Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

Transkript

1 Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

2 Foto: Anders Wejrot Alla män niskor har rätt till en fungerande bostad. Det låter som en självklarhet. Men idag är många människor utestängda från bostadsmarknaden av olika skäl. Länsstyrelsen är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Vi ska se till att nationella mål blir verklighet i Västra Götalands län. Vi ska väga olika intressen mot varandra och få en fungerande helhet ett hållbart samhälle. Ett uppdrag är att följa bostadsmarknadens utveckling i länet och ge kommunerna råd och stöd i deras arbete med boendeplaneringen. I det ingår även att ta fram regionala analyser för att se hur kommunerna lever upp till sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Vi vill också sprida goda exempel på hur man kan arbeta för att motverka och förebygga hemlöshet. I den här foldern får du några exempel. På konferenser och möten finns det fler tillfällen att utbyta erfarenheter och knyta kontakter. Det är bara tillsammans som vi kan komma till rätta med hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Lars Bäckström Landshövding

3 Hemlöshet beskriver inte en person, utan en situation individen kan befinna sig i under en kortare eller längre tid. Socialstyrelsens definition utgår från fyra hemlöshetssituationer. 1 Akut hemlöshet En person som är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (exempelvis kvinnojourer) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. 3 Långsiktiga boendelösningar En person som bor i en boendelösning som kommunen har ordnat på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. 2 Institutionsvistelse och kategoriboende En person som ska skrivas ut från anstalt, institution eller liknande inom tre månader, men som inte har någon egen bostad ordnad. 4 Eget ordnat kortsiktigt boende En person som bor tillfälligt hos kompisar, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner. Detaljerade definitioner finns på

4 Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsen har ett regeringsuppdrag att stödja kommunerna i arbetet med att motverka hemlöshet, i synnerhet bland barnfamiljer som drabbas av vräkning. Uppdraget innebär också att Länsstyrelsen ska verka för att kommunerna har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning som omfattar gruppen hemlösa. För mer information, gå in på och vidare till Människa och samhälle Kontakt på Länsstyrelsen Västra Götaland: samby.vastragotaland@lansstyrelsen.se esh.vastragotaland@lansstyrelsen.se Andra användbara länkar:

5 Borås Stad Vräkningsförebyggande arbete Personlig kontakt är A och O När vi startade vräkningsförebyggande projektet hade vi ett möte med hyresvärdarna. De hade önskemål om en väg in i kommunen. De visste inte vart de skulle vända sig och blev bara kopplade runt. Idag har vi en enhet som arbetar förebyggande mot vräkningar. Vi kommer in tidigt i varje ärende. Om hyran inte är betald en månad får vi ett betalningsföreläggande och kontaktar hyresgästen. Vi får i genomsnitt 70 betalningsförelägganden och gör cirka 50 hembesök i månaden. I stort sett alla hyresgäster är lättade och väldigt tacksamma för att vi kommer. Den personliga kontakten är otroligt viktig. Vi förklarar att de riskerar att bli vräkta om de är sena med hyran. Ibland kan vi se att en person är berättigad till försörjningsstöd, då hjälper vi till i kontakten med försörjningsenheten. Vi är med vid alla avhysningar. Finns det barn i familjen är även någon från barn- och familjeenheten med. Vi har järnkoll på alla avhysningar där barn är involverade. Vi gör också hembesök vid alla rapporterade störningar, ibland tillsammans med hyresvärden. Om en hyresgäst har återkommande sena hyresinbetalningar, kan vi ha ett trepartsmöte (hyresgäst, hyresvärd och vräkningsförebyggande) för att försöka reda ut situationen. Vi kan förmedla kontakten med Konsument Borås som kan vara behjälpliga med att reda ut den ekonomiska situationen. Samarbetet med Kronofogdemyndigheten är också en viktig framgångsfaktor. Varje torsdag eftermiddag har vi möte i vräkningsförebyggande gruppen. I gruppen ingår en samordnare, två uppsökare, en socialassistent, en representant för barn och familj, försörjningsenheten samt det kommunala bostadsbolaget. Vi träffar också hyresvärdarna i stan två gånger om året. Då är även Kronofogdemyndigheten samt de som arbetar med sociala kontrakt och övergångsbostäder representerade. För oss handlar det om att komma in så tidigt som möjligt och försöka hitta lösningar som håller på lång sikt. Tom Åberg, tom.aberg@boras.se vräkningsförebyggande enheten, Borås Stad

6 Skövde kommun Boendestrategiskt program Nya rutiner behövs Eftersom skövde är en tillväxtkommun och trycket på bostäder är stort, behövde vi ta ett helhetsgrepp på frågan. Vi tänkte eget och nytt. Resultatet blev ett strategiskt program med bostadspolitiska mål och riktlinjer som antogs i september 2012 av kommunfullmäktige. Mål 7 handlar om ansvar för att hjälpa människor som behöver hjälp för att hitta eller behålla en egen bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Många olika funktioner, både interna och externa, har varit med i arbetet med att ta fram programmet. Vi har haft en referensgrupp med företrädare från näringslivet och med dem har vi kunnat diskutera behovet av insatser även för utsatta grupper. Vi har inga jättehöga siffror i Socialstyrelsens mätning av hemlöshet, men det är inte lätt för socialförvaltningen att hitta vanliga lägenheter på stan till den gruppen. I diskussionerna med fastighetsägarna har vi förstått att de behöver mer information. De ser inte skillnad på olika boendeformer, de vet inte vem de ska ringa om det blir problem och så vidare. Så där har vi ett arbete som ska göras på hemmaplan. För även om det görs många bra insatser idag så behövs nya rutiner för hanteringen av bostadsfrågorna inom socialförvaltningen. Det uppdraget finns med i den handlingsplan som kompletterar programmet. I strategin står att kommunens kontakt med bostadsförvaltarna i dessa frågor ska vara långsiktig och informativ. Det är socialförvaltningen som har ansvar för genomförandet av de åtgärder som rör mål 7, om utsatta grupper. Detta är ett av 16 mål i programmet och det är många förvaltningar inom kommunen som är involverade i arbetet med att skapa attraktiva boendemiljöer i Skövde. Annelie Bjerkne, annelie.bjerkne@skovde.se närings- och samhällsbyggnadsenheten, Skövde kommun

7 Göteborgs Stad riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn Samma arbetssätt i hela stan Tanken med riktlinjerna är att det aldrig ska gå så långt att en barnfamilj riskerar att bli vräkt. Om alla signaler uppfattas i tid och socialtjänst och hyresvärdar samverkar om insatserna bör avhysningar i de flesta fall kunna undvikas. Riktlinjerna ger socialtjänsten och bostadsbolagen ett gemensamt ansvar för att utveckla ett aktivt förebyggande arbete. Vi har gjort tydligt vem som ansvarar för vad och att de också ska ha ett gemensamt uppsökande arbete. Det förkommer i några stadsdelar redan idag, men det är inte ett självklart arbetssätt överallt. Det talas mycket om nollvision mot avhysning av familjer med barn. Men det finns ju inget stöd i lagen för det, att det skulle vara förbjudet att vräka barnfamiljer. Och vilken hyresvärd skulle i så fall vilja ha dem som hyresgäster? För oss var det viktigt att ha med de kommunala bostadsbolagen i diskussionerna om riktlinjerna. De har ingått i arbetsgruppen. På sikt hoppas vi att även privata hyresvärdar ska ansluta sig till riktlinjerna. Det finns en tendens att se risken för avhysning som en fråga om ekonomi. Men det kan ju också handla om barn som far illa. Därför måste alla ärenden där det finns barn i familjen också definieras som en barnfråga. Riktlinjerna har skrivits utifrån barnfamiljernas situation, men vi hoppas att arbetssättet ska smitta av sig när det gäller vräkningsförebyggande arbete för alla slags hushåll. För kommer man in tidigt och agerar gemensamt behöver varken socialtjänsten eller hyresvärden riskera att sitta med Svarte Petter på hand. Vi ska också bli bättre på uppföljning. Både stadsdelsnämnderna och de kommunala hyresvärdarna ska rapportera in uppsägningar och verkställda avhysningar, och även alla fall då vräkningsrisken har kunnat avstyras. Jan Svensson jan.svensson@stadshuset.goteborg.se Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad

8 Så här ser det ut i Västra Götalands län Under en mätvecka i maj 2011 inrapporterades drygt personer som hemlösa eller utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden. Drygt 40 procent av dessa bodde i träningslägenheter, bostäder med sociala kontrakt eller liknande (situation 3). Övriga 60 procent fördelade sig ungefär lika mellan situation 1, 2 och barn i länet registrerades under 2011 i ansökningar om avhysningar. 70 barn berördes av verkställda avhysningar. Hälften av länets 49 kommuner arbetar med uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar och avhjälpa hemlöshet. Lika många arbetar med hyresgarantier. I riket var andelen män 64 procent och andelen kvinnor 36 procent. En dryg tredjedel var födda utomlands. Ungefär 36 procent var föräldrar till barn under 18 år. Cirka 40 procent hade missbruksproblem, en dryg tredjedel hade problem med psykisk ohälsa. Källa: Bostadsmarknadsenkäten (2012), Kronofogden (2012) och Socialstyrelsen (2012). 3/4 av kommunerna hyr lägenheter som sedan hyrs ut i andra hand till personer i hemlöshet, med särskilda villkor/tillsyn. I hälften av dessa kommuner är avsikten alltid att den boende ska ta över hyreskontraktet. 2/3 av kommunerna har regelbundna samarbeten med det allmännyttiga bostadsföretaget för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. 1/3 av kommunerna har motsvarande regelbundna samarbeten också med privata hyresvärdar.