Instrument från FSAs förlag

Transkript

1 Instrument från FSAs förlag information och värdering

2 Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer en kort beskrivning av de åtta instrument som kan köpas via förbundet. Bedömning av Delaktighet i Aktivitet (BDA) version 1.1. (2010) av Lena Haglund Bedömning av Delaktighet i Aktivitet är en översättning och bearbetning av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale av Deshpande S, Kielhofner G, Henriksson C, Haglund L, Olsen L, Forsyth K. (2005). Instrumentet bygger på Model of Human Occupation (MoHO) (Kielhofner, 2008) och har sitt ursprung i Occupational Case Analysis Interview and Rating Scale (OCAIRS) som publicerades första gången Den svenska versionen av OCAIRSS utkom Model of Human Occupation fanns i en första version 1980 och har genomgått ett flertal revideringar, den senaste versionen presenterades Eftersom modellen reviderats ett flertal gånger så fanns det behov av att även revidera OCAIRS. BDA är ett undersökningsinstrument som ger en bild av personens egen uppfattning om sin delaktighet och förmåga att klara de dagliga aktiviteterna. Det är ett semistrukturerat instrument som omfattar insamling av data via intervju och bedömning samt en sammanfattande analys och kan vara ett viktigt beslutsstöd i det dagliga arbetet för arbetsterapeuter. Instrumentet säljs med tillhörande formulär som får uppkopieras för personligt bruk. Min Mening (2000) NY VERSION KOMMER HÖSTEN 2011 av Eva Marie Hellsvik Min Mening är en svensk översättning av instrumentet Occupational Self Assessment (OSA) av K Baron, G Kielhofner, V Goldhammer och J Wolenski (1998). Min Mening är ett självskattningsinstrument med fokus på aktivitetsförmåga, fysisk och social miljö, värderingar och prioriteringar för bedömning av klienter och mätning av behandlingsresultat, baserat på the Model of Human Occupation (MoHO) (Kielhofner 1995). Min Mening är utformat för att ge klienter möjligheter att uttrycka sin egen uppfattning om sin aktivitetsförmåga och miljöns inflytande på de dagliga aktiviteterna. Min Mening har därför utformats som en klientcentrerad bedömning. Instrumentet säljs som manual med tillhörande självskattningsformulär (100 st). Formulär säljs även separat om 100 st. ADLtaxonomin (2001) FINNS I NYTRYCK 2011 av Kristina Törnquist och Ulla Sonn (inga ändringar i innehållet) ADLTaxonomin är ett instrument som kan användas för att beskriva en persons aktivitetsförmåga. Instrumentet är uppdaterat från tidigare utgåva och innehåller en utförlig beskrivning av taxonomin. En nyhet är att författarna utvecklat en barn och synversion som kompletterar orginalversionen. ADLTaxonomin används inom många olika områden till exempel inom äldreomsorg, Försäkringskassa, barn och ungdomshabilitering samt för personer med olika funktionshinder. Instrumentet säljs med tillhörande ADLformulär av original, barn och synversionen. Formulären får uppkopieras för personligt bruk. ADLtaxonomin finns också att köpa som webblösning. För mer info kontakta Kerstin Hjort, FSA, på kerstin.hjort@liv.se eller mobil:

3 Dialog om arbetsförmåga (DOA), version 4 (2010) av Eva Norrby och Iréne Linddahl NU INKL. CDSKIVA MED FORMULÄREN Instrumentet DOA är ett stort stöd för klient och arbetsterapeut i utredning och arbetsrehabilitering av klientens arbetsförmåga. Målgruppen är personer i arbetsför ålder. DOA fokuserar på delaktighet genom klientens egen skattning av sin arbetsförmåga samt dialog med arbetsterapeut om resultatet av skattningen. Vid upprepad skattning kan förändringar av klientens arbetsförmåga avläsas i relation till de mål som formulerats i handlingsplanen. I denna nya version av DOA har de teoretiska avsnitten uppdaterats. Ett antal justeringar i formulären har även gjorts. Dessutom innehåller denna version en CDskiva med ifyllbara formulär i pdfformat. Instrumentet säljs med tillhörande formulär som får uppkopieras för personligt bruk i din verksamhet. Instrumentet finns även i en engelsk version: Dialogue about Working Ability (DWA). Catherine Bergego Scale (CBS) (2005) av Kersti Samuelsson CBS innehåller en introduktion och manual till instrumentet som är en svensk översättning från originalet som är utvecklat i Frankrike (1995). Målgrupp för instrumentet är arbetsterapeuter som arbetar inom strokerehabilitering. Att bedöma förekomsten och graden av neglekt i personens dagliga liv kan vara mycket svårt eftersom nedsatt insikt är relativt vanligt förekommande och i mer traditionella test situationer kommer inte alltid svårigheterna fram. CBS har utvecklats för att göra bedömningen i vardagliga aktiviteter och i naturliga situationer och inte i en standardiserad miljö eller situation. Instrumentet är ett utmärkt komplement till de mer standardiserade metoder som finns oftast då i form av papperpenna uppgifter. Det är även värdefullt att få ett underlag för en diskussion med patienten och närstående hur de uppfattar problemen. Instrumentet säljs med tillhörande formulär som får uppkopieras för personligt bruk. Bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS), version 3 (2005) av Helena Hemminggsson, S Egilson, O Hoffman och G Kielhofner BAS är ett svenskt bedömningsinstrument utvecklat för att användas inom området skola. BAS har sin teoretiska grund i Model of Human Occupation (MoHO). Internationellt sett är området skola ett av de största arbetsområdena för arbetsterapeuter. Som en följd av detta, har vidareutvecklingen av BAS skett i samarbete med O Hoffman och G Kielhofner vid University of Chicago, Illinois, USA samt S Egilson från Akureyri universitet, Island. BAS är utvecklat för att bedöma i vilken grad föresättningarna i skolmiljön överensstämmer med förutsättningar hos en elev med funktionshinder i syfte att underlätta planeringen av arbetsterapeutiska insatser i skolan. Det är i första hand utvecklat för elever med rörelsehinder men kan även vara relevant och användas för elever med andra funktionshinder. BAS är en klientcentrerad bedömning som är avsedd för elever från ungefär 10 år och uppåt. Instrumentet säljs med tillhörande formulär (10 ex). Formulären får uppkopieras för personligt bruk. Instrumentet finns även i en engelsk version: School setting interview (SSI, version 3.0) (2005) samt i spansk översättning: Entrevista del ambiente escolar (2010)

4 Att finna nya vägar ett evidensbaserat hälsoutbildningsprogram för personer med åldersförändringar i gula fläcken. Handledning och instrument (2006) av Synneve Dahlin Ivanoff Att finna nya vägar ett evidensbaserat hälsoutbildningsprogram för personer med åldersförändringar i gula fläcken kan ses som ett arbetsterapiprogram för nämnda grupp. Hälsoutbildningsprogrammet är ett värdefullt tillskott för arbetsterapeuter som arbetar inom området. Det är i första hand utvecklat för att bedrivas i primärvård alternativt kommun av arbetsterapeut i samverkan med Syncentral. Programmet kan också användas av andra professioner som arbetar med denna patientgrupp. Den teoretiska modellen och de olika stegen i genomförandet av programmet (bedömning och intervention) beskrivs i skriften. Instrumentet Upplevd säkerhet i vardaglig aktivitet ingår med manual och formulär. Instrumentet säljs med tillhörande formulär som får uppkopieras för personligt bruk. Instrumentet finns även i en engelsk version Finding New Ways an evidence based health education programme for elderly persons with agerelated macular degeneration. Manual and instrument (2006). COPM Canadian Occupational Performance Measure, FINNS I NYTRYCK :e svenska upplagan (2006), FSA (inga ändringar i innehållet) Skriften är en svensk översättning av originalet Canadian Occupational Performance Measure (COPM), fourth edition 2005, av M Law, S Baptiste, A Carswell, MA McColl, H Polatajko och N Pollock. Denna nya version innehåller en mer omfattande manual än tidigare version från 1999, med aktuell forskning och litteratur. Manualen har utvecklats med teoretiska avsnitt samt fallbeskrivningar. COPM är ett individanpassat mätinstrument utformat i syfte att användas av arbetsterapeuter för att upptäcka förändringar i en patients uppfattning om sin förmåga vid utförande av olika aktiviteter över tid. COPM är utformat för att mäta förändringar i den egna uppfattning om förmågan att utföra aktiviteter hos patienter med olika slag av aktivitetsbegränsningar och på alla utvecklingsnivåer. Instrumentet tar sina utgångspunkter från Canadian Model of Occupational Performance (CMOP), en modell som kännetecknas framför allt av stark koppling till praxis och med särskilt fokus på patientens aktiva medverkan i den arbetsterapeutiska processen. Vidare sätter modellen in arbetsterapi i ett samhällsperspektiv, vilket stämmer väl överens med aktuell utveckling inom svensk arbetsterapi. Instrumentet säljs som manual med tillhörande skattningskort samt 100 st bedömningsformulär. Formulären säljs även separat om 100 st formulär (formulären får ej uppkopieras).

5 En värdering av instrument som säljs från FSAs förlag Arbetet har genomförts av Lena Haglund, leg. arbetsterapeut & docent, vid Linköpings universitet samt ordförande för Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, i samråd med författarna till de olika instrumenten. Introduktion Idag finns många bedömningsinstrument som arbetsterapeuter kan använda i sitt dagliga arbete. I boken Measuring Occupational Performance från 2005 granskar Law, Baum och Dunn instrument som de återfunnit i arbetsterapilitteratur. För att underlätta val av vilket instrument man kan använda i olika situationer, har dessa granskats utifrån användbarhet såsom Polit och Beck beskriver begreppet i boken Essentials of Nursing Research från De anger att begreppet användbarhet ska studeras ur följande tre perspektiv; instrumentets kliniska relevans, dess vetenskapliga kvalitet och dess implementeringspotential. Med klinisk relevans avses om instrumentet stödjer arbetsterapeuten att lösa problem i vardagens arbete, om det hjälper arbetsterapeuten att fatta beslut vid observation och val av intervention. Med andra ord om instrumentet har sin grund i ett teoretiskt resonemang som återfinns i praktiken. Ett instruments vetenskapliga kvalitet fastställs genom att granska dess reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (giltighet) och dess värde vid tillämpning i nya miljöer. Genom att granska instrumentets kliniska relevans och vetenskapliga kvalitet kan arbetsterapeuten bedöma dess implementeringspotential. Kan instrumenten överföras till den egna verksamheten? Är den egna klientgruppen tillräckligt lik den som instrumentet är utveckla för? Är instrumentets teoretisk grund tillämpbar i den egna verksamheten? Vidare måste man ställa frågor kring personalgruppens vilja att införa ett nytt bedömningsinstrument och om man har tillräcklig kunskap och resurser för att tillämpa det i termer av tid, material och lokaler. Till sist bör arbetsterapeuten pröva om införandet av instrument är kostnadseffektivt. Är nyttan av bedömningsinstrumentet exempelvis högre än kostnaderna och riskerna med bedömningen? Tillförs verksamheten en ny bedömningsmetod som är bättre än de som används idag vid verksamheten? Tillför bedömning något nytt som verksamheten och klienten har nytta av? Utifrån ovanstående resonemang har vissa granskningskriterier identifieras och de åtta instrumenten som säljs från FSAs förlag granskats. I de fall där instrumentet är en översättning har granskningen gjorts utifrån den svenska versionen av instrumentet. Se tabell på nästa sida.