Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena."

Transkript

1 Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgrupp i arbetsterapi Version 1 Gäller fr.o.m. t.o.m Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena. Lagar som styr verksamheten är bl.a. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763), Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS (SFS 1998:531), Patientjournallagen (1985:562), Sekretesslagen (1980:100), Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) och Vårdens svåra val (SOU 1995:5). Leg arbetsterapeut står i sin yrkesutövning under tillsyn av Socialstyrelsen. Syftet med tillsynen är att bevaka kvalitet och säkerhet i vården och förebygga skaderisker för patienterna. Socialstyrelsen har arbetat fram kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter som anger de arbetsuppgifter som arbetsterapeuter förutsätts behärska (Socialstyrelsen, 2001). Fisher, Nilsson, Widman & Lundmark (2006) menar att arbetsterapins unika fokus är meningsfulla aktiviteter och att det är vårt perspektiv på aktivitet som skiljer oss från andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård. Utförandet av meningsfulla uppgifter som personen vill eller måste utföra i sitt dagliga liv är viktiga för människan och ökar hennes möjlighet att bo kvar i sitt hem och vara delaktig i samhället. Detta utförande är arbetsterapeuternas expertområde. Det är detta fokus på utförandet av meningsfulla uppgifter som både metod och mål som gör arbetsterapeuter unika. FSA:s etiska kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 1998) anger bland annat att målet för arbetsterapi är att främja patientens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina önskemål och behov och i förhållande till omgivningens krav. Patienten har rätt till självbestämmande vilket förutsätter att arbetsterapeuten grundar sin behandling på patientens önskemål och behov. Arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och om patienten samtycker ska anhöriga/närstående informeras och göras delaktiga i behandlingen. Begreppet patient används här liktydigt med patient, klient, barn och ungdomar inom habiliteringsverksamheten.

2 Det generella arbetsterapiprogrammet och detta arbetsterapiprogram följer lokala anvisningar från Landstinget Dalarna, vårdprogram på intranätet i Landstinget Dalarna, Generellt arbetsterapiprogram finns publicerat på landstingets intranät. Syfte/Mål Syftet med arbetsterapiprogrammet är att ge information om utrednings-, behandlings- och uppföljningsrutiner för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är även att alla arbetsterapeuter som möter diagnosgrupperna inom landstinget Dalarna använder evidensbaserade och/eller beprövad erfarenhet vid utrednings-, behandlings- och utvärderingsrutiner för denna målgrupp. Detta specifika arbetsterapiprogram för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar svarar på frågan vad arbetsterapeuter gör i förhållande till denna patientgrupp och hur interventioner utförs. Metod Med arbetsterapiprocessen som utgångspunkt beskriver detta arbetsterapiprogram; presentation, utredning, målformulering, intervention, utvärdering och samverkan. Arbetsterapiprogrammets teoretiska referensram är Occupational Therapy Intervention Process Model, OTIPM (Fisher, 1998, 2003). I OTIPM och i arbetsterapiprogrammet beskrivs utförandet av meningsfulla aktiviteter, dessa motsvaras till viss del av begreppen aktivitet och delaktighet i WHO:s ICF-terminologi (Socialstyrelsen, 2003). Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 2/12

3 Målgrupp/diagnos Målgruppen för arbetsterapiprogrammet beskrivs i vårdprogrammet för Neuropsykiatriska funktionshinder (1/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna) som; Vuxna personer med en frågeställning om eller en fastställd diagnos inom diagnosgrupperna som brukar sammanfattas under benämningen neuropsykiatriska funktionshindren (NPF); diagnoserna autism, Aspergers syndrom, ADHD, DAMP och Tourettes syndrom. ADHD, DAMP och Tourettes syndrom Svårigheter hos personer med diagnoserna ADHD, DAMP, Tourettes syndrom yttrar sig främst som koncentrationssvårigheter, intellektuell uttröttbarhet, svårigheter att planera och slutföra uppgifter och bristande impulskontroll. Personer med dessa diagnoser får ofta en påtagligt försämrad livskvalitet, vilket kan bidra till uppkomsten av andra psykiatriska symtom. Det är inte ovanligt att dessa personer även kan ha andra psykiatriska diagnoser som t.ex. ångestsyndrom, utmattningssyndrom och depression. I vissa fall kan det handla om en långvarig psykisk ohälsa, med t ex missbruksproblem och sociala svårigheter. Personer med en lindrigare form av dessa diagnoser har ofta en fungerande livssituation men är mera stresskänsliga och flera lever på marginalen för vad de orkar. Personer med symtom som faller inom detta diagnosspektrum har ofta flera olika kontakter med sjukvården, både kontakt med den psykiatriska mottagningen och primärvården. Ofta förekommer en svårförståelig problembild med både psykiska och fysiska symtom. Andelen personer med diagnoserna ADHD, DAMP och Tourettes syndrom, som har behov av vård och behandling uppskattas till cirka 2 % av den vuxna befolkningen (ADHD hos barn och vuxna, Socialstyrelsen, 2002). Dessa personer omfattas inte av Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och ingår inte i vuxenhabiliteringens målgrupp. Huvudansvaret för utredning, vård och behandling för denna målgrupp ligger hos Vuxenpsykiatrin. Autism och Aspergers syndrom Diagnosen autism definieras utifrån förekomsten av olika funktionsnedsättande svårigheter som förmågan till samspel, förmågan till kommunikation och begränsningar i beteende och handlingsmönster. Diagnosen autism kan förekomma hos personer på alla begåvningsnivåer och kan därmed få många olika uttryckssätt. Ofta talas om svårigheter inom ett autismspektrum, vilket omfattas av diagnoserna autism, Aspergers syndrom och autismliknade tillstånd. Många personer med dessa funktionssvårigheter har upptäckts under uppväxten och har då fått vård och behandling för sin diagnos. Andra personer som har haft liknade svårigheter, men som inte har blivit uppmärksammade under uppväxten, har därmed inte heller blivit utredda. Ytterligare andra har haft kontakt med psykiatrin och i vissa fall har svårigheterna blivit identifierade med en felaktig psykiatrisk diagnos som t ex paranoid psykos, personlighetsstörning, tvångssyndrom eller affektiv störning. Personer med autism eller autismliknande tillstånd har rätt till insatser enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Denna patientgrupp utgör uppskattningsvis cirka 1 % av den vuxna befolkningen. Personer med en neuropsykiatrisk frågeställning kan söka till Vuxenpsykiatrin eller till Vuxenhabiliteringen i den kommun eller det område som man bor i. Vårdbegäran med frågeställning kring ADHD, DAMP och Tourettes syndrom skall i första hand hänvisas till Vuxenpsykiatrin och frågeställningar kring autism, Aspergers syndrom och autismliknade tillstånd till Vuxenhabiliteringen. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 3/12

4 Utveckling av arbetsterapiprogram En utvärdering av den praktiska användningen av arbetsterapiprogrammet kommer att ske kontinuerligt i kollegiala samtal. De resultat som framkommer utgör ett underlag för värdering och omprövning av såväl etablerad praxis som nya metoder och rutiner. Ett framtida mål är att detta program ska utgöra ett underlag för den arbetsterapeutiska delen i vårdprogram för individer med neuropsykiatriska funktionshinder Utvärdering av arbetsterapiprogram Arbetsterapiprogrammet för personer med neuropsykiatriska funktionshinder revideras minst vart tredje år. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 4/12

5 Inledning Inkommande ärenden Den inkomna begäran om insatser bedöms först på den habiliterings- eller psykiatriska mottagning dit ärendet kommer. Begäran kan vara muntlig eller skriftlig. Ett ärende kommer som en egen remiss eller en remiss från annan instans såsom socialtjänst, arbetsförmedling, kriminalvård, habilitering eller psykiatri. Prioritering Sker med hjälp av datainsamling som är viktig för att kunna prioritera i väntelista beroende på aktivitetsproblem. Patientmedverkan En viktig del i ett klientcentrerat arbetssätt är att patienten är motiverad och delaktig. Det innebär att om patienten inte samtycker till vidare utredning eller intervention avslutas kontakten även om problem finns. Patienten informeras då om möjligheten att återkomma. Dokumentation Presentation, utredning, målformulering, intervention, utvärdering samt samverkan ska dokumenteras i patientjournal. För vilka sökord som ska användas i arbetsterapijournal hänvisas till Journaldokumentation Artur ver 2 (FSA, 2003). Då olika sökord används inom olika verksamheter kommer arbetsterapiprogrammet ej specificera exakt vilket sökord som skall användas. Fastställa det utförandesammanhang där klienten är i centrum - Ta reda på vem patienten är. - Vilka behov har patienten? - Vad gör patienten och vilka problem finns i relation till utförandet av uppgifter? - Utveckla terapeutiska relationer och samarbetsrelationer. - Presentation av arbetsterapi. Tillgänglig information samlas in t ex från remiss och journalanteckningar angående t ex ålder, diagnos samt vad som kan vara orsaken till att kontakten tas. Intervju med patient och/eller anhöriga i syfte att få en bild av det sammanhang som påverkar patientens utförande av uppgifter i det dagliga livet. Utförandesammanhanget innefattar både yttre och inre faktorer. Dessa faktorer sammanfattar A. Fisher (FOUrapport 1/2007, OTIPM) i tio dimensioner som delas upp i yttre och inre faktorer: Yttre faktorer Miljömässiga Roller Kulturella Sociala Institutionella Tidsmässiga, tid på dagen Inre faktorer Roller Kulturella Motiverande Kroppsfunktioner Tidsmässiga t ex ålder Adaptiva Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 5/12

6 Inledningsvis föreslås att arbetsterapeuten ställer breda, öppna frågor, exempelvis, Berätta om en vanlig dag vad brukar du göra? Därigenom undviker arbetsterapeuten att i ett för tidigt skede koncentrera sig på klientens underliggande fysiska, kognitiva och/eller psykologiska tillstånd. Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patient och/eller anhörig/närstående påbörjas utvecklingen av en terapeutisk relation. Effektiv problem- och målformulering samt interventioner kräver enligt OTIPM ett välutvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient. I en sådan relation bidrar arbetsterapeuten med sin sakkunskap och klienten är expert på sin egen situation. Det är angeläget att se patienten som en aktiv samarbetspartner. Om patienten av något skäl inte bedöms vara autonom, definieras hur man kommer fram till vem som ska föra patientens talan. Denna definition gäller sedan i de övriga stegen i arbetsterapiprogrammet. Arbetsterapeut informerar om arbetsterapi muntligt och/eller skriftligt till patient och/eller anhöriga/närstående. Identifiera resurser och begränsningar i det utförandesammanhang där klienten är i centrum Sammanfatta den insamlade informationen. Informationen summeras i två delar tillhörande två olika steg i processen. I den första delen sammanfattas de resurser och begränsningar som finns i det utförandesammanhang där patienten är i centrum. Det ger väsentlig bakgrundsinformation som används för att senare under åtgärdsprocessen kunna dokumentera och tolka orsaken till varför patienten har problem i utförandet av uppgifter. Identifiera och prioritera självskattade styrkor och svagheter med utförandet av meningsfulla uppgifter Identifiera självskattade styrkor och svagheter vid utförandet av meningsfulla uppgifter. Den andra delen handlar om att identifiera aktiviteter som stödjer respektive hindrar patienten och utifrån dessa välja de aktiviteter som patienten anser vara viktigast. Instrument där prioritering ingår kan användas här. Exempel på instrument som kan användas: - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Min mening (Baron et.al 2001) - ADL-taxonomin (FSA, 2001) - Visuell analog skala (VAS) (Hedner & Wählborg, 2000) - Aktivitets- och Delaktighetsintervjun (ICF Checklista Socialstyrelsen, 2003) - Intressechecklista (FSA 2002) De uppgifter som prioriteras av patienten utgör underlag för målsättning samt blir också de uppgifter som åtgärderna inriktas mot. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 6/12

7 Observera klientens utförande av uppgift och genomföra utförandeanalys När patienten har prioriterat uppgifter att gå vidare med kan arbetsterapeuten genomföra en utförandeanalys. En bedömning av kvaliteten i utförandet av en uppgift. Observera klientens utförande av uppgift och genomföra utförandeanalys. Observera utförandet i aktiviteter där det framkommit att personen och/eller dennes anhöriga/närstående upplevt problem. Observationen kan till exempel göras med stöd av: Referensram: Model Of Human Occupation (MOHO), (Kielhofner 2008) - Assessment of Motor and Process Skills (AMPS), (Fisher, 2004) - School-AMPS (Fischer, 2007) - Evaluation of Social Interaction (ESI), (Fisher, 2009) Referensram: Occupational Performance Model, Australia - Percieve, Recall, Plan and Performance system (PRPP) Referensram: Oklar - Icke-standardiserad observation av aktivitetsutförande. - ADL-taxonomin (FSA, 2001) Genomföra utförandeanalys genom att bedöma kvaliteten i de målinriktade handlingarna en och en för att få en mer detaljerad bild och en bättre förståelse för vilka av de målinriktade handlingar som klienten utför effektivt respektive ineffektivt i en daglig aktivitet. Definiera och beskriva handlingar av utförandet som klienten gör och inte gör effektivt - Definiera handlingar av utförandet som patienten gör och inte gör effektivt. - Formulera observerbara och mätbara globala och specifika utgångslägen utifrån observerade handlingar. Beskriv de handlingar som patienten utfört effektivt respektive ineffektivt. Det globala utgångsläget formuleras utifrån den sammantagna kvaliteten och specifika utgångslägen är mer detaljerade beskrivningar. Detta görs genom att prioritera upp till tio viktiga färdigheter, bind samman färdigheter som har samband till korta sammanfattningar. Dessa ska spegla de problem som patienten har med att utföra dagliga uppgifter och innehålla beståndsdelar som: Vem utförde uppgiften? Vad gjorde patienten? Hur gjorde patienten det? Med sammanfattningen av aktivitetsutförandet som bas diskuterar arbetsterapeuten och patienten i samråd och fastställer om problem föreligger. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 7/12

8 Klargöra eller uttolka anledning När arbetsterapeuten har bedömt kvaliteten i klientens utförande av uppgifter klargörs/uttolkas anledningen till patientens aktivitetsproblem. Klargöra/uttolka anledning till aktivitetsproblem. Orsaken till problemen kan återfinnas i den fysiska miljön, den sociala miljön eller hos personen. Tolkningen görs genom att beakta all den information som samlats in, överväga den observation som gjorts och eventuellt göra aktivitetsanalyser. Om orsaken fortfarande är oklar genomförs ytterligare intervjuer eller bedömningar, till exempel bedömning på kroppsfunktions- eller kroppsstrukturnivå eller tar del av utredningar utförda av andra medlemmar i teamet. Kompletterande utredning kan även göras av miljön och av aktiviteten. Exempel på instrument som kan användas: - The Occupational Circumstances Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), (Forsyth et.al 2005) - ADL-taxonomin (FSA, 2001) - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Min mening (Baron et.al 2000) - Arbetsterapeutisk arbetsmodell för utredning av kort- och långtidssjukskrivna (FSA, 1993) - WRI-S (Worker Role Interview) - Assessment of Awareness of Ability (AAA) (Kottorp 2006) - Dialog Om Arbetsförmåga (DOA), (Norrby & Linddahl 2010 FSA) - Intressechecklista (FSA 2002) - Aktivitets- och Delaktighetsintervjun (ICF Checklista Socialstyrelsen, 2003) - Kartläggning av Tidsuppfattning (KaTid-ung), (Alderman & Janeslätt 2010), - Med stöd av andra dokumenterade bedömningsinstrument/arbetsmodeller. Beskriv hur och när tolkningen presenteras för patienten. Om den arbetsterapeutiska interventionen ska bedrivas av annan instans anges här hur överrapportering till denna instans ska ske. Målformulering Målformuleringen är inte bundet till något visst steg i OTIPM men vanligast är att målen formuleras när arbetsterapeuten avslutat den initiala utredningen. Att dokumentera mätbara utgångslägen, mål och senare resultat av interventioner är grunden för att samla evidens för effektiva interventioner. Dokumentera mätbara mål utifrån mätbara utgångslägen. Bedöms patienten vara i behov av arbetsterapeutisk intervention formuleras mål tillsammans med patienten. Målen ska fokusera på utförande av aktivitet. Mål som upprät- Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 8/12

9 tas ska vara mätbara och tidsbegränsade. Ange vem som ska utföra det förväntade målet, vad och hur klienten ska göra samt när klienten ska kunna utföra det. I dokumentationen ska framgå att målformuleringen skett tillsammans med patienten. Om samråd inte skett ska orsaken anges. Instrument som kan användas för att skapa mätbarhet i mål är: - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Visuell analog skala (VAS) (Hedner & Wählborg, 2000) - Goal Assessment Scale (GAS) Välja modell/modeller för intervention samt planera och genomföra aktivitetsbaserade interventioner Välja modell/modeller för intervention samt planera och genomföra aktivitetsbaserade interventioner. Beskriv och presentera olika alternativ för intervention/åtgärder för patienten. Valet av intervention/åtgärd sker i samråd med patienten. Patienten ska få ett individuellt utformat interventions-/åtgärdsprogram. Välj en eller flera interventionsmodeller: Modell för kompensation - Anpassade aktiviteter. Terapeutisk användning av aktivitet som inkluderar anpassade/alternativa metoder av utförande, anpassad utrustning och tekniska hjälpmedel samt modifiering av den fysiska och sociala miljön i syfte att främja utförande av och engagemang i dagliga uppgifter. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter. Tekniska hjälpmedel: - Hjälpmedel för tid och struktur t ex handdator, veckoschema, checklista, aktivitetsstruktursschema, whiteboardtavla, timstock. - Boll- och kejdetäcke Miljöanpassningar fysiskt och socialt: - Märkning av skåp och lådor - Strukturering av hemmiljö, rensning, sortering. - Hjälp att skapa ett stödjande nätverk, utökning/minskning av socialt nätverk - Ge patienten möjlighet till sociala kontakter för att ha en tillfredsställande fritid, hobby. - Åtgärder kring personens roller. - Aktivitetsbalans - Aktivitetsgrupper Stöd till personal ang bemötande och vidmakthållande av aktivitetsförmåga utifrån patientens behov: - Handledning till specifika personalgrupper. Pedagogisk modell Aktivitetsbaserade undervisningsprogram, informations- och undervisningsprogram (seminarier, föreläsningar) för större grupper som fokuserar på diskussioner kring deras dagliga liv och relaterade aktiviteter. Möjlighet finns till diskussion men ej möjlighet att praktisera. - Grupper med gemensamt fokus, t ex diagnos eller gemensamt problemområde, till exempel matlagning. - Utbildning av personalgrupper Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 9/12

10 Modell för aktivitetsträning Aktiviteter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. En terapeutisk aktivitet som är utformad för att göra det möjligt för klienten att återfå förlorad aktivitetsförmåga eller utveckla aktivitetsförmåga hos klienter som aldrig förvärvat förmågan. - Träning av specifika vardagsaktiviteter utifrån patientens behov t ex matlagning, bussåkning. Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner Aktiviteter för att återfå eller utveckla personliga faktorer och kroppsfunktioner En terapeutisk aktivitet som är utformad i syfte att underlätta återställandet av förlorade kroppsfunktioner eller att utveckla kroppsfunktioner som klienten aldrig har förvärvat. - Sociala berättelser. - Träning av specifika funktioner t ex sociala färdigheter, koncentration eller minne i en meningsfull aktivitet. Utvärdera om utförandet av meningsfulla uppgifter är tillfredsställande och förbättrat Utvärderingen är viktig för att fastställa om klienten gjort några framsteg samt för att samla evidens för effektiva interventioner. Utvärdera om utförandet av meningsfulla uppgifter är tillfredställande och förbättrat. Utvärdering av interventionen/åtgärden görs tillsammans med patienten utifrån de mål som tidigare angivits. Detta kan göras genom självrapportering eller förnyad observation av klientens utförande av uppgift. Om målen uppfyllts kan kontakten avslutas, om inte målet uppnåtts analyseras möjliga orsaker. Vid behov av revision av mål och/eller interventioner för andra aktivitetsproblem återupprepas stegen utredning - utvärdering i arbetsterapiprocessen. Vid behov av ytterligare arbetsterapi så som uppföljning, fortsatt utredning eller fortsatta interventioner/åtgärder hos annan vårdgivare ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Samverkan sker alltid i samråd med patienten. Syftet med överrapporteringen anges, överenskommelsen dokumenteras i patientjournalen. Rapportering sker muntligt och/eller skriftligt. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 10/12

11 Referenslista Alderman, I. & Janeslätt, G. (2010). KaTid-Ung: Kartläggning av Tidsuppfattning, Manual 19 ver. Baron, K., Kielhofner, G., Goldhammer, V. & Wolenski, J. (2000). Min Mening: ett självskattningsinstrument med fokus på aktivitetsförmåga, fysisk och social miljö, värdering och prioriteringar (E. M. Hellsvik, övers.). Stockholm: FSA förlag. (Originalarbete publicerat 1998). Fisher, A. G. (2004). Assessment of Motor and Process Skills (5th ed.). Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Fisher, A. G. (2010). Occupational Therapy Intervention Process Model: A Model for Planning and Implementing Top-down, Client-centered and Occupation-based Interventions. Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Fisher, A. G. & Griswold, L. A. (2010). Evaluation of Social Interaction (2nd ed.). Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Forsyth, K., Deshpande, S., Kielhofner G, Henriksson, C., Haglund L., Olson L., Skinner S., & Kulkarni, S. (2005). The Occupational Circumstances Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS) (Version 4.0). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1993). Arbetsterapeutisk arbetsmodell för utredning av kort- och långtidssjukskrivna. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2004). Etisk kod för arbetsterapeuter (2 uppl.). Stockholm: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2004). FSA s kvalitetspolicy-grunden för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiska verksamheten (3 uppl.). Nacka: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2002). Artur journalstruktur, version 2.0. Nacka: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2002). Intressechecklista. Nacka: FSA förlag. Hedner, T & Wählborg, P. Smärtmanual Stockholm: Pharmacia Kielhofner, G. (2004). Conceptual Foundations of Occupational Therapy (3rd ed.) Philadelphia: F A Davis Company. Kielhofner, G. (2008). The Model Of Human Occupation: Theory and Application (4th ed.). Philadelphia: Will. Kottorp, A (2006). The Assessment of Awareness of Ability (AAA): Manual for Administration and Scoring. Stockholm: Karolinska institutet. Landstinget Dalarna, vårdprogram på intranätet I Landstinget Dalarna, rev med tillägg Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 11/12

12 Law, M., Baptiste S., Carswell, A., McColl M. A., Polatajko, H. & Pollock N. (2006). Canadian Occupational Performance Measure (4th ed.)(förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, övers.). Stockholm: FSA förlag. (Originalarbete publicerat 2005). Norrby, E. & Linddahl, I. (2010). Dialog Om Arbetsförmåga (DOA). Nacka: FSA Förlag. Socialstyrelsen (2003). Aktivitets- och Delaktighetsintervjun; modifierat med bildstöd. Socialstyrelsen. (databas på Internet). Hälso- och sjukvårdslagen ( ). lagarochforordningar/halso-ochsjukvardslagen(hsl) Socialstyrelsen. (databas på Internet). Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ( ). regelverk/lagarochforordningar/lagenomyrkesverksamhetpahalso- Socialstyrelsen. (databas på Internet). Patientjournallag (1985:562). (1985). ( ) :562 Socialstyrelsen. (databas på Internet). Offentlighets- och Sekretesslag (2009:400). ( ). Socialstyrelsen. (databas på Internet). Lag (1993:584) om medicintekniska produkter. ( ). Socialstyrelsen. (databas på Internet). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter, ( ). Tillgänglig från Socialstyrelsen. (databas på Internet). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF Tillgänglig från SOU 1995:5. Vårdens svåra val: Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. Stockholm: Socialdepartementet. Törnquist, K. & Sonn, U. (1998). ADL-taxonomi: en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: FSA förlag. Socialstyrelsen, maj 2003.ICF Checklista Braveman B., Robson M., Velozo, C., Kielhofner, G., Fisher, G., Forsyth, K., & Kerschbaum, J. (2005). A user s guide to Worker Role Interview (WRI) version The Model of Human Occupation Clearingshouse, Departement of Occupational therapy, College of Applied Health Sciences, University of Illinois. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 12/12

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Arbetsterapi program Demenssjukdom

Arbetsterapi program Demenssjukdom Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM SJUKSKRIVNA. Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM SJUKSKRIVNA. Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Framtaget av (förf) Susanne Svantesson Delprojektledare Sjukskrivningsprocessen Dalarna Gäller för: Arbetsterapeuter i sjukskrivningsprocessen Hälso- och Sjukvård

Läs mer

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Barns psykiska hälsa Enligt Ambition och ansvar (SOU, 2006) innebär psykisk ohälsa hos barn och ungdom att individen inte upplever att hon/han

Läs mer

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Inledning

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM LUMBAGO ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin av 10

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine av 8 200-06-0 Arbetsterapeuter Länsgruppen ARBETSTERAPIPROGRAM HALVPLASTIK FRÄMRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM DISKBRÅCK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Arbetsterapienheten, Sunderby Sjukhus, Luleå Självskattning av kvalitetsindikatorer och bilagor Innehåll FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Sid 3 Skattning av FSAs kvalitetsindikatorer

Läs mer

TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT

TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 11 ARBETSTERAPIPROGRAM TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Godkänd av. Specialitetsgruppen i Arbetsterapi

Godkänd av. Specialitetsgruppen i Arbetsterapi Hälso- och Sjukvården Dokumentnamn Arbetsterapiprogram vid demenssjukdom Framtagen av/reviderad av Marie Dalkvist Andersson Primärvården Borlänge Elisabet Grahn Primärvården Leksand Mona Talus Ger-Rehab

Läs mer

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Christina Lundqvist, leg arbetsterapeut, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka Kvalitet inom arbetsterapi

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

artur journalstruktur

artur journalstruktur artur journalstruktur version 2.0 förord Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en organisation som mycket aktivt arbetar för att professionen håller en hög kvalitet och att yrket utvecklas utifrån

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna För att habiliteringen ska anta en remiss eller en egen vårdbegäran krävs: att individen tillhör eller förmodas tillhöra habiliteringens målgrupp att svårighetsgraden

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 Ja: 18-30 år Bor i Norrköping, Söderköping eller Valdemarsviks kommun. (Uppfyller kriterier för projektets målgrupp) Funderingar

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder

gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder version 2.0 förord Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en organisation som mycket aktivt arbetar för att professionen håller en hög kvalitet

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

BILAGA 1 Habiliteringen Verksamhetsplan 2014

BILAGA 1 Habiliteringen Verksamhetsplan 2014 BILAGA 1 Habiliteringen Verksamhetsplan 2014 Bakgrund/Historia Habiliteringsverksamheten är sprungen ur två rötter, dels omsorger om utvecklingsstörda och dels habilitering av barn med rörelsehinder. Insatserna

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner.

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Manusförfattare: Arbetsterapins kärna och yrkesmodell, 15 hp Filosofiska antaganden Enligt förbundet Sveriges arbetsförbund

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Landstingets i Värmland insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom

Landstingets i Värmland insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom Landstingets i Värmland insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom inom Landstinget i Värmland...5 Bakgrund...5

Läs mer

Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Rapport Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Utfärdare Grace Hagberg, processtödjare Norrköpings Samordningsförbund Bakgrund Norrköpings Samordningsförbund

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning?

Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning? Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning? En pilotstudie med 9 patienter 2005 Författare Kerstin Nilsson, leg arbetsterapeut Birgitta Johansson,

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Rekommendationer för teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TFMU)

Rekommendationer för teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TFMU) 2010-09-27 1 (14) Rekommendationer för teambaserade fördjupade medicinska utredningar (TFMU) Bakgrund För att kunna bedöma rätten till sjukpenning har Försäkringskassan (FK) under åren haft behov av fördjupad

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Mb de Quervain. Arbetsterapi program

Mb de Quervain. Arbetsterapi program Mb de Quervain Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram Morbus de Quervain Primärvården Region Skåne 2005-03-09 Författare: Christina Nordström Vårdcentralen Staffanstorp, Sonja Tixell-Kaufman Vårdcentralen

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. - sammanställning från workshops

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. - sammanställning från workshops inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom - sammanställning från workshops Introduktion Socialstyrelsen ger ut nationella riktlinjer som stöd för styrning och ledning i vården.

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer