Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
|
|
- Fredrik Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdprogram 1 (9) Arbetsterapeuter inom demensutredning Utgåva: 1 Godkänd av: Jan Hultbäck Tf chef för Division HHR Utarbetad av: Kerstin Kåwe Eva Sillén Samuelsson Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk forskning Eventuellt diarienummer: Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
2 2 Inledning Arbetet med utredning av personer med minnesproblem eller misstänkt demenssjukdom är ett teamarbete. I Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom betonar man vikten av samverkan mellan olika professioner för att se patienten ur ett helhetsperspektiv (1). Syftet med detta arbetsterapiprogram är att vi ska använda gemensamma metoder inom Värmland för arbetsterapeutisk utredning i samband med utredning av kognitiv svikt eller vid demenssjukdom. Målet är att öka kvaliteten på arbetsterapeutisk utredning samt att underlätta samverkan i vårdkedjan. Programmet ska säkerställa att personer med minnesproblem och misstänkta eller diagnostiserade demenssjukdomar både yngre och äldre, ska ges så god och likartad arbetsterapi som möjligt. Arbetsterapiprogrammet vänder sig till arbetsterapeuter i Värmland som arbetar inom området demens främst inom landsting primärvård/specialistvård men också till arbetsterapeuter i kommunerna som kommer i kontakt med personer med kognitiva svårigheter. Programmet är framtaget av arbetsterapeuterna Kerstin Kåwe och Eva Sillén Samuelsson som arbetar med demensutredning på specialistnivå i Landstinget i Värmland. Bakgrund De flesta demenstillstånd i Sverige, liksom i västvärlden i övrigt, orsakas av primärdegenerativa demenssjukdomar. Dessa sjukdomar angriper i första hand centrala nervsystemet, vilket inte utesluter att även andra organ engageras. Sjukdomen skadar olika strukturer och funktioner i hjärnan och leder till degeneration av neuron men också av andra celler och strukturer. De primärdegenerativa demenssjukdomarna anses inte orsakade av infektioner eller kärlsjukdom (2). Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom därför kommer vi att fokusera på den diagnosen, men symtomen finns även vid andra demenssjukdomar. Alzheimers sjukdom brukar delas in i olika faser en tidig, en mellan och en sen fas (2). Den tidiga fasen Till att börja med kan det ofta förekomma ett förnekande av symtomen, man bagatelliserar sina problem. Den första kontakten med sjukvården initieras ofta av anhöriga. De senaste åren har dock ett antal kända personer trätt fram och berättat om sina erfarenheter, vilket har gjort att fler personer med liknande symtom har sökt vård. Det mest framträdande symtomet vid demenssjukdom är minnessvårigheter och detta påverkar aktivitetsförmågan på olika sätt. Vanliga svårigheter är att komma ihåg tidpunkter och händelser samt att minnas vad man ska göra eller vad man nyligen har gjort. Minnesnedsättningen kan resultera i att en del saker inte blir gjorda och att andra saker utförs ett flertal gånger. Personen kan förlägga saker och behöva skriva minneslappar. De kan även ha problem med uppmärksamhet, och att planera och organisera aktiviteterna i sin vardag. I hemmiljön är det lättare att klara sig, medan det kan vara svårare att orientera sig på främmande platser. Att leta efter ord är vanligt, men på ett ytligt plan förefaller ofta språket intakt. Depressiva symtom är vanliga när personen känner att det är en förändring på gång. Funktionellt är personen oberoende i alla ADL-aktiviteter. Motoriskt finns det inte heller några tydliga symtom. Tidiga tecken på en demenssjukdom kan 2
3 3 vara svårigheter att använda vardagsteknik så som att använda telefontjänster, att ta hand om ekonomin, sköta sin medicinering eller att använda allmänna kommunikationer (2). Mellanfasen Under denna fas blir personen mer beroende av yttre stödåtgärder. Minnes- och orienteringssvårigheterna är nu uppenbara. Exempel på symtom kan vara att personen glömmer namn på barn och barnbarn. Det är svårare att komma ihåg vad som gjorts under sista veckan, medan minne från barndom finns kvar intakt. Språkligt kan personen ge ett osäkert intryck, personen kan uttrycka sig diffust med tydliga ordsökningsproblem och omskrivningar av ord. Ibland kan det vara svårt att riktigt känna igen sig i hemmiljö. De kan ha läs- och skrivsvårigheter. Svårigheter att utföra ändamålsenliga rörelser börjar märkas, till exempelexempel svårt att knäppa knappar, låsa upp ytterdörren eller skruva i en glödlampa. I denna fas brukar man prata om sjukdomens fyra A: Amnesi (minnesförlust) Afasi (språksvårigheter) Apraxi (svårigheter att utföra ändamålsenliga rörelser) Agnosi (oförmåga att identifiera föremål) Hos en del gör sig beteendeförändringar märkbara så som; apati, oro, irritation, aggressivitet eller sömnsvårigheter. På grund av att olika funktioner är drabbade blir utförandet av vardagliga meningsfulla aktiviteterna påverkade och personen behöver vägledning eller hjälp. I denna fas påverkas förmågan att klara matlagning, städning och andra vardagliga sysslor. Även fritids- och hobbyaktiviteter kan vara för komplicerade för att ge avkoppling. Efter hand som sjukdomen framskrider tilltar begränsningarna och den sjuke behöver allt mer hjälp med att sköta sina personliga aktiviteter. Andra svårigheter som kan visa sig är att hitta både i nya och familjära miljöer, veta var man är i tiden och även svårigheter med att orientera sig till egen person. Nedsatt förmåga att inse konsekvenserna av sina handlingar kan resultera i risker för personen själv eller andra. Växlingar i humöret kan leda till konflikter och medföra att man hamnar i oönskade situationer (2). Hur aktivitetsförmågan påverkas varierar mellan olika demenssjukdomar och mellan olika individer. Personens vilja och motivation samt vanor och roller inverkar på aktivitetsförmågan. En viktig aspekt som också påverkar är individens grundpersonlighet, liksom egna upplevelser och erfarenheter av att bli allt mer begränsad (2). Personer med demenssjukdom kan som en följd av bristande funktioner och försämrad aktivitetsförmåga samt nedsatt självkänsla ha svårigheter att vara delaktig i ett flertal livssituationer. Detta leder till mindre möjligheter att delta i sociala och kulturella aktiviteter, som kan ge mening åt vardagen. Dessa begränsningar kan leda till isolering, både för individen och för dennes familj (3). Den sena fasen I denna fas är personen oftast beroende av dygnet runt hjälp och är troligtvis på ett särskilt boende. Personen har gått ner i vikt (vilket hör till sjukdomsförloppet trots adekvat kost). Inkontinens är vanlig. De fyra A:na har ytterligare förstärkts. Personen är helt desorienterad till tid och plats. Det finns betydande kommunikationssvårigheter. Omtalningar och ekotal förekommer ofta. Ibland kan svårare beteenden finnas såsom aggressivitet, vandrande eller rop. Motoriskt ser man stelhet och rörelsefattigdom (2). 3
4 4 Personer med Alzheimerssjukdom försämras successivt och sjukdomen leder till för tidig död och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sjukdomsdurationen är i genomsnitt nio år med en stor variation (1 20 år) hos den enskilde personen (2). Åtgärdsmål Arbetsterapeutens syn på hälsa är enligt Etisk kod för arbetsterapeuter: en människa har hälsa när hon som helhet fungerar väl och i sitt sociala och kulturella sammanhang kan realisera sina vitala livsmål. Det vill säga uppnå det tillstånd som är nödvändiga för personens minimala lycka (4). Målet med arbetsterapi är att individen ska klara sin personliga vård, vardagens aktiviteter och fritid så självständigt som möjligt. Beroende på problem, behov, önskemål och förutsättningar skiftar insatser och behandlingstider (4). Arbetsterapi omfattar det mänskliga görandet så som det uttrycks i socialt och kulturellt definierade aktiviteter. Arbetsterapi är kunskapen och vetenskapen om hur resurser i individen, omgivningen och aktiviteter integrerar och stimulerar till delaktighet i livssituationen. Kunskapen och vetenskapen innefattar även förebyggande och terapeutisk tillämpning med syfte att stimulera till välbefinnande i det dagliga livet (4). Arbetsterapeutens medel att nå detta mål består i att genom arbetsterapi (individuellt eller via omgivningsfaktorer) bibehålla patientens aktivitetsförmåga och kompensera för nedsatt aktivitetsförmåga, så att patienten upplever tillfredsställelse i sin dagliga livsföring i möjligaste mån (4). Prioriteringar Enligt prioriteringsordningen hör demenssjukdom till prioriteringsgrupp 1B. Från och med 1 juni 2010 finns det nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som bör följas (1). Åtgärder För att utföra en god arbetsterapeutisk utredning utgår arbetsterapeuten från olika teorier och praxismodeller. Model of Human Occupation I Model of Human Occupation, MoHO lyfter Kielhofner fram hur sjukdomar och funktionshinder påverkar människans aktivitetsutförande. Han menar att människans självkänsla och självförtroende påverkas om dennes kapacitet inte räcker till för att uppfylla de värderingar han/hon har. En förändring i människans liv, så som kronisk sjukdom, leder så småningom till en stor omorganisation i dess aktivitetsmönster. För att de nya aktivitetsmönstren skall bli stabila krävs att människan förändrar sina tankar, känslor och handlingar och provar dem i den nya livssituationen, vilket ofta behöver göras i flera varv. Det är människans totala livssituation som påverkar hur vardagen fungerar (5). MoHO har sin teoretiska grund i psykologi och antropologi, men även delar från sociologi och socialpsykologi finns med för att öka förståelsen för hur aktivitetsutförandet är organiserat i vardagslivet. Fokus i modellen är på människans motivation till aktivitet, vilket 4
5 5 mönster de har i vardagslivet och vilken kapacitet de har att utföra aktiviteter. I MoHO är mänsklig aktivitet beskriven som uppbyggd av tre inbördes relaterade komponenter: vilja, vanor och utförande. Vilja syftar till motivation för aktivitet. Vanor till processen där aktiviteter organiseras in i olika mönster och rutiner. Utförande till fysiska och mentala förmågor som ligger till grund för färdigheter till aktivitetsutförande (5). Arbetsterapeuter fokuserar på människans totala livssituation och vilka aktiviteter som är viktiga för henne/honom. Genom detta kan de se hur beteendet skapar vanor och rutiner i vardagen. Utförandet av dessa vanor och rutiner kräver ett samspel mellan människan och den fysiska och sociala miljö som hon/han befinner sig i. Det är viktigt att det finns en balans mellan människans kapacitet och inre och yttre krav. Människans fysiska och/eller sociala miljö kan innehålla krav som påverkar dess aktivitet negativt, men den kan även ge möjligheter till aktivitet. Det är människans vanor, roller och kapacitet som avgör om hon/han upplever miljön som hindrande eller inte (5). I den arbetsterapeutiska utredningen ingår alltid intervju/samtal, observationer i aktivitet och användande av standardiserade bedömningsinstrument samt analys av inhämtat material. Utredningen görs huvudsakligen på klinik. Den kan även innehålla hembesök, arbetsplatsbesök eller kartläggning av fritidsaktiviteter. Samtycke från patienten för samtal med anhöriga/närstående eller andra berörda personer runt patienten måste inhämtas. ARBETSTERAPI PÅ BASAL UTREDNINGSNIVÅ I PRIMÄRVÅRDEN ELLER I KOMMUNEN I de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom står att läsa att det i basalutredning ska ingå en funktions- och aktivitetsutredning av arbetsterapeut (2). Det innebär att arbetsterapeuten ska göra en aktivitetsbedömning som med fördel kan följa ADLtaxonomins struktur (6) med fokus på kognitiva funktioner eller en bedömning med Assessment of Motor and Process Skills, AMPS (7). Vi ska också göra en aktivitetsanamnes, ta reda på vilka förändringar som har skett och när. Vi ska fokusera på patientens förmåga att minnas, hålla tempo, vara uppmärksam, inlärning, rumslig orientering, språk, planera och organisera i aktivitetsutförandet. Ett samtal med anhöriga är också värdefullt, görs om möjligt enskilt. Använd gärna Anhörigintervju (8) eller Symtomenkät (9). Ytterligare kognitiv bedömning görs utifrån läkarens önskemål. Det kan till exempel vara kognitiv bedömning med Mini Mental test (10) och Klocktest (11). ARBETSTERAPI PÅ SPECIALIST NIVÅ, UTVIDGAD UTREDNING På specialistnivå så gäller det att fördjupa den funktions- och aktivitetsbedömning som är gjord. Det är viktigt att fokusera på de olika kognitiva funktioner som påverkar aktivitetsförmågan. Patienter som är under utredning för demenssjukdom i tidigt skede kan ha problem med minne, tidsuppfattning, att få ihop helhetsbegrepp, abstraktion och exekutiv förmåga. Då en funktions- och aktivitetsbedömning ska vara gjord i basalutredningen så är det viktigt att utgå ifrån den när fördjupad intervju/observation sker för att kartlägga personens motivation till aktivitet, vilket mönster de har i vardagslivet och vilken kapacitet de har att utföra aktiviteter. Arbetsterapeuten bedömer till exempel med MOHOST (12). Beroende på organisation och tid kan även bedömning göras med Arbetsterapeutisk Bedömning av Kognitiva Djupa, Bakre och Främre funktioner (13), AQT (14), Cognistat (15) eller Rivermead Behavioural Memory Test (16). 5
6 6 Arbetsterapeutisk utredning utifrån de fyra A:na och beskrivet utifrån ICF AMNESI Minnesförlust Minnesfunktioner b144 Funktioner av kort- och långtidsminne, omedelbart, nyligt och avlägset minne, minnesomfång, att dra sig till minnes, att erinra sig, funktioner som används för att komma ihåg och att lära in, såsom vid allmän, selektiv och dissociativ minnesförlust (17). Intervju och observation som belyser de olika delarna i definitionen av minnesfunktion. Använd ADL-taxonomin som grund. Analys Se specifikt stycke nedan AFASI Språksvårigheter Psykiska språkfunktioner b167 Funktioner för mottagning och avkodning av talat, skrivet eller andra former av språk såsom teckenspråk, funktioner att uttrycka talat, skrivet eller andra språkformer, integrerade språkfunktioner, talade och skrivna såsom vid receptiv afasi och expressiv afasi (17). Språkstörning innebär att man glömmer ord, stakar sig, benämner saker och ting med fel ord, man kan kasta om ord i meningar eller man upprepar vad andra nyss har sagt. Att med ord kunna tala om vad man vill, vad man behöver och kräver blir svårare. Personen blir hänvisad till en situation där andra personer ska försöka tolka och gissa sig till vad han/hon vill. När en människa inte längre på ett begripligt sätt kan meddela sig med omgivningen är det lätt att han/hon blir avbruten och nonchalerad. Det kräver eftertanke att fatta beslut åt någon annan. Bedömningen görs i samband med intervjun/observationen. Analys Se specifikt stycke nedan APRAXI Svårigheter att utföra ändamålsenliga rörelser Psykisk funktion att ordna sammansatta rörelser i följd b176 Funktioner att organisera och samordna sammansatta målinriktade rörelser. Vilket innefattar funktionsnedsättningar som vid ideatorisk apraxi, ideomotorisk apraxi, påklädningsapraxi, ockulumotoriskapraxi och talapraxi (17). Det innebär att det är svårare än tidigare att klara av inlärda färdigheter och utföra vardagliga aktiviteter. Det kan också innebära att det är svårare att utföra en hel aktivitet från början till slut, till exempel telefonera, klä på sig, resa sig upp. Dessa svårigheter kan man inte träna upp, men man kan hjälpa personen med demenssjukdom att komma igång med en handling. Det är viktigt att man gör en aktivitetsbedömning med fokus på de olika kognitiva förmågorna som tidigare har nämnts. Är patienten medveten om sina förmågor kan enbart en intervju göras. 6
7 7 Analys Se specifikt stycke nedan AGNOSI Oförmåga att identifiera föremål Perceptuella funktioner b156 Specifika funktioner för att känna igen och tolka sinnesstimuli. Detta innefattar funktioner av auditiv och visuell perception, lukt, smak samt taktil och visuospatial perception såsom vid hallucinering eller illusion (17). Det innebär att personen får svårigheter med orienteringen i tillvaron, både till egen person och i omgivningen. Man får svårare att hitta både i nya och i välkända miljöer, svårare att känna igen föremål, bilder eller ansikten. Avståndsbedömning kan försämras, man får svårare med bakom, framför, över, under, höger, vänster osv. Det är viktigt att man gör en aktivitetsbedömning med fokus på de olika kognitiva förmågorna som tidigare har nämnts. Är patienten medveten om sina förmågor kan enbart en intervju göras. Analys Se specifikt stycke nedan Analys av arbetsterapeutbedömning Det unika med den arbetsterapeutiska aktivitetsbedömningen som skiljer oss från andra professioner är vår analys, det vill säga det vi ser när vi tittar på patienten. Inom de flesta yrken relaterar man till en vedertagen terminologi som underlättar för alla inom yrkesgruppen. Detta kan ibland bli problematiskt då olika närliggande yrkesgrupper använder sig av samma ord och även då orden är av mera generell karaktär. Även om man använder sig av samma ord så är det inte givet att man relaterar till samma företeelse. Därför blir analysen en mycket viktig del av det arbetsterapeutiska arbetet. För det är här som vi beskriver patientens resurser och begränsningar och vilka möjligheter som ligger till grund för vidare arbetsterapi (18). I analysen ska det tydligt framgå på vilket sätt genomförandet av den valda aktiviteten utföll samt hur kapaciteten på utförandet påverkar och eventuellt ger en aktivitetsbegränsning och en delaktighetsinskränkning. Till detta läggs även hur omgivningsfaktorer påverkar hela situationen (den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen i vilken människor lever och verkar), om de är stöttande eller hindrande (17, 18). 7
8 8 Viktiga begrepp att ta hänsyn till i analysen: Ansträngning, fysiskt och psykiskt Vilka funktioner är påverkade? Hur uttröttad blir patienten av aktivitet? Hur utför patienten aktivitet fysiskt, såsom placering, hantering och förflyttning av kropp och föremål? Psykisk trötthet. Effektivitet Vilka funktioner är påverkade? Har patienten en egen idé till aktivitet? Finns initiativ till att starta, fortsätta, avsluta och utvärdera aktivitet. Kan patienten välja rätt redskap för aktivitet. Finns förmåga till överblick av aktivitet, simultankapacitet, insikt, impulsstyrning, uppmärksamhet, minnefunktion, organisation, planering av sin tid. Har patienten rumslig förmåga till person och miljö. Blir resultatet som det var tänkt? Säkerhet Utförs hela aktiviteten på ett säkert sätt? Finns risker? Så som fall, brännskador med mera. Självständighet I vilken grad är patienten självständig? Vilket behov finns av verbal och fysisk guidning? Finns behov av aktiv hjälp av annan person? Vardagsteknologi Hur påverkas patienten av vardagsteknologin i hemmet och samhället? Så som koder till olika betalkort, portar, användande av Internet, betalning av räkningar, mobiltelefon, bärbar telefon, stationär telefon, spisen, tvättmaskinen, DVD, sätta på TV, hantera TV-dosa, låsa ytterdörren, rakapparat, köpa biljetter, titta efter tider i tidtabeller med mera. Det är viktigt att i dokumentationen inte bara få med resultat, utan också beskriva beteende under samtal, observation eller testning, insikt, samverkan, koncentration, uthållighet, störningsmoment, formell och emotionell kontakt, förmåga att ta in instruktioner och använda strategier. Viktigt att veta är att en förändring i de olika funktionerna inte automatiskt innebär en förändrad aktivitetsförmåga (19), men att nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter kan bero på nedsatta funktioner (20). Funktioner, tillsammans med aktiviteters meningsfullhet samt förutsättningar i människans miljö, anses kunna bidra till aktivitetsförmåga (21). Aktivitet, meningsfulla och betydelsefulla uppgifter i samspel med omgivningen, påverkar hälsa (4). Förslag på implementering av vårdprogrammet Detta program ska först och främst spridas via Demensnätverket för arbetsterapeuter i Värmland. Det kommer att finnas på Vård- och samverkansprogrammets sida och på 8
9 9 Referenser 1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stockholm: Socialstyrelsen; Basun H, Ekman S-L, Englund E, Gustavsson L, Lannfelt L, Nygård L et al. Om demens. Stockholm: Förlaget Hagman; Christiansen C, Baun C. Enabling function and well-beeing. 2:a uppl. Thorofare NJ: Slack; Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. FSA:s etiska kod. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; Kielhofner G. A Model Of Human Occupation. 4:e uppl. Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins; Törnqvist K. Sonn U. ADL-taxonomin en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; Fisher A. Assessment of Motor and Process Skills (AMPS). 3:e uppl. Fort Collins, Colorado: Three Star Press; Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Model of Human Occupation Screening Tool (MOHOST). [2010 jan. 18]. Tillgänglig på URL: 9. Åstrand R, Rolstad S, Wallin A. Cognitiv Impairment Questionnaire (CIMP- QUEST): reported topographic symptoms in MCI and dementia. Acta Neurolog Scand 2010;121(6); MMSE (MMT) Mini Mental State Examination (Mini Mental Test). [2009 dec. 10]. Tillgänglig på URL: bedomningsmetoder/aldre/mmse 11. Klocktest. Int J Geriatric Psychiatry, 1993;8: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Model of Human Occupation Screening Tool (MOHOST). [2010 jan. 18]. Tillgänglig på URL: Häger I-B, Hamlin A-M. Arbetsterapeutisk bedömning av Djupa, bakre och främre kognitiva funktioner. Jönköpings landsting, Värnamo sjukhus, Samrehab, A Quick Test. Wiig E, Nielsen NP, Minthon L, Warkentin S. Uppsala: Psykologiförlaget AB, Caneman G, Barfai A. Kognitiv statusundersökning (NKSU). Fairfax: The nothern Californianeurobehavioral group inc; Wilson BA, Cockburn J, Baddeley A. Rivermead Behavioural Memory Test 2:a uppl. [2009 dec. 10]. Tillgänglig på URL: Socialstyrelsen. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen, Kielhofner G. A Model of Human Occupation: Theory and application. 3rd ed. Baltimore: Williams & Wilkins, Kielhofner G. Conceptual Foundations of Occupational Therapy. 3 rd ed. Philadelphia: FA Davis Company, Fisher A G. Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. Am J Occup Ther. 1998; 52 (7): Fisher A G. Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) 3 rd ed. Fort Collins, Colorado: Three Star Press,
ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version
Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merArbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra
Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merKurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5
Läs merLOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM
LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merRiktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Läs merArbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap
KURSPLAN Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng Occupational Therapy: Application in Practice 1 Grundnivå, A0035H Version Kursplan gäller: Vår 2019 Lp 3 - Tillsvidare Kursplanen
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merAktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp
Christina Olsson Sida 1/7 Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp VFU Examinationsuppgift 2 Inledning Under VFU har jag varit dels med två distriktsarbetsterapeuter i kommunal verksamhet dagrehabilitering,
Läs merVad är normalt kognitivt åldrande?
Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd
Läs merKognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller
Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merRättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL
RättspsyK Årsrapport 2015 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL Tabell 15 a. Fördelning av skattad svårighetsgrad av symtom (andel anges inom parentes). År Kön Inga Mycket milda
Läs merHur arbetar arbetsterapeuter med struktur?
1(45) Utvecklingsforum Projektrapport 2008-05-23 Hur arbetar arbetsterapeuter med struktur? Rapport från projektet Struktur i vardagen för unga och vuxna med Asperger syndrom, ADHD och lindrig utvecklingsstörning
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merHjälpmedelscentralen. Kognition?
Kognition? Svårigheter? Brister i de redskap individen behöver för att bearbeta sinnesintryck och för att anpassa sitt beteende på ett ändamålsenligt sätt. Lena Nylander, överläkare, Svårigheter? Planera
Läs merArbetsterapeutprogrammet, 180 hp
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28
Läs merSystematiskt förbättringsarbete -
Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt
Läs merVård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar
Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel
Läs merTeknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?
Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merCDR ja GDS-Fast. (på svenska)
CDR ja GDS-Fast (på svenska) ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merBolltäcke ett alternativ. Bakgrund:
Hej Här kommer original versionen av vår utvärdering av bolltäcket inom slutenvården på psykoskliniken i Malmö. Vårt lilla projekt har fått uppmärksamhet, både inom och utom vår klinik och vi fick ju alltså
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merDemensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merUtbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merProgram för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60
Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merSituationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merBEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern
Läs merUPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION RUMSUPPFATTNING MINNE SPRÅK UPPMÄRKSAMHET Krävs att för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner. Svårt att hålla tråd i samtal, upprepa
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Läs merRiktlinje för anhörigstöd
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra
Läs merAlzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merArbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting
Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merA" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet
A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet H. Hemmingsson Vardagsteknik - under 1900- talet 1930 Sopnedkast 1950 Tvättmaskin
Läs merGiltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merKRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN
KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merHälsa enligt WHO (1945)
Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merArbetsterapi program Demenssjukdom
Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,
Läs merRätt bedömning Rätt beslut
Rätt bedömning Rätt beslut Ett samarbetsprojekt mellan Försäkringskassan och Psykiatri Affektiva II 2011-2012 Christina Andersson, Med dr, leg. Arbetsterapeut Eva Hellquist, Verksamhetssamordnare, leg.
Läs merYRKESKRAV. www.projektcarpe.se
YRKESKRAV Generella kunskaper för medarbetare inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kortversion med yrkeskrav och ämnesområden www.projektcarpe.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merYTTRANDE 1(2) 2014-12-10 LJ 2014/920. Förvaltningsnamn Avsändare
YTTRANDE 1(2) 2014-12-10 LJ 2014/920 Förvaltningsnamn Avsändare Regionfullmäktige Motion: Afasihus i Jönköpings län I en motion till Landstingsfullmäktige föreslår Kjell Ekelund, Mona-Lisa Hagström Svensson
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merInformation för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU
Kurs A0041H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 hp Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkes (BAY) i VFU Bedömningen av studentens yrkes syftar till
Läs merKognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen
Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %
Läs merAtt inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en
Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor
Läs merAlla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam
Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam Nuläge Skolan erbjuder stöd inför ungdomarnas transition men stödet upphör i samband med skolavslutning Jobbtorget erbjuder arbetsmarknadsinriktat
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
Läs merInkontinensprojektet
Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta Kortversion av slutrapport Problemet påverkar
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merArbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 5 Förberedelse UR-val svenska som andraspråk Klass vad är det? Handledning av Meta Lindberg Attlerud Programmet Klass vad är det? kan visas som inledning till en diskussion om olikheter
Läs merBoendeenhet: Kontaktpersonal: Sjuksköterska: Levnadsberättelse finns: Ja Nej
Namn: Datum Boendeenhet: Kontaktpersonal: Sjuksköterska: Levnadsberättelse finns: Ja Nej Underlag till individuell bemötandeplan (Kan användas vid 3 datumtillfällen) Syftet med bemötandeplanen är att metodiskt
Läs merVårdbehovsmätning enligt Nacka s modell
Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan
Läs merfastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Läs merFör att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska
Läs mer