Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning?"

Transkript

1 Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning? En pilotstudie med 9 patienter 2005 Författare Kerstin Nilsson, leg arbetsterapeut Birgitta Johansson, leg sjukgymnast Rehabenheten, Vårdcentralen, Vara Projektredovisning 2005:9 Handledare Erik Bog Hansen, distriktsläkare, Med Dr Vårdcentralen Vara

2

3 Sammanfattning Sjukskrivningarna har ökat och medfört stora kostnader. En sjukfallskartläggning i Västra Götaland visade att personer var sjukskrivna den 1 oktober 2004, varav 41% sjukskrevs på vårdcentralerna. I SBU-rapporten Nr kartlades forskningen om orsaken till sjukskrivning och läkarens praxis vid utfärdande av sjukintyg. Läkarens uppgift sammanfattades i sex punkter, där det bland annat står att vid behov samverka och etablera kontakt med andra aktörer. Under åren gjordes en sammanställning i Blekinge gällande sjukskrivning i primärvården. Den visade att det inte var brist på resurser utan hur dessa utnyttjades. Primärvårdsläkaren har ansvar för att dessa resurser utnyttjas. Arbetsterapi utgör länken mellan sjukdom och vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuten bedömer och behandlar patientens aktivitetsförmåga. Aktivitetsbedömning ger en helhetsbild över individens problem och resurser. Ett av arbetsterapins mål är att främja individens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov i förhållande till omgivningens krav. Syftet med pilotstudien var att undersöka om arbetsterapeutisk aktivitetsbedömning bidrar till doktorns ställningstagande inför sjukskrivning. Vid val av bedömningsinstrument utgicks från att få fram patientens totala livssituation. Resultatet visar att doktorerna har haft nytta av arbetsterapeutiskt bedömningsunderlag inför ställningstagande till sjukskrivning. Av de nio utredningar som gjorts har åtta bedömts med högsta värde och en med näst högsta värde, på en skala 1 6.

4

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 Läkarens roll... 1 Arbetsterapeutens roll... 2 SYFTE... 2 METOD... 3 Definitioner... 3 Definition av funktionsnedsättning enligt SBU- rapporten... 3 Definitioner av centrala begrepp inom arbetsterapi enligt Etisk kod för arbetsterapeuter Teoretisk referensram... 3 Målgrupp/Patienter... 4 Beskrivning av bedömningsinstrumenten... 4 Aktivitetslogg... 4 AMPS... 5 Ocairs version Frågeformulär till doktorn... 5 RESULTAT... 6 DISKUSSION... 7 REFERENSER... 9 Bilaga Frågeformulär till läkaren

6 BAKGRUND De senaste åren har sjukskrivningarna ökat dramatiskt och medfört stora kostnader. I den litteratur som vi läst framkom att sjukskrivning är en vanlig åtgärd inom sjukvården, men den vetenskapliga kunskapen om sjukskrivningens konsekvenser är begränsad såväl medicinskt, psykosocialt som ekonomiskt (1). En sjukfallskartläggning gjordes av Försäkringskassan över besök på vårdcentraler i Västra Götaland inför 2005 (2). Kartläggningen omfattade personer som den 1 oktober 2004 var sjukskrivna 60 dagar eller mera. Den totala sjukskrivningen i hela regionen uppgick till personer. Av dessa sjukskrevs på vårdcentralerna vilket utgjorde 41%. Heltidssjukskrivningarna utgjorde 65%. De största orsakerna till sjukskrivning var psykisk ohälsa 37% och sjukdomar i rörelseorganen 32%. Åldersgruppen mellan år stod för 81% av sjukskrivningarna. Kvinnorna utgjorde 63%. I 61% av sjukskrivningsfallen var rehabiliteringsutredning ej genomförd (2). Läkarens roll SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering sammanställde en rapport 2003, över Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis. Nr 167 (1). Rapporten syftade till att värdera orsak och effekt av att vara sjukskriven. I rapporten kartlades forskningen om sjukfrånvaro och kunskapsläget om orsaker till sjukskrivning, samt läkares praxis vid utfärdande av sjukintyg och att identifiera outforskade områden. Läkarnas uppgift för ställningstagande till sjukskrivning sammanfattades i följande sex punkter: 1. Ta ställning till om sjukdom eller skada föreligger enligt de kriterier som gäller för detta, inklusive med sjukdom jämställda tillstånd. 2. Bedöma om sjukdomen eller skadan innebär sådan nedsättning av patientens funktionsförmåga att även arbetsförmågan är nedsatt i relation till de krav som patientens arbete innebär, eller vid längre tids sjukskrivning även till på arbetsmarknaden i övrigt förekommande arbeten, samt särskilt ange vilka arbetsuppgifter som inte kan utföras. 3. Tillsammans med patienten överväga för- och nackdelar med en sjukskrivning, inklusive hur sjukdomen/skadan påverkas av sjukskrivningen, respektive risken för psykiska reaktioner, social isolering, missbruk mm. Patientens ansvar och aktiva roll i rehabiliteringen skall särskilt betonas vid längre sjukfrånvaro. 4. Ta ställning till grad (hel- eller deltid) och längd av sjukskrivningen, liksom till genomförande av medicinsk utredning, behandling eller andra åtgärder (t.ex. yrkesrehabilitering, arbetsträning, arbetsplatsbesök) under sjukskrivningstiden. 5. Ta ställning till om det föreligger behov av kontakt med försäkringskassa, företagshälsovård, arbetsgivare, eller andra aktörer, och i så fall etablera kontakten, samt att på ett adekvat sätt samverka med andra aktörer, inom och utanför hälso- och sjukvården. 6. Skriva ett intyg enligt fastställt formulär (är kallat sjukintyg), så att det ger tillräckligt underlag för Försäkringskassans handläggare att fatta ett beslut om patienten har rätt till sjukpenning och om behovet av eventuella ytterligare rehabiliteringsåtgärder (1, sid ). 1

7 Sammanfattningsvis framkom att det för många läkare förelåg svårigheter att göra bedömning av arbetsoförmåga, men också att läkarna föreföll göra åtskillnad mellan funktionsförmåga och arbetsförmåga. Studiernas resultat pekade i samma riktning, nämligen att arbetsförmågebedömningar ansågs vanskliga i läkarpraxis (1). En sammanställning i Blekinge gällande Sjukskrivning och rehabilitering i primärvården (3) visade att det inte främst var brist på resurser utan hur dessa utnyttjades. I sammanställningen påpekades primärvårdsläkaren ansvar för utnyttjandet av dessa resurser (arbetsterapeuter, sjukgymnastik, rehab-team m.m.). Det framkom att rollen som primärvårdsläkare vid sjukskrivning och rehabilitering således är mycket komplex (3). Arbetsterapeutens roll Arbetsterapi utgör länken mellan sjukdom och vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuten bedömer och behandlar individens aktivitetsförmåga. Bedömningen ger en helhetsbild av den sjukskrivnes problem, resurser och behov av åtgärder och är ett viktigt bidrag till patientens rehabiliteringsplan. Ju tidigare en arbetsterapeutisk utredning sätts in i en rehabiliteringsprocess finns det möjlighet för den sjukskrivne att återgå till ett aktivt liv. Utredningen ger bättre underlag för sjukskrivning, tydligare information om patientens situation och bättre grund för behandling (4). Arbetsterapins mål innefattar att utveckla individens aktivitetsförmåga eller förhindra nedsatt aktivitetsförmåga och i förekommande fall kompensera den, så att individen upplever tillfredsställelse i sin dagliga livsföring. (5) Många aktiviteter görs varje dag, är rutin och utförs automatiskt. Andra är förenade med leda andra görs med förväntan och entusiasm och vissa är nödvändiga. Men de flesta aktiviteter som formar någons livsmönster tas för självklara tills dess något inträffar som förändrar tillvaron för individen och förutsättningarna blir förändrade (6). Ett viktigt ord i arbetsterapi är helhetssyn. De olika delarna av individens vardagsliv måste ses som en helhet. För att klara ett arbete behövs inte bara en fungerande bostad. Individen behöver balans mellan vila och aktivitet samt vara delaktig i sociala sammanhang. Målet med arbetsterapi är att främja individens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov i förhållande till omgivningens krav (5). Arbetsterapeuter kommer ofta i kontakt med patienter som har nedsättning i sin aktivitetsförmåga såväl fysiskt, kognitivt och socialt. Med utgångspunkt från detta och ökning av sjukskrivning väcktes intresset för att göra en studie för att se om arbetsterapeuten kan bidra med underlag för att tydliggöra patientens aktivitetsnivå. SYFTE Att undersöka om arbetsterapeutisk aktivitetsbedömning bidrar till doktorns ställningstagande inför sjukskrivning. 2

8 METOD Projektet var en pilotstudie som har gjorts på arbetsterapin inom primärvården i Vara. På vårdcentralerna inom Vara kommun, Vara och Kvänum, arbetar totalt tio läkare. Invånarantalet är ca Den anamnes som togs gav information om patientens sjukhistoria, ADLförmåga, aktivitet i det dagliga livet, fysisk funktion, psykisk/intellektuell funktion, social situation, boende, arbete/utbildning och fritid. Underlaget gav en kortfattad screening att utgå från i den fortsatta bedömningen. De tre olika bedömningsinstrument som användes var Aktivitetslogg, The Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) och Occupational Case Analysis Interview and Rating Scale (OCAIRS-S). Vid valet av bedömningsinstrument utgick vi från att få fram patientens totala livssituation. Vi har lagt vikt vid att förvissa oss om att det vi observerat i aktivitet och uppfattat i självskattningen samt kunnat utläsa från aktivitetsloggen, stämmer överens med patientens uppfattning om sin livssituation. Med remissvaret skickades ett formulär till doktorn med tre frågor, angående nyttan av den arbetsterapeutiska bedömningen, se bilaga 1. Svaren på frågorna markerades på en skala 1 6, där 1 var lägst och 6 var högsta värdet. Efter varje fråga fanns utrymme för kommentarer. Definitioner I SBU-rapport 2003 Sjukskrivning orsak, konsekvenser och praxis. Nr 167 omnämndes funktionsförmåga/funktionsnedsättning och arbetsförmåga/arbetsoförmåga. Arbetsterapins verksamhetsområde handlar om aktivitetsförmåga. Definition av funktionsnedsättning enligt SBU- rapporten Tillfällig eller bestående nedsättning av en persons förmåga att fungera. Påverkar ofta, men inte nödvändigtvis, arbetsförmågan (1). Definitioner av centrala begrepp inom arbetsterapi enligt Etisk kod för arbetsterapeuter. Aktivitet: människans utförande av meningsfulla och betydelsefulla uppgifter i interaktion/ samspel med omgivningen. Aktivitetsförmåga: människans förmåga att utföra de uppgifter hon vill och behöver i syfte att tillfredsställa behov och uppnå vitala livsmål (5). Teoretisk referensram Den teoretiska referensram som valts grundar sig i Model of Human Occupation, MoHo. MoHo har utvecklats under mer än 30 år i USA och är en arbetsterapeutisk modell. Det är en vedertagen modell som används av arbetsterapeuter över hela världen i praktiskt arbete. Modellen inbegriper människans aktivitet och de faktorer som påverkar och formar människans aktivitetsmönster. MoHo är en dynamisk systemmodell. I dynamisk systemteori påverkar alla i systemet ingående delar varandra och systemet står i kontinuerlig interaktion med omgivande miljö. Det innebär att människan påverkar miljön och miljön påverkar människan. 3

9 För att förklara människans aktivitet finns i MoHo tre olika subsystem Viljans subsystem, Vänjandets subsystem, Utförandets subsystem. Dessa subsystem interagerar med varandra och med miljön. Ingen förändring kan ske i ett subsystem utan att detta påverkar övriga dela systemet (7). Viljesystemet innefattar individens uppfattning om sig själv, värderingar och intressen. Vänjandesystemet innefattar roller och vanor. Vanor inbegriper grad av organisation, social anpassning och rigiditet/flexibilitet. Utförandesystemet innefattar färdigheter. Färdigheter är de förmågor en individ har för att utföra olika slags ändamålsenliga handlingar (8). Målgrupp/Patienter Målet med pilotstudien var att 10 patienter skulle ingå och vara mellan 20 och 60 år. Både kvinnor och män ingick i studien och hade arbete eller studerade. Patienter med psykiatrisk diagnos exkluderades. Patienterna kom på remiss från primärvårdsläkare. Remitterande läkare gjorde ett urval av vilka patienter som var lämpliga att ingå i studien. Läkarna på vårdcentralen fick information om pilotstudien. När en remiss kom, togs kontakt med patienten via telefon för tidsbokning. Vid första besöket informerades patienten om tillvägagångssättet över vad som skulle ske. Anamnes togs och aktivitetsloggen lämnades till patienten. Arbetsterapeuten gick igenom de AMPS-aktiviteter som ingick i bedömningen. Patienten fick två till tre alternativ att välja emellan, i var och en av de tre givna aktiviteterna. Vid andra besöket lämnade patienten den ifyllda aktivitetsloggen och AMPS bedömningen genomfördes. Därefter färglade arbetsterapeuten aktivitetsloggen och bearbetade AMPS-bedömingen. Bedömningen i AMPS matades in och bearbetades i dataprogrammet. Tredje gången genomfördes Ocairs-intervjun, som därefter sammanställdes av arbetsterapeuten. Fjärde gången gicks samtliga bedömningsresultatet igenom tillsammans med patienten. Remissvar skrevs och skickades till remitterande läkare tillsammans med frågeformuläret. När doktorn besvarat frågorna returnerades formuläret till arbetsterapeuten. Svaren på frågeformuläret sammanställdes och blev resultatet på pilotstudien. Beskrivning av bedömningsinstrumenten Aktivitetslogg Aktivitetslogg är ett kartläggningsinstrument av individens aktivitetsnivå och aktivitetsmönster. Aktiviteter kategoriseras utifrån sömn, arbete, rutinsysslor, personlig vård och fritid, samt om fritidsaktiviteterna utförs ensam eller med andra. Det finns utrymme för markering av besvär som kan påverka aktivitetsutförandet såsom smärta, yrsel eller huvudvärk. Aktivitetsloggen ger ett underlag över hur individen använder sin tid och vilka meningsfulla och viktiga aktiviteter som utförs (6). Den aktivitetslogg som valts att användas sträcker sig över en vecka, alla dygnets 24 timmar. Aktivitetsloggen ger en överskådlig bild över patientens dagliga aktiviteter, balans mellan aktivitet och vila och hur patienten strukturerar sin vardag. 4

10 För att tydliggöra strukturen och balansen mellan aktivitet och vila färgläggs aktivitetsloggen enligt följande: Sömn grön. Arbete, skola/utbildning röd. T.ex. lönearbete, studiemedel. Rutinsysslor lila. T.ex. bädda, laga mat, diska, städa, planera inköp, handla, tvätta, sköta egna barn, skjutsa barn, hjälp med läxläsning, sköta sällskapsdjur, trädgårdsarbete, tvätta/städa bilen mm. Fritid. Ensam gult, tillsammans med andra orange. T.ex. hobby, fysisk aktivitet, läsa, titta på TV, handarbeta, lyssna på musik, social samvaro, teater, bio m.m. Det man gör när man är ledig i lugn och ro, utan brådska, när det passar mig. Personlig vård blå. T.ex. ta hand om sig själv, gå till frisör, behandlingar (6). AMPS Assessment of Motor and Process Skills AMPS, är en observationsundersökning som tillåter samtidig undersökning av motoriska färdigheter och processfärdigheter och dess inverkan på en individs förmåga att utföra hushålls- (instrumentella) eller personliga aktiviteter i det dagliga livet (ADL) Motoriska färdigheter är observerbara handlingar som en person använder för att förflytta kroppen eller ett föremål. (t.ex. går, transporterar föremål, placerar kroppen). Process-färdigheter definieras som en serie observerbara handlingar som en person utför/använder för att logiskt organisera och anpassa sitt beteende i specificerad aktivitet (9). Valda AMPS aktiviteter: - Dammsuga rum eller bil. J:4 alt Q:4 - Bädda rent i säng. K:5 alt K:6 - Laga en enkel måltid. F:5 alt I:6 alt I:7 Ocairs version 3 Occupational Case Analysis Interview and Rating Scale. Instrumentet har en struktur för att systematiskt samla, rapportera och analysera data om en persons aktivitetssituation och grad av anpassning till det dagliga livet. Instrumentet är avsett att använda som ett screening instrument och ger information om personens egen uppfattning om sin förmåga till anpassning. OCAIRS är ett semistrukturerat instrument som omfattar insamling och bedömning av data och en sammanfattande analys som kan vara ett viktigt beslutsstöd i det dagliga arbetet för arbetsterapeuten (7). De arbetsterapeutiska bedömningsinstrument som valts är validitets- och reliabilitetstestade. Frågeformulär till doktorn Frågeformuläret utarbetades av projektledarna och förväntades ge svar på följande frågor. Har bedömningen bidragit till: - Att tydliggöra patientens syn på sin livssituation? - Att tydliggöra patientens totala aktivitetsförmåga? - Ställningstagande till sjukskrivning? Svaren markeras på en 6-gradig skala 5

11 RESULTAT Inför sammanställningen, fram till 1 oktober, hade nio remisser mottagits som uppfyllde kriterierna. Av samtliga läkare i Vara kommun är det fyra som har skickat remisser. Medelåldern på de patienter som remitterats för utredning har varit 45,5 år. Det har varit sex kvinnor och tre män. Diagnoserna har varierat men övervägande smärtproblematik. Några patienter har haft neurologisk påverkan. De nio patienter som ingått i studien har fullföljt bedömningarna. I pilotstudien har i genomsnitt fem timmar per patient avsatts för bedömningar. Därutöver har tiden för sammanställning tillkommit. Frågeställningen på remisserna varierade, endast en av doktorerna hade önskat aktivitetsbedömning. I sex remisser var frågeställningen funktionsbedömning och i två frågades om bedömning av arbetsförmåga. Alla nio patienter som deltagit i studien har genomgått arbetsterapeutisk aktivitetsbedömning. Samtliga frågor på formuläret, som följde remissvaret, har besvarats. Tabell 1. Frågeformulär till remitterande doktor Har bedömningen bidragit till: Att tydliggöra patientens syn på sin livssituation 1 8 Att tydliggöra patientens totala aktivitetsförmåga 1 8 Ställningstagande till sjukskrivning 1 8 Svaren på frågeformuläret visar att doktorn har haft stor nytta av arbetsterapeutisk aktivitetsbedömning. Kommentarer som lämnats är följande: Det är väldigt viktigt att kunna veta hur egentligen pat klarar sig hemma, tyvärr kan vi inte bedöma detta på den korta tiden på VC. Det är otroligt bra vad ni gör! Som alltid med denna patient är situationen komplex och mångfacetterad, men us har givit lite mera ljus i mörkret än förut 6

12 DISKUSSION Pilotstudien visar att doktorerna på vårdcentralerna inom Vara kommun har nytta av arbetsterapeutiskt bedömningsunderlag vid ställningstagande för sjukskrivning. Den patientgrupp som ingått i bedömningen har i flera fall haft en mera omfattande problematik. Läkaren gör åtskillnad mellan funktionsförmåga och arbetsförmåga (1). Av kommentar och i samtal med läkare, har det framkommit, att tiden med patienten är begränsad på läkarmottagningen. Vi anser därför att den tid arbetsterapeuten avsätter för bedömning av aktivitetsförmåga är väl använd tid. Den arbetsterapeutiska aktivitetsbedömningen kan tillföra ett bredare underlag genom att den kan kopplas både till funktionsförmåga och arbetsförmåga. När vi i mars månad presenterade projektet för doktorerna på vårdcentralen så togs det emot positivt. Därefter har det tagit tid att få de remisser som planerats. Vi har fått ta nya kontakter och uppmärksamma doktorerna på att vi velat ha fler remisser. Några remisser har inkommit för funktionsbedömning men ej uppfyllt kriterierna om arbete/utbildning. Vår ambition har varit att så snabbt som möjligt kalla patienten och boka tider för att göra bedömningarna inom 14 dagar. Det har visat sig att det har varit svårt att hålla den tidsgränsen, beroende på att erbjudna tider inte alltid passat. Det har förekommit återbud på grund av akut insjuknande eller i något fall då patienten glömt tiden. Semesteruppehåll har också medverkat till fördröjning. Men trots detta har det fungerat väl att genomföra bedömningarna. Patienterna har över lag varit positiva till att genomgå utredningen. För en del patienter har det framkommit problem som vi har kunnat åtgärda. Vår uppfattning är att patienterna känt sig delaktiga och att utredningen har bidragit till att synliggöra livssituationen. En patients uttryck efter genomgången av resultatet var citat Detta är mitt liv i en skokartong. En annan patient har uttryckt att tiden med arbetsterapeuten har behövts för att förklara sina problem. Patienten har därefter, citat: Kunnat koppla ihop vissa situationer i livet med sjukdomar. Aktivitetsloggen bygger på att patienten har fyllt i den så sanningsenligt som möjligt. Arbetsterapeuten har fått förståelse för hur vardagen struktureras och hur patienten prioriterar att göra olika saker under dygnet. Det vi har sett är att en del patienter väljer att göra fritidsaktiviteter istället för rutinsysslor. Andra fyller sin vardag med att utföra rutinsysslor under den tiden på dagen som i vanliga fall skulle vara lönearbete. Några patienter uppvisar mycket lite kontakt med andra människor, medan andra har många sociala kontakter. Mycket tid går för de flesta åt till TV-tittande. Någon uppger intresse för att läsa böcker. Lugna stillsamma aktiviteter överväger framför promenader och andra fysiskt rörliga aktiviteter. Efter utredningen önskade en patient att göra en ny aktivitetslogg. Den visade att patienten ökat sin fysiska aktivitet. Sju av nio patienter uppger att de påverkas av smärta i sitt aktivitetsutförande. Nattsömnen blir störd på grund av smärta. Ett par patienter vilar flera gånger på dagtid, orsaken är smärta. Trots att underlaget är begränsat ses en avvikande aktivitetsstruktur mot vad som skulle förekommer när en person har hälsan och är i arbete. Under AMPS-bedömningen observeras patienten i hur han/hon praktiskt klarar att utföra de tre valda aktiviteterna. Projektledarna har valt de aktiviteter som ingått i bedömningen. Svårighetsgraden på de valda aktiviteterna var genomsnittlig till svårare än genomsnittet. Någon patient var tveksam att utföra de utvalda aktiviteterna. Efter förklaring att dessa aktiviteter ingick i studien, gick patienten med på att göra dem. Vid ett tillfälle fick arbetsterapeuten gå in och avbryta bedömningen på grund av risk för skada. 7

13 Ocairs-intervjun bygger på att patienten beskriver med egna ord hur han/hon ser på sin vardag och sina egna förmågor. Arbetsterapeuten strävar efter att undvika egen tolkning eller värdering av det som uttrycks. Däremot ställs följdfrågor för förtydligande när så behövs. De patienter, som anser att arbetet är viktigt för dem, förlorar sin yrkesroll vid sjukskrivning och har svårt att finna sig tillrätta i den nya tillvaron med ofrivillig fritid. Avsaknaden av sociala kontakter genom arbetskamrater upplevs som negativ. Vår undersökning ger för litet underlag för att kunna dra några slutsatser. Dock har vi noterat att de patienter som inte uppgett någon tydlig yrkesroll eller haft tillfredställande relationer på arbetsplatsen, uttrycker tydligare behov av sjukskrivning än de patienter som har klar förankring i sin yrkesroll. Vår uppfattning är att genom arbetsterapeutisk aktivitetsbedömning kan patientens aktivitetsförmåga och livssituation tydliggöras och därigenom vara ett viktigt underlag till doktorn inför ställningstagande till sjukskrivning. Arbetsplatsbesök har inte ingått i utredningen, vilket skulle tillföra fördjupad information om de krav som patientens arbete innebär. Men vi anser att en aktivitetsbedömning ger en grundläggande förståelse för patientens förmågor. I fortsatta studier kan det vara intressant att undersöka om utredningen var till nytta för patienten och på vilket sätt den var till nytta för doktorerna. 8

14 REFERENSER 1. Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis. Nr 167, Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU-rapport, Förebyggande ohälsoarbete, Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2005, 2004, 3. Sjukskrivning och rehabilitering i primärvården. En sammanställning av studier i Blekinge Socialstyrelsen, Stockholm Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA. Vad Du behöver veta om arbetsterapi. FSA, Nacka Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA. Etisk kod för arbetsterapeuter. FSA, Nacka Cynkin S. Robinson A M. Occupational Therapy and Activities Health Through Activities, Boston: Little Brown and Company, Haglund L, Henriksson C. Occupational Case Analysis Interview and rating scale, OCAIRS-S, version 3. Institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan Hälsouniversitetet Linköping Översättning och bearbetning från Kaplan K L, Kielhofner G. Occupational Case analysis Interview and rating scale. 8. Hedrenius H, Henriksson C. A Model of Human Occupation. FoU-rapport nr Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka, Översättning av kapitel 1-2 samt översättning och sammanfattning av kapitel 4 från Kielhofner G. A Model of Human Occupation. 9. ASSESSMENT OF MOTOR AND PROCESS SKILLS. Third Edition. Copyright O 1999 by Anne G. Fisher. ISBN

15 BILAGA Frågeformulär Markera svaren på skalan 1 6, där ett är lägst och sex är högst. Har bedömningen bidragit till: - Att tydliggöra patientens syn på sin livssituation Kommentar: - Att tydliggöra patientens totala aktivitetsförmåga Kommentar: - Ställningstagande till sjukskrivning Kommentar:

16 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax:

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten

Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Grundtanken att likrikta bedömningen av arbetsförmåga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är god. Ansatsen

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Pedagogteamet. Är en stödresurs inom Handikappomsorgen/LSS bestående av tre pedagogiska handledare.

Pedagogteamet. Är en stödresurs inom Handikappomsorgen/LSS bestående av tre pedagogiska handledare. Pedagogteamet Är en stödresurs inom Handikappomsorgen/LSS bestående av tre pedagogiska handledare. stina.sorsen@gallivare.se linda.isaksson@gallivare.se Arbetsterapeut Arbetsterapeut telnr. 0970/18952

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT

ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med

Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Barns psykiska hälsa Enligt Ambition och ansvar (SOU, 2006) innebär psykisk ohälsa hos barn och ungdom att individen inte upplever att hon/han

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam KOLL PÅ LÄGET Bakgrund Insikten om funktionsnedsättningen Dialogen mellan verksamheterna Godtycklighet i stödinsatser Aktivitetsersättningen skolan vuxenlivet Läkarintyg Alla har uppdraget men ingen kan

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning personlig assistent år 29/21 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en undersökning bland personer inom kommunens omsorg om personer

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer