Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram"

Transkript

1 Vårdprogram 1 (9) Arbetsterapeuter inom demensutredning Utgåva: 1 Godkänd av: Jan Hultbäck Tf chef för Division HHR Utarbetad av: Kerstin Kåwe Eva Sillén Samuelsson Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk forskning Eventuellt diarienummer: Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram

2 2 Inledning Arbetet med utredning av personer med minnesproblem eller misstänkt demenssjukdom är ett teamarbete. I Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom betonar man vikten av samverkan mellan olika professioner för att se patienten ur ett helhetsperspektiv (1). Syftet med detta arbetsterapiprogram är att vi ska använda gemensamma metoder inom Värmland för arbetsterapeutisk utredning i samband med utredning av kognitiv svikt eller vid demenssjukdom. Målet är att öka kvaliteten på arbetsterapeutisk utredning samt att underlätta samverkan i vårdkedjan. Programmet ska säkerställa att personer med minnesproblem och misstänkta eller diagnostiserade demenssjukdomar både yngre och äldre, ska ges så god och likartad arbetsterapi som möjligt. Arbetsterapiprogrammet vänder sig till arbetsterapeuter i Värmland som arbetar inom området demens främst inom landsting primärvård/specialistvård men också till arbetsterapeuter i kommunerna som kommer i kontakt med personer med kognitiva svårigheter. Programmet är framtaget av arbetsterapeuterna Kerstin Kåwe och Eva Sillén Samuelsson som arbetar med demensutredning på specialistnivå i Landstinget i Värmland. Bakgrund De flesta demenstillstånd i Sverige, liksom i västvärlden i övrigt, orsakas av primärdegenerativa demenssjukdomar. Dessa sjukdomar angriper i första hand centrala nervsystemet, vilket inte utesluter att även andra organ engageras. Sjukdomen skadar olika strukturer och funktioner i hjärnan och leder till degeneration av neuron men också av andra celler och strukturer. De primärdegenerativa demenssjukdomarna anses inte orsakade av infektioner eller kärlsjukdom (2). Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom därför kommer vi att fokusera på den diagnosen, men symtomen finns även vid andra demenssjukdomar. Alzheimers sjukdom brukar delas in i olika faser en tidig, en mellan och en sen fas (2). Den tidiga fasen Till att börja med kan det ofta förekomma ett förnekande av symtomen, man bagatelliserar sina problem. Den första kontakten med sjukvården initieras ofta av anhöriga. De senaste åren har dock ett antal kända personer trätt fram och berättat om sina erfarenheter, vilket har gjort att fler personer med liknande symtom har sökt vård. Det mest framträdande symtomet vid demenssjukdom är minnessvårigheter och detta påverkar aktivitetsförmågan på olika sätt. Vanliga svårigheter är att komma ihåg tidpunkter och händelser samt att minnas vad man ska göra eller vad man nyligen har gjort. Minnesnedsättningen kan resultera i att en del saker inte blir gjorda och att andra saker utförs ett flertal gånger. Personen kan förlägga saker och behöva skriva minneslappar. De kan även ha problem med uppmärksamhet, och att planera och organisera aktiviteterna i sin vardag. I hemmiljön är det lättare att klara sig, medan det kan vara svårare att orientera sig på främmande platser. Att leta efter ord är vanligt, men på ett ytligt plan förefaller ofta språket intakt. Depressiva symtom är vanliga när personen känner att det är en förändring på gång. Funktionellt är personen oberoende i alla ADL-aktiviteter. Motoriskt finns det inte heller några tydliga symtom. Tidiga tecken på en demenssjukdom kan 2

3 3 vara svårigheter att använda vardagsteknik så som att använda telefontjänster, att ta hand om ekonomin, sköta sin medicinering eller att använda allmänna kommunikationer (2). Mellanfasen Under denna fas blir personen mer beroende av yttre stödåtgärder. Minnes- och orienteringssvårigheterna är nu uppenbara. Exempel på symtom kan vara att personen glömmer namn på barn och barnbarn. Det är svårare att komma ihåg vad som gjorts under sista veckan, medan minne från barndom finns kvar intakt. Språkligt kan personen ge ett osäkert intryck, personen kan uttrycka sig diffust med tydliga ordsökningsproblem och omskrivningar av ord. Ibland kan det vara svårt att riktigt känna igen sig i hemmiljö. De kan ha läs- och skrivsvårigheter. Svårigheter att utföra ändamålsenliga rörelser börjar märkas, till exempelexempel svårt att knäppa knappar, låsa upp ytterdörren eller skruva i en glödlampa. I denna fas brukar man prata om sjukdomens fyra A: Amnesi (minnesförlust) Afasi (språksvårigheter) Apraxi (svårigheter att utföra ändamålsenliga rörelser) Agnosi (oförmåga att identifiera föremål) Hos en del gör sig beteendeförändringar märkbara så som; apati, oro, irritation, aggressivitet eller sömnsvårigheter. På grund av att olika funktioner är drabbade blir utförandet av vardagliga meningsfulla aktiviteterna påverkade och personen behöver vägledning eller hjälp. I denna fas påverkas förmågan att klara matlagning, städning och andra vardagliga sysslor. Även fritids- och hobbyaktiviteter kan vara för komplicerade för att ge avkoppling. Efter hand som sjukdomen framskrider tilltar begränsningarna och den sjuke behöver allt mer hjälp med att sköta sina personliga aktiviteter. Andra svårigheter som kan visa sig är att hitta både i nya och familjära miljöer, veta var man är i tiden och även svårigheter med att orientera sig till egen person. Nedsatt förmåga att inse konsekvenserna av sina handlingar kan resultera i risker för personen själv eller andra. Växlingar i humöret kan leda till konflikter och medföra att man hamnar i oönskade situationer (2). Hur aktivitetsförmågan påverkas varierar mellan olika demenssjukdomar och mellan olika individer. Personens vilja och motivation samt vanor och roller inverkar på aktivitetsförmågan. En viktig aspekt som också påverkar är individens grundpersonlighet, liksom egna upplevelser och erfarenheter av att bli allt mer begränsad (2). Personer med demenssjukdom kan som en följd av bristande funktioner och försämrad aktivitetsförmåga samt nedsatt självkänsla ha svårigheter att vara delaktig i ett flertal livssituationer. Detta leder till mindre möjligheter att delta i sociala och kulturella aktiviteter, som kan ge mening åt vardagen. Dessa begränsningar kan leda till isolering, både för individen och för dennes familj (3). Den sena fasen I denna fas är personen oftast beroende av dygnet runt hjälp och är troligtvis på ett särskilt boende. Personen har gått ner i vikt (vilket hör till sjukdomsförloppet trots adekvat kost). Inkontinens är vanlig. De fyra A:na har ytterligare förstärkts. Personen är helt desorienterad till tid och plats. Det finns betydande kommunikationssvårigheter. Omtalningar och ekotal förekommer ofta. Ibland kan svårare beteenden finnas såsom aggressivitet, vandrande eller rop. Motoriskt ser man stelhet och rörelsefattigdom (2). 3

4 4 Personer med Alzheimerssjukdom försämras successivt och sjukdomen leder till för tidig död och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sjukdomsdurationen är i genomsnitt nio år med en stor variation (1 20 år) hos den enskilde personen (2). Åtgärdsmål Arbetsterapeutens syn på hälsa är enligt Etisk kod för arbetsterapeuter: en människa har hälsa när hon som helhet fungerar väl och i sitt sociala och kulturella sammanhang kan realisera sina vitala livsmål. Det vill säga uppnå det tillstånd som är nödvändiga för personens minimala lycka (4). Målet med arbetsterapi är att individen ska klara sin personliga vård, vardagens aktiviteter och fritid så självständigt som möjligt. Beroende på problem, behov, önskemål och förutsättningar skiftar insatser och behandlingstider (4). Arbetsterapi omfattar det mänskliga görandet så som det uttrycks i socialt och kulturellt definierade aktiviteter. Arbetsterapi är kunskapen och vetenskapen om hur resurser i individen, omgivningen och aktiviteter integrerar och stimulerar till delaktighet i livssituationen. Kunskapen och vetenskapen innefattar även förebyggande och terapeutisk tillämpning med syfte att stimulera till välbefinnande i det dagliga livet (4). Arbetsterapeutens medel att nå detta mål består i att genom arbetsterapi (individuellt eller via omgivningsfaktorer) bibehålla patientens aktivitetsförmåga och kompensera för nedsatt aktivitetsförmåga, så att patienten upplever tillfredsställelse i sin dagliga livsföring i möjligaste mån (4). Prioriteringar Enligt prioriteringsordningen hör demenssjukdom till prioriteringsgrupp 1B. Från och med 1 juni 2010 finns det nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som bör följas (1). Åtgärder För att utföra en god arbetsterapeutisk utredning utgår arbetsterapeuten från olika teorier och praxismodeller. Model of Human Occupation I Model of Human Occupation, MoHO lyfter Kielhofner fram hur sjukdomar och funktionshinder påverkar människans aktivitetsutförande. Han menar att människans självkänsla och självförtroende påverkas om dennes kapacitet inte räcker till för att uppfylla de värderingar han/hon har. En förändring i människans liv, så som kronisk sjukdom, leder så småningom till en stor omorganisation i dess aktivitetsmönster. För att de nya aktivitetsmönstren skall bli stabila krävs att människan förändrar sina tankar, känslor och handlingar och provar dem i den nya livssituationen, vilket ofta behöver göras i flera varv. Det är människans totala livssituation som påverkar hur vardagen fungerar (5). MoHO har sin teoretiska grund i psykologi och antropologi, men även delar från sociologi och socialpsykologi finns med för att öka förståelsen för hur aktivitetsutförandet är organiserat i vardagslivet. Fokus i modellen är på människans motivation till aktivitet, vilket 4

5 5 mönster de har i vardagslivet och vilken kapacitet de har att utföra aktiviteter. I MoHO är mänsklig aktivitet beskriven som uppbyggd av tre inbördes relaterade komponenter: vilja, vanor och utförande. Vilja syftar till motivation för aktivitet. Vanor till processen där aktiviteter organiseras in i olika mönster och rutiner. Utförande till fysiska och mentala förmågor som ligger till grund för färdigheter till aktivitetsutförande (5). Arbetsterapeuter fokuserar på människans totala livssituation och vilka aktiviteter som är viktiga för henne/honom. Genom detta kan de se hur beteendet skapar vanor och rutiner i vardagen. Utförandet av dessa vanor och rutiner kräver ett samspel mellan människan och den fysiska och sociala miljö som hon/han befinner sig i. Det är viktigt att det finns en balans mellan människans kapacitet och inre och yttre krav. Människans fysiska och/eller sociala miljö kan innehålla krav som påverkar dess aktivitet negativt, men den kan även ge möjligheter till aktivitet. Det är människans vanor, roller och kapacitet som avgör om hon/han upplever miljön som hindrande eller inte (5). I den arbetsterapeutiska utredningen ingår alltid intervju/samtal, observationer i aktivitet och användande av standardiserade bedömningsinstrument samt analys av inhämtat material. Utredningen görs huvudsakligen på klinik. Den kan även innehålla hembesök, arbetsplatsbesök eller kartläggning av fritidsaktiviteter. Samtycke från patienten för samtal med anhöriga/närstående eller andra berörda personer runt patienten måste inhämtas. ARBETSTERAPI PÅ BASAL UTREDNINGSNIVÅ I PRIMÄRVÅRDEN ELLER I KOMMUNEN I de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom står att läsa att det i basalutredning ska ingå en funktions- och aktivitetsutredning av arbetsterapeut (2). Det innebär att arbetsterapeuten ska göra en aktivitetsbedömning som med fördel kan följa ADLtaxonomins struktur (6) med fokus på kognitiva funktioner eller en bedömning med Assessment of Motor and Process Skills, AMPS (7). Vi ska också göra en aktivitetsanamnes, ta reda på vilka förändringar som har skett och när. Vi ska fokusera på patientens förmåga att minnas, hålla tempo, vara uppmärksam, inlärning, rumslig orientering, språk, planera och organisera i aktivitetsutförandet. Ett samtal med anhöriga är också värdefullt, görs om möjligt enskilt. Använd gärna Anhörigintervju (8) eller Symtomenkät (9). Ytterligare kognitiv bedömning görs utifrån läkarens önskemål. Det kan till exempel vara kognitiv bedömning med Mini Mental test (10) och Klocktest (11). ARBETSTERAPI PÅ SPECIALIST NIVÅ, UTVIDGAD UTREDNING På specialistnivå så gäller det att fördjupa den funktions- och aktivitetsbedömning som är gjord. Det är viktigt att fokusera på de olika kognitiva funktioner som påverkar aktivitetsförmågan. Patienter som är under utredning för demenssjukdom i tidigt skede kan ha problem med minne, tidsuppfattning, att få ihop helhetsbegrepp, abstraktion och exekutiv förmåga. Då en funktions- och aktivitetsbedömning ska vara gjord i basalutredningen så är det viktigt att utgå ifrån den när fördjupad intervju/observation sker för att kartlägga personens motivation till aktivitet, vilket mönster de har i vardagslivet och vilken kapacitet de har att utföra aktiviteter. Arbetsterapeuten bedömer till exempel med MOHOST (12). Beroende på organisation och tid kan även bedömning göras med Arbetsterapeutisk Bedömning av Kognitiva Djupa, Bakre och Främre funktioner (13), AQT (14), Cognistat (15) eller Rivermead Behavioural Memory Test (16). 5

6 6 Arbetsterapeutisk utredning utifrån de fyra A:na och beskrivet utifrån ICF AMNESI Minnesförlust Minnesfunktioner b144 Funktioner av kort- och långtidsminne, omedelbart, nyligt och avlägset minne, minnesomfång, att dra sig till minnes, att erinra sig, funktioner som används för att komma ihåg och att lära in, såsom vid allmän, selektiv och dissociativ minnesförlust (17). Intervju och observation som belyser de olika delarna i definitionen av minnesfunktion. Använd ADL-taxonomin som grund. Analys Se specifikt stycke nedan AFASI Språksvårigheter Psykiska språkfunktioner b167 Funktioner för mottagning och avkodning av talat, skrivet eller andra former av språk såsom teckenspråk, funktioner att uttrycka talat, skrivet eller andra språkformer, integrerade språkfunktioner, talade och skrivna såsom vid receptiv afasi och expressiv afasi (17). Språkstörning innebär att man glömmer ord, stakar sig, benämner saker och ting med fel ord, man kan kasta om ord i meningar eller man upprepar vad andra nyss har sagt. Att med ord kunna tala om vad man vill, vad man behöver och kräver blir svårare. Personen blir hänvisad till en situation där andra personer ska försöka tolka och gissa sig till vad han/hon vill. När en människa inte längre på ett begripligt sätt kan meddela sig med omgivningen är det lätt att han/hon blir avbruten och nonchalerad. Det kräver eftertanke att fatta beslut åt någon annan. Bedömningen görs i samband med intervjun/observationen. Analys Se specifikt stycke nedan APRAXI Svårigheter att utföra ändamålsenliga rörelser Psykisk funktion att ordna sammansatta rörelser i följd b176 Funktioner att organisera och samordna sammansatta målinriktade rörelser. Vilket innefattar funktionsnedsättningar som vid ideatorisk apraxi, ideomotorisk apraxi, påklädningsapraxi, ockulumotoriskapraxi och talapraxi (17). Det innebär att det är svårare än tidigare att klara av inlärda färdigheter och utföra vardagliga aktiviteter. Det kan också innebära att det är svårare att utföra en hel aktivitet från början till slut, till exempel telefonera, klä på sig, resa sig upp. Dessa svårigheter kan man inte träna upp, men man kan hjälpa personen med demenssjukdom att komma igång med en handling. Det är viktigt att man gör en aktivitetsbedömning med fokus på de olika kognitiva förmågorna som tidigare har nämnts. Är patienten medveten om sina förmågor kan enbart en intervju göras. 6

7 7 Analys Se specifikt stycke nedan AGNOSI Oförmåga att identifiera föremål Perceptuella funktioner b156 Specifika funktioner för att känna igen och tolka sinnesstimuli. Detta innefattar funktioner av auditiv och visuell perception, lukt, smak samt taktil och visuospatial perception såsom vid hallucinering eller illusion (17). Det innebär att personen får svårigheter med orienteringen i tillvaron, både till egen person och i omgivningen. Man får svårare att hitta både i nya och i välkända miljöer, svårare att känna igen föremål, bilder eller ansikten. Avståndsbedömning kan försämras, man får svårare med bakom, framför, över, under, höger, vänster osv. Det är viktigt att man gör en aktivitetsbedömning med fokus på de olika kognitiva förmågorna som tidigare har nämnts. Är patienten medveten om sina förmågor kan enbart en intervju göras. Analys Se specifikt stycke nedan Analys av arbetsterapeutbedömning Det unika med den arbetsterapeutiska aktivitetsbedömningen som skiljer oss från andra professioner är vår analys, det vill säga det vi ser när vi tittar på patienten. Inom de flesta yrken relaterar man till en vedertagen terminologi som underlättar för alla inom yrkesgruppen. Detta kan ibland bli problematiskt då olika närliggande yrkesgrupper använder sig av samma ord och även då orden är av mera generell karaktär. Även om man använder sig av samma ord så är det inte givet att man relaterar till samma företeelse. Därför blir analysen en mycket viktig del av det arbetsterapeutiska arbetet. För det är här som vi beskriver patientens resurser och begränsningar och vilka möjligheter som ligger till grund för vidare arbetsterapi (18). I analysen ska det tydligt framgå på vilket sätt genomförandet av den valda aktiviteten utföll samt hur kapaciteten på utförandet påverkar och eventuellt ger en aktivitetsbegränsning och en delaktighetsinskränkning. Till detta läggs även hur omgivningsfaktorer påverkar hela situationen (den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen i vilken människor lever och verkar), om de är stöttande eller hindrande (17, 18). 7

8 8 Viktiga begrepp att ta hänsyn till i analysen: Ansträngning, fysiskt och psykiskt Vilka funktioner är påverkade? Hur uttröttad blir patienten av aktivitet? Hur utför patienten aktivitet fysiskt, såsom placering, hantering och förflyttning av kropp och föremål? Psykisk trötthet. Effektivitet Vilka funktioner är påverkade? Har patienten en egen idé till aktivitet? Finns initiativ till att starta, fortsätta, avsluta och utvärdera aktivitet. Kan patienten välja rätt redskap för aktivitet. Finns förmåga till överblick av aktivitet, simultankapacitet, insikt, impulsstyrning, uppmärksamhet, minnefunktion, organisation, planering av sin tid. Har patienten rumslig förmåga till person och miljö. Blir resultatet som det var tänkt? Säkerhet Utförs hela aktiviteten på ett säkert sätt? Finns risker? Så som fall, brännskador med mera. Självständighet I vilken grad är patienten självständig? Vilket behov finns av verbal och fysisk guidning? Finns behov av aktiv hjälp av annan person? Vardagsteknologi Hur påverkas patienten av vardagsteknologin i hemmet och samhället? Så som koder till olika betalkort, portar, användande av Internet, betalning av räkningar, mobiltelefon, bärbar telefon, stationär telefon, spisen, tvättmaskinen, DVD, sätta på TV, hantera TV-dosa, låsa ytterdörren, rakapparat, köpa biljetter, titta efter tider i tidtabeller med mera. Det är viktigt att i dokumentationen inte bara få med resultat, utan också beskriva beteende under samtal, observation eller testning, insikt, samverkan, koncentration, uthållighet, störningsmoment, formell och emotionell kontakt, förmåga att ta in instruktioner och använda strategier. Viktigt att veta är att en förändring i de olika funktionerna inte automatiskt innebär en förändrad aktivitetsförmåga (19), men att nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter kan bero på nedsatta funktioner (20). Funktioner, tillsammans med aktiviteters meningsfullhet samt förutsättningar i människans miljö, anses kunna bidra till aktivitetsförmåga (21). Aktivitet, meningsfulla och betydelsefulla uppgifter i samspel med omgivningen, påverkar hälsa (4). Förslag på implementering av vårdprogrammet Detta program ska först och främst spridas via Demensnätverket för arbetsterapeuter i Värmland. Det kommer att finnas på Vård- och samverkansprogrammets sida och på 8

9 9 Referenser 1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stockholm: Socialstyrelsen; Basun H, Ekman S-L, Englund E, Gustavsson L, Lannfelt L, Nygård L et al. Om demens. Stockholm: Förlaget Hagman; Christiansen C, Baun C. Enabling function and well-beeing. 2:a uppl. Thorofare NJ: Slack; Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. FSA:s etiska kod. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; Kielhofner G. A Model Of Human Occupation. 4:e uppl. Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins; Törnqvist K. Sonn U. ADL-taxonomin en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; Fisher A. Assessment of Motor and Process Skills (AMPS). 3:e uppl. Fort Collins, Colorado: Three Star Press; Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Model of Human Occupation Screening Tool (MOHOST). [2010 jan. 18]. Tillgänglig på URL: 9. Åstrand R, Rolstad S, Wallin A. Cognitiv Impairment Questionnaire (CIMP- QUEST): reported topographic symptoms in MCI and dementia. Acta Neurolog Scand 2010;121(6); MMSE (MMT) Mini Mental State Examination (Mini Mental Test). [2009 dec. 10]. Tillgänglig på URL: bedomningsmetoder/aldre/mmse 11. Klocktest. Int J Geriatric Psychiatry, 1993;8: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Model of Human Occupation Screening Tool (MOHOST). [2010 jan. 18]. Tillgänglig på URL: Häger I-B, Hamlin A-M. Arbetsterapeutisk bedömning av Djupa, bakre och främre kognitiva funktioner. Jönköpings landsting, Värnamo sjukhus, Samrehab, A Quick Test. Wiig E, Nielsen NP, Minthon L, Warkentin S. Uppsala: Psykologiförlaget AB, Caneman G, Barfai A. Kognitiv statusundersökning (NKSU). Fairfax: The nothern Californianeurobehavioral group inc; Wilson BA, Cockburn J, Baddeley A. Rivermead Behavioural Memory Test 2:a uppl. [2009 dec. 10]. Tillgänglig på URL: Socialstyrelsen. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen, Kielhofner G. A Model of Human Occupation: Theory and application. 3rd ed. Baltimore: Williams & Wilkins, Kielhofner G. Conceptual Foundations of Occupational Therapy. 3 rd ed. Philadelphia: FA Davis Company, Fisher A G. Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. Am J Occup Ther. 1998; 52 (7): Fisher A G. Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) 3 rd ed. Fort Collins, Colorado: Three Star Press,

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM

Läs mer

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp Christina Olsson Sida 1/7 Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp VFU Examinationsuppgift 2 Inledning Under VFU har jag varit dels med två distriktsarbetsterapeuter i kommunal verksamhet dagrehabilitering,

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Arbetsterapi program Demenssjukdom

Arbetsterapi program Demenssjukdom Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus

Läs mer

Hjälpmedelscentralen. Kognition?

Hjälpmedelscentralen. Kognition? Kognition? Svårigheter? Brister i de redskap individen behöver för att bearbeta sinnesintryck och för att anpassa sitt beteende på ett ändamålsenligt sätt. Lena Nylander, överläkare, Svårigheter? Planera

Läs mer

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur?

Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur? 1(45) Utvecklingsforum Projektrapport 2008-05-23 Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur? Rapport från projektet Struktur i vardagen för unga och vuxna med Asperger syndrom, ADHD och lindrig utvecklingsstörning

Läs mer

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL RättspsyK Årsrapport 2015 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL Tabell 15 a. Fördelning av skattad svårighetsgrad av symtom (andel anges inom parentes). År Kön Inga Mycket milda

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

YRKESKRAV. www.projektcarpe.se

YRKESKRAV. www.projektcarpe.se YRKESKRAV Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kortversion med yrkeskrav och ämnesområden www.projektcarpe.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

CDR ja GDS-Fast. (på svenska)

CDR ja GDS-Fast. (på svenska) CDR ja GDS-Fast (på svenska) ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR

Läs mer

Boendeenhet: Kontaktpersonal: Sjuksköterska: Levnadsberättelse finns: Ja Nej

Boendeenhet: Kontaktpersonal: Sjuksköterska: Levnadsberättelse finns: Ja Nej Namn: Datum Boendeenhet: Kontaktpersonal: Sjuksköterska: Levnadsberättelse finns: Ja Nej Underlag till individuell bemötandeplan (Kan användas vid 3 datumtillfällen) Syftet med bemötandeplanen är att metodiskt

Läs mer

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete 1 (11)

Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete 1 (11) 1 (11) Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete Här finns nivåbeskrivningar för de aktiviteter som anges

Läs mer

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 Credits

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 Credits 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2012 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational

Läs mer

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning? Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Britt Undin, Upplands Väsby kommun och Inga- Britt Hagman, FOU

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Arbetsterapi program Parkinsons sjukdom

Arbetsterapi program Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom Arbetsterapi program Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom Arbetsterapiprogram vid Parkinsons sjukdom Författare: Agneta Elmlund Rehab öppenvård, Helsingborg agneta.elmlund@helsingborgslasarett.se

Läs mer

Aktivitetsbalans hos äldre ensamboende kvinnor aktiva i en pensionärsförening

Aktivitetsbalans hos äldre ensamboende kvinnor aktiva i en pensionärsförening Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi Aktivitetsbalans hos äldre ensamboende kvinnor aktiva i en pensionärsförening Författare: Elin van Leeuwen, Lisa

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete -

Systematiskt förbättringsarbete - Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt

Läs mer

Hälsa enligt WHO (1945)

Hälsa enligt WHO (1945) Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna

Arbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna Ägare: Framtaget av (förf.) Anna Samuelsson Ewa Palmqvist Anna Ingemarsson Gäller för: Arbetsterapeuter i Landstinget Dalarna Dokumentets Titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgruppen

Läs mer

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund:

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund: Hej Här kommer original versionen av vår utvärdering av bolltäcket inom slutenvården på psykoskliniken i Malmö. Vårt lilla projekt har fått uppmärksamhet, både inom och utom vår klinik och vi fick ju alltså

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att se människan bakom demenssjukdomen Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Tomas Kumlin Lektor i sociologi Vilka sociala faktorer spelar roll för fysisk aktivitet? 2 1 Sociala faktorer med betydelse för fysisk aktivitet Strukturella

Läs mer

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Lisbeth Nilsson, dr med vet, leg. arbetsterapeut, specialist inom habilitering och handikappomsorg Associerad till Lunds

Läs mer

23 MAJ 2014. Kompetensprofil

23 MAJ 2014. Kompetensprofil Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.

Läs mer

Rätt bedömning Rätt beslut

Rätt bedömning Rätt beslut Rätt bedömning Rätt beslut Ett samarbetsprojekt mellan Försäkringskassan och Psykiatri Affektiva II 2011-2012 Christina Andersson, Med dr, leg. Arbetsterapeut Eva Hellquist, Verksamhetssamordnare, leg.

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU Kurs A0041H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 hp Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkes (BAY) i VFU Bedömningen av studentens yrkes syftar till

Läs mer

Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson

Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson Arbetsplatsbesök vid östra blomstergården Maja Majasson Rapport Kartläggning av nuvarande arbetssituation för egenföretagare Anna Andersson samt åtgärdsförslag gällande arbetsplatsen. Majas företagshälsa

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer