Modell för kompetensutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modell för kompetensutveckling"

Transkript

1 Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2.

2 Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, Nacka Grafisk formgivning: Tina Sandulf Foto omslag: Colourbox ISBN:

3 Förord FSA har, liksom alla Saco-förbund, alltid kraftfullt drivit frågan om betydelsen av utbildning, kunskap och kompetens. Redan vid FSAs fullmäktige 1998 antogs utgångspunkter för att arbeta med kompetensutveckling och utvecklingsvägar för arbetsterapeuter. Vi har gjort det utifrån ambitionen att på bästa sätt kunna möta kraven på en effektiv verksamhet, det vill säga en verksamhet som ger bästa möjliga resultat till den kostnad samhället eller annan är beredd att betala. Vi har också understrukit att kraven på kompetensutveckling blir allt viktigare i takt med de allt snabbare förändringarna inom våra arbetsområden. Enkelt uttryckt: i yrken med krav på lång utbildning ökar behovet av kompetensutveckling i allt snabbare takt. Kompetensutveckling handlar inte bara om att genomgå utbildning, utan i synnerhet om lärandet i det dagliga arbetet. Det är begränsande att låta individens kompetensutveckling styras av standardiserade karriärstegar baserade på formell utbildning och faktisk erfarenhet eftersom kompetensen också är en funktion av individens handlingsförmåga och det organisatoriska sammanhanget. Dessutom måste understrykas att kompetensen ständigt måste anpassas till förändringar i verksamheten och organisationen och därmed i arbetsuppgifterna, vilket också talar mot karriärstegar som förutsätter en statisk situation. För att underlätta detta arbete och den nödvändiga dialogen mellan chef och medarbetare, har FSA utvecklat en modell för kompetensutveckling som tar sin utgångspunkt i verksamhetens mål och vad som krävs av arbetsterapeuter för att uppnå målen i patientarbetet. Vi hoppas att modellen ska underlätta planeringen för arbetsterapeuters kompetensutveckling avseende patientarbete, bidra till en dynamisk utveckling av den arbetsterapeutiska verksamheten och stimulera arbetsterapeuter att utveckla sin kompetens och anta nya utmaningar. Materialet har utarbetats av Inga-Britt Lindström, förbundsordförande och Christer Larsson, leg. arbetsterapeut, inledningsvis i samarbete med konsult Stefan Winsnes. Materialet har testats av arbetsterapeuter inom barnhabilitering i Borlänge, arbetsterapeuter inom Stockholms Sydvästra och Södra primärvårdsområde och arbetsterapeuter i primärvården i Jönköpings sjukvårdsområde. Under 2008 har utvecklingsgruppen Arbetsterapi Dalarna testat modellen och kommit med förslag till revideringar. Utvecklingsgruppen kommer nu att använda sig av kompetensutvecklingsmodellen. FSA planerar fortsättningsvis att utarbeta exempel som avser ytterligare patientgrupper och verksamhetsområden. Nacka i december 2008 Inga-Britt Lindström förbundsordförande

4

5 Innehåll Introduktion till modellen 7 Inledning 7 Verksamhetsmål och strategier 7 Arbetsterapeutiska funktioner 8 Arbetsterapeutens färdighet 8 Arbetsterapeutens handlingsförmåga 8 Modell för kompetensutveckling 9 Manual 9 Steg 1: Klargör verksamhetsmålen 9 Steg 2: Identifiera och uppskatta behovet av insatser av 10 arbetsterapeutiska funktioner Steg 3: Fastställ vilka behov av färdigheter som krävs för 11 olika arbetsterapeutiska funktioner Steg 4: Fastställ kravnivån på handlingsförmågan för 12 olika arbetsterapeutiska funktioner Steg 5: Kartlägg färdigheter och handlingsförmåga 13 Steg 6: Utforma den individuella utvecklingsplanen 13 Litteratur 14 Bilagor Bilaga A: Definitioner av kompetensdimensioner (enligt Their, 1994) Bilaga B: Blankett för steg 2 Bilaga C: Blankett för steg 3 Bilaga D: Blankett för steg 4

6

7 Introduktion till modellen Inledning Kompetensdiskussionen har länge varit omfattande och uppfattningarna gällande kompetensbegreppet varierar kraftigt. Det är ingen lätt uppgift att definiera vad kompetens är, då ingen samstämmighet eller enighet råder. Gemensamt kan dock sägas att kompetens handlar om en individs eller ett kollektivs förmåga att utföra specifika aktiviteter eller uppgifter. I ett dokument från FSAs fullmäktige 1998 angående FSAs ställningstagande om kompetens, kompetensutveckling och utvecklingsvägar för arbetsterapeuter, kan läsas att kompetens är ett begrepp som ibland används som synonym för kunskap, vilket leder tankarna i felaktig riktning. I begreppet kompetens ligger samspelet mellan olika kunskaper, färdigheter, erfarenheter och förmågan att använda dessa på rätt sätt. Gemensamt för de flesta definitioner av kompetens är att det har att göra med kunskaper och färdigheter i ett givet sammanhang (Their, 1994). Kunskaper definieras som en mängd av kända fakta inom ett område och färdigheter definieras som förmågan att utföra något i praktiken med hjälp av teoretiska kunskaper (Svensk ordbok, 1988). Kompetens har definierats (Ellström, 1992) som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext, vilket innebär att det krävs olika kompetenser för olika professioner och arbetsuppgifter. Detta innebär att det är viktigt att på ett systematiskt sätt kunna beskriva de yrkesspecifika kompetenser som krävs av t ex arbetsterapeuter i deras yrkesutövning. Kompetensutveckling syftar till att ge individen nya kunskaper (veta mer) och ökad förmåga att tillämpa dessa (kunna mer) för att hon ska kunna bredda sin kompetens och öka förmågan att möta förändrade krav. Kompetensutvecklingen måste också omfatta åtgärder för att eliminera sådant som hindrar individen att leva upp till sin potential. Samtidigt måste kompetensutveckling av de anställda syfta till att öka organisationens förmåga att möta sina kort- och långsiktiga verksamhetsmål. Kompetensutveckling innebär, utöver kunskap och färdigheter, utveckling av handlingsförmågan och motivationen för att arbetsterapeuter ska kunna hantera olika situationer i sitt arbete. Verksamhetsmål och strategier En organisations verksamhetsmål beskriver de resultat som ska åstadkommas under en väl definierad och ofta begränsad tidsperiod till exempel ett år. Organisationens strategier beskriver det övergripande och ibland långsiktiga sätt som verksamhetsmål ska nås på. Verksamhetsplanering beskriver den process som krävs för att nå uppställda mål med de fastställda strategierna. FSA anser att en av de viktigaste strategierna för att nå uppsatta verksamhetsmål är att i samverkan utveckla de anställdas kompetens. Kompetensutveckling måste med andra ord utgöra en viktig del i verksamhetsplaneringen. Den arbetsterapeutiska verksamheten är en del av den totala verksamheten (till exempel sjukhus klinik, vårdcentral eller särskilt boende inom kommunens äldreomsorg). Detta innebär att de arbetsterapeutiska verksamhetsmålen ska harmonisera med organisationens övergripande verksamhetsmål. Det är viktigt att såväl de övergripande verksamhetsmålen som målen för den arbetsterapeutiska verksamheten är kända och förstådda av alla medarbetare. För att kunna planera arbetsterapeutens kompetensutveckling måste den arbetsterapeutiska verksamheten brytas ner och beskrivas i arbetsterapeutiska funktioner, vilka arbetsterapeutiska färdigheter som krävs och vilken handlingsförmåga som behövs för de olika patientgrupper som arbetsterapeuten arbetar med. FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 7

8 Arbetsterapeutiska funktioner I Etisk kod för arbetsterapeuter (FSA, 1992, reviderad 2004 och 2008) framgår yrkets mål och de regler som gäller yrkets uppgifter och förutsättningar. Dessa definierar arbetsterapeutens professionella verksamhet. Arbetsterapeutiska funktioner i patientarbetet är: utredning, intervention och utvärdering (FSA, 2000). Arbetsterapeutisk utredning är individrelaterad och genomförs inom alla verksamheter. Det kan gälla arbetsterapeutisk utredning av en persons funktions- och aktivitetsförmåga, behov, och den miljö personen lever i. I utredning ingår också analys av orsaker till funktions- eller aktivitetsinskränkning. Arbetsterapeutisk intervention är individrelaterad och omfattar förebyggande, förbättrande och kompenserande insatser. I interventionen ingår att föreslå, besluta och genomföra insatser samt handledning, samverkan och konsultation. Arbetsterapeutisk utvärdering avser resultatet av den individrelaterade utredningen och interventionen. Arbetsterapeutisk handledning/konsultation till och från kollegor i patientarbete är ett verksamhetsuppdrag. Arbetsterapeutens färdighet Med färdighet avses en individs förmåga att utföra utredning, intervention och utvärdering med hjälp av teoretiska kunskaper. Arbetsterapeutens färdigheter bygger på de kunskaper hon/han erhållit i sin grund-, fort- och vidareutbildning samt erfarenheter från sin yrkesutövning. Arbetsterapeutens handlingsförmåga För att kunna beskriva arbetsterapeutens handlingsförmåga för sin uppgift, i detta fall för de olika arbetsterapeutiska funktionerna, har sju kompetensdimensioner använts. De sju som valts ut från de av Their (1994) beskrivna tio dimensionerna, har bedömts som särskilt relevanta i den arbetsterapeutiska yrkesutövningen. Urvalet utgår från FSAs etisk kod för arbetsterapeuter (1992, reviderad 2004). De sju kompetensdimensionerna är kognitiv, affektiv, social, kreativ, pedagogisk/ kommunikativ, administrativ samt strategisk kompetens (se bilaga A för definitioner). Their understryker att betydelsen av krav på viss förmåga och personliga egenskaper varierar med arbetssituationen som sådan, men också mellan olika yrkesgrupper och även inom en yrkesgrupp. Sådana arbetssituationer kan för arbetsterapeuter till exempel vara de olika arbetsterapeutiska funktionerna i relation till en viss patientgrupp. 8 FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

9 Modell för kompetensutveckling För att skapa en solid plattform för planering av patientarbete och av de anställdas individuella utveckling krävs en systematisk process som klargör de krav som verksamheten ställer på de anställdas kompetens. Processen beskrivs i manualen och består av följande steg: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Ansvarig klargör verksamhetsmålen. Ansvarig identifierar och uppskattar behovet av insatser av arbetsterapeutiska funktioner. Ansvarig kartlägger och fastställer vilka färdighetsnivåer som krävs för olika arbetsterapeutiska funktioner. Ansvarig fastställer kravnivåer på handlingsförmågan för olika arbetsterapeutiska funktioner. Arbetsterapeuten kartlägger sina färdigheter och sin handlingsförmåga för de olika arbetsterapeutiska funktioner som avser de patientgrupper arbetsterapeuten arbetar med. Arbetsterapeuten och ansvarig utformar arbetsterapeutens individuella utvecklingsplan i utvecklingssamtalet. Manual Inför utvecklingssamtal med arbetsterapeuter vid enhet, klinik eller motsvarande utarbetar verksamhetsansvarig de krav som verksamheten ställer, steg 1-4. Arbetsterapeuten kartlägger sina färdigheter och sin handlingsförmåga inför sitt utvecklingssamtal, steg 5. I steg 6 utformas den individuella utvecklingsplanen i dialog mellan arbetsterapeut och chef (verksamhetsansvarig). Steg 1 Klargör verksamhetsmålen I den föreslagna processen förutsätts att de övergripande verksamhetsmålen och målen för den arbetsterapeutiska verksamheten är fastställda och kända. Om sådana mål saknas måste de först skapas, förankras och göras kända i organisationen, innan man kan gå vidare med de följande stegen i kompetensutvecklingsmodellen. Om arbetsterapeuten saknar chef ur den egna professionen måste arbetsterapeuten själv utarbeta steg 1-4 och därefter få det förankrat hos sin chef (verksamhetsansvarig). FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 9

10 Steg 2 Identifiera och uppskatta behovet av insatser av arbetsterapeutiska funktioner I steg 2 identifieras och uppskattas behovet av insatser avseende de arbetsterapeutiska funktionerna utredning, intervention och utvärdering för de mest frekventa patientgrupperna. Detta görs i två steg. 1. dentifiera organisationsenheterna som de arbetsterapeutiska funktionerna riktar sig till, t ex vårdcentral, och de vanligaste patientgrupperna som arbetsterapeuten arbetar med. Det kan gälla t ex patientgrupper med muskuloskeletala problem/rörelseorganens sjukdomar, medicinska problem, smärta/stressproblem, neurologiska/kognitiva problem och vård i livets slut. 2. Bedöm hur insatserna för den eller de aktuella organisatoriska enheterna och respektive patientgrupp fördelas mellan de olika arbetsterapeutiska funktionerna. De samlade insatserna ska motsvara 100 %. Detta sker genom att man identifierar de mest frekventa arbetsterapeutiska funktionerna för den aktuella patientgruppen eller organisatoriska enheten. Uppskattningen kan göras för en enhet med olika patientgrupper, men kan även göras för flera enheter med olika patientgrupper. Resultatet utgör underlag för steg 3 och 4. I nedanstående exempel från primärvården ser man hur man identifierat och uppskattat insatserna av de arbetsterapeutiska funktionerna för olika patientgrupper. Organisatorisk enhet VC X Patientgrupper A B C D E ANDEL AV ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER INSATSERNA UTREDNING INTERVENTION Förebyggande Förbättrande och kompenserande UTVÄRDERING HANDLEDNING* KONSULTATION* Summa A. Patientgrupp med muskuloskeletala problem/rörelseorganens sjukdomar B. Patientgrupp med neurologiska/kognitiva problem C. Patientgrupp med smärta/stressproblem D. Patientgrupp med medicinska problem E. Patientgrupp med vård i livets slut *Verksamhetsuppdrag 10 FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

11 Steg 3 Fastställ vilka behov av färdigheter som krävs för olika arbetsterapeutiska funktioner I steg 3 identifieras vilka färdigheter som krävs av arbetsterapeuten i arbetet med en viss patientgrupp. De olika färdighetsnivåerna definieras på följande sätt: Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Patientarbete som kräver grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och behov av handledning av erfaren arbesterapeut. Ingen eller ringa erfarenhet. Krävs att verksamheten tillhandahåller handledare. Patientarbete som kräver grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet. Därutöver kräver verksamheten färdigheter i att ge arbetsterapeutisk konsultation och handledning till oerfaren kollega. Patientarbete som kräver mer än grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet inom ett profilområde*. Därutöver kräver verksamheten färdigheter i att, till kollegor, ge arbetsterapeutisk handledning och konsultation inom profilområdet. Nivå 4 a Patientarbete som kräver mer än grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet inom flera profilområden*. Därutöver kräver verksamheten färdigheter att till kollegor ge arbetsterapeutisk handledning och konsultation inom profilområdena (bred kompetens). Nivå 4 b Patientarbete som kräver fördjupad arbetsterapeutisk kunskap och flerårig erfarenhet inom ett eller flera profilområden*. Därutöver kräver verksamheten färdig heter att till kollegor ge arbetsterapeutisk handledning och konsultation inom profilområdena* (fördjupad kompetens). Nivå 5 Patientarbete som kräver färdigheter i att ge arbetsterapeutisk specialistkonsultation och handleda arbetsterapeuter i patientarbete. Krav på specialistkompetens** i arbetsterapi. * Med profilområden menas exempelvis mer kunskaper än grundläggande för ex utredning av strokepatienter med stora kognitiva svårigheter, utredning av patienter med komplex smärtproblematik, intervention av patienter med neurologiska sjukdomar och stora kognitiva problem, intervention avseende äldre med makula degeneration. ** Med specialistkompetens avses arbetsterapeut som har genomgått den av FSA fastställda specialistutbildningen. Som stöd i kartläggningen av vilka färdigheter som krävs för olika patientgrupper, kan Arbetsterapiprogram användas (se FSAs webbplats under Profession/Kvalitet). Nedan följer ett exempel på hur man har identifierat de färdighetsnivåer som krävs av arbetsterapeuter i arbetet med patienterna. Exemplet är från primärvården. I denna patientgrupp ligger färdighetsnivån på samma nivå. För andra patientgrupper kan färdighetsnivån variera. Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER VC X A ANDEL AV INSATSERNA KRAV PÅ FÄRDIGHETSNIVÅ UTREDNING 20 3 Förebyggande 25 3 INTERVENTION Förbättrande och 40 3 kompenserande UTVÄRDERING 5 3 HANDLEDNING* 5 3 KONSULTATION* 5 3 Summa 100 *Verksamhetsuppdrag För patientgrupp A (muskuloskeletala problem/rörelseorganens sjukdomar) krävs en färdighetsnivå hos arbetsterapeuter som motsvarar nivå 3. Det innebär att arbetsterapeuten ska ha kunskaper och erfarenhet i profilområdet samt färdighet att ge arbetsterapeutisk konsultation och handleda arbetsterapeuter som saknar kunskap i profilområdet. FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 11

12 Steg 4 Fastställ kravnivån på handlingsförmågan för olika arbetsterapeutiska funktioner I steg 4 fastställs den handlingsförmåga som krävs av arbetsterapeuten i arbetet med en viss patientgrupp. För att fastställa kravnivån på handlingsförmågan används följande sju kompetensdimensioner: 1. kognitiv kompetens, 2. affektiv kompetens 3. social kompetens 4. kreativ kompetens 5. pedagogisk/kommunikativ kompetens 6. administrativ kompetens 7. strategisk kompetens För definitioner, se bilaga A: Definitioner av kompetensdimensioner (enligt Their, 1994) Vid fastställande av kravnivån på handlingsförmågan markeras den enbart om det avser stor betydelse i arbetet med en viss patientgrupp. Detta markeras med x. När man fastställer vilka kompetenser som behövs, utgå alltid från patientgrupp och verksamhet. Nedan följer ett exempel på hur man identifierat kravnivåerna på handlingsförmåga. Exemplet utgår från en organisatorisk enhet (vårdcentral X) och en patientgrupp (A). Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER VC X A ANDEL AV INSATSERNA KRAVNIVÅ HANDLINGSFÖRMÅGA UTIFRÅN DE SJU KOMPETENSDIMENSIONERNA UTREDNING 20 X X X X X Förebyggande 25 X X X INTERVENTION Förbättrande och 40 X X X X X kompenserande UTVÄRDERING 5 X HANDLEDNING* 5 X X X X KONSULTATION* 5 X X Summa 100 *Verksamhetsuppdrag Av exemplet kan man bland annat utläsa, att i den arbetsterapeutiska utredningen och interventionen som avser förbättrande och kompenserande åtgärder har den kognitiva, sociala, kreativa, pedagogiska/kommunikativa och strategiska kompetensen stor betydelse för handlingsförmågan. 12 FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

13 Steg 5 Kartlägg färdigheter och handlingsförmåga Inför utvecklingssamtalet kartlägger arbetsterapeuten sin färdighet och sin handlingsförmåga avseende de patientgrupper som arbetsterapeuten arbetar med och utifrån de fastställda kraven i steg 3 och 4. Arbetsterapeuten tar även hänsyn till sina egna förutsättningar vad avser motivation och intresse för sin kompetensutveckling. Steg 6 Utforma den individuella utvecklingsplanen I dialog med sin chef diskuterar arbetsterapeuten, utifrån analysen, vad hon/han ska förbättra avseende färdigheter och handlingsförmågor för de patientgrupper som avses. Då diskuteras även vilka förutsättningar som behövs och hur dessa kan skapas samt arbetsterapeutens motivation, intresse och potential för kompetensutveckling. Även de yttre förutsättningarna beaktas, t ex tid, ekonomi, medarbetarnas inställning, IT-stöd med mera. Därefter utformas den individuella utvecklingsplanen. Prioriterade områden fastställs och relateras till arbetsterapeutens motivation, intresse och potential för utveckling. Exempel på åtgärder är utbildning/kurs/seminarier, handledning, mentorskap, kollegiala samtal, tid för reflektion och projektarbete. I den individuella utvecklingsplanen bör följande områden ingå: Prioriterade områden Konkret formulerade åtgärder Kostnader Tidpunkter för genomförande Ansvarig för genomförande I utvecklingssamtalet bör också andra arbetsuppgifter diskuteras, till exempel arbetsterapeutens delaktighet i kvalitetsarbete, utvecklingsarbete, arbetsledning, handledning av studenter och annan personal. Resultatet utvärderas vid nästa utvecklingssamtal. FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 13

14 Litteratur Ellström, P-E. Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Publicia, Stockholm, Etisk kod för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka, (1992, rev. 2004) FSA om kompetens, kompetensutveckling och utvecklingsvägar för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka, FSAs specialistordning. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Nacka, Svensk ordbok. Språkdata och Esselte Studium AB, Stockholm, Their, S. Det pedagogiska ledarskapet. Mermerus, Mariehamn, FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

15 Bilaga A Definitioner av kompetensdimensioner (enligt Their, 1994) 1. Kognitiv kompetens Kognitiv kompetens är förmåga att analysera och lösa problem samt processkunskap, vetenskaplig och filosofisk kunskap. 2. Affektiv kompetens Affektiv kompetens omfattar vilja och uthållighet, förändrings- och riskbenägenhet, stresstålighet, tålamod, hantering av motgångar o dyligt. 3. Social kompetens Social kompetens är förmågan att samarbeta och samverka med andra människor. Förmågan att lyssna, att lära sig själv och att lära andra, att tåla och acceptera motstånd, att ge efter och att stå på sig, att argumentera och att kommunicera. 4. Kreativ kompetens Kreativ kompetens är förmågan att se det som inte syns, att kunna fantisera, gestalta och föreställa sig alternativ och möjligheter, att skapa bilder och visioner. 5. Pedagogisk/kommunikativ kompetens Pedagogisk/kommunikativ kompetens är förmågan att forma, förmedla och mottaga budskap. Den påverkas av synen på kunskap och människan, vilken innebörd och betydelse som kunskap har för verksamheten och i vilken mån som människan uppfattas förmögen att lära och att utvecklas. 6. Administrativ kompetens Administrativ kompetens är förmågan att administrera, planera, utveckla, strukturera och organisera sitt eget och andras arbete. 7. Strategisk kompetens Strategisk kompetens är förmågan att differentiera, definiera och prioritera val av handlingslinje och åtgärder för beslut, framgång och goda resultat. Strategisk färdighet förklaras ofta som förmågan att välja och vidta de rätta åtgärderna.

16

17 Bilaga B Blankett för steg 2 Organisatorisk enhet Patientgrupper ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER UTREDNING INTERVENTION Förebyggande Förbättrande och kompenserande ANDEL AV INSATSERNA UTVÄRDERING HANDLEDNING* KONSULTATION* Summa FSAs modell för kompentensutveckling. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2008)

18

19 Bilaga C Blankett för steg 3 Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER UTREDNING INTERVENTION Förebyggande Förbättrande och kompenserande ANDEL AV INSATSERNA KRAV PÅ FÄRDIGHETSNIVÅ UTVÄRDERING HANDLEDNING* KONSULTATION* Summa 100 FSAs modell för kompentensutveckling. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2008)

20

21 Bilaga D Blankett för steg 4 Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER UTREDNING INTERVENTION Förebyggande Förbättrande och kompenserande ANDEL AV INSATSERNA KRAVNIVÅ HANDLINGSFÖRMÅGA UTIFRÅN DE SJU KOMPETENSDIMENSIONERNA UTVÄRDERING HANDLEDNING* KONSULTATION* Summa 100 FSAs modell för kompentensutveckling. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2008)

22

23

24 Planiavägen 13, Box 760, Nacka, ,

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Att sätta lön vid lönerevision

Att sätta lön vid lönerevision 1 (7) BESLUT 2012-05-16 Dnr SU 609-1594-12 Personalchefen Att sätta lön vid lönerevision Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A 106 91 Stockholm 2 (7) Innehåll Inledning...

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Arbetsterapi i primärvården

Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, februari 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

Karriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen

Karriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen Foto: Västra Götalandsregionen/Sergio Joselovsky Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

DELAKTIGHET STUDIER LEGITIMATION KOMPETENS BEDÖMNING UTREDA FRITID LEK AKTIVITET MILJÖ ARBETE BALANS. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter

DELAKTIGHET STUDIER LEGITIMATION KOMPETENS BEDÖMNING UTREDA FRITID LEK AKTIVITET MILJÖ ARBETE BALANS. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter LEK DELAKTIGHET BEDÖMNING STUDIER KOMPETENS UTREDA FRITID AKTIVITET ARBETE BALANS LEGITIMATION MILJÖ Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter, december 2015

Läs mer

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU Kurs A0041H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 hp Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkes (BAY) i VFU Bedömningen av studentens yrkes syftar till

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Individuellt utvecklingssamtal - en årligen återkommande dialog mellan chef och chef, som handlar om utveckling av verksamhet och individ.

Individuellt utvecklingssamtal - en årligen återkommande dialog mellan chef och chef, som handlar om utveckling av verksamhet och individ. 1 2 3 Tillbakablick Nuläge Framtid Planera Individuellt utvecklingssamtal - en årligen återkommande dialog mellan chef och chef, som handlar om utveckling av verksamhet och individ. www.regionostergotland.se

Läs mer

Resultat- och. utvecklingssamtal

Resultat- och. utvecklingssamtal Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen

pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress:

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN VISION Polismyndigheten i Kronobergs län ska vara en attraktiv arbetsplats med medarbetare som känner arbetstillfredsställelse i sitt arbete

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

Vårdförbundets lönepolitiska idé

Vårdförbundets lönepolitiska idé Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen

Läs mer

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06 LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Högskolans i Halmstads lönepolicy skall omfatta alla anställda. Lönesättningen skall grundas på arbetets svårighetsgrad, den anställdes utveckling,

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning -information

Verksamhetsförlagd utbildning -information Medicinska fakulteten Arbetsterapeutprogrammet Reviderad 20110922, 20120306, 20130814, 20140828, 20150210, 0902 Verksamhetsförlagd utbildning -information Beskrivning av tillvägagångssättet vid verksamhetsförlagd

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13. UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Guide till stöd för utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Guide till stöd för utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Guide till stöd för utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare I chefsrollen ingår

Läs mer

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) 2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att

Läs mer

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Innehållsförteckning. Tnr 20

Innehållsförteckning. Tnr 20 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 5 2 Övergripande mål för lönebildningen... 5 3 Löneprocessen... 6 4 Förhandlingsordning... 9 5 Giltighetstid... 9 Avtal om Kompetensutveckling i företagen...

Läs mer

Exempelsamling Utvecklingssamtal DEMO

Exempelsamling Utvecklingssamtal DEMO Exempelsamling Utvecklingssamtal DEMO 8 mallar, policy, information, checklistor och översiktskarta www.kompetensexpress.se 1 Innehållsförteckning INLEDNING... POLICY FÖR UTVECKLINGSSAMTAL... INFORMATION

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Mall 2 för utvecklingssamtal. 2013-09-19 Personalavdelningen

Mall 2 för utvecklingssamtal. 2013-09-19 Personalavdelningen Mall 2 för utvecklingssamtal 2013-09-19 Personalavdelningen Utvecklingssamtal 1 Vid Linnéuniversitetet genomförs utvecklingssamtal årligen. Inför utvecklingssamtalet ska både chef och medarbetare i god

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

vad du behöver veta om fsastud

vad du behöver veta om fsastud vad du behöver veta om fsastud om FSAstud FSAstud är Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) studentorganisation. FSA driver såväl medlemmarnas fackliga- som yrkesmässiga intressen och arbetar med yrkes-,

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Kriterier för lönesättning vid Högskolan

Kriterier för lönesättning vid Högskolan Kriterier för lönesättning vid Högskolan Dalarna Bilaga till Policy för löner Beslut: Rektor 2005-04-13 Revidering: 2009-02-12, 2013-10-24 Dnr: DUC 2003/539/12 Gäller fr o m: 2013-10-24 Ersätter: Kriterier

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

ATT VARA CHEF. vid Centralsjukhuset i kristianstad

ATT VARA CHEF. vid Centralsjukhuset i kristianstad Chefer vid CSK ska tillsammans med medarbetarena aktivt utveckla verksamheten för bättre resultat, hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Riktlinjer för chefer vid Centralsjukhuset Kristianstad ATT VARA

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI Behörighet och antagning Utbildningen vänder sig till personer som har utbildning i människovårdande yrken och ett arbete där individualsamtal

Läs mer

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Boken om KIM visar hur man som ledare kan utveckla grupper och verksamheter på ett lättsamt och

Läs mer

Information. Lön och utveckling. Enköpings kommun

Information. Lön och utveckling. Enköpings kommun Information Lön och utveckling Enköpings kommun Den här foldern riktar sig till dig som är medarbetare i Enköpings kommun. Här får du en kortfattad och översiktligt bild över hur Enköpings kommun arbetar

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Bakgrund och inledning Högskolan Dalarnas styrelse fastställde i december 2014 en vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt

Läs mer

Lokalt kvalitetssystem 2012-2014 Läkarprogrammet och Psykoterapiprogrammen (PRL)

Lokalt kvalitetssystem 2012-2014 Läkarprogrammet och Psykoterapiprogrammen (PRL) Page 1 (6) Lokalt kvalitetssystem 2012-2014 och Psykoterapiprogrammen (PRL) Organisation och ledningsfunktioner Programrådet består av 11 ledamöter inklusive ordföranden. Studenterna tre ledamöter. Administrationen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 3 2 Övergripande mål för lönebildningen... 3 3 Löneprocessen... 4 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet 2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

System för säkring och utveckling av kvalitet

System för säkring och utveckling av kvalitet STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Direktiv Ärendenummer: HIG-STYR 2017/79 Samlingsnummer: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2017-05-08 Giltighetstid: Tillsvidare System för säkring och utveckling

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått.

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått. Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1 Som en förberedelse inför vårt utvecklingssamtal ber jag dig reflektera över frågorna. Du är inte begränsad till dessa frågor. Frågeformuläret ska inte

Läs mer

specialistrådet informerar om specialistutbildning för arbetsterapeuter och ansökningshandlingar för fastställande av individuell utbildningsplan

specialistrådet informerar om specialistutbildning för arbetsterapeuter och ansökningshandlingar för fastställande av individuell utbildningsplan specialistrådet informerar om specialistutbildning för arbetsterapeuter och ansökningshandlingar för fastställande av individuell utbildningsplan innehåll inledning 1 FSAs specialistråd 1 specialistordning

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN

INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN Sveriges Skolledarförbund Hur man kan arbeta och vad man ska tänka på i lokalavdelningen och som enskild medlem när det gäller skolledarens förutsättningar för personlig

Läs mer

Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument

Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX Riktlinjer för Mariestad kommuns styrdokument Inledning Utöver budgetdokumentet som regleras i kommunallagen finns

Läs mer