artur journalstruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "artur journalstruktur"

Transkript

1 artur journalstruktur version 2.0

2 förord Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en organisation som mycket aktivt arbetar för att professionen håller en hög kvalitet och att yrket utvecklas utifrån de krav som ställs på yrket. Exempel på detta är Etisk kod för arbetsterapeuter och FSA:s kvalitetspolicy. Sedan flera decennier har FSA också arbetat med en gemensam terminologi, ett gemensamt språkbruk för arbetsterapeuter. Alla språk förändras dock ständigt och detta gäller givetvis även professionella språk. Detta gör att arbetet med en professions termer och begrepp, dess terminologi är en ständigt pågående process. Därför har en revision av GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder och ARTUR Journalstruktur nu genomförts och resulterat i GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 samt ARTUR Journalstruktur Version 2.0. De som arbetat med revisionen är Kerstin Hjorth, Birgitta Lundgren Pierre samt Annika Terner. Samtidigt som GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder och ARTUR Journalstruktur reviderats har FSAdis genomgått en accentuerad utvecklingsprocess som resulterat i FSAdis version 2.0, ett fullvärdigt IT-stöd för hela arbetsterapiprocessen. 1 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Box 760, Nacka

3 innehåll bakgrund 3 gärda 3 artur 3 fsadis 3 artur, version metod 4 terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård. 4 who:s international classification of functioning, disability and health (ICF) 4 funktionstillstånd och funktionshinder 4 kontextuella faktorer 5 spri-projekt 5 arbetsterapiprocessen 5 resultat 5 anamnes 5 status 5 analys 6 mål 6 planering 6 åtgärd 6 resultat 7 källa 7 framåtblick 7 referenser 8 bilaga 1 artur journalstruktur, version 2.0 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september

4 bakgrund I en artikel i Arbetsterapeuten i början av 1990-talet framhöll Ulla Sonn, Birgitta Lundgren Pierre och Anette Klippe Németh att arbetsterapeuter inte har något fackspråk. De ansåg då att det saknades enhetliga begrepp för att beskriva fenomen och åtgärder inom arbetsterapi och att detta utgjorde ett problem både vid dokumentation och vid teamarbete. FSA har länge varit medveten om denna problematik och har därför under flera decennier arbetat för ett gemensamt språk, en terminologi för arbetsterapeuter i Sverige. Arbetet har kommit att bestå av tre delar. Den första delen handlar om vilka behandlingsåtgärder arbetsterapeuter använder, den andra delen handlar om hur arbetsterapeuter dokumenterar och den tredje delen handlar om ett IT-stöd. Dessa tre delar har med åren fått olika namn, GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder, ARTUR Journalstruktur och FSAdis, ett IT-stöd för arbetsterapeuter. gärda I början av 1990-talet fick en arbetsgrupp i uppdrag att kartlägga vilka begrepp som användes i Sverige av arbetsterapeuter för att beskriva vilka behandlings-åtgärder man som arbetsterapeut utför. Dessa begrepp sammanställdes sedan till en klassifikation som publicerades 1993, FSA:s klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder inom arbetsterapi. I klassifikationen fanns 462 olika patientrelaterade behandlingsåtgärder beskrivna och de hade delats upp i nio olika kategorier. Syftet med klassifikationen var att genom ett gemensamt språk och användbara begrepp möjliggöra en god kommunikation. I slutet av 1990-talet var det dags att revidera denna klassifikation. En arbetsgrupp med representanter från olika verksamheter genomförde arbetet som resulterade i GÄRDA, Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder. Vid arbetet med GÄRDA utgick man dels från arbetsterapiprocessen dels WHO:s International Classification of Impairments, Disabilities, and Handicaps (ICIDH). De åtgärder som finns beskrivna i GÄRDA är dels åtgärder för att uppfatta olika tillstånd hos individen eller dess omgivning dels åtgärder för att påverka tillstånd hos individen eller dess omgivning. artur Sedan den 1 januari 1986 har arbetsterapeuter skyldighet att föra journal. Året efter, 1987, publicerades den första journalmanualen för arbetsterapeuter. Under 1995 publicerades en reviderad version av denna manual som fick namnet Yrkesjournal för arbetsterapeuter. Författaren, Carin Berg Wedrén, beskriver i denna skrift bakgrunden till varför man bör dokumentera med utgång från olika lagar och då framförallt Patientjournallagen. Hon beskriver också arbetsterapi-processen vilken bör vara den struktur man som arbetsterapeut dokumenterar utifrån. I skriften finns en journalmanual där framförallt FSA:s klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder inom arbetsterapi samt FSA:s ADL-taxonomi har påverkat innehållet. Eftersom innehållet i journalmanualen till stor del bygger på den arbetsterapeutiska åtgärdsklassifikationen var det därför dags att när GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder publicerats påbörja arbetet med en journalmanual. Denna fick namnet ARTUR Journalstruktur och syftet med den var att få ett komplett underlag för dokumentation inom arbetsterapi. I arbetet med ARTUR Journalstruktur fanns flera dokument förutom GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder som styrde. Det dokument som styrde den första nivån (huvudavsnitten) i ARTUR Journalstruktur var resultatet av ett SPRI-projekt. I detta projekt kom arbetsterapeuter tillsammans med kuratorer, sjukgymnaster m.fl. överens om vilka termer som ska ligga på första nivån. Den andra nivån t.o.m. den fjärde nivån utgick från GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder. De tre första nivåerna fick inte ändras. Däremot var den fjärde nivån fri för användarna att anpassa till sin verksamhet. fsadis FSA har sedan 1994 arbetat med att ta fram ett bra IT-stöd för arbetsterapeutisk dokumentation, information och statistik som fått namnet FSAdis. Arbetet med FSAdis har hela tiden skett parallellt med andra utvecklingsprojekt som t.ex. från GÄRDA Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder och ARTUR Journalstruktur, där nyheter kontinuerligt införlivats i FSAdis. 3 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002

5 artur, version 2.0 Syftet med ARTUR Journalstruktur Version 2.0 är att ha en nationell journal-manual inklusive terminologi som arbetsterapeuter i Sverige kan använda sig av i sitt dagliga kliniska arbete. metod Arbetsgruppen som genomfört revideringen har vid sitt arbete haft många olika företeelser att ta hänsyn till. Dels har de värdefulla synpunkter som arbets-terapeuter runt om i landet gett oss på den första versionen av ARTUR varit viktiga. Dels har professionsövergripande dokument varit viktiga som t.ex. de resultat som framkommit inom terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård dels WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) dels resultatet av ett SPRI-projekt där arbetsterapeuter tillsammans med kuratorer, sjukgymnaster m.fl. kom överens om vilka termer som ska vara gemensamma för dessa professioner varit styrande. Det som inom arbetsterapi framförallt påverkat arbetet är arbetsterapiprocessen. terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård. Inom terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård är man tämligen överens om vissa grundläggande begrepp. Två av dessa är Patientrelaterad aktivitet och Uppfattat tillstånd. Patientrelaterad aktivitet utförs för att ta reda på eller påverka Uppfattat tillstånd hos patienten. patient relaterad aktivitet ger underlag till resulterar i uppfattat tillstånd Bild 1. Relationen mellan patientrelaterad aktivitet och uppfattat tillstånd Det uppfattade tillståndet kan antingen beskrivas av en diagnoskod som ICD-10 eller med hjälp av WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Däremot kan de patientrelaterade aktiviteterna som arbetsterapeuter utför enbart definieras och beskrivas av arbetsterapeuter. who:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) På svenska heter ICF Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. ICF är en av de klassifikationer som WHO utarbetat för att tillämpas på olika aspekter av hälsa. ICF beskriver funktionstillstånd och funktionshinder som sammanhänger med hälsoförhållanden. ICF använder begreppen Funktionstillstånd och funktionshinder samt Kontextuella faktorer funktionstillstånd och funktionshinder Funktionstillstånd och funktionshinder beskrivs i följande komponenter. Kroppsfunktioner är kroppssystemets fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner. Kroppsstrukturer är kroppens anatomiska delar såsom organ, lemmar och dess komponenter. Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling. Delaktighet är en persons engagemang i en livssituation. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september

6 kontextuella faktorer Kontextuella faktorer är övriga faktorer som påverkar hälsoförhållanden och beskrivs i två komponenter. Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen i vilken människor lever och verkar. Personliga faktorer är t ex kön, ålder, utbildning, personlighet. spri-projekt De termer som man i SPRI-projektet kom överens om ska vara gemensamma för olika professioner är Anamnes, Status, Analys, Mål, Planering, Åtgärd samt Resultat. arbetsterapiprocessen I arbetsterapiprocessen beskrivs de olika patientrelaterade aktiviteter som arbetsterapeuter utför. I litteraturen kan man hitta flera olika beskrivningar av arbetsterapiprocessen. I stora drag kan man dela in arbetsterapiprocessen i tre faser. Utredning - för att ta reda på, uppfatta, analysera och värdera individens tillstånd som ger underlag för hur arbetsterapeuten ska intervenera. Intervention - för att med olika åtgärder påverka, d.v.s. förebygga, bibehålla eller öka individens förmåga avseende aktivitetsutförande. Utvärdering - för att ta reda på, uppfatta, analysera och värdera hur åtgärderna påverkat individens tillstånd. Då arbetsterapiprocessen ofta upprepar sig kan det många gånger vara svårt att skilja på utvärdering och en ny utredning från varandra. Utifrån detta resonemang kan man förenkla arbetsterapiprocessen ytterligare till enbart två faser, nämligen utredning och intervention. resultat ARTUR Journalstruktur Version 2.0 är inte en fullständig dokumentationsmanual för arbetsterapeuter i deras dagliga arbete. ARTUR måste kompletteras med de delar som är gemensamma med andra professioner inom hälso- och sjukvård. Ett exempel på detta är de administrativa sökorden. Eftersom vi eftersträvar en nationell plattform för dokumentation bör alla de tre översta nivåerna i ARTUR användas i så stor utsträckning som möjligt. Liksom tidigare är det fritt fram att anpassa den fjärde nivån till sin verksamhet, vilket kan innebära att man t.ex. lägger in termer från bedömningsinstrument. ARTUR Journalstruktur Version 2.0 är resultatet av en revision som haft till främsta syfte att uppgradera den tidigare versionen av ARTUR. Resultatet är en kompromiss av alla de olika komponenter som påverkar och styr vårt arbete som arbetsterapeuter. Ett viktigt mål med vårt revisionsgruppens arbete har dock varit att ARTUR Journalstruktur Version 2.0 ska kännas relevant för de kliniskt verksamma arbetsterapeuterna och samtidigt inte upplevas som ett hemmabygge av de arbetsterapeuter som till vardags arbetar med olika teoretiska frågeställningar. anamnes Under Anamnes har vi lagt termen Aktivitetsanamnes innehållande att uppfatta, analysera och värdera aktivitetshistoria. status Under Status har ICF till stor del påverkat strukturen. Vi har använt oss ICF:s olika komponenter som Delaktighet, Aktivitet, Kroppsfunktioner, Kroppsstrukturer samt Omgivning. Under termen Delaktighetsutredning har vi lagt Aktivitetsstrukturbedömning samt Adaptationsbedömning. Under termen Aktivitetsutredning har vi lagt bedömning av de olika aktivitetsområden som vi som arbetsterapeuter av tradition delar in tiden i som Personlig ADL, Instrumentell ADL, Arbete, Studier, Lek, Fritid samt Vila. I 5 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002

7 internationell litteratur kan man t.ex. se indelningen Self care som vi anser täcker Personlig ADL, Productivity som vi anser innehåller både Instrumentell ADL och Arbete och Studier samt Leisure som vi anser innehåller Fritid och Lek. Vi har valt att ha flera aktivitetsområden än vad som är brukligt internationellt. Detta medger att utifrån journalstrukturen kunna skapa en större kunskap för sådant som för svenska förhållande är intressant, men samtidigt också kunna jämföra med internationella förhållanden genom att slå ihop aktivitetsområden i journalstrukturen. Vad som ingår i olika aktivitetsområden är dock en fråga för varje arbetsterapeut att bestämma. Att klippa gräs kan för en kyrkogårdsarbetare vara arbete medan för villaägaren kan det vara underhåll och för fritidsstugeägaren kan det vara en fritidssyssla. Baka bröd kan för bagaren vara arbete, för trebarnspappan nödvändig matlagning eller för barnet en lek. Under termen Kroppsfunktionsutredning har bedömning av Kognitiva funktioner, Psykiska funktioner, Sociala funktioner samt Sensomotoriska funktioner lagts. Under termen Kroppsstrukturutredning har några symptom tagits med som Ärrbedömning, Decubitusbedömning samt Ödembedömning. Under termen Omgivningsutredning har bedömning av Fysisk miljö, Social miljö, Kulturell miljö samt Samhällelig miljö lagts. analys Under Analys har vi lagt termen Aktivitetsbegränsning innehållande att analysera nuvarande aktivitetsförmåga och situation avseende aktivitetsutförande. mål Under Mål har vi lagt Kortsiktigt mål och Långsiktigt mål som båda ska vara relevanta för individen samt mätbara d.v.s. tidsatta och relaterade till situation. planering Under Planering har vi lagt Planerade åtgärder. åtgärd I ARTUR används termen Åtgärd istället för Intervention som används i GÄRDA. Detta är en eftergift till de gemensamma termer som beslutades i SPRI-projektet. En Åtgärd är riktad mot individen för att förebygga, bibehålla eller öka individens förmåga avseende aktivitetsutförande. När det gäller Åtgärd har sex olika termer vuxit fram. Dessa är Delaktighets-träning, Aktivitetsträning, Kroppsfunktionsträning, Pedagogisk intervention, Hjälpmedel samt Fysisk miljöanpassning. Under termen Delaktighetsträning har vi lagt Aktivitetsstrukturträning samt Adaptationsträning. Under termen Aktivitetsträning har vi lagt Personlig ADL-träning, Instrumentell ADL-träning, Arbetsträning, Studieträning, Lekträning, Fritidsträning samt Viloträning. Under termen Kroppsfunktionsträning har vi lagt Kognitiv funktionsträning, Psykisk funktionsträning, Social funktionsträning samt Sensomotorisk funktions-träning. Nästa term under Åtgärd är Pedagogisk intervention. Under denna term har vi lagt Utbildning, Information samt Handledning. Nästa term under Åtgärd är Hjälpmedel. Vi har där använt oss av den internationella klassificeringen av handikapphjälpmedel, ISO 9999:1998, utgåva nummer två. Klassificeringen grundar sig på hjälpmedlets funktion/syfte för brukaren. Under Hjälpmedel har vi därför lagt Hjälpmedel för behandling och träning, Ortoser och proteser, Hjälpmedel för personlig vård, Hjälpmedel vid förflyttning, Hjälpmedel i hushållet, Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler, Hjälpmedel för kommunikation, information och varseblivning, Hjälpmedel för hantering och transport av produkter, Hjälpmedel och utrustning för miljöförbättring, verktyg och maskiner samt Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättningar. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september

8 Nästa term under Åtgärd är Fysisk miljöanpassning. Under denna term har vi lagt Boendemiljöanpassning, Arbetsmiljöanpassning, Studiemiljömiljö-anpassning, Fritidsmiljöanpassning samt Fordonsanpassning. resultat Under Resultat har vi lagt Åtgärdsresultat, Måluppfyllelse, Kvarstående behov, Vidare planerade åtgärder samt Rekommendation. källa I journalstrukturen har vi lagt med en rubrik som heter Källa. Under denna rubrik har vi skrivit in den bok eller skrift som vi på olika sätt refererar till. Källan kan ha gett oss uppslag till den refererade termen men den kan också vara den källa som står för både namn på termen och dess beskrivning. framåtblick Vi vet att denna version av ARTUR så småningom behöver revideras beroende på olika faktorer. En av dessa är de viktiga synpunkter som du som arbetsterapeut har på ARTUR Journalstruktur Version 2.0. Om du vill förmedla dina synpunkter - kontakta FSA. 7 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002

9 referenser Berg Wedrén, C. (1987). Journalföring Arbetsterapeuter. Stockholm: Liber Läromedel Berg Wedrén, C. (1995). Yrkesjournal för arbetsterapeuter. Gävle: Carin Berg Wedrén & Nacka: FSAs publikationer Blomström, E., Malmberg, B-G., Morgell, R., Månsson, I., Nilsson, G., Rising, I., & Wikell, K. (2001). Prim.dok Projektrapport. Sollentuna: Centrum för Allmänmedicinsk Informatik Christiansen, C., & Baum, C. (1997). Enabling Function and Well-Being. Second Edition. Thorofare: SLACK Incorporated. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1993). FSAs klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder inom arbetsterapi. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). FSA:s kvalitetspolicy - grunden för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiska verksamheten. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Gamborg, G. (1994). Spår som slingrar sig samman ; aktivitetsproblem & arbetsterapi inom psykiatri. Lund: BookLund förlag Hedin, A., Jernberg, L., Lennér, H.C., Lundmark, T., & Wallin, S-B. (2000). Att mena och mäta samma sak - en begreppsorienterad metod för terminologiskt arbete Lund: Studentlitteratur Hjälpmedelsinstitutet. (2001). Förteckning över Bra hjälpmedel Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M.A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1998). Canadian Occupational Performance Measure. Svensk Version. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Norrby, E, & Linddahl, I. (2001). Dialog om aktivitetsförmåga DOA - riktad mot arbete. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Rubin, K., Fein, G.G., & Vandenberg, B. (1983). Play. I P.H. Mussen (red) Handbook of Child and Psychology (4th ed.) Vol 4. Socialization, personality and social development , New York: Wiley. SFS 1985: 562 Patientjournallag. Stockholm: Liber Utbildning. Socialstyrelsen. (2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Stockholm: Socialstyrelsen. Sonn, U., Lundgren Pierre, B. & Klippe Németh, A. (1993). Att beskriva ADL. Arbetsterapeuten, (11), Spri. (1996). Spriprojekt PM. Från sökord till journalobjekt. Statusrapport. Definitioner och mål. Stockholm: Spri, Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut. Townsend, E. (Ed), (1997). Enabling Occupation. An Occupational Therapy Perspective. Ottawa: CAOT Publication ACE. Törnquist, K., & Sonn, K. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. WHO. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Preliminär version - arbetsmaterial. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september

10 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 1 ARTUR journalstruktur, version 2.0 ANAMNES STATUS Beskrivning: Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera i syfte att få fram anamnes Undersökning innehållande att uppfatta, analysera och värdera tillstånd sådant det ter sig vid avseende aktivitetsutförande. Görs i form av intervju, observation och test. 1 dessa. Kan innefatta:aktivitetsmönster, tidsanvänding, stress, roller, vanor. 2 innefatta: Egenvård, medicinhantering, följsamhet i ordinerad behandling. avseende aktivitetsutförande. Görs i form av intervju, observation och test. 1 Självkännedom, intressen, värderingar, roller, vanor, fysisk förmåga, organisationsförmåga, Källa: Aktivitetsanamnes Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera aktivitetshistoria inkl tidigare arbetsterapi, hjälpmedel. 1 undersökningstillfället. Delaktighetsutredning Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera individens engagemang i sin livssituation Aktivitetsstrukturbedömning Bedömning av balansen i och mellan aktiviteter som dygnsrytmen är uppbyggd av och upplevelser av Adaptationsbedömning Bedömning av kognitiva och beteendeinriktade anpassningsstrategier i aktivitetsut-förandet. Kan Aktivitetsutredning Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera nuvarande aktivitetsförmåga och situation Personlig ADL bedömning Bedömning av individens utförande av Personlig ADL. 3 Äta och dricka Ta mat och dryck på bordet, äta och dricka. 4 Förflyttning Målmedvetet förflytta sig från en plats till en annan. 4 Toalettbesök Ta sig till och från toalett, i tid, samt utföra nödvändiga toalettbestyr. 4 På-avklädning Ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. 4 Personlig hygien Tvätta kroppen och håret samt torka sig. 4 Övrig kroppsvård Sköta om och vårda sitt yttre. 4 Kommunikation Kommunicera och ta till sig information, samt hantera aktuell utrustning. 4 Instrumentell ADL bedömning Bedömning av individens utförande av Instrumentell ADL. 3 Resor Ta sig till och från, i och ur samt färdas med allmänna eller privata färdmedel. 4 Matlagning Planera, plocka fram och undan, bereda, tillaga, duka, diska. 4 Inköp dagligvaror Planera inköp, ta sig till och från affären, plocka varor, betala, frakta hem varorna. 4 Städning Småstädning, respektive veckostädning. 4 Tvätt Förflytta sig och transportera tvätten till och från tvätttplatsen. Sortera, tvätta, hänga upp, vika, stryka, mangla. 4 Ekonomi Sköta sin privata ekonomi, post- och bankärende. Underhåll/ Arbetsbedömning Underhålla, reparera, sköta egendom och inventarier. Bedömning av individens utförande vad avser avlönat eller oavlönat arbete. Kan innefatta: problemlösningsförmåga, samspel, kommunikation. 3, 5

11 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 2 ARTUR journalstruktur, version 2.0 Studiebedömning Lekbedömning Fritidsbedömning Vilobedömning Kroppsfunktionsutredning Kognitiv funktionsbedömning Psykisk funktionsbedömning Social funktionsbedömning Sensomotorisk funktionsbedömning Kroppsstrukturutredning Ärrbedömning Decubitusbedömning Ödembedömning Beskrivning: Källa: Bedömning av individens utförande vad avser förskola, grundskola, gymnasium, högskola eller annan utbildning. Kan innefatta:självkännedom, intressen, värderingar, roller, vanor, fysisk förmåga, organisationsförmåga, problemlösningsförmåga, samspel, kommunikation. 5 Bedömning av individens utförande vad avser att delta i lek, att påverka lek, att ta initiativ och att vara kreativ i lek. 6 Bedömning av individens intressen och utförande vad avser stillsam fritid, aktiv fritid och social samvaro. 3, 7 Bedömning av individens utförande vad avser att återhämta sig. Kan innefatta: Fysisk vila, mental vila, avslappning, avspänning. 3 Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera kroppsfunktioners påverkan på aktivitetsutförandet. Görs i form av intervju, observation, test, mätning och palpation. 1 Bedömning av individens kapacitet med fokus på kognitiva funktioner. Kan innefatta: Minne, planering, problemlösning, organisation, handlingsberedskap, perception, kommunikation, praxis, orienteringsförmåga, uppmärksamhet, inlärning, numerisk förmåga. Bedömning av individens kapacitet med fokus på psykiska funktioner. Kan innefatta: Känslighet, uthållighet, förståelse, insikt, medvetenhet, ansvarstagande, självförtroende, aggressioner, stämningsläge, motivation, tidsuppfattning, språkförståelse. Bedömning av individens kapacitet med fokus på sociala funktioner. Kan innefatta: Interaktion, uppmärksamhet, meddela sig, lyssna, samtala, inhämta information, samarbete, empati, bekräfta information. Bedömning av individens kapacitet med fokus på sensomotoriska funktioner. Kan innefatta: Ledrörlighet, greppförmåga, finmotorik, muskeluthållighet, muskelstyrka, muskeltonus, ytlig sensibilitet, djup sensibilitet, hörsel, syn. Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera kroppsstrukturers påverkan på aktivitetsutförandet. Görs i form av intervju, observation, test, mätning och palpation. 1 Bedömning av förekomst och risk för ärr samt dess utseende, struktur, utbredning och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande. Bedömning av förekomst och risk för decubitus samt dess utseende, struktur, utbredning och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande. Bedömning av förekomst och risk för ödem samt dess utseende, struktur, utbredning och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande.

12 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 3 ARTUR journalstruktur, version 2.0 ANALYS MÅL PLANERING ÅTGÄRD Beskrivning: aktivitetsutförande. Görs i form av intervju med individ och omgivning, observation av individ och konstruerad miljö t ex klimat, luft, ljud, ljus, arbetshöjd, arbetsytor, underlag, fordon, redskap, 7 vardaglig verksamhet baserad på etnicitet, attityder, vanor, roller, religion, normer, värderingar. 7 Lagar, regler, skyldigheter och rättigheter som sköts av olika myndigheter, t ex bidrag, tjänster, Analys och värdering av individens nuvarande tillstånd och situation. Mål satta utifrån individens aktivitetsbegränsning. Målen ska vara relevanta för individen samt Åtgärd riktad mot individen i syfte att förebygga, bibehålla eller öka individens förmåga avseende Källa: Omgivningsutredning Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera omgivningens påverkan på individens omgivnng, test. 1 Fysisk miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den fysiska miljön. Kan innefatta: Naturlig och verktyg, möbler. 7 Social miljöbedömning Kulturell miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den sociala miljön. Kan innefatta: Levnadsförhållanden, nätverk, stöd från omgivning, trygghet, säkerhet, roller, möjlighet att påverka. Bedömning av individens omgivning med fokus på den kulturella miljön. Kan innefatta: Högtidlig och Samhällelig miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den av samhället reglerade miljön. Kan innefatta: beskattning. 7 Aktivitetsbegränsning Analys och värdering av individens nuvarande aktivitetsförmåga och situation avseende aktivitetsutförande. Kan innefatta: Hälsoproblem, orsaker. 1 mätbara d v s tidssatta och relaterade till situation. Kortsiktigt mål Långsiktigt mål Mål man har för avsikt att nå i ett kortare perspektiv. Mål man har för avsikt att nå i ett längre perspektiv. Planering av hur de uppsatta målen ska nås med åtgärder. Planerade åtgärder Vilka åtgärder som planeras. Delaktighetsträning aktivitetsutförande. Träning av individens engagemang i sin livssituation avseende aktivitetsutförande. 1 Aktivitetsstrukturträning Träning av balansen i och mellan aktiviteter som dygnsrytmen är uppbyggd av och upplevelser av dessa. 2 Adaptationsträning Aktivitetsträning Träning av individens adaptationsutförande. Träning av individens aktivitetsutförande. 1 Personlig ADL-träning Träning riktad mot individens utförande av Personlig ADL. 3 Äta och dricka Ta mat och dryck på bordet, äta och dricka. 4 Förflyttning Målmedvetet förflytta sig från en plats till en annan. 4 Toalettbesök Ta sig till och från toalett, i tid, samt utföra nödvändiga toalettbestyr. 4 På-avklädning Ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. 4

13 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 4 ARTUR journalstruktur, version 2.0 Beskrivning: Källa: Personlig hygien Tvätta kroppen och håret samt torka sig. 4 Övrig kroppsvård Sköta om och vårda sitt yttre. 4 Kommunikation Kommunicera och ta till sig information, samt hantera aktuell utrustning. 4 Instrumentell ADL-träning Träning riktad mot individens utförande av Instrumentell ADL. 3 Resor Ta sig till och från, i och ur samt färdas med allmänna eller privata färdmedel. 4 Matlagning Planera, plocka fram och undan, bereda, tillaga, duka, diska. 4 Inköp dagligvaror Planera inköp, ta sig till och från affären, plocka varor, betala, frakta hem varorna. 4 Städning Småstädning, respektive veckostädning. 4 Tvätt Förflytta sig och transportera tvätten till och från tvättplatsen. Sortera, tvätta, hänga upp, vika, stryka, mangla. 4 Ekonomi Sköta sin privata ekonomi, post- och bankärende. Arbetsträning Studieträning Underhåll/ Reparation Lekträning Fritidsträning Viloträning Kroppsfunktionsträning Kognitiv funktionsträning Psykisk funktionsträning Social funktionsträning Sensomotorisk funktionsträning Underhålla, reparera, sköta egendom och inventarier. Träning av individens aktivitetsutförande vad avser betalt och obetalt arbete. 3, 5 Träning av individens utförande vad avser förskola, grundskola, gymnasium, högskola eller annan utbildning. 5 Träning av individens utförande vad avser lek. 6 Träning av individens utförande vad avser fritid. 3, 7 Träning av individens utförande avseende att återhämta sig. 3 Träning av individens kroppsfunktioner för att påverka aktivitetsutförandet. 1 Träning av individens kapacitet med fokus på kognitiva funktioner. Kan innefatta: Minne, planering, problemlösning, organisation, handlingsberedskap, perception, kommunikation, praxis, orienteringsförmåga, uppmärksamhet, inlärning, numerisk förmåga. Träning av individens kapacitet med fokus på psykiska funktioner. Kan innefatta: Känslighet, uthållighet, förståelse, insikt, medvetenhet, ansvarstagande, självförtroende, aggressioner, stämningsläge, motivation, tidsuppfattning, språkförståelse. Träning av individens kapacitet med fokus på sociala funktioner. Kan innefatta: Interaktion, uppmärksamhet, meddela sig, lyssna, samtala, inhämta information, samarbete, empati, bekräfta information. Träning av individens kapacitet med fokus på sensomotoriska funktioner. Kan innefatta: Ledrörlighet, greppförmåga, finmotorik, muskeluthållighet, muskelstyrka, muskeltonus, ytlig sensibilitet, djup, sensibilitet, hörsel, syn.

14 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 5 ARTUR journalstruktur, version 2.0 Pedagogisk intervention Utbildning Beskrivning: Källa: Pedagogisk intervention, kunskapsförmedling för att påverka individens aktivitetsutförande. Kan innefatta pedagogisk intervention riktad mot individen själv och/eller andra i individens omgivning. Kunskap förmedlad genom strukturerad undervisningsinsats. Kan innefatta: Patientskola, studiecirkel. Hjälpmedel Information Handledning Hjälpmedel för behandling och träning Ortoser och proteser Hjälpmedel för personlig vård Hjälpmedel vid förflyttning Hjälpmedel i hushållet Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler Hjälpmedel för kommunikation, information och varseblivning Hjälpmedel för hantering och transport av produkter Hjälpmedel och utrustning för miljöförbättring, verktyg och maskiner Kunskap förmedlad utifrån mottagarens förutsättningar. Kan innefatta: Rådgivning, upplysning, förklaring, orientering. Kunskap förmedlad i en situation där både sändare och mottagare är aktivt engagerade. Kan innefatta: Instruktion. Intervention riktad mot individen för att möjliggöra, påverka aktivitetsutförande. reparera, återlämna. Kan innefatta: Antidecubitushjälpmedel, kompressionsbandage, silikonbandage. reparera, återlämna. Kan innefatta: Prefabricerade och egentillverkade ortoser och proteser. reparera, återlämna. Kan innefatta: Hjälpmedel vid toalettbesök, tvättning, bad, dusch, tidshjälpmedel. reparera, återlämna. Kan innefatta: Käppar, kryckor, rollatorer, cyklar, rullstolar, övriga fordon, reparera, återlämna. Kan innefatta: Matlagnings-hjälpmedel, städhjälpmedel, sömnads- och reparera, återlämna. Kan innefatta: Bord, sittmöbler, sitsar, sängar, stödanordningar, reparera, återlämna. Kan innefatta: Audio/visuella hjälpmedel, datorer, varseblivningshjälpmedel, reparera, återlämna. Kan innefatta: Knappar, rattar, vred och handtag, hjälpmedel för reparera, återlämna. Kan innefatta: Hjälpmedel för miljöförbättring, mätinstrument, handverktyg, överflyttningshjälpmedel, personlyftar. 8 textilvårdshjälpmedel. 8 förhöjningshjälpmedel. 8 hjälpmedel för kognitivt stöd. 8 omgivningskontroll, greppanpassningar, transporthjälpmedel. 8 maskiner, motorverktyg. 8

15 Källor: 1. WHO. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Preliminär version - 2. Gamborg, G. (1994). Spår som slingrar sig samman ; aktivitetsproblem & arbetsterapi inom psykiatri. Lund: BookLund förlag 3. Christiansen, C., & Baum, C. (1997). Enabling Function and Well-Being. Second Edition. Thorofare: SLACK Incorporated. 4. Törnquist, K., & Sonn, K. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 5. Norrby, E, & Linddahl, I. (2001). Dialog om aktivitetsförmåga DOA riktad mot arbete. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. 6. Rubin, K., Fein, G.G., & Vandenberg, B. (1983). Play. I P.H. Mussen (red) Handbook of Child and Psychology (4th ed.) Vol 4. Socialization, personality and social development , New York: Wiley. 7. Townsend, E. (Ed), L. (1997). Enabling Occupation. An Occupational Therapy Perspective. Ottawa: CAOT Publication ACE. 8. Hjälpmedelsinstitutet. (2001). Förteckning över Bra hjälpmedel Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 6 ARTUR journalstruktur, version 2.0 RESULTAT Fysisk miljöanpassning Boendemiljöanpassning Åtgärdsresultat Måluppfyllelse Kvarstående behov Vidare planerade åtgärder Rekommendation Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättning Arbetsmiljöanpassning Studiemiljöanpassning Fritidsmiljöanpassning Fordonsanpassning Beskrivning: Källa: reparera, återlämna. Kan innefatta: Leksaker, spel, motions- och idrotts-redskap, musikinstrument, fotoutrustning, slöjd- och hantverksmaterial, trädgårdsredskap, jakt- och fiskeredskap, hjälpmedel vid camping, rökning eller husdjursskötsel. 8 Intervention för att fysiskt förändra individens omgivning för att möjliggöra aktivitetsutförande. 8 Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Kan innefatta: Tröskelborttagning, hissmontering. 8 Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. 8 Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp. Kan innefatta: Bilanpassning Utvärdering av genomförda åtgärder. Resultat av genomförda åtgärder. Analysera och värdera om de mål som satts upp uppfyllts. Kvarstående behov av arbetsterapeutiska åtgärder. Vidare planerade åtgärder för påverka individens aktivitetsutförande. Rekommendera i syfte att yttra sig till förmån för något, förorda.

gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder

gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder version 2.0 förord Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är en organisation som mycket aktivt arbetar för att professionen håller en hög kvalitet

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Mappning av ADL-taxonomin till ICF

Mappning av ADL-taxonomin till ICF The International Classification of Functioning, Disability and more commonly as ICF, provides a standard language and fram description of health and health-related states. Like the first ver by the World

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning.

Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Bedömning inför insatser enligt Lagen om assistans (LASS) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) - helhetsbedömning. Arbetsterapiprogram SPAS, Lasarettet

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Arbetsterapi program Demenssjukdom

Arbetsterapi program Demenssjukdom Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.

Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena. Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

FSAs långsiktiga arbete inom informatiken. Syfte med vår workshop. Journaldokumentation- lätt och rätt och användbart vid förbättringsarbete

FSAs långsiktiga arbete inom informatiken. Syfte med vår workshop. Journaldokumentation- lätt och rätt och användbart vid förbättringsarbete Syfte med vår workshop Journaldokumentation- lätt och rätt och användbart vid förbättringsarbete Gruppen för Termer och Begrepp Kerstin Hjort Agneta Carlsson Att ge intresserade kollegor ökad kunskap om

Läs mer

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual Sunnaas sykehus HF Ergoterapitjenesten Sunnaas Sykehus 1998 Revidert layout januari 2000 och augusti 2007. SUNNAAS ADL INDEX Bedömningsmanual 1. ÄTA FINFÖRDELA MAT, INTA FÖDA, TUGGA OCH SVÄLJA. 1.0 Måste

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Bedömning av behov av personlig assistans

Bedömning av behov av personlig assistans Bedömning av behov av personlig assistans Socialstyrelsen Försäkringskassan 2011-08-23 Sökanden Förnamn: Efternamn: Personnummer: Bostadsadress: Telefonnummer: Handläggare (namn): Telefon: E-post: Datum

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram

Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram Bedömning införinsatser enl LASS eller LSS, arbetsterapiprogram Målgrupp Patienterna är under 65 år och behöver särskilt stöd eller service pga förståndshandikapp, betydande och bestående begåvningsmässigt

Läs mer

ADL - INDEX enligt Sunnaas

ADL - INDEX enligt Sunnaas ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Barns psykiska hälsa Enligt Ambition och ansvar (SOU, 2006) innebär psykisk ohälsa hos barn och ungdom att individen inte upplever att hon/han

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

Dokumentationsmall för SoL-utredningar

Dokumentationsmall för SoL-utredningar Dokumentationsmall för SoL-utredningar Ansökan Aktualisering: Hjälptext: Här ska det framgå hur ärendet har uppstått, vem som tagit initiativ, om det skett via en anmälan, ansökan eller på annat sätt.

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain

Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain 2012 Behandlingsriktlinje Mb de Quervain Behandlingsriktlinjer för Mb de Quervain INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla

Läs mer

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Christina Lundqvist, leg arbetsterapeut, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka Kvalitet inom arbetsterapi

Läs mer

Behov av stöd och omfattning en intervjuguide

Behov av stöd och omfattning en intervjuguide Behov av stöd och omfattning en intervjuguide Prövningsversion 1 2010-01-19 Lennart Jansson IMS/Socialstyrelsen Helene Wirandi Socialstyrelsen Kärstin Eriksson-Blick Försäkringskassan Rose-Marie Nylander

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Råd och stöd kring vardagssituationer

Råd och stöd kring vardagssituationer Råd och stöd kring vardagssituationer Vardagsfärdigheter och anpassningar i miljön Anneli Cajander specialpedagog Irene Pierre specialpedagog Serie föreläsningar Vad är Autismspektrumtillstånd? Vardagsfärdigheter

Läs mer

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema Samtalschema 1. Basuppgifter (skall fyllas i av alla) Brukarens namn: Datum: Namn på andra mötesdeltagare: Gift/sambo: Ja Nej Hemmaboende barn: Ja Nej Evt. ålder Vad är bakgrunden för din ansökan? Vilken

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. - sammanställning från workshops

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. - sammanställning från workshops inom nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom - sammanställning från workshops Introduktion Socialstyrelsen ger ut nationella riktlinjer som stöd för styrning och ledning i vården.

Läs mer

Mb de Quervain. Arbetsterapi program

Mb de Quervain. Arbetsterapi program Mb de Quervain Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram Morbus de Quervain Primärvården Region Skåne 2005-03-09 Författare: Christina Nordström Vårdcentralen Staffanstorp, Sonja Tixell-Kaufman Vårdcentralen

Läs mer

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Lathund för sjukskrivningar Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet. Läkare är skolade i att skriva

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Praktisk tillämpning?

Praktisk tillämpning? ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9

Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Inledning

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning. Innehållsförteckning Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning Gilitigt från och med 2008-05-15 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 24 Material och utrustning

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009

FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Arbetsterapienheten, Sunderby Sjukhus, Luleå Självskattning av kvalitetsindikatorer och bilagor Innehåll FSAs kvalitetsutmärkelse 2009 Sid 3 Skattning av FSAs kvalitetsindikatorer

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Rutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine av 8 200-06-0 Arbetsterapeuter Länsgruppen ARBETSTERAPIPROGRAM HALVPLASTIK FRÄMRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Samarbete mellan två regeringsuppdrag Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre personer Nationellt fackspråk för vård och omsorg Ann-Helene

Läs mer

(0) nej (1) ja, i viss mån (2) ja, avsevärt. (0) nej. (1) ja, i viss mån

(0) nej (1) ja, i viss mån (2) ja, avsevärt. (0) nej. (1) ja, i viss mån 1 Bilaga 1. CHECKLISTA PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER Lärande och att tillämpa kunskap, kommunikation (Domän 1, 3) Att kunna se och höra det du vill (d110-129). Att kunna ta emot talade meddelanden

Läs mer

Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM SJUKSKRIVNA. Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM SJUKSKRIVNA. Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Framtaget av (förf) Susanne Svantesson Delprojektledare Sjukskrivningsprocessen Dalarna Gäller för: Arbetsterapeuter i sjukskrivningsprocessen Hälso- och Sjukvård

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun Tekniska hjälpmedel Enköpings kommun Vård- och omsorgsförvaltningen, Enköpings kommun 2015. Tekniska hjälpmedel i Enköpings kommun I Enköpings kommun ansvarar kommunrehab inom vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Aktiv med dator. möjligheter för personer med rörelsehinder. Helene Lidström och Gerd Zachrisson

Aktiv med dator. möjligheter för personer med rörelsehinder. Helene Lidström och Gerd Zachrisson Aktiv med dator möjligheter för personer med rörelsehinder Helene Lidström och Gerd Zachrisson Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2005 Författare: Maria Borgestig, Margret Buchholz, Ulla Ekeberg, Ulla Furendal,

Läs mer

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer