Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete

Transkript

1 Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Christina Lundqvist, leg arbetsterapeut, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka Kvalitet inom arbetsterapi är ett utvecklingsområde som frekvent engagerar många arbetsterapeuter. Alla arbetar mot en bättre kvalitet. Men vad är kvalitet och vad kännetecknar god kvalitet? Detta och vilken evidens som finns kring kvalitetsarbete problematiseras i föreläsningen. För att kunna utveckla kvalitet förutsätts att mäta och utvärdera. Utvärdering är en central del i arbetsterapiprocessen beskriven i flera arbetsterapimodeller, bland annat i Model of Human Occupation och i Occupational Perfomance Process Model. En kvalitetspolicy och nationella kvalitetsindikatorer för arbetsterapi har tagits fram av FSA. Dessa beskrivs och jämförs med Socialstyrelsens sex olika kvalitetsområden presenterade i God Vård. Betydelsen av att använda sig av indikatorer diskuteras. Hur man praktiskt kan arbeta med kvalitetsarbete i ett så kallat förbättringsarbete ges exempel på genom Audit, en metod för självgranskning. Ett hundratal arbetsterapeuter granskade 2005 sitt eget arbete i en så kallad Målaudit. Granskningen gav grund för lokala förbättringsarbeten som exemplifieras. I takt med de i samhället ökade kraven på kvalitet, evidens och indikatorer är kvalitetsarbetet ett växande angeläget område. Här behövs kompetens för att leda processen och handleda kollegor. Specialistarbetsterapeuten kan utgöra den resursen och vara länken mellan teori och praktik, forskning och utveckling. e-post: chlu.fsa@akademikerhuset.se

2 Modet att mötas - smärtrehabilitering Elisabeth Persson, leg arbetsterapeut, Rehabcentrum Lund-Orup, Sektionen för specialiserad smärt rehabilitering, Universitetssjukhuset Lund Utgångspunkt för specialistföreläsningen är arbete inom Rehabiliteringsmedicin i ett smärthanteringsprogram som kopplats till arbetsterapeutiska teorier och beprövad erfarenhet. Smärtpatienters behov, arbetsterapeutens kunskap/kompetens/ förmåga, kontextuella faktorer samt hur vårdens organisation påverkar arbetet är fyra områdena som kommer att beröras. Arbetsterapeutens mål och medel är aktivitet. Model of Human Occupation, Canadian Model of Occupational Performance samt Occupational Adaptation är de arbetsterapeutiska referensramarna föreläsningen utgår ifrån. Det klientcentrerade arbetssättet samt ett ickevärderande förhållningssätt är en viktig förutsättning för att ett terapeutiskt möte ska ske. SBUs rapport om smärtbehandling 2006 samt ICF modell för rehabilitering är andra utgångspunkter, liksom ett kognitivt förhållningssätt med inriktning mindfulness. Oavsett metod i både bedömning och behandling är terapeutens förmåga till ett möte med patienten det mest avgörande för förloppet. Min vision som specialist är att jag ska kunna bidra till evidensbaserad arbetsterapi används, vara en länk mellan praktik och forskning, öka flexibilitet, minska hierarkier och medverka till att utveckling av utvärdering av arbetsterapeutiska behandlingar. e-post: elisabeth.b.persson@skane.se

3 Specialistarbetsterapeuten och den multisjuke patienten Git Wilson, leg arbetsterapeut, Somatisk rehab, Hässleholms sjukhusorganisation Förändringar i sjukvårdens organisation innebär nya och spännande utmaningar för alla yrkeskategorier. Vården ska bedrivas med hög kvalitet utifrån hög kostnadseffektivitet med evidens och beprövad erfarenhet som grund. Kunskap från flera kompetenser ska beaktas i det dagliga arbetet och etiska aspekter, kvalitetspolicy, diagnosspecifika vårdprogram och styrdokument ska omsättas i praxis. Att vården organisatoriskt utförs av olika huvudmän ska inte märkas i ett klientcentrat arbete utan förutsätter väl fungerande kanaler för samverkan. Föreläsningen utgår från praxis och beskriver närsjukvårdsutvecklingen vid Hässleholms sjukhus genom ett patientfall inom akut internmedicin. I patientfallet åskådliggör jag hur jag integrerar den kunskap jag erhållit genom specialistkurser och funktionskurser och hur detta används i praxis. Inom ramen för föreläsningen påvisar jag även hur arbetsterapeutens utredning och intervention gärna sammanfaller inom akut somatisk sjukhusvård. Inom föreläsningen kommer jag även att beskriva tankar om hur rollen som klinisk specialist kan förankras i verksamheten, både på den egna kliniken, inom förvaltningen och inom Region Skåne. e-post: Git.Wilson@skane.se Tel:

4 Familjecentrerat perspektiv på arbetsterapeutisk intervention och utvärdering Gunilla Forsberg-Wärleby, Med. Dr., leg arbetsterapeut, FoU-ledare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg När en person i familjen drabbas av fysisk, kognitiv och/eller affektiv funktionsnedsättning, medför det en ömsesidig påverkan av familjemedlemmarnas vardagliga aktiviteter. De personer som finns i den drabbades sociala omgivning är betydelsefulla för hans/hennes återhämtning av såväl aktivitetsförmåga som delaktighet i samhället. De närstående är dock ofta i behov av olika former av eget stöd för att på bästa sätt kunna ge detta stöd och hantera de nya uppgifter närståenderollen medför. Partnerns förändrade aktivitets- och delaktighetsförmåga kan även medföra att de närståendes egna aktiviteter och delaktighet påverkas. De är därför ofta också i behov av stöd för att bibehålla egna värderade aktiviteter. En positiv anpassning för såväl den drabbade och den närstående kan ses som att kunna hantera de aktivitets - utmaningar den nya livssituationen medför och att ha balans i sina aktivitetsmönster. Ett familjecentrerat synsätt innebär att såväl den drabbades, den närståendes och familjens gemensamma aktivitetsproblematik fokuseras och att familjen involveras i utredning och intervention utifrån sina önskemål. Occupational Performance Process Model kan användas som stöd för detta arbete. Utvärderingen av interventionsinsatser utgår dess mål. Ett famljecentrerat synsätt medför dock att nya etiska frågeställningar kan uppstå i det kliniska arbetet, vilka bör bli föremål för diskussion inom professionen. Tel: e-post: gunilla.forsberg-warleby@vgregion.se

5 Delaktighet i betydelsefulla aktiviteter för barn och ungdom med medfödda funktionsnedsättningar Helén Jacobsson, leg arbetsterapeut, Barn- och ungdomshabiliteringen i Borlänge, Landstinget Dalarna Habiliteringen arbetar enligt ett familjecentrerat synsätt. Barnets och familjens behov är alltid individuella och specifika och deras delaktighet i habiliteringsprocessen skall stärkas på olika sätt med full delaktighet som mål. Insatserna erbjuds familjen och barnet efter behov och varierar därför efter barnets ålder och funktionsnedsättningens grad. Ambitionen är att tillvaron för barnet ska vara meningsfull, begriplig och hanterbar. Barnets starka och svaga sidor skall beaktas. Insatserna får störst effekt när barnet möts av lämpligt anpassade krav, stimuleras och får funktionell träning på ett lekfullt sätt i sin vardag. Barnet skall få möjlighet att utveckla sin självständighet och efter förmåga delta i beslut som rör honom eller henne. Delaktighet uppstår alltid i skärningspunkten mellan en persons aktivitet och miljön, dvs genom samspel mellan individ och miljö. Delaktighet innefattar att vara autonom och bestämma över sitt eget liv, även om man inte kan utföra olika aktiviteter på egen hand. Detta innebär att den egna viljan och motivationen, personliga mål och roller är betydelsefulla för upplevelser av delaktighet. Arbetsterapi som yrkesprofession innebär att förebygga, undersöka och åtgärda funktionsstörningar som begränsar eller hindrar barnets delaktighet i vardagens aktiviteter. För att öka möjligheten till delaktighet måste samspelet mellan uppgiften, miljön och barnets personliga förutsättningar beaktas. e-post: helen.jacobsson@ltdalarna.se

6 Aktiv delaktighet - något att sträva mot!? Inga Qvarfordt, leg arbetsterapeut, Barn- och ungdomshabiliteringen i Jämtlands Läns Landsting Inom habiliteringen möter vi olika funktionsnedsättningar, med olika omfattning på svårigheterna; Från lätt utvecklingsstörning och ADD, till svåra flerfunktionshinder, med grav utvecklingsstörning och rörelsehinder. För personer med svåra flerfunktionshinder är aktivitetsförmåga och delaktighet mycket begränsad och för omgivningen ser det ofta ut som om personen är helt oförmögen att göra något alls. Här kommer arbetsterapeutens kompetens väl till pass. Min utgångspunkt finns bland annat i Ann Wilcock s och Aron Antonovsky s teorier. Som arbetsterapeuter bedömer vi och intervenerar när det gäller aktivitetsutförandet och säger oss numer sträva mot delaktighet. Hur kan vi tänka runt aktivitet och/eller delaktighet för svårt flerfunktionshindrade? Utredning och intervention är delar av arbetsterapi processen. Vi har olika instrument och metoder för detta. Ett problem är skillnaden i tillgången på framför allt instrument, för att bedöma utförande/förmåga och förändring av utförande/förmåga för lättare respektive svårare funktionsnedsättningar. Hur gör vi för att göra rätt; Beträffande olika behov, prioriteringar, ställningstaganden och evidens? e-post: Inga.qvarfordt@jll.se Tel:

7 Ett mångfunktionellt arbetsliv Inger Jansson, leg arbetsterapeut, Arbetsförmedlingen Kalmar I den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan flera aktörer vara inblandade. Som arbetsterapeut inom området arbetsliv har man en närmast unik möjlighet att arbeta utifrån sin profession hos samtliga aktörer. I arbetsterapeuters teoretiska grund ses arbetsutförandet som en interagerande process mellan individ, uppgift och miljön. Detta tillsammans med synen på arbete både ur organ- aktivitets- och delaktighetsperspektiv kan vara förklaringen till rörligheten över aktörsgränser. Vid utredning av arbetsförmåga klargörs arbetsutförandet utifrån ovan beskrivna grunder och med olika metoder. Att utreda är en viktig början men för individen är det framförallt viktigt att reda ut och anpassa situationen. För att möjliggöra att ingå i arbetslivet och skapa delaktighet i samhället för funktionshindrade behöver anpassning göras på olika nivåer; anpassning av rehabiliteringsprocessen, av arbetsplatsen och anpassning i arbetsliv och samhälle. I den konsultativa och handledande rollen som arbetsterapeut inom området arbetsliv återfinns flera målgrupper; arbetssökande, arbetsgivare, kollegor och professionella internt och hos andra myndigheter. Detta ställer krav på tydlighet och förmåga att anpassa information. I rollen som specialistarbetsterapeut är ett reflekterande förhållningssätt ett viktigt utgångsläge; att ständigt vara ifrågasättande både beträffande etik och evidens. Detta gäller både praxis och forskningsresultat. Likaväl som praxis ska kunna verifieras vetenskapligt bör forskningsresultat som inte stämmer med verkligheten ifrågasättas. e-post: inger.jansson@arbetsformedlingen.se Tel:

8 Hur ska vi som arbetsterapeuter bäst bemöta det växande antalet äldre som drabbas av stroke? Linda Sandberg, leg arbetsterapeut, Arbetsterapiavdelningen, Södra Stockholms geriatriska klinik Hjärt och kärlsjukdomar är den största sjukdomsgruppen hos äldre. I Sverige drabbas varje år ca30000 personer av stroke och av dem är 80% över 65 år. Allt tyder på att samhället står inför en stor utmaning. Antalet äldre som är sjuka ökar, då vi lever allt längre. Detta medför ett ökat vårdbehov, samtidigt som de ekonomiska anslagen inte ökar i samma omfattning. För att ge klienterna optimal rehabilitering behöver vi som arbetsterapeuter dra nytta av resurserna på bästa sätt. För att nå dit behöver rätt person göra rätt sak, vid rätt tillfälle, på rätt sätt. Genom att använda en strukturerad metodik kan arbetsterapeuten få hjälp i att göra rätt i så stor utsträckning som möjligt. Presentationen kommer därför att utgå från den strukturerade processmodellen The Occupational Therapy Process Model, OTIPM, och ett resonemang kommer att föras med fokus på utredning och intervention. För att få ta del av resurserna i framtiden kommer det att ställas högre krav på ett evidensbaserat arbetssätt. Ett av specialistens uppdrag är att vara en länk mellan forskning och klinisk verksamhet. e-post: l.m.sandberg@gmail.com

9 Ökad delaktighet för personer med utvecklingsstörning, en arbetsterapeuts uppgift inom habilitering i kommunal regi Marita Rosengren, leg arbetsterapeut, Resursteamet, Lidingö Enligt litteratur ska kommunen bedriva bashabilitering men det finns inga riktlinjer för vad det är. Det är därför viktigt att som arbetsterapeut, ha en egen tydlig grund. För det behövs yrkesidentitet, kompetens, tydliggörande av verksamhetens kärna, förankring i arbetsterapiteorier och användning av relaterad kunskap. Som arbetsterapeut inom habilitering är det viktigt att arbeta med delaktighet. Den största interventionen för att nå ökad delaktighet är kognitivt stöd. Personen kan då få hjälp att välja mellan alternativ, fråga efter föremål och aktiviteter. För dessa interventioner saknas i dagsläget evidens. Vi behöver evidens för att veta att vi gör rätt saker på rätt sätt. Då delaktigheten ofta påverkas av personalens bemötande är även handledning en viktig del för att öka delaktigheten. I interventioner som jag utför ingår oftast handledning av personal, jag anser därför att intervention och handledning kompletterar varandra och vävs samman. Mitt specialistområde är habilitering och handikappomsorg, särskilt arbetsterapeutisk intervention och konsultation/handledning. I min framtida roll som specialist vill jag förankra arbetsterapiteori i verksamheten, samt arbeta för att evidensbasera våra interventioner och vara en länk mellan forskning och den kliniska verksamheten. Då kan bashabilitering utföras på specialistnivå. E-post: mdl@lidingo.se Tel: eller

10 Kognitiv rehabilitering vid förvärvad hjärnskada för unga/vuxna: ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Siv Svensson, leg arbetsterapeut, Arbetsterapiverksamheten, Rehabiliteringsmedicin/SU, Göteborg Vid hjärnskada kan det ha bidragit till att personen förändrats medicinskt, fysiskt, kognitivt eller psykologiskt. Med förändrade vanor, -roller, -kapacitet, -intressen, -värderingar som en konsekvens av detta. Kognitiva funktionsbortfall är bland de mest besvärande problemen efter hjärnskada. Intervention och utvärdering baseras på arbetsterapiteori, relaterad kunskap, neuropsykologi och kognitiv rehabilitering. Interventionen är skräddarsydd och individuellt utformad för den enskilda individen. Ett patientfall presenteras. Utformningen av interventionen sker utifrån evidens, beprövad erfarenhet, målformulering och patientens medvetenhet om sin problematik. Behandlingsinriktning och pedagogik väljs, och sker i stimulerande/berikad miljö, med multipla miljöer och aktiviteter som är meningsfulla för patienten. Utvärdering sker utifrån målformuleringen på aktivitets och delaktighetsnivå. e-post: siv.e.svensson@vgregion.se Tel:

11 Patientdelaktighet i samband med arbetsterapeutisk utredning och intervention. Sofi Fristedt, leg arbetsterapeut, Hälsohögskolan, Avdelningen för rehabilitering, Jönköping Det finns uttalade krav på patientdelaktighet i lagar och förordningar som styr hälso- och sjukvårdens arbete. FSAs etiska kod betonar vikten av att beakta berördas rättigheter. Delaktighet kan, enligt ICF, definieras som en individs engagemang i en livssituation. Patientdelaktighet kan definieras som; en patients engagemang i beslutsprocessen i frågor gällande hälsa. Informationsförmedling utifrån patientens kunskapsnivå och behov är en förutsättning för detta, liksom att patienten får förmedla sin information. Min erfarenhet är att patientdelaktighet och graden av informationsutbyte mellan patient och arbetsterapeut, i samband med utredning och intervention, har en klar påverkan på slutresultatet. Denna synpunkt baseras på kunskaper som erhållits via kurser som ingår i min individuella studieplan för specialistutbildningen och klinisk erfarenhet. Synen på vad patientdelaktighet är och hur denna möjliggörs på bästa sätt, kan variera från arbetsterapeut till arbetsterapeut. På motsvarande sätt visar forskning att även patienters definitioner av begreppet delaktighet varierar. Studier har även visat att patienter i olika åldrar, bl a äldre personer skattar delaktighet och den information som getts i sjukvården lägre än andra faktorer som mätts. I förhållande till patientdelaktighet finns en del hinder, men också underlättande faktorer. Avslutningsvis kommer såväl förbättringsmöjligheter inom området som specialistrollen i förhållande till detta att beskrivas. e-post: frso@hhj.hj.se Tel:

12 Arbetsterapisk utredning vid nydebuterad neurologisk sjukdom - multipel skleros Yvonne Daving, leg arbetsterapeut, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nya neurologiska behandlingsmetoder kräver kritisk granskning av arbetsterapeutiska metoder. Genom syntes av teori och beprövad erfarenhet kan jag som specialistarbetsterapeut bl.a. bidra med ett evidensbaserat arbetssätt, ge stöd till patienter, närstående och kollegor, stimulera till kliniskt utvecklingsarbete, vara en bro mellan forskning och klinik, vara en kontakt mot patientföreningar och andra aktörer i samhället. Patienter som insjuknar i neurologisk sjukdom utsätts för stor stress och oro under utrednings fas. Både fysiska och psykiska förmågor påverkas och kan ibland medföra stora konsekvenser på vardagslivets aktiviteter. Risk för inaktivitet och långa sjukskrivningsperioder kan bli följden. Nya forskningsrön visar evidens för tidig intervention vid nydebuterad MS för att bibehålla eller förbättra ADL förmågan. Specialistföreläsningen beskriver hur arbetsterapeutiska modeller kan integreras i en arbetsterapeutisk utredning vid nydebuterad MS samt sammanfattar evidens inom området. Vilken evidens finns för bedömningsinstrument och arbetssätt som bör användas? Ostrukturerade eller strukturerade metoder diskuteras. Terapeutisk förhållningssätt beskrivs, ett top-down approach används. Exempel på metoder att mäta och utvärdera aktivitetsförmågan kommer att ges. Exempel från en pat. intervju kommer att ges som beskriver vikten att ett tydligt terapeutiskt förhållningssätt för en patient som ännu inte erhållit någon diagnos och därmed behandling. Föreläsningen avslutas med etiska aspekter. e-post: yvonne.daving@vgregion.se