddat utbud av bostäder och boendeformer för äldre Överkomliga boendekostnader Förbättrad tillgänglighet och användbarhet till bostäder och boendemiljöer Forskning, utveckling, utbildning, erfarenhetsutbyte och information Följande stafettpinnar delades ut vid Framtidskonferensen Till regeringen Till riksdagen Till Sveriges Kommuner och Landsting Till Pensionärsrörelsen Till Hjälpmedelsinstitutet Kapitel17 Utvärdering Kapitel 18 Sammanställning av Bilagor... 48

6 Kapitel 1 Inledning och bakgrund Regeringen beslöt den 15 juli 2010 att ge Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att genomföra programmet Bo bra på äldre dar. Detta är slutrapport för regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar. Årsrapporter för 2010 och 2011 återfinns som bilaga 1 respektive 2. För att inte slutrapporten ska bli för omfattande, hänvisas till dessa båda rapporter vad gäller inledning, bakgrund och verksamhet för de båda åren. Nytänkande och utveckling har varit ledord för arbetet. Vision och mål för arbetet finns beskrivet i kapitel 2 - Regeringsprogammets vision och mål. Sammanfattning Den 27 månader långa resan med regeringsprogrammet Bo bra på äldre dar har resulterat i 76 projekt i 58 kommuner. Fyra nätverk har bildats med 50 deltagande kommuner. Programmet har dock haft kontakt med många fler kommuner. Tre arkitekttävlingar och en kombinerad entreprenör- och arkitekttävling har fått stöd, liksom en idétävling för studenter. Sju riktade uppdrag har också genomförts. De tre olika utlysningarna finns beskrivna i var sitt kapitel i denna rapport, liksom arkitekttävlingarna och de riktade uppdragen. En beskrivning och analys av resultaten finns i ett särskilt kapitel. Bo bra på äldre dar har haft ett omfattande samråd med Arbetsmiljöverket, Boverket och Socialstyrelsen liksom med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), med pensionärsorganisationerna, funktionshinderrörelsen och anhörigorganisationer. Ett omfattande informationsarbete har varit en given del av arbetet. Utställningen 1/5 del av ditt liv bo bra på äldre dar har tagits fram tillsammans med Arkitekturmuseet och invigdes av Barbro Westerholm den 16 november. Från mars 2013 är det tänkt att utställningen ska turnera i Sverige. 1

7 En framtidskonferens, baserad på arbetet inom Bo bra på äldre dar, genomfördes den november 2012 i Stockholm med cirka 220 deltagare från hela landet. Konferensen var uppbyggd kring olika workshops där deltagarna, efter inspiration från olika talare, fick möjlighet att diskutera och konkretisera frågeställningar kring bostäder och boendemiljöer för äldre. Konferensdeltagarna fick också i uppgift att fundera över vad de personligen kan göra när det gäller bostäder och boendemiljöer för äldre och vad den organisation de representerar t.ex. den kommun de är verksamma i kan göra. I den avslutande paneldebatten fick företrädare för regeringen, riksdagen, SKL, bygg- och fastighetsbranschen och pensionärsrörelsen med sig stafettpinnar. Dessa finns beskrivna i kapitlet Projektresultat i sammanfattning. Under 2012 har minst ett 60-tal presentationer gjorts i Sverige och vid internationella konferenser och seminarier av personal från Hjälpmedelsinstitutet eller personer från projekten. Många artiklar har skrivits om bostäder och boendemiljö för äldre och Bo bra på äldre dar har säkert bidragit till den ökande medieuppmärksamheten. Nyhetsbrev har tillsammans med ett antal trycksaker och projekt finansierade av regeringsprogrammet spridit goda exempel, inspiration och kunskap. Många frågar sig vad som händer när Bo bra på äldre dar upphör. Många processer, som har startats i kommuner som fått stöd av Bo bra på äldre dar, kommer att fortsätta. Vad som händer bland de kommuner som inte deltagit i eller nåtts av regeringsprogrammet är oklart. Här behövs stöd och insatser från nationella organ som regeringen och SKL. Nätverksarbetet har varit mycket uppskattat, vilket framgår av den utvärdering som gjorts bland deltagande kommuner. Vad som händer efter Bo bra på äldre dar är oklart. Visst nätverksarbete, bland kommuner som deltagit i regeringsprogrammet, kommer säkert att fortsätta. Om kapacitet finns att utvidga samarbetet till kommuner som inte deltagit i Bo bra på äldre dar är osäkert. Kvarboendeprincipen bygger på att äldre ska bo kvar i sina vanliga bostäder och inte flytta till särskilt boende. Detta förutsätter bra, tillgängliga och användbara bostäder för äldre. Här finns mycket att göra. Välfärdsteknologi kan spela en viktig roll, men får en begränsad betydelse för äldre som bor i olämpliga bostäder. Hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal kan göra ett 2

8 bättre arbete och spara pengar, framförallt åt kommunerna, med hjälp av välfärdsteknologi, med bibehållen eller högre livskvalitet för äldre. För att satsningen på välfärdsteknologi i bostäder och boendemiljöer ska lyckas, krävs fortsatt engagemang från framförallt regering, riksdag och SKL. Detta är något av vad Hjälpmedelsinstitutet planerar att göra: En bok Bo bra på äldre dar kommer att ges ut i februari Den 11 december genomförs ett nordiskt seminarium om bostäder och boendemiljöer i de nordiska länderna. Seminariet genomförs av Hjälpmedelsinstitutet och Nordens välfärdscenter tillsammans med NBO, (Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer), Boverket, Arkitekturmuseet och RI Norden. Hjälpmedelsinstitutet har gjort ett s.k. Commitment för att delta i europeiska aktiviteter inom ramen för EUs program European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing. Dessutom kommer ett 15-tal projekt att resultera i skrifter i vetenskapliga serier eller böcker, som ges ut av projektägarna själva Summary in english The Swedish Ministry of Health and Social Affairs commissioned in July 2010 the Swedish Institute of Assistive Technology (SIAT) to carry out a program in English called Growing Older Living Well, with the aim to stimulate innovation, creativity and new ideas on the planning and design of housing and environment for older persons. Target group was primarily municipalities. This is the final report sent to the Swedish Government, delivered November 30, projects have received funding from the program and 58, out of 290, municipalities have participated in the program. Many projects were studies at municipality levels regarding housing conditions and older persons needs and expectations around their housing situation. Many older persons prefer to remain living in their home as long as possible. This is also in line with the government policy. However, this becomes a problem when more than 50% of the age group older than 65 live in inaccessible houses or apartments, not adapted to older persons living conditions and needs. Three architecture competitions and one entrepreneur and architecture competition have received support from Growing Older Living Well. 3

9 Problems encountered include lack of co-operation and co-ordination within and between municipalities, many inaccessible apartments and houses and high construction costs. Political actions are needed at national as well as municipality levels. An exhibition 1/5 of your life Growing Older Living Well has been set up at the The Swedish Museum of Architecture (Arkitekturmuseet) on November 2012 and will tour the country from March A national conference targeting the future and what will happen when the program ends, was held in Stockholm, November Kapitel 2 Regeringsprogrammets vision och mål Vision Bättre livskvalitet för äldre genom ett varierat och ändamålsenligt utbud av bostäder och boendemiljöer. Mål/syfte 1. Målgrupperna har förmedlats goda exempel på nytänkande, kreativitet och utveckling vad gäller boende för äldre 2. Målgrupperna har tillgång till kunskap om bostäder och boendemiljöer för äldre 3. Målgrupperna har ökad kunskap om boendeformerna för äldre och om hur de kan samverka. Delmål 1. Regeringsuppdraget har bidragit till en samverkan mellan politiker, förvaltningar, verksamheter, aktörer, äldre och deras organisationer, samt anhöriga och deras organisationer. 2. Kommuner har verktyg för att underlätta fysisk och regional planering. 3. Kommuner har förmedlats kunskap om behov, erfarenheter samt idéer, som uppdraget förvärvat genom utlysningar om kommunala förstudier. 4

10 4. Kommuner och andra aktörer har förmedlats kunskap om behov, erfarenheter samt idéer som programmet har förvärvat genom utlysningar och eventuella riktade uppdrag. 5. Kommuner och regioner har förmedlats kunskap om behov, erfarenheter samt idéer som programmet har förvärvat genom utlysningar kring den fysiska kommunala och regionala planeringen. 6. Minst två kommunala arkitekttävlingar har genomförts. Primära målgrupper Ledande politiker i kommunerna som berörs av frågorna som: Kommunstyrelsens ordförande Socialnämndens ordförande (eller motsvarande) Byggnadsnämndens ordförande Andra politiker i ovan nämnda nämnder Andra tongivande politiker i kommunerna, t ex oppositionsråd etc. Tjänstemän i chefställning i kommuner som berörs av frågorna som: Kommundirektörer Stadsarkitekter Socialchefer Vård och omsorgschefer Andra berörda tjänstemän i kommuner som: Personer som arbetar med äldrefrågor, bostadsplanering och vård och omsorgsfrågor Bo bra på äldre dar har anlitat Håkan Selg som utvärderare. Han har i sitt arbete utgått från programmets vision och mål. Håkan Selgs utvärderingsrapport återfinns som bilaga 5. Konsultföretaget Contextio Ethnografic AB har genomfört en enkät och intervjuundersökning där det bland annat sägs Enligt en majoritet av tjänstemännen har Bo bra på äldre dar bidragit till att kommunala verksamheter i allt större utsträckning arbetar för att åstadkomma samverkan mellan aktörer i frågor som rör bostäder och boendemiljö för äldre. Contextio Ethnografics rapport återfinns som bilaga 6. 5

11 Kapitel 3 Ekonomisk redovisning för uppdraget Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet har av regeringen fått 50 miljoner kronor för att leda programmet Bo bra på äldre dar kronor har fördelats till sökande, främst kommuner, som resultat av tre olika utlysningar, samt till arkitekttävlingar. Kostnader för att genomföra programmet, främst informationsarbete, uppgår till kronor. Deltagaravgifter från deltagare i framtidskonferensen den november uppgår till kronor, har krediterats informationsverksamhetens utgifter. Hjälpmedelsinstitutets egna kostnader uppgår till varav täcks av regeringens medel till Hjälpmedelsinstitutet. Då de totala utgifterna uppgår till har kronor återbetalats. Hjälpmedelsinstitutet hade anmält sitt deltagande i två mässor; Samhällsbyggardagen och Bygg- och fastighetsutvecklingsdagarna och därvid betalat monteravgifter på tillsammans kr. Båda evenemangen ställdes in. Hjälpmedelsinstitutet har vid flera tillfällen och på olika sätt kontaktat arrangörerna och krävt återbetalning. Så har dock inte skett och båda fordringar får betraktas som osäkra. I bilaga 3, Ekonomisk slutredovisning och bilaga 4, Sammanställning av projekt som fått stöd av Bo bra på äldre dar, samt grad av genomförande och resursanvändning redovisas programmets medel och kostnader. Kapitel 4 Regeringsprogrammets olika faser Arbetet inom Bo bra på äldre dar har bedrivits i flera olika faser: 6

12 Definiera uppdraget, informera om det och sätta upp ett sekretariat - hösten 2010 vilket redovisats i årsrapport för Definiera och formulera utlysningar, informera om utlysningarna och besluta om fördelning av medel - november 2010 maj 2011, vilket redovisats i årsrapport för Definiera och ge stöd till arkitekttävlingar - november 2010 oktober Följa projekt som fått stöd - vintern 2011 sommaren Initiera och följa nätverk bland kommuner - juni 2011 oktober Få in rapporter och dra slutsatser från de projekt som avslutas i kommuner våren hösten Sammanställa och föra ut erfarenheter och goda exempel rörande bostäder och boendemiljöer för äldre Genomföra utställning och framtidskonferens - hösten Kapitel 5 Organisation Bo bra på äldre dar har hela tiden varit organisatoriskt placerad inom Utvecklingsavdelningen (tidigare avdelningen för Teknik- och metodutveckling), Hjälpmedelsinstitutet, där Claes Tjäder är avdelningschef. Programmets samordnare Tomas Lagerwall rapporterar till Claes Tjäder. Programmets sekretariat inom Hjälpmedelsinstitutet har gradvis byggts ut och har under 2012 bestått av sju personer: Annica Lindgren, informationsansvarig. Kommunikationsstrateg och dessutom legitimerad arbetsterapeut. Eva Magnusson, utredare. Arkitekt som framförallt arbetat med arkitekttävlingar, inklusive studerandetävlingar. Jan Paulsson, utredare. Arkitekt och professor emeritus i arkitektur från Chalmers tekniska högskola. Har framförallt arbetat med att analysera inkomna rapporter och bevaka forsknings- och utvecklingsaspekter. Jesper Lindström, administratör. Är dessutom utbildad fotograf. 7

13 Karin Månsson, utredare. Arkitekt som arbetat med utlysningar, nätverksarbete och riktade uppdrag. Har varit kontaktperson för södra nätverket. Stig Dedering, utredare. Arkitekt som arbetat med utlysningar och i viss utsträckning arkitekttävlingar. Har varit kontaktperson för norra och östra nätverken. Tomas Lagerwall, samordnare. Socionom med vidareutbildning i rehabilitering och folkhälsa. Hedersdoktor i rehabilitering vid Kobe Gakuin university. Har varit kontaktperson för västra nätverket. Sekretariatet har haft arbetsgruppsmöten i stort sett varje vecka. Flera andra personer från Hjälpmedelsinstitutet har på olika sättet bidragit till arbetet, bland andra Ingela Sedin-Nilsson, som också arbetat inom regeringsprogrammet Teknik för äldre. Ingela Sedin-Nilsson har en bakgrund som förvaltare av hyresfastigheter i större kommunala bostadsbolag. Hjälpmedelsinstitutets ledningsgrupp har även varit styrgrupp åt Bo bra på äldre dar. Följande personer har under 2012 ingått i styrgruppen: Jan Grönlund, institutets direktör, samt avdelningscheferna Claes Tjäder, Jörgen Hellberg, Nina Lindqvist, Ulrika Brändström och Veronica Hedman. Kapitel 6 Samråd och beredningsgrupper Bo bra på äldre dar har under 2012 haft tre samrådsmöten med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Boverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket, varav två tillsammans med nodledarna. Följande personer från myndigheter och SKL har deltagit i samrådet under 2012: Anette Jansson och Anna Lilja Qvarlander SKL Ulla Rosenius, Arbetsmiljöverket Birgitta Wadqvist och Annette Rydqvist, Boverket Gert Alaby, Socialstyrelsen 8

14 Dessutom har sekretariatet haft många informella kontakter, per telefon eller mejl med gruppen. Slutsatser har stämts av och fortsatt arbete efter det att Bo bra på äldre dar slutförts, har diskuterats med representanter för myndigheterna och SKL. Bo bra på äldre dar har under 2012 haft tre samrådsmöten med pensionärsorganisationer, anhörigas riksförbund och funktionshinderorganisationer. Funktionshinderorganisationerna har framhållit att personer som levt med funktionsnedsättningar en stor del av livet har sina behov med sig upp i åren och dessutom ökar behoven när de åldras. T.ex. har företrädare för döva och dövblinda personer pekat på behovet av bra särskilda bostäder där äldre döva och dövblinda personers behov kan tillgodoses. Ett avslutande möte mellan pensionärsorganisationer och funktionshinderorganisationer hölls den 29 augusti då 11 personer deltog och då bland annat följande framfördes: Kongressen i PRO har fattat ett beslut om att vi ska utarbeta ett boendeprogram där vi faktiskt kommer med konkreta förslag om hur boendet borde se ut, hur det kan finansieras och så vidare. Viktigt att det skapas bra bostadsområden, tillgängliga och estetiska osv men också med en rimlig kostnad på boendet, folk måste ha råd att bo och man måste bygga för alla. Konflikten finns mellan förvaltningens önskemål om låga kostnader och vår önskan om bra boenden - det är svårt att nå politikerna. Representant från SPF. Hjälpmedelsinstitutets Utvecklingsråd för boendefrågor har också fått kontinuerlig information om och diskuterat Bo bra på äldre dar. Hjälpmedelsinstitutet deltar sedan flera år i samarbete med SABO, Fastighetsägarna, Boverket och SKL, vilket utnyttjats för information och samråd kring bl.a. Bo bra på äldre dar. 9

15 Kapitel 7 Kommunala förstudier Bo bra på äldre dars första utlysning om projektstöd omfattade kommunala behovsinventeringar och förstudier inför nybyggnad eller ombyggnad av befintligt bostadsbestånd. Utlysningen inriktades huvudsakligen mot senioroch trygghetsboende samt vård- och omsorgsboende (särskilt boende). Sökande skulle vara kommuner. Den totala projekttiden var mindre än ett år. 12 ansökningar omfattande 16 kommuner, bedömdes kvalificerade för stöd från Bo bra på äldre dar och cirka 7,2 miljoner kronor fördelades. Nio av projekten har använt hela eller så gott som hela det anslagna beloppet. Inom Trollhättans projekt har man till exempel haft svårigheter att få med äldre födda i andra länder i arbetet. I Karlskrona har resultaten vad gäller utlandsföddas boendepreferenser inte blivit så omfattande som avsetts. Nordanstigs projekt bedöms uppfylla både mål och syfte, men har genomförts på något annorlunda sätt än planerat. Inkomna projektredovisningar har granskats av ansvarig tjänsteman. Granskningen gällde huruvida redovisningen kom in i tid, om rapporten hade godtagbar kvalitet och om samtliga handlingar fanns med. Redovisningen skulle innehålla projektrapport, engelsk sammanfattning, utvärderingsrapport och ekonomisk redovisning. Först efter godkänd granskning har resterande projektmedel betalats ut. Samtliga projekt uppges ha gett värdefulla bidrag inom olika områden, till kommunernas fortsatta arbete med bostäder och boendemiljöer för äldre. I Karlskrona, Burlöv och Gävle har behovsstudierna gett underlag för de arkitekttävlingar som genomförts. I Luleå har ett kommunalt regelverk för trygghetsboende tagits fram och fastställts av kommunfullmäktige. I Karlskronaprojektet visar man att det finns en utvecklingspotential för välfärdsteknologi och att det behövs både teknisk och social support. Den behovsinventering Mjölby kommun gjort, betonar att såväl tillgänglighet för de boende som god arbetsmiljö för personal behövs. 10

16 Kapitel 8 Allmän utlysning förstudier m.m. Under programmets första tid framfördes synpunkter på att endast kommuner skulle kunna söka medel från Bo bra på äldre dar. Efter diskussioner med styr- och samrådsgrupperna och samråd med Socialdepartementet genomfördes en så kallad allmän utlysning om förstudier med mera kring bostäder och boendemiljöer för äldre. Syftet var att på nationell nivå ta till vara kunskap och erfarenheter som kan få strategisk betydelse. Utlysningen omfattade bland annat kartläggning av kunskapsläget och identifiering av kunskapsluckor, erfarenhetsåterföring och metodutveckling och belysning av socioekonomiska aspekter. Förutom till kommuner riktade sig denna utlysning till forskare, företag och det civila samhället. Utlysningen rörde alla former av bostäder för äldre och hur de kan samverka med varandra och med övrigt boende. Efter en samlad bedömning av ansökningarna delades dessa in i tre grupper: kommuner, forskarvärlden och det civila samhället. Ansökningar från kommuner bedömdes särskilt och de som uppfyllde de formella kraven erbjöds att ingå i ett nätverk vilket beskrivs i ett särskilt kapitel om nätverksarbete. Totalt beviljades ca 11,5 miljoner kronor i denna utlysning. Till forskarvärlden beviljades ca 5 miljoner kronor fördelade på 7 projekt och 2,7 miljoner kronor fördelades på 9 projekt till det civila samhället. Kommunförbundet Skåne beviljades kronor till ett projekt och 18 kommuner beviljades vardera kronor för att ingå i nätverk. Kommunerna fördelades på fyra geografiska nätverk och det beslutades att uppdra åt fyra nodledare att hålla samman var sitt nätverk. I huvudsak har projekten genomförts i enlighet med ursprunglig ansökan eller de justeringar som överenskommits under projekttiden och beviljade medel har förbrukats. I flera fall har projekt begärt och fått extra tid för att kunna genomföra sitt uppdrag. I några fall har förändringar skett som stått utanför projektledningens kontroll. Seniorhusföreningen i Karlskrona skulle till exempel genomföra och utvärdera en studiecirkel med boende som avsåg att flytta in i ett hus som ingick i den kombinerade arkitekt- och entreprenadtävling som också fått stöd från Bo bra på äldre dar och som finns beskriven i kapitlet Arkitekttävlingar, inklusive studenttävling. Upphandlingen har försenats och därmed har inte projektet kunnat fullföljas enligt planerna. I andra fall har sökande erbjudits möjligheter att utvidga 11

17 projekten. Projektet Äldreboende för HBT-personer har fått extra medel för att bearbeta en enkät och Boendetrygghet för äldre kvinnor för att omarbeta sin rapport till en bok att ges ut på Svensk Byggtjänsts förlag. Projekten och därmed också rapporterna i denna utlysning har mycket olika karaktär. I flera fall resulterar arbetet i rapporter eller handböcker som publiceras och sprids via extern utgivare eller i egna rapportserier. Två av rapporterna kommer att ges ut genom Svensk Byggtjänsts förlag och ett tiotal projekt resulterar i rapporter eller böcker som sprids av projektägarens egen organisation. Exempel på sådana skrifter är Micasas projekt om Måltidsmiljö i äldres boende och Fastighetsägarnas projekt Entreprenörer skapar välfärd. Inkomna projektredovisningar har granskats av ansvarig tjänsteman. Granskningen gällde om rapporten hade godtagbar kvalitet, huruvida redovisningen kom in i tid och om samtliga handlingar fanns med. Redovisningen skulle innehålla projektrapport, engelsk sammanfattning, utvärderingsrapport och ekonomisk redovisning. Först efter godkänd granskning har resterande projektmedel betalats ut. Kapitel 9 Nätverksarbete I den andra ansökningsomgången fanns inte utrymme att ge stöd till samtliga sökande kommuner som bedömdes ha projekt i enlighet med regeringsuppdragets intentioner. Alternativen var därför att ge avslag på formella grunder eller söka annat sätt, att i enlighet med utlysningens intentioner, stötta kommunerna. Efter samråd med såväl Socialdepartementet, SKL och myndigheter som med Hjälpmedelsinstitutets ledningsgrupp, beslöts att initiera ett nätverksarbete. Fyra nätverk bildades; norr, öster, väster och söder. Avsikten är att nätverken ska leva vidare efter det att stödet från regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar upphört. Kommuner som uppfyllde formella krav i sina ansökningar erbjöds kr vardera för att ingå i nätverk. I praktiken innebar det samtidigt att de fick avslag på sin projektansökan. Förutom de kommuner som fått stöd för att ingå i nätverk i andra utlysningsomgången, erbjöds de kommuner som fått projektstöd i första utlysningsomgången att ingå i nätverk. Därefter erbjöds även de kommuner som beviljades projektstöd i tredje utlysningsomgången att ingå i 12

18 nätverken. Även några aktörer från det civila samhället och företag som fått stöd i andra utlysningsomgången deltar i nätverksarbetet. Några kommuner som berörts av projektarbete utan att ha egna projektmedel deltar i också nätverksarbetet. Flera kommuner som inte deltagit i projekt som finansierats av Bo bra på äldre dar har visat intresse av att ingå i nätverken, men har inte kunnat erbjudas plats. Förhoppningen har emellertid varit att bredda och utvidga nätverken efter det att regeringsprogrammet avslutats. Om och hur detta kommer att kunna ske är, när denna rapport skrivs, oklart. Avsikten med nätverken är att verka för ökad samverkan inom och mellan kommuner, bygga upp kompetens och underlätta strategiskt arbete. Fyra nodledare, som tillsammans har bred erfarenhet av och kunskap om planering av bostäder och boendemiljöer för äldre, rekryterades för att leda arbetet i vart och ett av de fyra nätverken. Deras uppgift är främst att hålla ihop och leda nätverken Nodledarna är: Leif Wikman, tidigare socialnämndsordförande i Luleå och med stor erfarenhet av äldrefrågor i kommunalt arbete. Leif Wikman är nodledare för det norra nätverket. Elin Blume arbetar med bostadsfrågor vid Länsstyrelsen i Stockholm. Elin Blume är nodledare för det östra nätverket. Lisbeth Lindahl arbetar som forskare vid FoU i Väst/GR. Lisbeth Lindahl är nodledare för det västra nätverket. Britt Östlund är docent vid institutionen för designvetenskap vid Lunds Universitet och nodledare för det södra nätverket. Ett kick-off möte hölls i Göteborg den augusti 2011, där nodledarna och personal från Bo bra på äldre dars sekretariat med flera deltog. Därefter har nodledarna träffats ytterligare fyra gånger för att planera sina respektive nätverksträffar samt ett gemensamt nätverksmöte 21 november 2012, i anslutning till Bo bra på äldre dars framtidskonferens november i Stockholm. Nodledarna har arbetat fram en gemensam struktur för nätverksträffarna. Nätverken har träffats tre till fyra gånger var och respektive kontaktperson från Bo bra på äldre dars sekretariat har deltagit. Träffarna har omfattat inspirationsföreläsningar, studiebesök, erfarenhetsutbyte med mera. 13

19 Flera av de kommuner som sökte medel i andra utlysningen och fick erbjudande att medverka i nätverken men avslag på sin ursprungliga ansökan, har samtidigt med nätverksarbetet också arbetat med sina ursprungliga projekt. Ett exempel är Umeå kommun som har genomfört studier av bostadsförsörjning för den växande äldregruppens behov samt tillgänglighet till service. Dessa studier utgjorde underlag för temadiskussionen vid norra nätverkets andra möte. Ett annat exempel är Höganäs kommun som har genomfört den ortsanalys i Nyhamnsläge, som de ursprungligen sökt medel för, och delat med sig av sina erfarenheter inom södra nätverket. Ytterligare ett exempel är Botkyrka kommun där Mångkulturellt centrum genomfört en studie av uppfattningen om äldreomsorgen bland äldre med utländsk bakgrund. Denna studie kompletterar på ett bra sätt de studier med etnisk inriktning som gjort inom Bo bra på äldre dars projekt. Frågan om nätverkens fortlevnad efter programmets avslutning har behandlats av nätverken själva och tagits upp vid samrådsmöten vid flera tillfällen. En förutsättning för att de ska kunna leva vidare och utvecklas bedöms vara att det finns en huvudman för dem och viss finansiering. Boverket, SKL, Hjälpmedelsinstitutet och länsstyrelserna har föreslagits som huvudman men någon lösning finns inte när regeringsprogrammet avslutas. Nätverken avser emellertid att hålla fortsatt kontakt med hjälp av sociala medier och möten i väntan på en lösning. Nätverkskommunerna har rapporterat sitt arbete till respektive nodledare. Nodledarna har också genomfört en enkätundersökning till samtliga som deltagit i nätverken. De har därefter gemensamt rapporterat nätverksarbetet tillsammans med utvärdering av nätverksarbetet, till Hjälpmedelsinstitutet, bilaga 7 och 8. Kapitel 10 Kommunal- och regional fysisk och annan kommunal och regional planering Den tredje och sista utlysningen om projektstöd inom Bo bra på äldre dar föregicks av ett omfattande internt och externt samråd med bl.a. Boverket, Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och SKL som resulterade i följande beskrivning: stöd till projekt kring kommunal och regional fysisk planering 14

20 samt regionala och kommunala initiativ rörande bostäder och boendemiljöer för äldre. I denna utlysning riktades stödet till: Kartläggning och inventering av tillgänglighet och användbarhet. Strategiska insatser i anslutning till fysisk kommunal och regional planering. Strategiska kommunala och regionala initiativ. Stimulansåtgärder kring information och strukturerad tillsyn av arbetet med enkelt avhjälpta hinder enligt plan- och bygglagen (PBL). Utvecklingsarbete och innovationer kring åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet. Uppföljning och utvärdering av insatser inom området äldres bostäder och boendemiljöer. Alla former av bostäder och boendemiljöer omfattades av denna utlysning. Inriktningen var dock huvudsakligen boendeformer som särskilt vänder sig till äldre som senior- och trygghetsboende, samt särskilt boende (vård- och omsorgsboende) där biståndsbeslut krävs, dock ej korttidsboende. Bostäder och boendemiljöer för äldre ingår i det kommunala ansvaret för bostadsförsörjning. Det kom in 23 ansökningar till ett sammanlagt belopp om 14,9 miljoner. 16 ansökningar fick stöd om tillsammans 7,8 miljoner. En kommun som beviljats stöd drog tillbaka sin ansökan. Flera projekt har förbrukat mindre pengar än som beviljats. Den snäva tidsramen har gjort det svårt att helt fullfölja ambitionerna i ansökan. De genomförda projekten svarar i stora delar mot det som stödet riktades till i denna omgång. Det regionala perspektivet saknas emellertid. Ett skäl kan vara den snäva tidsramen. Det tar tid att rigga projekt med flera kommuner inblandade om det inte redan finns ett etablerat samarbete. Vidare saknas projekt som handlar om information och strukturerad tillsyn av arbetet med enkelt avhjälpta hinder enligt PBL. Däremot är tillgänglighet till den fysiska miljön i fokus i några av projekten. Arbetsmodeller har utvecklats och inventeringar och kartläggningar har genomförts till grund för konkreta åtgärder för en förbättrad tillgänglighet. De flesta av projekten syftar till att skaffa kommunen ett bättre planeringsunderlag med hjälp av enkäter, 15