Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta"

Transkript

1 Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta KOMPETENSER OCH UPPGIFTER Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 1

2 Förord Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta (Rapport 2011:02) om teamets kompetenser och uppgifter i MMR 1 och 2. Indikationer för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta togs fram 2011 och var ett uppdrag som SKL hade tillsammans med Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering och Svenska Läkarsällskapet. Syftet med medicinska indikationer är att öka möjligheten att ge ändamålsenlig och kunskapsbaserad vård. Efter den initiala introduktionen uppstod önskemål från landstingen om en mer detaljerad beskrivning av kompetenser och uppgifter för MMR-team. Till följd av dessa önskemål ges nu denna rapport ut av Sveriges Kommuner och Landsting vilket sker efter en bred remissomgång. Stockholm i januari 2013 Göran Stiernstedt Avdelning för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 2

3 Innehåll Multimodal rehabilitering (MMR)... 5 Jämlik och jämställd utredning och behandling... 6 Viktigt att utvärdera och kvalitetssäkra arbetet... 6 Teamet minst tre olika professioner... 6 Försäkringsmedicin - definition... 7 Alla i teamet bör ha grundläggande kunskap om socialförsäkringen... 7 Koordinatorer samordnar arbetet som rör sjukskrivna... 7 Uppgifter och kompetensbehov vid MMR 1 respektive... 7 Generella kompetenser och uppgifter för samtliga professioner i ett team... 8 MMR Uppgifter... 9 MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för läkare i MMR-program MMR Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för arbetsterapeuter i MMRprogram MMR Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjuksköterskor i MMR-program MMR Uppgifter MMR Arbetsuppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för psykologer i MMR-program MMR Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 3

4 Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjukgymnaster i MMR-program MMR Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för kuratorer/socionomer i MMRprogram MMR Uppgifter MMR Uppgifter Författarna Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 4

5 Multimodal rehabilitering (MMR) Multimodal rehabilitering (MMR) är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Metoden förutsätter att ett team, bestående av flera professioner, planerar och samordnar åtgärder enligt ett visst program för att uppnå gemensamma mål som definierats tillsammans med patienten. Tanken bakom MMR är att samtidigt påverka flera faktorer som orsakar och vidmakthåller ett ickemalignt smärttillstånd. Förhoppningen är att bryta mönster så att patienten kan få ett mer välfungerande liv genom synkroniserade och tidsbegränsade åtgärder som kan pågå en kortare eller längre tid, exempelvis 4 8 veckor. Därefter fortsätter patientens rehabilitering vid behov under andra former. Rehabiliteringen ska grunda sig i ett personcentrerat och deltagarorienterat förhållningssätt. Den ska innefatta tydliga strategier för att stödja människan att ha makt över sitt eget liv, nå insikt om nuvarande förutsättningar i sin livssituation och utveckla sin förmåga till att nå en bättre hälsa. Fokus vid MMR är att patienter i arbetsför ålder ska kunna återgå till arbetet. Alla relevanta parter bör involveras från starten av rehabilitering. Om patienten efter rehabilitering behöver ha fortsatt kontakt ska det ske strukturerat och i samråd med patienten. Försäkringskassan har samordningsansvaret för personer som är sjukskrivna. Det är värdefullt att det finns en koordinator som med fördel kan vara en i teamet. Koordinatorerna kan ha olika bakgrund och kompetenser. Denna rapport grundar sig på vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet. I rapporten anges inte några vetenskapliga referenser utan vi hänvisar läsaren till referenserna i den tidigare rapporten Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta (Rapport 2011:02). Vidare hänvisas läsaren till samma rapport när det gäller specifika begrepp som förekommer i texten. Rapporten sammanfattar kompetensbeskrivningar och arbetsuppgifter inom följande områden: det arbetsterapeutiska, medicinska, psykologiska, sjukgymnastiska, psykologiska och sociala området. Många gånger finns praktiska hinder för att få tillgång till den önskade, mest ändamålsenliga kompetensen. Vidare kan kompetens definieras och inhämtas på olika sätt. Ändå finns det anledning att sträva efter hög kompetens eftersom brister i kompetens kan äventyra resultaten. De nedan preciserade beskrivningarna ska ses som mål att sträva emot. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 5

6 Jämlik och jämställd utredning och behandling Patienten ska erbjudas multimodal rehabilitering oavsett ålder, oavsett om patienten har arbete eller inte och oavsett sjukskrivningsstatus, allt enligt vårdens uppdrag. Avgörande för patienten är att bli bedömd utifrån individuella förutsättningar och behov och inte utifrån föreställningar om t.ex. kön och etnicitet. Allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor framgår av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och diskrimineringslagen. 2 i HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 1 i diskrimineringslagen Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 13 i diskrimineringslagen Diskriminering är förbjuden i fråga om 1. hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet. Viktigt att utvärdera och kvalitetssäkra arbetet Forskning visar att vården i dag inte alltid sker på lika villkor. Därför bör verksamheter utvärderas, normer ifrågasättas och följas upp för kvinnor respektive män med olika bakgrund. De kompetenser som genomför utredningar och de team som arbetar med multimodal rehabilitering behöver kunskap och rutiner för att kvalitetssäkra arbetet. Detta är viktigt för att vården ska bli rättvis, kostnadseffektiv och av hög kvalitet för samtliga patienter. Teamet minst tre olika professioner Multimodal rehabilitering innebär att flera professioner (minst tre olika) arbetar i team med planerade och samordnade åtgärder under en viss bestämd tid och mot ett gemensamt mål som definieras tillsammans med patienten. Patienten har en aktiv roll och deltar i planering, beslut och genomförande av rehabiliteringen. Beroende på komplexiteten i patientens problematik och i de fall teamet inte innehåller samtliga kompetenser bör teamet utökas med adekvat kompetens. Det som skiljer multimodalt teamarbete från intermediärt teamarbete, som är ett vanligt arbetssätt, är att såväl utredning som planering och utförande av insatser görs gemensamt i teamet. Det innebär att det krävs en tydlig struktur för hur de olika professionerna och patienten ska kommunicera så att rehabiliteringsåtgärder och målsättningar kan planeras, samordnas och utvärderas. Eftersom rehabiliteringsprocessen vid multimodal rehabilitering består av ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en viss bestämd tid krävs att personalen arbetar i team och att patienten är ansvarig och delaktig i sin egen rehabilitering. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 6

7 Försäkringsmedicin - definition I denna rapport tar vi upp området försäkringsmedicin. Anledningen är att sjukskrivning är mycket vanligt förekommande bland personer som har långvarig diffus smärta och behöver multimodal rehabilitering. Följande definition har antagits för kunskapsområdet försäkringsmedicin av Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum (NFF). Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika sjukförsäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Försäkringsmedicin handlar om sjukvårdens utredande och behandlande insatser i förhållande till att uppgifter om dessa förmedlas i olika medicinska underlag som behövs för tillämpningen av försäkringsförmåner. Försäkringsmedicin handlar också om hur sjukvårdens olika behandlingsinsatser påverkar patientens behov av försäkringsinsatser men även om hur olika försäkringsförmåner påverkar patienten och dennes behov av sjukvård Alla i teamet bör ha grundläggande kunskap om socialförsäkringen Läkaren har ansvaret för utfärdade läkarintyg och andra intyg som rör socialförsäkringen. Under de senaste åren har läkarens samverkan med övriga kompetenser ökat. Tillsammans med de andra i teamet utreder läkaren vilka insatser som behöver genomföras och vad som är en lämplig sjukskrivning för patienten. Denna samverkan innebär att sjukgymnasten, arbetsterapeuten, sjuksköterskan, psykologen och socionomen bör ha en grundläggande kunskap om socialförsäkringen och dess regelverk. Socionomen bör dessutom ha en fördjupad kunskap om samhällsfrågor som är relevanta i dessa situationer. Det kan gälla arbetslivsfrågor, familj och andra sociala faktorer som har betydelse i sammanhanget. Koordinatorer samordnar arbetet som rör sjukskrivna Utöver att team har utvecklats särskilt i primärvården har de flesta landstingen en koordinator/rehabiliteringskoordinator som oftast har till uppgift att samordna arbetet som rör sjukskrivna patienter. En del rehabiliteringskoordinatorer arbetar inom ramen för rehabiliteringsgarantin.. Rollen som rehabiliteringskoordinator skiftar på såväl enheter som i de multimodala teamen. Det är dock inte ovanligt att rehabiliteringskoordinatorn har en särskild funktion för att samordna det multimodala arbetet och kontakterna med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och arbetsgivaren i syfte att underlätta för personen att återgå i arbete. Uppgifter och kompetensbehov vid MMR 1 respektive MMR 2 I denna rapport sammanfattas kompetens och arbetsuppgifter inom följande områden: arbetsterapi medicin psykologi sjukgymnastik sociala området Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 7

8 Vi beskriver sex olika professioner som kan arbeta i ett team. Många gånger finns det praktiska hinder för att få tillgång till den önskade, mest ändamålsenliga kompetensen. Vidare kan kompetens definieras och inhämtas på olika sätt. Ändå finns det anledning att sträva efter hög kompetens eftersom brister i kompetens kan äventyra resultaten. De nedan preciserade förslagen ska därför ses som mål att sträva efter. Generella kompetenser och uppgifter för samtliga professioner i ett team En del av uppgifterna och kraven på kompetens är desamma oavsett vilken profession som respektive medarbetare har i teamet. Här följer en sammanställning på kompetenskrav och uppgifter som alla som arbetar i ett multimodalt team bör sträva efter att kunna uppfylla och utföra. Minst tre olika professioner bör vara delaktiga i utredningen och selektionen av patienter till nivå 1 och 2. Det bör finnas en person som fungerar som teamansvarig och har tillräcklig kompetens för detta. MMR1 Utbildning på grundläggande nivå i enlighet med IASP:s Pain Core Curriculum for different professions:: ault.htm Uppdaterad kunskap om den biopsykosociala modellen för förståelse av uppkomst, utveckling och konsekvenser av långvarig smärta. Ingående kunskap om teamarbete, rollfördelning och aktiv patientmedverkan samt det multimodala rehabiliteringsprogrammets mål. Teoretiska och praktiska kunskaper om rehabilitering vid långvarig icke-malign smärta. Grundläggande kunskaper i KBT (kognitiv beteendeterapi) principer och/eller-relaterade terapimetoder och/eller i beteendemedicinskt förhållningssätt. (Kognitiv beteendeterapi syftar till att med hjälp av beteendeträning och kognitiv re strukturering stödja patienten till att skaffa sig ändamålsenliga hanteringsstrategier och återfå kontroll över sin situation. Beteendemedicin är ett interdisciplinärt kunskapsområde med utgångspunkt från både beteendevetenskaperna och de medicinska vetenskaperna. Grundprincip beskriver samband mellan biomedicinska faktorer och beteendefaktorer i alla stadier av ohälsa, liksom vid upplevd hälsa trots långvariga tillstånd som långvarig smärta). Kunskap om livsomställningsprocesser vid långvarig smärta och metoder för stödjande insatser, exempelvis motiverande samtalsmetodik. Kunskap om förändringsprocesser utifrån jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt färdighet att använda dessa i rehabilitering. Grundläggande kunskaper om rehabiliteringskedjan, sjukförsäkringssystemet och försäkringsmedicin. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 8

9 Uppgifter MMR2 Utforma komponenterna i rehabiliteringsprogrammet i linje med indikationer för MMR 1. Detta inkluderar screening för röda och gula flaggor, identifikation av aktivitetsrelaterade behandlingsmål och patientens fysiska, psykologiska och sociala förutsättningar i relation till dessa mål. Ansvara för upprättande av rehabiliteringsplan tillsammans med övriga professioner i teamet. Teammedlemmarna gör tillsammans med patienten en bedömning av dennes beredskap för olika rehabiliteringsinsatser utifrån principen Rätt insats vid rätt tidpunkt. Observera, bedöma och förstärka patientens fysiska och psykologiska förutsättningar för ett aktivt och delaktigt vardagsliv, särskilt vad gäller arbetsförmåga och aktiviteter relaterade till hem/familj och fritid. Delta i patientutbildningsmomenten. Alla i teamet deltar med sina specifika uppgifter. Delta i möten med teamet för att diskutera progress och eventuella modifieringar av rehabiliteringen för enskilda patienter. Medverka i ställningstagande till och rekommendation om sjukskrivning före, under och efter rehabiliteringsprogrammet i enlighet med det aktuella landstingets beslutade rollfördelning mellan specialistklinik och primärvård samt Försäkringskassan, arbetsförmedling och andra berörda parter. Följa upp resultatet av den samlade behandlingsinsatsen tillsammans med teamet och patienten, särskilt med fokus på patientens tillfredställelse med situationen. Administrera standardiserade frågeformulär inklusive tolkning av resultat och återkoppling till patienten av utvärdering av effekter av insatta åtgärder. Ansvara för utvecklingen av det egna specifika området baserat på senaste tillgängliga evidens. Införa förändringar i pågående rehabiliteringsprogram och införa nya rehabiliteringsprogram för nya patientgrupper med långvarig smärta tillsammans med de övriga i teamet. Se till att rehabiliteringen sker så att patientens och verksamhetens resurser används på bästa sätt. Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Fördjupade kunskaper i rehabilitering, smärta, smärtans konsekvenser, kognitiv beteendeterapi-principer och -relaterade terapimetoder och/eller i beteendemedicinskt förhållningssätt. Omfattande erfarenhet av multiprofessionellt teamarbete och patientmedverkan vid bedömning och rehabilitering av patienter med långvarig smärta. Ingående, kritiskt värderad och regelbundet uppdaterad kunskap om rådande evidens från nationell och internationell forskning om den kroniska smärtans psykosociala konsekvenser för individen och närstående. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 9

10 Uppgifter Utforma komponenterna i rehabiliteringsprogrammet i linje med indikationer för MMR 2. Delta i teammöten under rehabiliteringsprogrammet för att diskutera progress och eventuella modifieringar av rehabiliteringen för individuella patienter. Aktivt delta i och utveckla de pedagogiska momenten i de multimodala rehabiliteringsprogrammen och där särskilt beakta personliga och sociala faktorers betydelse för en framgångsrik rehabilitering. Ta ansvar för att tillsammans med andra professioner regelbundet utvärdera rehabiliteringsprogrammets effekter med hjälp av Nationellt register för smärtrehabilitering (NRS). Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 10

11 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för läkare i MMR-program Läkarens roll i både MMR 1 och MMR 2 är att ansvara för den medicinska bedömningen i såväl utredning som rehabilitering av varje enskild patient. En viktig uppgift är att ansvara för utvecklingen av den medicinska delen av teamarbetet baserat på senaste tillgängliga evidens. Läkaren ansvarar också för sammanfattande bedömning och remissvar med fortsatta rekommendationer till interemitterande om medicinering och om eventuella fortsatta rehabiliteringsåtgärder. MMR 1 Uppgifter Specialistkompetens i allmänmedicin eller annan lämplig specialitet med intresse för och goda kunskaper om smärtrehabilitering, alternativt ST-läkare under handledning av specialistkompetent kollega. Uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om diagnostik, behandling och rehabilitering vid långvarig icke-malign smärta. Ansvara för den medicinska utredningen av enskilda patienter särskilt med avseende på röda flaggor. Ansvara för diagnosrapportering till NRS. Ansvara för den farmakologiska optimeringen innan rehabiliteringen startar. Ansvara för utfärdande av förebyggande sjukskrivning eller sjukskrivning under rehabiliteringsprogrammet. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 11

12 MMR 2 och uppgifter utöver MMR1: Uppgifter Specialist i rehabiliteringsmedicin alternativt annan specialitet men med tilläggsspecialiteten smärtlindring. Erfarenhet och intresse av multimodalt teamarbete, regelbundet uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om diagnostik, behandling och rehabilitering vid långvarig icke-malign smärta i allmänhet och om evidensen för komponenterna i multimodal rehabilitering i synnerhet. Övervaka den medicinska utvecklingen under rehabiliteringen och vid avvikelser från förväntat förlopp vidta adekvata medicinska åtgärder. Ha övergripande ansvar för att skriftligt sammanfatta resultaten av utredningen och rehabilitering. Denna sammanfattning utgör en bas för den fortsatta rehabiliteringsplaneringen och kan vara ett remissvar. Bidra med särskilt beaktande av de neurobiologiska mekanismerna vid långvarig icke-malign smärta och den tillgängliga evidensen när existerande rehabiliteringsprogram ska förändras och implementeranya rehabiliteringsprogram för nya patientgrupper med långvarig smärta ska införas. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 12

13 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för arbetsterapeuter i MMRprogram Arbetsterapeuten i teamet bör komplettera rehabiliteringen med analys av aktivitetsförmåga, aktivitetsanalys, utförandeanalys, aktivitetsbalans och aktivitet utförandets betydelse för hälsan. Åtgärderna fokuseras på aktivitetsträning, graderad aktivitetsträning, aktivitetsstrategier för att kompensera, utveckla eller bibehålla meningsfulla aktiviteter i vardagen i balans mellan aktivitet och vila och ergonomisk tillämpning i aktivitet. MMR1 Legitimerad arbetsterapeut. Kunskap om arbetsterapeutiska grundantaganden av samband mellan aktivitetsutförande och hälsa/ohälsa och färdighet att använda dem i arbete med personer med smärtproblematik. Förmåga att självständigt analysera och dra slutsatser om innebörd och konsekvenser av smärta som ett komplext fenomen samt att utgå från dem i behandling av aktivitetshinder. Kunskap och erfarenhet av formaliserad bedömning av aktivitetsförmåga, aktivitetsutförande, färdigheter och aktivitetsmönster. Kunskap och erfarenhet av ergonomiska principer och aktivitetsträning vid långvarig smärta. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 13

14 Uppgifter MMR 2 Ansvara för aktivitetsutredning för enskilda patienter i samverkan med patienten. Stödja patienten i att finna en lämplig aktivitetsbalans för att motverka under- eller överaktivitet eller en kombination av dessa. Genom pedagogiska åtgärder både enskilt och i gruppöka patienters kunskap om faktorer som främjar eller hindrar aktivitet samt medvetandegöra förhållningssätt och strategier som stärker enskilda patienters motivation till att utföra nödvändiga eller önskade vardagsaktiviteter. Då så är tillämpligt, ansvara för rehabiliterande åtgärder i hemmet, på arbetet och på fritiden för att eliminera/minska hinder för aktivitetsutförande trots smärta genom att använda energibesparande arbetssätt, avspändhet, graderad aktivitetsträning och att utföra aktiviteter i ett för individen anpassat tempo. er och uppgifter utöver MMR1: Uppgifter Legitimerad arbetsterapeut. Utbildning på avancerad nivå inom områdena arbetsterapi och smärta. Intresse och erfarenhet av arbetsterapeutisk bedömning, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta. Omfattande och regelbundet uppdaterad kunskap om förutsättningar och krav inom olika aktivitetsarenor i samhället samt god kunskap om gällande regelverk inom arbetsmiljö, arbetsskydd och socialförsäkringssystemet och dess rehabiliteringskedja. Ansvara för intensiva och tidsbegränsade rehabiliterande åtgärder för att främja förändringsprocesser i riktning mot ett aktivt liv med delaktighet inom områdena arbete, fritid och boende. Genom praktisk tillämpning i reell eller klinisk miljö träna in tekniker för alternativa, energibesparande och ergonomiskt utförda vardagsaktiviteter. Optimera omgivningsfaktorer i boende, på arbetsplats och andra aktuella arenor så att omgivningen möjliggör och främjar aktivitetsutförande och delaktighet. Då så är tillämpligt, genomföra arbetsplatsbedömning och arbetsinriktad träning i nära samarbete med företagshälsovård. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 14

15 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjuksköterskor i MMRprogram Sjuksköterskan är tillsammans med läkaren den i teamet som har medicinsk och farmakologisk kunskap. Sjuksköterskan har tidigt kontakt med patienter i vårdprocessen och arbetar för att initiera och vidta åtgärder som syftar till att främja hälsa och välbefinnande Omvårdnad i rehabiliteringssammanhang inriktas på att identifiera patientens kunskap om sin kropp och hälsa i förhållande till sjukdom. Syftet är att stärka patientens självkompetens, oberoende och delaktighet igenom rehabiliteringsprocessen. MMR 1 Uppgifter Legitimerad sjuksköterska, grundläggande kunskaper och intresse av både akut och långvarig smärta. Utbildning i hälsofrämjande omvårdnad och egenvårdsarbete. Identifiera patienter på vård/hälsocentralen med frekvent vårdsökande på grund av smärta. Kartlägga patientens situation och erfarenhet av tidigare behandling samt beredskap för rehabilitering. Stödja patienten i den farmakologiska behandlingen utifrån kontinuerlig och strukturerad uppföljning av läkemedelseffekt avseende nytta och eventuella biverkningar samt stödja patienten vid ett eventuellt läkemedelsberoende. Handleda i egenvård i syfte att stärka upplevelse av hälsa samt minska vårdberoende och stärka självständighet. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 15

16 MMR 2 Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Legitimerad sjuksköterska, utbildning på avancerad nivå alternativt fördjupade kunskaper, intresse och förtrogenhet med rehabilitering av patienter med långvarig smärta. Utbildning i hälsoprocesser, hälsosamtal och egenvårdsarbete. Arbetsuppgifter Utifrån en helhetssyn stödja patienter med komplex problematik och omfattande samsjuklighet till att stärka hälsoprocesser och lärande i syfte att nå förbättrad upplevd hälsa. Genom ett fördjupat rehabiliterande arbete vägleda och stödja den enskilda individen till att nå uppsatta mål trots långvarig smärta. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 16

17 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för psykologer i MMR-program Psykologen ansvarar för en psykologisk bedömning i vilken ingår att kartlägga hur smärta och psykologiska faktorer samverkar hos patienten. I fokus finns en preliminär beteendeanalys (dvs. en analys av patientens agerande i sitt sammanhang) och en kartläggning av patientens affekter, tankar och beteende i relation till smärtupplevelsen. Sårbarhetsaktorer beskrivs och relevanta tester administrerar och analyserar i samband med utredningen. Vad gäller rehabilitering efter utredning, kan en leg psykoterapeut ersätta psykologen under rehabiliteringsperioden. MMR 1 Uppgifter Leg psykolog vid utredning. Vid rehabilitering kan psykologen ersättas av leg psykoterapeut. Vidareutbildning i smärtans psykologi. Erfarenhet (under handledning) av behandling av smärtproblem. Kunskap och utbildning för att genomföra de insatser som presenteras under uppgifter. Administrera psykologiska formulär inklusive att tolka resultaten samt ge återkoppling av resultaten till patienten. Göra en smärtpsykologisk intervju med syfte att förstå problemet, definiera problemområden, utveckla rehabiliteringsmål samt engagera patienten inför rehabiliteringen. Utföra graderad aktivering: driva och/eller handleda andra i denna behandlingsform. Genomföra psykoedukativa insatser kring konsekvenser av icke adaptivt beteende och tankemönster, ångest, depression, oro, katastroftankar och smärta. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 17

18 Förmedla kunskap och träna färdigheter kring kommunikation och smärta. Utföra insatser avseende kommunikationsmönster och smärta. Utföra insatser avseende psykologisk stress och smärta. MMR 2 Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Uppgifter Leg psykolog vid utredning. Vid rehabilitering kan psykologen ersättas av leg. psykoterapeut. Erfarenhet av multimodalt teamarbete, minst 2 år, eller under handledning av en sådan kompetens. Kunskap och utbildning för att genomföra de insatser som presenteras under uppgifter. Utföra avancerade interventioner avseende exponering vid rörelserädsla, hantering av ångest, depression och smärta samt hantering av katastroftankar och smärta. Hantera psykologisk flexibilitet/rigiditet. Handleda andra i teamet vid behov i tillämpning av relevanta psykologiska principer. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 18

19 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjukgymnaster i MMRprogram Sjukgymnastens uppgift i teamet är att bedöma funktions- och aktivitetsförmåga, göra en funktionell beteendeanalys av patientens situation, träna basala och tillämpade färdigheter i aktiviteter samt upprätthålla behandlingsresultat och förebygga återfall. MMR 1 Uppgifter Legitimerad sjukgymnast. Utbildning på grundnivå i teori och tillämpning av beteendemedicinska principer inom sjukgymnastik. Identifiera problem, mål och förutsättningar för måluppfyllelse. Genomföra standardiserade test av exempelvis fysisk kapacitet, muskelfunktion, rörlighet, koordination och balans. Registrera och monitorera fysisk aktivitetsnivå. Initiera patientens självmonitorering av problemaktiviteter och medverka tillsammans med patienten till en funktionell beteendeanalys av patientens situation. Identifiera aktivitetsrelaterade behandlingsmål, fysiska respektive psykologiska förutsättningar i relation till dessa mål. Initiera och följa upp basal fysisk och psykologisk (i samarbete med teamet) färdighetsträning relaterad till problemaktiviteter. Initiera och följa upp tillämpad färdighetsträning i aktiviteter. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 19

20 Planera och vägleda patienten till ökad aktivitet och förbättrad fysisk förmåga genom olika former av fysisk träning, individualiserad efter patientens fysiska och psykologiska förutsättningar. Tillhandahålla beteendestöd för initiering, genomförande och vidmakthållande av fysisk aktivitet. Självständigt eller i samarbete med teamet planera och genomföra graderad aktivitetsträning i relation till de identifierade målen. Initiera och följa upp generalisering av förvärvade färdigheter till ytterligare aktiviteter och situationer. Initiera och tillsammans med patienten utforma strategier för att upprätthålla behandlingsresultat och förebygga återfall. MMR 2 Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Uppgifter Legitimerad sjukgymnast. Specialistkompetens (= utbildning) eller ett intresse av och erfarenhet inom smärta och smärtbehandling. Utbildning på avancerad nivå i beteendemedicinska tillämpningar inom sjukgymnastik. Kliniska färdigheter att bemöta patienter med uttalad ångest, oro, depression och annan psykiatrisk samsjuklighet. Individualisering och progress av behandling med utgångspunkt från funktionell beteendeanalys. Anpassning av beteendemedicinska behandlingsstrategier på så sätt att tekniker för behandling av uttalad rörelserädsla, katastroftankar, nedstämdhet och låg tilltro till egen förmåga integreras med fysisk träning. Självständigt planera, genomföra och utvärdera graderad aktivitetsträning inklusive tekniker för behandling av uttalad rörelserädsla, katastroftankar, depression och låg tilltro till egen förmåga. I samarbete med teamet planera, genomföra och utvärdera graderad in vivo-exponering. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 20

21 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för kuratorer/socionomer i MMR-program Socionomens kunskapsområde är patientens sociala och psykosociala förhållande som interagerar med smärttillståndet och som kan leda till psykosociala konsekvenser i livssituationen. Sådana omständigheter kan vara familjerelationer, sociala nätverk, arbetsliv, fritid och socialt engagemang, ekonomi och försäkringsersättningar. Grundläggande för socionomens insatser är att genom både enskilda stödsamtal och samtal i grupp stärka patientens egna resurser och aktivera samhällets stöd så att patienten kan leva att självständigt och tillfredsställande liv. MMR 1 Socionomexamen. Kunskap om psykosociala faktorers betydelse i samband med livshändelser som långvariga smärttillstånd. att utreda personliga och sociala faktorer med betydelse för smärttillståndet och dess betydelse för rehabiliteringsförloppet. Kunskap om samhällets trygghetssystem, t.ex. socialförsäkring och arbetslivsrehabilitering, vid långvariga smärttillstånd och hur detta kan aktiveras vid rehabilitering. att ge professionellt socialt stöd utifrån den biopsykosociala modellen avseende långvarig smärta. Kunskap om och erfarenhet av att leda samtalsgrupper för patienter. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 21

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta KOMPETENSER OCH UPPGIFTER Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 1 Förord Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Indikation

Läs mer

Uppgifter och kompetensbehov Multimodal rehabilitering. Uppgifter och kompetensbehov vid. Multimodal rehabilitering

Uppgifter och kompetensbehov Multimodal rehabilitering. Uppgifter och kompetensbehov vid. Multimodal rehabilitering Uppgifter och kompetensbehov vid 1 2 Förord Indikationer för multimodal rehabilitering togs fram 2011 och var ett uppdrag som SKL hade tillsammans med Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering

Läs mer

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Förfrågningsunderlag 2015-05-29 Upphandlande organisation Upphandling Gävleborgs läns landsting Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Sista anbudsdag:

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Ändra till startrubrik

Ändra till startrubrik Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012 Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget

Läs mer

Seminarium 5b torsdag

Seminarium 5b torsdag Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen Seminarium 5b torsdag 14 September kl. 15-16 Marine Sturesson PhD, leg. arbetsterapeut Verksamhetsutvecklare, Västerbottens län landsting Christina Wiklund leg.

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi DNR LIU-2015-02317 1(5) Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi Programkurs 21.0 hp Professional development, teamwork and leadership in occupational therapy 8ATG64 Gäller

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum

Läs mer

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Ulf Lundberg Foto: Colourbox www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för

Läs mer

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,

Läs mer

En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta

En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta Beslutad av: hälso - och sjukvårdsdirektör Ann Söderström Diarienummer: HS 2017-00534 - 14 Giltighet: från 2018-01 - 01-2018 - 12-31 Riktlinje En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2017:857 Utkom från trycket den 29 augusti 2017 utfärdad den 17 augusti 2017. Regeringen föreskriver att bilaga 2

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 920 Kompetensbeskrivning Specialiteten psykiatri karaktäriseras av utredning, bedömning, diagnostik, behandling och uppföljning samt omvårdnad och rehabilitering vid psykiska sjukdomar hos vuxna, där svårighetsgraden

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Nationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess

Nationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationella överenskommelser 2019 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Sida 2 (6) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått

Läs mer

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö Programkurs 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Gäller från:

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och

Läs mer

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté, Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy for Diseases and Health Problems - I 8ATG34 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2013

Rehabiliteringsgarantin 2013 1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Försäkringsmedicinsk kommitté

Försäkringsmedicinsk kommitté Försäkringsmedicinsk kommitté Vårdval 20190618 Tuula Wallsten PhD, Chefläkare Ordförande Försäkringsmedicinsk kommitté Kunskapsområdet försäkringsmedicin Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4 1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13

Läs mer

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009 GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Multimodal smärtrehabilitering

Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta

Multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta Beslutad av: hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström Diarienummer: HS 2019-00252-1 Giltighet: från 2019-01-01-2019-12-31 Riktlinje En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD BAKGRUND Riksföreningen mot Smärta har i samverkan med Svensk

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen 1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så

Läs mer

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-8 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Kungälvs sjukhus

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

1 (5) Vår beteckning

1 (5) Vår beteckning Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i

Läs mer