Projekt om äldres bostäder och boendemiljöer! Fler goda exempel från Bo bra på äldre dar

Transkript

1 Projekt om äldres bostäder och boendemiljöer! Fler goda exempel från Bo bra på äldre dar

2 Nu pågår ett 50-tal projekt om bra boende för äldre! Välkommen till en broschyr med intressanta projektidéer om hur vi kan få fram bra bostäder och boendemiljöer för äldre. Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, som drivs av Hjälpmedelsinstitutet, går nu in på sitt sista verksamhetsår och alla våra utlysningar är avslutade. Det behövs olika typer av boendeformer för ett ökande antal äldre personer. Högre inkomster och utbildning har för många medfört förbättrad hälsa, ökad medellivsläng och en aktivare livsstil. De allra flesta bor i vanliga bostäder, men över hälften av bostäderna har idag bristande tillgänglighet. Senior- och trygghetslägenheter byggs på många håll i landet, men inte i den takt som antalet lägenheter i vård -och omsorgsboenden minskar. Kommuner och andra aktörer, som fastighetsägare, måste samverka för att få fram bra bostäder och boende alla för äldre, även de som inte har god ekonomi eller hälsa. I den här broschyren berättar vi om några av de drygt 50 pågående projekt som vi stödjer och som ska redovisa sina resultat under Vi har även startat ett nätverksarbete där ett femtiotal kommuner arbetar med strategiska frågor kring bostäder och boendemiljöer för äldre. Det finns inte plats att utförligt berätta om alla projekt i denna broschyr, men mer information finns samlat på vår hemsida Mer läsning om våra projekt finns i broschyren Goda exempel från hela landet. Tomas Lagerwall Samordnare Fler goda exempel Här är några ytterligare projekt som det finns mer information om på vår hemsida. Karolinska Institutet får stöd för att utveckla ett bedömningsinstrument som mäter användbarhet i den befintliga bostaden för personer med funktionsnedsättning. FoU i Väst får tillsammans med kommunerna Ale, Härryda, Mölndal, Kungälv och Tjörn stöd för att undersöka vad som är goda boendemiljöer för äldre och utveckla metoder för att Projektstöd Nätverksarbete Arkitekttävlingar 2

3 praktiskt genomföra inventeringar av fysisk miljö, inklusive bostadsbestånd. Projektet är en fortsättning på en tidigare förstudie inom samma område. Nätverket Aktiv Senior får stöd för att genomföra en inventering i Laholms kommun av 60+ gruppens prioriteringar när det gäller boende och service. De äldre ska få möjlighet att påverka planeringen och utbyggnaden av boende och service för äldre i kommunen. Laholms kommun får även stöd för att tillsammans med Aktiv Senior och Laholmshem utveckla en arbetsmodell för kartläggning och inventering av tillgänglighet och användbarhet i bostadshus och lägenheter i kommunen och hur de motsvarar de äldres behov och önskemål. Informationen samlas in vid hembesök. Borlänge kommun får stöd för att omsätta den boendeplan för äldre som tagits fram tillsammans med det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen. Främst gäller det två särskilda boenden som behöver ersättas. Brukarmedverkan utgör en viktig del av projektet. Dals-Ed kommun får stöd för utformning och kostnadsberäkning av framtidens äldreboende. Det gäller såväl nybyggnation som ombyggnad av kommunens äldreboende liksom förslag till andra former av bostäder som senioroch trygghetsboenden och hur de kan samverka. Köpings kommun får stöd för att tillsammans med boende, fastighetsägare och kommunens förvaltning ta fram underlag för ombyggnation av ett särskilt boende; till en attraktiv miljö för möten, aktiviteter och sinnliga upplevelser. Vaggeryds kommun får stöd för att göra en inventering av äldres inställning till olika alternativa bostadsformer jämfört med andra kommuner av samma storlek. Örnsköldsviks kommun får stöd av de båda regeringsprogrammen Bo bra på äldre dar och Teknik för äldre för att ta fram en metod för dialogkonferens där pensionärer, anhöriga och intressenter från kommunen möter leverantörer av informations- och kommunikationsteknologi samt tekniska hjälpmedel. Bo bra på äldre dar stödjer studier, projekt och kommunala arkitekttävlingar Vi ger stöd till kommunala förstudier, projekt kring den fysiska och regionala planeringen och arkitekttävlingar. Kommuner, forskare och det civila samhället har fått stöd för att bland annat kartlägga tillgänglighet, genomföra behovsinventeringar och strategisk bostadsplanering för äldre. Arkitekttävlingarna om bostäder och boendemiljöer för äldre ska leda till att projekten också genomförs. 3

4 Riktade uppdrag Fem riktade uppdrag har lagts ut av Bo bra på äldre dar för att fylla kunskapsluckor inom följande områden: Äldres flyttmönster motiv, möjligheter och hinder Det finns behov av bättre kunskap om hur äldre flyttar; motiven för att flytta respektive bo kvar, samt vilka möjligheter och hinder som finns för bostäder utifrån äldres behov och önskemål. Den demografiska utmaningen och kommande generationers behov och önskemål tillsammans med den förändring som sker i utbudet av bostäder och boendemiljöer, gör det intressant att studera detta. Målet är att ge kommuner och företag inom bygg- och fastighetsbranschen ett bättre underlag för att kunna möta behov och efterfrågan. Uppdraget genomförs av Lena Magnusson Turner Oslo och Uppsala universitet och Marianne Abrahmsson vid Linköpings universitet. Hur bor äldre i andra länder? Syftet med uppdraget är att ta fram ökad kunskap om hur det ser ut i andra länder och goda exempel, som kan vara till nytta vid utformning av bostäder och boendemiljöer för äldre i Sverige. Uppdraget utförs av Kerstin Kärnekull vid Bo i Gemenskap och ska resultera i en rapport där goda exempel lyfts fram. Katalog över inventeringsverktyg Kommuner har efterlyst information om vilka inventeringsverktyg för tillgänglighet som finns och hur de kan användas. Uppdraget ska resultera i en katalog med en beskrivning av inventeringsverktyg så att användaren kan bedöma vilket verktyg som är lämpligast i den aktuella situationen. Uppdraget utförs av Lisbeth Lindahl och Katarina Idegård vid FoU i Väst/GR. Bruksmått för rollatorer Rollator är ett av de vanligaste hjälpmedlen i Sverige och minst personer använder rollator. För användning av rullstol finns definierade bruksmått som relateras till byggreglerna. För rollator finns inte motsvarande normerande bruksmått. Hanna Svensson vid KTHs Centrum för Hälsa och Byggande har fått uppdraget att beskriva brukarmått för de rollatorer som ofta används av äldre. 4 Utvärdering av arkitekttävling och entreprenörsupphandling Arkitekturskolan, KTH ska göra en studie och utvärdering av arkitekttävlingarna och entreprenörsupphandlingen och beskriva hur processen fungerar. Utvärderingen ska ge ett bättre underlag för att bedöma om arkitekttävlingar är ett lämpligt instrument för att främja utveckling av fler och bättre bostäder och boendemiljöer för äldre. Uppdraget genomförs av Magnus Rönn och Jonas Andersson.

5 Förstudier i hela landet Bo bra på äldre dar ger stöd till såväl förstudier som projekt kring regional och kommunal fysisk planering över hela landet. Närmare 50 projekt har påbörjats och som drivs av kommuner, forskare och det civila samhället. Här presenteras ett mindre urval och det finns mer att läsa om alla projekt på vår hemsida Vision Mötesplats Mölle Falkenberg vill ge äldre som bor i kommunens centrala delar ökade möjligheter till ett socialt och aktivt liv. Kommunen ska skapa flexibla mötesplatser i centrum och ska undersöka vad äldre och andra i området har för önskemål. Tekniklösningar och tillgängligheten ska även studeras. Falkenbergs kommun, Hallands län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 21,7 procent. Syftet är att undersöka såväl innehåll, tillgänglighet och organisation som passar äldre. Även förslag på affärsmodell och finansiering ska tas fram. Målet är att skapa en unik mötesplats med ett brett utbud av aktiviteter för de boende i området. Äldre i centrum Skärholmens stadsdelsförvaltning i Stockholm ska undersöka hur det offentliga rummet i stadsdelscentrum kan utvecklas för att äldre ska trivas och klara sig bättre på egen hand. Studien förläggs till fyra stadsdelscentrum i stadsdelen Skärholmen; Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Projektet ska undersöka hur offentliga platser kan utvecklas för att upplevas trevligare och tryggare och vara mer funktionella för äldre personer. Genom gåturer och spontanintervjuer ska förståelsen öka för hur de studerade platserna kan utvecklas. Stockholms stad, Stockholms län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 14,1 procent. Kunskapen ska användas i den fysiska planeringen och för att bättre förstå äldres behov i centrumanläggningar. 5

6 Burlöv kommun, Skåne län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 17,1 procent. Framtidens boende för äldre granne med 1700-talet Burlövs kommun är en snabbt växande kommun i Öresundsregionen. Idag har kommunen invånare, men inflyttningen är stor och bara den nya stadsdelen Kronetorp är tänkt för invånare. I Arlöv, intill motorvägen mellan Malmö och Lund, planeras den nya stadsdelen. I centrum av den nya bebyggelsen, vid en 1700-tals gård, ska framtidens äldrebostäder byggas. I Burlöv beräknas antalet äldre över 65 år öka med drygt 400 personer inom tio år. Den stora inflyttningen kan också påverka antalet äldre de kommande åren. Var fjärde invånare är född i annat land, vilket är en utmaning när det gäller planeringen av bostäder och boendemiljöer för kommunens äldre. Burlöv har fått stöd för att genomföra en kartläggning av befolkningens synpunkter, önskemål och behov av boendemiljöer för äldre, samt för en arkitekttävling. 6

7 En enkät sänds till personer i åldern år i kommunen, berättar Therese Nilsson, projektledare för projektet Framtidens boende för äldre. Enkäten tar upp hur man vill bo som äldre, till exempel om man vill bo med andra äldre eller mer blandat och den kommer att ligga till grund för en arkitekttävling i den del av det framtida Kronetorpsområdet som ligger närmst Kronetorps gård. Man kommer också att genomföra fokusgrupper, såväl med äldre som medarbetare inom äldreomsorgen. Samarbete mellan kommunförvaltningarna Therese Nilsson arbetar på kommunens socialförvaltning och har god kontakt med andra förvaltningar i kommunen. Inför arbetet med den nya översiktsplanen finns det ett nära samarbete mellan oss på socialförvaltningen och de som arbetar med planfrågor. Projektet som nu ska genomföras är ett samarbetsprojekt mellan olika förvaltningar och det kommunala bostadsbolaget Burlövs Bostäder. Kommunen har en referensgrupp där företrädare för pensionärsrådet och handikapprådet följer projektet, som har flera mål vid sidan av kartläggningen. Arbetet kretsar kring planeringen av den nya stadsdelen Kronetorp som ska bli en åldersintegrerad stadsdel. Arkitekttävling Startskottet för hela Kronetorpsområdet blir den arkitekttävling som genomförs inom ramen för Framtidens boende för äldre. Vi har inte haft någon regelrätt arkitekttävling tidigare i kommunen, berättar Mona Svensson, stadsarkitekt i Burlöv som väntar på vilka arkitektbyråer som ska anmäler intresse. Men jag hoppas på att många är intresserade. Bra boende för äldre är en viktig fråga. Utgångspunkten är att det vinnande förslaget ska förverkligas. Tre byråer ska väljas ut och lämna förslag på 100 bostäder för äldre placerade runt 1700-talsgården Kronetorp. Det kan vara lägenheter eller friliggande villor. Förslagen ska bygga på förstudien och vad som kommer fram inom projektet Framtidens boende för äldre, men också annan information. Det blir sedan en förhandling med den byrå som vinner. Den privata markägaren, Kronetorp Park AB, är angelägen om att komma igång med byggandet. Åldersintegrerad stadsdel Visionen är att skapa en åldersintegrerad stadsdel, där den äldre delen av befolkningen ska bo omgiven av barn, ungdomar och andra vuxna. Framtidens bostäder för äldre ska byggas i centrum av kommunen! 7

8 Bättre boendemiljöer räddar liv vid värmeböljor Allt fler äldre dör under värmeböljor, det gäller även i Sverige. Om det beror på hur vi bor och lever idag, och vad som i så fall kan förändras i äldres boende, ska undersökas av Umeå universitet. Umeå Universitet Forskning för att anpassa och utveckla bostäder efter äldres behov. Bra bostäder för äldre handlar om många olika delar. En viktig fråga är hur vi påverkas rent fysiskt av boendemiljön. Forskare vid Umeå universitet har under många år studerat hur värme påverkar oss och inte minst äldres ökade dödlighet under värmeböljor. Blir det ordentligt varmt, och vi talar om svenska temperaturer, ökar dödligheten med upp till 20 procent i riskgrupperna bland äldre, berättar Bertil Forsberg som är professor i miljömedicin. I en studie som genomfördes vid universitet för några år sedan konstaterades att för varje grad temperaturen går upp på sommaren ökar dödligheten med en och en halv procent bland personer över 64 år. Är dygnstemperaturen över 22 grader blir det en extra värmeböljeeffekt som ökar dödligheten ännu mer. De faktorer som ökar riskerna är dels hur varmt det är, och dels hur länge värmen stannar. Det inträffar perioder nästan varje sommar även i Sverige med kraftigt förhöjda temperaturer som leder till ökad dödlighet bland äldre, framhåller Bertil Forsberg. Små lägenheter utan svala rum, problem med att duscha, svårigheter att förflytta sig till svalare platser och avsaknad av skuggiga grönytor nära bostaden tillhör de faktorer som ökar risken att dö vid en värmebölja. Ökad omsorg minskar dödsfallen Effekterna av värmeböljor som leder till en ökad dödlighet syns från 50 års ålder och uppåt och ökar med stigande ålder. En orsak är att kroniska sjukdomar,dåligt hjärta och demens är vanligare vid hög ålder. Vi har också funnit att de negativa effekterna av höga temperaturer har ökat över tid. Det är fler som dör i dag jämfört med om vi går tillbaka några år. Enligt Bertil Forsberg kan en tänkbar förklaring vara att omsorgen om riskgrupperna har förändrats. Utvecklingen skiljer sig från andra länder som USA och Frankrike. Där har antalet dödsfall minskat och en förklaring till det är 8

9 att man uppmärksammat problemet, vidtagit åtgärder och har en höjd beredskap. I Sverige är vi sämre på att hantera värmen och ta hand om de äldre när det är höga temperaturer, menar Bertil Forsberg. Och omvänt så klarar vi kylan bättre, det är något vi är mer vana vid. Projektet Med värme ihågkommen ska bland annat resultera i råd och anvisningar till dem som bygger, planerar och förvaltar bostäder för äldre. Det har betydelse om det finns en sval plats i huset eller om det finns en möjlighet att kunna gå undan till en skuggig plats vid bostäder för äldre. Det är lika viktigt hur vi utformar stadsmiljön i stort. Det måste finnas gröna miljöer inne i städerna som inte blir lika varma som där det bara finns betong och asfalt, säger Bertil Forsberg. Projektet innehåller såväl intervjuundersökningar som litteraturstudier för att undersöka vad forskningen visar när det gäller betydelsen av byggnaders utformning, lägenheters läge i huset, stadsmiljöers påverkan med mera. 9

10 Boendestrategier för äldrelivet Alingsås kommun får stöd för att kartlägga behov och ta fram strategier som kan hjälpa de äldre att, i god tid, planera hur de vill bo under olika skeden i livet. Alingsås kommun, Västra Götalands län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 19,6 procent. Kommunen förväntar sig en kraftigt ökad efterfrågan av bostäder och boendeformer anpassade till äldres behov. De samhällsekonomiska konsekvenserna av denna utveckling riskerar att äventyra kommunens ekonomi. Projektet kommer att arbeta med analysverktyget Boendesynen i äldrelivet för att öka förståelsen för varför äldre personer har olika syn på hur de vill bo och på vilket sätt dessa behov kan tillgodoses. Syftet är att ta fram attraktiva och kostnadseffektiva boendeformer och boendelösningar för äldre i kommunen, samt skapa en gemensam verklighetsbild, från äldre personer och inblandade aktörer, om hur människor vill bo och leva sina liv på äldre dar. Härnösands kommun Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 23,0 procent. Samverkande planeringsprocesser Härnösands kommun får stöd för att skapa samverkande planeringsprocesser och kartlägga behov hos äldre de kommande åren. Kommunens befolkning åldras och det medför ökade kostnader för bostadsanpassningar. Äldres boende berör inte bara offentliga aktörer utan också privata vårdgivare och fastighetsägare. Härnösand vill ge bättre underlag för hur man tillsammans ska förbättra äldres boendemiljöer och boendealternativ. Nya samverkande planeringsmodeller kommer att tas fram. En inventering kommer att ske av alternativa metoder och bostäder med hög tillgänglighet. Projektet drivs i samarbete med landstinget, Härnösands hus, privata fastighetsbolag samt två vårdcentraler. Målet är mer kunskap och ett långsiktigt handlingsprogram om äldres bostäder, samt en utveckling av hur samarbetet mellan offentliga och nya privata aktörer ska ske på ett optimalt sätt. 10

11 Kostnadseffektiv tillgänglighet Gnesta kommun ska inventera tillgängligheten i det kommunala bostadsbolagets bostadsbestånd samt ta fram ett program för att förbättra den. Gnestahem har en stor andel äldre hyresgäster i det ordinarie bostadsbeståndet. Det finns ett stort behov av att förbättra tillgängligheten för äldre. För att kunna göra det behöver problemen kartläggas och bedömas. Inventeringen kompletteras med intervjuer med de äldre som bor i bostäderna. I projektet ingår det även att inventera produkter, verktyg och hjälpmedel som kan användas i förbättringsarbetet. Gnesta kommun, Södermanlands län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 19,6 procent. Studien ska ge Gnestahem ett underlag för förbättringar av tillgängligheten på ett kostnadseffektivt sätt. Projektet genomförs i samverkan mellan bostadsföretaget Gnestahem och utredningsföretaget Urban Utveckling & Samhällsplanering på uppdrag av kommunen. Planering av bra boende för äldre Hur skapa bra bostäder för äldre i det befintliga bostadsbeståndet och till en rimlig kostnad som gör att lägenheterna bli överkomliga för vanliga hyresgäster? Den frågan ska konsultföretaget Kaboom AB hjälpa Enköpings Hyresbostäder att besvara. Den metod som utvecklas ska vara till nytta för alla fastighetsägare och för kommunen. Det växande antalet äldre medför att bostadsbeståndet måste anpassas. Det kan ske genom små eller stora ombyggnader eller genom nyproduktion. Finansiering och ansvaret för att genomföra anpassningen vilar på fastighetsägarna som ofta är små och långt från rustade för detta. Idag är fastighetsägares planering ofta kortsiktig och projektorienterad. Den behöver vara långsiktig och strategisk! Det behövs ökade kunskaper hos fastighetsföretagen om planeringsoch analysmetoder. Även hos beslutsfattarna behövs det ökade kunskap om fastighetsföretagens planeringsförutsättningar. Projektet ska undersöka förutsättningarna och förslå en praktisk metod, för ett fastighetsbolag. Enköpings kommun, Upplands län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 19,2 procent. 11

12 Från webb till nya hus för äldre i Karlskrona I den gamla militärstaden Karlskrona har boende för äldre blivit en stor och viktig fråga. Inte mindre än fyra projekt genomförs av kommunen, det kommunala bostadsbolaget Karlskronahem samt en aktiv seniorhusförening, och allt sker i nära kontakt med kommunens äldre. Karlskrona kommun, Blekinge län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 19,6 procent. Karlskronas Äldrenämnd antog redan 2008 ett framtidsprogram för äldreomsorgen. Programmet arbetades fram av förvaltningen tillsammans med bland annat pensionärsorganisationer i kommunen för att beskriva hur äldreomsorgen i Karlskrona ska utvecklas. Framtidsprogrammet slår fast att det ska vara möjligt för äldre att bo kvar i den ordinarie bostaden så länge som möjligt, berättar Eva Herbertsson, utvecklingschef vid Äldreförvaltningen. Det är också vad många äldre själva vill. Senior BoKväm i Karlskrona I detta projekt får kommunen stöd för insatser inom områdena tillgänglighet, ny teknik samt utlandsfödda pensionärers behov. För att skaffa sig bättre kunskap om hur det ser ut i kommunens bostadsområden har förvaltningen genomfört en undersökning av tillgängligheten i flerbostadshusen i Karlskronas centrala delar. En sammanställning av resultatet pågår. Därefter ska enskilda stadsdelar analyseras. Som en del av projektet ska vi titta närmare på stadsdelen Pantarholmen där det bor många äldre. Vi ska inte kartlägga tillgängligheten i lägenheterna utan hur det ser ut i entréer och gemensamma utrymmen som tvättstugor och samlingslokaler, berättar Sirpa Hjelm på Äldreförvaltningen. Smarta lösningar och teknik för äldre ska också studeras och analyseras. Kommunen planerar för ett nytt särskilt boende som ska stå klart För att få kunskap om vilka hjälpmedel som kan behövas genomförs inom projektet studier av tillgänglig teknik, bland annat med stöd av forskare från Blekinge Tekniska Högskola. Kommunen planerar bland annat att testa den TV-telefon som utvecklats av ett svenskt företag, och som gör det enkelt för äldre att hålla kontakt med anhöriga, vänner och äldreomsorgspersonalen. Karlskrona har ett mycket aktivt pensionärsråd och det finns ett stort engagemang kring äldrefrågor i kommunen. 12

13 Äldre är inte emot ny teknik, framhåller Bengt Billemyr som sitter i det kommunala pensionärsrådet. Jag bor på landet och det är nödvändigt att lära sig att använda dator och digital kommunikation för att få tillgång till service. Men vi vill ha ett mänskligt bemötande inom äldreomsorgen, fortsätter han. Ny teknik kan inte ersätta det. Var sätter vi gränsen var slutar den mänskliga omtanken och var tar tekniken över? Både Bengt Billemyr och hans kollega, Karin Karlsson, som också sitter i kommunens pensionärsråd, ser dock stora fördelar med de projekt som nu genomförs inom ramen för Bo bra på äldre dar. Jag har alltid upplevt att Karlskrona ligger i framkant inom många områden, att kommunen vågat satsa på nya lösningar, menar Karin Karlsson. Det gäller så även när det gäller bostäder för äldre och kommunen har en bra dialog med oss i pensionärsrådet. Den tredje delen av projektet handlar om utlandsfödda äldres behov. Kommunen har tidigare inte uppmärksammat den här gruppen. Nu ska man uppsöka och intervjua äldre utlandsfödda. GIS-redovisning av tillgänglighet I Karlskrona går det snart att söka tillgängliga lägenheter via internet. Karlskrona Seniorhusförening som fått stöd för att skapa en webbaserad karttjänst för sökning av lägenheter med god tillgänglighet. 13

14 Kommunen har skickat ut en enkät till 600 fastighetsägare om tillgängligheten till fastigheter och i lägenheter. Med svaren som underlag har en första version av karttjänsten utvecklats med hjälp av tekniker vid Blekinge Tekniska Högskola. Det borde ligga i alla fastighetsägarnas intresse att finnas med och tala om att de har tillgängliga lägenheter, menar Carl Lignellsekreterare i seniorhusföreningen. I nästa version kommer det dessutom att finnas en kontaktuppgift vid varje adress. Karttjänsten utgår från Google Maps och gör det enkelt att bygga liknade söktjänster för andra kommuner. En mycket bra tjänst, tycker LilliAnn Källermark, som är ordförande i Seniornets riksorganisation, en IT-förening för äldre. Det är svårt att få en överblick över var det finns bra och tillgängliga bostäder för äldre. Som det fungerar idag får man ta kontakt med varje bostadsföretag. Gemenskap och stöd för boendeinflytande Karlskronas Seniorhusförening får även projektstöd för att utveckla ett arbetssätt för att integrera socialt liv och byggnadsutformning genom studiecirklar. Det är en satsning på utveckling av boendegemenskap. Många äldre är ensamma. Det är sällsynt med flerbostadshus där grannarna umgås och tar ansvar för varandra. Men Karlskronas Seniorhusförening anser att det finns en vilja till engagemang, om den blir efterfrågad och stimulerad. Karlskronahem planerar nu för 50 lägenheter med möjlighet till boendeinflytande. De blivande grannarna ska redan något år i förväg lära känna varandra, bygga upp en gemenskap och påverka utformningen. Genom studiecirklar ska bland annat de gemensamma lokalerna planeras. De boende bildar en kooperativ hyresrätt för att bland annat driva de gemensamma lokalerna, berättar Fredrik von Platen som är ordförande i Karlskrona Seniorhusförening. Fördelen med en hyresrätt är att fastighetsägaren svarar för underhåll och skötsel. Projektet ska resultera i en handledning i att bygga sociala nätverk i senioroch trygghetsboende, tillsammans med hur de boende ska kunna påverka lokalernas utformning. Entreprenörstävling kring typhus Det fjärde projektet i Karlskrona är en entreprenörstävling för framtagande av ett typ-punkthus och typ-lofthus. Tävlingen arrangeras av Karlskronahem tillsammans med Karlskrona Seniorhusförening. > Läs mer på sidorna

15 Ökad kunskap om bostadsanpassningsbidrag ger tryggare fastighetsägare Haninge kommun ska genomföra ett utbildningsprojekt för att förbättra samarbetet mellan kommunens enhet för bostadsanpassning och fastighetsägare/bostadsrättsföreningar. Fastighetsägare ska få utbildning och stöd kring frågor om bostadsanpassning. Haninge kommun, Stockholms län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 14,2 procent. Många fastighetsägare har upplevt dåligt genomförda anpassningar och är därför restriktiva med att godkänna anpassningar som till exempel kan inverka på tätskick i våtutrymmen. De känner att de inte har kontroll över vad som görs i deras bestånd och har bristfälliga kunskaper kring vad anpassningarna innebär för den boende. Genom utbildningen ska kunskapen om, och förståelsen för, bostadsanpassningar öka. Målet är att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar ska bli mer öppna för att godkänna de anpassningar som behövs för att de boende ska ha möjlighet att leva ett självständigt liv i sitt hem så länge de önskar och kan. Hallstahammar kommun, Västmanlands län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 22,0 procent. Åldras hos oss i Hallstahammar Hallstahammar kommun får stöd för en förstudie där de som ska bo i kommande bostäder för äldre får vara med och forma dem. Studien ska vara ett underlag för bland annat framtida detaljplanearbete och ekonomiskt flerårsplanarbete. Alla måste ta ansvar för sitt eget boende och aktivt välja sitt boende i takt med åldrandet. I projektet kommer man att undersöka vad det är i boendemiljön som framtida hyresgäster värderar högt, när man ser till sitt eget boende och i förhållande till åldrandet. Fokus kommer att ligga på den yttre livs- och boendemiljön. Syftet är att ta fram underlag för den fortsatta samhällsplaneringen där de som idag är i medelåldern får vara med och aktivt forma utbudet och utformningen av sitt framtida boende på äldre dar. 15

16 Nätverk för goda idéer Runt om i landet träffas kommuner i fyra olika nätverk för att arbeta för en ökad samverkan inom och mellan kommuner, bygga upp kompetens kring bostäder och boendemiljö samt arbeta med strategiska frågor kring boende för äldre. Nätverk för kommuner Nätverket arbetar med strategiska bostadsfrågor för äldre och är indelat i fyra geografiska områden. Vi vill ha hjälp med att hitta nya lösningar! Det säger Susanne Berg, planeringschef på socialförvaltningen i Lomma och en av deltagarna i det södra nätverket. Hon delar den förhoppningen med företrädare för ett femtiotal kommuner som för tillfället ingår i de fyra nätverk som initierats av Bo bra på äldre dar. Lomma kommun har som många andra kommuner en demografisk utmaning att hantera. Vi har en planering fram till 2030 och vet att antalet äldre i åldern 85+ kommer att mer än fördubblas fram till dess, berättar Susanne Berg. Fler platser och nya infallsvinklar Kommunen skulle behöva fördubbla antalet platser i olika typer av bostäder för äldre, såväl särskilda boenden som mellanboenden, till exempel trygghetsbostäder. Men kommunen vill även ha hjälp med att hitta nya lösningar och deltagandet i nätverket är en väg mot det. Nätverket har träffats några gånger, och det har varit mycket bra diskussioner, framhåller Susanne Berg. Det är en fördel med ett så stort nätverk, det består av kommuner både från Skåne, Blekinge och södra Småland. Det ger en bra spridning och många infallsvinklar. Lomma kommun har frågat alla som är 65 år och 75 år om hur de vill bo. Hälften vill bo kvar där de bor och hälften vill flytta till något bekvämare och mer tillgängligt, i första hand ett mellanboende. Ett problem är att vi har relativt få hyreslägenheter i kommunen. En stor andel bor i villa och sedan kommer boende i bostadsrätt. Det framgår av svaren att många äldre gärna vill flytta till en hyresrätt. Många äldre upplever det som ett för stort ansvar att bo i villa eller bostadsrätt, säger Susanne Berg. Bredare grepp kring bostadsfrågor Vart och ett av de fyra nätverken, som tillsammans täcker in hela landet, leds av en nodledare som är sammankallande. I det östra nätverket är det Elin 16

17 Blume. Hon arbetar med frågor om bostadsförsörjning på länsstyrelsen i Stockholm. Det är många kommuner som inte är med i några nätverk och det är nytt sätt att arbeta för dem, berättar Elin Blume. Många är nyfikna på hur andra jobbar med dessa frågor. Hon tycker det är intressant att det är representanter från olika förvaltningar i kommunerna som deltar, och ser nätverken som en arena för att diskutera bostäder och boendemiljöer för äldre ur en rad olika perspektiv. Bland de frågeställningar som var uppe på vårt första möte fanns frågan om hur det befintliga bostadsbeståndet ska göras mer tillgängligt. Man vill inte bara ha fokus på kategoriboende utan ta ett bredare grepp. Metodutveckling, hur enkäter genomförs och forskning inom området är andra frågor som kom upp, enligt Elin Blume. En viktig fråga, som också ska diskuteras av nätverken, är hur de ska leva vidare. För Elin Blume, som arbetar med bostadsförsörjningsfrågor på länsnivå, är det en positiv erfarenhet att ingå i nätverket. Jag har mycket att lära av ett så handgripligt nätverk som detta, och jag får en också en utblick utanför det egna länet. 17

18 Kommuner arrangerar arkitekttävlingar Bo bra på äldre dar stödjer kommuner som vill genomföra lokala arkitekttävlingar om bostäder och boendemiljöer för äldre. Dessutom ger vi stöd till en entreprenörstävling samt en idétävling för studenter. Gävle Stort inflytande från pensionärsorganisationerna Gävle kommun beviljas stöd för att genomföra en arkitekttävling för att utveckla bostäder och boendemiljöer för äldre i ett område med hyresradhus från 1960-talet. Gävle har efter en första prekvalificeringsfas valt ut fyra arkitektkontor som ska komma med förslag på att utveckla bostäder och bra boendemiljöer för äldre i stadsdelen Fridhem. Hyresbostäderna har byggnadstekniska brister, och tillgängligheten i bostäderna är inte tillräcklig för att personer med funktionsnedsättning skall kunna bo bekvämt i lägenheten. Detta sammantaget gör att området är intressant att studera. Arkitekttävlingen är en fortsättning på en förstudie som också får stöd. Projektet har från början byggt på insyn, medverkan och samverkan. Hyresgäster och pensionärsorganisationer har haft stort inflytande under arbetes gång. Fokusgrupper för äldre har bildats, där de boende och deras anhöriga ingår samt företrädare för pensionärsorganisationer. Lantmäteriet Gävle Medgivande Flygbild som visar tävlingsområdet i Gävle med dess omgivning. 18

19 I april 2012 genomförs en utställning med det vinnande förslaget. Målet är att arkitekttävlingen leder till att ett attraktivt bostadsprojekt för äldre kan börja projekteras och byggas. Metoden kan sedan stå som mall för fler bostadsprojekt i Gävle kommuns regi. Linköping Särskilt boende i befintligt bostadsområde Linköping kommun genomför en arkitekttävling för att bygga ett vård- och omsorgsboende för äldre i Majelden, ett etablerat bostadsområde i kommunen, och därmed göra det möjligt för äldre att bo kvar där de är trygga. Kommunen vill vill genom det nya vård- och omsorgsboendet skapa trygghet och gemenskap, funktionalitet, tillgänglighet och modern teknik. Målsättningen är att det ska bli en mötesplats för alla som bor i området för att skapa gemenskap mellan generationer. Arkitekttävlingen är en inbjuden projekttävling, enligt Sveriges Arkitekters tävlingsregler. Bostäderna ska utformas med flera lägenheter per grupp, med en gemensam del där man kan delta i aktiviteter, gemenskap och gemensamma måltider. Lokalerna ska vara så hemlika som möjligt och all korridorkänsla ska motverkas. De boende kommer att vara med i arbetet under utformandet av detaljplanen. När det särskilda boendet är etablerat kommer det finnas möjligheter att påverka de olika verksamheterna genom ett brukarråd. Arkitekttävlingen är en allmän tävling och beräknas avgöras i maj Kommunen räknar med att börja bygga året därpå. Målsättningen är bland annat att den nya bebyggelsen ska bli ett gott exempel på ett gynnsamt och fördelaktigt stadsförnyelseprojekt i en befintlig stadsmiljö. Karlskrona Entreprenörstävling kring typhus Karlskronahem ska tillsammans med Karlskrona Seniorhusförening arrangera en entreprenörstävling om framtagande av ett typ-punkthus och typ- lofthus. Husen ska uppföras i stadsdelen Lyckeby. Karlskrona Seniorhusförening har tagit fram en handbok om hur ett bra seniorhus bör vara utformat. Seniorhuset har mycket stora likheter med hur ett trygghetsboende bör se ut. Det viktiga sociala utrymmet ska enligt Seniorhusmodellen vara beläget i anslutning till entrén. Husen bör ligga centralt i samhället nära service och allmänna kommunikationer. 19

20 Karlskronahem bedömer att det finns ett stort behov av dessa hustyper. Kostnaderna skulle kunna hållas nere om det byggs flera hus av samma typ i regionen men också i andra delar av landet. I tävlingen ska entreprenörs och arkitektföretag lämna in en gemensam offert för att garantera bostadskvaliteten och kostnaderna hålls nere. De vinnande företagen måste sedan lämna ett fast pris på de efterfrågade hustyperna och får därefter tillfälle att uppföra lämpliga trygghets- och seniorboenden. > Läs mer om övriga projekt som får stöd i Karlskrona på sidorna Burlöv Framtidens boende för äldre granne med 1700-talet Burlöv kommun får stöd för att genomföra en arkitekttävling inför kommande bebyggelse i Kronobergsområdet i Arlöv, där man planerar bostäder för äldre. > Se artikel på sidan 6. Idétävling för studenter på högskolorna om äldres boende Vi bjuder in arkitektstudenterna att delta i en idétävling om äldres boende. Tävlingen är öppen för studenter inskrivna vid svenska högskoleutbildningar inom arkitektur, landskapsarkitektur, inredningsarkitektur och fysisk planering. Syftet är att få fram kreativa idéer och förslag på äldres boende i vid mening som kan berika debatten och stimulera ett nytänkande i samhället. Ett annat syfte är att intressera studenterna för äldres bostäder och boendemiljö som en viktig och växande arkitektuppgift i framtiden. Tävlingen pågår under våren 2012 och presenteras vid en utställning på Arkitekturmuséet i slutet av

21 Bostäder för äldre i Lidköping Lidköpings kommun ska undersöka behovet av bostäder för äldre i både trygghetsboende som särskilt boende. Det görs genom samverkan med såväl kommunala förvaltningar och bolag som externa aktörer inom fastighetsbranschen och med pensionärsorganisationer. Kommunen arbetar med att skapa bostäder för äldre i glappet mellan den egna villan/lägenheten och det särskilda boendet. Samverkan sker mellan flera olika byggherrar och hyresvärdar. Planering av trygghetsbostäder pågår på flera platser i kommunen och man behöver nu undersöka hur många lägenheter som behövs i framtiden, det gäller såväl seniorboende som tillgängliga lägenheter i det ordinära beståndet. Man vill också titta på om ett äldre servicehus kan byggas om till bra bostäder för äldre. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 20,2 procent Syftet är att få fram ett underlag för planering av bra bostäder och bostadsmiljöer för äldre och att målgruppen ska vara delaktig i processen. Lev bra på äldre dar Färgelanda kommun planerar för ett kombinerat trygghetsboende och träningscenter för äldre i nära anslutning till kommunal service, kultur och kommunikation. Det ska möjliggöra förebyggande hälsoarbete, även för äldre som bor kvar i sitt ordinarie boende, för att höja livskvalitet och underlätta kvarboende. Förebyggande insatser för äldre ska öka deras möjlighet att klara sig själva i större utsträckning, samt skapa ett attraktivt trygghetsboende. Färgelanda kommun, Västra Götalands län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 22,6 procent Syftet med projektet är att skapa en attraktiv boendemiljö för äldre och kunna erbjuda förebyggande stimulans för kropp och själ för att få en god livskvalitet, och möjliggöra kvarboende i en liten kommun med stor andel äldre. Projektet ska beskriva hur man kan arbeta med förebyggande arbete för äldre, i syfte att underlätta för kvarboende. Ett förslag tas även fram på hur ett komplett äldrecenter i Färgelanda kan utformas. 21

22 Skånska kommuner på jakt efter trender Med hjälp av möten med fokusgrupper, och en metod utvecklade av en dansk trendforskningsbyrå, skapar skånska kommuner en idékatalog till hjälp för planeringen av framtidens äldreboenden. IdeaMappin Kommunförbundet i Skåne, tillsammans med de tre kommunerna Velinge, Kristianstad och Ängelholm, svarar för projektet som genomförs med hjälp av Aktiv Senior. Initiativet till projektet kommer från nätverket Aktiv Senior som har stor kompetens inom senior- och trygghetsboendeområdet. I samarbete med Irene Wormell, professor i information management har Aktiv Senior nu tillsammans med de tre kommunerna Vellinge, Kristianstad och Ängelholm har påbörjat en trendspaning kring hur äldre vill bo och leva i framtiden. Kommunförbundet Skåne är ansvarig för ansökan och är samordnare av projektet. Med hjälp av den danska trendbyrån Firstmove A/S ska man i projektet analysera och generera idéer om utformningen av framtidens äldreboende. Fokusgrupperna samlas kring innovationsverktyget IdeaMapping, ett kortspel där kombinationen av korten styr den målinriktade utvecklingen av idéer. Det går ut på att hitta earlyadopters, trendsättarna som går före och leder oss andra, menar Irene Wormell som anlitats som projektledare. Det sägs att de utgör tre procent av befolkningen. I denna fråga som i allt annat är vi intresserade av vad som ska hända i framtiden, och verktyget IdeaMapping är byggt för det. Irene Wormell berättar att metoden bland annat används med stor framgång av Aeldre Sagen i Danmark, en förening med nära medlemmar som arbetar med frågor för äldre men som är öppen för alla oavsett ålder. Fokusgrupper De tre kommunerna som deltar i projektet har påbörjat sitt arbete och genomfört en fokusgrupp. Där deltog bland annat medlemmar från pensionärsorganisationer, bostadsförvaltare, fristående arkitekter, kommunala tjänstemän och politiker från omsorgsförvaltningen. Diskussionen handlade om boende för äldre i ett brett perspektiv, inte bara hur man ville bo utan även vilken service och stödfunktioner som efterfrågas, berättar Bo Rosengren, planeringssekreterare i Kristianstads kommun. Intressant att notera är att det efterfrågades ett flexibelt boende, till exem- 22

23 pel gemensamhetslokaler som ett alternativ till ett eget stort vardagsrum. Och att det i huset ska finnas möjligheter för övernattning för barn och barnbarn. Andra frågor som kom upp, enligt Bo Rosengren, var möjligheten att teckna avtal med olika entreprenörer. Det gällde inte bara stöd och hjälp i lägenheten, utan också tillgången till hotell, SPA och gymnastik samt möjligheten att göra organiserade utflykter. Idékatalog Kristianstads kommun ser nu över sina nuvarande gruppboenden inom vårdoch omsorg. Det är troligt att andelen demensboenden kommer att öka i framtiden. Den idékatalog som tas fram i projektet ska finna med i kommunens planering. Kenneth Gravin är förbundssekreterare på Kommunförbundet Skåne som samordnar projektet. Han har märkt att frågan kring framtidens boende för äldre är intressant för många kommuner. Idékatalogen ska vara tillgänglig för fler kommuner än de som är med i projektet. Den ska ha ett brett perspektiv och inte bara handla om boendet, utan om äldres livsmiljö i stort och vilken service som krävs. Det är många kommuner som funderar på hur de ska organisera bostäder för allt fler äldre. Tyvärr har inte alla ett brett perspektiv, ofta är utgångspunkten socialtjänstens behov men det handlar om mycket mer, menar Kenneth Gravin. 23

24 Hyresrätten nav för tjänster till äldre Det finns en stor potential i att utveckla hyresbostäder med service och nya tjänster som kan göra livet enklare, inte minst för äldre som vill bo bekvämt. Det är utgångspunkten för projektet Entreprenörer kan skapa välfärd som drivs av Fastighetsägarna tillsammans med Sveriges Byggindustrier och Almega Hemserviceföretagen. Det finns en äldremarknad som handlar om mer än tillgänglighet, säger Irene Fällström, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna. De som i dag är på väg att gå i pension, 40-talisterna, ser sig inte själva som äldre på samma sätt som tidigare generationer. De flesta pensionärer är aktiva med olika önskemål om hur de vill bo på äldre dar. Många vill bo kvar i sitt ordinarie boende och en del vill flytta till en hyresbostad för att slippa 24

25 Entreprenörer kan skapa välfärd Inspirera fastighetsägare, byggföretag och tjänsteföretag att samverka kring nya lösningar och koncept. det jobb och ansvar som ett ägande medför. Morgondagens äldre kommer att ställa nya och andra krav. Enligt Irene Fällström kommer många av dagens och morgondagens äldre att efterfråga mer än den hemtjänst som kommunen kan erbjuda. Det kan handla om tillgången till allt från gemenskap och god mat till service och tjänster som inte täcks av dagens offentliga åtagande. Det gäller att utveckla tjänster i såväl det ordinarie boendet där de flesta äldre kommer att bo kvar länge som att skapa nya boendeformer dit man kan flytta när man vill ha mer sällskap, service och omsorg. Irene Fällström menar att hyresrätten är fast i en gammal form med stelbenta regler. Hyresregleringen är ett stort hinder för utvecklingen av nya koncept. I framtiden måste det bli möjligt för hyresvärden och den enskilde hyresgästen att själva komma överens om en lösning för varje lägenhet, där det till exempel kan ingå olika tjänster. Med enklare regler skulle det bli enklare att erbjuda en bättre välfärd. Från all inclusive till det enklare boendet som olika hyresgäster efterfrågar. Med projektet vill man inspirera både fastighetsägare, byggföretag och tjänsteföretag att samverka kring nya lösningar och koncept. Målet är att det ska bli enkelt att investera i, utveckla och driva verksamhet för bostäder som efterfrågas av den äldre målgruppen. Ett första steg är att med hjälp av Handelns utredningsinstitut undersöka hur konsumenternas beteende har förändrats över tid. Det ska även göras intervjuer med fastighetsägare om hur de ser på efterfrågan av nya tjänster. Tjänstesamhället har utvecklats snabbt på senare år, ta till exempel Rutavdraget som redan har stor betydelse för många äldre. Rut har öppnat upp för en variation av hemservice, från städning, matlagning och ärenden till promenadsällskap. Det är bara början, framhåller Irene Fällström. En kombination av privata och offentligt producerade tjänster kommer att bli framtidens melodi för välfärden när allt fler blir allt äldre. Alla tjänar på att det sker en utveckling inom detta område, till exempel kan vi redan nu se att den kommunala hemtjänsten fått en avlastning genom Rut. 25

26 Eskilstuna gör det tillsammans... Äldre i området Brunnsbacken i Eskilstuna ska få möjligheten till en högre grad av kvarboende. Inte mindre än fyra olika boendeformer för äldre planeras i bostadsområdet. Eskilstuna kommun, Södermanlands län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 18,8 procent. I Brunnsbacken finns nära 500 hyreslägenheter byggda på 1960-talet. Det är ett mångkulturellt bostadsområde med närhet till centrum, och här bor allt ifrån unga barnfamiljer till äldre i seniorbostäder. Eskilstuna kommun ska nu tillsammans med det kommunala bostadsbolaget Kommunfastigheter och FoU Sörmland utveckla Brunnsbacken med fokus på äldres behov. I samband med att ett nytt vård och omsorgsboende med 66 platser byggs, ska även ett av de vanliga bostadshusen omvandlas till cirka 30 trygghetsbostäder. Sedan tidigare finns även mer tillgängliga seniorbostäder i området, förutom att många äldre vill bo kvar i sina vanliga bostäder. Så sammantaget erbjuds en lång rad alternativ för äldre som vill bo kvar i Brunnsbacken. Det är unikt att vi lyckas samla alla boendeformer för äldre i ett bostadsområde, framhåller Anne-Lie Lindström, projektledare för kommuns planering av vård och omsorgsboenden. Vi vet dessutom att de flesta vill bo kvar i det område de redan bor och där de känner sig trygga. Visningslägenhet och mötesplatser Anne-Lie Lindström lyfter även fram det unika samarbete som projektet bygger på. Det är inte bara olika intressenter som arbetar tillsammans utan vi ska också genomföra planeringen ihop med hyresgästerna i området. En del i att nå hyresgästerna är satsningen på en visningslägenhet där FoU Sörmland ska visa och sprida kunskap om ny teknik och hjälpmedel som underlättar äldres vardag. Där ska finnas teknik som fungerar såväl i den vanliga lägenheten som mer avancerade tekniska lösningar. Mötesplatser ska dessutom planeras in i området för att underlätta för de boende att träffas. I trygghetsboende kommer det att finnas gemensamhetslokaler och i det nya särskilda boendet en restaurang öppen för alla äldre i området. 26 Mötesplatserna hjälper oss att knyta samman människor i olika åldrar, och även från olika kulturer, hoppas Anne-Lie Lindström.

27 Intresset för 55+ boende på Ven Organisationen Aktiv Senior i Svedala får tillsammans med arbetsgruppen Kollektivt boende i modern form stöd för att undersöka intresset av 55+ boende och service till äldre på ön Ven i Landskrona kommun. Förebilden är en typisk oskiftad skånsk by med omfattande sociala funktioner som gör det möjligt för de äldre att bo kvar på ön och få ett stimulerande liv. På ön finns dock mycket begränsade möjligheter till nybyggnation och det krävs ett djupgående beslutsunderlag, bland annat i form av behovsinventering och intervjuundersökning för att projektet ska kunna gå vidare. De som bor fast på ön eller är sommarboenden ska tillfrågas och intresse och behov kartläggas. Landskrona kommun, Skåne län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 19,2 procent. Målet är att använda resultatet som underlag för den fortsatta planeringen och kontakterna med kommunen, finansiärer och byggare. Måltidsmiljön i äldres boende Micasas Fastigheter i Stockholm AB får stöd för att utveckla måltidslokaler och restauranger i äldrebostäder. Stockholms stad, Stockholms län Antal invånare Andel av befolkningen som är över 65 år är 14,1 procent. Maten är en central del av vardagen för äldre på ett vård- och omsorgsboende och för att den ska upplevas så positiv som möjligt måste många faktorer stämma. Micasa vill vidareutveckla den sociala dimensionen i boendemiljön, särskilt viktigt är detta i trygghetsbostäder. Särskild hänsyn kommer att tas till tillgänglighet, belysning, ljudmiljö och estetisk upplevelse utifrån äldres behov och förväntningar. För att en restaurang ska bli en mötespunkt kommer fokus ligga på tillgänglighet för personer med rörelsehinder, såväl som syn- och hörselnedsättningar samt kognitiva svårigheter. För att det ska bli lönsamt för en entreprenör bör restaurangen kunna servera mat även till utomstående gäster. 27

28 Boendemiljö och livskvalitet Pensionärernas riksförbund, PRO, får stöd för att undersöka hur äldre värderar olika förhållanden i boendemiljön. För både individ och samhälle är det bra att planera för den framtida boendemiljön. Äldre måste ta ansvar för sitt eget boende och aktivt välja sitt boende i takt med åldrandet. Genom en enkätundersökning till förbundets medlemmar i olika delar av landet ska PRO undersöka vad det är i boendemiljön som äldre värderar högt när man ser till sitt eget boende och åldringsprocess. Fokus kommer att ligga på den yttre livs- och boendemiljön. PRO PRO är Sveriges största pensionärsorganisation med medlemmar. PRO är partipolitiskt obunden. Resultaten från enkätundersökningen ska bidra till att de äldres boende tar större plats i samhällsplaneringen och utmanar hela det civila samhället att ta fram lösningar. Skåne Skåne bygger för framtidens äldre Antal invånare Andel av befolkningen i Skåne som Lunds universitet får stöd för att ta fram är över 65 år är 18,4 procent. ett underlag för den fysiska och regionala planeringen av trygghetsboestäder i Skåne. Projektet leds av Nätverket Skåne och bygger och koncentrerar sig på hur man skapar livsinnehåll och delaktighet i trygghetsbostäder, samt på vilka valmöjligheter och alternativ som kan erbjudas de äldre. Det finns ett behov av att öka den lokala planberedskapen, öka medborgarinflytandet, förstå den långsiktiga befolkningsutvecklingen samt att bygga bostäder som attraherar äldre medborgare att flytta och på så vis öka dynamiken på bostadsmarknaden. Projektet omfattar ansvarig myndighet för bostadsförsörjningsfrågor, Region Skåne, intresseorganisationer för Skånes kommuner och de aktörer som bygger och förvaltar bostäder. 28

29 Berikande boendemiljö Karolinska Institutet får stöd för att undersöka hur den fysiska miljön kan stödja demenssjukas personliga integritet, sociala interaktioner och aktivitet. En checklista ska tas fram med råd och riktlinjer för planering av vård- och omsorgsboende för personer med demens. I takt med att fler blir äldre i samhället ökar antalet personer med demenssjukdom. Många av dem kommer vara i behov av särskilt utformade boendeformer. Vård- och omsorgsboenden Idag bor ca äldre på vård- och omsorgsboenden (särskilt boende efter behovsprövning). Det finns idag inga kriterier eller riktlinjer för hur ett vård- och omsorgsboende ska vara utformat för att kunna ge personcentrerad vård, trots Socialstyrelsens krav på detta. Syftet med projektet är att bidra med kunskap om hur och på vilket sätt miljön bäst kan utformas, för att bidra till berikande miljö i vård- och omsorgsboenden. Resultatet från studien kan vara vägledande vid boendeplanering för personer med demens. Äldreboende för HBT-personer Konsultföretaget Per Aase AB får stöd för att kartlägga förväntningar och farhågor kring en framtida äldreomsorg för HBTpersoner. En stor grupp av äldre HBT-personer är hänvisade till en heteronormativ äldreomsorg, något som skapar rädsla och oro inför att inte bemötas med värdighet, respekt och kunskap om sin sociala tillhörighet. Syftet med projektet är att kartlägga HBT-personers förväntningar på ett HBT-inriktat äldreboende. Hur kan samhället möta denna grupp av människors behov av trygghet, värdighet och ett fortsatt stimulerande liv? Resultatet av studierna kommer ligga till grund för ett förslag till en byggnad som visar, såväl fysiskt som socialt, ett äldreboende med inriktning mot HBT-personer. Detta kommer att redovisas i en utställning med föredrag och debatter. Projektet är en samverkan mellan forskare, arkitekter och entreprenörer. HBT-inriktat äldreboende Antalet homosexuella och bisexuella personer brukar uppskattas till någonstans mellan 5 och 10 procent av befolkningen (RFSL). 29