Modell för kompetensutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modell för kompetensutveckling"

Transkript

1 Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2.

2 Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, Nacka Grafisk formgivning: Tina Sandulf Foto omslag: Colourbox ISBN:

3 Förord FSA har, liksom alla Saco-förbund, alltid kraftfullt drivit frågan om betydelsen av utbildning, kunskap och kompetens. Redan vid FSAs fullmäktige 1998 antogs utgångspunkter för att arbeta med kompetensutveckling och utvecklingsvägar för arbetsterapeuter. Vi har gjort det utifrån ambitionen att på bästa sätt kunna möta kraven på en effektiv verksamhet, det vill säga en verksamhet som ger bästa möjliga resultat till den kostnad samhället eller annan är beredd att betala. Vi har också understrukit att kraven på kompetensutveckling blir allt viktigare i takt med de allt snabbare förändringarna inom våra arbetsområden. Enkelt uttryckt: i yrken med krav på lång utbildning ökar behovet av kompetensutveckling i allt snabbare takt. Kompetensutveckling handlar inte bara om att genomgå utbildning, utan i synnerhet om lärandet i det dagliga arbetet. Det är begränsande att låta individens kompetensutveckling styras av standardiserade karriärstegar baserade på formell utbildning och faktisk erfarenhet eftersom kompetensen också är en funktion av individens handlingsförmåga och det organisatoriska sammanhanget. Dessutom måste understrykas att kompetensen ständigt måste anpassas till förändringar i verksamheten och organisationen och därmed i arbetsuppgifterna, vilket också talar mot karriärstegar som förutsätter en statisk situation. För att underlätta detta arbete och den nödvändiga dialogen mellan chef och medarbetare, har FSA utvecklat en modell för kompetensutveckling som tar sin utgångspunkt i verksamhetens mål och vad som krävs av arbetsterapeuter för att uppnå målen i patientarbetet. Vi hoppas att modellen ska underlätta planeringen för arbetsterapeuters kompetensutveckling avseende patientarbete, bidra till en dynamisk utveckling av den arbetsterapeutiska verksamheten och stimulera arbetsterapeuter att utveckla sin kompetens och anta nya utmaningar. Materialet har utarbetats av Inga-Britt Lindström, förbundsordförande och Christer Larsson, leg. arbetsterapeut, inledningsvis i samarbete med konsult Stefan Winsnes. Materialet har testats av arbetsterapeuter inom barnhabilitering i Borlänge, arbetsterapeuter inom Stockholms Sydvästra och Södra primärvårdsområde och arbetsterapeuter i primärvården i Jönköpings sjukvårdsområde. Under 2008 har utvecklingsgruppen Arbetsterapi Dalarna testat modellen och kommit med förslag till revideringar. Utvecklingsgruppen kommer nu att använda sig av kompetensutvecklingsmodellen. FSA planerar fortsättningsvis att utarbeta exempel som avser ytterligare patientgrupper och verksamhetsområden. Nacka i december 2008 Inga-Britt Lindström förbundsordförande

4

5 Innehåll Introduktion till modellen 7 Inledning 7 Verksamhetsmål och strategier 7 Arbetsterapeutiska funktioner 8 Arbetsterapeutens färdighet 8 Arbetsterapeutens handlingsförmåga 8 Modell för kompetensutveckling 9 Manual 9 Steg 1: Klargör verksamhetsmålen 9 Steg 2: Identifiera och uppskatta behovet av insatser av 10 arbetsterapeutiska funktioner Steg 3: Fastställ vilka behov av färdigheter som krävs för 11 olika arbetsterapeutiska funktioner Steg 4: Fastställ kravnivån på handlingsförmågan för 12 olika arbetsterapeutiska funktioner Steg 5: Kartlägg färdigheter och handlingsförmåga 13 Steg 6: Utforma den individuella utvecklingsplanen 13 Litteratur 14 Bilagor Bilaga A: Definitioner av kompetensdimensioner (enligt Their, 1994) Bilaga B: Blankett för steg 2 Bilaga C: Blankett för steg 3 Bilaga D: Blankett för steg 4

6

7 Introduktion till modellen Inledning Kompetensdiskussionen har länge varit omfattande och uppfattningarna gällande kompetensbegreppet varierar kraftigt. Det är ingen lätt uppgift att definiera vad kompetens är, då ingen samstämmighet eller enighet råder. Gemensamt kan dock sägas att kompetens handlar om en individs eller ett kollektivs förmåga att utföra specifika aktiviteter eller uppgifter. I ett dokument från FSAs fullmäktige 1998 angående FSAs ställningstagande om kompetens, kompetensutveckling och utvecklingsvägar för arbetsterapeuter, kan läsas att kompetens är ett begrepp som ibland används som synonym för kunskap, vilket leder tankarna i felaktig riktning. I begreppet kompetens ligger samspelet mellan olika kunskaper, färdigheter, erfarenheter och förmågan att använda dessa på rätt sätt. Gemensamt för de flesta definitioner av kompetens är att det har att göra med kunskaper och färdigheter i ett givet sammanhang (Their, 1994). Kunskaper definieras som en mängd av kända fakta inom ett område och färdigheter definieras som förmågan att utföra något i praktiken med hjälp av teoretiska kunskaper (Svensk ordbok, 1988). Kompetens har definierats (Ellström, 1992) som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext, vilket innebär att det krävs olika kompetenser för olika professioner och arbetsuppgifter. Detta innebär att det är viktigt att på ett systematiskt sätt kunna beskriva de yrkesspecifika kompetenser som krävs av t ex arbetsterapeuter i deras yrkesutövning. Kompetensutveckling syftar till att ge individen nya kunskaper (veta mer) och ökad förmåga att tillämpa dessa (kunna mer) för att hon ska kunna bredda sin kompetens och öka förmågan att möta förändrade krav. Kompetensutvecklingen måste också omfatta åtgärder för att eliminera sådant som hindrar individen att leva upp till sin potential. Samtidigt måste kompetensutveckling av de anställda syfta till att öka organisationens förmåga att möta sina kort- och långsiktiga verksamhetsmål. Kompetensutveckling innebär, utöver kunskap och färdigheter, utveckling av handlingsförmågan och motivationen för att arbetsterapeuter ska kunna hantera olika situationer i sitt arbete. Verksamhetsmål och strategier En organisations verksamhetsmål beskriver de resultat som ska åstadkommas under en väl definierad och ofta begränsad tidsperiod till exempel ett år. Organisationens strategier beskriver det övergripande och ibland långsiktiga sätt som verksamhetsmål ska nås på. Verksamhetsplanering beskriver den process som krävs för att nå uppställda mål med de fastställda strategierna. FSA anser att en av de viktigaste strategierna för att nå uppsatta verksamhetsmål är att i samverkan utveckla de anställdas kompetens. Kompetensutveckling måste med andra ord utgöra en viktig del i verksamhetsplaneringen. Den arbetsterapeutiska verksamheten är en del av den totala verksamheten (till exempel sjukhus klinik, vårdcentral eller särskilt boende inom kommunens äldreomsorg). Detta innebär att de arbetsterapeutiska verksamhetsmålen ska harmonisera med organisationens övergripande verksamhetsmål. Det är viktigt att såväl de övergripande verksamhetsmålen som målen för den arbetsterapeutiska verksamheten är kända och förstådda av alla medarbetare. För att kunna planera arbetsterapeutens kompetensutveckling måste den arbetsterapeutiska verksamheten brytas ner och beskrivas i arbetsterapeutiska funktioner, vilka arbetsterapeutiska färdigheter som krävs och vilken handlingsförmåga som behövs för de olika patientgrupper som arbetsterapeuten arbetar med. FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 7

8 Arbetsterapeutiska funktioner I Etisk kod för arbetsterapeuter (FSA, 1992, reviderad 2004 och 2008) framgår yrkets mål och de regler som gäller yrkets uppgifter och förutsättningar. Dessa definierar arbetsterapeutens professionella verksamhet. Arbetsterapeutiska funktioner i patientarbetet är: utredning, intervention och utvärdering (FSA, 2000). Arbetsterapeutisk utredning är individrelaterad och genomförs inom alla verksamheter. Det kan gälla arbetsterapeutisk utredning av en persons funktions- och aktivitetsförmåga, behov, och den miljö personen lever i. I utredning ingår också analys av orsaker till funktions- eller aktivitetsinskränkning. Arbetsterapeutisk intervention är individrelaterad och omfattar förebyggande, förbättrande och kompenserande insatser. I interventionen ingår att föreslå, besluta och genomföra insatser samt handledning, samverkan och konsultation. Arbetsterapeutisk utvärdering avser resultatet av den individrelaterade utredningen och interventionen. Arbetsterapeutisk handledning/konsultation till och från kollegor i patientarbete är ett verksamhetsuppdrag. Arbetsterapeutens färdighet Med färdighet avses en individs förmåga att utföra utredning, intervention och utvärdering med hjälp av teoretiska kunskaper. Arbetsterapeutens färdigheter bygger på de kunskaper hon/han erhållit i sin grund-, fort- och vidareutbildning samt erfarenheter från sin yrkesutövning. Arbetsterapeutens handlingsförmåga För att kunna beskriva arbetsterapeutens handlingsförmåga för sin uppgift, i detta fall för de olika arbetsterapeutiska funktionerna, har sju kompetensdimensioner använts. De sju som valts ut från de av Their (1994) beskrivna tio dimensionerna, har bedömts som särskilt relevanta i den arbetsterapeutiska yrkesutövningen. Urvalet utgår från FSAs etisk kod för arbetsterapeuter (1992, reviderad 2004). De sju kompetensdimensionerna är kognitiv, affektiv, social, kreativ, pedagogisk/ kommunikativ, administrativ samt strategisk kompetens (se bilaga A för definitioner). Their understryker att betydelsen av krav på viss förmåga och personliga egenskaper varierar med arbetssituationen som sådan, men också mellan olika yrkesgrupper och även inom en yrkesgrupp. Sådana arbetssituationer kan för arbetsterapeuter till exempel vara de olika arbetsterapeutiska funktionerna i relation till en viss patientgrupp. 8 FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

9 Modell för kompetensutveckling För att skapa en solid plattform för planering av patientarbete och av de anställdas individuella utveckling krävs en systematisk process som klargör de krav som verksamheten ställer på de anställdas kompetens. Processen beskrivs i manualen och består av följande steg: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Ansvarig klargör verksamhetsmålen. Ansvarig identifierar och uppskattar behovet av insatser av arbetsterapeutiska funktioner. Ansvarig kartlägger och fastställer vilka färdighetsnivåer som krävs för olika arbetsterapeutiska funktioner. Ansvarig fastställer kravnivåer på handlingsförmågan för olika arbetsterapeutiska funktioner. Arbetsterapeuten kartlägger sina färdigheter och sin handlingsförmåga för de olika arbetsterapeutiska funktioner som avser de patientgrupper arbetsterapeuten arbetar med. Arbetsterapeuten och ansvarig utformar arbetsterapeutens individuella utvecklingsplan i utvecklingssamtalet. Manual Inför utvecklingssamtal med arbetsterapeuter vid enhet, klinik eller motsvarande utarbetar verksamhetsansvarig de krav som verksamheten ställer, steg 1-4. Arbetsterapeuten kartlägger sina färdigheter och sin handlingsförmåga inför sitt utvecklingssamtal, steg 5. I steg 6 utformas den individuella utvecklingsplanen i dialog mellan arbetsterapeut och chef (verksamhetsansvarig). Steg 1 Klargör verksamhetsmålen I den föreslagna processen förutsätts att de övergripande verksamhetsmålen och målen för den arbetsterapeutiska verksamheten är fastställda och kända. Om sådana mål saknas måste de först skapas, förankras och göras kända i organisationen, innan man kan gå vidare med de följande stegen i kompetensutvecklingsmodellen. Om arbetsterapeuten saknar chef ur den egna professionen måste arbetsterapeuten själv utarbeta steg 1-4 och därefter få det förankrat hos sin chef (verksamhetsansvarig). FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 9

10 Steg 2 Identifiera och uppskatta behovet av insatser av arbetsterapeutiska funktioner I steg 2 identifieras och uppskattas behovet av insatser avseende de arbetsterapeutiska funktionerna utredning, intervention och utvärdering för de mest frekventa patientgrupperna. Detta görs i två steg. 1. dentifiera organisationsenheterna som de arbetsterapeutiska funktionerna riktar sig till, t ex vårdcentral, och de vanligaste patientgrupperna som arbetsterapeuten arbetar med. Det kan gälla t ex patientgrupper med muskuloskeletala problem/rörelseorganens sjukdomar, medicinska problem, smärta/stressproblem, neurologiska/kognitiva problem och vård i livets slut. 2. Bedöm hur insatserna för den eller de aktuella organisatoriska enheterna och respektive patientgrupp fördelas mellan de olika arbetsterapeutiska funktionerna. De samlade insatserna ska motsvara 100 %. Detta sker genom att man identifierar de mest frekventa arbetsterapeutiska funktionerna för den aktuella patientgruppen eller organisatoriska enheten. Uppskattningen kan göras för en enhet med olika patientgrupper, men kan även göras för flera enheter med olika patientgrupper. Resultatet utgör underlag för steg 3 och 4. I nedanstående exempel från primärvården ser man hur man identifierat och uppskattat insatserna av de arbetsterapeutiska funktionerna för olika patientgrupper. Organisatorisk enhet VC X Patientgrupper A B C D E ANDEL AV ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER INSATSERNA UTREDNING INTERVENTION Förebyggande Förbättrande och kompenserande UTVÄRDERING HANDLEDNING* KONSULTATION* Summa A. Patientgrupp med muskuloskeletala problem/rörelseorganens sjukdomar B. Patientgrupp med neurologiska/kognitiva problem C. Patientgrupp med smärta/stressproblem D. Patientgrupp med medicinska problem E. Patientgrupp med vård i livets slut *Verksamhetsuppdrag 10 FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

11 Steg 3 Fastställ vilka behov av färdigheter som krävs för olika arbetsterapeutiska funktioner I steg 3 identifieras vilka färdigheter som krävs av arbetsterapeuten i arbetet med en viss patientgrupp. De olika färdighetsnivåerna definieras på följande sätt: Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Patientarbete som kräver grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och behov av handledning av erfaren arbesterapeut. Ingen eller ringa erfarenhet. Krävs att verksamheten tillhandahåller handledare. Patientarbete som kräver grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet. Därutöver kräver verksamheten färdigheter i att ge arbetsterapeutisk konsultation och handledning till oerfaren kollega. Patientarbete som kräver mer än grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet inom ett profilområde*. Därutöver kräver verksamheten färdigheter i att, till kollegor, ge arbetsterapeutisk handledning och konsultation inom profilområdet. Nivå 4 a Patientarbete som kräver mer än grundläggande arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet inom flera profilområden*. Därutöver kräver verksamheten färdigheter att till kollegor ge arbetsterapeutisk handledning och konsultation inom profilområdena (bred kompetens). Nivå 4 b Patientarbete som kräver fördjupad arbetsterapeutisk kunskap och flerårig erfarenhet inom ett eller flera profilområden*. Därutöver kräver verksamheten färdig heter att till kollegor ge arbetsterapeutisk handledning och konsultation inom profilområdena* (fördjupad kompetens). Nivå 5 Patientarbete som kräver färdigheter i att ge arbetsterapeutisk specialistkonsultation och handleda arbetsterapeuter i patientarbete. Krav på specialistkompetens** i arbetsterapi. * Med profilområden menas exempelvis mer kunskaper än grundläggande för ex utredning av strokepatienter med stora kognitiva svårigheter, utredning av patienter med komplex smärtproblematik, intervention av patienter med neurologiska sjukdomar och stora kognitiva problem, intervention avseende äldre med makula degeneration. ** Med specialistkompetens avses arbetsterapeut som har genomgått den av FSA fastställda specialistutbildningen. Som stöd i kartläggningen av vilka färdigheter som krävs för olika patientgrupper, kan Arbetsterapiprogram användas (se FSAs webbplats under Profession/Kvalitet). Nedan följer ett exempel på hur man har identifierat de färdighetsnivåer som krävs av arbetsterapeuter i arbetet med patienterna. Exemplet är från primärvården. I denna patientgrupp ligger färdighetsnivån på samma nivå. För andra patientgrupper kan färdighetsnivån variera. Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER VC X A ANDEL AV INSATSERNA KRAV PÅ FÄRDIGHETSNIVÅ UTREDNING 20 3 Förebyggande 25 3 INTERVENTION Förbättrande och 40 3 kompenserande UTVÄRDERING 5 3 HANDLEDNING* 5 3 KONSULTATION* 5 3 Summa 100 *Verksamhetsuppdrag För patientgrupp A (muskuloskeletala problem/rörelseorganens sjukdomar) krävs en färdighetsnivå hos arbetsterapeuter som motsvarar nivå 3. Det innebär att arbetsterapeuten ska ha kunskaper och erfarenhet i profilområdet samt färdighet att ge arbetsterapeutisk konsultation och handleda arbetsterapeuter som saknar kunskap i profilområdet. FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 11

12 Steg 4 Fastställ kravnivån på handlingsförmågan för olika arbetsterapeutiska funktioner I steg 4 fastställs den handlingsförmåga som krävs av arbetsterapeuten i arbetet med en viss patientgrupp. För att fastställa kravnivån på handlingsförmågan används följande sju kompetensdimensioner: 1. kognitiv kompetens, 2. affektiv kompetens 3. social kompetens 4. kreativ kompetens 5. pedagogisk/kommunikativ kompetens 6. administrativ kompetens 7. strategisk kompetens För definitioner, se bilaga A: Definitioner av kompetensdimensioner (enligt Their, 1994) Vid fastställande av kravnivån på handlingsförmågan markeras den enbart om det avser stor betydelse i arbetet med en viss patientgrupp. Detta markeras med x. När man fastställer vilka kompetenser som behövs, utgå alltid från patientgrupp och verksamhet. Nedan följer ett exempel på hur man identifierat kravnivåerna på handlingsförmåga. Exemplet utgår från en organisatorisk enhet (vårdcentral X) och en patientgrupp (A). Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER VC X A ANDEL AV INSATSERNA KRAVNIVÅ HANDLINGSFÖRMÅGA UTIFRÅN DE SJU KOMPETENSDIMENSIONERNA UTREDNING 20 X X X X X Förebyggande 25 X X X INTERVENTION Förbättrande och 40 X X X X X kompenserande UTVÄRDERING 5 X HANDLEDNING* 5 X X X X KONSULTATION* 5 X X Summa 100 *Verksamhetsuppdrag Av exemplet kan man bland annat utläsa, att i den arbetsterapeutiska utredningen och interventionen som avser förbättrande och kompenserande åtgärder har den kognitiva, sociala, kreativa, pedagogiska/kommunikativa och strategiska kompetensen stor betydelse för handlingsförmågan. 12 FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

13 Steg 5 Kartlägg färdigheter och handlingsförmåga Inför utvecklingssamtalet kartlägger arbetsterapeuten sin färdighet och sin handlingsförmåga avseende de patientgrupper som arbetsterapeuten arbetar med och utifrån de fastställda kraven i steg 3 och 4. Arbetsterapeuten tar även hänsyn till sina egna förutsättningar vad avser motivation och intresse för sin kompetensutveckling. Steg 6 Utforma den individuella utvecklingsplanen I dialog med sin chef diskuterar arbetsterapeuten, utifrån analysen, vad hon/han ska förbättra avseende färdigheter och handlingsförmågor för de patientgrupper som avses. Då diskuteras även vilka förutsättningar som behövs och hur dessa kan skapas samt arbetsterapeutens motivation, intresse och potential för kompetensutveckling. Även de yttre förutsättningarna beaktas, t ex tid, ekonomi, medarbetarnas inställning, IT-stöd med mera. Därefter utformas den individuella utvecklingsplanen. Prioriterade områden fastställs och relateras till arbetsterapeutens motivation, intresse och potential för utveckling. Exempel på åtgärder är utbildning/kurs/seminarier, handledning, mentorskap, kollegiala samtal, tid för reflektion och projektarbete. I den individuella utvecklingsplanen bör följande områden ingå: Prioriterade områden Konkret formulerade åtgärder Kostnader Tidpunkter för genomförande Ansvarig för genomförande I utvecklingssamtalet bör också andra arbetsuppgifter diskuteras, till exempel arbetsterapeutens delaktighet i kvalitetsarbete, utvecklingsarbete, arbetsledning, handledning av studenter och annan personal. Resultatet utvärderas vid nästa utvecklingssamtal. FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008) 13

14 Litteratur Ellström, P-E. Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Publicia, Stockholm, Etisk kod för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka, (1992, rev. 2004) FSA om kompetens, kompetensutveckling och utvecklingsvägar för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka, FSAs specialistordning. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Nacka, Svensk ordbok. Språkdata och Esselte Studium AB, Stockholm, Their, S. Det pedagogiska ledarskapet. Mermerus, Mariehamn, FSAs modell för kompetensutveckling, version 2. (2008)

15 Bilaga A Definitioner av kompetensdimensioner (enligt Their, 1994) 1. Kognitiv kompetens Kognitiv kompetens är förmåga att analysera och lösa problem samt processkunskap, vetenskaplig och filosofisk kunskap. 2. Affektiv kompetens Affektiv kompetens omfattar vilja och uthållighet, förändrings- och riskbenägenhet, stresstålighet, tålamod, hantering av motgångar o dyligt. 3. Social kompetens Social kompetens är förmågan att samarbeta och samverka med andra människor. Förmågan att lyssna, att lära sig själv och att lära andra, att tåla och acceptera motstånd, att ge efter och att stå på sig, att argumentera och att kommunicera. 4. Kreativ kompetens Kreativ kompetens är förmågan att se det som inte syns, att kunna fantisera, gestalta och föreställa sig alternativ och möjligheter, att skapa bilder och visioner. 5. Pedagogisk/kommunikativ kompetens Pedagogisk/kommunikativ kompetens är förmågan att forma, förmedla och mottaga budskap. Den påverkas av synen på kunskap och människan, vilken innebörd och betydelse som kunskap har för verksamheten och i vilken mån som människan uppfattas förmögen att lära och att utvecklas. 6. Administrativ kompetens Administrativ kompetens är förmågan att administrera, planera, utveckla, strukturera och organisera sitt eget och andras arbete. 7. Strategisk kompetens Strategisk kompetens är förmågan att differentiera, definiera och prioritera val av handlingslinje och åtgärder för beslut, framgång och goda resultat. Strategisk färdighet förklaras ofta som förmågan att välja och vidta de rätta åtgärderna.

16

17 Bilaga B Blankett för steg 2 Organisatorisk enhet Patientgrupper ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER UTREDNING INTERVENTION Förebyggande Förbättrande och kompenserande ANDEL AV INSATSERNA UTVÄRDERING HANDLEDNING* KONSULTATION* Summa FSAs modell för kompentensutveckling. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2008)

18

19 Bilaga C Blankett för steg 3 Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER UTREDNING INTERVENTION Förebyggande Förbättrande och kompenserande ANDEL AV INSATSERNA KRAV PÅ FÄRDIGHETSNIVÅ UTVÄRDERING HANDLEDNING* KONSULTATION* Summa 100 FSAs modell för kompentensutveckling. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2008)

20

21 Bilaga D Blankett för steg 4 Organisatorisk enhet Patientgrupp ARBETSTERAPEUTISKA FUNKTIONER UTREDNING INTERVENTION Förebyggande Förbättrande och kompenserande ANDEL AV INSATSERNA KRAVNIVÅ HANDLINGSFÖRMÅGA UTIFRÅN DE SJU KOMPETENSDIMENSIONERNA UTVÄRDERING HANDLEDNING* KONSULTATION* Summa 100 FSAs modell för kompentensutveckling. Version 2. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2008)

22

23

24 Planiavägen 13, Box 760, Nacka, ,

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

vad du behöver veta om fsastud

vad du behöver veta om fsastud vad du behöver veta om fsastud om FSAstud FSAstud är Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) studentorganisation. FSA driver såväl medlemmarnas fackliga- som yrkesmässiga intressen och arbetar med yrkes-,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

ARBETSTERAPINS FRAMTID

ARBETSTERAPINS FRAMTID ARBETSTERAPINS FRAMTID Strategisk agenda 2009 2015 Strategisk plan 2013 2015 FULLMÄKTIGE 2012 FSAs vision Arbetsterapeuter ska medverka till att ge människor ett bättre liv och bidra till att uppfylla

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008.

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008. Beslutad av Fullmäktige 2012 FSAs inställning är att utbildning och forskning utgör grunden i den arbetsterapeutiska verksamheten. Det är genom utbildning och forskning som yrket får legitimitet i samhället.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument

Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX Riktlinjer för Mariestad kommuns styrdokument Inledning Utöver budgetdokumentet som regleras i kommunallagen finns

Läs mer

1. Motivation. 10 tips som tar dig till jobbintervjun! Rasmus Lindahl 2012-11-26

1. Motivation. 10 tips som tar dig till jobbintervjun! Rasmus Lindahl 2012-11-26 10 tips som tar dig till jobbintervjun! Rasmus Lindahl, cv-coach Karriärcenter, Umeå universitet rasmus.lindahl@gmail.com 1. 2 1. Motivation Vad är du intresserad av? När har du flyt? Varför just det här

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening För valtni ngsstab Gymnasiekontoret Direkttelefon 0910-71 25 10 2010-04-20 Referens Jan Midlert Umeå Universitet Kanslichef Eva Lindgren 901 87 UMEÅ Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Innehåll Förord s 3 Kommunikationsarbetet s 4 Övergripande riktlinjer för intern och

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Arbetsterapins framtid

Arbetsterapins framtid Arbetsterapins framtid Strategisk agenda 2009-2016 Strategisk plan 2011-2012 Fullmäktige 2010 FSAs vision Arbetsterapeuter ska medverka till att ge medborgarna ett bättre liv och bidra till att uppfylla

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 4 juni 2014 Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrund Frågan om arbetsbelastning och hög personalomsättning inom socialtjänsten är akut. Akademikerförbundet SSR har länge

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Ledarskapskriterier. Sida 1/5

Ledarskapskriterier. Sida 1/5 Sida 1/5 Ledarskapskriterier Den policy för ledarskap och medarbetarskap som antogs av kommunfullmäktige den 12 maj 2005 utgör, i de delar som rör ledarskapet, grunden för vad som förväntas av en ledare

Läs mer

INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN

INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN Sveriges Skolledarförbund Hur man kan arbeta och vad man ska tänka på i lokalavdelningen och som enskild medlem när det gäller skolledarens förutsättningar för personlig

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Specialistordningen för psykologer i Sverige

Specialistordningen för psykologer i Sverige Specialistordningen för psykologer i Sverige Håkan Nyman Med dr, leg psykolog, specialist i neuropsykologi Ordförande i specialistrådet hakan.nyman@neuropsykolog.com Ungt yrke Min handledare och mentor

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Organisera för lärande och konkurrenskraft. en undersökning om kompetensutveckling på företag

Organisera för lärande och konkurrenskraft. en undersökning om kompetensutveckling på företag Organisera för lärande och konkurrenskraft en undersökning om kompetensutveckling på företag Organisera för lärande och konkurrenskraft en undersökning om kompetensutveckling på företag Innehållsförteckning

Läs mer

Remissvar: Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Remissvar: Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Datum 2009-01-30 Saco Rnr 88.08 Remissvar: Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Frågor & Svar om Specialistutbildning 2015-06-10 Frågor & Svar om Specialistutbildning 1. Vad krävs för handledaren ska bli godkänd? 2. Hur arvoderas handledaren? 3. När kan jag påbörja min specialistutbildning? 4. Kan jag i min studieplan

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp

Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp Kursbeskrivning Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp Godkänd inom ramen för specialistordningen, fokus verksamhetshandledning Delkurs A, grundläggande verksamhetshandledning för psykologer, 10

Läs mer

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen 2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.

Läs mer