artur journalstruktur
|
|
- Anita Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 artur journalstruktur version 2.0
2 förord Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en organisation som mycket aktivt arbetar för att professionen håller en hög kvalitet och att yrket utvecklas utifrån de krav som ställs på yrket. Exempel på detta är Etisk kod för arbetsterapeuter och FSA:s kvalitetspolicy. Sedan flera decennier har FSA också arbetat med en gemensam terminologi, ett gemensamt språkbruk för arbetsterapeuter. Alla språk förändras dock ständigt och detta gäller givetvis även professionella språk. Detta gör att arbetet med en professions termer och begrepp, dess terminologi är en ständigt pågående process. Därför har en revision av GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder och ARTUR Journalstruktur nu genomförts och resulterat i GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 samt ARTUR Journalstruktur Version 2.0. De som arbetat med revisionen är Kerstin Hjorth, Birgitta Lundgren Pierre samt Annika Terner. Samtidigt som GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder och ARTUR Journalstruktur reviderats har FSAdis genomgått en accentuerad utvecklingsprocess som resulterat i FSAdis version 2.0, ett fullvärdigt IT-stöd för hela arbetsterapiprocessen. 1 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Box 760, Nacka
3 innehåll bakgrund 3 gärda 3 artur 3 fsadis 3 artur, version metod 4 terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård. 4 who:s international classification of functioning, disability and health (ICF) 4 funktionstillstånd och funktionshinder 4 kontextuella faktorer 5 spri-projekt 5 arbetsterapiprocessen 5 resultat 5 anamnes 5 status 5 analys 6 mål 6 planering 6 åtgärd 6 resultat 7 källa 7 framåtblick 7 referenser 8 bilaga 1 artur journalstruktur, version 2.0 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september
4 bakgrund I en artikel i Arbetsterapeuten i början av 1990-talet framhöll Ulla Sonn, Birgitta Lundgren Pierre och Anette Klippe Németh att arbetsterapeuter inte har något fackspråk. De ansåg då att det saknades enhetliga begrepp för att beskriva fenomen och åtgärder inom arbetsterapi och att detta utgjorde ett problem både vid dokumentation och vid teamarbete. FSA har länge varit medveten om denna problematik och har därför under flera decennier arbetat för ett gemensamt språk, en terminologi för arbetsterapeuter i Sverige. Arbetet har kommit att bestå av tre delar. Den första delen handlar om vilka behandlingsåtgärder arbetsterapeuter använder, den andra delen handlar om hur arbetsterapeuter dokumenterar och den tredje delen handlar om ett IT-stöd. Dessa tre delar har med åren fått olika namn, GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder, ARTUR Journalstruktur och FSAdis, ett IT-stöd för arbetsterapeuter. gärda I början av 1990-talet fick en arbetsgrupp i uppdrag att kartlägga vilka begrepp som användes i Sverige av arbetsterapeuter för att beskriva vilka behandlings-åtgärder man som arbetsterapeut utför. Dessa begrepp sammanställdes sedan till en klassifikation som publicerades 1993, FSA:s klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder inom arbetsterapi. I klassifikationen fanns 462 olika patientrelaterade behandlingsåtgärder beskrivna och de hade delats upp i nio olika kategorier. Syftet med klassifikationen var att genom ett gemensamt språk och användbara begrepp möjliggöra en god kommunikation. I slutet av 1990-talet var det dags att revidera denna klassifikation. En arbetsgrupp med representanter från olika verksamheter genomförde arbetet som resulterade i GÄRDA, Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder. Vid arbetet med GÄRDA utgick man dels från arbetsterapiprocessen dels WHO:s International Classification of Impairments, Disabilities, and Handicaps (ICIDH). De åtgärder som finns beskrivna i GÄRDA är dels åtgärder för att uppfatta olika tillstånd hos individen eller dess omgivning dels åtgärder för att påverka tillstånd hos individen eller dess omgivning. artur Sedan den 1 januari 1986 har arbetsterapeuter skyldighet att föra journal. Året efter, 1987, publicerades den första journalmanualen för arbetsterapeuter. Under 1995 publicerades en reviderad version av denna manual som fick namnet Yrkesjournal för arbetsterapeuter. Författaren, Carin Berg Wedrén, beskriver i denna skrift bakgrunden till varför man bör dokumentera med utgång från olika lagar och då framförallt Patientjournallagen. Hon beskriver också arbetsterapi-processen vilken bör vara den struktur man som arbetsterapeut dokumenterar utifrån. I skriften finns en journalmanual där framförallt FSA:s klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder inom arbetsterapi samt FSA:s ADL-taxonomi har påverkat innehållet. Eftersom innehållet i journalmanualen till stor del bygger på den arbetsterapeutiska åtgärdsklassifikationen var det därför dags att när GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder publicerats påbörja arbetet med en journalmanual. Denna fick namnet ARTUR Journalstruktur och syftet med den var att få ett komplett underlag för dokumentation inom arbetsterapi. I arbetet med ARTUR Journalstruktur fanns flera dokument förutom GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder som styrde. Det dokument som styrde den första nivån (huvudavsnitten) i ARTUR Journalstruktur var resultatet av ett SPRI-projekt. I detta projekt kom arbetsterapeuter tillsammans med kuratorer, sjukgymnaster m.fl. överens om vilka termer som ska ligga på första nivån. Den andra nivån t.o.m. den fjärde nivån utgick från GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder. De tre första nivåerna fick inte ändras. Däremot var den fjärde nivån fri för användarna att anpassa till sin verksamhet. fsadis FSA har sedan 1994 arbetat med att ta fram ett bra IT-stöd för arbetsterapeutisk dokumentation, information och statistik som fått namnet FSAdis. Arbetet med FSAdis har hela tiden skett parallellt med andra utvecklingsprojekt som t.ex. från GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder och ARTUR Journalstruktur, där nyheter kontinuerligt införlivats i FSAdis. 3 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002
5 artur, version 2.0 Syftet med ARTUR Journalstruktur Version 2.0 är att ha en nationell journal-manual inklusive terminologi som arbetsterapeuter i Sverige kan använda sig av i sitt dagliga kliniska arbete. metod Arbetsgruppen som genomfört revideringen har vid sitt arbete haft många olika företeelser att ta hänsyn till. Dels har de värdefulla synpunkter som arbets-terapeuter runt om i landet gett oss på den första versionen av ARTUR varit viktiga. Dels har professionsövergripande dokument varit viktiga som t.ex. de resultat som framkommit inom terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård dels WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) dels resultatet av ett SPRI-projekt där arbetsterapeuter tillsammans med kuratorer, sjukgymnaster m.fl. kom överens om vilka termer som ska vara gemensamma för dessa professioner varit styrande. Det som inom arbetsterapi framförallt påverkat arbetet är arbetsterapiprocessen. terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård. Inom terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård är man tämligen överens om vissa grundläggande begrepp. Två av dessa är Patientrelaterad aktivitet och Uppfattat tillstånd. Patientrelaterad aktivitet utförs för att ta reda på eller påverka Uppfattat tillstånd hos patienten. patient relaterad aktivitet ger underlag till resulterar i uppfattat tillstånd Bild 1. Relationen mellan patientrelaterad aktivitet och uppfattat tillstånd Det uppfattade tillståndet kan antingen beskrivas av en diagnoskod som ICD-10 eller med hjälp av WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Däremot kan de patientrelaterade aktiviteterna som arbetsterapeuter utför enbart definieras och beskrivas av arbetsterapeuter. who:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) På svenska heter ICF Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. ICF är en av de klassifikationer som WHO utarbetat för att tillämpas på olika aspekter av hälsa. ICF beskriver funktionstillstånd och funktionshinder som sammanhänger med hälsoförhållanden. ICF använder begreppen Funktionstillstånd och funktionshinder samt Kontextuella faktorer funktionstillstånd och funktionshinder Funktionstillstånd och funktionshinder beskrivs i följande komponenter. Kroppsfunktioner är kroppssystemets fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner. Kroppsstrukturer är kroppens anatomiska delar såsom organ, lemmar och dess komponenter. Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling. Delaktighet är en persons engagemang i en livssituation. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september
6 kontextuella faktorer Kontextuella faktorer är övriga faktorer som påverkar hälsoförhållanden och beskrivs i två komponenter. Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen i vilken människor lever och verkar. Personliga faktorer är t ex kön, ålder, utbildning, personlighet. spri-projekt De termer som man i SPRI-projektet kom överens om ska vara gemensamma för olika professioner är Anamnes, Status, Analys, Mål, Planering, Åtgärd samt Resultat. arbetsterapiprocessen I arbetsterapiprocessen beskrivs de olika patientrelaterade aktiviteter som arbetsterapeuter utför. I litteraturen kan man hitta flera olika beskrivningar av arbetsterapiprocessen. I stora drag kan man dela in arbetsterapiprocessen i tre faser. Utredning - för att ta reda på, uppfatta, analysera och värdera individens tillstånd som ger underlag för hur arbetsterapeuten ska intervenera. Intervention - för att med olika åtgärder påverka, d.v.s. förebygga, bibehålla eller öka individens förmåga avseende aktivitetsutförande. Utvärdering - för att ta reda på, uppfatta, analysera och värdera hur åtgärderna påverkat individens tillstånd. Då arbetsterapiprocessen ofta upprepar sig kan det många gånger vara svårt att skilja på utvärdering och en ny utredning från varandra. Utifrån detta resonemang kan man förenkla arbetsterapiprocessen ytterligare till enbart två faser, nämligen utredning och intervention. resultat ARTUR Journalstruktur Version 2.0 är inte en fullständig dokumentationsmanual för arbetsterapeuter i deras dagliga arbete. ARTUR måste kompletteras med de delar som är gemensamma med andra professioner inom hälso- och sjukvård. Ett exempel på detta är de administrativa sökorden. Eftersom vi eftersträvar en nationell plattform för dokumentation bör alla de tre översta nivåerna i ARTUR användas i så stor utsträckning som möjligt. Liksom tidigare är det fritt fram att anpassa den fjärde nivån till sin verksamhet, vilket kan innebära att man t.ex. lägger in termer från bedömningsinstrument. ARTUR Journalstruktur Version 2.0 är resultatet av en revision som haft till främsta syfte att uppgradera den tidigare versionen av ARTUR. Resultatet är en kompromiss av alla de olika komponenter som påverkar och styr vårt arbete som arbetsterapeuter. Ett viktigt mål med vårt revisionsgruppens arbete har dock varit att ARTUR Journalstruktur Version 2.0 ska kännas relevant för de kliniskt verksamma arbetsterapeuterna och samtidigt inte upplevas som ett hemmabygge av de arbetsterapeuter som till vardags arbetar med olika teoretiska frågeställningar. anamnes Under Anamnes har vi lagt termen Aktivitetsanamnes innehållande att uppfatta, analysera och värdera aktivitetshistoria. status Under Status har ICF till stor del påverkat strukturen. Vi har använt oss ICF:s olika komponenter som Delaktighet, Aktivitet, Kroppsfunktioner, Kroppsstrukturer samt Omgivning. Under termen Delaktighetsutredning har vi lagt Aktivitetsstrukturbedömning samt Adaptationsbedömning. Under termen Aktivitetsutredning har vi lagt bedömning av de olika aktivitetsområden som vi som arbetsterapeuter av tradition delar in tiden i som Personlig ADL, Instrumentell ADL, Arbete, Studier, Lek, Fritid samt Vila. I 5 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002
7 internationell litteratur kan man t.ex. se indelningen Self care som vi anser täcker Personlig ADL, Productivity som vi anser innehåller både Instrumentell ADL och Arbete och Studier samt Leisure som vi anser innehåller Fritid och Lek. Vi har valt att ha flera aktivitetsområden än vad som är brukligt internationellt. Detta medger att utifrån journalstrukturen kunna skapa en större kunskap för sådant som för svenska förhållande är intressant, men samtidigt också kunna jämföra med internationella förhållanden genom att slå ihop aktivitetsområden i journalstrukturen. Vad som ingår i olika aktivitetsområden är dock en fråga för varje arbetsterapeut att bestämma. Att klippa gräs kan för en kyrkogårdsarbetare vara arbete medan för villaägaren kan det vara underhåll och för fritidsstugeägaren kan det vara en fritidssyssla. Baka bröd kan för bagaren vara arbete, för trebarnspappan nödvändig matlagning eller för barnet en lek. Under termen Kroppsfunktionsutredning har bedömning av Kognitiva funktioner, Psykiska funktioner, Sociala funktioner samt Sensomotoriska funktioner lagts. Under termen Kroppsstrukturutredning har några symptom tagits med som Ärrbedömning, Decubitusbedömning samt Ödembedömning. Under termen Omgivningsutredning har bedömning av Fysisk miljö, Social miljö, Kulturell miljö samt Samhällelig miljö lagts. analys Under Analys har vi lagt termen Aktivitetsbegränsning innehållande att analysera nuvarande aktivitetsförmåga och situation avseende aktivitetsutförande. mål Under Mål har vi lagt Kortsiktigt mål och Långsiktigt mål som båda ska vara relevanta för individen samt mätbara d.v.s. tidsatta och relaterade till situation. planering Under Planering har vi lagt Planerade åtgärder. åtgärd I ARTUR används termen Åtgärd istället för Intervention som används i GÄRDA. Detta är en eftergift till de gemensamma termer som beslutades i SPRI-projektet. En Åtgärd är riktad mot individen för att förebygga, bibehålla eller öka individens förmåga avseende aktivitetsutförande. När det gäller Åtgärd har sex olika termer vuxit fram. Dessa är Delaktighets-träning, Aktivitetsträning, Kroppsfunktionsträning, Pedagogisk intervention, Hjälpmedel samt Fysisk miljöanpassning. Under termen Delaktighetsträning har vi lagt Aktivitetsstrukturträning samt Adaptationsträning. Under termen Aktivitetsträning har vi lagt Personlig ADL-träning, Instrumentell ADL-träning, Arbetsträning, Studieträning, Lekträning, Fritidsträning samt Viloträning. Under termen Kroppsfunktionsträning har vi lagt Kognitiv funktionsträning, Psykisk funktionsträning, Social funktionsträning samt Sensomotorisk funktions-träning. Nästa term under Åtgärd är Pedagogisk intervention. Under denna term har vi lagt Utbildning, Information samt Handledning. Nästa term under Åtgärd är Hjälpmedel. Vi har där använt oss av den internationella klassificeringen av handikapphjälpmedel, ISO 9999:1998, utgåva nummer två. Klassificeringen grundar sig på hjälpmedlets funktion/syfte för brukaren. Under Hjälpmedel har vi därför lagt Hjälpmedel för behandling och träning, Ortoser och proteser, Hjälpmedel för personlig vård, Hjälpmedel vid förflyttning, Hjälpmedel i hushållet, Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler, Hjälpmedel för kommunikation, information och varseblivning, Hjälpmedel för hantering och transport av produkter, Hjälpmedel och utrustning för miljöförbättring, verktyg och maskiner samt Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättningar. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september
8 Nästa term under Åtgärd är Fysisk miljöanpassning. Under denna term har vi lagt Boendemiljöanpassning, Arbetsmiljöanpassning, Studiemiljömiljö-anpassning, Fritidsmiljöanpassning samt Fordonsanpassning. resultat Under Resultat har vi lagt Åtgärdsresultat, Måluppfyllelse, Kvarstående behov, Vidare planerade åtgärder samt Rekommendation. källa I journalstrukturen har vi lagt med en rubrik som heter Källa. Under denna rubrik har vi skrivit in den bok eller skrift som vi på olika sätt refererar till. Källan kan ha gett oss uppslag till den refererade termen men den kan också vara den källa som står för både namn på termen och dess beskrivning. framåtblick Vi vet att denna version av ARTUR så småningom behöver revideras beroende på olika faktorer. En av dessa är de viktiga synpunkter som du som arbetsterapeut har på ARTUR Journalstruktur Version 2.0. Om du vill förmedla dina synpunkter - kontakta FSA. 7 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002
9 referenser Berg Wedrén, C. (1987). Journalföring Arbetsterapeuter. Stockholm: Liber Läromedel Berg Wedrén, C. (1995). Yrkesjournal för arbetsterapeuter. Gävle: Carin Berg Wedrén & Nacka: FSAs publikationer Blomström, E., Malmberg, B-G., Morgell, R., Månsson, I., Nilsson, G., Rising, I., & Wikell, K. (2001). Prim.dok Projektrapport. Sollentuna: Centrum för Allmänmedicinsk Informatik Christiansen, C., & Baum, C. (1997). Enabling Function and Well-Being. Second Edition. Thorofare: SLACK Incorporated. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1993). FSAs klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder inom arbetsterapi. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). FSA:s kvalitetspolicy - grunden för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiska verksamheten. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Gamborg, G. (1994). Spår som slingrar sig samman ; aktivitetsproblem & arbetsterapi inom psykiatri. Lund: BookLund förlag Hedin, A., Jernberg, L., Lennér, H.C., Lundmark, T., & Wallin, S-B. (2000). Att mena och mäta samma sak - en begreppsorienterad metod för terminologiskt arbete Lund: Studentlitteratur Hjälpmedelsinstitutet. (2001). Förteckning över Bra hjälpmedel Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M.A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1998). Canadian Occupational Performance Measure. Svensk Version. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Norrby, E, & Linddahl, I. (2001). Dialog om aktivitetsförmåga DOA - riktad mot arbete. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Rubin, K., Fein, G.G., & Vandenberg, B. (1983). Play. I P.H. Mussen (red) Handbook of Child and Psychology (4th ed.) Vol 4. Socialization, personality and social development , New York: Wiley. SFS 1985: 562 Patientjournallag. Stockholm: Liber Utbildning. Socialstyrelsen. (2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Stockholm: Socialstyrelsen. Sonn, U., Lundgren Pierre, B. & Klippe Németh, A. (1993). Att beskriva ADL. Arbetsterapeuten, (11), Spri. (1996). Spriprojekt PM. Från sökord till journalobjekt. Statusrapport. Definitioner och mål. Stockholm: Spri, Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut. Townsend, E. (Ed), (1997). Enabling Occupation. An Occupational Therapy Perspective. Ottawa: CAOT Publication ACE. Törnquist, K., & Sonn, K. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. WHO. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Preliminär version - arbetsmaterial. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september
10 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 1 ARTUR journalstruktur, version 2.0 ANAMNES STATUS Beskrivning: Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera i syfte att få fram anamnes Undersökning innehållande att uppfatta, analysera och värdera tillstånd sådant det ter sig vid avseende aktivitetsutförande. Görs i form av intervju, observation och test. 1 dessa. Kan innefatta:aktivitetsmönster, tidsanvänding, stress, roller, vanor. 2 innefatta: Egenvård, medicinhantering, följsamhet i ordinerad behandling. avseende aktivitetsutförande. Görs i form av intervju, observation och test. 1 Självkännedom, intressen, värderingar, roller, vanor, fysisk förmåga, organisationsförmåga, Källa: Aktivitetsanamnes Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera aktivitetshistoria inkl tidigare arbetsterapi, hjälpmedel. 1 undersökningstillfället. Delaktighetsutredning Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera individens engagemang i sin livssituation Aktivitetsstrukturbedömning Bedömning av balansen i och mellan aktiviteter som dygnsrytmen är uppbyggd av och upplevelser av Adaptationsbedömning Bedömning av kognitiva och beteendeinriktade anpassningsstrategier i aktivitetsut-förandet. Kan Aktivitetsutredning Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera nuvarande aktivitetsförmåga och situation Personlig ADL bedömning Bedömning av individens utförande av Personlig ADL. 3 Äta och dricka Ta mat och dryck på bordet, äta och dricka. 4 Förflyttning Målmedvetet förflytta sig från en plats till en annan. 4 Toalettbesök Ta sig till och från toalett, i tid, samt utföra nödvändiga toalettbestyr. 4 På-avklädning Ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. 4 Personlig hygien Tvätta kroppen och håret samt torka sig. 4 Övrig kroppsvård Sköta om och vårda sitt yttre. 4 Kommunikation Kommunicera och ta till sig information, samt hantera aktuell utrustning. 4 Instrumentell ADL bedömning Bedömning av individens utförande av Instrumentell ADL. 3 Resor Ta sig till och från, i och ur samt färdas med allmänna eller privata färdmedel. 4 Matlagning Planera, plocka fram och undan, bereda, tillaga, duka, diska. 4 Inköp dagligvaror Planera inköp, ta sig till och från affären, plocka varor, betala, frakta hem varorna. 4 Städning Småstädning, respektive veckostädning. 4 Tvätt Förflytta sig och transportera tvätten till och från tvätttplatsen. Sortera, tvätta, hänga upp, vika, stryka, mangla. 4 Ekonomi Sköta sin privata ekonomi, post- och bankärende. Underhåll/ Arbetsbedömning Underhålla, reparera, sköta egendom och inventarier. Bedömning av individens utförande vad avser avlönat eller oavlönat arbete. Kan innefatta: problemlösningsförmåga, samspel, kommunikation. 3, 5
11 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 2 ARTUR journalstruktur, version 2.0 Studiebedömning Lekbedömning Fritidsbedömning Vilobedömning Kroppsfunktionsutredning Kognitiv funktionsbedömning Psykisk funktionsbedömning Social funktionsbedömning Sensomotorisk funktionsbedömning Kroppsstrukturutredning Ärrbedömning Decubitusbedömning Ödembedömning Beskrivning: Källa: Bedömning av individens utförande vad avser förskola, grundskola, gymnasium, högskola eller annan utbildning. Kan innefatta:självkännedom, intressen, värderingar, roller, vanor, fysisk förmåga, organisationsförmåga, problemlösningsförmåga, samspel, kommunikation. 5 Bedömning av individens utförande vad avser att delta i lek, att påverka lek, att ta initiativ och att vara kreativ i lek. 6 Bedömning av individens intressen och utförande vad avser stillsam fritid, aktiv fritid och social samvaro. 3, 7 Bedömning av individens utförande vad avser att återhämta sig. Kan innefatta: Fysisk vila, mental vila, avslappning, avspänning. 3 Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera kroppsfunktioners påverkan på aktivitetsutförandet. Görs i form av intervju, observation, test, mätning och palpation. 1 Bedömning av individens kapacitet med fokus på kognitiva funktioner. Kan innefatta: Minne, planering, problemlösning, organisation, handlingsberedskap, perception, kommunikation, praxis, orienteringsförmåga, uppmärksamhet, inlärning, numerisk förmåga. Bedömning av individens kapacitet med fokus på psykiska funktioner. Kan innefatta: Känslighet, uthållighet, förståelse, insikt, medvetenhet, ansvarstagande, självförtroende, aggressioner, stämningsläge, motivation, tidsuppfattning, språkförståelse. Bedömning av individens kapacitet med fokus på sociala funktioner. Kan innefatta: Interaktion, uppmärksamhet, meddela sig, lyssna, samtala, inhämta information, samarbete, empati, bekräfta information. Bedömning av individens kapacitet med fokus på sensomotoriska funktioner. Kan innefatta: Ledrörlighet, greppförmåga, finmotorik, muskeluthållighet, muskelstyrka, muskeltonus, ytlig sensibilitet, djup sensibilitet, hörsel, syn. Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera kroppsstrukturers påverkan på aktivitetsutförandet. Görs i form av intervju, observation, test, mätning och palpation. 1 Bedömning av förekomst och risk för ärr samt dess utseende, struktur, utbredning och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande. Bedömning av förekomst och risk för decubitus samt dess utseende, struktur, utbredning och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande. Bedömning av förekomst och risk för ödem samt dess utseende, struktur, utbredning och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande.
12 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 3 ARTUR journalstruktur, version 2.0 ANALYS MÅL PLANERING ÅTGÄRD Beskrivning: aktivitetsutförande. Görs i form av intervju med individ och omgivning, observation av individ och konstruerad miljö t ex klimat, luft, ljud, ljus, arbetshöjd, arbetsytor, underlag, fordon, redskap, 7 vardaglig verksamhet baserad på etnicitet, attityder, vanor, roller, religion, normer, värderingar. 7 Lagar, regler, skyldigheter och rättigheter som sköts av olika myndigheter, t ex bidrag, tjänster, Analys och värdering av individens nuvarande tillstånd och situation. Mål satta utifrån individens aktivitetsbegränsning. Målen ska vara relevanta för individen samt Åtgärd riktad mot individen i syfte att förebygga, bibehålla eller öka individens förmåga avseende Källa: Omgivningsutredning Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera omgivningens påverkan på individens omgivnng, test. 1 Fysisk miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den fysiska miljön. Kan innefatta: Naturlig och verktyg, möbler. 7 Social miljöbedömning Kulturell miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den sociala miljön. Kan innefatta: Levnadsförhållanden, nätverk, stöd från omgivning, trygghet, säkerhet, roller, möjlighet att påverka. Bedömning av individens omgivning med fokus på den kulturella miljön. Kan innefatta: Högtidlig och Samhällelig miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den av samhället reglerade miljön. Kan innefatta: beskattning. 7 Aktivitetsbegränsning Analys och värdering av individens nuvarande aktivitetsförmåga och situation avseende aktivitetsutförande. Kan innefatta: Hälsoproblem, orsaker. 1 mätbara d v s tidssatta och relaterade till situation. Kortsiktigt mål Långsiktigt mål Mål man har för avsikt att nå i ett kortare perspektiv. Mål man har för avsikt att nå i ett längre perspektiv. Planering av hur de uppsatta målen ska nås med åtgärder. Planerade åtgärder Vilka åtgärder som planeras. Delaktighetsträning aktivitetsutförande. Träning av individens engagemang i sin livssituation avseende aktivitetsutförande. 1 Aktivitetsstrukturträning Träning av balansen i och mellan aktiviteter som dygnsrytmen är uppbyggd av och upplevelser av dessa. 2 Adaptationsträning Aktivitetsträning Träning av individens adaptationsutförande. Träning av individens aktivitetsutförande. 1 Personlig ADL-träning Träning riktad mot individens utförande av Personlig ADL. 3 Äta och dricka Ta mat och dryck på bordet, äta och dricka. 4 Förflyttning Målmedvetet förflytta sig från en plats till en annan. 4 Toalettbesök Ta sig till och från toalett, i tid, samt utföra nödvändiga toalettbestyr. 4 På-avklädning Ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. 4
13 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 4 ARTUR journalstruktur, version 2.0 Beskrivning: Källa: Personlig hygien Tvätta kroppen och håret samt torka sig. 4 Övrig kroppsvård Sköta om och vårda sitt yttre. 4 Kommunikation Kommunicera och ta till sig information, samt hantera aktuell utrustning. 4 Instrumentell ADL-träning Träning riktad mot individens utförande av Instrumentell ADL. 3 Resor Ta sig till och från, i och ur samt färdas med allmänna eller privata färdmedel. 4 Matlagning Planera, plocka fram och undan, bereda, tillaga, duka, diska. 4 Inköp dagligvaror Planera inköp, ta sig till och från affären, plocka varor, betala, frakta hem varorna. 4 Städning Småstädning, respektive veckostädning. 4 Tvätt Förflytta sig och transportera tvätten till och från tvättplatsen. Sortera, tvätta, hänga upp, vika, stryka, mangla. 4 Ekonomi Sköta sin privata ekonomi, post- och bankärende. Arbetsträning Studieträning Underhåll/ Reparation Lekträning Fritidsträning Viloträning Kroppsfunktionsträning Kognitiv funktionsträning Psykisk funktionsträning Social funktionsträning Sensomotorisk funktionsträning Underhålla, reparera, sköta egendom och inventarier. Träning av individens aktivitetsutförande vad avser betalt och obetalt arbete. 3, 5 Träning av individens utförande vad avser förskola, grundskola, gymnasium, högskola eller annan utbildning. 5 Träning av individens utförande vad avser lek. 6 Träning av individens utförande vad avser fritid. 3, 7 Träning av individens utförande avseende att återhämta sig. 3 Träning av individens kroppsfunktioner för att påverka aktivitetsutförandet. 1 Träning av individens kapacitet med fokus på kognitiva funktioner. Kan innefatta: Minne, planering, problemlösning, organisation, handlingsberedskap, perception, kommunikation, praxis, orienteringsförmåga, uppmärksamhet, inlärning, numerisk förmåga. Träning av individens kapacitet med fokus på psykiska funktioner. Kan innefatta: Känslighet, uthållighet, förståelse, insikt, medvetenhet, ansvarstagande, självförtroende, aggressioner, stämningsläge, motivation, tidsuppfattning, språkförståelse. Träning av individens kapacitet med fokus på sociala funktioner. Kan innefatta: Interaktion, uppmärksamhet, meddela sig, lyssna, samtala, inhämta information, samarbete, empati, bekräfta information. Träning av individens kapacitet med fokus på sensomotoriska funktioner. Kan innefatta: Ledrörlighet, greppförmåga, finmotorik, muskeluthållighet, muskelstyrka, muskeltonus, ytlig sensibilitet, djup, sensibilitet, hörsel, syn.
14 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 5 ARTUR journalstruktur, version 2.0 Pedagogisk intervention Utbildning Beskrivning: Källa: Pedagogisk intervention, kunskapsförmedling för att påverka individens aktivitetsutförande. Kan innefatta pedagogisk intervention riktad mot individen själv och/eller andra i individens omgivning. Kunskap förmedlad genom strukturerad undervisningsinsats. Kan innefatta: Patientskola, studiecirkel. Hjälpmedel Information Handledning Hjälpmedel för behandling och träning Ortoser och proteser Hjälpmedel för personlig vård Hjälpmedel vid förflyttning Hjälpmedel i hushållet Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler Hjälpmedel för kommunikation, information och varseblivning Hjälpmedel för hantering och transport av produkter Hjälpmedel och utrustning för miljöförbättring, verktyg och maskiner Kunskap förmedlad utifrån mottagarens förutsättningar. Kan innefatta: Rådgivning, upplysning, förklaring, orientering. Kunskap förmedlad i en situation där både sändare och mottagare är aktivt engagerade. Kan innefatta: Instruktion. Intervention riktad mot individen för att möjliggöra, påverka aktivitetsutförande. reparera, återlämna. Kan innefatta: Antidecubitushjälpmedel, kompressionsbandage, silikonbandage. reparera, återlämna. Kan innefatta: Prefabricerade och egentillverkade ortoser och proteser. reparera, återlämna. Kan innefatta: Hjälpmedel vid toalettbesök, tvättning, bad, dusch, tidshjälpmedel. reparera, återlämna. Kan innefatta: Käppar, kryckor, rollatorer, cyklar, rullstolar, övriga fordon, reparera, återlämna. Kan innefatta: Matlagnings-hjälpmedel, städhjälpmedel, sömnads- och reparera, återlämna. Kan innefatta: Bord, sittmöbler, sitsar, sängar, stödanordningar, reparera, återlämna. Kan innefatta: Audio/visuella hjälpmedel, datorer, varseblivningshjälpmedel, reparera, återlämna. Kan innefatta: Knappar, rattar, vred och handtag, hjälpmedel för reparera, återlämna. Kan innefatta: Hjälpmedel för miljöförbättring, mätinstrument, handverktyg, överflyttningshjälpmedel, personlyftar. 8 textilvårdshjälpmedel. 8 förhöjningshjälpmedel. 8 hjälpmedel för kognitivt stöd. 8 omgivningskontroll, greppanpassningar, transporthjälpmedel. 8 maskiner, motorverktyg. 8
15 Källor: 1. WHO. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Preliminär version - 2. Gamborg, G. (1994). Spår som slingrar sig samman ; aktivitetsproblem & arbetsterapi inom psykiatri. Lund: BookLund förlag 3. Christiansen, C., & Baum, C. (1997). Enabling Function and Well-Being. Second Edition. Thorofare: SLACK Incorporated. 4. Törnquist, K., & Sonn, K. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 5. Norrby, E, & Linddahl, I. (2001). Dialog om aktivitetsförmåga DOA riktad mot arbete. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 6. Rubin, K., Fein, G.G., & Vandenberg, B. (1983). Play. I P.H. Mussen (red) Handbook of Child and Psychology (4th ed.) Vol 4. Socialization, personality and social development , New York: Wiley. 7. Townsend, E. (Ed), L. (1997). Enabling Occupation. An Occupational Therapy Perspective. Ottawa: CAOT Publication ACE. 8. Hjälpmedelsinstitutet. (2001). Förteckning över Bra hjälpmedel Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 6 ARTUR journalstruktur, version 2.0 RESULTAT Fysisk miljöanpassning Boendemiljöanpassning Åtgärdsresultat Måluppfyllelse Kvarstående behov Vidare planerade åtgärder Rekommendation Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättning Arbetsmiljöanpassning Studiemiljöanpassning Fritidsmiljöanpassning Fordonsanpassning Beskrivning: Källa: reparera, återlämna. Kan innefatta: Leksaker, spel, motions- och idrotts-redskap, musikinstrument, fotoutrustning, slöjd- och hantverksmaterial, trädgårdsredskap, jakt- och fiskeredskap, hjälpmedel vid camping, rökning eller husdjursskötsel. 8 Intervention för att fysiskt förändra individens omgivning för att möjliggöra aktivitetsutförande. 8 Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Kan innefatta: Tröskelborttagning, hissmontering. 8 Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. 8 Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Kan innefatta: Bilanpassning Utvärdering av genomförda åtgärder. Resultat av genomförda åtgärder. Analysera och värdera om de mål som satts upp uppfyllts. Kvarstående behov av arbetsterapeutiska åtgärder. Vidare planerade åtgärder för påverka individens aktivitetsutförande. Rekommendera i syfte att yttra sig till förmån för något, förorda.
gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder
gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder version 2.0 förord Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en organisation som mycket aktivt arbetar för att professionen håller en hög kvalitet
Läs merSökord/åtgärder inom arbetsterapi
Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merArbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra
Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms
Läs merArbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merMappning av ADL-taxonomins barnversion till ICF
Mappning av s barnversion till ICF Mappning av s barnversion till ICF (klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) Översättning och tillämpning av International Classification of Functionin,
Läs merIBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD
IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp
Läs merAtt beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merMappning av ADL-taxonomin till ICF
The International Classification of Functioning, Disability and more commonly as ICF, provides a standard language and fram description of health and health-related states. Like the first ver by the World
Läs merGemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda
Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord
Läs merSå här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC
INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande
Läs merSahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning
Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen
Läs merKlassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet
Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens
Läs merARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET
ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational
Läs merAnn-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se
Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser
Läs merICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs merNy klassifikation av socialtjänstens insatser
Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten
Läs merProjektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors
Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merBedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet
Läs merArbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting
Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram
Läs merÄldres behov i centrum. Erik Wessman
Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre
Läs merProgram för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Läs merVälkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum
Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merMappning av BDA till ICF
Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.
Läs merKommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker
Kommunrehab 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster 5 Arbetsterapeuter 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör 2 Hjälpmedelstekniker Yrkesbeskrivning Leg. Arbetsterapeut: Rehabassistent: Aktivitetsbedömning/
Läs merÄldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)
Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk
Läs merInstrument från FSAs förlag
Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer
Läs merSocialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg
Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs merMANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare
MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med
Läs merICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!
ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är
Läs merInternational Classification of Functioning, Disability, and Health ICF
Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International
Läs merICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg
ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation
Läs merHistorik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Läs merICF-CY implementering inom re-/ habilitering
ICF-CY implementering inom re-/ habilitering Mia Pless Utvecklingschef, Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län. Forskare, associerad till Uppsala universitet, Forskning om funktionshinder
Läs merAtt beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530
Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada
Läs merICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer
ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer Pågående utveckling av ett kartläggningsinstrument baserat på ICF-CY Margareta Adolfsson Leg sjukgymnast Utvecklingssamordnare Habiliteringen
Läs merINTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI
INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.
ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppens funktioner & strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer
Läs merArbetsterapi program Demenssjukdom
Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,
Läs merVälkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum
Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt
Läs merUtfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.
RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt
Läs merKroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment
8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT
Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram
Läs merIndividens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman
Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens
Läs merArbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten
Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och
Läs merKroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö
DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö Programkurs 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Gäller från:
Läs merKurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5
Läs merIndividens behov i centrum
Individens behov i centrum Ett gemensamt sätt att beskriva individens behov, mål och resultat Johan Hansson & Åsa Wassbäck Bakgrund och utveckling 2008-2012 2013-2015 2016 - Öppna jämförelser Nationellt
Läs merFörskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia
Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5 The Capital of Scandinavia Funktionstillstånd Planera Bedöma Utredande Utföra Utvärdera Ej behandla Planera Behandling Bedöma Behandlande Utföra
Läs merFör dokumentation i social journal för utförare
För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG
Läs merCanadian Occupational Performance Measure COPM
Canadian Occupational Performance Measure COPM Ett arbetsredskap som är: Aktivitets-fokuserat Person-centrerat Evidens-baserat COPM i Senior alert 1 Aktivitet (occupation) Aktivitet består av grupper av
Läs merArbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap
KURSPLAN Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng Occupational Therapy: Application in Practice 1 Grundnivå, A0035H Version Kursplan gäller: Vår 2019 Lp 3 - Tillsvidare Kursplanen
Läs merKursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.
Medicinska fakulteten ATPB15, Arbetsterapi: Teori, modeller och metoder, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Theory, Models and Methods, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merArbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter
Läs merÄldres behov i centrum ÄBIC
RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen
Läs merRiktlinjer Arbetsterapiverksamhet inom barnsjukvård Södra sjukvårdsregionen
Riktlinjer Arbetsterapiverksamhet inom barnsjukvård Södra sjukvårdsregionen 17-09-27 Motorisk bedömning Introduktion Barns färdigheter utvecklas som bekant inte vid en för alla given ålder utan uppträder
Läs merKommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.
Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera
Läs merKvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI
Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy, antagen av fullmäktige 2010, uppdaterad 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson På omslaget: Linda Gustafsson,
Läs merKommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län
Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning
Läs merFrån funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring
Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet
Läs merBarbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se
Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering
Läs merDokumentation i barn- och skolhälsovården
Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS
Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby består av enhetschef, 19 arbetsterapeuter
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer
Läs merAnvändbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Läs merBilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar
Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment
Läs merKursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.
Medicinska fakulteten ATPB52, Arbetsterapi III, Intervention, utvärdering och prevention, 10,5 högskolepoäng Occupational Therapy III, Intervention, Evaluation and Prevention, 10.5 credits Grundnivå /
Läs merGenerellt arbetsterapiprogram
Arbetsdokument Arbetsdokument Sida 1 (9) Generellt arbetsterapiprogram Arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus består av enhetschef, 16 arbetsterapeuter och ett arbetsterapibiträde och ingår i division närsjukvård,
Läs merICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri
Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta
Läs merIntroduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning
ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,
Läs merArbetsterapi för personer med kronisk sjukdom
Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag
Läs merGemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt
Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation
Läs merInledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.
Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med
Läs merSUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual
Sunnaas sykehus HF Ergoterapitjenesten Sunnaas Sykehus 1998 Revidert layout januari 2000 och augusti 2007. SUNNAAS ADL INDEX Bedömningsmanual 1. ÄTA FINFÖRDELA MAT, INTA FÖDA, TUGGA OCH SVÄLJA. 1.0 Måste
Läs merICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem
Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation
Läs merPreliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014
Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER
Läs merBarn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger
Arbetsterapiprogramutveckling vid rehabilitering av Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus Maj Johansson Ing-Britt Häger Mål Utveckla bästa praxis i arbetsterapi för familjer med
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå
Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, intervention och utvärdering
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för arbetsterapeuter med utbildning utanför EU och EES
Information om praktisk tjänstgöring för arbetsterapeuter med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för arbetsterapeuter
Läs merIndividens behov i centrum
Individens behov i centrum Hur styr individens behov socialtjänsten? Att använda IBIC som stöd för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Johan Hansson & Åsa Wassbäck Behovsinriktat Systematiskt
Läs merTiming it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap
Läs merFSAs långsiktiga arbete inom informatiken. Syfte med vår workshop. Journaldokumentation- lätt och rätt och användbart vid förbättringsarbete
Syfte med vår workshop Journaldokumentation- lätt och rätt och användbart vid förbättringsarbete Gruppen för Termer och Begrepp Kerstin Hjort Agneta Carlsson Att ge intresserade kollegor ökad kunskap om
Läs merav den arbetsterapeutiska processen
av den arbetsterapeutiska processen GÄRDA Nytta ADL-bedömning Livskvalitet Patientdelaktighet Smärta Måluppfyllelse Patientupplevd handfunktion Bakgrund Värnamo Sjukvårdsområde har sedan mitten av 90-talet
Läs merAtt leva med hjärtsvikt
Eva Ruberg Leg. Arbetsterapeut 2009-10-15 Arbetsterapi Occupational Therapy Occupation - an activity in which one engages Arbetsterapiprogram för hjärtsviktspatienter: Gemensamt synsätt från vetenskap
Läs merUtvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL
Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin
Läs merKurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5
Läs merADL - INDEX enligt Sunnaas
ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merINTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF
NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs mer