Mb de Quervain. Arbetsterapi program

Transkript

1 Mb de Quervain Arbetsterapi program

2 Arbetsterapiprogram Morbus de Quervain Primärvården Region Skåne Författare: Christina Nordström Vårdcentralen Staffanstorp, Sonja Tixell-Kaufman Vårdcentralen Arlöv Kerstin Ohlsson Vårdcentralen Dalby. Beställning av arbetsterapiprogrammet: Birgitta Wästberg, FoUU Primärvården Region Skåne

3 Arbetsterapiprogram för personer med Mb de Quervain INLEDNING Definition Arbetsterapiprogram är en beskrivning av arbetsterapeutiska mål, åtgärd och förväntade resultat med utgångspunkt från en utvald målgrupps aktivitetsproblem, sett i relation till samhällets mål (1). Syfte Arbetsterapiprogrammet syftar till att: Skapa och vidmakthålla en hög kvalité och enhetliga rutiner för arbetsterapeutiska metoder och åtgärder riktade mot personer med Mb de Quervain. Arbetsterapiprogrammet ska kunna användas av arbetsterapeuter inom primärvården. Inriktning Arbetsterapiprogrammet riktar sig till andra arbetsterapeuter och arbetsterapistuderande inom primärvård. FÖRUTSÄTTNINGAR Lagar, förordningar och rekommendationer International Classification of Functioning, Disability and Health (2). Hälso- och sjukvårdslagen (3). Etisk kod för arbetsterapeuter (4). Patientjournallagen (5). RESURSER Personal- Arbetsterapeuter i primärvård. Miljö- Tillgång till behandlingsrum och nödvändig utrustning. Behandling inom primärvården där det finns en arbetsterapeut tillgänglig på vårdcentralen. BESKRIVNING AV MÅLGRUPP Patienter med Mb de Quervain har vanligtvis intensiv värk radialt i handleden över 1:a dorsala senfacket, ev med strålning ut i tummen och underarmen. Tillståndet har ingen säker genes, men erfarenhetsmässigt ser man riskfaktorer som repetitiva rörelser eller ovana och/eller ej ergonomiskt optimala rörelser med tumme och/eller handled. Smärtan förstärks vid handledsrörelser, särskilt ulnardeviation. Kroppsfunktion Mb de Quervain är en inflammation i första dorsala senfacket där tummens korta extensorsena samt långa abduktorsena löper.

4 Aktivitet och delaktighet Patienterna har svårigheter i flertalet P-ADL- och I-ADL-aktiviteter, vilket medför att de kan få svårigheter att utföra sitt yrkes- och/eller hemarbete. Exempelvis hantera kniv, sax, penna. Beroende på yrke kan patienterna ha svårigheter att utföra delar av eller hela sitt arbete. Delaktighet och roller i hemmet, arbetet och på fritiden kan påverkas. Omgivning Tillståndet kan medföra svårigheter att hantera vissa redskap (6, 7, 8, 9). TEORIER OCH PRAXISMODELLER Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) (10). Occupational performance process model som finns i Canadian Model of Occupational Performance (11). BEHANDLINGSMÅL Målet är att patienten ska återfå aktivitetsförmågan i så hög grad som möjligt och kunna utföra de aktiviteter patienten haft problem med på ett effektivt och smärtfritt sätt. Att patienten ska få kunskap om hur hon ska vara uppmärksam på tecken och undvika att få samma tillstånd igen. ARBETSTERAPEUTISKA ÅTGÄRDER Bedömning Funktion Finkelsteins test, dvs passiv ulnardeviation i handleden med tummen adducerad och flekterad in i handen, utlöser smärta. Palpation över 1:a dorsala senfacket utlöser smärta. Aktiv radialextension samt palmarabduktion av tumme utlöser smärta. Aktivitet Analys av vilken/vilka aktiviteter som ger besvär och som ev kan ha utlöst tillståndet. Checklista "Aktivitetsförmåga vid besvär i hand" användes (bilaga 1). Omgivning Analys av vilka redskap och metoder patienten använder i sitt vardagsliv hem, arbete, fritid för att komma fram till orsaken till besvären. Ett arbetsplatsbesök kan ev bli aktuellt.

5 Intervention Första besöket Kroppsfunktion Ortosbehandling. I akut skede och/eller vid svåra besvär: Statisk hård ortos i tre veckor dygnet runt. I subakut skede och/eller vid mindre uttalade besvär: Prefabricerad ortos, Rehband Thumboform Long 4085 som anpassas till pat, i tre veckor dygnet runt (12, 13). Aktivitet och delaktighet Patienten ges ergonomiska råd, gärna skriftligt (bilaga 2). Det är viktigt att de ergonomiska råden anpassas till patientens aktivitetsutförande och omgivning. Anpassning av arbetsuppgifter och arbetstakt. Omgivning Vid behov anpassning av arbetsredskap. Övriga insatser Information om skadan och om handens funktion. Information om vikten av regelbundet rörelseuttag enligt led-för-ledprincipen. Allmänna råd om kost och motion för att främja läkningsprocessen. Återbesök efter 3 veckor Kroppsfunkton Om pat förbättrats kan byte ske till mjuk prefabricerad ortos, alternativt Mafraband/tejp, ex.vis Nylexogrip 5 cm från Rehband. Behandlingen minskas till dagtid. Genomgång av tummens rörelser (bilaga 3). Aktivitet och delaktighet Uppföljning av de ergonomiska råden och ev praktisk tillämpning av dem. Ev arbetsplatsbesök diskuteras med patienten. Omgivning Uppföljning av anpassning av arbetsredskap. Telefonkontakt efter 6 veckor Resultat och utvärdering Behandlingen utvärderas avseende patientens besvär i aktivitet med/utan ortos, med utgångspunkt i checklista vid besvär i hand. Patienten uppmanas att använda ortosen i de aktiviteter där hon fortfarande upplever besvär (6, 7, 8, 9, 12, 13).

6 REVIDERING Bör göras 2007 författarna ansvarar för att revidering sker.

7 REFERENSER 1. Landstinget i Jönköpings län. (1995). KIM, Kvalitet I Metodutveckling. Vårdprogram inom arbetsterapi. 2. WHO: Word Health Organization (2001). ICF: International Classification of Functioning. Geneva. 3. Socialstyrelsen. (1982). Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 1982:763 inkl. tilläggsparagraf 1996:786. Stockholm. 4. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1992). Etisk kod för arbetsterapeuter. Stockholm: FSA 5. Socialstyrelsen. (1993). Patientjournallagen. SOSFS 1993:20. Stockholm:. 6. Ersson, B. (1994). Ortopedisk medicin hand och armbåge. ORION-FARMOS läkemedel AB Lundberg, G. (1999). Handkirurgi skador, sjukdomar, diagnostik och behandling. Lund: Studentlitteratur. 8. Persson, M. (1992). Handrehabilitering. Uppsala: Artronova. 9. Runnquist, K., Cederlund, R., Sollerman, C. (1992). Handens rehabilitering volym 1 och 2. Lund: Studentlitteratur. 10. Fisher, Anne G. (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupationel Framework. The American Journal of Occupational Theraphy, 8: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). (1998). Candian Occupational Performance Measurre. Svensk översättning Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 12. Universitetssjukhuset Örebro. (2005). Vårdprogram Mb de Quervain VISS, Vårdinformation i Södra Stockholm. (2004). Vårdprogram Tendovaginiter. Bilagor Bilaga 1. Checklista Aktivitetsförmåga vid besvär i hand. Bilaga 2. Ergonomiska råd. Bilaga 3. Rörelseprogram.

8 Bilaga 1 Aktivitetsförmåga vid besvär i hand Självskattning Kryssa i det alternativ som stämmer bäst Namn:. Datum: Datum uppföljning: Använd gärna olika färg på pennor vid de olika tidpunkterna. Aktivitet Personlig vård: Inga problem Små problem Stora problem Inte aktuellt Hantera bestick Hålla/lyfta glas Hålla/lyfta kaffekopp/mugg Klä på/av sig Dra upp blixtlås Knäppa knappar Knyta skoband Manikyr/pedikyr Borsta tänderna Rakaning/make up Boende: Vrida trasa Lyfta stekpanna Skära bröd/kött Öppna mjölkförpackning Lyfta mjölkförpackning Hälla ur mjölkförpackning/kanna Skruva av/på lock på flaska/burk Skära ost Skala potatis Hälla av potatisvatten Klippa Vrida om nyckel Hänga tvätt Stryka Bära matkasse Diska Renbädda Bädda Dra ur stickkontakt Skaka mattor Dammsuga Torka med trasa

9 Aktivitet Fritid: Inga problem Små problem Stora problem Inte aktuellt Hålla bok Hålla telefonlur Skriva Lyfta pärm/bok Hobby Cykla Köra bil Trädgårdsskötsel Arbete: Studier: Övrigt: 1 1 K. Ohlsson , Vårdcentralen Dalby

10 Bilaga 2 Ergonomiska råd Patientinformation Ha respekt för smärtan. Vila, eller använd avlastande stödortos. Fördela belastningen och arbeta med båda händerna. Undvik små statiska grepp, typ pinchgrepp och nyckelgrepp. Använd förstorade, mjuka grepp på vardagliga föremål. Använd helhandsgreppet i syfte att fördela belastningen på alla fingerleder. Undvik upprepade alltför belastade tumrörelser genom att exempelvis använda verktyg med fjädrande skaft. Arbeta med hävstångsprincipen, dvs förlängd hävarm för att få större utväxling och kraft. Arbeta med rak handled. Undvik ulnardeviation i handleden och samtidiga tumrörelser i ett kraftgrepp. Vinkeln mellan handtag och verktygsdel är avgörande för om handpositionen är ergonomiskt riktig. Olika pistolhandgrepp kan här rekommenderas Ur boken Runnquist, K., Cederlund, R., Sollerman, C. (1992). Handens rehabilitering volym 2.

11 Bilaga 3 PROGRAM FÖR RÖRELSETRÄNING AV TUMMEN Utför alltid rörelserna lugnt och jämnt och håll kvar i uppnått läge några sekunder - slappna av. Gör varje rörelse gånger. Träna minst. gånger/dag 1. Stabilisera tummens grundleder. 2. Stabilisera vid tumbasen Böj ytterleden Böj de två övriga lederna. 3. För tumtoppen mot övriga 4. Lägg handflatan mot en bordskiva. Fingertoppar i tur och ordning För tummen rakt åt sidan

12 5. Låt handen ligga kvar mot bordet. 6. Lägg handen med lillfingersidan Försök lyfta upp tummen. mot bordet. För tummen åt sidan