ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT"

Transkript

1 ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT JULI 2014 Catharina Linderoth Erik Mattson Anne-Lie Johansson Ulrika Müssener Heléne Thomsson Elsy Söderberg (projektledare) 1

2 Innehållsförteckning FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 INSATSER SOM SKETT FÖR ATT RESULTATEN SKA KOMMA TILL PRAKTISK ANVÄNDNING... 6 Organisationsnivå... 6 Professionella stödpersoner... 6 Stödinsatser enligt the Strengths Model... 7 DESIGN... 8 Enkätfrågor... 8 Organisationsnivån... 8 Individnivån... 9 Statistisk analys av datamaterialet... 9 RESULTAT Studiegruppen uppföljning efter sex månader Bakgrundsfaktorer i studie- och kontrollgrupp Sjukdomar och hälsoproblem Arbetsförmåga i förhållande till fysiska och psykiska krav som arbetet ställer Utbildning och arbetsmarknadssituation Personliga resurser och engagemang i arbetet Betydelsen av arbetsrelaterade faktorer De individrelaterade fördelarna med stödinsatsen Livskvalitet Ekonomiskt perspektiv på stödinsatserna Erfarenheter av att vara sjukskriven Arbetsgivarnas uppfattning om den prövade metoden Kunskapsförmedling SLUTKOMMENTARER Metoddiskussion Referenser

3 Juli 2014 Att ta tillbaka förmåga - trots begränsning Rapporten kan laddas ner från Linköpings Universitet där den ligger under 3

4 FÖRORD Den som är sjukskriven riskerar att tappa sin handlingsförmåga och är samtidigt i behov av arbetsplatsens stöd för att känna sig motiverad att delta i sin egen rehabilitering. I the Strengths Model är den egna medverkan i rehabiliteringsprocessen A och O. I syfte att pröva denna arbetsmetod genomfördes stödinsatser till sjukskrivna som arbetar i följande yrkesgrupper; service- och omsorg och process- maskinoperatörsarbete i tre kommuner i Östergötlands län. Målgrupp är även berörda chefer på respektive arbetsplats. Resultaten visar en positiv effekt på möjligheten att må bra av att sköta sina dagliga sysslor och på livskvaliteten, jämfört med vid starten av insatsen. Dialogen med arbetsgivare bidrog till att uppmärksamma fokusförskjutningen; från diagnos och nedsatt arbetsförmåga till resurser och styrkor. Resultaten kan användas för att underlätta återgång till arbete för sjukskrivna. I denna rapport förmedlar vi de viktigaste resultaten om den prövade metoden. Projektet kommer även att presenteras i ett kapitel i en antologi med titeln Den relativa arbetsförmågan teoretiska och praktiska perspektiv, som kommer ut i början av hösten 2014 samt vid AFA:s konferens Gilla Jobbet, den 23 oktober Vår ambition är att kunskapen ska komma till användning i flera sammanhang. Först och främst vill vi rikta ett varmt tack till alla deltagare i projektet. Ett stort tack till berörda chefer och HR personal för värdefull dialog om projektets metod. Vi vill även rikta ett varmt tack till organisationer som visat intresse för projektet såsom universitetets innovationskontor och fackliga parter. Projektet (dnr ) är finansierat av AFA Försäkring inom FoU-programmet Arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting och vi vill framföra vårt tack till AFA Försäkring. Elsy Söderberg Projektledare 4

5 SAMMANFATTNING Arbetsgivaren har en viktig funktion att fylla i varje rehabiliteringsprocess. Den som är sjukskriven riskerar att tappa sin handlingsförmåga och är samtidigt i behov av arbetsplatsens stöd för att känna sig motiverad att delta i sin egen rehabilitering. I the Strengths Model är den egna medverkan i rehabiliteringsprocessen A och O. Syfte I syfte att pröva denna arbetsmetod genomfördes stödinsatser till sjukskrivna som arbetar i följande yrkesgrupper; service- och omsorg och process- maskinoperatörsarbete. Målgrupp är även berörda chefer på respektive arbetsplats. Genomförande I den första delen av studien besvarade studiepopulationen en första enkät med frågor om hälsa, arbetsförmåga, livskvalitet och betydelsen av arbetsrelaterade faktorer. Två professionella har arbetat med stödinsatser till sjukskrivna. I personliga möten fokuseras på ambitioner, resurser och styrkor. Handlingsplaner upprättas följt av insatser inom ett brett område såsom stödsamtal, fysisk träning, strukturera vardagen och stöd för att pröva nya arbetsuppgifter. I den andra delen av studien, när arbetsmetoden prövats i sex månader, deltog chefer och HR personal på berörda arbetsplatser i intervjuer, samtal och seminarier om hur stödet till den som åter ska börja arbeta kan utformas. I den tredje delen av studien besvarade studiepopulationen en sista enkät efter cirka ett år. Resultat Studien visar en positiv effekt på möjligheten att må bra av att sköta sina dagliga sysslor och på livskvaliteten, jämfört med vid starten av insatsen. Dialogen med arbetsgivare bidrog till att uppmärksamma fokusförskjutningen; från diagnos och nedsatt arbetsförmåga till resurser och styrkor. Resultaten kan användas för att underlätta återgång till arbete för sjukskrivna. En vägledning i användandet av the Strengths Model har utformats i dialog med berörda arbetsplatser. Resultaten har förmedlats vid seminarier och i publikationer. Nyckelord: hälsofrämjande arbetsplatser, stödinsatser, Case Management, the Strengths Model 5

6 INLEDNING I denna rapport presenteras uppnådda resultat enligt syftet med projektansökan (dnr ); att kunskapen om metoden, the Strengths Model, utvärderas och dokumenteras, att öka deltagande i arbetslivet efter interventionen, att företrädare för arbetsgivare är delaktiga i utvecklingen samt att kunskapen ökar för att ta tillvara den enskildes arbetsförmåga ur dennes perspektiv Projektet har sina lokaler i Hälsans Hus, Institutionen för Medicin och Hälsa vid Linköpings Universitet samt mottagningsrum hos avtalad företagshälsovård i centrala delarna av Linköping t o m Den senare har använts för även för möten med de personer som deltog i stödinsatser. Tre disputerade forskare, två professionella (stödpersoner) som arbetat med stödinsatser samt en statistiker har varit verksamma i projektet. INSATSER SOM SKETT FÖR ATT RESULTATEN SKA KOMMA TILL PRAKTISK ANVÄNDNING Organisationsnivå Enligt projektplanen är målgruppen inte endast personer som är sjukskrivna och i behov av stöd utan också berörda chefer, som har ansvar för t.ex. den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Vid projektstarten genomfördes ett antal informationsinsatser till presumtiva arbetsgivare enskilt och vid olika arbetsgivareträffar. Även fackliga ombudsmän informerades om projektet och visade intresse för att stödja kontakten med t.ex. kommuner och landsting. Efter att ha fått information om projektet fattade respektive arbetsgivare beslut om att delta; tre kommunala omsorgsverksamheter (två i södra Östergötland och en i västra länsdelen), tre arbetsgivare inom process- och verkstads och serviceverksamhet (1). Professionella stödpersoner När interventionsprojektet startade rekryterades två professionella (en sjukgymnast och en beteendevetare) för att arbeta med stödinsatserna. Dessa båda har utbildning och tidigare erfarenhet av att arbeta enligt the Strengths Model. Professionella som arbetar med stödinsatser benämns ofta koordinatorer eller case managers i vetenskapliga studier (2). Vi har valt att använda den svenska termen stödperson. I forskningen rekommenderas att maximala antalet ärenden inte bör vara för stort hos en och samma stödperson samt att det bör vara behovet av personlig kommunikation som avgör ärendemängden (2, 3). En stödperson arbetar med att bygga självkänsla och tilltro till möjligheten att åter arbeta och stödjer individens förmåga att förvärva och använda ny kunskap i t.ex. nya arbetssituationer. Fokus är på individens styrkor och resurser snarare än sjukdom och svaghet. Under inledningen av projektet besökte en av stödpersonerna professorerna Charles Rapp och Richard Goscha på Kansas University för att ta del av deras långvariga erfarenhet av att arbeta enligt the Strengths Model (3). Nedan sammanfattas de centrala momenten i stödinsatserna; kartläggning, handlingsplan, åtgärder samt uppföljningssamtal. 6

7 Stödinsatser enligt the Strengths Model Efter att det informerade samtycket tagits emot och eventuella frågor besvarats påbörjades den inledande kartläggningen. Denna sker med helhetsperspektiv på livsbetingelser, arbete och utbildning, tillgång till socialt stöd, hälsa och fritid, och ekonomisk situation. Frågor som rör t.ex. arbetsuppgifter bedöms i sin kontext, till arbetssituation och arbetsmiljö. På motsvarande sätt kartläggs livssituationen ur ett helhetsperspektiv och frågor om att vara ensamstående, ha omsorg om barn eller närstående eller frågor som rör familjesituationen (livssituationen) i stort tas upp. Frågor som avser svårigheter inom något av dessa områden och som påverkar helhetssituationen kommer sedan att ingå i kartläggningen. Det innebär att kartläggningen kan resultera i målsättningar, som inte specifikt är anknutet till det som traditionellt sett inkluderas i en kartläggning för att ta tillvara individens ambitioner i arbetslivet. Alla områden behöver inte vara relevanta i varje ärende. Samtidigt ska stödpersonen beakta individens mognadsprocess och det är hon/han som bestämmer takten. I nästa steg har handlingsplaner tagits fram. Detta arbete bygger på förmågor och möjligheter och vilka ambitioner hon/han har. Det kan noteras att problem, svagheter och misslyckanden inte är i fokus. I arbetet med att ta fram en handlingsplan struktureras information om individens målsättningar för återinträde i arbetslivet, hur målen ska uppnås, vilka åtgärder som är aktuella, tidsplan för insatserna etc. Det väsentliga är att individen får stöd för att - steg för steg - ta eget ansvar för sin handlingsplan och på sikt ansvara för planeringen och genomförande av handlingsplanen. Stödpersonen är, ur ett något förenklat perspektiv, den som träder in som tillfällig ställföreträdande kraft för individer, som tappat sin egen kraft under en kortare eller längre tids sjukskrivning. Men kraften ska tillbaka till personen ifråga. Utgångspunkten för åtgärderna är självbestämmande och delaktighet hos respektive person. Utformningen är därmed individuell och inte allmängiltig. De individuella åtgärder som förmedlats genom projektet finns inom följande huvudsakliga kategorier; - stödsamtal med fokus på styrkor - hjälp med remiss till sjukgymnast, psykolog, ergonom, viktväktarna, m.fl., - stöd för att ta nya kontakter, - göra studiebesök, - att börja med fysisk träning, - att strukturera planeringen av sitt dagliga liv, - samtal och vägledning inriktats på att ta fram ambitioner i arbetslivet, - stöd för omorientering och frivillig rörlighet Genom att öka deltagarnas kunskap om arbetsmarknaden till exempel genom arbetsplatsbesök och/eller arbetsträning har insatserna gjort möjligt för deltagare att sätta konkreta mål i syfte att bygga upp egna resurser visavi arbetslivet. Insatser har i detta avseende varit inriktade på stödjande samtal, mobilisering av självkänsla och konkret hjälp för att presentera sig genom ansökning etc. följt av direktkontakter mellan berörd chef och stödperson, som i detta avseende agerar som dörröppnare. För alla deltagare har det i samband med att deras deltagande i projektet upphör genomförts avslutningssamtal i syfte att värdera hur stödet upplevts vad gäller process och insatser. Av deras svar framgår att deltagarna anser sig ha fått hjälp med att hantera den situation de befinner sig i och att stödet gjort att man känt sig mer kapabel att ta fram sina ambitioner. 7

8 DESIGN Enkätfrågor En enkätutvärdering sker vid två tillfällen; den första inom 3-4 veckor efter att samtycke registrerats. Den sista enkätutvärderingen sker vid cirka 12 månader efter den första enkätundersökningen. Enkätdata registreras med de sjukskrivnas samtycke. All information behandlas konfidentiellt. Kodnyckeln förvaras hos ansvarig forskare. Inga resultat presenteras på individnivå. Genom att använda frågeformulär som prövats tidigare möjliggörs jämförelser med andra studier. Enkäten innehöll frågor om bakgrund; ålder, kön, högsta utbildning, anställning, civilstånd, hemmavarande barn samt frågor om tidigare arbetslöshet och sjukskrivning. För att undersöka arbetsoförmåga efterfrågades vilka sjukdomar man ansåg sig ha enligt egen åsikt och läkarens åsikt följt av hälsoproblem. Hälsa och arbetsförmåga liksom uppfattningen om nuvarande förmåga i förhållande till arbetets fysiska krav och psykiska krav undersöktes (4), samt om man tror sig kunna arbeta i nuvarande yrke om två år och om man känner sig optimistisk inför framtiden. Vidare användes ERI- och OC skalan, cooping- och motivationsfrågor, uppfattning om arbetsrelaterade problem följt av frågor om hur man uppfattar sin livskvalitet (5-9). Organisationsnivån I syfte att möjliggöra återkoppling till arbetsgivare, så att deras rehabiliteringsansvar inte blev åsidosatt besvarade deltagare i stödinsatserna (studiegruppen) även en mellanliggande enkät (enkät 2) sex månader efter att de haft sitt första möte med sin stödperson. Resultat på gruppnivå presenterades vid seminarier med arbetsgivare. Att genomföra interventionsprojekt som involverar arbetsplatser kräver ett engagerat stöd av berörda chefer och ett ständigt förankringsarbete av projektmedarbetare. Enligt planen för interventionsprojektet riktas insatsen inte endast mot personer som har behov av stöd utan också mot chefer. I syfte att stödja utveckling av den arbetslivsinriktade rehabilitering på berörda arbetsplatser och möjliggöra praktisk nytta av vunna erfarenheter har seminarier genomförts med representanter för berörda arbetsplatser. I september 2012 genomfördes det första seminariet, då arbetsmetod och förhållningssätt som tillämpas i the Strengths Model presenterades. Seminariet var en startpunkt för att ta fram det vägledningsmaterial som utformats i dialog med representanter för arbetsgivare. 8

9 Individnivån I figur 1 redovisas schema för urval, bortfall och enkätsvar i studien. 95 personer sjukfrånvarande minst 60 dagar från sin anställning, med en diagnos inom rörelseorganens sjukdomar och/eller med psykiska besvär samtyckte till att delta i forskningsprojektet I studiegruppen exkluderades 2 personer p.g.a sjukdom/avflyttning innan första mätningen. 41 personer deltar i studiegruppen 10 personer svarade inte på enkäten vid första mättillfället 83 personer svarade på baslinjeenkäten 41 personer i studiegruppen och 42 personer i kontrollgruppen 41 personer i studiegruppen fullföljde hela projekttiden 31 personer svarade inte på enkäten vid sista mättillfället 52 personer svarade på enkäten vid sista mättillfället Figur 1: Urval, bortfall och enkätsvar i studien Statistisk analys av datamaterialet Datamaterialet analyserades med deskriptiva statistiska metoder såsom medelvärde, median och spridnings mått. Vid jämförelse mellan grupper testades eventuella skillnader med chi tvåtest och t-test. Vid jämförelse över tid inom grupper testades eventuella skillnader med parat t- test och Wilcoxon. Samtliga test är gjorda på 5-procentsnivån, vilket innebär att sannolikheten är mindre än fem procent att skillnaden som finns mellan två grupper i det insamlade materialet inte existerar i verkligheten. För samtliga beräkningar har programvaran SPSS 20 använts. För att säkerställa generaliserbarhet i datamaterialet gjordes en bortfallsanalys. På så vis undersöktes om de som inte svarade skiljde sig från de som svarat. Analysen visade att de som besvarade enkäten var representativa för studiepopulationen avseende ålder och kön. Kön och ålder är de faktorer som i andra studier visat sig ha det starkaste sambandet med hälsa (10). De två olika enkäterna är tvärsnittsstudier, vilket innebär att de är jämförbara med varandra på 9

10 gruppnivå. På frågor där respondenterna har haft möjlighet att fylla i mer än ett svarsalternativ kan ingen total anges. För studiegruppen var svarsfrekvensen 97 procent och har minskat mellan första och sista enkättillfället (från 97 % till 60 %). För kontrollgruppen var svarsfrekvensen 86 procent och har minskat mellan första och sista enkättillfället (från 86 % till 52 %), vilket får betecknas som en förhållandevis god svarsfrekvens. Som ett exempel på den allmänna trenden att svarsfrekvensen minskar i enkätstudier kan nämnas en enkätundersökning från år 2012 då svarsfrekvensen var 62 procent och lägre än motsvarande enkätundersökning år 2004 då svarsfrekvensen var 72 procent (11). Det interna bortfallet, det vill säga bortfall för specifika frågor, redovisas inte för var och en av frågorna annat än i undantagsfall. Det interna bortfallet är i medeltal 6,5 procent vid första mättillfället (enkät 1) respektive 5,6 procent vid sista mättillfället (enkät 3). 10

11 Procent RESULTAT Redovisningen inleds med resultat från uppföljningen av studiegruppen när insatsen pågått i sex månader, följt av en redovisning av jämförelser mellan första och sista mättillfället för hela studiepopulationen. Därefter redovisas de individrelaterade fördelarna med stödinsatsen följt av ett ekonomiskt perspektiv på stödinsatsen. Avslutningsvis presenteras respondenternas erfarenhet av att vara sjukskriven följt av arbetsgivarnas uppfattning om den prövade arbetsmetoden. I resultatredovisningen presenteras i huvudsak signifikanta förändringar för studiepopulationen det vill säga de som deltagit i stödinsatser (studiegrupp) (n=41) och kontrollgrupp (n=42). Frågor som rör t.ex. hälsoproblem och arbetsrelaterade faktorer visade inga signifikanta skillnader men redovisas för att de ger en beskrivning av vilka problem eller faktorer som skattats som mest respektive minst betydelsefulla för möjligheten att arbeta. Studiegruppen uppföljning efter sex månader Efter sex månaders deltagande i stödinsatserna uppgav respondenterna i studiegruppen i signifikant större utsträckning att de under den senaste månaden ofta känt att de mått bra av sina dagliga sysslor (p<0.05), och att de ofta känt sig optimistiska inför framtiden (p<0.05) jämfört med första mättillfället (Figur 2) A1 A2 A1 A2 A1 A2 Ofta Sällan Aldrig Mått bra Varit pigg/företagsam Känt optimism Figur 2: Andel som under senaste månaden uppgav att de ofta, sällan respektive aldrig mår bra av dagliga sysslor, känner sig pigga och företagsamma respektive optimistiska inför framtiden vid första (A 1) och andra mättillfället (A 2) Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mättes på en barometerliknande skala från 0 till 100 där 100 anger högsta tänkbara hälsa och 0 anger sämsta tänkbara hälsa. Vid första mättillfället var medianvärdet 60 och vid andra mättillfället, 65. På frågan vilket poängtal skulle du ge din nuvarande arbetsförmåga? på en skala 0-10 var den medianvärdet 7.5 vid första mättillfället och 7 vid andra mättillfället. Skattningen av dessa variabler skiljer sig inte statistiskt signifikant mellan de både mättillfällena. 11

12 Procent EQ-5D är ett instrument för att beskriva och mäta hälsorelaterad livskvalitet. I formuläret klassificerar individen sitt hälsotillstånd i fem dimensioner; rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär, oro/nedstämdhet (12). En stor majoritet har problem med smärtor/besvär. Oro och nedstämdhet berör också många individer. Vid andra mättillfället värderade studiegruppen sina problem med oro/nedstämdhet signifikant lägre (p<0.05) jämfört med första mättillfället (Figur 3) A1 A2 Figur 3: Profil på studiegruppen (andel som rapporterar problem) vid första (A 1) respektive andra mättillfället (A 2.) Som tidigare nämnts är fokus i stödinsatser, enligt the Strengths Model, individens styrkor och resurser. Emellertid framkom vid den inledande kartläggningen att det hos några personer fanns behov av stöd för att bland annat få mera kunskap om sin sjukdom, att skriva överklagande på grund av avslag på sjukpenning samt att få stöd för att kunna ansöka om särskilt högriskskydd från Försäkringskassan och därmed befrias från karensdagen vid upprepade sjukdomsfall. Att dessa behov kunde identifieras tidigt i sjukskrivningsprocessen kan antas bidra till att problem och svårighet, som tidigare varit oupptäckta kunnat hanteras och att fokus kan läggas på ambitioner och målsättningar i arbetslivet. 12

13 Bakgrundsfaktorer i studie- och kontrollgrupp I baslinjeenkäten (enkät 1) efterfrågades bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, civilstånd, om det fanns hemmavarande barn. Med tanke på bakgrundsfaktorer förelåg inga statistiskt säkerställda skillnader mellan studie- och kontrollgrupp. Sjukdomar och hälsoproblem I enkäten efterfrågades vilka sjukdomar, skador eller besvär har du förnärvarande enligt egen och enligt läkarens åsikt?, följt av 14 sjukdomskategorier som kategoriserades enligt ICD 10 (13). I tabell 1 redovisas kategoriseringen av de dominerande diagnosgrupperna vid första och sista mättillfället. Mer än en tredjedel av respondenterna rapporterade förekomst av sjukdom från minst två ICD-kapitel vid båda mättillfällena. Vid så kallad samsjuklighet kan såväl diagnostik som behandling och rehabilitering och vad som bör ingå i handlingsplan för individen, vara mer komplicerad än vid en enda sjukdom. I forskningsstudier om samsjuklighet ingår ofta uppgifter om antalet olika sjukdomar (14). Detta har troligen mindre betydelse för utfallet än vad sjukdomarnas allvarlighetsgrad har. Tabell 1: Sjukdomar vid första mättillfället och sista mättillfället i studiegrupp och kontrollgrupp Studiegrupp Kontrollgrupp Sjukdomar vid första respektive sista mättillfället (n=41/26) Andel (n=42/26) Andel Rörelseorganens sjukdom 51/48 37/27 Psykiatriska sjukdomar 26/27 32/16 Övriga sjukdomar 43/50 46/42 Så kallad samsjuklighet 36/35 34/35 I enkäten efterfrågades om du har haft problem med något av följande under den senaste månaden?, följt av 35 påståenden. I figur 4 presenteras de problem som respondenterna i studiegruppen upplever ofta eller alltid vid första mättillfället följt av motsvarande andel vid sista mättillfället. Vid första mättillfället uppgav 53 procent i studiegruppen att de ofta eller alltid besväras av ständig trötthet, följt av ökat sömnbehov (44 %), trötthet som inte går att vila bort (40 %), uttömda batterier (40 %) och att vara lättstressad (32 %). Skattningen av dessa variabler sinsemellan skiljer sig inte statistiskt signifikant utan de får anses som lika betydelsefulla för upplevda hälsoproblem. Vid sista mättillfället uppgav närmare hälften i studiegruppen (46 %) att de ofta eller alltid känner en ständig trötthet (figur 4). 13

14 Lättstres sad Göra saker under tidspres s Dina "batteri er" är uttömda Ständigt trött Ökat sömnbe hov Lättstres sad Ens " batterier " är uttömda Känner trötthet som inte går att vila bort Ökat sömnbe hov Ständigt trött A B A B A B A B A B Figur 4: I figuren presenteras de problem som upplevdes ofta eller alltid i fallande ordning och andelen av studiegruppen som upplever dessa vid första (A) respektive sista mättillfället (B). I figur 5 presenteras de problem som respondenterna i kontrollgruppen uppgav att de upplever ofta eller alltid vid första mättillfället följt av den andel som rapporterades vid sista mättillfället. Vid första mättillfället uppgav 54 procent i kontrollgruppen att de ofta eller alltid besväras av ökat sömnbehov, följt av ständig trötthet (50 %), att batterierna är uttömda (49 %), att göra saker under tidspress (45 %) och att känna sig lättstressad (45 %). Skattningen av dessa variabler sinsemellan skiljer sig inte statistiskt signifikant, utan de får anses som lika betydelsefull för upplevda hälsoproblem. Vid sista mättillfället uppgav närmare hälften (42 %) att de ofta eller alltid känner en ständig trötthet följt av problem med att göra saker under tidspress (40 %) (figur 5). A B A B A B A B A B Figur 5: I figuren presenteras de mest frekvent skattade problemen i fallande ordning och andelen av kontrollgruppen som upplever detta vid ofta eller alltid första (A) respektive sista mättillfället (B). 14

15 Procent Arbetsförmåga i förhållande till fysiska och psykiska krav som arbetet ställer Svaren på frågan hur bedömer du din nuvarande arbetsförmåga i förhållande till de fysiska krav arbetet ställer? redovisas i figur 6. Vid båda mättillfällena uppgav mer än hälften i studiegruppen, 58 respektive 56 procent, att den fysiska arbetsförmågan var god. Betydligt lägre andel (37 %) i kontrollgruppen uppgav vid första mättillfället att den fysiska arbetsförmågan var god. Vid sista mättillfället uppgav 54 procent i kontrollgruppen att den var signifikant bättre (p< 0.05) och på samma nivå som i studiegruppen. I forskningen om arbetsförmåga framkommer att arbetsförmåga inte är en enkel egenskap hos en individ. Den utgörs istället av en komplex relation mellan individen och dennes resurser, arbetsmiljö, arbetskrav, möjligheterna till förändringar av miljö och krav, samt individens förmåga till egen påverkan av, respektive anpassning till, dessa yttre förhållanden. Samtidigt förändras alla dessa grundfaktorer över tid (16, 17) God Någorlunda Dålig Studiegrupp A Studiegrupp B Kontrollgrupp A Kontrollgrupp B Figur 6: Nivå på nuvarande arbetsförmåga i förhållande till fysiska krav för studiegrupp och kontrollgrupp vid första (A) respektive sista mättillfället (B) Svaren på frågan hur bedömer du din nuvarande arbetsförmåga i förhållande till de psykiska krav arbetet ställer? redovisas i figur 7. Vid båda mättillfällena uppgav en majoritet i studiegruppen, 65 respektive 68 procent, att den psykiska arbetsförmågan var god. Betydligt lägre andel (36 %) i kontrollgruppen uppgav vid första mättillfället att den psykiska arbetsförmågan var god. Vid sista mättillfället uppgav 56 procent i kontrollgruppen att den var signifikant bättre (p< 0.05), men fortfarande på en något lägre nivå än studiegruppen. 15

16 Procent God Någorlunda Dålig Studiegrupp A Studiegrupp B Kontrollgrupp A Kontrollgrupp B Figur 7: Nivå på nuvarande arbetsförmåga i förhållande till psykiska krav vid första (A) respektive sista mättillfället (B) för studiegrupp och kontrollgrupp Utbildning och arbetsmarknadssituation I tabell 2 visas att 68 procent i studiegruppen hade en gymnasieutbildning som högsta utbildning, medan en något mindre andel (52 %) uppgav detsamma i kontrollgruppen. I kontrollgruppen uppgav en signifikant större andel att de har en högskoleutbildning än de som ingår i studiegruppen (p<0.05). Som en jämförelse kan nämnas att utbildningsnivån inte visade sig ha någon avgörande betydelse för vilka som får arbete efter att ha varit sjukskrivna (18). Det kan även nämnas att resultaten från en studie av sjukfall (n=2 652) från sjukförsäkringens ärendehanteringssystem som följdes under ett år fann att individer i yrken med teoretisk specialistutbildning/kortare högskoleutbildning stod högst andel läkarintyg, 26 procent i jämförelse med anställda inom service, omsorg och försäljning som utgjorde 21 procent (19). Tabell 2: Utbildningsnivå Utbildningsnivå Studiegrupp (n=41) Andel Kontrollgrupp (n=42) Andel Grundskola/motsv Gymnasieutbildning Högskoleutbildning En stor majoritet i studiegruppen, 92 procent, uppgav att de inte varit arbetslösa under de senaste fem åren. Även i kontrollgruppen uppgav en majoritet, 85 procent, att de inte varit arbetslösa under de senaste fem åren. En stor majoritet var tillsvidare anställda (98 procent i studiegruppen respektive 100 procent i kontrollgruppen). Personliga resurser och engagemang i arbetet Att känna att man har kontroll över sin tillvaro, och kan bemästra sin livssituation är en psykosocial resurs som kallas coping eller mastery. Coping minskar risken för sjukdom och skyddar mot ohälsa vid mobbing på arbetsplatser. Personliga resurser och coping undersöks 16

17 med hjälp av frågor/påståenden från Pearlin mfl (20). Graden av coping har mätts utifrån sju påståenden. Poängen har sedan räknats samman till ett mått på individens förmåga till coping och känsla av kontroll över sin tillvaro. Ju bättre copingförmåga, desto högre värde. Maximalt kan man uppnå värdet 28. Studie- och kontrollgruppen hade samma median, 14.0, vid första mättillfället. Vid andra mättillfället rapporteras ett marginellt bättre värde för kontrollgruppen (median 16) jämfört med studiegruppen (median 15) (ej i tabell). För att kunna utföra ett arbete krävs inte bara hälsa och vilja att arbeta. För arbetsförmåga krävs också rimliga förutsättningar, det vill säga rimliga arbetsuppgifter och rimlig arbetsmiljö. För begreppet arbetsförmåga är olika former av kompetens central, liksom vissa karaktärsegenskaper, som självförtroende och mod (21). Enkäten innehöll frågor om respondenternas uppfattning om man under den senaste månaden; mått bra av dagliga sysslor, känt sig pigg och företagsam liksom optimism inför framtiden. För studiegruppen kunde en signifikant förbättring (p <0.05) påvisas genom att de i större utsträckning uppgav att de ofta känt att de mått bra av sina dagliga sysslor under den senaste månaden jämfört med första mättillfället (tabell 3). Tabell 3: Andel som anger att de under den senaste månaden känt att de mått bra av dagliga sysslor vid första respektive sista mättillfället Har du under den senaste månaden känt Studiegrupp att du mått bra av dina dagliga sysslor? (n= 41/25) Kontrollgrupp (n=42/26) Andel Andel Ofta 29/52 51/58 Då och då 59/40 49/42 Aldrig 12/8 0/0 I tabell 4 visas svar på frågan om respondenterna känt sig pigga och företagsamma under den senaste månaden. På denna fråga finns inga säkerställda skillnader mellan grupperna. Tabell 4:Andel som anger att de under den senaste månaden känt sig pigga och företagsamma vid första respektive sista mättillfället Har du under den senaste månaden känt Studiegrupp dig pigg och företagsam? (n= 41/25) Kontrollgrupp (n=42/26) Andel Andel Ofta 24/44 41/50 Då och då 71/48 59/50 Aldrig 5/8 0/0 På frågan om man känner optimism inför framtiden svarade 56 procent i studiegruppen att de skattade sin optimism som oförändrad eller på en högre nivå jämfört med det första mättillfället. Hälften i kontrollgruppen uppgav detsamma (tabell 7). På denna fråga finns inga säkerställda skillnader mellan grupperna. 17

18 Tabell 5: Nivå på optimism inför framtiden vid sista mättillfället i jämförelse med första mättillfället Utfall avseende optimism inför Studiegrupp framtiden (n= 25) Kontrollgrupp (n= 26) Andel Andel Lägre nivå Oförändrad eller högre nivå I enkäten efterfrågades om du fick välja fritt mellan följande alternativ (samma arbete, nya arbetsuppgifter, nytt arbete, anpassat arbete) när du åter ska arbeta, vad skulle du då vilja/önska? följt av vad tror du om dina möjligheter att få något av alternativen och vad du anser dig kunna klara av? Enligt handlingsteorin blir tre omständigheter grundläggande i detta sammanhang, nämligen vad individen vill göra, vad hon/han tror sig klara av samt vad hon/han tror sig kunna få (8, 9). Motivation är med den utgångspunkten inte ett isolerat individpsykologiskt problem utan tar hänsyn till de sociala aspekterna av omgivningen och baseras på en teori som betraktar motivation eller brist på motivation ur handlingsteoretiskt perspektiv (22). Resultaten visar att viljan att återgå till respektive alternativ är kopplad till individens uppfattning om sina möjligheter. I såväl studie- som kontrollgrupp är det få som svarar enbart vill inte (ej i tabell). Ett alltför högt engagemang i arbetet kan leda till stressrelaterad ohälsa. Engagemang (overcomittment) bedömdes genom sex items som mäter personens upplevelse vad gäller krav i arbetet på en fyragradig Likkertskala. Poängen varierar från sex till 24 och en hög poäng indikerar att personen sannolikt upplever ett alltför högt engagemang i arbetet. Vid första mättillfället var det genomsnittliga värdet för studiegruppen 12,7 i jämförelse med 13.1 vid sista mättillfället. Motsvarande värden för kontrollgruppen var 15,8 vid första och 15,5 vid sista mättillfället. Validiteten och reliabiliteten har testats med framgångsrika resultat (5, 6, 23). Den energi och ansträngning som en person lägger ner i sitt arbete kan vägas mot den belöning och uppskattning som personen känner att hon/han får tillbaka i sitt arbete (ej i tabell). Energi och ansträngning bedömdes genom sex items avseende kvantitativ och kvalitativ arbetsbelastning. Belöning och uppskattning mättes genom elva items avseende respekt, stöd, lön, utvecklingsmöjligheter och trygghet. Förhållandet mellan energi/ansträngning och belöning/uppskattning visar en negativ balans när ERI kvoten är större än 1. Vid det andra mättillfället uppgav en majoritet av deltagarna i studiegruppen (59 %) att de har ett lagom och hälsosamt engagemang i arbetet. Motsvarande andel i kontrollgruppen var 52 procent. En något lägre andel (41 respektive 48 %) rapporterar dock en obalans mellan insats och belöning som på sikt kan medföra hälsorisker (tabell 6). I jämförelse med kontrollgruppen framgår att studiegruppen har en något mer fördelaktig situation. Det finns ingen statiskt säkerställd skillnad mellan dem. Tidigare studier har redovisat att personer som rapporterar att de ger mer till arbetet än de får riskerar sämre hälsa såväl psykiskt (t.ex. depression) som fysiskt (hjärt-kärl sjukdomar) (5). Validiteten och reliabiliteten för ERI har testats med framgångsrika resultat (6, 23). 18

19 Tabell 6: Andel med positiv respektive negativ balans vid första respektive sista mättillfället Studiegrupp (n=32) Andel Studiegrupp (n=22) Andel Kontrollgrupp (n=38) Andel Kontrollgrupp (n=23) Andel Positiv balans < 1 Negativ balans > 1 Vid första mättillfället Vid sista mättillfället Vid första mättillfället Vid sista mättillfället Betydelsen av arbetsrelaterade faktorer I enkäten efterfrågades vilka faktorer har betydelse för att du ska kunna komma tillbaka till arbete?, följt av 19 påståenden. I figur 8 presenteras de faktorer som skattats som mest betydelsefulla och i figur 9 presenteras de faktorer som skattats som något mindre betydelsefulla. Som mest betydelsefulla för att kunna komma tillbaka till arbete uppgavs att; byta yrke, få lämpliga arbetsuppgifter, arbetet blir mindre tungt, nedsatt ork och arbetskapacitet accepteras, och byte av arbetsplats. I figur 8 presenteras de fem mest betydelsefulla påståendena i fallande ordning baserad på den genomsnittliga graden av instämmande. Skattningen av dessa variabler skiljer sig inte statistiskt signifikant från varandra utan de får anses som lika betydelsefulla. 19

20 Att du byter yrke Att du får lämpliga arbuppgifter Att ditt arbete blir mindre tungt Att nedsatt ork och arbetskapacitet accepteras Att du byter arbplats 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 Figur 8: Medelvärde och 95 % konfidensintervall för de mest betydelsefulla arbetsrelaterade förändringarna för möjligheten att komma tillbaka till arbete enligt respondenterna i studiegruppen. Som något mindre betydelsefullt för att komma tillbaka till arbete skattades förändrade arbetstider, bättre relation till chefen, bättre stämning på arbetet, bättre relation till arbetskamrater och att möjligheten att ta korta raster ökar (figur 9). Skattningen av dessa variabler sinsemellan skiljer sig inte signifikant från varandra utan får anses vara lika betydelsefulla. Att du kan förändra dina arbetstider Att du får bättre relation till din chef Att stämningen blir bättre på arbetet Att du får bättre relationer till dina arbetskamrater Att möjlighetertill att ta korta raster ökar 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Figur 9: Medelvärde och 95 % konfidensintervall för de något mindre betydelsefulla arbetsrelaterade förändringarna för möjligheten att komma tillbaka till arbete enligt respondenterna i studiegruppen. 20

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont?

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont? Slutrapport Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont? Sammanfattning Syfte 1. Studera mönster och kvalitet i kontakter mellan den sjukskrivne och arbetsplatsens olika aktörer: arbetsledaren,

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Coachning som rehabiliteringsmetod

Coachning som rehabiliteringsmetod Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare - Arbetsplatsnära stöd Start 2014

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär Projekt ID- nummer Formuläret besvarades den Behandlande sjukgymnast 1. Bakgrundsinformation 1.1 Vilken operation planeras för dig?

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkät 2014 Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund

Läs mer

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012 1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer