Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete"

Transkript

1 Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Christina Lundqvist, leg arbetsterapeut, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka Kvalitet inom arbetsterapi är ett utvecklingsområde som frekvent engagerar många arbetsterapeuter. Alla arbetar mot en bättre kvalitet. Men vad är kvalitet och vad kännetecknar god kvalitet? Detta och vilken evidens som finns kring kvalitetsarbete problematiseras i föreläsningen. För att kunna utveckla kvalitet förutsätts att mäta och utvärdera. Utvärdering är en central del i arbetsterapiprocessen beskriven i flera arbetsterapimodeller, bland annat i Model of Human Occupation och i Occupational Perfomance Process Model. En kvalitetspolicy och nationella kvalitetsindikatorer för arbetsterapi har tagits fram av FSA. Dessa beskrivs och jämförs med Socialstyrelsens sex olika kvalitetsområden presenterade i God Vård. Betydelsen av att använda sig av indikatorer diskuteras. Hur man praktiskt kan arbeta med kvalitetsarbete i ett så kallat förbättringsarbete ges exempel på genom Audit, en metod för självgranskning. Ett hundratal arbetsterapeuter granskade 2005 sitt eget arbete i en så kallad Målaudit. Granskningen gav grund för lokala förbättringsarbeten som exemplifieras. I takt med de i samhället ökade kraven på kvalitet, evidens och indikatorer är kvalitetsarbetet ett växande angeläget område. Här behövs kompetens för att leda processen och handleda kollegor. Specialistarbetsterapeuten kan utgöra den resursen och vara länken mellan teori och praktik, forskning och utveckling. e-post:

2 Modet att mötas - smärtrehabilitering Elisabeth Persson, leg arbetsterapeut, Rehabcentrum Lund-Orup, Sektionen för specialiserad smärt rehabilitering, Universitetssjukhuset Lund Utgångspunkt för specialistföreläsningen är arbete inom Rehabiliteringsmedicin i ett smärthanteringsprogram som kopplats till arbetsterapeutiska teorier och beprövad erfarenhet. Smärtpatienters behov, arbetsterapeutens kunskap/kompetens/ förmåga, kontextuella faktorer samt hur vårdens organisation påverkar arbetet är fyra områdena som kommer att beröras. Arbetsterapeutens mål och medel är aktivitet. Model of Human Occupation, Canadian Model of Occupational Performance samt Occupational Adaptation är de arbetsterapeutiska referensramarna föreläsningen utgår ifrån. Det klientcentrerade arbetssättet samt ett ickevärderande förhållningssätt är en viktig förutsättning för att ett terapeutiskt möte ska ske. SBUs rapport om smärtbehandling 2006 samt ICF modell för rehabilitering är andra utgångspunkter, liksom ett kognitivt förhållningssätt med inriktning mindfulness. Oavsett metod i både bedömning och behandling är terapeutens förmåga till ett möte med patienten det mest avgörande för förloppet. Min vision som specialist är att jag ska kunna bidra till evidensbaserad arbetsterapi används, vara en länk mellan praktik och forskning, öka flexibilitet, minska hierarkier och medverka till att utveckling av utvärdering av arbetsterapeutiska behandlingar. e-post:

3 Specialistarbetsterapeuten och den multisjuke patienten Git Wilson, leg arbetsterapeut, Somatisk rehab, Hässleholms sjukhusorganisation Förändringar i sjukvårdens organisation innebär nya och spännande utmaningar för alla yrkeskategorier. Vården ska bedrivas med hög kvalitet utifrån hög kostnadseffektivitet med evidens och beprövad erfarenhet som grund. Kunskap från flera kompetenser ska beaktas i det dagliga arbetet och etiska aspekter, kvalitetspolicy, diagnosspecifika vårdprogram och styrdokument ska omsättas i praxis. Att vården organisatoriskt utförs av olika huvudmän ska inte märkas i ett klientcentrat arbete utan förutsätter väl fungerande kanaler för samverkan. Föreläsningen utgår från praxis och beskriver närsjukvårdsutvecklingen vid Hässleholms sjukhus genom ett patientfall inom akut internmedicin. I patientfallet åskådliggör jag hur jag integrerar den kunskap jag erhållit genom specialistkurser och funktionskurser och hur detta används i praxis. Inom ramen för föreläsningen påvisar jag även hur arbetsterapeutens utredning och intervention gärna sammanfaller inom akut somatisk sjukhusvård. Inom föreläsningen kommer jag även att beskriva tankar om hur rollen som klinisk specialist kan förankras i verksamheten, både på den egna kliniken, inom förvaltningen och inom Region Skåne. e-post: Tel:

4 Familjecentrerat perspektiv på arbetsterapeutisk intervention och utvärdering Gunilla Forsberg-Wärleby, Med. Dr., leg arbetsterapeut, FoU-ledare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg När en person i familjen drabbas av fysisk, kognitiv och/eller affektiv funktionsnedsättning, medför det en ömsesidig påverkan av familjemedlemmarnas vardagliga aktiviteter. De personer som finns i den drabbades sociala omgivning är betydelsefulla för hans/hennes återhämtning av såväl aktivitetsförmåga som delaktighet i samhället. De närstående är dock ofta i behov av olika former av eget stöd för att på bästa sätt kunna ge detta stöd och hantera de nya uppgifter närståenderollen medför. Partnerns förändrade aktivitets- och delaktighetsförmåga kan även medföra att de närståendes egna aktiviteter och delaktighet påverkas. De är därför ofta också i behov av stöd för att bibehålla egna värderade aktiviteter. En positiv anpassning för såväl den drabbade och den närstående kan ses som att kunna hantera de aktivitets - utmaningar den nya livssituationen medför och att ha balans i sina aktivitetsmönster. Ett familjecentrerat synsätt innebär att såväl den drabbades, den närståendes och familjens gemensamma aktivitetsproblematik fokuseras och att familjen involveras i utredning och intervention utifrån sina önskemål. Occupational Performance Process Model kan användas som stöd för detta arbete. Utvärderingen av interventionsinsatser utgår dess mål. Ett famljecentrerat synsätt medför dock att nya etiska frågeställningar kan uppstå i det kliniska arbetet, vilka bör bli föremål för diskussion inom professionen. Tel: e-post:

5 Delaktighet i betydelsefulla aktiviteter för barn och ungdom med medfödda funktionsnedsättningar Helén Jacobsson, leg arbetsterapeut, Barn- och ungdomshabiliteringen i Borlänge, Landstinget Dalarna Habiliteringen arbetar enligt ett familjecentrerat synsätt. Barnets och familjens behov är alltid individuella och specifika och deras delaktighet i habiliteringsprocessen skall stärkas på olika sätt med full delaktighet som mål. Insatserna erbjuds familjen och barnet efter behov och varierar därför efter barnets ålder och funktionsnedsättningens grad. Ambitionen är att tillvaron för barnet ska vara meningsfull, begriplig och hanterbar. Barnets starka och svaga sidor skall beaktas. Insatserna får störst effekt när barnet möts av lämpligt anpassade krav, stimuleras och får funktionell träning på ett lekfullt sätt i sin vardag. Barnet skall få möjlighet att utveckla sin självständighet och efter förmåga delta i beslut som rör honom eller henne. Delaktighet uppstår alltid i skärningspunkten mellan en persons aktivitet och miljön, dvs genom samspel mellan individ och miljö. Delaktighet innefattar att vara autonom och bestämma över sitt eget liv, även om man inte kan utföra olika aktiviteter på egen hand. Detta innebär att den egna viljan och motivationen, personliga mål och roller är betydelsefulla för upplevelser av delaktighet. Arbetsterapi som yrkesprofession innebär att förebygga, undersöka och åtgärda funktionsstörningar som begränsar eller hindrar barnets delaktighet i vardagens aktiviteter. För att öka möjligheten till delaktighet måste samspelet mellan uppgiften, miljön och barnets personliga förutsättningar beaktas. e-post:

6 Aktiv delaktighet - något att sträva mot!? Inga Qvarfordt, leg arbetsterapeut, Barn- och ungdomshabiliteringen i Jämtlands Läns Landsting Inom habiliteringen möter vi olika funktionsnedsättningar, med olika omfattning på svårigheterna; Från lätt utvecklingsstörning och ADD, till svåra flerfunktionshinder, med grav utvecklingsstörning och rörelsehinder. För personer med svåra flerfunktionshinder är aktivitetsförmåga och delaktighet mycket begränsad och för omgivningen ser det ofta ut som om personen är helt oförmögen att göra något alls. Här kommer arbetsterapeutens kompetens väl till pass. Min utgångspunkt finns bland annat i Ann Wilcock s och Aron Antonovsky s teorier. Som arbetsterapeuter bedömer vi och intervenerar när det gäller aktivitetsutförandet och säger oss numer sträva mot delaktighet. Hur kan vi tänka runt aktivitet och/eller delaktighet för svårt flerfunktionshindrade? Utredning och intervention är delar av arbetsterapi processen. Vi har olika instrument och metoder för detta. Ett problem är skillnaden i tillgången på framför allt instrument, för att bedöma utförande/förmåga och förändring av utförande/förmåga för lättare respektive svårare funktionsnedsättningar. Hur gör vi för att göra rätt; Beträffande olika behov, prioriteringar, ställningstaganden och evidens? e-post: Tel:

7 Ett mångfunktionellt arbetsliv Inger Jansson, leg arbetsterapeut, Arbetsförmedlingen Kalmar I den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan flera aktörer vara inblandade. Som arbetsterapeut inom området arbetsliv har man en närmast unik möjlighet att arbeta utifrån sin profession hos samtliga aktörer. I arbetsterapeuters teoretiska grund ses arbetsutförandet som en interagerande process mellan individ, uppgift och miljön. Detta tillsammans med synen på arbete både ur organ- aktivitets- och delaktighetsperspektiv kan vara förklaringen till rörligheten över aktörsgränser. Vid utredning av arbetsförmåga klargörs arbetsutförandet utifrån ovan beskrivna grunder och med olika metoder. Att utreda är en viktig början men för individen är det framförallt viktigt att reda ut och anpassa situationen. För att möjliggöra att ingå i arbetslivet och skapa delaktighet i samhället för funktionshindrade behöver anpassning göras på olika nivåer; anpassning av rehabiliteringsprocessen, av arbetsplatsen och anpassning i arbetsliv och samhälle. I den konsultativa och handledande rollen som arbetsterapeut inom området arbetsliv återfinns flera målgrupper; arbetssökande, arbetsgivare, kollegor och professionella internt och hos andra myndigheter. Detta ställer krav på tydlighet och förmåga att anpassa information. I rollen som specialistarbetsterapeut är ett reflekterande förhållningssätt ett viktigt utgångsläge; att ständigt vara ifrågasättande både beträffande etik och evidens. Detta gäller både praxis och forskningsresultat. Likaväl som praxis ska kunna verifieras vetenskapligt bör forskningsresultat som inte stämmer med verkligheten ifrågasättas. e-post: Tel:

8 Hur ska vi som arbetsterapeuter bäst bemöta det växande antalet äldre som drabbas av stroke? Linda Sandberg, leg arbetsterapeut, Arbetsterapiavdelningen, Södra Stockholms geriatriska klinik Hjärt och kärlsjukdomar är den största sjukdomsgruppen hos äldre. I Sverige drabbas varje år ca30000 personer av stroke och av dem är 80% över 65 år. Allt tyder på att samhället står inför en stor utmaning. Antalet äldre som är sjuka ökar, då vi lever allt längre. Detta medför ett ökat vårdbehov, samtidigt som de ekonomiska anslagen inte ökar i samma omfattning. För att ge klienterna optimal rehabilitering behöver vi som arbetsterapeuter dra nytta av resurserna på bästa sätt. För att nå dit behöver rätt person göra rätt sak, vid rätt tillfälle, på rätt sätt. Genom att använda en strukturerad metodik kan arbetsterapeuten få hjälp i att göra rätt i så stor utsträckning som möjligt. Presentationen kommer därför att utgå från den strukturerade processmodellen The Occupational Therapy Process Model, OTIPM, och ett resonemang kommer att föras med fokus på utredning och intervention. För att få ta del av resurserna i framtiden kommer det att ställas högre krav på ett evidensbaserat arbetssätt. Ett av specialistens uppdrag är att vara en länk mellan forskning och klinisk verksamhet. e-post:

9 Ökad delaktighet för personer med utvecklingsstörning, en arbetsterapeuts uppgift inom habilitering i kommunal regi Marita Rosengren, leg arbetsterapeut, Resursteamet, Lidingö Enligt litteratur ska kommunen bedriva bashabilitering men det finns inga riktlinjer för vad det är. Det är därför viktigt att som arbetsterapeut, ha en egen tydlig grund. För det behövs yrkesidentitet, kompetens, tydliggörande av verksamhetens kärna, förankring i arbetsterapiteorier och användning av relaterad kunskap. Som arbetsterapeut inom habilitering är det viktigt att arbeta med delaktighet. Den största interventionen för att nå ökad delaktighet är kognitivt stöd. Personen kan då få hjälp att välja mellan alternativ, fråga efter föremål och aktiviteter. För dessa interventioner saknas i dagsläget evidens. Vi behöver evidens för att veta att vi gör rätt saker på rätt sätt. Då delaktigheten ofta påverkas av personalens bemötande är även handledning en viktig del för att öka delaktigheten. I interventioner som jag utför ingår oftast handledning av personal, jag anser därför att intervention och handledning kompletterar varandra och vävs samman. Mitt specialistområde är habilitering och handikappomsorg, särskilt arbetsterapeutisk intervention och konsultation/handledning. I min framtida roll som specialist vill jag förankra arbetsterapiteori i verksamheten, samt arbeta för att evidensbasera våra interventioner och vara en länk mellan forskning och den kliniska verksamheten. Då kan bashabilitering utföras på specialistnivå. E-post: Tel: eller

10 Kognitiv rehabilitering vid förvärvad hjärnskada för unga/vuxna: ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Siv Svensson, leg arbetsterapeut, Arbetsterapiverksamheten, Rehabiliteringsmedicin/SU, Göteborg Vid hjärnskada kan det ha bidragit till att personen förändrats medicinskt, fysiskt, kognitivt eller psykologiskt. Med förändrade vanor, -roller, -kapacitet, -intressen, -värderingar som en konsekvens av detta. Kognitiva funktionsbortfall är bland de mest besvärande problemen efter hjärnskada. Intervention och utvärdering baseras på arbetsterapiteori, relaterad kunskap, neuropsykologi och kognitiv rehabilitering. Interventionen är skräddarsydd och individuellt utformad för den enskilda individen. Ett patientfall presenteras. Utformningen av interventionen sker utifrån evidens, beprövad erfarenhet, målformulering och patientens medvetenhet om sin problematik. Behandlingsinriktning och pedagogik väljs, och sker i stimulerande/berikad miljö, med multipla miljöer och aktiviteter som är meningsfulla för patienten. Utvärdering sker utifrån målformuleringen på aktivitets och delaktighetsnivå. e-post: Tel:

11 Patientdelaktighet i samband med arbetsterapeutisk utredning och intervention. Sofi Fristedt, leg arbetsterapeut, Hälsohögskolan, Avdelningen för rehabilitering, Jönköping Det finns uttalade krav på patientdelaktighet i lagar och förordningar som styr hälso- och sjukvårdens arbete. FSAs etiska kod betonar vikten av att beakta berördas rättigheter. Delaktighet kan, enligt ICF, definieras som en individs engagemang i en livssituation. Patientdelaktighet kan definieras som; en patients engagemang i beslutsprocessen i frågor gällande hälsa. Informationsförmedling utifrån patientens kunskapsnivå och behov är en förutsättning för detta, liksom att patienten får förmedla sin information. Min erfarenhet är att patientdelaktighet och graden av informationsutbyte mellan patient och arbetsterapeut, i samband med utredning och intervention, har en klar påverkan på slutresultatet. Denna synpunkt baseras på kunskaper som erhållits via kurser som ingår i min individuella studieplan för specialistutbildningen och klinisk erfarenhet. Synen på vad patientdelaktighet är och hur denna möjliggörs på bästa sätt, kan variera från arbetsterapeut till arbetsterapeut. På motsvarande sätt visar forskning att även patienters definitioner av begreppet delaktighet varierar. Studier har även visat att patienter i olika åldrar, bl a äldre personer skattar delaktighet och den information som getts i sjukvården lägre än andra faktorer som mätts. I förhållande till patientdelaktighet finns en del hinder, men också underlättande faktorer. Avslutningsvis kommer såväl förbättringsmöjligheter inom området som specialistrollen i förhållande till detta att beskrivas. e-post: Tel:

12 Arbetsterapisk utredning vid nydebuterad neurologisk sjukdom - multipel skleros Yvonne Daving, leg arbetsterapeut, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nya neurologiska behandlingsmetoder kräver kritisk granskning av arbetsterapeutiska metoder. Genom syntes av teori och beprövad erfarenhet kan jag som specialistarbetsterapeut bl.a. bidra med ett evidensbaserat arbetssätt, ge stöd till patienter, närstående och kollegor, stimulera till kliniskt utvecklingsarbete, vara en bro mellan forskning och klinik, vara en kontakt mot patientföreningar och andra aktörer i samhället. Patienter som insjuknar i neurologisk sjukdom utsätts för stor stress och oro under utrednings fas. Både fysiska och psykiska förmågor påverkas och kan ibland medföra stora konsekvenser på vardagslivets aktiviteter. Risk för inaktivitet och långa sjukskrivningsperioder kan bli följden. Nya forskningsrön visar evidens för tidig intervention vid nydebuterad MS för att bibehålla eller förbättra ADL förmågan. Specialistföreläsningen beskriver hur arbetsterapeutiska modeller kan integreras i en arbetsterapeutisk utredning vid nydebuterad MS samt sammanfattar evidens inom området. Vilken evidens finns för bedömningsinstrument och arbetssätt som bör användas? Ostrukturerade eller strukturerade metoder diskuteras. Terapeutisk förhållningssätt beskrivs, ett top-down approach används. Exempel på metoder att mäta och utvärdera aktivitetsförmågan kommer att ges. Exempel från en pat. intervju kommer att ges som beskriver vikten att ett tydligt terapeutiskt förhållningssätt för en patient som ännu inte erhållit någon diagnos och därmed behandling. Föreläsningen avslutas med etiska aspekter. e-post:

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Arbetsterapi i primärvården

Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, februari 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

DELAKTIGHET STUDIER LEGITIMATION KOMPETENS BEDÖMNING UTREDA FRITID LEK AKTIVITET MILJÖ ARBETE BALANS. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter

DELAKTIGHET STUDIER LEGITIMATION KOMPETENS BEDÖMNING UTREDA FRITID LEK AKTIVITET MILJÖ ARBETE BALANS. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter LEK DELAKTIGHET BEDÖMNING STUDIER KOMPETENS UTREDA FRITID AKTIVITET ARBETE BALANS LEGITIMATION MILJÖ Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter, december 2015

Läs mer

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 oktober 2011 TALARE Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Karolinska Institutet Anna Aldehag Så utvecklar

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsterapeutprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Arbetsterapeutprogrammet 180 högskolepoäng Dnr G217 4711/06 Utbildningsplan för Arbetsterapeutprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Occupational Therapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 Reviderad 2007-06-27, 2010-06-30

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 KURSPLAN Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda studenter som studerar till psykoterapeuter samt

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut)

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut) Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut) Utbildning: Distriktssköterskeutbildning Kurs: Klinisk omvårdnad i relation till vuxna och äldres hälsa och ohälsa 7,5 hp. Kurs kod: OM6030

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger

Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger Arbetsterapiprogramutveckling vid rehabilitering av Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus Maj Johansson Ing-Britt Häger Mål Utveckla bästa praxis i arbetsterapi för familjer med

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting 20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 1SY13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-03-26 Sid 2

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning

Läs mer

Vision för specialistområdet habilitering

Vision för specialistområdet habilitering Vision 2022 för specialistområdet habilitering Visionen är en beskrivning av vad som kommer att känneteckna svensk habilitering år 2022. Syftet är att den ska vara vägledande i utveckling av svensk habilitering

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda professionella

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 - Hur omsätter vi innebörden i föreskriften till praktisk handling? - Mervärde för organisation och medarbetare? Jan Winroth och Christer Sorbring Reflektioner kring

Läs mer

MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun

MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun MAS Riktlinje för rehabilitering utifrån personcentrerat arbetssätt inom Värmdö kommun Riktlinjen har tagits fram i samverkan mellan MAS, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Djuröhemmet och Gustavsgården.

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Umeå FH 2009-12-02

Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Umeå FH 2009-12-02 Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Umeå FH 2009-12-02 Aktuella förutsättningar år 1 2010 Fokus Grundkartläggning på brukarnivåintervjuer, reflektionsgrupper Identifiering behov

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer