Material för studiecirkeln. Stödja äldre personer till att vara aktiv i vardagens sysslor

Transkript

1 Material för studiecirkeln Stödja äldre personer till att vara aktiv i vardagens sysslor Greta Häggblom Kronlöf Äldrecentrum Österbotten

2 Hej! Välkommen till denna studiecirkel som är uppbyggd för sex grupp tillfällen. En grundläggande tanke i studiecirkeln är det vi gör påverkar hur vi mår. Dylika tankar beforskas och diskuteras bland annat inom aktivitetsvetenskapen (occupational science) och teorier som ergoterapin bygger på. Ur dessa teoretiska perspektiv och min egen forskning om äldre personers delaktighet i vardagen, tar denna studiecirkel sin utgångspunkt. För alla människors hälsa är det viktigt att få och kunna vara aktiv och uppleva ett engagemang i vardagens sysslor. Allt vi gör upprätthåller, men även utvecklar, våra funktioner, förmågor och den kompetens vi har förutsättningar för att uppnå. Så även när människan har uppnått hög ålder men då på ett annat sätt än tex för ett barn. För många äldre kan görandet och vardagens aktiviteter beskrivas som en balansgång mellan förmågor och oförmågor med en ständig påverkan av den omgivning som de lever i. Denna balansgång kan ibland vara mycket känslig, liksom den hjälp och det stöd som de äldre får för att kunna klara av sin vardag. Hjälpen kan lätt bli stjälpen i denna balansgång och leda till en inaktiv och oengagerad person även i de mest basala vardagssysslor. Studiecirkeln fokuserar på vardagens sysslor vad och hur vi gör i vardagen påverkar hur vi mår. Teman som kommer att behandlas är Vardagens aktiviteter påverkar hur vi mår, Min och din vardag, Vardagens rytm, Fylla livet med mening, Utmaningar i vardagen till vilken nytta och vilka besvär och Vardagens sysslor ett redskap för att stödja äldre personer. Genom dessa teman önskar vi kunna väcka tankar och ge redskap som är användbara i ditt arbete. Du som befinner dig i de äldres vardag har en fantastisk möjlighet att kunna påverka de äldres hälsa genom ditt arbete. 2

3 Arbetsformen i studiecirkel innebär att du tillsammans med andra i gruppen skall gräva där du står. Att gräva där du står innebär att du tar dig tid att tänka på, reflektera kring och diskutera din kunskap och dina erfarenheter från ditt dagliga arbete med dina arbetskamrater i gruppen. Genom att tillföra nya perspektiv eller lyfta omedvetna handlingar till att bli medvetna, kommer du att utveckla ny kunskap och erfarenheter. Med hjälp av materialets praktiska Att göra och tänka på i veckan uppgifter får du möjlighet att pröva på och integrera nya sätt att tänka om och reflektera över och på så sätt kunna utveckla ditt arbetsätt med äldre personer. Att ta sig tid att stanna upp och fundera kring vardagens sysslor och på så sätt bli mera medveten om vad du/vi egentligen gör, är ett sätt att skapa kunskap och inte minst utvecklas i ditt egna arbete. Förutsättningar för att kun-skapa och utvecklas i det man gör är mod och att det finns tid. Mod innebära att våga ifrågasätta och problematisera kring tidigare kunskaper och erfarenheter från arbetet. Förutom mod krävs även tid, där du tillåts att fokusera på något gemensamt tema tillsammans med dina arbetskamrater. Gräv där du står och ta dig tid, stanna upp och tänk på det du kan och det du skulle kunna! Lycka till i grävandet, Greta Häggblom Kronlöf 3

4 Vardagens aktiviteter påverkar hur vi mår Vardagen innebär olika saker för oss människor och ger därför var och en en högst personlig erfarenhet. Vardagens sysslor betraktas oftast som självklara och vi är alla experter på våra egna vardagssysslor, men kan inte bli det för andra personers sysslor. Trots detta har de flesta människor i samhället en någorlunda likartad förförståelse och ser vardagen som något självklart vad vardagens sysslor innebär. Självklara saker ifrågasätts vanligtvis inte. Fördjupar man sig i vad som menas med vardagen och vardagens sysslor för varje enskild individ, framstår det självklara begreppen som oerhört variationsrika och komplexa. Denna variation och 4

5 komplexitet är en utmaning bl.a. för personal som jobbar i andra människors vardag och vars uppgift är att stödja personer till ett fortsatt aktivt liv. Ett aktivt liv kan fortsätta trots nedsatta funktioner som t.ex. nedsatt syn eller balansproblem, förändrade aktivitetsförmågor, som t.ex. svårigheter att klä på sig strumpor, eller en föränderlig omgivning/livssammanhang som t.ex. att flytta till ett nytt boende eller att bli änka. Vad som krävs är att personalen intar ett stödjande förhållningssätt, vilket innebär att tillsammans med personen/klienten finna lösningar på de svårigheter i aktivitetsutförandet eller kring det problem som har uppstått. Utgångspunkten bör vara att klienten själv även i fortsättningen så långt som möjligt skall utföra det som han även tidigare har gjort men kanske på ett förändrat sätt. Vardagens sysslor tas ofta förgivet och anses vara självklara ända fram tills att det uppstår svårigheter eller någon ifrågasätter det vi gör eller tänker. Det är först då som vi medvetet eller omedvetet stannar upp och börjar fundera kring Vad innebär vardagens sysslor egentligen? eller Vilken betydelse har de för den enskilda individen och hur han/hon mår?. Diskutera era erfarenheter utgående från att ha ett stukat lillfinger, gipsad höger arm, erfarenheter av sorg, en plötslig förändring i livet eller motsvarande situationer där vardagen bryts av en eller annan orsak. Hur påverkar en dylik förändring din och omgivningens vardag och vardagssysslor. Pröva på att borsta tänderna med din icke dominanta hand imorgon bitti. Sätt på tandkräm på borsten, borsta och skölj. Fundera över vilka känslor och tankar detta moment väcker och hur aktiviteten, tandborstning, förändras. 5

6 Förändring i vardagens sysslor För många äldre personer uppstår förändring i vardagen antingen successivt med åren eller så kan det ske plötsligt på grund av en olycka eller sjukdom. En successiv förändring av vardagens aktiviteter anpassar sig oftast äldre personer mycket bra till. Vanliga svårigheter i vardagen som uppstår successivt, kan vara att sköta sin hygien som att duscha sig själv, tvätta håret och fötterna. Aktiviteter som är relaterade till att sköta om sitt hem uppstår vanligaste problem i samband med tyngre städuppgifter och dagliga inköp. Dessa förändringar leder ofta till ett permanent behov av hjälp och stöd från andra personer. De äldre själva beskriver vardagen som en balansgång mellan förmågor och oförmågor. Denna balansgång kan vara dynamisk och kreativ. Många äldre personer finner ofta själv lösningar på de problem som de möter i vardagen. Detta endast om de tillåts att göra det av den omgivning som de lever i. Genom att stödja förmågor kan oförmågor övervinnas. Detta kan ske genom att anpassa och justera vissa aktivitetsutövanden hos individen eller i omgivningen utifrån nya behov som uppstått. Bland äldre personer kan det bli svårt att hålla en balansgång och oförmågan övervinner de resurser som finns. I dylika situationer krävs en mera riktad och omfattande åtgärd i form av t.ex. rehabiliteringsinsatser, hemhjälp. För vissa personer är det ingen självklarhet att t.ex. kunna borsta sina tänder, att bädda sin säng eller gå på toaletten själv. För dessa personer är det kanske en självklarhet att det finns en person i deras närhet som hjälper och stödjer så att aktiviteten är genomförbar även i den mest intima aktiviteten som att gå på toaletten. 6

7 Tekniska hjälpmedel är för många personer med begränsningar i vardagen den hjälp och stöd som gör det möjligt att genomföra vissa aktiviteter. Forskningen visar att denna typ av hjälp och stöd förespråkas bland många äldre personer eftersom ett tekniskt medel för hjälp och stöd i vardagens aktiviteter inte kräver Diskutera vad skillnaden är i att en person är självständig eller självbestämmande i vardagen. Ett aktivitetsproblem går att lösa med ett hjälpmedel istället för en personlig hjälp. Vilka fördelar kan du tänka att det är för klienten? Finns det risker med att använda ett hjälpmedel? Vilka då? samarbete mellan människor. Ett tekniskt hjälpmedel innebär ett neutralt förhållningssätt till personen, utan egna värderingar och det ställer inga krav på anpassning till en annan person t.ex. arbetstider. Personen själv kan anpassa sina behov utifrån medlets tekniska förutsättningar eller det tekniska medlets förutsättningar kan anpassas till individens behov. Självständighet och självbestämmande Att kunna upprätthålla ett liv som de äldre själva kan bestämma över och få utforma enligt egna värderingar och önskemål är det som driver äldre personer att hålla balansgång i vardagen. Omgivningen där de äldre lever och bor, har här en mycket avgörande roll för hur de äldre skall kunna fortsätta vara aktiva och engagerade i vardagen trots begränsningar och förändringar hos sig själva eller i den miljö som de lever i. 7

8 ATT GÖRA OCH TÄNKA PÅ UNDER VECKAN Titta på din egen vardag, notera och diskutera vad du gör en vanlig vardag. Välj att studera en av dina klienter närmare och titta på hans/hennes vardag. Hur ser en vanlig vardag ut för honom eller henne. Att själv kunna bestämma över vardagen vad kan det innebära? Kan det påverka hur människor mår? Hur skiljer sig din vardag från din klients vardag? PLATS FÖR EGNA ANTECKNINGAR 8

9 Min och din vardag Med fokus på vardagen och dess betydelse för en persons hälsa, är det av största betydelse att särskilja på min vardag och din vardag. Min egen vardag innebär något helt annat än min klients vardag. Detta trots att vi kanske gör delvis eller i stort sätt samma aktiviteter tex äter frukost, borstar tänder, klär på oss, går på toaletten. Allt det vi gör har en individuell betydelse och ett personligt värde som framkommer i hur vi gör och varför vi utför vardagens aktiviteter. Exempel på hur vi gör/utför en vardagsaktivitet är tex att vi väljer att tvätta tänderna före eller efter frukosten, med flytande eller fast tandkräm, böjd över handfatet, rakt stående framför spegeln eller kanske sittande på toalettstolen. Varför vi 9

10 tvättar tänderna finns också personliga anledningar till, t.ex. rädsla för tandläkaren, känns skönt efteråt, mån om att eliminera bakterier och plack från tänderna. Anledningarna till det vi gör påverkar hur vi gör det och ger oss alla en egen erfarenhet av vårt görande. Det är våra erfarenheter av det som vi gör som påverkar hur vi mår. En så självklar vardags aktivitet som att ta på sig strumpor, är vi alla experter på att göra i alla fall att ta på oss våra egna strumpor. Att klä på en strumpa på fru Nilssons fot kan vem som helst utföra men att försöka förstå hur, på vilket sätt fru Nilsson önskar att strumpan skall dras på kräver ett klientorienterat förhållningssätt. Genom att förhålla sig öppet till fru Nilsson, lära känna och lyssna hur önskar hon att strumpan skall dras på foten och försöka förstå henne, kan vi bemöta henne på ett klientorienterat sätt. Kan man klä på sig strumpor på många olika sätt och se olika anledningar till att göra det? Ja, det kan man. Att klä på sig strumpor före eller efter att byxorna är uppdragna, sitta på sängkanten eller stolen, stå framåtböjd mot foten som tar stöd av hälen i golvet och spreta upp tårna är några exempel på hur strumpa kan kläs på. Värdet och betydelsen i hur jag gör, är i allra högsta grad en individuell erfarenhet som kräver en lyhördhet i mötet med våra klienter. Undrar hur du klär på dig strumporna? Att bemöta andra på det sätt som jag själv önskar/vill bli bemött. 10

11 Detta uttalande är för många en ledstjärna i arbetet med andra människor t.ex. inom vården eller hemservicen. I många möten med klienter är talesättet också en god riktlinje för hur man kan förhålla sig till sin klient. I andra klientmöten kan riktlinjen vara högst olämplig. Strävar man i sitt arbete att stödja de äldre till att vara aktiva så bör våra möten utgå ifrån varje enskilt möte vi har med våra klienter. Att känna in klienten när ni träffas är en konst eller kalla det yrkeskicklighet i arbetet med andra människor. Diskutera tillsamman hur ni ser på uttalandet Att bemöta andra på det sätt som jag själv önskar/vill bli bemött Hur skulle du beskriva ditt bemötande med klienten? Arbeta åt, för eller tillsammans? Att förhålla sig till sina klienter på ett sådant sätt att det stödjer deras egna aktiva förmåga är viktig i allt arbete med människor. Hur man förhåller sig till sin klient präglar det man gör och alla handlingar som utförs. Resultatet av våra handlingar ger klienten ett konkret resultat men väcker också känslor. En viktig känsla för alla människor är att kunna känna att man kan kontrollera sin situation och det man gör. Denna känsla blir mera sårbar om det blir obalans mellan förmåga och oförmåga. Genom att inta ett förhållningssätt att sam-arbeta med sina klienter beskriver detta ett klientorienterat förhållningssätt och understödjer klientens känsla av att ha eller kunna ta kontroll. Att arbeta åt eller arbeta för en klient kunde beskrivas som ett hemservice- eller hemvårdareorienterat arbetssätt. Då är det dina arbetsrutiner, dina arbetsuppgifter som styr i högre 11

12 utsträckning utan att de är anpassade till ett samarbete med dina klienters, farbror Evert eller fru Nilssons, vardag. Ett klientorienterat förhållningssätt tydliggör skillnader mellan min och klientens vardag. Ett klientorienterat arbete tillåter även ett självbestämmande, de äldre själv tillåts ja t.o.m. förväntas uttrycka egna önskningar och behov i vardagen. För att uppnå kvalitet i hemvården påtalas betydelsen av en klientorienterad hemvård (Heinola 2008). Genom att inta ett klientorienterat förhållningssätt där utgångspunkten är sam-arbete även i de mest självklara aktiviteterna för med sig att klienten själv blir mera delaktig men också en mera aktiv del i sin vardag. Genom att skapa förutsättningar för klientens delaktighet bidrar det till, på ett naturligt sätt, känslan av att man har eller kan ta kontroll över sin vardag och det i sin tur bidrar till upplevelse av hälsa. De äldre avviker från varandra bland annat avseende kön, sjukdomar, funktionsförmåga, kulturell bakgrund och sin attityd till att sköta sig själva. Det är viktigt att identifiera dessa grundläggande skillnader mellan klienterna för att för varje äldre kunna planera och genomföra hemvård av god kvalitet som motsvarar just hans eller hennes behov. ( Heinola, s 18) Ur Klientorienterad hemvård. Kvalitetshandbok för hemvård av äldre. 12

13 ATT GÖRA OCH TÄNKA PÅ UNDER VECKAN Hurudana riktlinjer finns formulerade för ditt arbete med klienter - generellt och för varje enskild klient? Vems är målen och vad säger de? Fundera över när det går att stödja klienten i sin vardag till att vara delaktig och finns det tillfällen när det inte går att stödja till delaktighet? PLATS FÖR EGNA ANTECKNINGAR: 13

14 Vardagens rytm Dagliga aktiviteter som utförs ofta och regelbundet blir halvautomatiserade och kräver ingen större uppmärksamhet på vad, hur eller varför vi utför vissa aktiviteter i en specifik miljö, t.ex. att klä på sig hemma, cykla till arbetet, gå på toaletten hemma, tvätta händerna hemma i handfatet eller kanske kamma håret hemma framför spegeln i hallen. Dessa aktiviteter har ett inlärt beteende som fungerar utan att vi behöver tänka hur vi gör. Den regelbundna och halvautomatiserade aktiviteten är knuten till en specifik miljö och situation som är bekant sedan tidigare. Dessa aktiviteter underlättar betydligt vår vardag eftersom vi inte behöver ta beslut om hur varje enskild aktivitet bör utföras t.ex. när vi tvättar händerna i handfatet hemma innebär det att vi vet exakt att tvålen finns där den alltid har 14

15 funnits och handuken hänger där den skall hänga. Är det så att tvålen plötsligt inte finns på sin plats där den alltid brukar finnas eller att den är slut, bryts det halvautomatiserade beteendet och man tvingas att börja tänka kring... var kan tvålen finnas? Kanske man böjer sig ner och tittar om den har fallit på golvet, försöker minnas om den tagit slut eller man försöker hitta andra lösningar på det problem som plötsligt uppstått. Hur man löser problemet är beroende på vilka tidigare erfarenheter personen har av en liknande situation och hans/hennes generella förmåga att lösa problem. Beroende av sammanhang och miljön Nya miljöer eller sammanhang påverkar hur vi klarar av att utföra även en sådan till synes enkel aktivitet som att tvätta händerna. Att tvätta händerna t.ex. på en toalett på ett fashionabelt hotell kan innebära något helt annat än att tvätta händerna hemma. Annorlunda kranar, tvålen ser helt annorlunda ut och handukar kan vara små frotte handukar som används vid ett tillfälle för att därefter placerar i tvättkorgen. När man gör entré i en dylik miljö kan inte handtvätten ske på rutin. Det krävs ett nytt sätt att tänka kring handtvätt för att förstå hur det förväntas att händerna skall tvättas. Vanor och rutiner kan endast utföras i bekanta miljöer. Att utföra aktiviteter i nya miljöer, som i exemplet ovan, är för många människor endast något som roar och kan upplevas som en ny erfarenhet och kanske som en positiv utmaning. För en person som har en nedsatt förmåga av ett eller annat slag kan en dylik situation som i exemplet i den fashionabla toaletten väcka osäkerhet och ångest. Diskutera era egna erfarenheter av en rutin aktivitet som utförs i en annan, för tillfället ny miljö. Har ni erfarenhet av att det kan ställa till med huvudbry eller problem. 15

16 Energisparande Aktiviteter som sker som en vana eller på rutin, är energisparande och kräver ingen eller endast liten ansträngning och behöver en låg nivå av motivation för att utföras. Trots detta, ger aktiviteterna oss en belöning genom att förmedla en känsla av att vi kan, klarar av att utföra det som vi önskar göra och kanske måste göra. Detta bör eftersträvas om man har som mål att stödja en person att vara aktiv. För personer som balanserar mellan sina förmågor och sina oförmågor är det till fördel att stödja aktiviteter som utövas som rutiner och vanor. För många är det just dessa aktiviteter som är viktiga när det sker förändringar i livet t.ex. vid depressioner/nedstämdhet, maka/make dör, sjukdom, handikapp, nedsatt kognitiv och fysiska förmågor. Upprätthållande eller återgång till tidigare rutiner och vanor är viktiga. Om så inte är möjligt bör nya rutiner och vanor tränas in på ett mycket medvetet sätt. Initialt kommer detta att kräva en större ansträngning och medvetenhet hos både klienten och omgivningen. I inlärandet av nya rutiner och vanor är det lätt att lära in en hjälplöshet och en inaktivitet om inte medvetenhet om risken finns bland omgivningen. Avbrott i rutiner, vanor och ovanor Avbrott och störningar i rutiner och vanor påverkar en personens berörda aktiviteter men också övriga relaterade aktiviteter. För personer med nedsatt funktionsförmåga kan ett avbrott eller en störning få en negativ Du är försenad 15 minuter till ett besök hos din klient. Klienten är upprörd och irriterad när du kommer. Kan det vara dina 15 minuters försening som orsakat detta? 16

17 inverkan genom att det lätt väcker oro, ångest, frustration och osäkerhet. Medvetet planerade avbrott i rutiner och vanor kan användas i ett rehabiliterande syfte. Genom att planera och strukturera hur aktiviteters vanor och rutiner kan brytas och förändras i vardagen kan man utveckla en persons aktivitetsmönster. Ändra på rutiner och vanor innebär att en person måste få stöd till att lära ett nytt sätt att utföra en aktivitet eller lära på nytt ett tidigare bekant sätt att utföra en aktivitet. Förändringar av ett aktivitetsutförande bör i de flesta fall ses ur ett processperspektiv d.v.s. att det tar tid och personen behöver tid för att själv eller med stöd av t.ex. personal från hemservicen hitta nya vanor och rutiner i vardagens aktiviteter. Starka rutiner och vanor kan vara passiviserande och hindra personen ifråga att utvecklas och lära nya förmågor. Att inte ha en förmåga att hantera förändringar i vardagens aktiviteter kan leda till ett liv/en situation som kan vara begränsande. Samtidigt, genom att stödja aktiviteter som fungerar som en rutin och/eller vana så stödjer man även personens tilltro till sin egen förmåga och bilden av sig själv som en kompetent person. Detta är en förutsättning för att människan skall fortsätta att vara aktiv. Sammanfattning Rutiner och vanor kan ses som en viktig stödjande struktur för att fortsätta vara aktiv och självständig i vardagens aktiviteter trots nedsatta förmågor. De organiserar våra vardagsaktiviteter men även utförandet av varje aktivitet kan på så sätt ske på ett o-reflekterande sätt och är av den 17

18 anledningen energisparande. Rutiner och vanor hör hemma i sina egna miljöer/sammanhang och är också ofta relaterade till bestämda personer och grupper. Diskutera vilken påverkan dina egna rutiner och vanor i ditt arbete har på dej och din vardag och för dina klienter? Kan det uppstå konflikter mellan dina och klientens rutiner och vanor? 18

19 ATT GÖRA OCH TÄNKA PÅ UNDER VECKAN Hur kan man identifiera en klients vanor och rutiner? Är vanor och rutiner så viktiga att de borde tas hänsyn till dem i hemserviceplanen? Studera en av dina klienter, vilken betydelse har vanor och rutiner för honom/henne? Kan du se att någon klient skulle må bra att bryta sina vardagsrutiner? Fundera hur du kunde använda ett brott i vardagens aktivitets vanor och rutiner i rehabiliterande syfte? PLATS FÖR EGNA ANTECKNINGAR: 19

20 Fylla livet med mening Ett meningslöst liv ger ohälsa. Vad är det då som ger hälsa? Om vi tittar på vardagen och aktiviteter vi utför så ger de oss alla en känsla och erfarenheter. Erfarenheterna kan upplevas som meningsfulla, meningslösa eller något där emellan. Hur uppstår denna känsla och erfarenhet? Att uppleva mening grundar sig på hur vi värderar det vi gör - ger aktiviteten oss en känsla eller en erfarenhet fylld med mening eller meningslöshet. Det upplevda värdet i det vi gör är oftast etablerat långt tillbaka i livet men är inte konstant utan 20

21 påverkas förändras av våra erfarenheter och olika faktorer runt omkring oss där vi lever och bor - kulturen. Tillhör du dem som inte fick vara med i skolkören eftersom din lärare ansåg att du inte kunde sjunga? Är körsång en meningsfull aktivitet för dig idag med den erfarenheten i bagaget? Antagligen inte, dina tidigare erfarenheter har lärt dej att du bör inte sjunga i kör för du kan inte sjunga. Körsång fyller antagligen inte ditt liv med någon positiv mening. Men du kanske ändå känner dig lockad att få ompröva din förmåga och du har lyckan att komma med i en du kan inte sjunga kören. En kör där alla tillåts sjunga, oberoende av om man kan eller inte. Då har du fått en ny erfarenhet och kan omvärdera körsångens betydelse och mening i livet. Olika värden i det vi gör Varje aktivitet vi gör har en individuell betydelse och kan beskrivas på olika sätt. En aktivitet kan t.ex. ha ett symboliskt, konkret eller ett belönande värde. Det symboliska värdet med att sjunga i kör kunde vara att få se sig själv som en körmedlem och få tillhöra en grupp och då få presentera sig som att jag är medlem i sångkören Sångfåglarna. Det konkreta värdet kunde beskrivas som att få uppträda och göra konserter samt åka på konsertturné. Självbelönande värdet kanske kan vara känslan av att behärskar sin stämma, orden man kan utantill och den positiva känsla som uppstår när man får sjunga något som man tycker mycket om. Dessa olika värde aspekter säger något om anledningen till att vi gärna utför en aktivitet och vad är det som gör att aktiviteten upplevs som meningslös eller fylld av mening. Diskutera vilka olika värden som kan finnas i aktiviteten att duscha. Låt texten bredvid guida er i diskussionen. 21

22 Motiv och (o)motiverad Det som vi värderar högt eller högre i vårt liv är också aktiviteter som vi är motiverade till att utföra. Att ha ett motiv, se ett värde i det vi gör är en förutsättning för att vi skall uppleva ett engagemang. Engagemanget är en förutsättning för att vi utför en aktivitet i vår vardag. Finns det inget engagemang hos en person är det svårt att utföra en aktivitet. Aktiviteter kan utföras eftersom någon annan önskar eller omgivningen uppmanar en att det måste göras, men det sker inte då med ett inre motiv eller eget engagemang. Man kan höra när folk talar om att människor är omotiverade inför en aktivitet. Vad innebär att vara o motiv erad. Enligt ovanstående förklaringsmodell så skulle det innebära att personen i fråga inte har eller kan inte se något motiv för att utöva en aktivitet. Genom att på ett lyhört sätt försöka förstå vad som motiverar personen kan man stödja honom att komma igång med det som är meningsfullt för honom. Genom att stödja en person till att hitta sina motiv kan vi även väcka engagemang i aktiviteter. Detta handlar inte alltid om vad man gör utan hur man utför en aktivitet och varför. Föremål bär på en mening Inredningsartiklar och föremål i ett hem bär alla på en mening. I hemmet har ägaren varsamt anskaffat sig eller fått inredning och föremål, som gör att de bär alla på en historia och en mening. Dessa föremål, stödjer hans/hennes identitet. För oss andra runt omkring är denna mening i allra högsta grad subtil. 22

23 För många äldre personer har inrednings artiklar och föremål i hemmet en viktig betydelse för att bevara/upprätthålla en persons identitet. Föremål speglar en gången tid och inger en känsla av kontinuitet i livet och på så sätt ett igenkännande och trygghet. Hos personer där balansen mellan förmågor och oförmågor är känslig, utgör föremålen en viktig stödjande aspekt i vardagen därför att de upprätthåller individens syn på sig själv som en aktiv person. När en person flyttar från en miljö som är fylld med mening till t.ex. institutions boende faller denna subtila men dock så värdefulla stödjande omgivningen bort. På en institution eller anstalt är omgivningen officiell och speglar starkt vårdens och personalens mening och värderingar som inte stämmer överens med den äldre personens behov och värderingar. Hemma hos Berta i sovrummet, vid väggen mittemot sängen, står en stor silverbricka. På brickan finns en liten silverkanna och en skål med lock. Brickan är i ögonfallande när man kommer in i rummet och den säger något om Berta och hennes liv. Berta berättar att det var bröllopsgåvan från hennes föräldrar när hon gifte sig 1920 i Storkyrkan i Stockholm. Hon fortsätter i samma andetag och berättar om sitt högborgerliga hem och hennes föräldrar och går över till att diskutera hur annorlunda det var att växa upp då och hur det är idag. Silverbrickan inbjöd henne att berätta om sin uppväxts bakgrund samt till en naturlig diskussion kring något som Berta såg som en del av sig själv och sin identitet. Den angav även tonen hur Berta önskade att jag skall förhålla mig till henne och den inbjöd till ett diskussionsämne som hon kände att hon behärskade. Diskutera hur ni tror mötet utan silverbrickan hade sett ut? Har du liknande erfarenheter? 23

24 Meningsfyllda aktiviteter och intressen Meningsfyllda aktiviteter sammanfaller inte alltid med det som vi kallar våra intressen eller fritidsaktiviteter. (Detta trots att exemplet ovan handlar om körsång.) Meningsfyllda aktiviteter bland äldre personer handlar ofta om mycket basala saker som att ostörd få dricka sitt kaffe hemma i köket eller att få lyssna på morgonandakten liggande i sängen före man stiger upp på morgonen. Att lyssna på morgonandakten vad man gör är säkert uppskattat av många, men att man får göra det i sin egen säng hemma och utan beroende av någon annan i den aktiviteten är det som ger aktiviteten en mening hur man gör. Att dricka kaffe är en sak och att få dricka kaffe vid sitt eget köksbord är något annat. Varför man gör lyssnar på morgonandakten har högst antagligen en koppling till en kontinuitet i denna persons liv. Här spelar återigen känslan av att man har eller kan ta kontroll över en aktivitet en stor betydelse för att finna mening i det man gör. Sammanfattning Att fylla livet med mening är inte alltid beroende av vad vi gör utan hur vi gör olika aktiviteter i vardagen vilket också påverkar hur människor mår. Orsaker till att inte kunna fylla livet med mening kan vara många och beroende av kulturen/omgivningen vi lever i liksom personliga orsaker. Att inta en äldre persons perspektiv på livet och det han gör är en stor utmaning för alla som jobbar med människor. Att försöka förstå den upplevda meningen i en aktivitet hos en enskild person är en ännu större utmaning. För att kunna stödja till ett aktivt liv måste vi även försöka förstå varför personen väljer eller inte väljer att göra något. 24

25 ATT GÖRA OCH ATT TÄNKA PÅ UNDER VECKAN Vad är meningslöst och vad är meningsfullt för dej i ditt arbete? Hur påverkar miljön och dina klienter din erfarenhet av vad som är meningsfullt? Hur skulle du kunna även i det lilla- påverka dina klienters mening i livet? PLATS FÖR EGNA ANTECKNINGAR: 25

26 Utmaningar i vardagen till vilken nytta och till vilka besvär? En utmaning i livet är inte kopplat till vad vi gör utan hur vi gör något. Det är en personlig upplevelse och kan beskrivas som att den uppstår när det finns ett glapp mellan personens kompetens/förmåga och de krav och utmaningar som en aktivitet har. Aktivitetens krav kan finnas i själva utförandet av aktiviteten eller i aktivitetens omgivning och kräver något utöver det vanliga från personen som skall utföra den. Det som oftast krävs är en fysisk, en psykisk eller kanske en kognitiv ansträngning för at klara av att genomföra det som önskas eller måste göras. Utmaningar är oftast engagerande och stimulerar till en aktiv handling och behöver inte vara 26

27 någon extrem aktivitet som t.ex. bergsklättring. Utmaningar hittar man i vardagens aktiviteter som t.ex att klara av att tillreda en ny maträtt enligt recept till kvällsmiddagen, att lösa fredags-korsordet, bädda sängen själv fint eller att kanske klä på sig sina strumpor. Är utmaningen för svår är den inte engagerande och stimulerar inte till en aktiv handling utan kan då väcka ångest känslor, oro och ge upphov till en passivisering. Berta bor ensam hemma. Hon har sporadisk hjälp med tyngre sysslor i hemmet. Hon klarar inte av att förflytta sig längre sträckor utomhus p.g.a. svindel som gör att hon kan inte gå utan stöd mer än några steg. Hon vägrar att börja använda ett gånghjälpmedel ännu. Hon funderar nu på hur hon skall komma sig till tandläkaren nästa vecka. Så småningom har hon hittat en strategi hur hon skall göra. Hon ber först hemhjälpen (en specifik person som brukar gå hos henne) om hon kan få låna hemservicebilen och köra henne till tandläkarmottagning. Denna specifika person kan sträcka sig lite över det normala som hemhjälpen får göra och därför tillfrågas hon. Resan hem planerar hon att mottagningssköterskan beställer en taxi och hon är säkert vänlig nog att följa med ut till taxin. Om hon sedan ber taxichauffören att köra ända fram till trappan och hjälpa henne till dörren så klarar jag mig själv upp till lägenheten. Vad kan vi lära oss av exemplet Berta? Olika strategier i en utmaning En utmaning uppstår när vi önskar utför en aktivitet som vi inte är säkra på om vi kommer att kunna klara av eller ej det finns ett glapp mellan personens kompetens/förmåga och det krav som aktiviteten innebär. Det är ingen rutinaktivitet som genomförs på ett självklart sätt och det krävs en extra ansträngning av personen för att klara av utförandet. Ansträngningen kunde beskrivas som strategier som t.ex. kan innebära att personen ifråga testar och prövar sig fram till hur han/hon skall klara av att genomföra en specifik aktivitet. En annan kan vara att utmaningen hanteras genom att 27

28 personen lär sig något på nytt eller lär ett nytt sätt att genomföra en aktivitet. En tredje strategi kan vara att överväga olika alternativ och planera noggrant hur man skulle kunna gå tillväga för att klara av en aktivitet som utmanar en persons förmåga och kompetens. Bertas strategi för att komma sig till tandläkaren var att noggrant överväga och planera för att finna ett sätt att klara av aktiviteten. Om vi utifrån vårt perspektiv gjorde en bedömning av situationen verkar aktiviteten att besöka tandläkaren som en rejäl utmaning i förhållande till hennes förmåga att förflytta sig själv. Att hitta utmaningar I vardagens aktivteter kan människor skapa sig egna utmaningar för att få uppleva den positiva upplevelsen av att balansera mellan aktivitetens krav/utmaning och sin förmåga. Att skapa en utmaning kan vara att man väljer ett specifikt korsord som man vet är tillräckligt svårt. Men utmaningarna kan också vara mera subtila och komplexa med ett syfte som initialt kan vara Vera, 99 år, går i brandtrappan tre våningar upp och ner varje dag. Utifrån ett vårdar eller utomstående perspektiv finns det ingen anledning att gå i dess trappor. Det finns hiss i huset, varför riskera att gå i trappan? Vad tror du är anledningen till att Vera går i brandtrappan varje dag? svårt att förstå för en utomstående. Hur utmaningen än planeras eller genomförs så är det känslan av att lyckas och att man kan klara av eller känna att man har kontrollen i det man gör, som är det avgörandet. Ett exempel på en subtil orsak till vad man gör är Vera i brandtrappan ett bra exempel på som du kan läsa i rutan och diskutera. 28

29 Flow - att hitta ett flyt i det man gör Aktiviteter som har för stora krav på en person dvs. att hans förmåga inte är tillräckligt god för att klara av att utföra en aktivitet, gör att utmaningen blir för stor. En aktivitet med för stor utmaning väcker inget engagemang eller stimulerar inte till en aktiv handling utan tvärtemot skapar den en situation med en hög stressfylld och ängslig upplevelse. Personen känner att han inte kan kontrollera den aktivitet han står inför, och inte heller finns förmågan att hitta nya strategier för att klara av det. Men en aktivitet kan också ha alldeles för låga krav i förhållandet till personens kompetens och förmåga. Ett dylikt tillfälle leder till en känsla av leda och apati. En utmaning kan antingen leda till en positivt eller negativ erfarenhet, hur det utfaller är beroende på balansen mellan personens förmåga och aktivitetens krav. Utmaning stress Flow uttråkad Kompetens Figur 1. En känsla av flyt (flow) kan uppnås genom att uppnå en optimal balans mellan aktivitetens utmaning och personens kompetens (fritt enligt Csíkszentmihályi 2002) 29

30 Talesättet en mänsklig lycka är att arbeta med lagom svåra uppgifter kan även överföras till det resonemang som vi har haft ovan och ordet arbete kan då bytas ut mot vardagens aktiviteter. I vardagens aktiviteter är det viktigt att hitta en balans mellan en människas förmåga och oförmågor. För att kunna hitta en positiv upplevelse i det vi gör i vardagen gäller det att hitta en lagom svår uppgift. En optimal balans mellan det vi kan kompetens - och den utmaning som en aktivitets krav ställer på personen som utför, kan ge oss en känsla av flyt/flow = en optimal erfarenhet av njutning. I en flow upplevelse har personen hittat en optimal balans mellan kravet i aktiviteten och sin egen förmåga. Flow upplevelse berättar också att personen känner att han har eller kan ta kontroll över det han gör. Genom att kunna kontrollera det man göra eller önskar göra stärker det en persons känsla av att vara kompetent och duglig. 30

31 ATT GÖRA OCH ATT TÄNKA PÅ UNDER VECKAN Identifiera utmaningar som dina klienter medvetet skapar i sina liv. Hur kan du som arbetar i äldres hem uppmuntra personer till att finna utmaningar i livet? Har du upplevt flyt/flow i ditt liv någon gång? Berätta vad du gjord och hur det kändes. PLATS FÖR EGNA ANTECKNINGAR: 31

32 Vardagens sysslor - ett redskap för att stödja äldre personer Det är dags att summera det som studiecirkeln har bjudit på under de gångna fem tillfällena. 32

33 Det vi gör påverkar hur vi mår. Så började detta studiematerial som har lyft fram fyra teman som fokuserat på både vad vi gör, hur vi gör och varför vi gör vardagens aktiviteter. Temat Min och din vardag lyfte fram betydelsen av att se vardagen ur klientens perspektiv en klientorienterad hemvård. Även i de mest självklara och till synes enklaste vardagssysslor finns ett personligt sätt att utföra aktiviteter. För att kunna stödja klienterna till ett aktivt och självbestämmande liv så bör denna medvetenhet finnas hos alla vars uppgift i arbetet är att stödja klienter till att må bra i hemmet. Genom ett sam-arbeta med klienten - även i de mest självklara aktiviteterna - gör att klienten automatiskt blir mera delaktig i vardagen. Vardagens rytm lyfter fram värdet men också riskerna med vardagens vanor och rutiner. Vardagens rytm är energisparande och bör stödjas, speciellt hos de personer som har en ständig balansgång mellan sina förmågor och sina oförmågor. Avbrott i vardagens rytm kan kännas som ett hot för klienten eftersom känslan av att inte kunna kontrollera sin egen vardag kan väcka starka känslor och oro. Vardagens rytm kan även användas i ett rehabiliterande syfte genom att aktivt skapa nya eller genom att bryta för starkt styrande vanor och rutiner som kan ha negativa följder i en personens vardag. Om vanor och rutiner används i ett rehabiliterande syfte krävs en noggrann planerad och strukturerad åtgärd. 33

34 Temat Fylla livet med mening lyfter fram betydelsen av vardagens aktiviteter och hur kan man fylla livet med mening. Mening i livet grundar sig på hur vi värderar det vi gör men också i vilket sammanhang som vi utför en viss aktivitet. Meningsfyllda aktiviteter är en dynamisk process som är i ständig dialog med omgivningen och förändras. För att kunna stödja de meningsfulla aktiviteterna i vardagen krävs en lyhördhet för vad är klienten motiverad av, vilka motiv har klienten inför det som han/hon gör. Miljöer och föremål bär också på sin mening, och dessa har en väsentlig betydelse på vardagens aktiviteter. Temat Utmaningar i livet kan vara både till nytta men också till besvär för den enskilda klienten. Vi kan hitta en utmaning i allt vi gör, det beror bara på hur vi gör det. Alla människor behöver en utmaning i vardagen för det ger en tillfredställande känsla av att man har klarat av något som man inte självklart kände till att man kunde göra eller genomföra. Genom att kunna stödja balansen mellan en utmaning och en persons förmåga i utförandet av vardagens aktiviteter så stödjer man en persons utveckling och känsla av tillfredställelse i vardagen. Denna känsla bidrar till att personen vågar lita på sig själv och kan uppleva en kontroll i liknande situationer vilket stödjer personen i sitt välbefinnande och upplevelse av hälsa. Det vi gör alla aktiviteter i vardagen tas ofta förgivet och anses vara självklara ända fram tills det uppstår ett problem. Ett problem kan lösas på många olika sätt, ofta har personen själv en lösning men behöver kanske hjälp och stöd för att kunna klara av verkställa den. Tekniskt hjälpmedel som en del i ett rehabiliterande åtgärd (utprova och träna användningen av hjälpmedlet i personens livsmiljö) är ett sätt att lösa problem på. Att träna 34

35 in nya strategier hur hantera aktivitetsproblem som uppstått, anpassa omgivningen och vid behov konsultera annan yrkeskompetens som fysioterapeut, ergoterapeut, psykolog etc. kan vara andra sätt att hantera problem i vardagen. På vilket sätt man är med och stödjer personen att lösa problem i vardagen är beroende på klientens vilja och resurser i omgivningen. Självständighet och självbestämmande Leva ett självständigt liv ses oftast som att en person fysiskt skall klara av vardagliga aktiviteter i hemmet och i samhället. Självständighet och autonomi värderas högt i samhället och den enskilda personen förväntas upprätthålla eller uppnå dessa så länge som möjligt. För människor som har fysiska begränsningar innebär detta att den hjälp som fås utifrån, ofta fokuserar på den fysiska hjälpen vilket bidrar till en passivisering, beroende av en social situation, och en förväntning att inte klara av att bidra med något till samhället på ett konkret påtagligt sätt eller på ett meningsfullt sätt. För att kunna stödja äldre personer till ett fortsatt aktivt liv krävs det att man inte bara fokuserar på självständighet utan också delaktighet och självbestämmande. De äldre själva bör kunna bestämma vad och hur de önskar utföra sina aktiviteter i vardagen. En bra hemvård stödjer rehabilitering och svarar målinriktat på de äldre klienternas fysiska, kognitiva, psykiska och sociala rehabiliteringsbehov. När hemvården är inriktad på rehabilitering uppmuntras klienterna att använda sina egna resurser i vardags bestyren. Social- och hälsovårdsministeriets publik. 2008:4 35

36 Du som jobbar i klientens hem och i äldre personers vardag har en fantastisk möjlighet att stödja deras egna aktiviteter och delaktighet i vardagen. På detta sätt påverkar du deras hälsa genom att ta tillvara de resurser som finns och stödja dem till att fortsätta vara aktiv. Det finns alltid möjligheter det gäller bara att se dem. Lycka till! 36

37 ATT GÖRA OCH ATT TÄNKA PÅ Tillsammans i gruppen skall ni diskutera på vilket sätt kunde ni förändra och utveckla ert arbete på basen av detta studiematerial. Presentera ett förslag för din arbetsledare och era arbetskamrater. Pröva och genomför en förändring som ni sedan utvärderar (ca en månad senare) tillsammans med studiecirkel ledaren och deltagarna och andra berörda personer på arbetsplatsen. Utvärderingen skall syfta till att värdera om förändringen kan integreras permanent i arbetet. 37