Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta"

Transkript

1 Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta KOMPETENSER OCH UPPGIFTER Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 1

2 Förord Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta (Rapport 2011:02) om teamets kompetenser och uppgifter i MMR 1 och 2. Indikationer för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta togs fram 2011 och var ett uppdrag som SKL hade tillsammans med Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering och Svenska Läkarsällskapet. Syftet med medicinska indikationer är att öka möjligheten att ge ändamålsenlig och kunskapsbaserad vård. Efter den initiala introduktionen uppstod önskemål från landstingen om en mer detaljerad beskrivning av kompetenser och uppgifter för MMR-team. Till följd av dessa önskemål ges nu denna rapport ut av Sveriges Kommuner och Landsting vilket sker efter en bred remissomgång. Stockholm i januari 2013 Göran Stiernstedt Avdelning för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 2

3 Innehåll Multimodal rehabilitering (MMR)... 5 Jämlik och jämställd utredning och behandling... 6 Viktigt att utvärdera och kvalitetssäkra arbetet... 6 Teamet minst tre olika professioner... 6 Försäkringsmedicin - definition... 7 Alla i teamet bör ha grundläggande kunskap om socialförsäkringen... 7 Koordinatorer samordnar arbetet som rör sjukskrivna... 7 Uppgifter och kompetensbehov vid MMR 1 respektive... 7 Generella kompetenser och uppgifter för samtliga professioner i ett team... 8 MMR Uppgifter... 9 MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för läkare i MMR-program MMR Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för arbetsterapeuter i MMRprogram MMR Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjuksköterskor i MMR-program MMR Uppgifter MMR Arbetsuppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för psykologer i MMR-program MMR Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 3

4 Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjukgymnaster i MMR-program MMR Uppgifter MMR Uppgifter Arbetsuppgifter och kompetensbehov för kuratorer/socionomer i MMRprogram MMR Uppgifter MMR Uppgifter Författarna Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 4

5 Multimodal rehabilitering (MMR) Multimodal rehabilitering (MMR) är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Metoden förutsätter att ett team, bestående av flera professioner, planerar och samordnar åtgärder enligt ett visst program för att uppnå gemensamma mål som definierats tillsammans med patienten. Tanken bakom MMR är att samtidigt påverka flera faktorer som orsakar och vidmakthåller ett ickemalignt smärttillstånd. Förhoppningen är att bryta mönster så att patienten kan få ett mer välfungerande liv genom synkroniserade och tidsbegränsade åtgärder som kan pågå en kortare eller längre tid, exempelvis 4 8 veckor. Därefter fortsätter patientens rehabilitering vid behov under andra former. Rehabiliteringen ska grunda sig i ett personcentrerat och deltagarorienterat förhållningssätt. Den ska innefatta tydliga strategier för att stödja människan att ha makt över sitt eget liv, nå insikt om nuvarande förutsättningar i sin livssituation och utveckla sin förmåga till att nå en bättre hälsa. Fokus vid MMR är att patienter i arbetsför ålder ska kunna återgå till arbetet. Alla relevanta parter bör involveras från starten av rehabilitering. Om patienten efter rehabilitering behöver ha fortsatt kontakt ska det ske strukturerat och i samråd med patienten. Försäkringskassan har samordningsansvaret för personer som är sjukskrivna. Det är värdefullt att det finns en koordinator som med fördel kan vara en i teamet. Koordinatorerna kan ha olika bakgrund och kompetenser. Denna rapport grundar sig på vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet. I rapporten anges inte några vetenskapliga referenser utan vi hänvisar läsaren till referenserna i den tidigare rapporten Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta (Rapport 2011:02). Vidare hänvisas läsaren till samma rapport när det gäller specifika begrepp som förekommer i texten. Rapporten sammanfattar kompetensbeskrivningar och arbetsuppgifter inom följande områden: det arbetsterapeutiska, medicinska, psykologiska, sjukgymnastiska, psykologiska och sociala området. Många gånger finns praktiska hinder för att få tillgång till den önskade, mest ändamålsenliga kompetensen. Vidare kan kompetens definieras och inhämtas på olika sätt. Ändå finns det anledning att sträva efter hög kompetens eftersom brister i kompetens kan äventyra resultaten. De nedan preciserade beskrivningarna ska ses som mål att sträva emot. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 5

6 Jämlik och jämställd utredning och behandling Patienten ska erbjudas multimodal rehabilitering oavsett ålder, oavsett om patienten har arbete eller inte och oavsett sjukskrivningsstatus, allt enligt vårdens uppdrag. Avgörande för patienten är att bli bedömd utifrån individuella förutsättningar och behov och inte utifrån föreställningar om t.ex. kön och etnicitet. Allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor framgår av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och diskrimineringslagen. 2 i HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 1 i diskrimineringslagen Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 13 i diskrimineringslagen Diskriminering är förbjuden i fråga om 1. hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet. Viktigt att utvärdera och kvalitetssäkra arbetet Forskning visar att vården i dag inte alltid sker på lika villkor. Därför bör verksamheter utvärderas, normer ifrågasättas och följas upp för kvinnor respektive män med olika bakgrund. De kompetenser som genomför utredningar och de team som arbetar med multimodal rehabilitering behöver kunskap och rutiner för att kvalitetssäkra arbetet. Detta är viktigt för att vården ska bli rättvis, kostnadseffektiv och av hög kvalitet för samtliga patienter. Teamet minst tre olika professioner Multimodal rehabilitering innebär att flera professioner (minst tre olika) arbetar i team med planerade och samordnade åtgärder under en viss bestämd tid och mot ett gemensamt mål som definieras tillsammans med patienten. Patienten har en aktiv roll och deltar i planering, beslut och genomförande av rehabiliteringen. Beroende på komplexiteten i patientens problematik och i de fall teamet inte innehåller samtliga kompetenser bör teamet utökas med adekvat kompetens. Det som skiljer multimodalt teamarbete från intermediärt teamarbete, som är ett vanligt arbetssätt, är att såväl utredning som planering och utförande av insatser görs gemensamt i teamet. Det innebär att det krävs en tydlig struktur för hur de olika professionerna och patienten ska kommunicera så att rehabiliteringsåtgärder och målsättningar kan planeras, samordnas och utvärderas. Eftersom rehabiliteringsprocessen vid multimodal rehabilitering består av ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en viss bestämd tid krävs att personalen arbetar i team och att patienten är ansvarig och delaktig i sin egen rehabilitering. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 6

7 Försäkringsmedicin - definition I denna rapport tar vi upp området försäkringsmedicin. Anledningen är att sjukskrivning är mycket vanligt förekommande bland personer som har långvarig diffus smärta och behöver multimodal rehabilitering. Följande definition har antagits för kunskapsområdet försäkringsmedicin av Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum (NFF). Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika sjukförsäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Försäkringsmedicin handlar om sjukvårdens utredande och behandlande insatser i förhållande till att uppgifter om dessa förmedlas i olika medicinska underlag som behövs för tillämpningen av försäkringsförmåner. Försäkringsmedicin handlar också om hur sjukvårdens olika behandlingsinsatser påverkar patientens behov av försäkringsinsatser men även om hur olika försäkringsförmåner påverkar patienten och dennes behov av sjukvård Alla i teamet bör ha grundläggande kunskap om socialförsäkringen Läkaren har ansvaret för utfärdade läkarintyg och andra intyg som rör socialförsäkringen. Under de senaste åren har läkarens samverkan med övriga kompetenser ökat. Tillsammans med de andra i teamet utreder läkaren vilka insatser som behöver genomföras och vad som är en lämplig sjukskrivning för patienten. Denna samverkan innebär att sjukgymnasten, arbetsterapeuten, sjuksköterskan, psykologen och socionomen bör ha en grundläggande kunskap om socialförsäkringen och dess regelverk. Socionomen bör dessutom ha en fördjupad kunskap om samhällsfrågor som är relevanta i dessa situationer. Det kan gälla arbetslivsfrågor, familj och andra sociala faktorer som har betydelse i sammanhanget. Koordinatorer samordnar arbetet som rör sjukskrivna Utöver att team har utvecklats särskilt i primärvården har de flesta landstingen en koordinator/rehabiliteringskoordinator som oftast har till uppgift att samordna arbetet som rör sjukskrivna patienter. En del rehabiliteringskoordinatorer arbetar inom ramen för rehabiliteringsgarantin.. Rollen som rehabiliteringskoordinator skiftar på såväl enheter som i de multimodala teamen. Det är dock inte ovanligt att rehabiliteringskoordinatorn har en särskild funktion för att samordna det multimodala arbetet och kontakterna med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och arbetsgivaren i syfte att underlätta för personen att återgå i arbete. Uppgifter och kompetensbehov vid MMR 1 respektive MMR 2 I denna rapport sammanfattas kompetens och arbetsuppgifter inom följande områden: arbetsterapi medicin psykologi sjukgymnastik sociala området Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 7

8 Vi beskriver sex olika professioner som kan arbeta i ett team. Många gånger finns det praktiska hinder för att få tillgång till den önskade, mest ändamålsenliga kompetensen. Vidare kan kompetens definieras och inhämtas på olika sätt. Ändå finns det anledning att sträva efter hög kompetens eftersom brister i kompetens kan äventyra resultaten. De nedan preciserade förslagen ska därför ses som mål att sträva efter. Generella kompetenser och uppgifter för samtliga professioner i ett team En del av uppgifterna och kraven på kompetens är desamma oavsett vilken profession som respektive medarbetare har i teamet. Här följer en sammanställning på kompetenskrav och uppgifter som alla som arbetar i ett multimodalt team bör sträva efter att kunna uppfylla och utföra. Minst tre olika professioner bör vara delaktiga i utredningen och selektionen av patienter till nivå 1 och 2. Det bör finnas en person som fungerar som teamansvarig och har tillräcklig kompetens för detta. MMR1 Utbildning på grundläggande nivå i enlighet med IASP:s Pain Core Curriculum for different professions::http://www.iasppain.org/content/navigationmenu/generalresourcelinks/curricula/def ault.htm Uppdaterad kunskap om den biopsykosociala modellen för förståelse av uppkomst, utveckling och konsekvenser av långvarig smärta. Ingående kunskap om teamarbete, rollfördelning och aktiv patientmedverkan samt det multimodala rehabiliteringsprogrammets mål. Teoretiska och praktiska kunskaper om rehabilitering vid långvarig icke-malign smärta. Grundläggande kunskaper i KBT (kognitiv beteendeterapi) principer och/eller-relaterade terapimetoder och/eller i beteendemedicinskt förhållningssätt. (Kognitiv beteendeterapi syftar till att med hjälp av beteendeträning och kognitiv re strukturering stödja patienten till att skaffa sig ändamålsenliga hanteringsstrategier och återfå kontroll över sin situation. Beteendemedicin är ett interdisciplinärt kunskapsområde med utgångspunkt från både beteendevetenskaperna och de medicinska vetenskaperna. Grundprincip beskriver samband mellan biomedicinska faktorer och beteendefaktorer i alla stadier av ohälsa, liksom vid upplevd hälsa trots långvariga tillstånd som långvarig smärta). Kunskap om livsomställningsprocesser vid långvarig smärta och metoder för stödjande insatser, exempelvis motiverande samtalsmetodik. Kunskap om förändringsprocesser utifrån jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt färdighet att använda dessa i rehabilitering. Grundläggande kunskaper om rehabiliteringskedjan, sjukförsäkringssystemet och försäkringsmedicin. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 8

9 Uppgifter MMR2 Utforma komponenterna i rehabiliteringsprogrammet i linje med indikationer för MMR 1. Detta inkluderar screening för röda och gula flaggor, identifikation av aktivitetsrelaterade behandlingsmål och patientens fysiska, psykologiska och sociala förutsättningar i relation till dessa mål. Ansvara för upprättande av rehabiliteringsplan tillsammans med övriga professioner i teamet. Teammedlemmarna gör tillsammans med patienten en bedömning av dennes beredskap för olika rehabiliteringsinsatser utifrån principen Rätt insats vid rätt tidpunkt. Observera, bedöma och förstärka patientens fysiska och psykologiska förutsättningar för ett aktivt och delaktigt vardagsliv, särskilt vad gäller arbetsförmåga och aktiviteter relaterade till hem/familj och fritid. Delta i patientutbildningsmomenten. Alla i teamet deltar med sina specifika uppgifter. Delta i möten med teamet för att diskutera progress och eventuella modifieringar av rehabiliteringen för enskilda patienter. Medverka i ställningstagande till och rekommendation om sjukskrivning före, under och efter rehabiliteringsprogrammet i enlighet med det aktuella landstingets beslutade rollfördelning mellan specialistklinik och primärvård samt Försäkringskassan, arbetsförmedling och andra berörda parter. Följa upp resultatet av den samlade behandlingsinsatsen tillsammans med teamet och patienten, särskilt med fokus på patientens tillfredställelse med situationen. Administrera standardiserade frågeformulär inklusive tolkning av resultat och återkoppling till patienten av utvärdering av effekter av insatta åtgärder. Ansvara för utvecklingen av det egna specifika området baserat på senaste tillgängliga evidens. Införa förändringar i pågående rehabiliteringsprogram och införa nya rehabiliteringsprogram för nya patientgrupper med långvarig smärta tillsammans med de övriga i teamet. Se till att rehabiliteringen sker så att patientens och verksamhetens resurser används på bästa sätt. Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Fördjupade kunskaper i rehabilitering, smärta, smärtans konsekvenser, kognitiv beteendeterapi-principer och -relaterade terapimetoder och/eller i beteendemedicinskt förhållningssätt. Omfattande erfarenhet av multiprofessionellt teamarbete och patientmedverkan vid bedömning och rehabilitering av patienter med långvarig smärta. Ingående, kritiskt värderad och regelbundet uppdaterad kunskap om rådande evidens från nationell och internationell forskning om den kroniska smärtans psykosociala konsekvenser för individen och närstående. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 9

10 Uppgifter Utforma komponenterna i rehabiliteringsprogrammet i linje med indikationer för MMR 2. Delta i teammöten under rehabiliteringsprogrammet för att diskutera progress och eventuella modifieringar av rehabiliteringen för individuella patienter. Aktivt delta i och utveckla de pedagogiska momenten i de multimodala rehabiliteringsprogrammen och där särskilt beakta personliga och sociala faktorers betydelse för en framgångsrik rehabilitering. Ta ansvar för att tillsammans med andra professioner regelbundet utvärdera rehabiliteringsprogrammets effekter med hjälp av Nationellt register för smärtrehabilitering (NRS). Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 10

11 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för läkare i MMR-program Läkarens roll i både MMR 1 och MMR 2 är att ansvara för den medicinska bedömningen i såväl utredning som rehabilitering av varje enskild patient. En viktig uppgift är att ansvara för utvecklingen av den medicinska delen av teamarbetet baserat på senaste tillgängliga evidens. Läkaren ansvarar också för sammanfattande bedömning och remissvar med fortsatta rekommendationer till interemitterande om medicinering och om eventuella fortsatta rehabiliteringsåtgärder. MMR 1 Uppgifter Specialistkompetens i allmänmedicin eller annan lämplig specialitet med intresse för och goda kunskaper om smärtrehabilitering, alternativt ST-läkare under handledning av specialistkompetent kollega. Uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om diagnostik, behandling och rehabilitering vid långvarig icke-malign smärta. Ansvara för den medicinska utredningen av enskilda patienter särskilt med avseende på röda flaggor. Ansvara för diagnosrapportering till NRS. Ansvara för den farmakologiska optimeringen innan rehabiliteringen startar. Ansvara för utfärdande av förebyggande sjukskrivning eller sjukskrivning under rehabiliteringsprogrammet. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 11

12 MMR 2 och uppgifter utöver MMR1: Uppgifter Specialist i rehabiliteringsmedicin alternativt annan specialitet men med tilläggsspecialiteten smärtlindring. Erfarenhet och intresse av multimodalt teamarbete, regelbundet uppdaterad teoretisk och praktisk kunskap om diagnostik, behandling och rehabilitering vid långvarig icke-malign smärta i allmänhet och om evidensen för komponenterna i multimodal rehabilitering i synnerhet. Övervaka den medicinska utvecklingen under rehabiliteringen och vid avvikelser från förväntat förlopp vidta adekvata medicinska åtgärder. Ha övergripande ansvar för att skriftligt sammanfatta resultaten av utredningen och rehabilitering. Denna sammanfattning utgör en bas för den fortsatta rehabiliteringsplaneringen och kan vara ett remissvar. Bidra med särskilt beaktande av de neurobiologiska mekanismerna vid långvarig icke-malign smärta och den tillgängliga evidensen när existerande rehabiliteringsprogram ska förändras och implementeranya rehabiliteringsprogram för nya patientgrupper med långvarig smärta ska införas. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 12

13 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för arbetsterapeuter i MMRprogram Arbetsterapeuten i teamet bör komplettera rehabiliteringen med analys av aktivitetsförmåga, aktivitetsanalys, utförandeanalys, aktivitetsbalans och aktivitet utförandets betydelse för hälsan. Åtgärderna fokuseras på aktivitetsträning, graderad aktivitetsträning, aktivitetsstrategier för att kompensera, utveckla eller bibehålla meningsfulla aktiviteter i vardagen i balans mellan aktivitet och vila och ergonomisk tillämpning i aktivitet. MMR1 Legitimerad arbetsterapeut. Kunskap om arbetsterapeutiska grundantaganden av samband mellan aktivitetsutförande och hälsa/ohälsa och färdighet att använda dem i arbete med personer med smärtproblematik. Förmåga att självständigt analysera och dra slutsatser om innebörd och konsekvenser av smärta som ett komplext fenomen samt att utgå från dem i behandling av aktivitetshinder. Kunskap och erfarenhet av formaliserad bedömning av aktivitetsförmåga, aktivitetsutförande, färdigheter och aktivitetsmönster. Kunskap och erfarenhet av ergonomiska principer och aktivitetsträning vid långvarig smärta. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 13

14 Uppgifter MMR 2 Ansvara för aktivitetsutredning för enskilda patienter i samverkan med patienten. Stödja patienten i att finna en lämplig aktivitetsbalans för att motverka under- eller överaktivitet eller en kombination av dessa. Genom pedagogiska åtgärder både enskilt och i gruppöka patienters kunskap om faktorer som främjar eller hindrar aktivitet samt medvetandegöra förhållningssätt och strategier som stärker enskilda patienters motivation till att utföra nödvändiga eller önskade vardagsaktiviteter. Då så är tillämpligt, ansvara för rehabiliterande åtgärder i hemmet, på arbetet och på fritiden för att eliminera/minska hinder för aktivitetsutförande trots smärta genom att använda energibesparande arbetssätt, avspändhet, graderad aktivitetsträning och att utföra aktiviteter i ett för individen anpassat tempo. er och uppgifter utöver MMR1: Uppgifter Legitimerad arbetsterapeut. Utbildning på avancerad nivå inom områdena arbetsterapi och smärta. Intresse och erfarenhet av arbetsterapeutisk bedömning, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta. Omfattande och regelbundet uppdaterad kunskap om förutsättningar och krav inom olika aktivitetsarenor i samhället samt god kunskap om gällande regelverk inom arbetsmiljö, arbetsskydd och socialförsäkringssystemet och dess rehabiliteringskedja. Ansvara för intensiva och tidsbegränsade rehabiliterande åtgärder för att främja förändringsprocesser i riktning mot ett aktivt liv med delaktighet inom områdena arbete, fritid och boende. Genom praktisk tillämpning i reell eller klinisk miljö träna in tekniker för alternativa, energibesparande och ergonomiskt utförda vardagsaktiviteter. Optimera omgivningsfaktorer i boende, på arbetsplats och andra aktuella arenor så att omgivningen möjliggör och främjar aktivitetsutförande och delaktighet. Då så är tillämpligt, genomföra arbetsplatsbedömning och arbetsinriktad träning i nära samarbete med företagshälsovård. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 14

15 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjuksköterskor i MMRprogram Sjuksköterskan är tillsammans med läkaren den i teamet som har medicinsk och farmakologisk kunskap. Sjuksköterskan har tidigt kontakt med patienter i vårdprocessen och arbetar för att initiera och vidta åtgärder som syftar till att främja hälsa och välbefinnande Omvårdnad i rehabiliteringssammanhang inriktas på att identifiera patientens kunskap om sin kropp och hälsa i förhållande till sjukdom. Syftet är att stärka patientens självkompetens, oberoende och delaktighet igenom rehabiliteringsprocessen. MMR 1 Uppgifter Legitimerad sjuksköterska, grundläggande kunskaper och intresse av både akut och långvarig smärta. Utbildning i hälsofrämjande omvårdnad och egenvårdsarbete. Identifiera patienter på vård/hälsocentralen med frekvent vårdsökande på grund av smärta. Kartlägga patientens situation och erfarenhet av tidigare behandling samt beredskap för rehabilitering. Stödja patienten i den farmakologiska behandlingen utifrån kontinuerlig och strukturerad uppföljning av läkemedelseffekt avseende nytta och eventuella biverkningar samt stödja patienten vid ett eventuellt läkemedelsberoende. Handleda i egenvård i syfte att stärka upplevelse av hälsa samt minska vårdberoende och stärka självständighet. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 15

16 MMR 2 Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Legitimerad sjuksköterska, utbildning på avancerad nivå alternativt fördjupade kunskaper, intresse och förtrogenhet med rehabilitering av patienter med långvarig smärta. Utbildning i hälsoprocesser, hälsosamtal och egenvårdsarbete. Arbetsuppgifter Utifrån en helhetssyn stödja patienter med komplex problematik och omfattande samsjuklighet till att stärka hälsoprocesser och lärande i syfte att nå förbättrad upplevd hälsa. Genom ett fördjupat rehabiliterande arbete vägleda och stödja den enskilda individen till att nå uppsatta mål trots långvarig smärta. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 16

17 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för psykologer i MMR-program Psykologen ansvarar för en psykologisk bedömning i vilken ingår att kartlägga hur smärta och psykologiska faktorer samverkar hos patienten. I fokus finns en preliminär beteendeanalys (dvs. en analys av patientens agerande i sitt sammanhang) och en kartläggning av patientens affekter, tankar och beteende i relation till smärtupplevelsen. Sårbarhetsaktorer beskrivs och relevanta tester administrerar och analyserar i samband med utredningen. Vad gäller rehabilitering efter utredning, kan en leg psykoterapeut ersätta psykologen under rehabiliteringsperioden. MMR 1 Uppgifter Leg psykolog vid utredning. Vid rehabilitering kan psykologen ersättas av leg psykoterapeut. Vidareutbildning i smärtans psykologi. Erfarenhet (under handledning) av behandling av smärtproblem. Kunskap och utbildning för att genomföra de insatser som presenteras under uppgifter. Administrera psykologiska formulär inklusive att tolka resultaten samt ge återkoppling av resultaten till patienten. Göra en smärtpsykologisk intervju med syfte att förstå problemet, definiera problemområden, utveckla rehabiliteringsmål samt engagera patienten inför rehabiliteringen. Utföra graderad aktivering: driva och/eller handleda andra i denna behandlingsform. Genomföra psykoedukativa insatser kring konsekvenser av icke adaptivt beteende och tankemönster, ångest, depression, oro, katastroftankar och smärta. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 17

18 Förmedla kunskap och träna färdigheter kring kommunikation och smärta. Utföra insatser avseende kommunikationsmönster och smärta. Utföra insatser avseende psykologisk stress och smärta. MMR 2 Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Uppgifter Leg psykolog vid utredning. Vid rehabilitering kan psykologen ersättas av leg. psykoterapeut. Erfarenhet av multimodalt teamarbete, minst 2 år, eller under handledning av en sådan kompetens. Kunskap och utbildning för att genomföra de insatser som presenteras under uppgifter. Utföra avancerade interventioner avseende exponering vid rörelserädsla, hantering av ångest, depression och smärta samt hantering av katastroftankar och smärta. Hantera psykologisk flexibilitet/rigiditet. Handleda andra i teamet vid behov i tillämpning av relevanta psykologiska principer. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 18

19 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för sjukgymnaster i MMRprogram Sjukgymnastens uppgift i teamet är att bedöma funktions- och aktivitetsförmåga, göra en funktionell beteendeanalys av patientens situation, träna basala och tillämpade färdigheter i aktiviteter samt upprätthålla behandlingsresultat och förebygga återfall. MMR 1 Uppgifter Legitimerad sjukgymnast. Utbildning på grundnivå i teori och tillämpning av beteendemedicinska principer inom sjukgymnastik. Identifiera problem, mål och förutsättningar för måluppfyllelse. Genomföra standardiserade test av exempelvis fysisk kapacitet, muskelfunktion, rörlighet, koordination och balans. Registrera och monitorera fysisk aktivitetsnivå. Initiera patientens självmonitorering av problemaktiviteter och medverka tillsammans med patienten till en funktionell beteendeanalys av patientens situation. Identifiera aktivitetsrelaterade behandlingsmål, fysiska respektive psykologiska förutsättningar i relation till dessa mål. Initiera och följa upp basal fysisk och psykologisk (i samarbete med teamet) färdighetsträning relaterad till problemaktiviteter. Initiera och följa upp tillämpad färdighetsträning i aktiviteter. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 19

20 Planera och vägleda patienten till ökad aktivitet och förbättrad fysisk förmåga genom olika former av fysisk träning, individualiserad efter patientens fysiska och psykologiska förutsättningar. Tillhandahålla beteendestöd för initiering, genomförande och vidmakthållande av fysisk aktivitet. Självständigt eller i samarbete med teamet planera och genomföra graderad aktivitetsträning i relation till de identifierade målen. Initiera och följa upp generalisering av förvärvade färdigheter till ytterligare aktiviteter och situationer. Initiera och tillsammans med patienten utforma strategier för att upprätthålla behandlingsresultat och förebygga återfall. MMR 2 Utöver det som finns beskrivet under MMR 1: Uppgifter Legitimerad sjukgymnast. Specialistkompetens (= utbildning) eller ett intresse av och erfarenhet inom smärta och smärtbehandling. Utbildning på avancerad nivå i beteendemedicinska tillämpningar inom sjukgymnastik. Kliniska färdigheter att bemöta patienter med uttalad ångest, oro, depression och annan psykiatrisk samsjuklighet. Individualisering och progress av behandling med utgångspunkt från funktionell beteendeanalys. Anpassning av beteendemedicinska behandlingsstrategier på så sätt att tekniker för behandling av uttalad rörelserädsla, katastroftankar, nedstämdhet och låg tilltro till egen förmåga integreras med fysisk träning. Självständigt planera, genomföra och utvärdera graderad aktivitetsträning inklusive tekniker för behandling av uttalad rörelserädsla, katastroftankar, depression och låg tilltro till egen förmåga. I samarbete med teamet planera, genomföra och utvärdera graderad in vivo-exponering. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 20

21 Arbetsuppgifter och kompetensbehov för kuratorer/socionomer i MMR-program Socionomens kunskapsområde är patientens sociala och psykosociala förhållande som interagerar med smärttillståndet och som kan leda till psykosociala konsekvenser i livssituationen. Sådana omständigheter kan vara familjerelationer, sociala nätverk, arbetsliv, fritid och socialt engagemang, ekonomi och försäkringsersättningar. Grundläggande för socionomens insatser är att genom både enskilda stödsamtal och samtal i grupp stärka patientens egna resurser och aktivera samhällets stöd så att patienten kan leva att självständigt och tillfredsställande liv. MMR 1 Socionomexamen. Kunskap om psykosociala faktorers betydelse i samband med livshändelser som långvariga smärttillstånd. att utreda personliga och sociala faktorer med betydelse för smärttillståndet och dess betydelse för rehabiliteringsförloppet. Kunskap om samhällets trygghetssystem, t.ex. socialförsäkring och arbetslivsrehabilitering, vid långvariga smärttillstånd och hur detta kan aktiveras vid rehabilitering. att ge professionellt socialt stöd utifrån den biopsykosociala modellen avseende långvarig smärta. Kunskap om och erfarenhet av att leda samtalsgrupper för patienter. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta 21

Uppgifter och kompetensbehov Multimodal rehabilitering. Uppgifter och kompetensbehov vid. Multimodal rehabilitering

Uppgifter och kompetensbehov Multimodal rehabilitering. Uppgifter och kompetensbehov vid. Multimodal rehabilitering Uppgifter och kompetensbehov vid 1 2 Förord Indikationer för multimodal rehabilitering togs fram 2011 och var ett uppdrag som SKL hade tillsammans med Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2012

Rehabiliteringsgarantin 2012 Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare 1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

BILAGA till överenskommelse 2013-12-12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgaranti 2014

BILAGA till överenskommelse 2013-12-12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgaranti 2014 BILAGA till överenskommelse 2013-12-12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgaranti 2014 1 Innehåll BEHANDLINGAR ELLER REHABILITERING SOM BERÄTTIGAR TILL ERSÄTTNING INOM

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Alla specialiteter SOSFS 2008:17 Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens organisation, lagar

Läs mer

BILAGA till överenskommelse 2011-12-16 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Rehabiliteringsgarantin 2012

BILAGA till överenskommelse 2011-12-16 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Rehabiliteringsgarantin 2012 BILAGA till överenskommelse 2011-12-16 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Innehåll REHABILITERINGSGARANTIN 2012... 1 BEHANDLINGAR/REHABILITERING SOM BERÄTTIGAR

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

PERSONALPOLITIKEN 2011-2014

PERSONALPOLITIKEN 2011-2014 PERSONALPOLITIKEN 2011-2014 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet: www.karlshamn.se

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Kursens namn: Etik och moral Yh-poäng: 25 Innehåll Etik / moral Bemötande, Förhållningssätt Livsåskådning Religion, etnicitet, kultur, tradition Kommunikation Salutogent förhållningssätt Offentlighet/

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT 1 för Basutbildning, KBT Övergripande beskrivning av utbildningen 1. Omfattning Denna basutbildning är en sammanhållen deltidsutbildning fördelad över tre terminer. Den innehåller minst 240 timmar teoretisk

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt

Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2009-09-07 Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan hälso-

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län 1 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser

Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering

Läs mer