Arbetsterapi program Demenssjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsterapi program Demenssjukdom"

Transkript

1 Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011

2 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: : Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken, USiL Vivian Gerle Äldrepsykiatriska sektionen, lasarettet Helsingborg Marianne Johansson Neuropsykiatriska kliniken, UMAS Lena H Nilsson Psykiatriska kliniken, Kristianstad Karin Olsson geriatrisk Rehab, lasarettet Ystad Reviderat : Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken, USiL Susann Bergqvist Geriatrisk rehab, lasarettet Ystad Maria Carlsson Neuropsykiatriska kliniken, UMAS Marianne Johansson Neuropsykiatriska kliniken, UMAS Annette Tholle Minnesmottagningen projekt neuropsykiatri, PV nordost Carina Tordai Äldrepsykiatrin avd 54 lasarettet Helsingborg Git Wilson Somatisk rehab Hässleholms Sjukhusorganisation Reviderat : Susanne Andersson Kliniken för kognitiv medicin, SUS Lund Maria Carlsson Neuropsykiatriska kliniken, SUS Malmö Kristina Eidevall Neuropsykiatriska kliniken, SUS Malmö Carina Gustafsson Neuropsykiatriska kliniken, SUS Malmö Maria Hallgren Minnesmottagningen, Hässleholms sjukhusorganisation Karin Olsson Ger Rehab, Minnesmottagningen, Lasarettet i Ystad. Anette Tholle Enheten för kognitiv medicin minnesmottagningen, Medicinkliniken CSK Kristianstad. Beställning av arbetsterapiprogrammet: Susanne Andersson Kliniken för kognitiv medicin, SUS Lund 2 (8)

3 INLEDNING Definition Arbetsterapiprogram är en beskrivning av vilka alternativa åtgärder arbetsterapi kan erbjuda en specifik grupp av patienter. Programmet kan också vara ett stöd i arbetet med kvalitetsutveckling utifrån omvärldens krav (i form av lagar och föreskrifter) och utifrån våra egna professionella krav (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2011). Syfte Syftet med arbetsterapiprogrammet är att utforma gemensamma metoder för arbetsterapeutisk utredning och intervention i samband med demenssjukdom vid Region Skånes specialistkliniker. Målet är att öka kvalitén på arbetsterapeutisk utredning och intervention samt att underlätta samverkan mellan primärvård, specialistklinik och kommun. FÖRUTSÄTTNINGAR Lagar, förordningar och rekommendationer Hälso och sjukvårdslagen, HSL tilläggsparagraf 3a (HSL, 1996). Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (Görnebrand, 2001). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning (Socialstyrelsen, 2010). Etisk kod för arbetsterapeuter, Arbetsterapeuten arbetar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet för att främja patientens/kundens möjligheter att leva ett fullvärdigt liv i enlighet med sina önskemål och behov i förhållande till omgivningens krav (FSA, 2005, s 7). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, är en klassifikation med övergripande mål att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa (Socialstyrelsen, 2003). RESURSER Inom Region Skåne vid sjukhusen i Lund, Malmö, Kristianstad, Hässleholm och Ystad, bedrivs utredning och behandling av såväl yngre som äldre personer med symptom som kan tala för demenssjukdom. Förutsättningarna för verksamheterna ser något olika ut men vid varje enhet finns arbetsterapeut. Arbetsterapeuten har specifik kunskap att analysera individens resurser och begränsningar i aktivitet. Utifrån individens behov och önskningar, är målet därefter att stödja individen i att förbättra eller bibehålla sin aktivitetsförmåga. 3 (8)

4 BESKRIVNING AV MÅLGRUPP Personer med demenssjukdom. Kroppsfunktioner Demens är en progredierande sjukdom med nedsättningar av kognitiva funktioner såsom minne, orienteringsförmåga, språk och tankeförmåga. I demensbegreppet ingår även en påverkan på personlighet, emotionella funktioner och aktivitetsförmåga (Marcusson, 2003). Aktivitet och delaktighet Aktivitetsförmågan skiljer sig åt beroende på typ av demenssjukdom, dess progress samt individen själv och i vilket sammanhang personen lever i. Generellt ses svårigheter först vid mer komplexa aktiviteter. Senare i förloppet påverkas även förmågan att klara av basala uppgifter inom exempelvis boende och personlig vård. Tidiga tecken på demenssjukdom kan vara svårigheter att lära in nya saker, koncentrera sig på arbetsuppgifter, bemästra stressiga situationer och komma ihåg saker som är relevanta för att hantera sin vardag. Andra svårigheter kan vara att använda telefon och allmänna kommunikationsmedel, att sköta sina mediciner, sin ekonomi eller städa och laga mat. Efterhand som sjukdomen fortskrider tilltar svårigheterna att sköta vardagliga aktiviteter. Svårigheterna kan vara att välja och hantera föremål på ett lämpligt sätt, veta när på dygnet aktiviteten ska utföras och i vilken ordningsföljd de olika delmomenten ska utföras. Andra svårigheter kan vara att orientera sig i familjära miljöer och till sin egen person samt att förstå och uttrycka sig i tal och skrift. Vanliga symtom är också initiativlöshet, nedsatt insikt och humörväxlingar. Förutom de bristande kognitiva funktionerna påverkas aktivitetsförmågan även av flera andra faktorer såsom vilja, intresse, vanor, roller och omgivning. Saknas exempelvis intresset för att utföra en viss aktivitet är det lättare att hoppa över denna om personen erfar att det börjar bli svårt att utföra uppgiften. Finns däremot intresset kvar för en aktivitet som också är starkt förbundet med ens vanor och roller kan den utföras längre in i sjukdomsförloppet. Personer med demenssjukdom kan som en följd av bristande kognitiva funktioner och försämrad aktivitetsförmåga få svårigheter att vara delaktig i ett flertal livssituationer. Detta kan leda till färre möjligheter att delta i meningsfulla sociala och kulturella aktiviteter samt isolera både personen med demenssjukdom och dennes familj (Nygård, 2004). Omgivningsfaktorer Med omgivningsfaktorer menas den fysiska, sociala, kulturella och attitydmässiga omgivningen, i vilken personer lever sina liv. De här faktorerna kan vara både stödjande och begränsande för personernas förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Den allmänt ökade teknikanvändningen i samhället ställer ökade krav på kognitiv förmåga vilket innebär att svårigheter kan visa sig tidigare i sjukdomsförloppet. (Kielhofner, 2008). 4 (8)

5 TEORIER OCH PRAXISMODELLER Model of Human Occupation (MoHO) beskriver hur människans vilja, vanor, roller, färdigheter och miljö påverkar aktivitetsförmågan. Modellen fokuserar på samspelet mellan individ, aktivitet och miljö och hur detta påverkar aktivitetsutförandet (Kielhofner, 2008). Occupational science är en basvetenskap om aktiviteters betydelse för alla människor, där arbetsterapi är en tillämpad vetenskap, dvs man använder aktivitet i behandlande syfte. Inom Occupational Science studerar man människan som en aktiv varelse, vilken behöver och kan engagera sig i dagliga aktiviteter under hela livet, och som även är beroende av omgivningens attityder. Aktivitet/sysselsättning kan innefatta både produktiva aktiviteter och aktiviteter man gör för nöjes skull (Zemke & Clark, 1996). Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) är en modell vilken beskriver arbetsterapeutens problemlösningsprocess, från det att han/hon bedömer klienten till planering och genomförande (Fisher & Nyman, 2008). Canadian Model of Occupational Performance and Engagement (CMOP-E) är en praxismodell med fokus på klientens medverkan i arbetsterapiprocessen. Modellen bygger på det dynamiska samspelet mellan individens förmågor och aktivitetens krav och möjligheter (Townsend & Polatajko, 2007). ARBETSTERAPEUTISK UTREDNING OCH BEDÖMNING Syftet med den arbetsterapeutiska utredningen är att bedöma och analysera individens aktivitetsresurser och aktivitetsbegränsningar. Utredningen och bedömningen baserar sig på intervju/samtal samt observationer i aktivitet där följande instrument kan användas: ADL-taxonomin används för att beskriva en persons aktivitetsförmåga. Det omfattar tolv basaktiviteter som anses vara generella för de flesta personer i det dagliga livet (Törnquist & Sonn, 2001). Canadian Occupational Performance Measure (COPM) mäter förändringar i en persons uppfattning av sin förmåga vid utförandet av olika aktiviteter. Förändringarna bedöms inom de tre utförandeområderna; personliga dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid, hos personer med olika slag av aktivitetsbegränsningar (FSA, 2006). Min mening ett självskattningsinstrument som ger personen möjligheter att uttrycka sin egen uppfattning om sin aktivitetsförmåga och miljöns inflytande på de dagliga aktiviteterna (FSA, 2000). Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) är en observationsundersökning som tillåter samtidig undersökning av motoriska färdigheter och processfärdigheter och deras inverkan på en individs förmåga att utföra personliga eller instrumentella aktiviteter i det dagliga livet (P- och I-ADL) (Fisher, 1999). Perceive, Recall, Plan and Perform (PRPP) är ett bedömningsinstrument som mäter en persons aktivitetsförmåga relaterat till de kognitiva funktionerna. Instrumentet är personcentrerat och kan användas inom samtliga aktivitetsområden som personen vill och behöver kunna verka i (Chapparo & Ranka, 2006). 5 (8)

6 Performance Analysis of Driving Ability (P-Drive) är ett observationsinstrument som används för att bedöma aktiviteten bilkörning. Färdigheterna beskrivs under fyra överrubriker; Manövrerar, Orienterar, Följer trafikregler och Har uppsikt och agerar. Bedömningen utförs i verklig trafik och på en standardiserad vägslinga (Patomella, Tham, Johansson & Kottorp, 2010). Guarding Automobil Drivers through Guidance Education and Technology (Gadget Matrix) beskriver förmågan att köra bil utifrån fyra nivåer där manövrering är den lättaste följt av att hantera olika trafiksituationer, mål och sammanhang för bilkörningen. Samt en mer generell nivå där personens livsmål samt förmågor beskrivs (Peräako, Keskinen & Hatakka, 2003). BEHANDLINGSMÅL Målet för den arbetsterapeutiska behandlingen är att utifrån individens förutsättningar, behov och önskningar förbättra och/eller bibehålla aktivitetsförmåga så långt in i sjukdomsförloppet som möjligt. I målet ingår även att utforma miljö och aktivitet så att personen kan utföra sina dagliga aktiviteter på ett säkert och tryggt sätt. ARBETSTERAPEUTISK INTERVENTION Åtgärder i samband med att bibehålla och förbättra aktivitetsförmågan för personer med demenssjukdom genom: -att vidareutveckla individuella kompensatoriska strategier utifrån individens egna resurser och lösningsstrategier. -att tillrättalägga miljön för att stödja aktivitetsutförandet -att informera och ge råd om minnesstöd och kognitiva hjälpmedel -att vid samordnad vårdplanering beskriva funktionsnedsättningens konsekvenser för det dagliga livet -att beskriva behovet av assistans och insatser inför ansökan om stöd och service enligt LSS -att överrapportera personens aktivitetsförmåga och behov av kompensatoriska åtgärder till berörd arbetsterapeut/vårdgivare. -att ge information och råd till närstående individuellt eller i grupp -att ge råd om lämpliga stimulerande aktiviteter RESULTAT OCH UTVÄRDERING Gjorda åtgärder utvärderas genom ny intervju eller aktivitetsbedömning. Vem som utvärderar åtgärderna bestäms i samråd med kommunens arbetsterapeut, patient och närstående. REVIDERING Var tredje år revidering av arbetsterapiprogrammet. Ansvarig för revidering Susanne Andersson. Nästa revidering maj (8)

7 LITTERATUR Chapparo, C. & Ranka, J. (2006) PRPP system of task analysis: user s training manual research edition. (Available from authors at the OP Network, Discipline of Occupational Therapy, University of Sydney, PO Box 170, Lidcombe, NSV, Australia 1825) Fisher, A.G. & Nyman, A. (2008). OTIPM: en modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (2 uppl.). Nacka: FSA. Fisher, A. G. (1999). Assessment of Motor and Process Skills. (3 uppl.). Colorado: Three Star Press. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. (2011). Arbetsterapiprogram. Internetdokument. Hämtat den 4 april Tillgänglig på: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (2006). Canadian occupational performance measure: svensk version. (4 uppl.) Nacka: FSA. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. (2 uppl.). Nacka: FSA. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2000). Min Mening. Version 1. Nacka: FSA. Görnebrand, J. (2001). Social handbok Simrishamn: JK AB. Hälso och sjukvårdslagen. (HSL). SFS 1982:763 inkl ändring 1996:787. Svensk författningssamling. Kielhofner, G. (2008). A Model of Human Occupation: Theory and Application. (4 uppl.) Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins. Marcusson, J. (2003). Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. (2 uppl.). Stockholm: Liber. Nygård, L. (2004). Vardagslivets aktiviteter, möjligheter och begränsningar. I K. Tiger (red.). Om demens. (sid ). (2 uppl.). Nacka: Repro 8 AB. Patomella. A-H., Tham, K., Johansson, K. & Kottorp, A. (2010). P-Drive on-road: Internal scale validity and reliability of an assessment of on-road driving performance in people with neurological disorders. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 17, Peräaho, M., Keskinen, E. & Hatakka, M. (2003). Driver competence in a hierarchical perspective: implications for driver education. Turku: Traffic Research. Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010: stöd för styrning och ledning. Västerås: Edita Västra Aros. 7 (8)

8 Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen. Townsend, E.A., & Polatajko, H. J. (2007). Enabling occupation II: Advancing an occupational therapy vision for health, well-being, & justice through occupation. Ottawa: CAOT Publications. Törnquist, K. & Sonn, U. (2001). ADL-taxonomi: en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: FSA. Zemke, R. & Clark, F. (1996). Occupational science: the evolving discipline. Philadelphia: F.A. Davis. 8 (8)

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.

Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena. Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Barns psykiska hälsa Enligt Ambition och ansvar (SOU, 2006) innebär psykisk ohälsa hos barn och ungdom att individen inte upplever att hon/han

Läs mer

Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM SJUKSKRIVNA. Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM SJUKSKRIVNA. Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Framtaget av (förf) Susanne Svantesson Delprojektledare Sjukskrivningsprocessen Dalarna Gäller för: Arbetsterapeuter i sjukskrivningsprocessen Hälso- och Sjukvård

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM LUMBAGO ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin av 10

Läs mer

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Christina Lundqvist, leg arbetsterapeut, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka Kvalitet inom arbetsterapi

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine av 8 200-06-0 Arbetsterapeuter Länsgruppen ARBETSTERAPIPROGRAM HALVPLASTIK FRÄMRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Inledning

Läs mer

Godkänd av. Specialitetsgruppen i Arbetsterapi

Godkänd av. Specialitetsgruppen i Arbetsterapi Hälso- och Sjukvården Dokumentnamn Arbetsterapiprogram vid demenssjukdom Framtagen av/reviderad av Marie Dalkvist Andersson Primärvården Borlänge Elisabet Grahn Primärvården Leksand Mona Talus Ger-Rehab

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM DISKBRÅCK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

artur journalstruktur

artur journalstruktur artur journalstruktur version 2.0 förord Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en organisation som mycket aktivt arbetar för att professionen håller en hög kvalitet och att yrket utvecklas utifrån

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning?

Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning? Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning? En pilotstudie med 9 patienter 2005 Författare Kerstin Nilsson, leg arbetsterapeut Birgitta Johansson,

Läs mer

Mb de Quervain. Arbetsterapi program

Mb de Quervain. Arbetsterapi program Mb de Quervain Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram Morbus de Quervain Primärvården Region Skåne 2005-03-09 Författare: Christina Nordström Vårdcentralen Staffanstorp, Sonja Tixell-Kaufman Vårdcentralen

Läs mer

gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder

gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder version 2.0 förord Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en organisation som mycket aktivt arbetar för att professionen håller en hög kvalitet

Läs mer

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet

Läs mer

TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT

TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 11 ARBETSTERAPIPROGRAM TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Sjukskrivna. Arbetsterapi program

Sjukskrivna. Arbetsterapi program Sjukskrivna Arbetsterapi program 2 Arbetsterapiprogram Utredning och intervention för sjukskrivna patienter Primärvården Skåne 090430, version 2 Författare: Ann-Christin Jerrebo, Deltagruppen, Helsingborg

Läs mer

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 higher education credits

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 higher education credits 1(6) Kursplan Hälsoakademin Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 higher education credits Kurskod: AT1401 Utbildningsområde:

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain

Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain 2012 Behandlingsriktlinje Mb de Quervain Behandlingsriktlinjer för Mb de Quervain INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner.

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Manusförfattare: Arbetsterapins kärna och yrkesmodell, 15 hp Filosofiska antaganden Enligt förbundet Sveriges arbetsförbund

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

Arbetsterapeutiska interventioner för personer med utvecklingsstörning - en litteraturstudie

Arbetsterapeutiska interventioner för personer med utvecklingsstörning - en litteraturstudie Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi Arbetsterapeutiska interventioner för personer med utvecklingsstörning - en litteraturstudie Författare: Sara Johnsson,

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Arbetsterapienheten, Sunderby Sjukhus, Luleå Självskattning av kvalitetsindikatorer och bilagor Innehåll FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Sid 3 Skattning av FSAs kvalitetsindikatorer

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Utvärdering av Projekt Arbetsterapeuter inom två psykiatriska specialistmottagningar inom Psykiatri Stockholm Södra.

Utvärdering av Projekt Arbetsterapeuter inom två psykiatriska specialistmottagningar inom Psykiatri Stockholm Södra. Utvärdering av Projekt Arbetsterapeuter inom två psykiatriska specialistmottagningar inom Psykiatri Stockholm Södra. PSM Enskede-Årsta-Vantör och PSM Farsta-Skarpnäck. En utvärdering av ett Finsamprojekt

Läs mer

Stress. Arbetsterapi program

Stress. Arbetsterapi program Stress Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram Stress Primärvården Region Skåne 081001 Författare: Ingrid Amri, Vårdcentralen Måsen, Lund Karin Hermansson, Vårdcentralen, Broby Carita Håkansson, Vårdcentralen

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

EXAMENSARBETE. Rullstolsburna personers erfarenheter av allmänna transportmedel. Louise Lundqvist. Hälsovetenskapliga utbildningar

EXAMENSARBETE. Rullstolsburna personers erfarenheter av allmänna transportmedel. Louise Lundqvist. Hälsovetenskapliga utbildningar 2004:46 HV EXAMENSARBETE Rullstolsburna personers erfarenheter av allmänna transportmedel. Louise Lundqvist Hälsovetenskapliga utbildningar Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Arbetsterapi

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Rekommendationer för teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TFMU)

Rekommendationer för teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TFMU) 2010-09-27 1 (14) Rekommendationer för teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TFMU) Bakgrund För att kunna bedöma rätten till sjukpenning har Försäkringskassan (FK) under åren haft behov av fördjupad

Läs mer

Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram

Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram Målgrupp Patienterna är under 65 år och behöver särskilt stöd eller service pga förståndshandikapp, betydande och bestående begåvningsmässigt

Läs mer

Arbetsterapi A, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Basic Course, 30 higher education credits

Arbetsterapi A, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Basic Course, 30 higher education credits 1(5) Kursplan Hälsoakademin Arbetsterapi A, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Basic Course, 30 higher education credits Kurskod: AT1001 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng:

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

A0035H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 högskolepoäng STUDIEHANDLEDNING. Termin 4 Tel: 0920 49 23 56

A0035H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 högskolepoäng STUDIEHANDLEDNING. Termin 4 Tel: 0920 49 23 56 120105 A0035H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 högskolepoäng STUDIEHANDLEDNING ARBETSTERAPEUTPROGRAMMET Kursansvarig: Alexandra Olofsson Termin 4 Tel: 0920 49 23 56 Vårterminen 2012 E-post:

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

A0041H Arbetsterapi - Verksamhetsförlagd utbildning 2, 15 hp STUDIEHANDLEDNING

A0041H Arbetsterapi - Verksamhetsförlagd utbildning 2, 15 hp STUDIEHANDLEDNING 11 12 19 A0041H Arbetsterapi - Verksamhetsförlagd utbildning 2, 15 hp STUDIEHANDLEDNING ARBETSTERAPEUTPROGRAMMET, 180 POÄNG Vårterminen 2012, termin 5 Distans utbildning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kurspresentation

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk undersökning 1 (10) 2 (10) Innehållsförteckning Utvidgad

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Aktiv med dator. möjligheter för personer med rörelsehinder. Helene Lidström och Gerd Zachrisson

Aktiv med dator. möjligheter för personer med rörelsehinder. Helene Lidström och Gerd Zachrisson Aktiv med dator möjligheter för personer med rörelsehinder Helene Lidström och Gerd Zachrisson Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2005 Författare: Maria Borgestig, Margret Buchholz, Ulla Ekeberg, Ulla Furendal,

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Arbetsterapeuters arbete med körkorts- och bilanpassningsfrågor för unga funktionshindrade.

Arbetsterapeuters arbete med körkorts- och bilanpassningsfrågor för unga funktionshindrade. Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi Arbetsterapeuters arbete med körkorts- och bilanpassningsfrågor för unga funktionshindrade. En pilotstudie om dagsläge och framtid. Författare: Helene Gerhard,

Läs mer

Upplevelsen av att sluta köra bil förändring av aktivitet och delaktighet

Upplevelsen av att sluta köra bil förändring av aktivitet och delaktighet Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi Upplevelsen av att sluta köra bil förändring av aktivitet och delaktighet Författare: Lisa Pålsson Eva Rothstein

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning,

Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning, Svar från Svensk förening för allmänmedicin angående vissa er inom Socialstyrelsens inologimall, 2010-04-19-22. Besvarat av Olle Staf, ordf i SFAMs informatikråd. inition och användningsområde synonym

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det?

Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? FKS inspirationsdagar mars 2014 Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Ledare av forskargruppen CACTUS: Cognitive Accessibility

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2015 Höstterminen 2016 Hej! I din hand har du ett

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer