ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT"

Transkript

1 ATT TA TILL VARA FÖRMÅGA - TROTS BEGRÄNSNING SLUTRAPPORT JULI 2014 Catharina Linderoth Erik Mattson Anne-Lie Johansson Ulrika Müssener Heléne Thomsson Elsy Söderberg (projektledare) 1

2 Innehållsförteckning FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 INSATSER SOM SKETT FÖR ATT RESULTATEN SKA KOMMA TILL PRAKTISK ANVÄNDNING... 6 Organisationsnivå... 6 Professionella stödpersoner... 6 Stödinsatser enligt the Strengths Model... 7 DESIGN... 8 Enkätfrågor... 8 Organisationsnivån... 8 Individnivån... 9 Statistisk analys av datamaterialet... 9 RESULTAT Studiegruppen uppföljning efter sex månader Bakgrundsfaktorer i studie- och kontrollgrupp Sjukdomar och hälsoproblem Arbetsförmåga i förhållande till fysiska och psykiska krav som arbetet ställer Utbildning och arbetsmarknadssituation Personliga resurser och engagemang i arbetet Betydelsen av arbetsrelaterade faktorer De individrelaterade fördelarna med stödinsatsen Livskvalitet Ekonomiskt perspektiv på stödinsatserna Erfarenheter av att vara sjukskriven Arbetsgivarnas uppfattning om den prövade metoden Kunskapsförmedling SLUTKOMMENTARER Metoddiskussion Referenser

3 Juli 2014 Att ta tillbaka förmåga - trots begränsning Rapporten kan laddas ner från Linköpings Universitet där den ligger under 3

4 FÖRORD Den som är sjukskriven riskerar att tappa sin handlingsförmåga och är samtidigt i behov av arbetsplatsens stöd för att känna sig motiverad att delta i sin egen rehabilitering. I the Strengths Model är den egna medverkan i rehabiliteringsprocessen A och O. I syfte att pröva denna arbetsmetod genomfördes stödinsatser till sjukskrivna som arbetar i följande yrkesgrupper; service- och omsorg och process- maskinoperatörsarbete i tre kommuner i Östergötlands län. Målgrupp är även berörda chefer på respektive arbetsplats. Resultaten visar en positiv effekt på möjligheten att må bra av att sköta sina dagliga sysslor och på livskvaliteten, jämfört med vid starten av insatsen. Dialogen med arbetsgivare bidrog till att uppmärksamma fokusförskjutningen; från diagnos och nedsatt arbetsförmåga till resurser och styrkor. Resultaten kan användas för att underlätta återgång till arbete för sjukskrivna. I denna rapport förmedlar vi de viktigaste resultaten om den prövade metoden. Projektet kommer även att presenteras i ett kapitel i en antologi med titeln Den relativa arbetsförmågan teoretiska och praktiska perspektiv, som kommer ut i början av hösten 2014 samt vid AFA:s konferens Gilla Jobbet, den 23 oktober Vår ambition är att kunskapen ska komma till användning i flera sammanhang. Först och främst vill vi rikta ett varmt tack till alla deltagare i projektet. Ett stort tack till berörda chefer och HR personal för värdefull dialog om projektets metod. Vi vill även rikta ett varmt tack till organisationer som visat intresse för projektet såsom universitetets innovationskontor och fackliga parter. Projektet (dnr ) är finansierat av AFA Försäkring inom FoU-programmet Arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting och vi vill framföra vårt tack till AFA Försäkring. Elsy Söderberg Projektledare 4

5 SAMMANFATTNING Arbetsgivaren har en viktig funktion att fylla i varje rehabiliteringsprocess. Den som är sjukskriven riskerar att tappa sin handlingsförmåga och är samtidigt i behov av arbetsplatsens stöd för att känna sig motiverad att delta i sin egen rehabilitering. I the Strengths Model är den egna medverkan i rehabiliteringsprocessen A och O. Syfte I syfte att pröva denna arbetsmetod genomfördes stödinsatser till sjukskrivna som arbetar i följande yrkesgrupper; service- och omsorg och process- maskinoperatörsarbete. Målgrupp är även berörda chefer på respektive arbetsplats. Genomförande I den första delen av studien besvarade studiepopulationen en första enkät med frågor om hälsa, arbetsförmåga, livskvalitet och betydelsen av arbetsrelaterade faktorer. Två professionella har arbetat med stödinsatser till sjukskrivna. I personliga möten fokuseras på ambitioner, resurser och styrkor. Handlingsplaner upprättas följt av insatser inom ett brett område såsom stödsamtal, fysisk träning, strukturera vardagen och stöd för att pröva nya arbetsuppgifter. I den andra delen av studien, när arbetsmetoden prövats i sex månader, deltog chefer och HR personal på berörda arbetsplatser i intervjuer, samtal och seminarier om hur stödet till den som åter ska börja arbeta kan utformas. I den tredje delen av studien besvarade studiepopulationen en sista enkät efter cirka ett år. Resultat Studien visar en positiv effekt på möjligheten att må bra av att sköta sina dagliga sysslor och på livskvaliteten, jämfört med vid starten av insatsen. Dialogen med arbetsgivare bidrog till att uppmärksamma fokusförskjutningen; från diagnos och nedsatt arbetsförmåga till resurser och styrkor. Resultaten kan användas för att underlätta återgång till arbete för sjukskrivna. En vägledning i användandet av the Strengths Model har utformats i dialog med berörda arbetsplatser. Resultaten har förmedlats vid seminarier och i publikationer. Nyckelord: hälsofrämjande arbetsplatser, stödinsatser, Case Management, the Strengths Model 5

6 INLEDNING I denna rapport presenteras uppnådda resultat enligt syftet med projektansökan (dnr ); att kunskapen om metoden, the Strengths Model, utvärderas och dokumenteras, att öka deltagande i arbetslivet efter interventionen, att företrädare för arbetsgivare är delaktiga i utvecklingen samt att kunskapen ökar för att ta tillvara den enskildes arbetsförmåga ur dennes perspektiv Projektet har sina lokaler i Hälsans Hus, Institutionen för Medicin och Hälsa vid Linköpings Universitet samt mottagningsrum hos avtalad företagshälsovård i centrala delarna av Linköping t o m Den senare har använts för även för möten med de personer som deltog i stödinsatser. Tre disputerade forskare, två professionella (stödpersoner) som arbetat med stödinsatser samt en statistiker har varit verksamma i projektet. INSATSER SOM SKETT FÖR ATT RESULTATEN SKA KOMMA TILL PRAKTISK ANVÄNDNING Organisationsnivå Enligt projektplanen är målgruppen inte endast personer som är sjukskrivna och i behov av stöd utan också berörda chefer, som har ansvar för t.ex. den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Vid projektstarten genomfördes ett antal informationsinsatser till presumtiva arbetsgivare enskilt och vid olika arbetsgivareträffar. Även fackliga ombudsmän informerades om projektet och visade intresse för att stödja kontakten med t.ex. kommuner och landsting. Efter att ha fått information om projektet fattade respektive arbetsgivare beslut om att delta; tre kommunala omsorgsverksamheter (två i södra Östergötland och en i västra länsdelen), tre arbetsgivare inom process- och verkstads och serviceverksamhet (1). Professionella stödpersoner När interventionsprojektet startade rekryterades två professionella (en sjukgymnast och en beteendevetare) för att arbeta med stödinsatserna. Dessa båda har utbildning och tidigare erfarenhet av att arbeta enligt the Strengths Model. Professionella som arbetar med stödinsatser benämns ofta koordinatorer eller case managers i vetenskapliga studier (2). Vi har valt att använda den svenska termen stödperson. I forskningen rekommenderas att maximala antalet ärenden inte bör vara för stort hos en och samma stödperson samt att det bör vara behovet av personlig kommunikation som avgör ärendemängden (2, 3). En stödperson arbetar med att bygga självkänsla och tilltro till möjligheten att åter arbeta och stödjer individens förmåga att förvärva och använda ny kunskap i t.ex. nya arbetssituationer. Fokus är på individens styrkor och resurser snarare än sjukdom och svaghet. Under inledningen av projektet besökte en av stödpersonerna professorerna Charles Rapp och Richard Goscha på Kansas University för att ta del av deras långvariga erfarenhet av att arbeta enligt the Strengths Model (3). Nedan sammanfattas de centrala momenten i stödinsatserna; kartläggning, handlingsplan, åtgärder samt uppföljningssamtal. 6

7 Stödinsatser enligt the Strengths Model Efter att det informerade samtycket tagits emot och eventuella frågor besvarats påbörjades den inledande kartläggningen. Denna sker med helhetsperspektiv på livsbetingelser, arbete och utbildning, tillgång till socialt stöd, hälsa och fritid, och ekonomisk situation. Frågor som rör t.ex. arbetsuppgifter bedöms i sin kontext, till arbetssituation och arbetsmiljö. På motsvarande sätt kartläggs livssituationen ur ett helhetsperspektiv och frågor om att vara ensamstående, ha omsorg om barn eller närstående eller frågor som rör familjesituationen (livssituationen) i stort tas upp. Frågor som avser svårigheter inom något av dessa områden och som påverkar helhetssituationen kommer sedan att ingå i kartläggningen. Det innebär att kartläggningen kan resultera i målsättningar, som inte specifikt är anknutet till det som traditionellt sett inkluderas i en kartläggning för att ta tillvara individens ambitioner i arbetslivet. Alla områden behöver inte vara relevanta i varje ärende. Samtidigt ska stödpersonen beakta individens mognadsprocess och det är hon/han som bestämmer takten. I nästa steg har handlingsplaner tagits fram. Detta arbete bygger på förmågor och möjligheter och vilka ambitioner hon/han har. Det kan noteras att problem, svagheter och misslyckanden inte är i fokus. I arbetet med att ta fram en handlingsplan struktureras information om individens målsättningar för återinträde i arbetslivet, hur målen ska uppnås, vilka åtgärder som är aktuella, tidsplan för insatserna etc. Det väsentliga är att individen får stöd för att - steg för steg - ta eget ansvar för sin handlingsplan och på sikt ansvara för planeringen och genomförande av handlingsplanen. Stödpersonen är, ur ett något förenklat perspektiv, den som träder in som tillfällig ställföreträdande kraft för individer, som tappat sin egen kraft under en kortare eller längre tids sjukskrivning. Men kraften ska tillbaka till personen ifråga. Utgångspunkten för åtgärderna är självbestämmande och delaktighet hos respektive person. Utformningen är därmed individuell och inte allmängiltig. De individuella åtgärder som förmedlats genom projektet finns inom följande huvudsakliga kategorier; - stödsamtal med fokus på styrkor - hjälp med remiss till sjukgymnast, psykolog, ergonom, viktväktarna, m.fl., - stöd för att ta nya kontakter, - göra studiebesök, - att börja med fysisk träning, - att strukturera planeringen av sitt dagliga liv, - samtal och vägledning inriktats på att ta fram ambitioner i arbetslivet, - stöd för omorientering och frivillig rörlighet Genom att öka deltagarnas kunskap om arbetsmarknaden till exempel genom arbetsplatsbesök och/eller arbetsträning har insatserna gjort möjligt för deltagare att sätta konkreta mål i syfte att bygga upp egna resurser visavi arbetslivet. Insatser har i detta avseende varit inriktade på stödjande samtal, mobilisering av självkänsla och konkret hjälp för att presentera sig genom ansökning etc. följt av direktkontakter mellan berörd chef och stödperson, som i detta avseende agerar som dörröppnare. För alla deltagare har det i samband med att deras deltagande i projektet upphör genomförts avslutningssamtal i syfte att värdera hur stödet upplevts vad gäller process och insatser. Av deras svar framgår att deltagarna anser sig ha fått hjälp med att hantera den situation de befinner sig i och att stödet gjort att man känt sig mer kapabel att ta fram sina ambitioner. 7

8 DESIGN Enkätfrågor En enkätutvärdering sker vid två tillfällen; den första inom 3-4 veckor efter att samtycke registrerats. Den sista enkätutvärderingen sker vid cirka 12 månader efter den första enkätundersökningen. Enkätdata registreras med de sjukskrivnas samtycke. All information behandlas konfidentiellt. Kodnyckeln förvaras hos ansvarig forskare. Inga resultat presenteras på individnivå. Genom att använda frågeformulär som prövats tidigare möjliggörs jämförelser med andra studier. Enkäten innehöll frågor om bakgrund; ålder, kön, högsta utbildning, anställning, civilstånd, hemmavarande barn samt frågor om tidigare arbetslöshet och sjukskrivning. För att undersöka arbetsoförmåga efterfrågades vilka sjukdomar man ansåg sig ha enligt egen åsikt och läkarens åsikt följt av hälsoproblem. Hälsa och arbetsförmåga liksom uppfattningen om nuvarande förmåga i förhållande till arbetets fysiska krav och psykiska krav undersöktes (4), samt om man tror sig kunna arbeta i nuvarande yrke om två år och om man känner sig optimistisk inför framtiden. Vidare användes ERI- och OC skalan, cooping- och motivationsfrågor, uppfattning om arbetsrelaterade problem följt av frågor om hur man uppfattar sin livskvalitet (5-9). Organisationsnivån I syfte att möjliggöra återkoppling till arbetsgivare, så att deras rehabiliteringsansvar inte blev åsidosatt besvarade deltagare i stödinsatserna (studiegruppen) även en mellanliggande enkät (enkät 2) sex månader efter att de haft sitt första möte med sin stödperson. Resultat på gruppnivå presenterades vid seminarier med arbetsgivare. Att genomföra interventionsprojekt som involverar arbetsplatser kräver ett engagerat stöd av berörda chefer och ett ständigt förankringsarbete av projektmedarbetare. Enligt planen för interventionsprojektet riktas insatsen inte endast mot personer som har behov av stöd utan också mot chefer. I syfte att stödja utveckling av den arbetslivsinriktade rehabilitering på berörda arbetsplatser och möjliggöra praktisk nytta av vunna erfarenheter har seminarier genomförts med representanter för berörda arbetsplatser. I september 2012 genomfördes det första seminariet, då arbetsmetod och förhållningssätt som tillämpas i the Strengths Model presenterades. Seminariet var en startpunkt för att ta fram det vägledningsmaterial som utformats i dialog med representanter för arbetsgivare. 8

9 Individnivån I figur 1 redovisas schema för urval, bortfall och enkätsvar i studien. 95 personer sjukfrånvarande minst 60 dagar från sin anställning, med en diagnos inom rörelseorganens sjukdomar och/eller med psykiska besvär samtyckte till att delta i forskningsprojektet I studiegruppen exkluderades 2 personer p.g.a sjukdom/avflyttning innan första mätningen. 41 personer deltar i studiegruppen 10 personer svarade inte på enkäten vid första mättillfället 83 personer svarade på baslinjeenkäten 41 personer i studiegruppen och 42 personer i kontrollgruppen 41 personer i studiegruppen fullföljde hela projekttiden 31 personer svarade inte på enkäten vid sista mättillfället 52 personer svarade på enkäten vid sista mättillfället Figur 1: Urval, bortfall och enkätsvar i studien Statistisk analys av datamaterialet Datamaterialet analyserades med deskriptiva statistiska metoder såsom medelvärde, median och spridnings mått. Vid jämförelse mellan grupper testades eventuella skillnader med chi tvåtest och t-test. Vid jämförelse över tid inom grupper testades eventuella skillnader med parat t- test och Wilcoxon. Samtliga test är gjorda på 5-procentsnivån, vilket innebär att sannolikheten är mindre än fem procent att skillnaden som finns mellan två grupper i det insamlade materialet inte existerar i verkligheten. För samtliga beräkningar har programvaran SPSS 20 använts. För att säkerställa generaliserbarhet i datamaterialet gjordes en bortfallsanalys. På så vis undersöktes om de som inte svarade skiljde sig från de som svarat. Analysen visade att de som besvarade enkäten var representativa för studiepopulationen avseende ålder och kön. Kön och ålder är de faktorer som i andra studier visat sig ha det starkaste sambandet med hälsa (10). De två olika enkäterna är tvärsnittsstudier, vilket innebär att de är jämförbara med varandra på 9

10 gruppnivå. På frågor där respondenterna har haft möjlighet att fylla i mer än ett svarsalternativ kan ingen total anges. För studiegruppen var svarsfrekvensen 97 procent och har minskat mellan första och sista enkättillfället (från 97 % till 60 %). För kontrollgruppen var svarsfrekvensen 86 procent och har minskat mellan första och sista enkättillfället (från 86 % till 52 %), vilket får betecknas som en förhållandevis god svarsfrekvens. Som ett exempel på den allmänna trenden att svarsfrekvensen minskar i enkätstudier kan nämnas en enkätundersökning från år 2012 då svarsfrekvensen var 62 procent och lägre än motsvarande enkätundersökning år 2004 då svarsfrekvensen var 72 procent (11). Det interna bortfallet, det vill säga bortfall för specifika frågor, redovisas inte för var och en av frågorna annat än i undantagsfall. Det interna bortfallet är i medeltal 6,5 procent vid första mättillfället (enkät 1) respektive 5,6 procent vid sista mättillfället (enkät 3). 10

11 Procent RESULTAT Redovisningen inleds med resultat från uppföljningen av studiegruppen när insatsen pågått i sex månader, följt av en redovisning av jämförelser mellan första och sista mättillfället för hela studiepopulationen. Därefter redovisas de individrelaterade fördelarna med stödinsatsen följt av ett ekonomiskt perspektiv på stödinsatsen. Avslutningsvis presenteras respondenternas erfarenhet av att vara sjukskriven följt av arbetsgivarnas uppfattning om den prövade arbetsmetoden. I resultatredovisningen presenteras i huvudsak signifikanta förändringar för studiepopulationen det vill säga de som deltagit i stödinsatser (studiegrupp) (n=41) och kontrollgrupp (n=42). Frågor som rör t.ex. hälsoproblem och arbetsrelaterade faktorer visade inga signifikanta skillnader men redovisas för att de ger en beskrivning av vilka problem eller faktorer som skattats som mest respektive minst betydelsefulla för möjligheten att arbeta. Studiegruppen uppföljning efter sex månader Efter sex månaders deltagande i stödinsatserna uppgav respondenterna i studiegruppen i signifikant större utsträckning att de under den senaste månaden ofta känt att de mått bra av sina dagliga sysslor (p<0.05), och att de ofta känt sig optimistiska inför framtiden (p<0.05) jämfört med första mättillfället (Figur 2) A1 A2 A1 A2 A1 A2 Ofta Sällan Aldrig Mått bra Varit pigg/företagsam Känt optimism Figur 2: Andel som under senaste månaden uppgav att de ofta, sällan respektive aldrig mår bra av dagliga sysslor, känner sig pigga och företagsamma respektive optimistiska inför framtiden vid första (A 1) och andra mättillfället (A 2) Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mättes på en barometerliknande skala från 0 till 100 där 100 anger högsta tänkbara hälsa och 0 anger sämsta tänkbara hälsa. Vid första mättillfället var medianvärdet 60 och vid andra mättillfället, 65. På frågan vilket poängtal skulle du ge din nuvarande arbetsförmåga? på en skala 0-10 var den medianvärdet 7.5 vid första mättillfället och 7 vid andra mättillfället. Skattningen av dessa variabler skiljer sig inte statistiskt signifikant mellan de både mättillfällena. 11

12 Procent EQ-5D är ett instrument för att beskriva och mäta hälsorelaterad livskvalitet. I formuläret klassificerar individen sitt hälsotillstånd i fem dimensioner; rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär, oro/nedstämdhet (12). En stor majoritet har problem med smärtor/besvär. Oro och nedstämdhet berör också många individer. Vid andra mättillfället värderade studiegruppen sina problem med oro/nedstämdhet signifikant lägre (p<0.05) jämfört med första mättillfället (Figur 3) A1 A2 Figur 3: Profil på studiegruppen (andel som rapporterar problem) vid första (A 1) respektive andra mättillfället (A 2.) Som tidigare nämnts är fokus i stödinsatser, enligt the Strengths Model, individens styrkor och resurser. Emellertid framkom vid den inledande kartläggningen att det hos några personer fanns behov av stöd för att bland annat få mera kunskap om sin sjukdom, att skriva överklagande på grund av avslag på sjukpenning samt att få stöd för att kunna ansöka om särskilt högriskskydd från Försäkringskassan och därmed befrias från karensdagen vid upprepade sjukdomsfall. Att dessa behov kunde identifieras tidigt i sjukskrivningsprocessen kan antas bidra till att problem och svårighet, som tidigare varit oupptäckta kunnat hanteras och att fokus kan läggas på ambitioner och målsättningar i arbetslivet. 12

13 Bakgrundsfaktorer i studie- och kontrollgrupp I baslinjeenkäten (enkät 1) efterfrågades bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, civilstånd, om det fanns hemmavarande barn. Med tanke på bakgrundsfaktorer förelåg inga statistiskt säkerställda skillnader mellan studie- och kontrollgrupp. Sjukdomar och hälsoproblem I enkäten efterfrågades vilka sjukdomar, skador eller besvär har du förnärvarande enligt egen och enligt läkarens åsikt?, följt av 14 sjukdomskategorier som kategoriserades enligt ICD 10 (13). I tabell 1 redovisas kategoriseringen av de dominerande diagnosgrupperna vid första och sista mättillfället. Mer än en tredjedel av respondenterna rapporterade förekomst av sjukdom från minst två ICD-kapitel vid båda mättillfällena. Vid så kallad samsjuklighet kan såväl diagnostik som behandling och rehabilitering och vad som bör ingå i handlingsplan för individen, vara mer komplicerad än vid en enda sjukdom. I forskningsstudier om samsjuklighet ingår ofta uppgifter om antalet olika sjukdomar (14). Detta har troligen mindre betydelse för utfallet än vad sjukdomarnas allvarlighetsgrad har. Tabell 1: Sjukdomar vid första mättillfället och sista mättillfället i studiegrupp och kontrollgrupp Studiegrupp Kontrollgrupp Sjukdomar vid första respektive sista mättillfället (n=41/26) Andel (n=42/26) Andel Rörelseorganens sjukdom 51/48 37/27 Psykiatriska sjukdomar 26/27 32/16 Övriga sjukdomar 43/50 46/42 Så kallad samsjuklighet 36/35 34/35 I enkäten efterfrågades om du har haft problem med något av följande under den senaste månaden?, följt av 35 påståenden. I figur 4 presenteras de problem som respondenterna i studiegruppen upplever ofta eller alltid vid första mättillfället följt av motsvarande andel vid sista mättillfället. Vid första mättillfället uppgav 53 procent i studiegruppen att de ofta eller alltid besväras av ständig trötthet, följt av ökat sömnbehov (44 %), trötthet som inte går att vila bort (40 %), uttömda batterier (40 %) och att vara lättstressad (32 %). Skattningen av dessa variabler sinsemellan skiljer sig inte statistiskt signifikant utan de får anses som lika betydelsefulla för upplevda hälsoproblem. Vid sista mättillfället uppgav närmare hälften i studiegruppen (46 %) att de ofta eller alltid känner en ständig trötthet (figur 4). 13

14 Lättstres sad Göra saker under tidspres s Dina "batteri er" är uttömda Ständigt trött Ökat sömnbe hov Lättstres sad Ens " batterier " är uttömda Känner trötthet som inte går att vila bort Ökat sömnbe hov Ständigt trött A B A B A B A B A B Figur 4: I figuren presenteras de problem som upplevdes ofta eller alltid i fallande ordning och andelen av studiegruppen som upplever dessa vid första (A) respektive sista mättillfället (B). I figur 5 presenteras de problem som respondenterna i kontrollgruppen uppgav att de upplever ofta eller alltid vid första mättillfället följt av den andel som rapporterades vid sista mättillfället. Vid första mättillfället uppgav 54 procent i kontrollgruppen att de ofta eller alltid besväras av ökat sömnbehov, följt av ständig trötthet (50 %), att batterierna är uttömda (49 %), att göra saker under tidspress (45 %) och att känna sig lättstressad (45 %). Skattningen av dessa variabler sinsemellan skiljer sig inte statistiskt signifikant, utan de får anses som lika betydelsefull för upplevda hälsoproblem. Vid sista mättillfället uppgav närmare hälften (42 %) att de ofta eller alltid känner en ständig trötthet följt av problem med att göra saker under tidspress (40 %) (figur 5). A B A B A B A B A B Figur 5: I figuren presenteras de mest frekvent skattade problemen i fallande ordning och andelen av kontrollgruppen som upplever detta vid ofta eller alltid första (A) respektive sista mättillfället (B). 14

15 Procent Arbetsförmåga i förhållande till fysiska och psykiska krav som arbetet ställer Svaren på frågan hur bedömer du din nuvarande arbetsförmåga i förhållande till de fysiska krav arbetet ställer? redovisas i figur 6. Vid båda mättillfällena uppgav mer än hälften i studiegruppen, 58 respektive 56 procent, att den fysiska arbetsförmågan var god. Betydligt lägre andel (37 %) i kontrollgruppen uppgav vid första mättillfället att den fysiska arbetsförmågan var god. Vid sista mättillfället uppgav 54 procent i kontrollgruppen att den var signifikant bättre (p< 0.05) och på samma nivå som i studiegruppen. I forskningen om arbetsförmåga framkommer att arbetsförmåga inte är en enkel egenskap hos en individ. Den utgörs istället av en komplex relation mellan individen och dennes resurser, arbetsmiljö, arbetskrav, möjligheterna till förändringar av miljö och krav, samt individens förmåga till egen påverkan av, respektive anpassning till, dessa yttre förhållanden. Samtidigt förändras alla dessa grundfaktorer över tid (16, 17) God Någorlunda Dålig Studiegrupp A Studiegrupp B Kontrollgrupp A Kontrollgrupp B Figur 6: Nivå på nuvarande arbetsförmåga i förhållande till fysiska krav för studiegrupp och kontrollgrupp vid första (A) respektive sista mättillfället (B) Svaren på frågan hur bedömer du din nuvarande arbetsförmåga i förhållande till de psykiska krav arbetet ställer? redovisas i figur 7. Vid båda mättillfällena uppgav en majoritet i studiegruppen, 65 respektive 68 procent, att den psykiska arbetsförmågan var god. Betydligt lägre andel (36 %) i kontrollgruppen uppgav vid första mättillfället att den psykiska arbetsförmågan var god. Vid sista mättillfället uppgav 56 procent i kontrollgruppen att den var signifikant bättre (p< 0.05), men fortfarande på en något lägre nivå än studiegruppen. 15

16 Procent God Någorlunda Dålig Studiegrupp A Studiegrupp B Kontrollgrupp A Kontrollgrupp B Figur 7: Nivå på nuvarande arbetsförmåga i förhållande till psykiska krav vid första (A) respektive sista mättillfället (B) för studiegrupp och kontrollgrupp Utbildning och arbetsmarknadssituation I tabell 2 visas att 68 procent i studiegruppen hade en gymnasieutbildning som högsta utbildning, medan en något mindre andel (52 %) uppgav detsamma i kontrollgruppen. I kontrollgruppen uppgav en signifikant större andel att de har en högskoleutbildning än de som ingår i studiegruppen (p<0.05). Som en jämförelse kan nämnas att utbildningsnivån inte visade sig ha någon avgörande betydelse för vilka som får arbete efter att ha varit sjukskrivna (18). Det kan även nämnas att resultaten från en studie av sjukfall (n=2 652) från sjukförsäkringens ärendehanteringssystem som följdes under ett år fann att individer i yrken med teoretisk specialistutbildning/kortare högskoleutbildning stod högst andel läkarintyg, 26 procent i jämförelse med anställda inom service, omsorg och försäljning som utgjorde 21 procent (19). Tabell 2: Utbildningsnivå Utbildningsnivå Studiegrupp (n=41) Andel Kontrollgrupp (n=42) Andel Grundskola/motsv Gymnasieutbildning Högskoleutbildning En stor majoritet i studiegruppen, 92 procent, uppgav att de inte varit arbetslösa under de senaste fem åren. Även i kontrollgruppen uppgav en majoritet, 85 procent, att de inte varit arbetslösa under de senaste fem åren. En stor majoritet var tillsvidare anställda (98 procent i studiegruppen respektive 100 procent i kontrollgruppen). Personliga resurser och engagemang i arbetet Att känna att man har kontroll över sin tillvaro, och kan bemästra sin livssituation är en psykosocial resurs som kallas coping eller mastery. Coping minskar risken för sjukdom och skyddar mot ohälsa vid mobbing på arbetsplatser. Personliga resurser och coping undersöks 16

17 med hjälp av frågor/påståenden från Pearlin mfl (20). Graden av coping har mätts utifrån sju påståenden. Poängen har sedan räknats samman till ett mått på individens förmåga till coping och känsla av kontroll över sin tillvaro. Ju bättre copingförmåga, desto högre värde. Maximalt kan man uppnå värdet 28. Studie- och kontrollgruppen hade samma median, 14.0, vid första mättillfället. Vid andra mättillfället rapporteras ett marginellt bättre värde för kontrollgruppen (median 16) jämfört med studiegruppen (median 15) (ej i tabell). För att kunna utföra ett arbete krävs inte bara hälsa och vilja att arbeta. För arbetsförmåga krävs också rimliga förutsättningar, det vill säga rimliga arbetsuppgifter och rimlig arbetsmiljö. För begreppet arbetsförmåga är olika former av kompetens central, liksom vissa karaktärsegenskaper, som självförtroende och mod (21). Enkäten innehöll frågor om respondenternas uppfattning om man under den senaste månaden; mått bra av dagliga sysslor, känt sig pigg och företagsam liksom optimism inför framtiden. För studiegruppen kunde en signifikant förbättring (p <0.05) påvisas genom att de i större utsträckning uppgav att de ofta känt att de mått bra av sina dagliga sysslor under den senaste månaden jämfört med första mättillfället (tabell 3). Tabell 3: Andel som anger att de under den senaste månaden känt att de mått bra av dagliga sysslor vid första respektive sista mättillfället Har du under den senaste månaden känt Studiegrupp att du mått bra av dina dagliga sysslor? (n= 41/25) Kontrollgrupp (n=42/26) Andel Andel Ofta 29/52 51/58 Då och då 59/40 49/42 Aldrig 12/8 0/0 I tabell 4 visas svar på frågan om respondenterna känt sig pigga och företagsamma under den senaste månaden. På denna fråga finns inga säkerställda skillnader mellan grupperna. Tabell 4:Andel som anger att de under den senaste månaden känt sig pigga och företagsamma vid första respektive sista mättillfället Har du under den senaste månaden känt Studiegrupp dig pigg och företagsam? (n= 41/25) Kontrollgrupp (n=42/26) Andel Andel Ofta 24/44 41/50 Då och då 71/48 59/50 Aldrig 5/8 0/0 På frågan om man känner optimism inför framtiden svarade 56 procent i studiegruppen att de skattade sin optimism som oförändrad eller på en högre nivå jämfört med det första mättillfället. Hälften i kontrollgruppen uppgav detsamma (tabell 7). På denna fråga finns inga säkerställda skillnader mellan grupperna. 17

18 Tabell 5: Nivå på optimism inför framtiden vid sista mättillfället i jämförelse med första mättillfället Utfall avseende optimism inför Studiegrupp framtiden (n= 25) Kontrollgrupp (n= 26) Andel Andel Lägre nivå Oförändrad eller högre nivå I enkäten efterfrågades om du fick välja fritt mellan följande alternativ (samma arbete, nya arbetsuppgifter, nytt arbete, anpassat arbete) när du åter ska arbeta, vad skulle du då vilja/önska? följt av vad tror du om dina möjligheter att få något av alternativen och vad du anser dig kunna klara av? Enligt handlingsteorin blir tre omständigheter grundläggande i detta sammanhang, nämligen vad individen vill göra, vad hon/han tror sig klara av samt vad hon/han tror sig kunna få (8, 9). Motivation är med den utgångspunkten inte ett isolerat individpsykologiskt problem utan tar hänsyn till de sociala aspekterna av omgivningen och baseras på en teori som betraktar motivation eller brist på motivation ur handlingsteoretiskt perspektiv (22). Resultaten visar att viljan att återgå till respektive alternativ är kopplad till individens uppfattning om sina möjligheter. I såväl studie- som kontrollgrupp är det få som svarar enbart vill inte (ej i tabell). Ett alltför högt engagemang i arbetet kan leda till stressrelaterad ohälsa. Engagemang (overcomittment) bedömdes genom sex items som mäter personens upplevelse vad gäller krav i arbetet på en fyragradig Likkertskala. Poängen varierar från sex till 24 och en hög poäng indikerar att personen sannolikt upplever ett alltför högt engagemang i arbetet. Vid första mättillfället var det genomsnittliga värdet för studiegruppen 12,7 i jämförelse med 13.1 vid sista mättillfället. Motsvarande värden för kontrollgruppen var 15,8 vid första och 15,5 vid sista mättillfället. Validiteten och reliabiliteten har testats med framgångsrika resultat (5, 6, 23). Den energi och ansträngning som en person lägger ner i sitt arbete kan vägas mot den belöning och uppskattning som personen känner att hon/han får tillbaka i sitt arbete (ej i tabell). Energi och ansträngning bedömdes genom sex items avseende kvantitativ och kvalitativ arbetsbelastning. Belöning och uppskattning mättes genom elva items avseende respekt, stöd, lön, utvecklingsmöjligheter och trygghet. Förhållandet mellan energi/ansträngning och belöning/uppskattning visar en negativ balans när ERI kvoten är större än 1. Vid det andra mättillfället uppgav en majoritet av deltagarna i studiegruppen (59 %) att de har ett lagom och hälsosamt engagemang i arbetet. Motsvarande andel i kontrollgruppen var 52 procent. En något lägre andel (41 respektive 48 %) rapporterar dock en obalans mellan insats och belöning som på sikt kan medföra hälsorisker (tabell 6). I jämförelse med kontrollgruppen framgår att studiegruppen har en något mer fördelaktig situation. Det finns ingen statiskt säkerställd skillnad mellan dem. Tidigare studier har redovisat att personer som rapporterar att de ger mer till arbetet än de får riskerar sämre hälsa såväl psykiskt (t.ex. depression) som fysiskt (hjärt-kärl sjukdomar) (5). Validiteten och reliabiliteten för ERI har testats med framgångsrika resultat (6, 23). 18

19 Tabell 6: Andel med positiv respektive negativ balans vid första respektive sista mättillfället Studiegrupp (n=32) Andel Studiegrupp (n=22) Andel Kontrollgrupp (n=38) Andel Kontrollgrupp (n=23) Andel Positiv balans < 1 Negativ balans > 1 Vid första mättillfället Vid sista mättillfället Vid första mättillfället Vid sista mättillfället Betydelsen av arbetsrelaterade faktorer I enkäten efterfrågades vilka faktorer har betydelse för att du ska kunna komma tillbaka till arbete?, följt av 19 påståenden. I figur 8 presenteras de faktorer som skattats som mest betydelsefulla och i figur 9 presenteras de faktorer som skattats som något mindre betydelsefulla. Som mest betydelsefulla för att kunna komma tillbaka till arbete uppgavs att; byta yrke, få lämpliga arbetsuppgifter, arbetet blir mindre tungt, nedsatt ork och arbetskapacitet accepteras, och byte av arbetsplats. I figur 8 presenteras de fem mest betydelsefulla påståendena i fallande ordning baserad på den genomsnittliga graden av instämmande. Skattningen av dessa variabler skiljer sig inte statistiskt signifikant från varandra utan de får anses som lika betydelsefulla. 19

20 Att du byter yrke Att du får lämpliga arbuppgifter Att ditt arbete blir mindre tungt Att nedsatt ork och arbetskapacitet accepteras Att du byter arbplats 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 Figur 8: Medelvärde och 95 % konfidensintervall för de mest betydelsefulla arbetsrelaterade förändringarna för möjligheten att komma tillbaka till arbete enligt respondenterna i studiegruppen. Som något mindre betydelsefullt för att komma tillbaka till arbete skattades förändrade arbetstider, bättre relation till chefen, bättre stämning på arbetet, bättre relation till arbetskamrater och att möjligheten att ta korta raster ökar (figur 9). Skattningen av dessa variabler sinsemellan skiljer sig inte signifikant från varandra utan får anses vara lika betydelsefulla. Att du kan förändra dina arbetstider Att du får bättre relation till din chef Att stämningen blir bättre på arbetet Att du får bättre relationer till dina arbetskamrater Att möjlighetertill att ta korta raster ökar 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Figur 9: Medelvärde och 95 % konfidensintervall för de något mindre betydelsefulla arbetsrelaterade förändringarna för möjligheten att komma tillbaka till arbete enligt respondenterna i studiegruppen. 20

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, del 2

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, del 2 Wimi 2005 FK90005_009_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 2013-02-14 030061-2012 1 (68) Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan, del 2 Sjukskrivnas erfarenheter av de nya reglerna

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Wimi 2005 FK90005_009_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 2012-05-11 030061-2012 1 (67) Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Personalansvarigas och fackliga representanters erfarenheter

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar

Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar 1 Förord Sjukförsäkringen är en omdebatterad försäkring där den nuvarande regeringen har genomfört en rad reformer sedan

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

INTE FULLT FRISK 1 2 Förord Sjukförsäkringen har varit föremål för en rad reformer sedan 2008. Många av dessa reformer har gett upphov till en livlig debatt och politiska strider som alltjämt fortgår.

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2011-04-18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Kst 2011/148 Uppdrag till nämnder och styrelse att redovisa åtgärder med anledning av personalenkäten 2010 Förslag till beslut Kommunledningskontorets

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Processbeskrivning för rehabilitering

Processbeskrivning för rehabilitering Processbeskrivning för rehabilitering Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Processbeskrivning för rehabilitering Marianne Vestin Leffler Per Häggström Version 1 Dokumenttyp

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer