Mb de Quervain. Arbetsterapi program
|
|
- Alf Nyberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mb de Quervain Arbetsterapi program
2 Arbetsterapiprogram Morbus de Quervain Primärvården Region Skåne Författare: Christina Nordström Vårdcentralen Staffanstorp, Sonja Tixell-Kaufman Vårdcentralen Arlöv Kerstin Ohlsson Vårdcentralen Dalby. Beställning av arbetsterapiprogrammet: Birgitta Wästberg, FoUU Primärvården Region Skåne
3 Arbetsterapiprogram för personer med Mb de Quervain INLEDNING Definition Arbetsterapiprogram är en beskrivning av arbetsterapeutiska mål, åtgärd och förväntade resultat med utgångspunkt från en utvald målgrupps aktivitetsproblem, sett i relation till samhällets mål (1). Syfte Arbetsterapiprogrammet syftar till att: Skapa och vidmakthålla en hög kvalité och enhetliga rutiner för arbetsterapeutiska metoder och åtgärder riktade mot personer med Mb de Quervain. Arbetsterapiprogrammet ska kunna användas av arbetsterapeuter inom primärvården. Inriktning Arbetsterapiprogrammet riktar sig till andra arbetsterapeuter och arbetsterapistuderande inom primärvård. FÖRUTSÄTTNINGAR Lagar, förordningar och rekommendationer International Classification of Functioning, Disability and Health (2). Hälso- och sjukvårdslagen (3). Etisk kod för arbetsterapeuter (4). Patientjournallagen (5). RESURSER Personal- Arbetsterapeuter i primärvård. Miljö- Tillgång till behandlingsrum och nödvändig utrustning. Behandling inom primärvården där det finns en arbetsterapeut tillgänglig på vårdcentralen. BESKRIVNING AV MÅLGRUPP Patienter med Mb de Quervain har vanligtvis intensiv värk radialt i handleden över 1:a dorsala senfacket, ev med strålning ut i tummen och underarmen. Tillståndet har ingen säker genes, men erfarenhetsmässigt ser man riskfaktorer som repetitiva rörelser eller ovana och/eller ej ergonomiskt optimala rörelser med tumme och/eller handled. Smärtan förstärks vid handledsrörelser, särskilt ulnardeviation. Kroppsfunktion Mb de Quervain är en inflammation i första dorsala senfacket där tummens korta extensorsena samt långa abduktorsena löper.
4 Aktivitet och delaktighet Patienterna har svårigheter i flertalet P-ADL- och I-ADL-aktiviteter, vilket medför att de kan få svårigheter att utföra sitt yrkes- och/eller hemarbete. Exempelvis hantera kniv, sax, penna. Beroende på yrke kan patienterna ha svårigheter att utföra delar av eller hela sitt arbete. Delaktighet och roller i hemmet, arbetet och på fritiden kan påverkas. Omgivning Tillståndet kan medföra svårigheter att hantera vissa redskap (6, 7, 8, 9). TEORIER OCH PRAXISMODELLER Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) (10). Occupational performance process model som finns i Canadian Model of Occupational Performance (11). BEHANDLINGSMÅL Målet är att patienten ska återfå aktivitetsförmågan i så hög grad som möjligt och kunna utföra de aktiviteter patienten haft problem med på ett effektivt och smärtfritt sätt. Att patienten ska få kunskap om hur hon ska vara uppmärksam på tecken och undvika att få samma tillstånd igen. ARBETSTERAPEUTISKA ÅTGÄRDER Bedömning Funktion Finkelsteins test, dvs passiv ulnardeviation i handleden med tummen adducerad och flekterad in i handen, utlöser smärta. Palpation över 1:a dorsala senfacket utlöser smärta. Aktiv radialextension samt palmarabduktion av tumme utlöser smärta. Aktivitet Analys av vilken/vilka aktiviteter som ger besvär och som ev kan ha utlöst tillståndet. Checklista "Aktivitetsförmåga vid besvär i hand" användes (bilaga 1). Omgivning Analys av vilka redskap och metoder patienten använder i sitt vardagsliv hem, arbete, fritid för att komma fram till orsaken till besvären. Ett arbetsplatsbesök kan ev bli aktuellt.
5 Intervention Första besöket Kroppsfunktion Ortosbehandling. I akut skede och/eller vid svåra besvär: Statisk hård ortos i tre veckor dygnet runt. I subakut skede och/eller vid mindre uttalade besvär: Prefabricerad ortos, Rehband Thumboform Long 4085 som anpassas till pat, i tre veckor dygnet runt (12, 13). Aktivitet och delaktighet Patienten ges ergonomiska råd, gärna skriftligt (bilaga 2). Det är viktigt att de ergonomiska råden anpassas till patientens aktivitetsutförande och omgivning. Anpassning av arbetsuppgifter och arbetstakt. Omgivning Vid behov anpassning av arbetsredskap. Övriga insatser Information om skadan och om handens funktion. Information om vikten av regelbundet rörelseuttag enligt led-för-ledprincipen. Allmänna råd om kost och motion för att främja läkningsprocessen. Återbesök efter 3 veckor Kroppsfunkton Om pat förbättrats kan byte ske till mjuk prefabricerad ortos, alternativt Mafraband/tejp, ex.vis Nylexogrip 5 cm från Rehband. Behandlingen minskas till dagtid. Genomgång av tummens rörelser (bilaga 3). Aktivitet och delaktighet Uppföljning av de ergonomiska råden och ev praktisk tillämpning av dem. Ev arbetsplatsbesök diskuteras med patienten. Omgivning Uppföljning av anpassning av arbetsredskap. Telefonkontakt efter 6 veckor Resultat och utvärdering Behandlingen utvärderas avseende patientens besvär i aktivitet med/utan ortos, med utgångspunkt i checklista vid besvär i hand. Patienten uppmanas att använda ortosen i de aktiviteter där hon fortfarande upplever besvär (6, 7, 8, 9, 12, 13).
6 REVIDERING Bör göras 2007 författarna ansvarar för att revidering sker.
7 REFERENSER 1. Landstinget i Jönköpings län. (1995). KIM, Kvalitet I Metodutveckling. Vårdprogram inom arbetsterapi. 2. WHO: Word Health Organization (2001). ICF: International Classification of Functioning. Geneva. 3. Socialstyrelsen. (1982). Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 1982:763 inkl. tilläggsparagraf 1996:786. Stockholm. 4. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1992). Etisk kod för arbetsterapeuter. Stockholm: FSA 5. Socialstyrelsen. (1993). Patientjournallagen. SOSFS 1993:20. Stockholm:. 6. Ersson, B. (1994). Ortopedisk medicin hand och armbåge. ORION-FARMOS läkemedel AB Lundberg, G. (1999). Handkirurgi skador, sjukdomar, diagnostik och behandling. Lund: Studentlitteratur. 8. Persson, M. (1992). Handrehabilitering. Uppsala: Artronova. 9. Runnquist, K., Cederlund, R., Sollerman, C. (1992). Handens rehabilitering volym 1 och 2. Lund: Studentlitteratur. 10. Fisher, Anne G. (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupationel Framework. The American Journal of Occupational Theraphy, 8: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). (1998). Candian Occupational Performance Measurre. Svensk översättning Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 12. Universitetssjukhuset Örebro. (2005). Vårdprogram Mb de Quervain VISS, Vårdinformation i Södra Stockholm. (2004). Vårdprogram Tendovaginiter. Bilagor Bilaga 1. Checklista Aktivitetsförmåga vid besvär i hand. Bilaga 2. Ergonomiska råd. Bilaga 3. Rörelseprogram.
8 Bilaga 1 Aktivitetsförmåga vid besvär i hand Självskattning Kryssa i det alternativ som stämmer bäst Namn:. Datum: Datum uppföljning: Använd gärna olika färg på pennor vid de olika tidpunkterna. Aktivitet Personlig vård: Inga problem Små problem Stora problem Inte aktuellt Hantera bestick Hålla/lyfta glas Hålla/lyfta kaffekopp/mugg Klä på/av sig Dra upp blixtlås Knäppa knappar Knyta skoband Manikyr/pedikyr Borsta tänderna Rakaning/make up Boende: Vrida trasa Lyfta stekpanna Skära bröd/kött Öppna mjölkförpackning Lyfta mjölkförpackning Hälla ur mjölkförpackning/kanna Skruva av/på lock på flaska/burk Skära ost Skala potatis Hälla av potatisvatten Klippa Vrida om nyckel Hänga tvätt Stryka Bära matkasse Diska Renbädda Bädda Dra ur stickkontakt Skaka mattor Dammsuga Torka med trasa
9 Aktivitet Fritid: Inga problem Små problem Stora problem Inte aktuellt Hålla bok Hålla telefonlur Skriva Lyfta pärm/bok Hobby Cykla Köra bil Trädgårdsskötsel Arbete: Studier: Övrigt: 1 1 K. Ohlsson , Vårdcentralen Dalby
10 Bilaga 2 Ergonomiska råd Patientinformation Ha respekt för smärtan. Vila, eller använd avlastande stödortos. Fördela belastningen och arbeta med båda händerna. Undvik små statiska grepp, typ pinchgrepp och nyckelgrepp. Använd förstorade, mjuka grepp på vardagliga föremål. Använd helhandsgreppet i syfte att fördela belastningen på alla fingerleder. Undvik upprepade alltför belastade tumrörelser genom att exempelvis använda verktyg med fjädrande skaft. Arbeta med hävstångsprincipen, dvs förlängd hävarm för att få större utväxling och kraft. Arbeta med rak handled. Undvik ulnardeviation i handleden och samtidiga tumrörelser i ett kraftgrepp. Vinkeln mellan handtag och verktygsdel är avgörande för om handpositionen är ergonomiskt riktig. Olika pistolhandgrepp kan här rekommenderas Ur boken Runnquist, K., Cederlund, R., Sollerman, C. (1992). Handens rehabilitering volym 2.
11 Bilaga 3 PROGRAM FÖR RÖRELSETRÄNING AV TUMMEN Utför alltid rörelserna lugnt och jämnt och håll kvar i uppnått läge några sekunder - slappna av. Gör varje rörelse gånger. Träna minst. gånger/dag 1. Stabilisera tummens grundleder. 2. Stabilisera vid tumbasen Böj ytterleden Böj de två övriga lederna. 3. För tumtoppen mot övriga 4. Lägg handflatan mot en bordskiva. Fingertoppar i tur och ordning För tummen rakt åt sidan
12 5. Låt handen ligga kvar mot bordet. 6. Lägg handen med lillfingersidan Försök lyfta upp tummen. mot bordet. För tummen åt sidan
Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain
2012 Behandlingsriktlinje Mb de Quervain Behandlingsriktlinjer för Mb de Quervain INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla
Läs merOperation men vad händer sedan?
Operation men vad händer sedan? En systematisk litteraturstudie av arbetsterapeutisk insats efter kirurgisk behandling av karpaltunnelsyndrom Författare: Carina Stenberg, arbetsterapeut Närhälsan Karlsborg
Läs merMultimodal rehabilitering vid långvarig smärta
Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta KOMPETENSER OCH UPPGIFTER Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 1 Förord Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Indikation
Läs merUppgifter och kompetensbehov Multimodal rehabilitering. Uppgifter och kompetensbehov vid. Multimodal rehabilitering
Uppgifter och kompetensbehov vid 1 2 Förord Indikationer för multimodal rehabilitering togs fram 2011 och var ett uppdrag som SKL hade tillsammans med Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merIndikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta
Nationella MEDICINSKA Indikationer Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta Sammanfattning Frågeställningar: Under vilka förutsättningar är det relevant att erbjuda multimodal rehabilitering
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merKvalitetskrav för vård, stöd och service till personer med psykisk sjukdom
Kvalitetskrav för vård, stöd och service till personer med psykisk sjukdom INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 5 INLEDNING... 6 TILLGÄNGLIGHET AV VÅRD, STÖD OCH SERVICE... 8 BEMÖTANDE... 10 DELAKTIGHET... 13
Läs merSlutversion. språkgranskad. Det jag saknar är tid och resurser
Hälsouniversitetet Arbetsterapeutprogrammet Slutversion språkgranskad Det jag saknar är tid och resurser Enkätstudie om arbetsterapeuters förskrivning av kognitiva hjälpmedel till personer med psykisk
Läs merTILLGÄNGLIGHET FÖR RULLSTOLSBURNA PERSONER
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 TILLGÄNGLIGHET FÖR RULLSTOLSBURNA PERSONER En kartläggning av tillgänglighet till offentliga verksamheter
Läs merPedagogiskt förhållningsoch arbetssätt
Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt i omsorg om vuxna personer med måttlig till grav utvecklingsstörning Eskilstuna mars 2013 Christine Gustafsson, Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola
Läs merAtt leva med smärta. The Pain Toolkit En verktygslåda för smärthantering. Tips och råd om egenvård
Att leva med smärta The Pain Toolkit En verktygslåda för smärthantering Tips och råd om egenvård Att leva med smärta...är en resurs för alla som lever med kronisk smärta. Kronisk smärta-kallas ofta för
Läs merRapport från FoU-Jämt 2006:1
F O U J ä m t Rapport från FoU-Jämt 2006:1 Vardagsrehabiliteringens roll inom kommunens hemtjänst Maritha Månsson Ann Nordholm Lena Andersson Annelie Mikaelsson Ulla Ekman Förord Rehabiliteringsinsatser
Läs merALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag
ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag Reviderad 2014 Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Sara Bergqvist Månsson Grafisk form Losita Design
Läs merTio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer
Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer Hämta denna rapport som pdf på www.swenurse.se eller www.vardforbundet.se Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer
Läs merDemenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merMaterial för studiecirkeln. Stödja äldre personer till att vara aktiv i vardagens sysslor
Material för studiecirkeln Stödja äldre personer till att vara aktiv i vardagens sysslor Greta Häggblom Kronlöf Äldrecentrum Österbotten 2009 1 Hej! Välkommen till denna studiecirkel som är uppbyggd för
Läs merFår jag gå på promenad idag?
Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du
Läs merOmhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus
Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus med fokus på sköra äldre En systematisk litteraturöversikt December 2013 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merVad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.
Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens
Läs merVårdprogram Levnadsvanor
Version 1.1 130416 Vårdprogram Levnadsvanor för vuxna Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära
Läs merLokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga
SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat
Läs merHur personer med kognitiva funktionshinder uppfattar sin delaktighet på arbetsplatsen en kvalitativ studie
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Arbetsterapeututbildningen, 180 hp Vårterminen 2009 LIU- ISV/AT-C 09/019--SE Hur personer med kognitiva funktionshinder uppfattar sin delaktighet på arbetsplatsen
Läs merFoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 62:2010. Att efter förmåga få påverka och vara delaktig i sitt eget vardagsliv
Forskning och utveckling inom Socialtjänsten FoU Rapport 62:2010 Att efter förmåga få påverka och vara delaktig i sitt eget vardagsliv En studie om individuell genomförandeplan för social omsorg och vård
Läs merOmvårdnad och rehabilitering av patienter med stroke i C län
Omvårdnad och rehabilitering av patienter med stroke i C län Ett vårdprogram utarbetat av specialister vid akut- och rehabdivisionen och neurodivisionen vid Akademiska sjukhuset och vid medicinskt centrum,
Läs merTa hand om din hälsa när du är gravid
Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska
Läs merLåt den rätte komma in
Rapport 2014:3 Låt den rätte komma in Hur har tillgängligheten påverkats av apoteksomregleringen, vårdvalet samt vårdgarantin och Kömiljarden? Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa.
Läs merVad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS
Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt
Läs merEn vård värd samverkan. Vårt upprop till samverkan mellan äldrevård och äldreomsorg
En vård värd samverkan Vårt upprop till samverkan mellan äldrevård och äldreomsorg INLEDNING Alla säger sig vara överens om behovet av samverkan inom vården och omsorgen av äldre. Ändå är den uppsplittrad
Läs merPM 2013:3. Hur kan man identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården?
PM 2013:3 Hur kan man identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården? Citera gärna ur Vårdanalys publikationer, men ange alltid källa. Myndigheten för vårdanalys ISBN: 978-91-87213-17-5 www.vardanalys.se
Läs mer