Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena."

Transkript

1 Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgrupp i arbetsterapi Version 1 Gäller fr.o.m. t.o.m Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena. Lagar som styr verksamheten är bl.a. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763), Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS (SFS 1998:531), Patientjournallagen (1985:562), Sekretesslagen (1980:100), Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) och Vårdens svåra val (SOU 1995:5). Leg arbetsterapeut står i sin yrkesutövning under tillsyn av Socialstyrelsen. Syftet med tillsynen är att bevaka kvalitet och säkerhet i vården och förebygga skaderisker för patienterna. Socialstyrelsen har arbetat fram kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter som anger de arbetsuppgifter som arbetsterapeuter förutsätts behärska (Socialstyrelsen, 2001). Fisher, Nilsson, Widman & Lundmark (2006) menar att arbetsterapins unika fokus är meningsfulla aktiviteter och att det är vårt perspektiv på aktivitet som skiljer oss från andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård. Utförandet av meningsfulla uppgifter som personen vill eller måste utföra i sitt dagliga liv är viktiga för människan och ökar hennes möjlighet att bo kvar i sitt hem och vara delaktig i samhället. Detta utförande är arbetsterapeuternas expertområde. Det är detta fokus på utförandet av meningsfulla uppgifter som både metod och mål som gör arbetsterapeuter unika. FSA:s etiska kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 1998) anger bland annat att målet för arbetsterapi är att främja patientens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina önskemål och behov och i förhållande till omgivningens krav. Patienten har rätt till självbestämmande vilket förutsätter att arbetsterapeuten grundar sin behandling på patientens önskemål och behov. Arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och om patienten samtycker ska anhöriga/närstående informeras och göras delaktiga i behandlingen. Begreppet patient används här liktydigt med patient, klient, barn och ungdomar inom habiliteringsverksamheten.

2 Det generella arbetsterapiprogrammet och detta arbetsterapiprogram följer lokala anvisningar från Landstinget Dalarna, vårdprogram på intranätet i Landstinget Dalarna, Generellt arbetsterapiprogram finns publicerat på landstingets intranät. Syfte/Mål Syftet med arbetsterapiprogrammet är att ge information om utrednings-, behandlings- och uppföljningsrutiner för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är även att alla arbetsterapeuter som möter diagnosgrupperna inom landstinget Dalarna använder evidensbaserade och/eller beprövad erfarenhet vid utrednings-, behandlings- och utvärderingsrutiner för denna målgrupp. Detta specifika arbetsterapiprogram för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar svarar på frågan vad arbetsterapeuter gör i förhållande till denna patientgrupp och hur interventioner utförs. Metod Med arbetsterapiprocessen som utgångspunkt beskriver detta arbetsterapiprogram; presentation, utredning, målformulering, intervention, utvärdering och samverkan. Arbetsterapiprogrammets teoretiska referensram är Occupational Therapy Intervention Process Model, OTIPM (Fisher, 1998, 2003). I OTIPM och i arbetsterapiprogrammet beskrivs utförandet av meningsfulla aktiviteter, dessa motsvaras till viss del av begreppen aktivitet och delaktighet i WHO:s ICF-terminologi (Socialstyrelsen, 2003). Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 2/12

3 Målgrupp/diagnos Målgruppen för arbetsterapiprogrammet beskrivs i vårdprogrammet för Neuropsykiatriska funktionshinder (1/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna) som; Vuxna personer med en frågeställning om eller en fastställd diagnos inom diagnosgrupperna som brukar sammanfattas under benämningen neuropsykiatriska funktionshindren (NPF); diagnoserna autism, Aspergers syndrom, ADHD, DAMP och Tourettes syndrom. ADHD, DAMP och Tourettes syndrom Svårigheter hos personer med diagnoserna ADHD, DAMP, Tourettes syndrom yttrar sig främst som koncentrationssvårigheter, intellektuell uttröttbarhet, svårigheter att planera och slutföra uppgifter och bristande impulskontroll. Personer med dessa diagnoser får ofta en påtagligt försämrad livskvalitet, vilket kan bidra till uppkomsten av andra psykiatriska symtom. Det är inte ovanligt att dessa personer även kan ha andra psykiatriska diagnoser som t.ex. ångestsyndrom, utmattningssyndrom och depression. I vissa fall kan det handla om en långvarig psykisk ohälsa, med t ex missbruksproblem och sociala svårigheter. Personer med en lindrigare form av dessa diagnoser har ofta en fungerande livssituation men är mera stresskänsliga och flera lever på marginalen för vad de orkar. Personer med symtom som faller inom detta diagnosspektrum har ofta flera olika kontakter med sjukvården, både kontakt med den psykiatriska mottagningen och primärvården. Ofta förekommer en svårförståelig problembild med både psykiska och fysiska symtom. Andelen personer med diagnoserna ADHD, DAMP och Tourettes syndrom, som har behov av vård och behandling uppskattas till cirka 2 % av den vuxna befolkningen (ADHD hos barn och vuxna, Socialstyrelsen, 2002). Dessa personer omfattas inte av Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och ingår inte i vuxenhabiliteringens målgrupp. Huvudansvaret för utredning, vård och behandling för denna målgrupp ligger hos Vuxenpsykiatrin. Autism och Aspergers syndrom Diagnosen autism definieras utifrån förekomsten av olika funktionsnedsättande svårigheter som förmågan till samspel, förmågan till kommunikation och begränsningar i beteende och handlingsmönster. Diagnosen autism kan förekomma hos personer på alla begåvningsnivåer och kan därmed få många olika uttryckssätt. Ofta talas om svårigheter inom ett autismspektrum, vilket omfattas av diagnoserna autism, Aspergers syndrom och autismliknade tillstånd. Många personer med dessa funktionssvårigheter har upptäckts under uppväxten och har då fått vård och behandling för sin diagnos. Andra personer som har haft liknade svårigheter, men som inte har blivit uppmärksammade under uppväxten, har därmed inte heller blivit utredda. Ytterligare andra har haft kontakt med psykiatrin och i vissa fall har svårigheterna blivit identifierade med en felaktig psykiatrisk diagnos som t ex paranoid psykos, personlighetsstörning, tvångssyndrom eller affektiv störning. Personer med autism eller autismliknande tillstånd har rätt till insatser enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Denna patientgrupp utgör uppskattningsvis cirka 1 % av den vuxna befolkningen. Personer med en neuropsykiatrisk frågeställning kan söka till Vuxenpsykiatrin eller till Vuxenhabiliteringen i den kommun eller det område som man bor i. Vårdbegäran med frågeställning kring ADHD, DAMP och Tourettes syndrom skall i första hand hänvisas till Vuxenpsykiatrin och frågeställningar kring autism, Aspergers syndrom och autismliknade tillstånd till Vuxenhabiliteringen. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 3/12

4 Utveckling av arbetsterapiprogram En utvärdering av den praktiska användningen av arbetsterapiprogrammet kommer att ske kontinuerligt i kollegiala samtal. De resultat som framkommer utgör ett underlag för värdering och omprövning av såväl etablerad praxis som nya metoder och rutiner. Ett framtida mål är att detta program ska utgöra ett underlag för den arbetsterapeutiska delen i vårdprogram för individer med neuropsykiatriska funktionshinder Utvärdering av arbetsterapiprogram Arbetsterapiprogrammet för personer med neuropsykiatriska funktionshinder revideras minst vart tredje år. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 4/12

5 Inledning Inkommande ärenden Den inkomna begäran om insatser bedöms först på den habiliterings- eller psykiatriska mottagning dit ärendet kommer. Begäran kan vara muntlig eller skriftlig. Ett ärende kommer som en egen remiss eller en remiss från annan instans såsom socialtjänst, arbetsförmedling, kriminalvård, habilitering eller psykiatri. Prioritering Sker med hjälp av datainsamling som är viktig för att kunna prioritera i väntelista beroende på aktivitetsproblem. Patientmedverkan En viktig del i ett klientcentrerat arbetssätt är att patienten är motiverad och delaktig. Det innebär att om patienten inte samtycker till vidare utredning eller intervention avslutas kontakten även om problem finns. Patienten informeras då om möjligheten att återkomma. Dokumentation Presentation, utredning, målformulering, intervention, utvärdering samt samverkan ska dokumenteras i patientjournal. För vilka sökord som ska användas i arbetsterapijournal hänvisas till Journaldokumentation Artur ver 2 (FSA, 2003). Då olika sökord används inom olika verksamheter kommer arbetsterapiprogrammet ej specificera exakt vilket sökord som skall användas. Fastställa det utförandesammanhang där klienten är i centrum - Ta reda på vem patienten är. - Vilka behov har patienten? - Vad gör patienten och vilka problem finns i relation till utförandet av uppgifter? - Utveckla terapeutiska relationer och samarbetsrelationer. - Presentation av arbetsterapi. Tillgänglig information samlas in t ex från remiss och journalanteckningar angående t ex ålder, diagnos samt vad som kan vara orsaken till att kontakten tas. Intervju med patient och/eller anhöriga i syfte att få en bild av det sammanhang som påverkar patientens utförande av uppgifter i det dagliga livet. Utförandesammanhanget innefattar både yttre och inre faktorer. Dessa faktorer sammanfattar A. Fisher (FOUrapport 1/2007, OTIPM) i tio dimensioner som delas upp i yttre och inre faktorer: Yttre faktorer Miljömässiga Roller Kulturella Sociala Institutionella Tidsmässiga, tid på dagen Inre faktorer Roller Kulturella Motiverande Kroppsfunktioner Tidsmässiga t ex ålder Adaptiva Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 5/12

6 Inledningsvis föreslås att arbetsterapeuten ställer breda, öppna frågor, exempelvis, Berätta om en vanlig dag vad brukar du göra? Därigenom undviker arbetsterapeuten att i ett för tidigt skede koncentrera sig på klientens underliggande fysiska, kognitiva och/eller psykologiska tillstånd. Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patient och/eller anhörig/närstående påbörjas utvecklingen av en terapeutisk relation. Effektiv problem- och målformulering samt interventioner kräver enligt OTIPM ett välutvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient. I en sådan relation bidrar arbetsterapeuten med sin sakkunskap och klienten är expert på sin egen situation. Det är angeläget att se patienten som en aktiv samarbetspartner. Om patienten av något skäl inte bedöms vara autonom, definieras hur man kommer fram till vem som ska föra patientens talan. Denna definition gäller sedan i de övriga stegen i arbetsterapiprogrammet. Arbetsterapeut informerar om arbetsterapi muntligt och/eller skriftligt till patient och/eller anhöriga/närstående. Identifiera resurser och begränsningar i det utförandesammanhang där klienten är i centrum Sammanfatta den insamlade informationen. Informationen summeras i två delar tillhörande två olika steg i processen. I den första delen sammanfattas de resurser och begränsningar som finns i det utförandesammanhang där patienten är i centrum. Det ger väsentlig bakgrundsinformation som används för att senare under åtgärdsprocessen kunna dokumentera och tolka orsaken till varför patienten har problem i utförandet av uppgifter. Identifiera och prioritera självskattade styrkor och svagheter med utförandet av meningsfulla uppgifter Identifiera självskattade styrkor och svagheter vid utförandet av meningsfulla uppgifter. Den andra delen handlar om att identifiera aktiviteter som stödjer respektive hindrar patienten och utifrån dessa välja de aktiviteter som patienten anser vara viktigast. Instrument där prioritering ingår kan användas här. Exempel på instrument som kan användas: - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Min mening (Baron et.al 2001) - ADL-taxonomin (FSA, 2001) - Visuell analog skala (VAS) (Hedner & Wählborg, 2000) - Aktivitets- och Delaktighetsintervjun (ICF Checklista Socialstyrelsen, 2003) - Intressechecklista (FSA 2002) De uppgifter som prioriteras av patienten utgör underlag för målsättning samt blir också de uppgifter som åtgärderna inriktas mot. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 6/12

7 Observera klientens utförande av uppgift och genomföra utförandeanalys När patienten har prioriterat uppgifter att gå vidare med kan arbetsterapeuten genomföra en utförandeanalys. En bedömning av kvaliteten i utförandet av en uppgift. Observera klientens utförande av uppgift och genomföra utförandeanalys. Observera utförandet i aktiviteter där det framkommit att personen och/eller dennes anhöriga/närstående upplevt problem. Observationen kan till exempel göras med stöd av: Referensram: Model Of Human Occupation (MOHO), (Kielhofner 2008) - Assessment of Motor and Process Skills (AMPS), (Fisher, 2004) - School-AMPS (Fischer, 2007) - Evaluation of Social Interaction (ESI), (Fisher, 2009) Referensram: Occupational Performance Model, Australia - Percieve, Recall, Plan and Performance system (PRPP) Referensram: Oklar - Icke-standardiserad observation av aktivitetsutförande. - ADL-taxonomin (FSA, 2001) Genomföra utförandeanalys genom att bedöma kvaliteten i de målinriktade handlingarna en och en för att få en mer detaljerad bild och en bättre förståelse för vilka av de målinriktade handlingar som klienten utför effektivt respektive ineffektivt i en daglig aktivitet. Definiera och beskriva handlingar av utförandet som klienten gör och inte gör effektivt - Definiera handlingar av utförandet som patienten gör och inte gör effektivt. - Formulera observerbara och mätbara globala och specifika utgångslägen utifrån observerade handlingar. Beskriv de handlingar som patienten utfört effektivt respektive ineffektivt. Det globala utgångsläget formuleras utifrån den sammantagna kvaliteten och specifika utgångslägen är mer detaljerade beskrivningar. Detta görs genom att prioritera upp till tio viktiga färdigheter, bind samman färdigheter som har samband till korta sammanfattningar. Dessa ska spegla de problem som patienten har med att utföra dagliga uppgifter och innehålla beståndsdelar som: Vem utförde uppgiften? Vad gjorde patienten? Hur gjorde patienten det? Med sammanfattningen av aktivitetsutförandet som bas diskuterar arbetsterapeuten och patienten i samråd och fastställer om problem föreligger. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 7/12

8 Klargöra eller uttolka anledning När arbetsterapeuten har bedömt kvaliteten i klientens utförande av uppgifter klargörs/uttolkas anledningen till patientens aktivitetsproblem. Klargöra/uttolka anledning till aktivitetsproblem. Orsaken till problemen kan återfinnas i den fysiska miljön, den sociala miljön eller hos personen. Tolkningen görs genom att beakta all den information som samlats in, överväga den observation som gjorts och eventuellt göra aktivitetsanalyser. Om orsaken fortfarande är oklar genomförs ytterligare intervjuer eller bedömningar, till exempel bedömning på kroppsfunktions- eller kroppsstrukturnivå eller tar del av utredningar utförda av andra medlemmar i teamet. Kompletterande utredning kan även göras av miljön och av aktiviteten. Exempel på instrument som kan användas: - The Occupational Circumstances Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), (Forsyth et.al 2005) - ADL-taxonomin (FSA, 2001) - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Min mening (Baron et.al 2000) - Arbetsterapeutisk arbetsmodell för utredning av kort- och långtidssjukskrivna (FSA, 1993) - WRI-S (Worker Role Interview) - Assessment of Awareness of Ability (AAA) (Kottorp 2006) - Dialog Om Arbetsförmåga (DOA), (Norrby & Linddahl 2010 FSA) - Intressechecklista (FSA 2002) - Aktivitets- och Delaktighetsintervjun (ICF Checklista Socialstyrelsen, 2003) - Kartläggning av Tidsuppfattning (KaTid-ung), (Alderman & Janeslätt 2010), - Med stöd av andra dokumenterade bedömningsinstrument/arbetsmodeller. Beskriv hur och när tolkningen presenteras för patienten. Om den arbetsterapeutiska interventionen ska bedrivas av annan instans anges här hur överrapportering till denna instans ska ske. Målformulering Målformuleringen är inte bundet till något visst steg i OTIPM men vanligast är att målen formuleras när arbetsterapeuten avslutat den initiala utredningen. Att dokumentera mätbara utgångslägen, mål och senare resultat av interventioner är grunden för att samla evidens för effektiva interventioner. Dokumentera mätbara mål utifrån mätbara utgångslägen. Bedöms patienten vara i behov av arbetsterapeutisk intervention formuleras mål tillsammans med patienten. Målen ska fokusera på utförande av aktivitet. Mål som upprät- Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 8/12

9 tas ska vara mätbara och tidsbegränsade. Ange vem som ska utföra det förväntade målet, vad och hur klienten ska göra samt när klienten ska kunna utföra det. I dokumentationen ska framgå att målformuleringen skett tillsammans med patienten. Om samråd inte skett ska orsaken anges. Instrument som kan användas för att skapa mätbarhet i mål är: - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Visuell analog skala (VAS) (Hedner & Wählborg, 2000) - Goal Assessment Scale (GAS) Välja modell/modeller för intervention samt planera och genomföra aktivitetsbaserade interventioner Välja modell/modeller för intervention samt planera och genomföra aktivitetsbaserade interventioner. Beskriv och presentera olika alternativ för intervention/åtgärder för patienten. Valet av intervention/åtgärd sker i samråd med patienten. Patienten ska få ett individuellt utformat interventions-/åtgärdsprogram. Välj en eller flera interventionsmodeller: Modell för kompensation - Anpassade aktiviteter. Terapeutisk användning av aktivitet som inkluderar anpassade/alternativa metoder av utförande, anpassad utrustning och tekniska hjälpmedel samt modifiering av den fysiska och sociala miljön i syfte att främja utförande av och engagemang i dagliga uppgifter. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter. Tekniska hjälpmedel: - Hjälpmedel för tid och struktur t ex handdator, veckoschema, checklista, aktivitetsstruktursschema, whiteboardtavla, timstock. - Boll- och kejdetäcke Miljöanpassningar fysiskt och socialt: - Märkning av skåp och lådor - Strukturering av hemmiljö, rensning, sortering. - Hjälp att skapa ett stödjande nätverk, utökning/minskning av socialt nätverk - Ge patienten möjlighet till sociala kontakter för att ha en tillfredsställande fritid, hobby. - Åtgärder kring personens roller. - Aktivitetsbalans - Aktivitetsgrupper Stöd till personal ang bemötande och vidmakthållande av aktivitetsförmåga utifrån patientens behov: - Handledning till specifika personalgrupper. Pedagogisk modell Aktivitetsbaserade undervisningsprogram, informations- och undervisningsprogram (seminarier, föreläsningar) för större grupper som fokuserar på diskussioner kring deras dagliga liv och relaterade aktiviteter. Möjlighet finns till diskussion men ej möjlighet att praktisera. - Grupper med gemensamt fokus, t ex diagnos eller gemensamt problemområde, till exempel matlagning. - Utbildning av personalgrupper Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 9/12

10 Modell för aktivitetsträning Aktiviteter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. En terapeutisk aktivitet som är utformad för att göra det möjligt för klienten att återfå förlorad aktivitetsförmåga eller utveckla aktivitetsförmåga hos klienter som aldrig förvärvat förmågan. - Träning av specifika vardagsaktiviteter utifrån patientens behov t ex matlagning, bussåkning. Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner Aktiviteter för att återfå eller utveckla personliga faktorer och kroppsfunktioner En terapeutisk aktivitet som är utformad i syfte att underlätta återställandet av förlorade kroppsfunktioner eller att utveckla kroppsfunktioner som klienten aldrig har förvärvat. - Sociala berättelser. - Träning av specifika funktioner t ex sociala färdigheter, koncentration eller minne i en meningsfull aktivitet. Utvärdera om utförandet av meningsfulla uppgifter är tillfredsställande och förbättrat Utvärderingen är viktig för att fastställa om klienten gjort några framsteg samt för att samla evidens för effektiva interventioner. Utvärdera om utförandet av meningsfulla uppgifter är tillfredställande och förbättrat. Utvärdering av interventionen/åtgärden görs tillsammans med patienten utifrån de mål som tidigare angivits. Detta kan göras genom självrapportering eller förnyad observation av klientens utförande av uppgift. Om målen uppfyllts kan kontakten avslutas, om inte målet uppnåtts analyseras möjliga orsaker. Vid behov av revision av mål och/eller interventioner för andra aktivitetsproblem återupprepas stegen utredning - utvärdering i arbetsterapiprocessen. Vid behov av ytterligare arbetsterapi så som uppföljning, fortsatt utredning eller fortsatta interventioner/åtgärder hos annan vårdgivare ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Samverkan sker alltid i samråd med patienten. Syftet med överrapporteringen anges, överenskommelsen dokumenteras i patientjournalen. Rapportering sker muntligt och/eller skriftligt. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 10/12

11 Referenslista Alderman, I. & Janeslätt, G. (2010). KaTid-Ung: Kartläggning av Tidsuppfattning, Manual 19 ver. Baron, K., Kielhofner, G., Goldhammer, V. & Wolenski, J. (2000). Min Mening: ett självskattningsinstrument med fokus på aktivitetsförmåga, fysisk och social miljö, värdering och prioriteringar (E. M. Hellsvik, övers.). Stockholm: FSA förlag. (Originalarbete publicerat 1998). Fisher, A. G. (2004). Assessment of Motor and Process Skills (5th ed.). Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Fisher, A. G. (2010). Occupational Therapy Intervention Process Model: A Model for Planning and Implementing Top-down, Client-centered and Occupation-based Interventions. Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Fisher, A. G. & Griswold, L. A. (2010). Evaluation of Social Interaction (2nd ed.). Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Forsyth, K., Deshpande, S., Kielhofner G, Henriksson, C., Haglund L., Olson L., Skinner S., & Kulkarni, S. (2005). The Occupational Circumstances Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS) (Version 4.0). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1993). Arbetsterapeutisk arbetsmodell för utredning av kort- och långtidssjukskrivna. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2004). Etisk kod för arbetsterapeuter (2 uppl.). Stockholm: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2004). FSA s kvalitetspolicy-grunden för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiska verksamheten (3 uppl.). Nacka: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2002). Artur journalstruktur, version 2.0. Nacka: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2002). Intressechecklista. Nacka: FSA förlag. Hedner, T & Wählborg, P. Smärtmanual Stockholm: Pharmacia Kielhofner, G. (2004). Conceptual Foundations of Occupational Therapy (3rd ed.) Philadelphia: F A Davis Company. Kielhofner, G. (2008). The Model Of Human Occupation: Theory and Application (4th ed.). Philadelphia: Will. Kottorp, A (2006). The Assessment of Awareness of Ability (AAA): Manual for Administration and Scoring. Stockholm: Karolinska institutet. Landstinget Dalarna, vårdprogram på intranätet I Landstinget Dalarna, rev med tillägg Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 11/12

12 Law, M., Baptiste S., Carswell, A., McColl M. A., Polatajko, H. & Pollock N. (2006). Canadian Occupational Performance Measure (4th ed.)(förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, övers.). Stockholm: FSA förlag. (Originalarbete publicerat 2005). Norrby, E. & Linddahl, I. (2010). Dialog Om Arbetsförmåga (DOA). Nacka: FSA Förlag. Socialstyrelsen (2003). Aktivitets- och Delaktighetsintervjun; modifierat med bildstöd. Socialstyrelsen. (databas på Internet). Hälso- och sjukvårdslagen ( ). lagarochforordningar/halso-ochsjukvardslagen(hsl) Socialstyrelsen. (databas på Internet). Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ( ). regelverk/lagarochforordningar/lagenomyrkesverksamhetpahalso- Socialstyrelsen. (databas på Internet). Patientjournallag (1985:562). (1985). ( ) :562 Socialstyrelsen. (databas på Internet). Offentlighets- och Sekretesslag (2009:400). ( ). Socialstyrelsen. (databas på Internet). Lag (1993:584) om medicintekniska produkter. ( ). Socialstyrelsen. (databas på Internet). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter, ( ). Tillgänglig från Socialstyrelsen. (databas på Internet). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF Tillgänglig från SOU 1995:5. Vårdens svåra val: Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. Stockholm: Socialdepartementet. Törnquist, K. & Sonn, U. (1998). ADL-taxonomi: en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: FSA förlag. Socialstyrelsen, maj 2003.ICF Checklista Braveman B., Robson M., Velozo, C., Kielhofner, G., Fisher, G., Forsyth, K., & Kerschbaum, J. (2005). A user s guide to Worker Role Interview (WRI) version The Model of Human Occupation Clearingshouse, Departement of Occupational therapy, College of Applied Health Sciences, University of Illinois. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 12/12

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå

ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, intervention och utvärdering

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM SJUKSKRIVNA. Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM SJUKSKRIVNA. Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Framtaget av (förf) Susanne Svantesson Delprojektledare Sjukskrivningsprocessen Dalarna Gäller för: Arbetsterapeuter i sjukskrivningsprocessen Hälso- och Sjukvård

Läs mer

Arbetsterapi program Demenssjukdom

Arbetsterapi program Demenssjukdom Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,

Läs mer

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL RättspsyK Årsrapport 2015 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL Tabell 15 a. Fördelning av skattad svårighetsgrad av symtom (andel anges inom parentes). År Kön Inga Mycket milda

Läs mer

Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet

Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet Att systematisera klinisk erfarenhet Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet Kunskapsbaserad praxis Bästa vetenskapliga bevis Klinisk expertis Patientens/brukarens värdering 2 Kunskapsbaserad praxis

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna

Arbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna Ägare: Framtaget av (förf.) Anna Samuelsson Ewa Palmqvist Anna Ingemarsson Gäller för: Arbetsterapeuter i Landstinget Dalarna Dokumentets Titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgruppen

Läs mer

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Barns psykiska hälsa Enligt Ambition och ansvar (SOU, 2006) innebär psykisk ohälsa hos barn och ungdom att individen inte upplever att hon/han

Läs mer

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Inledning

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger

Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger Arbetsterapiprogramutveckling vid rehabilitering av Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus Maj Johansson Ing-Britt Häger Mål Utveckla bästa praxis i arbetsterapi för familjer med

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM LUMBAGO ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin av 10

Läs mer

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine av 8 200-06-0 Arbetsterapeuter Länsgruppen ARBETSTERAPIPROGRAM HALVPLASTIK FRÄMRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention 9 högskolepoäng Nivå G2F Allmänna uppgifter

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter Samverkansdokument Östra länsdelen Fastställd av: OSÖ Giltig from: 2015-06-01 Revideras senast: 2018-12-31 Revideringsdatum: 160217 Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån)

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention 9 högskolepoäng Nivå G1F Allmänna uppgifter

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp Christina Olsson Sida 1/7 Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp VFU Examinationsuppgift 2 Inledning Under VFU har jag varit dels med två distriktsarbetsterapeuter i kommunal verksamhet dagrehabilitering,

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment

Läs mer

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting 20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

ARB040, Arbetsterapi vid psykisk ohälsa, 15,0 högskolepoäng Occupational therapy at mental ill-health, 15.0 higher education credits

ARB040, Arbetsterapi vid psykisk ohälsa, 15,0 högskolepoäng Occupational therapy at mental ill-health, 15.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN ARB040, Arbetsterapi vid psykisk ohälsa, 15,0 högskolepoäng Occupational therapy at mental ill-health, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

En policy och modell för samverkan och samordning av insatser

En policy och modell för samverkan och samordning av insatser Bilaga 2 En policy och modell för samverkan och samordning av insatser Med en gemensam policy och modell för strukturerad samverkan och samordning av den enskildes insatser vill Stockholms län landsting

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna För att habiliteringen ska anta en remiss eller en egen vårdbegäran krävs: att individen tillhör eller förmodas tillhöra habiliteringens målgrupp att svårighetsgraden

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM DISKBRÅCK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Arbetsterapienheten, Sunderby Sjukhus, Luleå Självskattning av kvalitetsindikatorer och bilagor Innehåll FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Sid 3 Skattning av FSAs kvalitetsindikatorer

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur?

Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur? 1(45) Utvecklingsforum Projektrapport 2008-05-23 Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur? Rapport från projektet Struktur i vardagen för unga och vuxna med Asperger syndrom, ADHD och lindrig utvecklingsstörning

Läs mer

APL-plats: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

APL-plats: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Elev: Klass: APL-plats: Period: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2 Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: PSYKIATRI 1 Orsak, symtom, skattningsinstrument,

Läs mer

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Lokalt arbetsterapiprogram för SÄS, primärvård och kommun inom ReKo Sjuhärad för patienter med stroke

Lokalt arbetsterapiprogram för SÄS, primärvård och kommun inom ReKo Sjuhärad för patienter med stroke Lokalt arbetsterapiprogram för SÄS, primärvård och kommun inom ReKo Sjuhärad för patienter med stroke Version 1 2010-05-10 Revideras senast: 2011-05-10 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Förutsättningar...

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete

Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete Uppföljningsrapport: Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete 2010-09-15 Vuxenhabiliteringens Prioriteringsgrupp i samarbete med intresseorganisationer 2 Uppföljning av vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson

Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson Arbetsplatsbesök vid östra blomstergården Maja Majasson Rapport Kartläggning av nuvarande arbetssituation för egenföretagare Anna Andersson samt åtgärdsförslag gällande arbetsplatsen. Majas företagshälsa

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Arbetsterapi program Parkinsons sjukdom

Arbetsterapi program Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom Arbetsterapi program Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom Arbetsterapiprogram vid Parkinsons sjukdom Författare: Agneta Elmlund Rehab öppenvård, Helsingborg agneta.elmlund@helsingborgslasarett.se

Läs mer

Godkänd av. Specialitetsgruppen i Arbetsterapi

Godkänd av. Specialitetsgruppen i Arbetsterapi Hälso- och Sjukvården Dokumentnamn Arbetsterapiprogram vid demenssjukdom Framtagen av/reviderad av Marie Dalkvist Andersson Primärvården Borlänge Elisabet Grahn Primärvården Leksand Mona Talus Ger-Rehab

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 oktober 2011 TALARE Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Karolinska Institutet Anna Aldehag Så utvecklar

Läs mer