Barns behov i centrum. Grundbok BBIC

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns behov i centrum. Grundbok BBIC"

Transkript

1

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Foto Omslag Matton/Creatas, s. 22 Socialstyrelsen/Cristina Dahlberg, s. 36, 41 och 122 AgeFotostock, s. 70 Matton/Julia Grossi, Corbis, s. 90 och 108 Johnér Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, november 2013

3

4

5 Förord Denna grundbok är Socialstyrelsens utbildningsmaterial i BBIC. Här beskrivs grunderna i och arbete enligt BBIC. Detta utbildningsmaterial är avsett att användas i Socialstyrelsens utbildningar för lokala BBIC-utbildare, men även i BBIC-utbildningar på hemmaplan för handläggare och andra personer som ska använda BBIC för utredning, planering och uppföljning. Materialet är också användbart som referens och lathund i det dagliga arbetet. BBIC är resultatet av ett långsiktigt utvecklingsarbete mellan Socialstyrelsen, kommuner och forskare och utgör ett konkret exempel på kunskapsbaserat socialt arbete. Utgångspunkten är att skapa nationell enhetlighet i socialtjänstens arbete med utredning, planering och uppföljning där barn och unga står i centrum. Avsikten är att skapa bättre struktur och systematik i arbetet. I BBIC-systemet finns också en stor potential för att kunna göra lokal verksamhetsuppföljning, men även för regional och nationell sådan. För att skapa förtroende för den sociala barnavården är det nödvändigt att noggrannare följa barnens behov och familjernas situation för att kunna göra relevanta och nödvändiga förändringar. BBIC är ett hjälpmedel för att möjliggöra och underlätta denna systematiska dokumentation och uppföljning. BBIC gör att det blir tydligare för socialtjänsten vad barn och unga behöver men också begripligare för barn och föräldrar vad socialtjänsten gör. Denna publikation utgör en reviderad version av den ursprungliga grundboken som publicerades Ansvariga för revideringen av grund boken har varit utredarna Gunnel Rönnols och Katarina Munier. Ett antal utredare och jurister inom Socialstyrelsen, professionella i socialtjänsten och forskare har bidragit med värdefulla synpunkter och förslag. Det är Socialstyrelsens förhoppning att BBIC ger fortsatta avtryck genom att bidra till högre kvalitet i den sociala barn och ungdomsvården och att det reviderade utbildningsmaterialet understödjer utbildningen i och användningen av BBIC. Annemarie Danon Avdelningschef 3

6 Innehåll Förord Inledning...9 Läsanvisningar...10 Att använda grundboken som utbildningsmaterial...11 Definition av några termer i grundboken Bakgrund...13 England...13 Looking After Children System (LACS)...13 Framework for the Assessment of Children in Need and their Families (AF)...14 Sverige...16 Dartingtonprojektet ( )...16 BBIC-projektet ( ) BBIC:s grundläggande principer...21 Barn och unga i centrum...22 Barns rättigheter...22 Principen om barnets bästa...23 Tillämpning av barnets bästa...24 Skapa möjligheter för barn att vara delaktiga...24 Barn i centrum under utredning, planering och uppföljning...25 Teoretiska utgångspunkter...26 Utvecklingsekologiskt synsätt...26 Andra teorier om barns och ungas utveckling...28 Likvärdiga möjligheter för alla barn...29 Skillnader kopplade till kön...30 Skillnader kopplade till kulturell bakgrund...31 Samarbete med barn och deras familjer...31 Vikten av relevant information...32 Vikten av ett bra bemötande Barns behov i centrum

7 Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser...33 Identifiera resurser och svårigheter...34 Insatser under utredningens gång...34 Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser...35 Kunskap och beprövad erfarenhet Triangeln kunskapsgrunden...37 Barnets eller den unges behov...38 Hälsa...38 Utbildning...40 Känslo- och beteendemässig utveckling...42 Identitet...45 Familj och sociala relationer...46 Socialt uppträdande...46 Förmåga att klara sig själv...47 Föräldrarnas förmåga...47 Grundläggande omsorg...49 Säkerhet...49 Känslomässig tillgänglighet...50 Stimulans...51 Vägledning och gränssättning...51 Stabilitet...52 Familj och miljö...52 Familjens bakgrund och situation...53 Familjenätverk...54 Ekonomi...54 Boende...55 Arbete...55 Social integrering...56 Lokalsamhällets resurser BBIC-formulär och stöddokument...57 Rekommendationer för arbete med formulären...59 BBIC-formulär...59 Grunduppgifter...60 Ansökan

8 Anmälan/information på annat sätt...60 Utredningsplan...61 Utredning enligt 11 kap. 1 SoL...61 Vårdplan...62 Genomförandeplan för öppenvårdsinsatser...62 Placeringsinformation...63 Genomförandeplan för placering...63 Uppföljning av pågående insatser...64 Övervägande...64 Omprövning...64 På väg...65 Stöddokument...65 Fördjupningsteman i utredningen...66 Konsultationsdokument Förskola, Konsultationsdokument Förskoleklass och Konsultationsdokument Skola...66 Anvisningar för läkarundersökning...67 Samrådsdokument...67 Samtal med placerade barn och unga...68 Protokoll Uppföljningsmöte...68 På väg Fördjupningsteman Arbetsmoment och möten i BBIC Att planera utredningen...73 Triangeln som verktyg i planeringen...73 Samarbete med barn och föräldrar...74 Samverkan med andra professionella...74 Utredningsplanen Att inhämta information och dokumentera utredningen...75 Utgångspunkter för utredningsarbetet...75 Familj och miljö...75 Resurser och svårigheter...76 Familjens bakgrund och situation...76 Familjenätverk...77 Boende...77 Arbete Barns behov i centrum

9 Ekonomi...77 Social integrering...78 Lokalsamhällets resurser...78 Barnets behov och föräldrarnas förmåga...78 Resurser och svårigheter...79 Hälsa...79 Utbildning...80 Känslo- och beteendemässig utveckling...82 Identitet...83 Familj och sociala relationer...84 Socialt uppträdande...85 Förmåga att klara sig själv...86 Utredningsformuläret ska användas flexibelt...87 Utgångspunkter för att anpassa utredningsformuläret Analys, bedömning och beslut...91 Analys av barnets behov...92 Triangeln som pedagogiskt verktyg...94 Bedömning av insatsbehov...95 Besluta och planera insatser Planering och uppföljning av öppenvårdsinsatser...99 Planeringsmöte vid öppenvårdsinsatser...99 Syfte...99 Formulär Deltagare Tid och plats Uppföljning av öppenvårdsinsatser Planering och uppföljning av placeringar Utgångspunkter vid placeringar Att engagera föräldrarna i placeringen Barns perspektiv på socialtjänsten Det tredelade föräldraskapet teamet runt barnet Barnets socialsekreterare vid placeringar

10 Möten vid placeringar Placeringsmöte Planeringsmöte vid placering Uppföljningsmöte Syfte Formulär Deltagare Tid och plats Barnets medverkan Föräldrars, familjehems eller HVB:s medverkan Socialsekreterarens förberedelser Uppföljningsmötets genomförande Socialsekreterarens uppgifter efter mötet Oberoende ordförande Ordförandens uppgifter På väg inför och efter avslutad vård Ungas rätt till stöd och hjälp Risk för isolering och att stå utan stöd Vilket stöd kan socialtjänsten erbjuda? På väg Enkäter inför utflyttning Den unge ansöker om bistånd Planering och uppföljning av insats Krav och rekommendationer Socialstyrelsens krav för arbete med BBIC Vad är BBIC-konceptet? Rekommendationer för arbete med BBIC Organisering av förändringsarbetet Referenser Barns behov i centrum

11 1. Inledning Inledning 1BBIC bygger på det engelska Integrated Children s System (ICS) som är framtaget efter ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Systemet vilar på en gedigen teoretisk grund och utifrån denna har en serie formulär utvecklats som följer hela ärendegången i barnavårdsärenden. Socialstyrelsens målsättning med BBIC är att erbjuda alla Sveriges kommuner ett enhetligt system för handläggning och dokumentation. BBIC är även tänkt att fungera för systematisk uppföljning på aggregerad nivå. I denna grundbok beskrivs arbetet med BBIC i utredningar och vid planering och uppföljning av insatser på individnivå. Grundboken är tänkt att användas vid utbildningar i BBIC både på nationell, på regional och på lokal nivå. Här behandlas inte lagstiftning, förarbeten, rättsfall och JO-uttalanden. Man behöver således ta del av Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker, för att få en väl fungerande verksamhet som uppfyller lagens krav. Vi hänvisar till: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (Socialstyrelsen 2010), Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser (Socialstyrelsen, 2006), Om barnet behöver ny vårdnadshavare (Socialstyrelsen, 2006), Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten (Socialstyrelsen 2009), Barn och unga i familjehem och HVB. Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter (Socialstyrelsen, 2012), Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser (Socialstyrelsen, 2012), 9

12 Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar (Socialstyrelsen och Skolverket, 2013), och Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga (Socialstyrelsen, 2013). Socialstyrelsens krav och rekommendationer för att arbeta med BBIC framgår av Licensavtalet och BBIC-konceptet. BBIC konkurrerar inte med de utredningsmetoder som är aktuella inom socialtjänsten. BBIC anvisar heller inga insatser för hur man ska avhjälpa problem. Vilka insatser som är lämpliga bedömer socialtjänsten tillsammans med familjen. BBIC utmärks av en flexibilitet när det gäller både struktur och innehåll. BBIC ger viss vägledning kring utredning, planering och uppföljning av insatser, som utgår från BBIC:s grundläggande principer och triangeln. Standardiserade bedömningsmetoder kan mycket väl användas inom ramen för BBIC [1]. BBIC bygger på en helhetssyn på barns och ungas utveckling inom en rad områden som fysisk och psykisk hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling etc. Det kan därför vara viktigt att i detta sammanhang påpeka att det inte är meningen att socialtjänsten fullt ut ska behärska alla dessa kunskapsområden. Kompletterande kompetens finns hos andra professioner utanför socialtjänsten, exempelvis inom förskola/skola, barnhälsovård och barn- och ungdomspsykiatri. Det ingår i socialtjänstens uppdrag att avgöra när det är aktuellt att be andra myndigheter och professionella om hjälp med att bedöma barns och ungas behov för att få fram välgrundade beslutsunderlag och för bedömning av lämpliga insatser. Läsanvisningar Grundboken ger vägledning i hur BBIC ska förstås och användas. Den kan användas både under och efter BBIC-utbildningar och även som en uppslagsbok. I kapitel 2 beskrivs den engelska och svenska bakgrunden. I kapitel 3 13 beskrivs BBIC:s grundprinciper, triangeln, formulären samt hur man kan arbeta med BBIC i utredningar och uppföljningar. Dessa kapitel utgör grunden i BBIC. I kapitel 14 redovisas Socialstyrelsens krav och rekommendationer för arbete med BBIC. 10

13 Grundboken behandlar översiktligt de teorier och synsätt på barns utveckling som förespråkas i BBIC. Som komplement till denna grundbok finns en informationsfilm, En introduktionsfilm om Barns behov i centrum (BBIC), producerad av Socialstyrelsen, samt en informationsbroschyr en säkrare väg till skydd och stöd. Därutöver finns boken BBIC i praktiken att knäcka koden [2]. Denna är författad av två dåvarande BBIC-utbildare i Göteborg. Detta material, skrivet av praktiker för praktiker, utgör ett bra komplement till Socialstyrelsens utbildningsmaterial och kan ge konkreta och praktiskt användbara uppslag till utrednings- och uppföljningsarbetet. Vidare finns rapporten Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC [3], som Bodil Rasmusson, fil.dr. och universitetslektor vid Lunds universitet, skrivit på uppdrag av Socialstyrelsen. Rapporten beskriver och problematiserar arbetet med att göra kunskapsgrundade analyser och bedömningar och att ta beslut i utredningar enligt BBIC, samt syftar till att ge vägledning och fortsatt kunskapsutveckling i ämnet. Målgrupp är framför allt socialsekreterare, arbetsledare och andra yrkesverksamma inom social barn- och ungdomsvård. Socialstyrelsens webbplats är en viktig informations- och kunskapskälla i arbetet med BBIC. Att använda grundboken som utbildningsmaterial Det tar tid att tillägna sig BBIC:s alla beståndsdelar och behov av kompletterande utbildningsinsatser kan finnas kvar under lång tid efter det att man börjat arbeta med BBIC. Grundboken kan användas på flera olika sätt: Planera för återkommande utbildningsinsatser, inte bara för nyanställda. Varva de teoretiska delarna med beskrivningar av hur formulären ska användas, mötesrutinerna etc. Här finns möjligheter att träna sig i att få ihop teori och praktik, diskutera och reflektera kring innebörden i evidensbaserad praktik inom socialt arbete, barnkonventionens innebörd, egna värderingar osv. Ge förslag på tänkbara fortbildningsbehov, utbildningsplanering och lokala/regionala utvärderingar. Detta kan ske i samarbete med exempelvis socialhögskolor och FoU-enheter. 1. Inledning 11

14 Definition av några termer i grundboken Barn och unga FN:s barnkonvention anger barn som varje människa under 18 år. Med unga avses personer som har fyllt 18, men inte 21 år. I denna bok används termen barn generellt för barn och unga 0 20 år. Förälder I texten används termen förälder fritt dvs. den kan avse såväl vårdnadshavare som förälder i vid bemärkelse, t.ex. biologisk förälder som ej är vårdnadshavare eller styvförälder. Termen förälder preciseras bara då sammanhanget så kräver, t.ex. biologisk förälder som inte är vårdnadshavare. Vårdnadshavare Termen vårdnadshavare används endast i de sammanhang då det måste framgå att den person som avses är juridiskt ansvarig för barnets vårdnad. Endast vårdnadshavare har partsställning. Insats Med insats avses socialtjänstens insatser, såväl placering utanför hemmet som öppenvårdsinsatser. Insats avser här även andra insatser som görs av andra huvudmän, t.ex. insatser som ges i skolan och av hälso- och sjukvård. Öppenvårdsinsatser Med öppenvårdsinsatser avses här endast sådana insatser som är individuellt behovsprövade av socialtjänsten. Behandlingsansvarig/uppdragstagare Med behandlingsansvarig/uppdragstagare avses person eller verksamhet som är ansvarig för att utföra öppenvårdsinsatser. 12

15 2. Bakgrund 2Bakgrund England Efter omfattande kritik mot familjehems- och institutionsvården i England sökte myndigheter och socialtjänst efter bättre metoder för att säkra kvaliteten i den sociala barnavården. En debatt om resultaten av vården för placerade barn hade pågått sedan 1980-talet. Kritiken var hård då engelska forskningsresultat visade att barn som placerades i familjehem många gånger kom till en miljö som var sämre än den barnen haft i ursprungsfamiljen. Placerade barn visade sig t.ex. ha större psykiska och fysiska hälsoproblem och fler brister i skolgången än normalpopulationen barn. Som vuxna löpte de större risk att hamna i kriminalitet samt arbetsoch bostadslöshet. Som ett svar på kritiken initierade den brittiska regeringen ett omfattande forsknings- och utvecklingsprogram. Studien Looking After Children: Assessing Outcomes in Child Care blev ban brytande [4]. I studien redovisades vilka faktorer som kan bidra till barns positiva utveckling, baserat på utvecklingspsykologiska teorier. Avsikten var att ta fram kriterier för att bedöma resultatet av vården. Looking After Children System (LACS) En grupp forskare fick i uppdrag att ta fram ett uppföljningsinstrument för barn som placeras i familjehem eller på institution. Kärnan i uppföljningssystemet, som det engelska forskarteamet utvecklade på 13

16 uppdrag av Department of Health (motsvarande vårt socialdepartement), var sju så kallade behovsområden [4]: Hälsa Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Förmåga att klara sig själv Under arbetets gång testades materialet även på ett stort antal vanliga familjer och man kom fram till att konceptet med de sju behovsområden som forskarna identifierat är universellt. Behovsområdena är användbara för alla barn i den sociala barnavården såväl som i samhället i stort, inklusive etniska minoritetsgrupper och barn med funktionsnedsättning [5]. Engelsmännen utvecklade intervjuformuläret Assessment and Action Records, efter anpassning till svenska förhållanden kallat Samtal med placerade barn och unga, avsett att användas av socialsekreterarna i direkta samtal med placerade barn för att identifiera och bedöma deras behov. Detta intervjuformulär utvecklades för olika åldersgrupper och barnens behov belystes inom de sju behovsområdena. Befintliga vårdoch behandlingsplaner modifierades och strukturerades efter de sju behovsområdena för att bättre överensstämma med bedömnings- och insatsformuläret. Den bärande principen i det som kom att kallas Looking After Children System (LACS) är att socialtjänsten ska kunna visa att den vård som samhället erbjuder är bättre än den vård som barnet får om det stannar kvar i ursprungsfamiljen. Principerna i LACS påverkade även utformningen av den nya barnavårdslag, Children Act, som kom Det färdiga systemet för uppföljning av placerade barn började introduceras i de engelska kommunerna LACS väckte stort internationellt intresse och används i dag i många länder, förutom i Sverige också t.ex. Kanada och Australien. Framework for the Assessment of Children in Need and their Families (AF) Den engelska kritiken riktades även mot barnavårdsutredningarna. England har av tradition haft en stark betoning på child protection vilket innebar att man ingrep först när barnet visade tydliga tecken på skada. Department of Health tog under början av 1990-talet initiativ till en rad studier av utredningssystemet [6]. Dessa studier visade bland 14

17 annat att endast 15 procent av de barn som bedömdes ha behov av skydd blev föremål för insatser. Studierna visade också på handläggningsbrister. Barnavårdsutredningarna saknade systematiska beskrivningar av barns behov, likaså saknades ofta analyser, planer och uppföljningar. Socialsekreterarna intresserade sig för enstaka händelser som kunde påvisa försummelse eller barnmisshandel men förbisåg andra viktiga aspekter gällande barnets totala situation. Socialsekreterarna hade relativt lätt för att identifiera problem hos föräldrarna men hade svårare att förstå och beskriva hur dessa problem påverkade barnen [7]. Familjerna involverades i liten utsträckning och barnen kom sällan till tals. Socialsekreterarna borde enligt de engelska forskarna fokusera mer på familjens styrkor, utan att för den skull försumma problemen. Om man gör så känner sig familjen mer delaktig och mer benägen att medverka till att hitta lösningar på problemen [8, 9]. I kunskapsöversikten Children s Needs Parenting Capacity [10] redovisas forskningsresultat om hur barns utveckling kan påverkas om föräldrarna har psykisk sjukdom, alkohol- och narkotikamissbruk eller om det finns våld i familjen. Studien blev kunskapsbas för den nya utredningsmodellen Framework for the Assessment of Children in Need and their Families. Utgångspunkten i systemet var de sju behovsområdena i LACS. Dessa kopplades samman med sex aspekter av föräldrarnas omsorgsförmåga och med faktorer i barnets familj och miljö. Dessa tre områden illustrerades med en triangel [11]. 2. Bakgrund BBIC-triangeln Hälsa Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj- och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Barnets behov BARNET Föräldrarnas förmåga Familj och miljö Boende Arbete Ekonomi Grundläggande omsorg Social integrering Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Lokalsamhällets resurser Vägledning och gränssättning Stabilitet 15

18 Triangeln grundas i en helhetssyn på barnets utveckling. Det övergripande perspektivet utgår från utvecklingsekologisk teori en teori som beskriver barns utveckling i ett interaktions- och samspelsperspektiv. Triangeln med sina tre sidor representerar barns behov, föräldrars förmåga respektive familj och miljö. I praktiken betyder detta att socialtjänsten ska undersöka barnets behov och vilka framsteg barnet gör i sin utveckling, båda föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov samt påverkan från faktorer i familj och miljö. Triangeln är en modell som kan användas av professionella för att tänka kring barns och ungas utveckling. Department of Health har även tagit fram grundprinciper som ska prägla arbete och förhållningssätt. Triangeln och grundprinciperna beskrivs närmare i kapitel 3 och 4. Systemets syften är flera. Det ska underlätta en systematisk dokumentation, stödja socialsekreteraren i att analysera insamlad information och involvera barnet och dess familj i utredningsprocessen. Avsikten var också att utveckla ett enhetligt nationellt system för barnavårdsutredningar och ge underlag för uppföljning av såväl enskilda barn som grupper av barn. Tämligen omgående påbörjades ett arbete med att länka samman LACS med Assessment Framework till ett heltäckande system för utredning, planering och uppföljning av den sociala barnavården, The Integrated Children s System (ICS). Sverige Grunden för det svenska utvecklingsarbetet har stora likheter med det engelska, dvs. kritik riktades mot den sociala barnavården, såväl vad gällde arbetet med placerade barn och utfallet av insatserna som handläggning och dokumentation av barnavårdsutredningar [12, 13]. Dartingtonprojektet ( ) Allvarlig kritik mot familjevården från JO och riksdagens revisorer 1991/92 ledde till att Socialstyrelsen fick regeringens uppdrag att stärka och utveckla familjehemsvården [14, 15]. Kritiken handlade framförallt om att de lagstadgade uppföljningstiderna inte hölls, att barnen sällan kom till tals med sina socialsekreterare under en placering och att det ofta saknades vård- respektive behandlingsplaner för de placerade barnen. Socialstyrelsen beslutade att pröva en del av det material som användes i LACS i England. I det projekt som startade vid årsskiftet 1995/96 och som kallades Dartingtonprojektet översattes och prövades Assessment and Action Records, idag kallat Samtal med placerade barn och unga [16]. Projektets syfte var att se om det engelska formuläret var tillämp- 16

19 bart i Sverige och hur ett svenskt material i så fall skulle utformas. Fyra kommuner deltog i projektet. Resultaten pekade på att bedömnings- och insatsformuläret var ett bra men tidskrävande hjälpmedel för att tala med barnen och samla in viktig information om barnens situation i vården. Genom intervjuer med barn uppdagades ny och viktig information. Två tredjedelar av barnen hade någon form av hälsoproblem. För flera av dem saknades uppgifter om hälsokontroller och vaccinationer och många av barnens hälsoproblem föreföll vara okända för både familjehemmen och socialsekreterarna. Skolgång och kontakt med ursprungsfamiljen var andra områden där de placerade barnen hade problem [17]. Projektdeltagarna tilltalades av det barnfokuserade och systematiskt upplagda materialet och uttryckte önskemål om att prova LACS i barnavårdsutredningar. De sju behovsområdena i LACS bedömdes lika relevanta i utredningssammanhang och behovet att utveckla och förbättra utredningsarbetet i projektkommunerna ansågs stort. 2. Bakgrund BBIC-projektet ( ) BBIC är ett system för handläggning och dokumentation i utredning, planering och uppföljning. BBIC har utvecklats och anpassats till svensk lag och praxis av Socialstyrelsen i samarbete med sju svenska kommuner/kommundelar. De kommuner som valdes ut var Luleå, Helsingborg, Linköping, Björklinge-Bälinge kommunnämnd (Uppsala), Gunnared SDN och Backa SDN (Göteborg) och Spånga-Tensta SDN (Stockholm). Projektets mål var att utveckla ett enhetligt system för utredning, planering och uppföljning inom den sociala barnavården [1]. Mål och syfte Det visionära målet för BBIC är att ge de barn och unga som är aktuella för socialtjänstens interventioner samma chanser i livet som andra barn i samhället. BBIC syftar till att komma till rätta med tidigare nämnda brister genom att: stärka barnets ställning i den sociala barnavården i enlighet med socialtjänstlagen och FN:s barnkonvention förbättra samarbetet kring barnet med föräldrar och familj, familjehem/hvb och professionellt nätverk skapa struktur och systematik i arbetet så att handläggning och insatser lättare kan följas upp, både på individ- och gruppnivå bidra till ökad kvalitet och rättssäkerhet genom nationell enhetlighet i utredning, planering och uppföljning. 17

20 Organisering av utvecklingsarbetet Ett viktigt signum för BBIC-projektet var ambitionen att integrera utvecklingsarbetet i den reguljära verksamheten. Detta har sin bakgrund i tidigare erfarenheter som bl.a. handlar om svårigheter att integrera försöksverksamheter i ordinarie verksamheter. Den projektstrategi som valdes hade ett tydligt bottom-up perspektiv med tonvikt på lokal förankring, delaktighet och inflytande. En viktig del i utvecklingsarbetet handlade om att bygga upp långsiktiga strukturer för utveckling och lärande. En förutsättning för deltagande i projektet var ett politiskt beslut i respektive projektkommun. Deltagaröverenskommelser tecknades också mellan Socialstyrelsen och de kommuner som deltog i projektet. Lokala projektteam Projektkommunerna uppmuntrades till att bygga upp lokala projektteam under ledning av lokala projektchefer med uppgift att driva det lokala utvecklingsarbetet. Projektteamen hade bred förankring i sina organisationer. Dessa team bestod av projektchefen, BBIC-utbildare, arbetsledare från olika arbetsgrupper, IT-ansvariga etc. BBIC-utbildarna Idén med BBIC:s utbildare hämtades från England. Projektkommunerna hade i uppdrag att utse särskilda utbildare och att ta fram utbildningsplaner som redskap för att implementera BBIC på hemmaplan. Utbildarna hade en nyckelroll i utvecklingsarbetet med uppgift att informera om och utbilda i BBIC i sin kommun. Det handlade bland annat om att introducera BBIC för nya handläggare och att ge fortsatt stöd till handläggarna i det dagliga arbetet. Möjligheten för utbildarna att fullfölja sina uppgifter visade sig vara starkt beroende av att det fanns mandat för deras uppdrag i organisationen. Socialstyrelsen samlade regelbundet utbildarna för erfarenhetsutbyte och strategisk planering av utbildningsfrågor. Benchmarkinggruppen Socialstyrelsen samlade projektcheferna ett par gånger per termin i den s.k. benchmarkinggruppen. Värdskapet för gruppens möten cirkulerade projektkommunerna emellan. Gruppen hade flera syften. Ett syfte var att den skulle vara ett forum för erfarenhetsutbyte och att projektkommunerna skulle lära av varandra, t.ex. genom att diskutera problem som uppstått i projektet och att hitta lösningar på dessa. Ett annat syfte var att bestämma projektåtaganden, ambitionsnivåer och prestationsmått 18

21 i BBIC-arbetet och att med utgångspunkt från dessa kriterier jämföra prestationer och resultat. Benchmarkinggruppen hade också inflytande över den strategiska planeringen i utvecklingsarbetet som helhet. 2. Bakgrund Nätverken De nämnda nätverken av projektchefer och utbildare var värdefulla för utvecklingsarbetet. Erfarenheter från fältet, såväl negativa som positiva, kunde härigenom användas som underlag för Socialstyrelsens projektplanering och för viktiga vägval i projektet. Nätverken var också ett forum i vilket kommunerna fick idéer och inspiration till utvecklingsarbetet på hemmaplan. Utvärdering och uppföljning Tre utvärderingsrapporter av externa forskare publicerades av Socialstyrelsen under projektets gång och en undersökning av BBIC genomfördes inom ramen för projektet KUBAS (Kunskapsbaserad socialtjänst) [18 21]. Därutöver genomförde Socialstyrelsen egna uppföljningar, bl.a. om användningen av formulären. Eftersom utvärderingarna och uppföljningarna ägde rum under pågående utvecklingsarbete användes resultaten från utvärderingarna till att anpassa och förbättra projektmaterialet. Tidigt i projektet uppmärksammades bristen på IT-stöd. Därför påbörjades ett arbete med att ta fram ett förslag för IT-stöd i BBIC. Detta arbete genomfördes parallellt med det pågående utvecklingsarbetet. Slutrapport från BBIC-projektet BBIC-projektet beskrivs och summeras i en slutrapport [1]. Bland slutsatserna kan noteras att BBIC hade bidragit till att barnens ställning stärkts och att socialsekreterarna hade fått en ökad medvetenhet och kunskap om barns behov. Familjerna kände sig mer delaktiga och social tjänstens arbete blev mer begripligt. Socialsekreterarna var positiva till BBIC:s ursprung i social forskning, till dess värderingar och kunskapsgrund. BBIC bidrog till en helhetssyn på barn och unga, bättre struktur i dokumentationen samt välgrundade beslutsunderlag. Ur chefernas perspektiv betraktades BBIC som ett kvalitetssäkringssystem som ökade möjligheten till styrning, kontroll och uppföljning. En annan erfarenhet från BBIC-projektet är att förändringsarbete är svårt och tar tid, men att förändring är fullt möjlig. Rapporten vänder sig till professionella och ledning inom den sociala barnavården men även till utredare, forskare och andra som intresserar sig för förändringsarbete i socialtjänstens organisationer. Rapporten avslutas med ett kapitel som handlar om behovet av fortlöpande förvaltning, samordning och utveckling av BBIC. 19

22 1 För att läsa mer om ICS i Danmark se 2 childrenandyoungpeople/social/ socialworkreform/b /intergratedchildren-systems-ics-improvement Internationella erfarenheter BBIC har sin bakgrund i det engelska systemet ICS Integrated Children s System. Det är fler länder än Sverige som i sitt arbete med att utveckla den sociala barnavården, har hämtat inspiration från det engelska systemet. ICS finns idag, mer eller mindre utvecklat och utbrett, i mer än 15 olika länder: Storbritannien (England, Wales, Skottland, Nordirland), Australien (Victoria, New South Wales), Irland, Ukraina, Kanada (Prince Edward Island, Alberta, Québec), Nya Zealand, Frankrike (Haute-Savoie), Grekland, Ungern, Polen, Rumänien, Tjeckien, Ryssland, Finland, Norge, Danmark och Sverige. På vilket sätt man har inspirerats av ICS i ovan länder varierar. Några länder använder det engelska systemet i sin helhet, medan andra använder utvalda delar, exempelvis för barn på barnhem. Några länder har fattat formella beslut för att påbörja implementering och andra är långt inne i utvecklingsarbetet [22]. Några länder, däribland Sverige och Danmark, har i hög utsträckning anpassat den engelska förlagan och och skapat egna system utifrån nationell praxis, organisation och lagstiftning. I Danmark har man behållit namnet ICS. 1 Institutionen för socialt arbete vid universitetet i Montreal genomförde 2010 en meta-utvärdering av ICS, som berör genomförandet i länder utanför Storbritannien. Utvärderingen tyder på att personal som arbetar utifrån systemet gör bättre bedömningar av komplexa situationer, har en mer holistisk syn med barnet i centrum, vilket ger bättre planering av insatser. Man ansåg att tvärprofessionell samverkan ökade, liksom deltagandet av barn och föräldrar [22]. På senare år har kritik framförts mot ICS i Storbritannien. Kritiken härrör från en större utvärdering av skyddet för utsatta barn och gäller hur ICS utformades och hur det implementerades [23]. I utvärderingen framhålls emellertid att kunskapsgrunden i ICS i form av triangeln och grundprinciperna är bra. Att handläggning och dokumentation blir systematiserad lyfts också fram som positivt. För närvarande pågår arbeten i Storbritannien med att avhjälpa bristerna i ICS. 2 Gemensamt för BBIC och ICS är att det är handläggnings- och dokumentationssystem inom den sociala barnavården som bygger på strukturerade formulär med utgångspunkt från triangeln. Grundprinciperna och triangeln, som illustrerar kunskapsgrunden, är gemensamma liksom förekomsten av formulär och stöddokument. Antal formulär och hur dessa är utformade är dock olika. 20

Barns behov i centrum. Grundbok BBIC

Barns behov i centrum. Grundbok BBIC Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Grundbok Barns behov i centrum (BBIC)

Grundbok Barns behov i centrum (BBIC) Grundbok Barns behov i centrum (BBIC) Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad

Läs mer

Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff

Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff Kommunförbundet Skåne Chefsnätverksträff Dagordning Information om nuläge BBIC Organisation BBIC Skåne Info från SoS Kommunernas nulägesbeskrivning Hälsoundersökningar Handräckning LVU riktlinjer, avvikelsehantering

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus Eva Agåker Helena Stålhammar Kristina Andersson Helena Bohman 2016-08-30 Vi kommer att prata om hur BBIC Underlättar socialtjänstens arbete Har utgångspunkt

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Utredning och matchning av familjehem

Utredning och matchning av familjehem Utredning och matchning av familjehem BBIC anpassad familjehemsutredningsprocess Västerås Stad, proaros, Socialkontor Barn och Ungdom Bakgrund 2007 - Lokal grundutbildningen i BBIC. - projektuppdrag kartläggning

Läs mer

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6)

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6) 1(6) Maj 2006 Uppdaterat januari 2014 BBIC-konceptet Vad är BBIC- konceptet? BBIC-konceptet fastställer förutsättningarna för att arbeta med Barns behov i centrum. Det tar sin utgångspunkt i BBIC:s mål

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Utvärderingsmöten i BBIC

Utvärderingsmöten i BBIC Utvärderingsmöten i BBIC En studie av barns delaktighet och medbestämmande Av Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg Delrapport från utvärderingen av projektet Barns behov i centrum Socialstyrelsen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum

Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Rapport 2009:07 Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Maj 2009 Ingmar Ångman Gör BBIC skillnad? En uppföljning av

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VAD ÄR DELAKTIGHET? Barn blir lyssnade till Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

ABCD. Granskning av institutionsplaceringar av barn och unga. Revisionsrapport. Eksjö kommun

ABCD. Granskning av institutionsplaceringar av barn och unga. Revisionsrapport. Eksjö kommun Granskning av institutionsplaceringar av barn och Revisionsrapport KPMG AB 27 september 2010 Innehåll Förkortningar och definitioner av centrala begrepp 1 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Ansvarig

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Social barnavård i förändring. Slutrapport från BBIC-projektet

Social barnavård i förändring. Slutrapport från BBIC-projektet Social barnavård i förändring Slutrapport från BBIC-projektet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet

Läs mer

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att

Läs mer

Socialstyrelsens instruktion

Socialstyrelsens instruktion Socialstyrelsen Socialstyrelsens instruktion Hälso- och sjukvård Annan medicinsk verksamhet Tandvård Hälsoskydd Smittskydd Socialtjänst Stöd och service till vissa funktionshindrade Frågor om alkohol och

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

BBIC:s mål m l och syfte

BBIC:s mål m l och syfte BBIC:s mål m l och syfte Mål: ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, planering och uppföljning inom social barnavård Syfte: Stärka barns ställning Öka samarbetet med barnet och

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen

Läs mer

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-23 Handläggare Agneta Nylöf Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden 2016-11-22 Utvärdera metoder

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC

Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC 2011-11-10 Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC Innehåll BBIC Licens Anmälan/ansökan Förhandsbedömning Utredningsplan Utredning Vårdplan Genomförandeplan

Läs mer

Skolsocial kartläggning

Skolsocial kartläggning Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer