Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
|
|
- Marianne Kerstin Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine av Arbetsterapeuter Länsgruppen ARBETSTERAPIPROGRAM HALVPLASTIK FRÄMRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
2 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 2 av Arbetsterapeuter Länsgruppen Inledning Ett arbetsterapiprogram ska vara en beskrivning av utredningar, interventioner (åtgärder) och utvärderingar för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis. Detta specifika arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden. Syftet är att ge patienter som rehabiliterats efter halvplastik med främre snitt likartade utredningar, interventioner och utvärderingar. Det specifika arbetsterapiprogrammet kommer att revideras årligen. Det här specifika arbetsterapiprogrammet har utarbetats med Sunderby sjukhus generella arbetsterapiprogram som grund. Som teoretisk utgångspunkt är Anne Fisher, (997a, 998) ( Fisher & Nyman 2007) Occupational Intervention Process Model (OTIPM). Enheten har förutom Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter (God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården) även stöd av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) etiska kod (2004) samt FSA:s kvalitetspolicy i den dagliga verksamheten. Enheten har även andra teoretiska referensramar som grund i verksamheten. Bakgrund Vanligaste orsaken till höftfaktur är fall inomhus (Lindgren & Svensson, 2007). Patienter med höftfraktur är gamla och blir allt äldre. Medelåldern har på tio år ökat från 8 till 83 år, det är en dramatisk förändring på så kort tid. Patienterna är inte bara gamla, de är också ofta multisjuka och drabbas därför ofta av komplikationer som konfusion, trycksår och infektioner. Konfusion hos denna patientgrupp leder till förlängd vårdtid. Det är därför viktigt att denna patientgrupp blir prioriterade och omhändertagna snabbt och optimerat. Cervicala höftfrakturer kan opereras med en halvplastik (se rutindokument för höftfrakturer). Restriktioner Restriktioner efter en halvplastik bestäms av operatören och beror på operationsmetod och resultat. Vid främre snitt får patienten ej flektera den opererade höften mer än 90 grader, ej utåtrotera eller abducera benet. Dessa restriktioner bör patienten följa i tre månader om inte operatören angett annat. Vissa ortopeder förespråkar livslång försiktighet med en kombination av ovannämnda rörelser (se rutindokument NLL, 2009).
3 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 3 av Arbetsterapeuter Länsgruppen Karaktäristiska problem Karakteristiska aktivitetsproblem för denna patientgrupp postoperativt kan exempelvis vara nedsatt förmåga att förflytta och placera sig, att transportera och nå föremål, klara toalettbesök samt klara på/avklädning nedtill. Restriktionerna i sig innebär alltid ett förändrat aktivitetsutförande. Patienten kan även ha svårigheter att orka genomföra olika uppgifter på grund av smärta och nedsatt allmäntillstånd. Andra faktorer som tidigare sjukdomar och konfusionstillstånd samt ålder kan påverka den postoperativa rehabiliteringen/aktivitetsutförandet (Lindgren & Svensson, 2007, Pedretti 996). Kontaktorsak Stående förfrågan finns från patientansvarig läkare på ortopedavdelning. Medicinsk anamnes, diagnos och restriktioner fås via patientliggaren i VAS och/eller sjuksköterska på avdelningen. Arbetsterapeutiska åtgärder påbörjas så snart som möjligt. Presentation och information om arbetsterapi Vid första mötet med patienten och/eller anhöriga informeras om arbetsterapi. Vad Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier. Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut hjälpmedel. Hur Vid akut opererade halvplastiker träffar arbetsterapeuten patienten vanligtvis andra dagen efter operation eller så snart som möjligt. Patienten får muntlig och skriftlig patientinformation om gällande restriktioner i aktivitet och de vanligaste arbetsterapeutiska åtgärderna på ortopedkliniken. Mål Patienten ska ha fått information om arbetsterapi. Utredning Vad Identifiera för patienten meningsfulla prioriterade aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som eller kan vara ett problem. Problemen /svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen. I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella
4 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 4 av Arbetsterapeuter Länsgruppen skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det handla om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner, se de tio dimensionerna i OTIPM, (Fisher, 997a, 998, Fisher & Nyman, 2007) Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet Problemformulering Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet Hur utifrån: Intervju med patienten och/eller anhöriga/närstående sker ADL- taxonomin (Törnquist & Sonn, 200) Befintlig dokumentation Ostrukturerad intervju Instrument att använda vid bedömning av utförandet i aktiviteter där det framkom att personen och/eller dennes anhöriga upplever som problem: ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 200) AMPS (Assessments of Motor and Process Skills) (Fisher, 2006c) Sunnaas ADL-index (Olsson & Tervald, 989) Icke formaliserade bedömningar Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar exempelvis från Model of Human Occupation. Denna innefattar bland annat Biomekanisk modell (Kielhofner, 2009). A Model of Human Occupation används eftersom den belyser människan som ett öppet system där värderingar, vanor och aktivitetsutförande påverkar och påverkas av dennes omgivning. Eftersom omgivningen innehåller både krav och möjligheter, så kan oordning i systemet orsaka komplexa aktivitetsproblem. Biomekanisk modell används när patientens aktivitetsproblem orsakas av muskeloskeletala eller hjärt/kärlsjukdomar. Om ett problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarläggs och tolkas möjliga underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna dimensionerna i miljön, uppgiften och/eller personen. Kompletterande utredningar utförs vid behov. Sammanfattning av aktivitetsutförandet diskuteras med patienten och/eller närstående där det i samråd fastställs om problem föreligger. Behovet av fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder bedöms. Dokumentation av utredning sker i patientjournal. Mål Vad Målformulering då det är möjligt Hur Målet formuleras tillsammans med patienten och/eller
5 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 5 av Arbetsterapeuter Länsgruppen anhöriga/närstående i de aktiviteter som anges som problem. Dokumentation av målformulering sker i patientjournal. Patientens samverkan dokumenteras. Om inte samråd skett anges orsaken. Intervention Vad Kompensatorisk modell och modell för aktivitetsträning kan användas. Hur Modell för kompensation: Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra i den fysiska och /eller sociala miljön. Utprovning av hjälpmedel. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter. Modell för aktivitetsträning: Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Momenten tränas i syfte att klara aktivitetsutförande utan att bryta mot restriktionerna. Modellen innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. Klienten ges möjlighet att diskutera tänkbara strategier och sedan praktiskt utföra dessa på egen hand. Följande åtgärder görs utifrån ovanstående modeller. Interventioner utförs i syfte att klara aktivitetsutförande. Överflyttning tränas från säng, stol och toalett. Vid behov används förhöjningshjälpmedel. Vid uppresning ur säng instrueras patienten att flytta i sidled, ta stöd av armarna och föra benen över sängkanten. Patienten uppmanas att ej använda dävert. Första tiden sker uppresningen eventuellt med assistans; hjälp patienten att flytta benet över sängkanten och undvik abduktion av benet. Innan hemgång ska patienten klara uppresning självständigt alternativt med assistans från valfri sida. Vid uppresning från sittande till stående instrueras patienten att inte böja sig framåt, att sträcka ut det opererade benet samt att använda armstöd. Patienten ska vid behov sitta på en förhöjningsdyna/coxitdyna. Patienten får vid behov köpa dyna vid vårdtillfället. På/avklädning - av byxor, strumpor och skor utförs alltid sittande på hög stol. Undvik utåtrotation av det opererade benet. Vid på/avtagning av byxor instrueras patienten att börja klä det opererade benet och använda griptång. För att undvika utåtrotation av det opererade benet används griptång på utsidan av benet när byxan tas på/av. Vid påtagning av strumpa på det opererade benet instrueras patienten att använda strumppådragare. Griptång/skohorn används för att ta av strumpan. Vid på/avtagning av skor instrueras patienten att använda långt skohorn.
6 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 6 av Arbetsterapeuter Länsgruppen Personlig hygien - Vid daglig hygien bör patienten sitta på hög duschstol vid tvättställ eller stå med stöd. Tvättlapp kan med fördel användas för att undvika flexion av höften. Patienten instrueras i att inte rotera bålen för att nå. Vid dusch instrueras patienten att stå alternativt sitta på hög duschstol eller använda badkarsbräda. För att nå nedanför knäna används borste med långt skaft eller griptång med tvättlapp. För att torka fötterna används stort badlakan/griptång. Halkmatta rekommenderas. Toalettbesök - Patienten instrueras att använda toalettförhöjning med armstöd och att inte rotera bålen vid moment som att torka sig eller spola i toaletten. Resor - Instruera och informera patienten i rätt tillvägagångssätt vid i/uroch sittande i bil. Patienten ska sitta på passagerarsidan med bilstolen långt bak, ryggstödet bör vinklas bakåt och coxitdyna/förhöjningsdyna placeras på bilsätet Matlagning - Instruera och informera patienten att rollator kan användas i köksaktivitet för att kunna transportera föremål. Rollatorn kan även användas för att växla mellan sittande och stående aktivitet. Patienten uppmanas att flytta om i köksskåp för undvika flexion i höften. Använda griptång för att nå och undvika rotation av bålen. Träning i praktisk situation i kök om behov och tid finns. Bädda säng - Informera patienten om annat tillvägagångssätt; att lägga lakanet tvärs över sängen(vid dubbelsäng), griptång kan användas. Tvätt - Informera om lämpligt tillvägagångssätt, rekommendera patienten att ta hjälp första tiden eftersom aktiviteten medför många moment som innebär flexion/rotation av höft/bålen. Informera att griptång kan användas för att plocka i/ur tvättmaskin, tvättkorg placeras på en hög pall samt att undvika rotation av bålen när tvätten hängs. Inköp - Rekommendera patienten att ta hjälp med inköp första tiden. Informera om att varor kan beställas i närliggande butik. Efter en tid kan rollator användas för att transportera varor. Städning - Om patienten har önskemål om att kunna städa själv informera och instruera om ett lämpligt tillvägagångssätt. Om patienten är i behov av kompenserande hjälpmedel ges information om hur dessa kan köpas alternativt få dem utprovade i hemmet, enligt skriftlig patientinformation. Dokumentation av interventioner sker i patientjournal. Utvärdering Utvärdering av genomförda åtgärder innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse, kvarstående behov, vidare planerade åtgärder och rekommendation. Vad Utvärdering görs om möjligt tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående utifrån de mål som tidigare angivits. I sjukhusmiljö med tillgång till hjälpmedel och öppna ytor klarar ofta patient med halvplastik överflyttningar, förflyttningar och övrig personlig vård på ett säkert sätt och enligt regim. Eftersom vårdtiden ibland kan vara kort
7 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 7 av Arbetsterapeuter Länsgruppen behöver en del patienter fortsatta insatser av arbetsterapeut inom primärvård eller kommun för att öka sin aktivitetsförmåga i hemmiljön. Hur Utvärdering av uppsatta aktivitetsmål görs i form av intervju/bedömning för att se om aktivitetsförmågan förbättrats. Samverkan Rapportering i vårdkedjan. Vad Hur Överrapportering till DAT och KAT sker så tidigt som möjligt under rehabiliteringsperioden. Det görs för att kunna bedöma och eventuellt åtgärda fallrisker i hemmet. Vi behov görs anpassning i den fysiska miljön genom bostadsanpassning eller utprovning av hjälpmedel i hemmet. Slutlig rapportering till DAT och KAT för aktivitetsuppföljning i boendet görs i samband med utskrivning om behov finns. Samverkan sker efter samråd med patienten och/eller anhöriga/närstående. Rapportering kan ske muntligt och/eller skriftligt till arbetsterapeut vid behov av ytterligare åtgärder. Evidens, nationella riktlinjer etc. I syfte att få bästa möjliga bevis för åtgärderna beskrivna i dokumentet har evidens sökts i vetenskapliga artiklar och facklitteratur samt skriftlig och beprövad erfarenhet nationellt inom arbetsterapi ortopedi. Dokumentet baseras på SOSFS 2005:2 Referenser Fisher, A.G. (997a). An expanded rehabilitative model of practice. In A.G. Fisher, Assessment of Motor and Process Skills (2 nd ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (2006 c). Assessment of Motor and Process Skills Vol.2: user manual (6 th.ed.). Fort Collins, CO: Three Star Press. Fisher, A.G. (998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. American Journal of Occupational Therapy 52, Fugl-Meyer, A.R., Bränholm, I-B., & Fugl-Meyer, K.S. (99). Hapiness and domain-specific life satisfaction in adult northen Swedes. Clinical Rehabilitation. 5: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. (992) Globalt Företagstryck AB.
8 Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine 8 av Arbetsterapeuter Länsgruppen Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: en model för ett profesionellt resonemang som främjar bästa praxis I arbetsterapi.(fou rapport 2007) [ A model for professional resoning that promotes best practice in occupational therapy]. Nacka, Sweden : Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Kielhofner, G. ( 2009). Conceptual Foundations of Occupational Therapy (4nd ed.). Philadelphia: F.A. Davis. Lindgren, U., & Svensson, O. (2007).. Liber, AB Stockholm Olsson, B-L., & Tervald, B. (989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi. Pedretti, L-W. (996). Occupational Therapy Practice Skills for Physical Dysfunctions. Mosby-Yearbook, Inc. Socialstyrelsen (2007). God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB, Bohus. Törnquist, K., & Sonn, U. (200). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundets Sveriges Arbetsterapeuter.
ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin
Läs merTOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 11 ARBETSTERAPIPROGRAM TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK BAKRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Läs merRutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM LUMBAGO ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin av 10
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM DISKBRÅCK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS
Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby består av enhetschef, 19 arbetsterapeuter
Läs merArbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra
Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms
Läs merGenerellt arbetsterapiprogram
Arbetsdokument Arbetsdokument Sida 1 (9) Generellt arbetsterapiprogram Arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus består av enhetschef, 16 arbetsterapeuter och ett arbetsterapibiträde och ingår i division närsjukvård,
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå
Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, intervention och utvärdering
Läs mer1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård
Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten
Läs merInformation till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Fredrik Röding Öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef Ortopedi Datum 20090601 Information till patient med bakre höftprotesluxation - höften har hoppat ur läge När Din höftled
Läs merArbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9
Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Inledning
Läs merInformation av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled
Sjukgymnast & arbetsterapeut tjänstgörande vid Ortopedklinken NLL Ansvarig för uppdatering; Kristina Larsson, Birgitta Frohm Godkänd av Anders Sundelin/Verksamhetschef Ortopedi Uppdaterad 2007-06-20 Information
Läs merPatientinformation om Din operation efter höftfraktur
Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.
Läs merGenerellt arbetsterapiprogram Kompetenscentrum rehabilitering, Sunderby Sjukhus
Informerande dokument Beskrivning Sida 1 (5) Generellt arbetsterapiprogram Kompetenscentrum rehabilitering, Sunderby Sjukhus Inom Kompentenscentrum rehabilitering, Sunderby sjukhus arbetar 10 arbetsterapeuter
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT
Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram
Läs merInformation till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur
Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...
Läs merArbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Läs merArbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten
Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (7) ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Sida 2 (7) Inledning Detta arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden.
Läs merFSAs kvalitetsutmärkelse 2009
FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Arbetsterapienheten, Sunderby Sjukhus, Luleå Självskattning av kvalitetsindikatorer och bilagor Innehåll FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Sid 3 Skattning av FSAs kvalitetsindikatorer
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM PSORIASISARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM PSORIASISARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Sida 2 (8) Inledning Detta arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden.
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version
Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM
Läs merArbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting
Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram
Läs merInformation till dig som har opererats för höftfraktur
Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...
Läs merArbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap
KURSPLAN Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng Occupational Therapy: Application in Practice 1 Grundnivå, A0035H Version Kursplan gäller: Vår 2019 Lp 3 - Tillsvidare Kursplanen
Läs merKursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.
Medicinska fakulteten ATPB15, Arbetsterapi: Teori, modeller och metoder, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Theory, Models and Methods, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merInformation till dig som har opererats för höftfraktur
Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...
Läs merKurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5
Läs merHöftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.
Läs merKommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker
Kommunrehab 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster 5 Arbetsterapeuter 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör 2 Hjälpmedelstekniker Yrkesbeskrivning Leg. Arbetsterapeut: Rehabassistent: Aktivitetsbedömning/
Läs merInformation till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur
Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...
Läs merSahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning
Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen
Läs merHöftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes
Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.
Läs merATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merInformation till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur
Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...
Läs mer1. Rutin för utprovning av hjälpmedel
- 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning
Läs merINTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI
INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merPatientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av
Läs merHÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION
HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION Inläggningsdatum: kl. Måldatum hemgång: INFÖR OPERATIONEN Inför din planerade operation kommer du på ett eller två besök hos planeringssköterska eller läkare för samtal,
Läs merInledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.
Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med
Läs merPATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION
PATIENTINFORMATION VID HÖFTPROTESOPERATION (Bakre snitt) 2013-07-16 1 Information vid planerad höftprotesoperation Vid operationen ersätts den sjuka leden med en protes som består av en metallkula med
Läs merMANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare
MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med
Läs merInformation om rehabilitering och hjälpmedel
Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer
Läs merProgram för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs mer1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
Läs merInstruktion. Användning av personlyftar och lyftselar i Norrköpings kommun. Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet Godkänd och fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Personlyftar Lyftselar Diarienummer: VON F2017/00305 003 Giltig fr.o.m.
Läs merInformation till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Lars Lundmark. öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef ortopedi Datum : 090601 Information till Dig som ska få en höftledsprotes Den friska höftleden Höftleden består av en
Läs merDokumentnamn Arbetsterapiprogram för personer med benamputation i Dalarna. Godkänd av. Fastställt av. Specialitetsgrupp Arbetsterapi
Dokumentnamn Arbetsterapiprogram för personer med benamputation i Dalarna Framtagen av/reviderad av Nätverksgruppen för arbetsterapi i Dalarna vid benamputationer 2017-02-09 Specialiserad vård: Eva Agrell
Läs merTräning efter lårbensamputation
Träning efter lårbensamputation Efter benamputation Under den första tiden på sjukhuset får du hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut eller avdelningspersonal att förflytta dig till en rullstol.
Läs merKotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi
Kotkompression Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information Kotkompression (= kotfraktur) innebär att en eller flera ryggkotor har tryckts ihop. Kroppslängden påverkas då så att man blir kortare. En
Läs merATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merPatientinformation vid höftprotesoperation
150101 Arbetsterapeut och Sjukgymnast tjänstgörande vid Kirurg /Ortopedkliniken, Skellefteå lasarett Faktagranskad av Niklas Werkmäster, medicinskt ansvarig läkare, Ortopedi, Skellefteå Lasarett.. Patientinformation
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och
Läs merHöftledsplastik - arbetsterapiinsatser pre- och postoperativt
Vårdprogram 1(7) Höftledsplastik arbetsterapiinsatser pre- och Division Hälsa, habilitering och rehabilitering (HHR) Torsby sjukhus Utgåva: 1 Godkänd av: Eva Stjernström Divisionschef HHR Karin Lundin
Läs merKriterier för omvårdnadshjälpmedel
Bilaga 4 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län 2003-05-20 Reviderad av MAR-nätverket 2016-09-20 Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel.
Läs merInformation till Dig som ska få en höftledsprotes. Den friska höftleden
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Lars Lundmark. öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef ortopedi Datum : 120426 Information till Dig som ska få en höftledsprotes Den friska höftleden Höftleden består av en
Läs merBedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet
Läs merFast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi
Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi Anki Skarin leg. sjukgymnast, MSc Ortopedidagen 2017.10.10 Framgångsfaktorer före operationen Väl förberedd patient! - Förståelse och positiv inställning
Läs merAtt leva med hjärtsvikt
Eva Ruberg Leg. Arbetsterapeut 2009-10-15 Arbetsterapi Occupational Therapy Occupation - an activity in which one engages Arbetsterapiprogram för hjärtsviktspatienter: Gemensamt synsätt från vetenskap
Läs merAtt systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet
Att systematisera klinisk erfarenhet Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet Kunskapsbaserad praxis Bästa vetenskapliga bevis Klinisk expertis Patientens/brukarens värdering 2 Kunskapsbaserad praxis
Läs merKvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI
Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy, antagen av fullmäktige 2010, uppdaterad 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson På omslaget: Linda Gustafsson,
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merStroke - arbetsterapi
2017-03-28 31421 1 (9) Sammanfattning Detta dokument riktar sig främst till arbetsterapeuter på neuro- och rehabiliteringskliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), Borås och syftar till att kvalitetssäkra
Läs merArbetsterapiprogram Stroke
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (16) Arbetsterapiprogram Stroke Inledning Detta specifika arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträde som arbetar på strokeenheten
Läs merSpisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-98069 Fastställandedatum: 2016-06-09 Giltigt t.o.m.: 2017-06-09 Upprättare: Caroline E Holmsten Fastställare: Anna Gustavsson Höftfraktur, Fysioterapi
Läs merInformation om energibesparande tekniker i vardagsaktiviteter
Information om energibesparande tekniker i vardagsaktiviteter Vad gör arbetsterapeuten? Arbetsterapeuten kan hjälpa till att ge dig tips och råd angående energibesparande tekniker i olika aktiviteter.
Läs merKriterier för omvårdnadshjälpmedel
Bilaga 4 2003-05-20 Rev 2016-09-20 Rev 2018-09-20 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel. Omvårdnadshjälpmedel
Läs merKan utföra. Anledning till att arbetsuppgifter ej kan utföras (Personliga förutsättningar och/eller arbetsmiljöproblematik) Frekvens (MF-F-SF)
1 Namn Personnummer Förvaltning Yrke Arbetsplats Datum för bedömning Specificera arbetsuppgifterna i ordinarie befattning och uppskatta frekvensen av dessa genom att ange MF (mycket förekommande), F (förekommande)
Läs merInformation till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet
Läs merArbetsterapi för personer med kronisk sjukdom
Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag
Läs merADL - INDEX enligt Sunnaas
ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan
Läs merUtfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.
RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt
Läs merInformation inför operation höftprotes
Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet
Läs merAktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp
Christina Olsson Sida 1/7 Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp VFU Examinationsuppgift 2 Inledning Under VFU har jag varit dels med två distriktsarbetsterapeuter i kommunal verksamhet dagrehabilitering,
Läs merFörskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer
Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Anette Forsberg, Region Örebro län Carin Fredriksson, Örebro Universitet Marie Holmefur, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson,
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merHälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS
2017-09-11 33699 1 (5) Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS Sammanfattning Rutinen beskriver akut omhändertagande, uppföljning och rehabilitering av såväl kirurgiskt som
Läs merInformation till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund bitr öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20120426 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet
Läs merKalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)
Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med
Läs merBEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK
Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk
Läs merEnhetsplan arbetsterapienheten
Styrande måldokument Plan Sida 1 (9) Enhetsplan 2018-2019 Verksamheter Arbetsterapienheten vid Sunderby sjukhus ingår i dagsläget i division närsjukvård Luleå/Boden, centrum för paramedicin/medicinsk dokumentation.
Läs merFysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus
Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus Ulrika Cederberg Leg. Fysioterapeut Innehåll Viktiga faser för patienten knä och höft Inskrivningstillfället knä och höft Operationsdagen
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merFÖRSLAG PÅ ENERGIBESPARANDE METODER VID PERSONLIG VÅRD
Bilaga 3 a FÖRSLAG PÅ ENERGIBESPARANDE METODER VID PERSONLIG VÅRD Om du har syrgas, använd den även när du badar och duschar. Om det är möjligt sitt ner när du duschar. Sitt ner på hög pall/rollator framför
Läs merHändelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:
Datum: 2016-11-21 Händelseanalys Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt September 2015 Analysledare: Ortopedi Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning För att förbättra patientsäkerheten
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merKurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5
Läs merFörebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN
Handlingsplan Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på Medicinkliniken
Läs merKROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL
KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL 09 06 09 06 03 HUVUDSKYDD Huvudskydd. Här ingår t.ex. hjälmar. Person med kroppsstukturavvikelse, beteendeproblematik och/eller funktionsnedsättning som medför att person ofta
Läs merINSTRUKTION - ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal
Läs merKotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26
Kotfraktur Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping Innehåll Vad innebär korsettbehandling?... 3 Vad görs vid en operation?...3 Förväntat resultat...4 Smärtlindring...4 På avdelningen...4
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs mer