Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta"

Transkript

1 Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta KOMPETENSER OCH UPPGIFTER Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 1

2 Förord Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta (Rapport 2011:02) om teamets kompetenser och uppgifter i MMR 1 och 2. Indikationer för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta togs fram 2011 och var ett uppdrag som SKL hade tillsammans med Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering och Svenska Läkarsällskapet. Syftet med medicinska indikationer är att öka möjligheten att ge ändamålsenlig och kunskapsbaserad vård. Efter den initiala introduktionen uppstod önskemål från landstingen om en mer detaljerad beskrivning av kompetenser och uppgifter för MMR-team. Till följd av dessa önskemål ges nu denna rapport ut av Sveriges Kommuner och Landsting vilket sker efter en bred remissomgång. Stockholm i januari 2013 Göran Stiernstedt Avdelning för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 2

3 Innehåll Multimodal rehabilitering (MMR)... 5 Jämlik och jämställd utredning och behandling... 6 Viktigt att utvärdera och kvalitetssäkra arbetet... 6 Teamet minst tre olika professioner... 6 Försäkringsmedicin - definition... 7 Alla i teamet bör ha grundläggande kunskap om socialförsäkringen... 7 Koordinatorer samordnar arbetet som rör sjukskrivna... 7 Uppgifter och kompetensbehov vid MMR 1 respektive... 7 Generella kompetenser och uppgifter för samtliga professioner i ett team... 8 MMR Uppgifter... 9 MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för läkare i MMR-program MMR Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för arbetsterapeuter i MMRprogram MMR Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjuksköterskor i MMR-program MMR Uppgifter MMR Arbetsuppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för psykologer i MMR-program MMR Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 3

4 Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjukgymnaster i MMR-program MMR Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för kuratorer/socionomer i MMRprogram MMR Uppgifter MMR Uppgifter Författarna Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 4

5 Multimodal rehabilitering (MMR) Multimodal rehabilitering (MMR) är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Metoden förutsätter att ett team, bestående av flera professioner, planerar och samordnar åtgärder enligt ett visst program för att uppnå gemensamma mål som definierats tillsammans med patienten. Tanken bakom MMR är att samtidigt påverka flera faktorer som orsakar och vidmakthåller ett ickemalignt smärttillstånd. Förhoppningen är att bryta mönster så att patienten kan få ett mer välfungerande liv genom synkroniserade och tidsbegränsade åtgärder som kan pågå en kortare eller längre tid, exempelvis 4 8 veckor. Därefter fortsätter patientens rehabilitering vid behov under andra former. Rehabiliteringen ska grunda sig i ett personcentrerat och deltagarorienterat förhållningssätt. Den ska innefatta tydliga strategier för att stödja människan att ha makt över sitt eget liv, nå insikt om nuvarande förutsättningar i sin livssituation och utveckla sin förmåga till att nå en bättre hälsa. Fokus vid MMR är att patienter i arbetsför ålder ska kunna återgå till arbetet. Alla relevanta parter bör involveras från starten av rehabilitering. Om patienten efter rehabilitering behöver ha fortsatt kontakt ska det ske strukturerat och i samråd med patienten. Försäkringskassan har samordningsansvaret för personer som är sjukskrivna. Det är värdefullt att det finns en koordinator som med fördel kan vara en i teamet. Koordinatorerna kan ha olika bakgrund och kompetenser. Denna rapport grundar sig på vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet. I rapporten anges inte några vetenskapliga referenser utan vi hänvisar läsaren till referenserna i den tidigare rapporten Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta (Rapport 2011:02). Vidare hänvisas läsaren till samma rapport när det gäller specifika begrepp som förekommer i texten. Rapporten sammanfattar kompetensbeskrivningar och arbetsuppgifter inom följande områden: det arbetsterapeutiska, medicinska, psykologiska, sjukgymnastiska, psykologiska och sociala området. Många gånger finns praktiska hinder för att få tillgång till den önskade, mest ändamålsenliga kompetensen. Vidare kan kompetens definieras och inhämtas på olika sätt. Ändå finns det anledning att sträva efter hög kompetens eftersom brister i kompetens kan äventyra resultaten. De nedan preciserade beskrivningarna ska ses som mål att sträva emot. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 5

6 Jämlik och jämställd utredning och behandling Patienten ska erbjudas multimodal rehabilitering oavsett ålder, oavsett om patienten har arbete eller inte och oavsett sjukskrivningsstatus, allt enligt vårdens uppdrag. Avgörande för patienten är att bli bedömd utifrån individuella förutsättningar och behov och inte utifrån föreställningar om t.ex. kön och etnicitet. Allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor framgår av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och diskrimineringslagen. 2 i HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 1 i diskrimineringslagen Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 13 i diskrimineringslagen Diskriminering är förbjuden i fråga om 1. hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet. Viktigt att utvärdera och kvalitetssäkra arbetet Forskning visar att vården i dag inte alltid sker på lika villkor. Därför bör verksamheter utvärderas, normer ifrågasättas och följas upp för kvinnor respektive män med olika bakgrund. De kompetenser som genomför utredningar och de team som arbetar med multimodal rehabilitering behöver kunskap och rutiner för att kvalitetssäkra arbetet. Detta är viktigt för att vården ska bli rättvis, kostnadseffektiv och av hög kvalitet för samtliga patienter. Teamet minst tre olika professioner Multimodal rehabilitering innebär att flera professioner (minst tre olika) arbetar i team med planerade och samordnade åtgärder under en viss bestämd tid och mot ett gemensamt mål som definieras tillsammans med patienten. Patienten har en aktiv roll och deltar i planering, beslut och genomförande av rehabiliteringen. Beroende på komplexiteten i patientens problematik och i de fall teamet inte innehåller samtliga kompetenser bör teamet utökas med adekvat kompetens. Det som skiljer multimodalt teamarbete från intermediärt teamarbete, som är ett vanligt arbetssätt, är att såväl utredning som planering och utförande av insatser görs gemensamt i teamet. Det innebär att det krävs en tydlig struktur för hur de olika professionerna och patienten ska kommunicera så att rehabiliteringsåtgärder och målsättningar kan planeras, samordnas och utvärderas. Eftersom rehabiliteringsprocessen vid multimodal rehabilitering består av ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en viss bestämd tid krävs att personalen arbetar i team och att patienten är ansvarig och delaktig i sin egen rehabilitering. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 6

7 Försäkringsmedicin - definition I denna rapport tar vi upp området försäkringsmedicin. Anledningen är att sjukskrivning är mycket vanligt förekommande bland personer som har långvarig diffus smärta och behöver multimodal rehabilitering. Följande definition har antagits för kunskapsområdet försäkringsmedicin av Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum (NFF). Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika sjukförsäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Försäkringsmedicin handlar om sjukvårdens utredande och behandlande insatser i förhållande till att uppgifter om dessa förmedlas i olika medicinska underlag som behövs för tillämpningen av försäkringsförmåner. Försäkringsmedicin handlar också om hur sjukvårdens olika behandlingsinsatser påverkar patientens behov av försäkringsinsatser men även om hur olika försäkringsförmåner påverkar patienten och dennes behov av sjukvård Alla i teamet bör ha grundläggande kunskap om socialförsäkringen Läkaren har ansvaret för utfärdade läkarintyg och andra intyg som rör socialförsäkringen. Under de senaste åren har läkarens samverkan med övriga kompetenser ökat. Tillsammans med de andra i teamet utreder läkaren vilka insatser som behöver genomföras och vad som är en lämplig sjukskrivning för patienten. Denna samverkan innebär att sjukgymnasten, arbetsterapeuten, sjuksköterskan, psykologen och socionomen bör ha en grundläggande kunskap om socialförsäkringen och dess regelverk. Socionomen bör dessutom ha en fördjupad kunskap om samhällsfrågor som är relevanta i dessa situationer. Det kan gälla arbetslivsfrågor, familj och andra sociala faktorer som har betydelse i sammanhanget. Koordinatorer samordnar arbetet som rör sjukskrivna Utöver att team har utvecklats särskilt i primärvården har de flesta landstingen en koordinator/rehabiliteringskoordinator som oftast har till uppgift att samordna arbetet som rör sjukskrivna patienter. En del rehabiliteringskoordinatorer arbetar inom ramen för rehabiliteringsgarantin.. Rollen som rehabiliteringskoordinator skiftar på såväl enheter som i de multimodala teamen. Det är dock inte ovanligt att rehabiliteringskoordinatorn har en särskild funktion för att samordna det multimodala arbetet och kontakterna med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och arbetsgivaren i syfte att underlätta för personen att återgå i arbete. Uppgifter och kompetensbehov vid MMR 1 respektive MMR 2 I denna rapport sammanfattas kompetens och arbetsuppgifter inom följande områden: arbetsterapi medicin psykologi sjukgymnastik sociala området Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 7

8 Vi beskriver sex olika professioner som kan arbeta i ett team. Många gånger finns det praktiska hinder för att få tillgång till den önskade, mest ändamålsenliga kompetensen. Vidare kan kompetens definieras och inhämtas på olika sätt. Ändå finns det anledning att sträva efter hög kompetens eftersom brister i kompetens kan äventyra resultaten. De nedan preciserade förslagen ska därför ses som mål att sträva efter. Generella kompetenser och uppgifter för samtliga professioner i ett team En del av uppgifterna och kraven på kompetens är desamma oavsett vilken profession som respektive medarbetare har i teamet. Här följer en sammanställning på kompetenskrav och uppgifter som alla som arbetar i ett multimodalt team bör sträva efter att kunna uppfylla och utföra. Minst tre olika professioner bör vara delaktiga i utredningen och selektionen av patienter till nivå 1 och 2. Det bör finnas en person som fungerar som teamansvarig och har tillräcklig kompetens för detta. MMR1 Utbildning på grundläggande nivå i enlighet med IASP:s Pain Core Curriculum for different professions::http://www.iasppain.org/content/navigationmenu/generalresourcelinks/curricula/def ault.htm Uppdaterad kunskap om den biopsykosociala modellen för förståelse av uppkomst, utveckling och konsekvenser av långvarig smärta. Ingående kunskap om teamarbete, rollfördelning och aktiv patientmedverkan samt det multimodala rehabiliteringsprogrammets mål. Teoretiska och praktiska kunskaper om rehabilitering vid långvarig icke-malign smärta. Grundläggande kunskaper i KBT (kognitiv beteendeterapi) principer och/eller-relaterade terapimetoder och/eller i beteendemedicinskt förhållningssätt. (Kognitiv beteendeterapi syftar till att med hjälp av beteendeträning och kognitiv re strukturering stödja patienten till att skaffa sig ändamålsenliga hanteringsstrategier och återfå kontroll över sin situation. Beteendemedicin är ett interdisciplinärt kunskapsområde med utgångspunkt från både beteendevetenskaperna och de medicinska vetenskaperna. Grundprincip beskriver samband mellan biomedicinska faktorer och beteendefaktorer i alla stadier av ohälsa, liksom vid upplevd hälsa trots långvariga tillstånd som långvarig smärta). Kunskap om livsomställningsprocesser vid långvarig smärta och metoder för stödjande insatser, exempelvis motiverande samtalsmetodik. Kunskap om förändringsprocesser utifrån jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt färdighet att använda dessa i rehabilitering. Grundläggande kunskaper om rehabiliteringskedjan, sjukförsäkringssystemet och försäkringsmedicin. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 8

9 Uppgifter MMR2 Utforma komponenterna i rehabiliteringsprogrammet i linje med indikationer för MMR 1. Detta inkluderar screening för röda och gula flaggor, identifikation av aktivitetsrelaterade behandlingsmål och patientens fysiska, psykologiska och sociala förutsättningar i relation till dessa mål. Ansvara för upprättande av rehabiliteringsplan tillsammans med övriga professioner i teamet. Teammedlemmarna gör tillsammans med patienten en bedömning av dennes beredskap för olika rehabiliteringsinsatser utifrån principen Rätt insats vid rätt tidpunkt. Observera, bedöma och förstärka patientens fysiska och psykologiska förutsättningar för ett aktivt och delaktigt vardagsliv, särskilt vad gäller arbetsförmåga och aktiviteter relaterade till hem/familj och fritid. Delta i patientutbildningsmomenten. Alla i teamet deltar med sina specifika uppgifter. Delta i möten med teamet för att diskutera progress och eventuella modifieringar av rehabiliteringen för enskilda patienter. Medverka i ställningstagande till och rekommendation om sjukskrivning före, under och efter rehabiliteringsprogrammet i enlighet med det aktuella landstingets beslutade rollfördelning mellan specialistklinik och primärvård samt Försäkringskassan, arbetsförmedling och andra berörda parter. Följa upp resultatet av den samlade behandlingsinsatsen tillsammans med teamet och patienten, särskilt med fokus på patientens tillfredställelse med situationen. Administrera standardiserade frågeformulär inklusive tolkning av resultat och återkoppling till patienten av utvärdering av effekter av insatta åtgärder. Ansvara för utvecklingen av det egna specifika området baserat på senaste tillgängliga evidens. Införa förändringar i pågående rehabiliteringsprogram och införa nya rehabiliteringsprogram för nya patientgrupper med långvarig smärta tillsammans med de övriga i teamet. Se till att rehabiliteringen sker så att patientens och verksamhetens resurser används på bästa sätt. Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Fördjupade kunskaper i rehabilitering, smärta, smärtans konsekvenser, kognitiv beteendeterapi-principer och -relaterade terapimetoder och/eller i beteendemedicinskt förhållningssätt. Omfattande erfarenhet av multiprofessionellt teamarbete och patientmedverkan vid bedömning och rehabilitering av patienter med långvarig smärta. Ingående, kritiskt värderad och regelbundet uppdaterad kunskap om rådande evidens från nationell och internationell forskning om den kroniska smärtans psykosociala konsekvenser för individen och närstående. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 9

10 Uppgifter Utforma komponenterna i rehabiliteringsprogrammet i linje med indikationer för MMR 2. Delta i teammöten under rehabiliteringsprogrammet för att diskutera progress och eventuella modifieringar av rehabiliteringen för individuella patienter. Aktivt delta i och utveckla de pedagogiska momenten i de multimodala rehabiliteringsprogrammen och där särskilt beakta personliga och sociala faktorers betydelse för en framgångsrik rehabilitering. Ta ansvar för att tillsammans med andra professioner regelbundet utvärdera rehabiliteringsprogrammets effekter med hjälp av Nationellt register för smärtrehabilitering (NRS). Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 10

11 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för läkare i MMR-program Läkarens roll i både MMR 1 och MMR 2 är att ansvara för den medicinska bedömningen i såväl utredning som rehabilitering av varje enskild patient. En viktig uppgift är att ansvara för utvecklingen av den medicinska delen av teamarbetet baserat på senaste tillgängliga evidens. Läkaren ansvarar också för sammanfattande bedömning och remissvar med fortsatta rekommendationer till interemitterande om medicinering och om eventuella fortsatta rehabiliteringsåtgärder. MMR 1 Uppgifter Specialistkompetens i allmänmedicin eller annan lämplig specialitet med intresse för och goda kunskaper om smärtrehabilitering, alternativt ST-läkare under handledning av specialistkompetent kollega. Uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om diagnostik, behandling och rehabilitering vid långvarig icke-malign smärta. Ansvara för den medicinska utredningen av enskilda patienter särskilt med avseende på röda flaggor. Ansvara för diagnosrapportering till NRS. Ansvara för den farmakologiska optimeringen innan rehabiliteringen startar. Ansvara för utfärdande av förebyggande sjukskrivning eller sjukskrivning under rehabiliteringsprogrammet. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 11

12 MMR 2 och uppgifter utöver MMR1: Uppgifter Specialist i rehabiliteringsmedicin alternativt annan specialitet men med tilläggsspecialiteten smärtlindring. Erfarenhet och intresse av multimodalt teamarbete, regelbundet uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om diagnostik, behandling och rehabilitering vid långvarig icke-malign smärta i allmänhet och om evidensen för komponenterna i multimodal rehabilitering i synnerhet. Övervaka den medicinska utvecklingen under rehabiliteringen och vid avvikelser från förväntat förlopp vidta adekvata medicinska åtgärder. Ha övergripande ansvar för att skriftligt sammanfatta resultaten av utredningen och rehabilitering. Denna sammanfattning utgör en bas för den fortsatta rehabiliteringsplaneringen och kan vara ett remissvar. Bidra med särskilt beaktande av de neurobiologiska mekanismerna vid långvarig icke-malign smärta och den tillgängliga evidensen när existerande rehabiliteringsprogram ska förändras och implementeranya rehabiliteringsprogram för nya patientgrupper med långvarig smärta ska införas. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 12

13 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för arbetsterapeuter i MMRprogram Arbetsterapeuten i teamet bör komplettera rehabiliteringen med analys av aktivitetsförmåga, aktivitetsanalys, utförandeanalys, aktivitetsbalans och aktivitet utförandets betydelse för hälsan. Åtgärderna fokuseras på aktivitetsträning, graderad aktivitetsträning, aktivitetsstrategier för att kompensera, utveckla eller bibehålla meningsfulla aktiviteter i vardagen i balans mellan aktivitet och vila och ergonomisk tillämpning i aktivitet. MMR1 Legitimerad arbetsterapeut. Kunskap om arbetsterapeutiska grundantaganden av samband mellan aktivitetsutförande och hälsa/ohälsa och färdighet att använda dem i arbete med personer med smärtproblematik. Förmåga att självständigt analysera och dra slutsatser om innebörd och konsekvenser av smärta som ett komplext fenomen samt att utgå från dem i behandling av aktivitetshinder. Kunskap och erfarenhet av formaliserad bedömning av aktivitetsförmåga, aktivitetsutförande, färdigheter och aktivitetsmönster. Kunskap och erfarenhet av ergonomiska principer och aktivitetsträning vid långvarig smärta. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 13

14 Uppgifter MMR 2 Ansvara för aktivitetsutredning för enskilda patienter i samverkan med patienten. Stödja patienten i att finna en lämplig aktivitetsbalans för att motverka under- eller överaktivitet eller en kombination av dessa. Genom pedagogiska åtgärder både enskilt och i gruppöka patienters kunskap om faktorer som främjar eller hindrar aktivitet samt medvetandegöra förhållningssätt och strategier som stärker enskilda patienters motivation till att utföra nödvändiga eller önskade vardagsaktiviteter. Då så är tillämpligt, ansvara för rehabiliterande åtgärder i hemmet, på arbetet och på fritiden för att eliminera/minska hinder för aktivitetsutförande trots smärta genom att använda energibesparande arbetssätt, avspändhet, graderad aktivitetsträning och att utföra aktiviteter i ett för individen anpassat tempo. er och uppgifter utöver MMR1: Uppgifter Legitimerad arbetsterapeut. Utbildning på avancerad nivå inom områdena arbetsterapi och smärta. Intresse och erfarenhet av arbetsterapeutisk bedömning, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta. Omfattande och regelbundet uppdaterad kunskap om förutsättningar och krav inom olika aktivitetsarenor i samhället samt god kunskap om gällande regelverk inom arbetsmiljö, arbetsskydd och socialförsäkringssystemet och dess rehabiliteringskedja. Ansvara för intensiva och tidsbegränsade rehabiliterande åtgärder för att främja förändringsprocesser i riktning mot ett aktivt liv med delaktighet inom områdena arbete, fritid och boende. Genom praktisk tillämpning i reell eller klinisk miljö träna in tekniker för alternativa, energibesparande och ergonomiskt utförda vardagsaktiviteter. Optimera omgivningsfaktorer i boende, på arbetsplats och andra aktuella arenor så att omgivningen möjliggör och främjar aktivitetsutförande och delaktighet. Då så är tillämpligt, genomföra arbetsplatsbedömning och arbetsinriktad träning i nära samarbete med företagshälsovård. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 14

15 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjuksköterskor i MMRprogram Sjuksköterskan är tillsammans med läkaren den i teamet som har medicinsk och farmakologisk kunskap. Sjuksköterskan har tidigt kontakt med patienter i vårdprocessen och arbetar för att initiera och vidta åtgärder som syftar till att främja hälsa och välbefinnande Omvårdnad i rehabiliteringssammanhang inriktas på att identifiera patientens kunskap om sin kropp och hälsa i förhållande till sjukdom. Syftet är att stärka patientens självkompetens, oberoende och delaktighet igenom rehabiliteringsprocessen. MMR 1 Uppgifter Legitimerad sjuksköterska, grundläggande kunskaper och intresse av både akut och långvarig smärta. Utbildning i hälsofrämjande omvårdnad och egenvårdsarbete. Identifiera patienter på vård/hälsocentralen med frekvent vårdsökande på grund av smärta. Kartlägga patientens situation och erfarenhet av tidigare behandling samt beredskap för rehabilitering. Stödja patienten i den farmakologiska behandlingen utifrån kontinuerlig och strukturerad uppföljning av läkemedelseffekt avseende nytta och eventuella biverkningar samt stödja patienten vid ett eventuellt läkemedelsberoende. Handleda i egenvård i syfte att stärka upplevelse av hälsa samt minska vårdberoende och stärka självständighet. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 15

16 MMR 2 Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Legitimerad sjuksköterska, utbildning på avancerad nivå alternativt fördjupade kunskaper, intresse och förtrogenhet med rehabilitering av patienter med långvarig smärta. Utbildning i hälsoprocesser, hälsosamtal och egenvårdsarbete. Arbetsuppgifter Utifrån en helhetssyn stödja patienter med komplex problematik och omfattande samsjuklighet till att stärka hälsoprocesser och lärande i syfte att nå förbättrad upplevd hälsa. Genom ett fördjupat rehabiliterande arbete vägleda och stödja den enskilda individen till att nå uppsatta mål trots långvarig smärta. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 16

17 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för psykologer i MMR-program Psykologen ansvarar för en psykologisk bedömning i vilken ingår att kartlägga hur smärta och psykologiska faktorer samverkar hos patienten. I fokus finns en preliminär beteendeanalys (dvs. en analys av patientens agerande i sitt sammanhang) och en kartläggning av patientens affekter, tankar och beteende i relation till smärtupplevelsen. Sårbarhetsaktorer beskrivs och relevanta tester administrerar och analyserar i samband med utredningen. Vad gäller rehabilitering efter utredning, kan en leg psykoterapeut ersätta psykologen under rehabiliteringsperioden. MMR 1 Uppgifter Leg psykolog vid utredning. Vid rehabilitering kan psykologen ersättas av leg psykoterapeut. Vidareutbildning i smärtans psykologi. Erfarenhet (under handledning) av behandling av smärtproblem. Kunskap och utbildning för att genomföra de insatser som presenteras under uppgifter. Administrera psykologiska formulär inklusive att tolka resultaten samt ge återkoppling av resultaten till patienten. Göra en smärtpsykologisk intervju med syfte att förstå problemet, definiera problemområden, utveckla rehabiliteringsmål samt engagera patienten inför rehabiliteringen. Utföra graderad aktivering: driva och/eller handleda andra i denna behandlingsform. Genomföra psykoedukativa insatser kring konsekvenser av icke adaptivt beteende och tankemönster, ångest, depression, oro, katastroftankar och smärta. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 17

18 Förmedla kunskap och träna färdigheter kring kommunikation och smärta. Utföra insatser avseende kommunikationsmönster och smärta. Utföra insatser avseende psykologisk stress och smärta. MMR 2 Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Uppgifter Leg psykolog vid utredning. Vid rehabilitering kan psykologen ersättas av leg. psykoterapeut. Erfarenhet av multimodalt teamarbete, minst 2 år, eller under handledning av en sådan kompetens. Kunskap och utbildning för att genomföra de insatser som presenteras under uppgifter. Utföra avancerade interventioner avseende exponering vid rörelserädsla, hantering av ångest, depression och smärta samt hantering av katastroftankar och smärta. Hantera psykologisk flexibilitet/rigiditet. Handleda andra i teamet vid behov i tillämpning av relevanta psykologiska principer. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 18

19 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjukgymnaster i MMRprogram Sjukgymnastens uppgift i teamet är att bedöma funktions- och aktivitetsförmåga, göra en funktionell beteendeanalys av patientens situation, träna basala och tillämpade färdigheter i aktiviteter samt upprätthålla behandlingsresultat och förebygga återfall. MMR 1 Uppgifter Legitimerad sjukgymnast. Utbildning på grundnivå i teori och tillämpning av beteendemedicinska principer inom sjukgymnastik. Identifiera problem, mål och förutsättningar för måluppfyllelse. Genomföra standardiserade test av exempelvis fysisk kapacitet, muskelfunktion, rörlighet, koordination och balans. Registrera och monitorera fysisk aktivitetsnivå. Initiera patientens självmonitorering av problemaktiviteter och medverka tillsammans med patienten till en funktionell beteendeanalys av patientens situation. Identifiera aktivitetsrelaterade behandlingsmål, fysiska respektive psykologiska förutsättningar i relation till dessa mål. Initiera och följa upp basal fysisk och psykologisk (i samarbete med teamet) färdighetsträning relaterad till problemaktiviteter. Initiera och följa upp tillämpad färdighetsträning i aktiviteter. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 19

20 Planera och vägleda patienten till ökad aktivitet och förbättrad fysisk förmåga genom olika former av fysisk träning, individualiserad efter patientens fysiska och psykologiska förutsättningar. Tillhandahålla beteendestöd för initiering, genomförande och vidmakthållande av fysisk aktivitet. Självständigt eller i samarbete med teamet planera och genomföra graderad aktivitetsträning i relation till de identifierade målen. Initiera och följa upp generalisering av förvärvade färdigheter till ytterligare aktiviteter och situationer. Initiera och tillsammans med patienten utforma strategier för att upprätthålla behandlingsresultat och förebygga återfall. MMR 2 Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Uppgifter Legitimerad sjukgymnast. Specialistkompetens (= utbildning) eller ett intresse av och erfarenhet inom smärta och smärtbehandling. Utbildning på avancerad nivå i beteendemedicinska tillämpningar inom sjukgymnastik. Kliniska färdigheter att bemöta patienter med uttalad ångest, oro, depression och annan psykiatrisk samsjuklighet. Individualisering och progress av behandling med utgångspunkt från funktionell beteendeanalys. Anpassning av beteendemedicinska behandlingsstrategier på så sätt att tekniker för behandling av uttalad rörelserädsla, katastroftankar, nedstämdhet och låg tilltro till egen förmåga integreras med fysisk träning. Självständigt planera, genomföra och utvärdera graderad aktivitetsträning inklusive tekniker för behandling av uttalad rörelserädsla, katastroftankar, depression och låg tilltro till egen förmåga. I samarbete med teamet planera, genomföra och utvärdera graderad in vivo-exponering. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 20

21 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för kuratorer/socionomer i MMR-program Socionomens kunskapsområde är patientens sociala och psykosociala förhållande som interagerar med smärttillståndet och som kan leda till psykosociala konsekvenser i livssituationen. Sådana omständigheter kan vara familjerelationer, sociala nätverk, arbetsliv, fritid och socialt engagemang, ekonomi och försäkringsersättningar. Grundläggande för socionomens insatser är att genom både enskilda stödsamtal och samtal i grupp stärka patientens egna resurser och aktivera samhällets stöd så att patienten kan leva att självständigt och tillfredsställande liv. MMR 1 Socionomexamen. Kunskap om psykosociala faktorers betydelse i samband med livshändelser som långvariga smärttillstånd. att utreda personliga och sociala faktorer med betydelse för smärttillståndet och dess betydelse för rehabiliteringsförloppet. Kunskap om samhällets trygghetssystem, t.ex. socialförsäkring och arbetslivsrehabilitering, vid långvariga smärttillstånd och hur detta kan aktiveras vid rehabilitering. att ge professionellt socialt stöd utifrån den biopsykosociala modellen avseende långvarig smärta. Kunskap om och erfarenhet av att leda samtalsgrupper för patienter. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 21

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta KOMPETENSER OCH UPPGIFTER Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 1 Förord Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Indikation

Läs mer

Uppgifter och kompetensbehov Multimodal rehabilitering. Uppgifter och kompetensbehov vid. Multimodal rehabilitering

Uppgifter och kompetensbehov Multimodal rehabilitering. Uppgifter och kompetensbehov vid. Multimodal rehabilitering Uppgifter och kompetensbehov vid 1 2 Förord Indikationer för multimodal rehabilitering togs fram 2011 och var ett uppdrag som SKL hade tillsammans med Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering

Läs mer

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Förfrågningsunderlag 2015-05-29 Upphandlande organisation Upphandling Gävleborgs läns landsting Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Sista anbudsdag:

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012 Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4 1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009 GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Specialist Nursing Programme 60 högskolepoäng Programkod: MSJ2Y Fastställd: 2009-09-16 Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté

Läs mer

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Rut Flensmarck, kurator Andrea Magnusson, sjuksköterska, sexualrådgivare Livet efter

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014 Socialdepartementet Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2012/8977/SF S2013/6233/SF S2013/8167/SF S2013/8820/SF Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Förslag till tilläggsuppdrag till Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård för Rehabilitering vid långvarig ospecifik smärta

Förslag till tilläggsuppdrag till Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård för Rehabilitering vid långvarig ospecifik smärta Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-09 1 (4) HSN 1403-0404 Handläggare: Maria Johansson Anne-Marie Norén Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 5 Förslag till tilläggsuppdrag

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 402 Kompetensbeskrivning Specialiteten hematologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i utredning, diagnostik, behandling, prevention och uppföljning av tillstånd i blodet samt i blodbildande,

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsterapeutprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Arbetsterapeutprogrammet 180 högskolepoäng Dnr G217 4711/06 Utbildningsplan för Arbetsterapeutprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Occupational Therapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 Reviderad 2007-06-27, 2010-06-30

Läs mer

MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun

MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun Riktlinjen har tagits fram i samverkan mellan MAS, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Djuröhemmet och Gustavsgården.

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer