ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS"

Transkript

1 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM DISKBRÅCK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

2 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 10 Inledning Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredningar, interventioner (åtgärder) och utvärderingar för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis. Detta specifika arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden. Syftet är att ge likartade arbetsterapeutiska utredningar, interventioner och utvärderingar till patienter med diskbråck i länet. Det här specifika arbetsterapiprogrammet har utarbetats utifrån ett generellt arbetsterapiprogram (Sunderbyn 009) som grund. Teoretisk utgångspunkt är Anne Fisher, (1997a, 1998, 009) ( Fisher & Nyman 007) Occupational Intervention Process Model (OTIPM). Enheten har förutom Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter, Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 005:1) även stöd av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) etiska kod (004) samt FSA:s kvalitetspolicy i den dagliga verksamheten.. Enheterna har även andra teoretiska referensramar som grund i verksamheten. Detta specifika arbetsterapiprogram kommer att revideras årligen. Bakgrund Diskbråck är ett led i det naturliga åldrandet som innebär att vattenhalten i disken sjunker med sprickbildning som följd. Vid vissa belastningar kan sprickor uppstå i disken och genom dessa kan den mjukare inre kärnan tryckas ut och trycka på nervroten, vilket ger de klassiska ischiasbesvären. De klassiska besvären vid diskbråck är att man först har ont i ryggen i dagar eller veckor. I det läget är det svårt att skilja smärtan från vanlig lumbago. Därefter brukar ryggsmärtan minska men man får istället ont i baksidan eller utsidan av benet (ischias). Typiskt för ischias är att smärtan strålar ut nedanför knäet, ofta ut i tårna, samt att man får mera ont när man hostar, nyser eller skrattar. Det kan också uppstå känselnedsättning/domning som tecken på nervrotspåverkan. De flesta diskbråck går tillbaka av sig själva, cirka 80 procent av fallen brukar bli symptomfria. Man vet inte riktigt varför vissa diskbråck ger symptom medan andra inte gör det. Men relativt ny kunskap visar att det inte räcker med tryck på nervroten för att denna ska göra ont. Nervroten måste också vara inflammerad för att trycket ska ge smärta. Det finns åtminstone två orsaker till varför nervroten blir inflammerad. En bidragande orsak kan vara irritation av kemiska substanser, bl a ämnet TNF-alfa, som normalt finns i disken, kan orsaka inflammation. Inflammation kan också skapas av att disktrycket stör cirkulationen i venerna. Att operera diskbråck är sällan akut. Dock finns ett undantag och det är om diskbråcket påverkar nerverna till underlivet och blåsan, så kallad cauda equina syndrom. Man får då svårigheter att kissa och man får nedsatt känsel i underlivet. Det är då viktigt att man opereras omedelbart (helst inom åtta

3 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 3 av 10 timmar) för att inte få kvarstående men. Det är relativt vanligt att man på grund av smärthämning har svårigheter att kissa, det är dock ibland svårt att skilja från det allvarliga cauda equnia syndromet. Resultatet av operationen är beroende av en mängd faktorer. Hur lång tid man har haft besvären, grad av bensmärta/ryggsmärta, och hur man mår psykosocialt. I snitt brukar man säga att cirka 50 procent blir i det närmaste helt återställda, 40 procent blir bättre men med en del kvarstående besvär och att cirka 10 procent oförändrat eller sämre. (www.spinecenter.se; Lindgren & Svensson, 007). Restriktioner Litteraturen beskriver oftast att patienten får röra sig helt fritt efter operationen, utan restriktioner. Vanligtvis rekommenderas patienten på vårdavdelning att undvika halvsittande i sängen med uppfällt ryggstöd samt att använda dävert. Under vårdtillfället får patienten råd om att vara försiktig med framåtböjning och/ eller vridning av ländryggen samt att undvika att bära/lyfta tungt. Karaktäristiska problem Karakteristiska aktivitetsproblem för denna patientgrupp kan vara nedsatt förmåga att klara delar i p-adl som; i/ur säng, att sitta på stol, säng eller toalett, att böja sig vid av och påklädning samt att förflytta sig. Det bästa för patienten är att återgå till vardagliga sysslor och aktiviteter så snart som möjligt. Ibland begränsar smärtan att utföra vissa vardagsaktiviteter. Då är det viktigt att ändå försöka göra det man klarar men på ett för ryggen lämpligt sätt (Pedretti, 1996). Kontaktorsak Patienter som planerats för operation i Sunderbyn har i samband med läkarbesöket på mottagningen träffat arbetsterapeut och fått preoperativ information(se rutin; Arbetsterapeutiska åtgärder preoperativt inför op. diskbråck). Vid inläggning på ortopedavdelning finns stående förfrågan från patientansvarig läkare. Medicinsk anamnes, intagningsorsak och diagnos fås via patientliggaren i VAS och/eller sjuksköterska på avdelningen. Arbetsterapeutiska åtgärder påbörjas när den medicinska utredningen är gjord med röntgen undersökningar etc. och diagnosen fastställd. Presentation och information om arbetsterapi Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patient och/eller anhöriga/närstående påbörjas utvecklingen av en terapeutisk relation. Denna relation fördjupas under processens gång. Effektiv problem- och målformulering samt åtgärder kräver ett väl utvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient. Se OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman, 007).

4 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 4 av 10 Även i FSAs etiska kod (1998) fastslås att arbetsterapi skall utgå ifrån patientens egna önskemål och behov, att arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och att anhöriga/närstående ska göras delaktiga i behandlingen. Vad Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier. Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen och/ eller lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut hjälpmedel. Hur Arbetsterapeuten träffar patienten på mottagningen/avdelningen och gör en muntlig presentation av arbetsterapi. Vid akut operation av diskbråck träffar arbetsterapeuten patienten vanligtvis första dagen efter operation. Patienten får muntlig information om de vanligaste arbetsterapeutiska åtgärderna. Mål Patienterna ska ha fått information om arbetsterapi Vad Utredning Identifiera för patienten meningsfulla prioriterade aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som eller kan vara ett problem. Problemen/svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen. I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det handla om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner, se de tio dimensionerna i OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998, 009 Fisher & Nyman, 007). Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet. Problemformulering Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet. Hur Intervju med patienten och/eller anhöriga/närstående sker utifrån: ADL- taxonomin (Törnquist & Sonn, 1997, 001). Ostrukturerad intervju. Befintlig dokumentation

5 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 5 av 10 Instrument att använda vid bedömning av utförandet i aktiviteter där det framkom att personen och/eller dennes anhöriga upplevde som problem. ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 1997, 001). AMPS (Assessments of Motor and Process Skills) (Fisher, 006 c) Sunnaas ADL-index (Olsson & Tervald, 1989) Icke formaliserade bedömningar Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar exempelvis från Model of Human Occupation (008), Biomekanisk modell, (Kielhofner, 009). Om ett problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarlägg och tolka möjliga underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna dimensionerna i miljön, uppgiften och/eller personen. Kompletterande utredningar utförs vid behov. Sammanfattning av aktivitetsutförandet diskuteras med patienten och/eller närstående där det i samråd fastställs om problem föreligger. Bedöm behov av vilka fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder som föreligger. Dokumentation av utredning sker i patientjournal. Vad Hur Mål Målformulering då det är möjligt Målet formuleras tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående i de aktiviteter som definierats som problem. Dokumentation av målformulering sker i patientjournal. Patientens samverkan dokumenteras. Om inte samråd skett anges orsaken. Intervention Vad Kompensatorisk modell och modell för aktivitetsträning kan användas, se OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998, 009 Fisher & Nyman, 007). Hur Modell för kompensation: Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra i den fysiska och/eller sociala miljön. Förskrivning av hjälpmedel eller alternativ utrustning. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter.

6 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 6 av 10 Modell för aktivitetsträning: Träna att utföra aktiviteten med nytt tillvägagångssätt. Träningen sker om möjligt direkt i aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. Klienten ges möjlighet att diskutera tänkbara strategier och sedan praktiskt utföra dessa på egen hand. Exempel på interventioner utifrån ovanstående modeller; P-ADL aktviteter De aktiviteter som patienten har svårt att utföra initialt, kan i vissa fall kompenseras med ändrat tillvägagångssätt eller hjälpmedel t ex griptång, strumppådragare, badbräda, duschpall, toalettstolsförhöjning, sängklossar och/eller förhöjningsdyna. Dessa hjälpmedel provas ut för att minska belastning under läkningsprocessen, motverka smärta och därmed öka patientens möjligheter att komma i gång fortare med vardagens aktiviteter. Överflyttning i/ur säng. Vid uppresning ur säng instrueras patienten att rulla på sidan (stockvändning) nära sängkanten, att böja knäna och föra benen över sängkanten, samtidigt skjuta ifrån med armbåge och hand/händer. Sängen kan vid behov höjas för att underlätta uppresning från sittande till stående. Ibland behöver patienten instrueras att resa sig från magläge; att ligga på mage nära sängkanten, ena benet förs över sängkanten, foten i golvet, skjut ifrån med armarna och därefter resa sig upp till stående. När patienten skall lägga sig genomförs momenten i motsatt ordning. Sidenlakan kan med fördel användas för att underlätta förflyttning i sängen. Sitt- och viloställningar. Patienten informeras och instrueras att normalisera sittandet och sitta med bibehållen svank. Eventuellt kompenseras sittandet med kildyna eller hög sittdyna. Armstöd brukar underlätta att sätta sig/resa sig, ibland behöver armstöd användas för att avlasta sittandet. Patienten bör alltid ligga plant, inte med höjd huvudända. Vid ryggläge kan kudde placeras under knäna, i sidoläge placeras kudden mellan knäna för att avlasta ländryggen. Toalettbesök. Bedömning görs om sittande på vanlig toastol fungerar eller om behov av kompensation med toalettförhöjning eller vinklad toalettförhöjning med armstöd finns. Patienten instrueras att inte rotera bålen vid moment som att torka sig eller spola i toaletten. Innan hemgång ny bedömning om sittande på vanlig toastol fungerar. Av/påklädning nedtill. Patienten instrueras att om möjligt undvika framåtböjning första tiden. Påklädning kan ske liggande eller sittande genom att böja/lyfta ett ben i taget, börja att klä på det ben som är sämre. Eventuellt kompenseras

7 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 7 av 10 utförandet med griptång och strumppådragare. Skor tas av/på med långt skohorn. Patienten instrueras att vid behov använda griptång vid framtagning av kläder alternativt böja i knäna för att undvika att böja sig för djupt framåt. Personlig hygien. Patienten kan behöva sitta på hög pall vid första tillfället som patienten skall utföra daglig hygien. Tvättlapp kan med fördel användas för att undvika framåtböjning. Patienten instrueras i att inte rotera ryggen för att nå föremål. Vid tandborstning kan två muggar med fördel användas för att undvika framåtböjning. När dagsformen tillåter kan patienten variera mellan att sitta och stå för att till sist stå under hela aktiviteten. Vid duschning instrueras patienten att stå alternativt sitta på hög duschstol. För att nå nedanför knäna instrueras patienten att ta stöd och lyfta ett ben i taget eller använd borste med långt skaft alt. griptång med tvättlapp. För att torka fötterna används stort badlakan/griptång. Patienten rekommenderas inköp av halkmatta. Om patienten är i behov av kompenserande hjälpmedel ges information om kostnad för dessa. Och hur patienten kan köpa dem alt. få dem utprovade i hemmet. Resor Vid hemresan efter vårdtillfället rekommenderas patienten oftast att åka liggande om transportsträckan till hemmet är lång. Vid behov instrueras patienten i lämpligt tillvägagångssätt vid i/ur- och sittande i bil. Vid överflyttning in/ut bil kan plastkasse eller sidensjal användas på sätet för att undvika friktion. Kildyna kan med fördel användas samt liten kudde alt. hoprullad halsduk i svanken. I-ADL aktiviteter Träning i praktisk situation i i-adl aktiviteter om behov och tid finns. Vidare aktivitetsuppföljning och träning görs av distriktsarbetsterapeut. Matlagning Informera patienten om lämpligt tillvägagångssätt vid köksaktivitet för att undvika framåtböjning och rotation av ryggen och istället tänka på att böja på knäna. Råd att placera de saker man använder dagligen lätt tillgängliga samt att undvika tunga lyft. Bädda säng Informera patienten om annat tillvägagångssätt t.ex. att sätta upp ett knä i sängen för att stabilisera ryggen.

8 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 8 av 10 Tvätt/Klädvård Rekommendera patienten att ta hjälp första tiden eftersom aktiviteten medför många moment som innebär framåtböjning/rotation av ryggen. Inköp Patienten rekommenderas att ta hjälp med tyngre inköp första tiden Vid planerad operation på Sunderby sjukhus har patienten vid mottagningsbesöket fått råd om att förbereda genom att handla hem varor. Städa Om patienten har önskemål om att kunna städa självständigt informera och instruera om ett lämpligt tillvägagångssätt. Arbete Normalt får man räkna med minst fyra veckors sjukskrivning. Det är fullt möjligt att börja arbeta tidigare men ryggsmärta kan kvarstå en tid, och man bör därför begränsa arbetet speciellt vid tungt kroppsarbete. Översyn av arbetsplatsen kan vara aktuellt. Patienten erbjuds skriftlig patientinformation. Dokumentation av interventioner sker i patientjournal. Utvärdering Utvärdering av genomförda åtgärder innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse, kvarstående behov, vidare planerade åtgärder och rekommendation. Vad Utvärdering görs om möjligt tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående utifrån de mål som tidigare angivits. Eftersom vårdtiden är kort är det vanligt förekommande att utvärdering överlämnas till nästa steg i vårdkedjan dvs. arbetsterapeuten inom primärvård och kommun. Exempel på detta kan vara osäkerhet gällande patientens aktivitetsförmåga i hemmiljö. I sjukhusmiljön med tillgång till hjälpmedel och öppna ytor klarar patient med diskbråcköverflyttningar, förflyttningar och övrig personlig vård på ett säkert sätt. Hur Utvärdering av uppsatta aktivitetsmål görs i form av bedömning för att se om aktivitetsförmågan förbättrats. Dokumentation av utvärdering sker i patientjournalen. Vad Samverkan Rapportering i vårdkedjan.

9 Hur Rutindokument Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 9 av 10 Vid behov av uppföljning eller fortsatta åtgärder i vårdkedjan ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Arbetsterapeuten bedömer behovet. Samverkan sker efter samråd med patienten, och/eller anhöriga/närstående. Vid behov av ytterligare utredning, åtgärder överrapporteras patienten vidare i vårdkedjan. Evidens, nationella riktlinjer etc. Syfte att få bästa möjliga bevis för åtgärderna beskrivna i dokumentet har beprövad erfarenhet nationellt inom arbetsterapi ortopedi använts. Enligt SBU (000) visar tillgängliga vetenskapliga studier att det vid ryggåkommor gynnar tillfrisknandet med att fortsätta vara aktiv i vardagliga aktiviteter samt återgå till sitt arbete. Referenslista Fisher, A.G. (1997a). An expanded rehabilitative model of practice. In A.G. Fisher, Assessment of Motor and Process Skills ( nd ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (006 c). Assessment of Motor and Process Skills Vol.: user manual (6 th.ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. American Journal of Occupational Therapy 5, Fisher, A.G (009). A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation- based interventions. Ft. Collins CO: Three Star Press. Fisher, A.G., & Nyman, A. (007). OTIPM: en modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU rapport 007) [OTIPM : A model for professional reasoning that promotes best practice in occupational therapy]. Nacka, Sweden: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. (199) Globalt Företagstryck AB. Kielhofner, G. ( 009). Conceptual Foundations of Occupational Therapy (4nd ed.). Philadelphia: F.A. Davis. Kielhofner, G. (008). A model of human occupation: Theory and application (4 rd ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

10 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 10 av 10 Lindgren, U., & Svensson, O. (007). Ortopedi. Liber, AB Stockholm. Olsson, B-L., & Tervald, B. (1989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 0 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi. Pedretti, L-W. (1996). Occupational Therapy Practice Skills for Physical Dysfunctions. Mosby-Yearbook, Inc. Persson, B. M., & Wingstrand, H. (005). Ortopedisk grundbok. Lund. Studentlitteratur SBU rapport, 145:. Ont i ryggen ont i nacken, volym II, Stockholm, 000. Socialstyrelsen (007). God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB, Bohus. Törnquist, K., & Sonn, U. (001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM LUMBAGO ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin av 10

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine av 8 200-06-0 Arbetsterapeuter Länsgruppen ARBETSTERAPIPROGRAM HALVPLASTIK FRÄMRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT

TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 11 ARBETSTERAPIPROGRAM TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå

ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, intervention och utvärdering

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM

Läs mer

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Inledning

Läs mer

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled Sjukgymnast & arbetsterapeut tjänstgörande vid Ortopedklinken NLL Ansvarig för uppdatering; Kristina Larsson, Birgitta Frohm Godkänd av Anders Sundelin/Verksamhetschef Ortopedi Uppdaterad 2007-06-20 Information

Läs mer

Information till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge

Information till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Fredrik Röding Öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef Ortopedi Datum 20090601 Information till patient med bakre höftprotesluxation - höften har hoppat ur läge När Din höftled

Läs mer

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5

Läs mer

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION Inläggningsdatum: kl. Måldatum hemgång: INFÖR OPERATIONEN Inför din planerade operation kommer du på ett eller två besök hos planeringssköterska eller läkare för samtal,

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION

PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION (Bakre snitt) 2013-07-16 1 Information vid planerad höftprotesoperation Vid operationen ersätts den sjuka leden med en protes som består av en metallkula med

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Arbetsterapienheten, Sunderby Sjukhus, Luleå Självskattning av kvalitetsindikatorer och bilagor Innehåll FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Sid 3 Skattning av FSAs kvalitetsindikatorer

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp Christina Olsson Sida 1/7 Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp VFU Examinationsuppgift 2 Inledning Under VFU har jag varit dels med två distriktsarbetsterapeuter i kommunal verksamhet dagrehabilitering,

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.

Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena. Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Lars Lundmark. öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef ortopedi Datum : 090601 Information till Dig som ska få en höftledsprotes Den friska höftleden Höftleden består av en

Läs mer

Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet

Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet Att systematisera klinisk erfarenhet Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet Kunskapsbaserad praxis Bästa vetenskapliga bevis Klinisk expertis Patientens/brukarens värdering 2 Kunskapsbaserad praxis

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsrygg och svansben (figur 1).

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Lärarinstruktion Ortopedi

Lärarinstruktion Ortopedi Lärarinstruktion Ortopedi Gå igenom scenariot med SP och visa L5 dermatomets utbredning. Förklara/visa positivt Lasegue s test + korsat positivt Se till att det finns reflexhammare Efter utförd ortopedistation

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Träningsbok. Sommar Tillhör: Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st

Läs mer

Patientinformation vid höftprotesoperation

Patientinformation vid höftprotesoperation 150101 Arbetsterapeut och Sjukgymnast tjänstgörande vid Kirurg /Ortopedkliniken, Skellefteå lasarett Faktagranskad av Niklas Werkmäster, medicinskt ansvarig läkare, Ortopedi, Skellefteå Lasarett.. Patientinformation

Läs mer

Sida 1 av 6. Ryggliggande

Sida 1 av 6. Ryggliggande Sida 1 av 6 Ryggliggande Ligg så plant som möjligt. Lägg armarna ovanför huvudet. Sträck först ut hela kroppen. Växla sedan med att sträcka ut en sida i taget. Syfte: Motverka den böjda hållningen och

Läs mer

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden

Information till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Lars Lundmark. öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef ortopedi Datum : 120426 Information till Dig som ska få en höftledsprotes Den friska höftleden Höftleden består av en

Läs mer

Triggerfinger. Arbetsterapi program

Triggerfinger. Arbetsterapi program Triggerfinger Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram för Tendovaginitis stenosans Triggerfinger (Dig II-V) Primärvården Region Skåne 2009-01-15 Författare: Åsa Bjärnung, leg arbetsterapeut, Trelleborg

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus. Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.

Läs mer

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson FÖRFLYTTNING Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson Högre upp i säng: Vårdtagare som endast behöver muntlig guidning. Användbara hjälpmedel; glidlakan, ev. antiglid och ev. glidtunnel

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGG

PATIENTINFORMATION RYGG PATIENTINFORMATION RYGG Ortopedkliniken Länssjukhuset Halmstad Carl Öhlund 09-09-18 RYGGSMÄRTOR smärtor drabbas nästan alla av vid något tillfälle i livet. Besvären är i de flesta fall övergående, men

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i

Läs mer

Mb de Quervain. Arbetsterapi program

Mb de Quervain. Arbetsterapi program Mb de Quervain Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram Morbus de Quervain Primärvården Region Skåne 2005-03-09 Författare: Christina Nordström Vårdcentralen Staffanstorp, Sonja Tixell-Kaufman Vårdcentralen

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Information om energibesparande tekniker i vardagsaktiviteter

Information om energibesparande tekniker i vardagsaktiviteter Information om energibesparande tekniker i vardagsaktiviteter Vad gör arbetsterapeuten? Arbetsterapeuten kan hjälpa till att ge dig tips och råd angående energibesparande tekniker i olika aktiviteter.

Läs mer

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention 9 högskolepoäng Nivå G2F Allmänna uppgifter

Läs mer

Arbetsterapi B, Verksamhetsförlagd utbildning, 22,5 högskolepoäng Occupational Therapy, Fieldwork Education, Intermediate Course, 22.

Arbetsterapi B, Verksamhetsförlagd utbildning, 22,5 högskolepoäng Occupational Therapy, Fieldwork Education, Intermediate Course, 22. 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Verksamhetsförlagd utbildning, 22,5 högskolepoäng Occupational Therapy, Fieldwork Education, Intermediate Course, 22.5 Credits Kurskod:

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF Artroskopi knäled Anatomi Knät består av lårben, underben samt knäskål. Lår- och underben samt knäskålen är beklätt av brosk som fungerar som glidyta samt stötabsorbent. Mellan lårben och underben ligger

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund bitr öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20120426 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Eva Ruberg Leg. Arbetsterapeut 2009-10-15 Arbetsterapi Occupational Therapy Occupation - an activity in which one engages Arbetsterapiprogram för hjärtsviktspatienter: Gemensamt synsätt från vetenskap

Läs mer

Kotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26

Kotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26 Kotfraktur Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping Innehåll Vad innebär korsettbehandling?... 3 Vad görs vid en operation?...3 Förväntat resultat...4 Smärtlindring...4 På avdelningen...4

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL

KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL 09 06 09 06 03 HUVUDSKYDD Huvudskydd. Här ingår t.ex. hjälmar. Person med kroppsstukturavvikelse, beteendeproblematik och/eller funktionsnedsättning som medför att person ofta

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G)

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G) INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G) Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsben och

Läs mer

Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson

Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson Arbetsplatsbesök vid östra blomstergården Maja Majasson Rapport Kartläggning av nuvarande arbetssituation för egenföretagare Anna Andersson samt åtgärdsförslag gällande arbetsplatsen. Majas företagshälsa

Läs mer

Rapport från klientbesök

Rapport från klientbesök UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi Rapport från klientbesök Andersson, Anna Larsson, Lars Aktivitet och delaktighet, delkurs 1 16,5 högskolepoäng AT x/xx

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

ditt Träningsprogram: Uppvärmning

ditt Träningsprogram: Uppvärmning ditt Träningsprogram: Uppvärmning SÅ SKA DU TRÄNA: Träna 3 gånger i veckan, t ex måndag, onsdag och fredag, och låt kroppen återhämta sig en dag innan nästa pass. Varje träningspass består av uppvärmning

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Arbetsterapi program Demenssjukdom

Arbetsterapi program Demenssjukdom Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

ADL - INDEX enligt Sunnaas

ADL - INDEX enligt Sunnaas ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan

Läs mer

Tips på bra arbetsställningar

Tips på bra arbetsställningar Tips på bra arbetsställningar Tips för alla Här kommer några generella tips om vad du kan tänka på för att skona din kropp och förebygga skador och sjukdom. Gör som du har blivit lärd. Vet du inte hur

Läs mer

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner.

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Manusförfattare: Arbetsterapins kärna och yrkesmodell, 15 hp Filosofiska antaganden Enligt förbundet Sveriges arbetsförbund

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab 1 Mätvärden/lab Vitalparametrar: BT: 130/80, puls: 70, temp: 37.5 CRP < 5 U-sticka U-Glukos negativ U-Ketoner negativ ph 6

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 Credits

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 Credits 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2012 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational

Läs mer

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Ta hand om din hälsa när du är gravid Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska

Läs mer

Mamma information från BB-avdelningen

Mamma information från BB-avdelningen Mamma information från BB-avdelningen Lite tips från Sjukgymnasten till dig som just fött barn Kvinnokliniken Borås Materialet är utarbetat av Monika Olsén, leg.sjukgymnast Kvinnokliniken Sahlgrenska Sjukhuset

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med

Läs mer

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Nätverkets uppdrag, nätverksträff 16 maj 2013 Vårdprogram och rutiner synpunkter

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Förflyttning med personlyft och andra hjälpmedel

Förflyttning med personlyft och andra hjälpmedel Förflyttning med personlyft och andra hjälpmedel Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.. Sida 1 Ur Borås Stads Styr-

Läs mer