Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning"

Transkript

1 Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning Status Rapport från Läkemedelsverket Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0) Fax: +46 (0) Internet:

2 Sammanfattning 3 Uppdraget 7 Bakgrund 7 Samråd 11 Redovisning av uppdraget 13 - Kartläggning av läkemedelsanvändning hos barn i Sverige 14 - Identifiering av kunskapsluckor vad gäller barns läkemedel 17 - Samla och utveckla befintlig kunskap i syfte att åstadkomma bättre läkemedelsanvändning till barn 18 - Information och kunskapsspridning 20 - Utbildningsaktiviteter 21 - Patientsäkerhet 22 - Övrigt 23 - Framtiden 24 Referenser 25 Bilaga 1-Budget 27 2(27)

3 Sammanfattning I Sverige har hälso- sjukvården länge påtalat brist på barnanpassade läkemedel och pekat på stora kunskapsluckor och potentiella säkerhetsproblem vad gäller barns läkemedelsanvändning. Läkemedelsverkets uppdrag inom ramen för den Nationella Läkemedelsstrategin att Öka kunskapen om barns läkemedel och dess användning och verka för säkrare läkemedelshantering inom barnsjukvården har därför tolkats som ett långsiktigt program för att på bred front bidra till en positiv förändring avseende barns läkemedel. Läkemedelsverket har samrått med andra folkhälsomyndigheter. Läkemedelsverket har önskemål om samverkan kring uppdraget med Socialstyrelsen. En extern referensgrupp och en intern tvärprofessionell kompetensgrupp har bildats. Ett flertal kontakter med hälso- och sjukvården har etablerats. Behovet av bättre läkemedel till barn har även tydliggjorts inom EU genom flera legala och regulatoriska åtgärder. Det nationella uppdraget till Läkemedelsverket ligger därför helt i linje med det arbete och som pågår inom EU. Nedan presenteras kortfattat status för de aktiviteter, insatsområden och åtgärder som ingår i Läkemedelsverkets föreslagna program för att öka kunskapen om barns läkemedel och dess användning. 1. Kartläggning: Som en bakgrund för det fortsatta arbetet har kartläggning av barns läkemedelsanvändning i Sverige genomförts med speciellt fokus på andelen för barn otillräckligt dokumenterade läkemedel. Fördjupad analys av data från kartläggningen kvarstår. Vidare planeras kartläggning av användningen av särläkemedel hos barn. Aktivitet Status juni 2012 Kartläggning av läkemedelsanvändningen hos barn i Sverige med fokus på otillräckligt dokumenterade läkemedel: 1. Barn på sjukhus 2. Barn i öppenvård 3. Barns receptfria läkemedel Fördjupad analys av data med fokus på nyfödda barn Fördjupad analys av data med fokus på smärtbehandling till barn Läkemedelsanvändning inom barn- och ungdomspsykiatrin - Kartläggning av särläkemedel till barn med fokus på geografi, kön samt på effekt och säkerhet Rapport publicerad 2012 (10) Rapport publicerad 2011 (11) Rapport publicerad 2011 (12) Resultaten kommer att rapporteras under 2013 Resultaten kommer att rapporteras under 2013 Analys pågår, kommer att rapporteras Arbetet beräknas starta Uppföljning av tidigare kartläggning Planeras till Identifiering av kunskapsluckor: Många av dagens barnläkemedel, speciellt de som ges till de yngsta barnen, är ofullständigt dokumenterade, vilket till stor del beror på att det saknas kliniska prövningar på barn för 3(27)

4 många läkemedel. För att identifiera viktiga kunskapsluckor, anordnar Läkemedelsverket expertmöten. Aktivitet Status juni 2012 Genomförda expertmöten: 1. Barn- och ungdomsmedicin 2. Barn- och ungdomspsykiatri Rapporterad i Information från Läkemedelsverket (1) 2012 Genomförd mars 2012, kommer att rapporteras 2012 Planerade expertmöten: 3. Läkemedel inom barnanestesiologi och intensivvård 4. Klinisk läkemedelsforskning på barn Kommer att genomföras Samla/utveckla befintlig kunskap: I brist på vetenskaplig dokumentation har rekommendationer för läkemedelsbehandling till barn vilat tungt på beprövad erfarenhet och barnläkarkåren har tvingats utveckla egna rutiner för olika behandlingar. Det saknas således ofta evidens, men det finns stor och bred erfarenhet och ett behov av att genomföra expertmöten för att samla och utveckla befintlig kunskap till praktiska terapirekommendationer: Aktivitet Status juni 2012 Läkemedelsadministrering i sond till barn Genomförs hösten 2012, rapport 2013 Läkemedelsbehandling vid allvarliga neonatala infektioner Genomförs hösten 2012, rapport 2013 Behandling av procedurrelaterad smärta hos barn Planeras 2013 Läkemedelsbehandling vid sömnproblem hos barn. Planeras Neuroleptikabehandling till barn och ungdom Planeras Information och kunskapsspridning: Det är viktigt att all information och expertkunskap som kommer fram under arbetet med detta program om barns läkemedel sprids på så många sätt som möjligt till hälso- och sjukvården och därigenom kommer patienterna och deras föräldrar/vårdnadshavare tillgodo. Aktivitet Status juni 2012 En plats för relevant barnrelaterad information från Läkemedelsverket, Genomförs under 2012 etableras under en barnrubrik på Här kommer även resultat av expertmöten, terapirekommendationer mm att publiceras Ett elektroniskt nyhetsblad om Barn och Läkemedel riktat till målgrupperna Genomförs internt sedan barn- och allmänläkare, barnsjuksköterskor, skolsköterskor, farmaceuter och kontakt med målgrupper apotekare utvecklas. etablerats, troligen inte förrän Läkemedelsboken alla kapitel ska få ökat barnperspektiv där detta är Delvis genomfört i LB (27)

5 relevant Konsumentdialog - genom att sammanställa frågor till Läkemedelsupplysningen från allmänheten om barns läkemedel kan ett kunskapsunderlag skapas, som kan förmedlas till föräldrar och vårdnadshavare. 2012, fortsätter i nästa upplaga ( ) Genomförs internt, första sammanställning klar Utbildningsaktiviteter: Det finns ett stort behov av att erbjuda utbildning riktad till ett flertal yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, apotek och myndigheter. Aktivitet Status juni 2012 Att utveckla en modul för e-learning Påbörjas under 2012 Att genomföra ett pilotprojekt med utbildning (e-learning) med inriktning Läkemedel under amning. Om pilotprojektet utfaller positivt, planeras en modul om Läkemedel under graviditet och en om Läkemedel till små barn. Genomförs under Ej tidssatt 6. Patientsäkerhet: Barn drabbas - liksom vuxna - av oönskade effekter av läkemedel t ex överdosering, underdosering, administrationsfel, läkemedelsinteraktioner samt läkemedelsbiverkningar, vilka ofta är svåra att identifiera eller tolka, framför allt hos de yngsta barnen. Det föreligger också en brist vad gäller läkemedelsformer och beredningar speciellt lämpade för barn. Läkemedel avsedda för vuxna måste delas i små bitar eller spädas i flera omgångar för att motsvara önskad dos till ett litet barn, vilket ökar risken för felanvändning. Utveckla metoder för att: Aktivitet Status juni Åstadkomma bättre biverkningsrapportering 2. Identifiera s k riskläkemedel 3. Identifiera läkemedelsanvändning som kan innebära hotad patientsäkerhet. Baslinjeundersökning av barns biverkningar Genomförs 2012 Kartläggning av säkerhetsproblem inom barnsjukvården baserat på avvikelserapporter och rapporter enligt Lex Maria Information/ utbildning till barn- och ungdomssjukvård om ny lagstiftning Stödja utvecklingen av en nationell informationsportal för barnläkemedel, som tillhandahåller samordnar viktig information till hälso- och sjukvården Genomförs internt och i samarbete med enheten för farmakovigilans (sammanhänger med projektet Elektronisk biverkningsrapportering) Genomförs internt Planeras under Planeras, kan påbörjas (27)

6 7. Övriga aktiviteter Aktivitet Status juni 2012 Läkemedelsverket deltar i olika internationella möten och rapporterar från det Pågår pågående arbetet att utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning. Läkemedelsverket deltar om barn och läkemedel i nationella möten och kurser: 1. Svenska Läkaresällskapets Riksstämma November Läkemedelsriksdagen Mars 2013 För att bedriva, utveckla och förstärka arbetet med Barns läkemedel behöver Läkemedelsverket rekrytera intern barnläkarkompetens. Behöver genomföras under hösten 2012 Sammanfattningsvis rekommenderas att Läkemedelsverket fortsatt får det övergripande uppdraget att leda utveckling mot bättre läkemedel och en säkrare läkemedelsanvändning hos barn, i samråd med hälso- och sjukvården och övriga folkhälsomyndigheter. 6(27)

7 Uppdraget Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 uppdragit åt Läkemedelsverket att utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning. I den Nationella Läkemedelsstrategin (2011) uttrycktes uppdraget att öka kunskapen om barns läkemedel och dess användning och verka för säkrare läkemedelshantering inom barnsjukvården. Läkemedelsverket ska lämna en statusrapport om hur arbetet fortskrider till Regeringen senast den 30 juni I rapporten ska ingå planer för det fortsatta arbetet, redovisning av kostnader för det kommande arbetet och information om när arbetet kan slutredovisas. Bakgrund I Sverige har hälso- sjukvården länge påtalat brist på barnanpassade läkemedel, stora kunskapsluckor och potentiella säkerhetsproblem vad gäller barns läkemedelsanvändning. Behovet av bättre läkemedel till barn har på senare år lyfts inom EU genom ett flertal legala och regulatoriska åtgärder. Genom kartläggning av den aktuella situationen och genom ett långsiktigt program för att förbättra och sprida kunskaper om barns läkemedel och dess användning kommer barns läkemedelsanvändning bli säkrare och andelen otillräckligt dokumenterade läkemedel som ges till barn så småningom minska. Speciellt fokus kommer att ges områden som identifierats såsom mest eftersatta och/eller associerade med säkerhetsproblem. Barns läkemedelsanvändning Barn utgör en femtedel av Sveriges befolkning och definieras som individer mellan 0-18 år. Barn i Sverige erhåller, liksom vuxna, läkemedelsbehandling såväl i egenvård, på recept i öppen vård (1) som efter ordination på sjukhus (2). Många av de receptbelagda läkemedel som förskrivs till barn vid vanliga sjukdomar, t ex antibiotika, är godkända och väldokumenterade för användning till barn. En liten andel barn behandlas för allvarliga och/eller ovanliga tillstånd och får inte sällan mycket potenta läkemedel med ibland en ogynnsam riskprofil där dokumentationen är bristfällig för användning till barn. Barnläkare ställs inför särskilda utmaningar när man i vissa situationer ska ordinera läkemedel till ett för tidigt fött barn och i nästa stund till en tonåring. Barn är växande individer med en fysiologi och läkemedelsmetabolism som skiljer sig från vuxnas (3). Läkemedelsomsättningen hos spädbarn är långsammare än hos äldre barn och vuxna medan barn i 2-3 årsåldern ofta har en effektivare elimination av läkemedel, vilket kan innebära behov av en högre dos per kg kroppsvikt och/eller kortare dosintervall än vuxna. Förutom att dos och dosintervall måste anpassas, behöver läkemedel barnanpassas även vad gäller läkemedelsform och smak. Läkemedelsbehandling till barn berör således flera olika faktorer att ta hänsyn till (figur 1): 7(27)

8 Figur 1. Faktorer av betydelse för barns läkemedelsanvändning Barn är individer under utveckling. Skillnader i kroppsstorlek/mognad Ordination Samlad dokumentation om läkemedelsbehandling till barn saknas. Journalsystem ofta ej anpassade för barns läkemedelsanvändning. Utvärdering Iordningsställande Barns förmåga att kommunicera skiljer sig från vuxna Ökad risk för läkemedelsrelaterade problem Svårt att identifiera biverkningar * Administrering Lämplig läkemedelsform för barn saknas ofta Svårt att administrera läkemedel pga form, smak Många av dagens barnläkemedel, speciellt de som ges till de yngsta barnen, är ofullständigt dokumenterade vad gäller dos, effekt och säkerhet, vilket till stor del beror på att det inte gjorts kliniska prövningar på barn för många läkemedel. Bristen på kliniska prövningar på barn har också inneburit att det tagit lång tid innan barn fått tillgång till de nyaste läkemedlen. Tidigare har det ibland ansetts oetiskt att testa nya läkemedel på barn och det har funnits och finns fortfarande många praktiska svårigheter med att genomföra kliniska studier på barn. Trots att barn behandlas med de flesta läkemedel är barn en förhållandevis liten patientgrupp, vilket medfört att det saknats ekonomiska incitament för läkemedelsindustrin att genomföra kliniska studier på barn och att tillhandahålla barnanpassade läkemedel. I brist på vetenskaplig dokumentation har rekommendationer för läkemedelsbehandling till barn vilat tungt på beprövad erfarenhet och barnläkarkåren har tvingats utveckla egna rutiner för olika behandlingar. Det föreligger också en brist vad gäller läkemedelsformer och beredningar speciellt lämpade för barn. Ibland måste läkemedel avsedda för vuxna delas i små bitar eller spädas i flera omgångar för att motsvara önskad dos till ett litet barn, vilket ökar risken för felanvändning. Den generella bristen på barndata kan ha bidragit till underrapportering av läkemedelsbiverkningar hos barn. Barn kan ha ett biverkningspanorama som skiljer sig från vuxnas, t ex har man rapporterat fler fall av aggression, sömnbesvär eller andra psykiska 8(27)

9 reaktioner hos barn av vissa hostmediciner (4) eller självmordsrelaterat beteende hos ungdomar som fått antidepressiva läkemedel (5) jämfört med vuxna. Barn drabbas - liksom vuxna - av oönskade effekter av läkemedel s k läkemedelsrelaterade problem, vilket innebär överdosering, underdosering, administrationsfel, läkemedelsinteraktioner samt läkemedelsbiverkningar, vilka ofta är svåra att identifiera eller tolka, framför allt hos de yngsta barnen (6). Risken för läkemedelsrelaterade problem är större hos barn än hos vuxna, vilket till stor del beror på att det finns fler komplicerande faktorer som berör barns läkemedelsanvändning (figur 1) (7, 8). Det faktum att många läkemedel är bristfälligt testade på barn har inneburit att barn utsätts för en omfattande läkemedelsanvändning off-label, dvs läkemedlet ges utanför de angivelser som finns i godkänd produktinformation, t ex vad gäller indikation, åldersintervall eller administrationssätt (faktaruta 1). För många läkemedel saknas helt information om barn och för andra är barn nämnt i allmänna ordalag utan vidare förtydligande om behandling för en viss ålder (9). Faktaruta 1. Exempel på hur läkemedel ges off-label, dvs utanför de angivelser som är fastlagda i läkemedlets produktinformation - Läkemedel ges till ett barn som är yngre än lägsta ålder i produktinformationen. - Läkemedel ges till ett barn som är lättare än lägsta vikt i produktinformationen. - Barn finns ej omnämnt någonstans i produktinformationen - Enligt produktinformationen saknas studier på barn eller studier är otillräckliga för behandling av barn - Läkemedlet är kontraindicerat till barn - Läkemedel ges på en annan indikation än vad som är angivet i produktinformationen - Läkemedel ges via en annan administrationsväg än vad som är angivet i produktinformationen - Läkemedel ges i en annan läkemedelsform än vad som är angivet i produktinformationen Behandling av barn med licensförskrivna eller apoteksberedda läkemedel är också vanligt. Licensförskrivning innebär att ett läkemedel ges som inte är godkänt i Sverige men godkänt i andra länder. Apoteksberedda läkemedel innebär att ett apotek bereder ett visst läkemedel i en viss styrka och form till en enskild patient. Orsaker till licensförskrivning och apoteksberedning är att lämpligt läkemedel eller lämplig styrka till barn saknas, oftast förmodas kommersiella skäl (liten försäljning till barn) ligga bakom. 9(27)

10 Behandling av barn med läkemedel som ges off-label och behandling med licensläkemedel och behandling med apoteksberett läkemedel kan sammanfattas som behandling med läkemedel med otillräcklig dokumentation för barn. Barn erhåller även växtbaserade läkemedel (10-12). Ny lagstiftning Sedan 2006 finns en EU lag som syftar till att förbättra läkemedelsanvändningen för Europas cirka 100 miljoner barn [Regulation (EC) No 1901/2006 as amended, the 'Paediatric Regulation']. Denna lag innebär att ett företag som utvecklar ett nytt läkemedel eller vill modifiera ett godkänt läkemedel med kvarvarande patent, måste ha en plan för klinisk utveckling på barn (paediatric investigation plan) innan läkemedelsföretaget tillåts lämna in ansökan om godkännande för sin produkt. En sådan plan ska omfatta kliniska prövningar på barn i relevanta åldrar och ofta ställs dessutom krav på prekliniska studier på unga djur, kinetiska studier på barn i olika åldrar samt barnanpassning vad gäller läkemedelsform och smak. Endast om det är uteslutet att det nya läkemedlet kan vara till nytta för barn ges befrielse från detta krav på utvecklingsplan. Den pediatriska utvecklingsplanen bedöms, modifieras och godkänns av en vetenskaplig kommitté (Paediatric Committee) vid den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Kommittén består av delegater från varje medlemsland och utgörs av experter inom de flesta grenar av pediatriken. Ett företag som erhåller en godkänd plan belönas med 6 månaders förlängning av exklusivitetsskyddet. Detta förfarande gäller således nyare läkemedel. Beträffande äldre läkemedel ställer lagen krav på att läkemedelsföretag samlar vetenskaplig dokumentation avseende barn som kan ha tillkommit efter godkännandet. En process som går ut på att granska denna dokumentation pågår inom EU [Regulation (EC) No 1901/2006 as amended, the 'Paediatric Regulation', article 45/46]. Granskningen görs för att bedöma om tillräckliga barndata kan ha tillkommit för att produktinformationen ska kunna utökas med en barnindikation och barndosering. Granskningen kan också leda till att säkerhetsproblem upptäcks, vilket kan innebära att produktinformationen utökas med varningar från användning av läkemedlet till barn. Arbetet med dessa granskningar av barndata avseende äldre läkemedel delas av alla läkemedelsmyndigheter i EU. Lagen föreskriver även att EUs medlemsländer ska öka kunskaperna om läkemedel till barn, bl a genom kartläggning av barns läkemedelsanvändning och genom att underlätta bildandet av olika nätverk i Europa för klinisk forskning på barns läkemedel. Det nationella uppdraget och EU Det nationella uppdraget till Läkemedelsverket att utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning ligger helt i linje med de intentioner och det arbete och som pågår inom EU sedan Paediatric Regulation stiftades Läkemedelsverket deltar aktivt i arbetet inom den pediatriska kommittén genom två experter (läkare). Detta arbete handlar i huvudsak om att granska, revidera och godkänna utvecklingsplaner för nya läkemedel till barn. I arbetet ingår också att utarbeta eller uppdatera riktlinjer för klinisk läkemedelsforskning till barn. Läkemedelsverket deltar även med en expert (apotekare) i den pediatriska kommitténs arbetsgrupp för läkemedelsformer anpassade till barn (Formulation Working Group). 10(27)

11 Samråd Läkemedelsverket har i enlighet med uppdraget samrått med Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter. Behov av en extern och intern tvärprofessionell grupp har också identifierats. Vidare har kontakter etablerats med hälso- och sjukvården. Myndigheter Läkemedelsverket tog initiativ till möte med Socialstyrelsen 2011 där Läkemedelsverket presenterade sitt planerade arbete med Barn och läkemedel såsom beskrivet i den Nationella Läkemedelsstrategin. Det finns ett önskemål från Läkemedelsverket att bilda en samverkansgrupp med Socialstyrelsen eftersom flera delar av de planerade aktiviteterna berör båda myndigheterna. För specifika frågor har även kontakt etablerats med Smittskyddsinstitutet samt med Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) för systematisk litteraturgenomgång av identifierade kunskapsluckor, vilket specificeras nedan under redovisning av uppdraget. I det fortsatta arbetet planerar Läkemedelsverket även etablera kontakt med Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV), för att påtala behovet av barnanpassade läkemedel vad gäller styrka och läkemedelsform och tillse att nya läkemedel som utvecklats för barn blir tillgängliga för barn. Hälso- och sjukvården Kontakt har etablerats med Barnläkarföreningen, Svensk Förening för Barn- och Ungdomspsykiatri, Svensk Förening för Barnanestesi och Barnintensivvård samt med verksamhetschefer inom barn- och ungdomskliniker m fl. Verksamhetscheferna utgör en viktig kontakt för informationsspridning och för att fånga upp signaler om prioriterade områden och problem, inte minst kring patient- och läkemedelssäkerhet. Kontakt planeras med sjuksköterskor och farmaceuter som arbetar med barn och läkemedel. Samverkan med den nationella samverkansgruppen för landets läkemedelskommittéer, LOK, planeras till hösten Likaså planeras ett möte under hösten 2012 med Nationell Samordning för Kunskapsspridning (NSK), där folkhälsomyndigheterna och landstingen är representerade. 11(27)

12 Referensgrupper Extern En extern referensgrupp som ska stödja arbetet med barn och läkemedel är för närvarande under bildande. Referensgruppens uppdrag kommer att vara att bidra med kunskaper, erfarenheter, kliniska frågeställningar, kontakter och råd till Läkemedelsverket i frågor som rör läkemedel till barn. Referensgruppen ska också bidra till att information från Läkemedelsverket sprids till relevanta mottagare inom barnsjukvården i frågor som rör läkemedel till barn. Referensgruppen kommer att sammanträda under heldagsmöten som hålls på Läkemedelsverket cirka två gånger per år. Dessutom förväntas deltagare i referensgruppen kunna vara kontaktbara för frågor via e-post. Experter i referensgruppen kommer att erbjudas deltagande i två år, med möjlighet till förlängning. Status: Cirka 10 experter verksamma inom barnhälso- och sjukvården har inbjudits. Ett första möte planeras under hösten Intern Inom Läkemedelsverket har en tvärvetenskaplig kompetensgrupp kring barnläkemedelsfrågor bildats. Denna grupp ska bevaka information och nyheter om läkemedel till barn. Det kan röra sig om t ex nya barnläkemedelsprodukter, ny barnindikation för äldre produkter, ny barnanpassad läkemedelsform eller uppkomna säkerhetsproblem som rör barns läkemedel. Denna nya information kan sedan spridas på lämpligt sätt även till externa intressenter. Gruppen består av apotekare, farmaceuter, sjuksköterskor och läkare som på olika sätt arbetar med barnfrågeställningar på Läkemedelsverket. Status: Ett första möte har hållits där en strategi för arbetsprocessen tas fram. 12(27)

13 Redovisning av uppdraget Läkemedelsverket har tolkat att uppdraget innebär att så brett som möjligt verka för ökade kunskaper för att barn ska få en effektiv och barnanpassad läkemedelsbehandling med säkra och väldokumenterade läkemedel som administreras på ett korrekt och säkert sätt. För att genomföra detta breda program har vi försökt fånga in flera olika faktorer av betydelse för barns läkemedelsanvändning. I denna statusrapport är fortfarande vissa av delprojekten i planeringsstadiet. Programmets olika delar illustreras i figur 2. Figur 2. Programpunkter för att utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning. Barn och Läkemedel Kartläggning av barns läkemedelsanvändning Samla & utveckla befintlig kunskap Identifiering av kunskapsluckor Utbildningsaktiviteter Information och kunskapsspridning Patientsäkerhet Nedan redovisas i korthet programmets olika delområden med genomförda kartläggningar liksom pågående och planerade insatser för att utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning. 13(27)

14 Kartläggning av läkemedelsanvändningen hos barn i Sverige Läkemedel till barn på sjukhus Läkemedelsverket har medverkat i en nationell tvärsnittsstudie som kartlade alla läkemedelsordinationer (n= 11294) till barn (n=2947) som sjukhusvårdades i Sverige under fyra dygn En första analys som fokuserar på läkemedel som är otillräckligt dokumenterade för barn har slutförts. Kartläggningen visade att barnpatienterna erhöll i medeltal 3,8 läkemedelsordinationer/patient (13). Av alla ordinationer utgjordes omkring 12% av paracetamol, som var den i särklass vanligaste läkemedelssubstansen. Glukos- och elektrolytlösningar för intravenöst bruk, följt av morfin och ibuprofen var därefter de vanligaste ordinerade läkemedlen. Vanliga anledningar till läkemedelsordination var smärta följt av infektioner och sjukdomar associerade med att vara för tidigt född. Närmare hälften (49%) av alla ordinationer utgjordes av för barn otillräckligt dokumenterade läkemedel, här definierat som off-label, licensförskrivet eller apoteksberett läkemedel (faktaruta 1; tabell 1). Två av tre barn (66%) erhöll någon läkemedelsbehandling som var otillräckligt dokumenterad för barn. Nyfödda, späda och små barn var den åldersgrupp som erhöll störst andel ordinationer av otillräckligt dokumenterade läkemedel, cirka 69%. Andelen förskrivningar off-label varierade stort mellan olika läkemedelsgrupper och var vanligast för läkemedel mot smärta. Ett annat viktigt område med hög andel off-label var läkemedel mot hjärtkärlsjukdomar. Den vanligaste anledningen till att en läkemedelsbehandling klassificerades som off-label i studien var att läkemedlets produktinformation helt saknade uppgift rörande barn. Tabell 1: Antal undersökta barn och andel (%) ordinerade läkemedel med för barn otillräcklig dokumentation efter ålder Åldersgrupper Patienter Alla läkemedels ordinationer Otillräckligt dokumenterade läkemedel (%) Alla (0-18 år) Nyfödda (0-1mån) Spädbarn (2mån-2år) Barn (2år -12 år) Ungdomar (12-18 år) Status: Resultaten har sammanfattats i Information från Läkemedelsverket 3; En slutrapport är publicerad i Acta Paediatrica 2012 (13) och har gjorts tillgänglig utan kostnad online för kunskapsspridning. 14(27)

15 Läkemedel förskrivna på recept till barn I ytterligare en nationell studie som Läkemedelsverket utfört, analyserades alla läkemedelsuttag på apotek avsedda för barn med avseende på förskrivning off-label. Data utgör samtliga uttagna recept under 2007 och hämtades ur Socialstyrelsens register (14). Eftersom detta var en registerstudie med begränsad tillgång på detaljfakta kunde off-label endast definieras såsom läkemedel förskrivet till barn utan att barninformation fanns i produktinformationen eller läkemedel förskrivet till barn som var yngre än lägsta angivna ålder i produktinformationen. Hälften (51%) av alla barn i Sverige hade fått ett receptbelagt läkemedel och bland barn under 2 år hade 73% erhållit ett receptbelagt läkemedel under året. Sextiofyra (64%) procent av barnen med öppenvårdsrecept hade erhållit minst en läkemedelsbehandling off-label. Totalt var 13,5% av alla läkemedelsuttag off-label med avseende på ålder eller avsaknad av barninformation i produktinformationen. Den högsta andelen av off-label förskrivning fanns bland läkemedel för ögon/öron där drygt hälften var off-label och hudläkemedel med en tredjedel off-label. Status: En slutrapport är publicerad i Acta Paediatrica 2011 (14) och har gjorts tillgänglig utan kostnad online för kunskapsspridning. Receptfria läkemedel till barn Läkemedelsverket har gett stöd till en studie av barns användning av receptfria läkemedel. Eftersom egenvårdsanvändning är svår att fastställa har uppskattningar gjorts utifrån olika källor (enkäter till föräldrar, försäljningsdata från Apoteket AB). Resultaten tyder på att barn exponeras för en rad receptfria läkemedel där de vanligaste receptfria läkemedlen är paracetamol, näsdroppar, ibuprofen och hostmedicin (15). Status: En slutrapport är publicerad i European Journal of Paediatrics 2011 (15). Läkemedelsanvändning inom barn- och ungdomspsykiatrin Läkemedelsanvändning inom barn- och ungdomspsykiatrin var svår att analysera på detaljnivå i den tidigare genomförda nationella kartläggningen. Inför ett expertmöte med barn- och ungdomspsykiatrin initierades därför en ny analys av data från Socialstyrelsens Läkemedelsregister från avseende uttag av läkemedel som används inom barnoch ungdomspsykiatrin (ATC-koderna N05 och N06) till barn 0-18 år. En granskning av görs för att fastställa omfattningen av användningen off-label samt användning av läkemedel på licens Status: Resultaten kommer att rapporteras i Information från Läkemedelsverket och på under (27)

16 Fördjupad analys av nyfödda barns läkemedelsanvändning Kartläggningen av sjukhusvårdade barns läkemedel visade att nyfödda barn erhåller den högsta andelen otillräckligt dokumenterade läkemedel, cirka 69% (13). En fördjupad analys pågår av just gruppen nyfödda utifrån befintliga data från kartläggningen för att beskriva detaljer i de yngsta barnens läkemedelsanvändning. T ex finns behov av att identifiera faktorer av betydelse för säker och effektiv läkemedelsanvändning samt eventuella geografiska olikheter, genusskillnader eller andra viktiga faktorer vad gäller användning av otillräckligt dokumenterade läkemedel. Status: Resultaten kommer att rapporteras i Information från Läkemedelsverket och på under Fördjupad analys av behandling av smärta hos barn Behandling av smärta utgjorde det största indikationsområdet med ett flertal läkemedel som använts off-label i den nationella kartläggningen av sjukhusvårdade barns läkemedel (13). En fördjupad analys pågår för att belysa viktiga frågeställningar om behov av administreringsformer, säkerhetsuppföljning samt dos-effekt nivåer. Det är även av vikt att identifiera eventuella olikheter i behandling baserat på geografisk tillhörighet samt genusskillnader. Status: Resultaten kommer att rapporteras i Information från Läkemedelsverket och på under Särläkemedel till barn Många sällsynta sjukdomar är medfödda och/eller diagnosticeras under barndomen, t ex vissa metabola sjukdomar såsom Gaucher s sjukdom m fl. En EU-gemensam lagstiftning finns som syftar till att stimulera utveckling av läkemedel vid dessa ovanliga sjukdomar, s k särläkemedel. Förskrivningen av särläkemedel skiljer sig åt i olika landsting, vilket bl. a kan bero på en ojämn geografisk anhopning av många sällsynta sjukdomar. En annan orsak kan vara att förskrivningen och kostnader regleras olika i olika landsting. Det finns behov av att kartlägga underlaget för användningen (antal barn med diagnos) för att få en bild av den faktiska användningen av särläkemedel i olika delar av landet. Det finns även behov av att kartlägga effekt och säkerhet vid behandling med särläkemedel på längre sikt genom att t ex samverka med professionen för att skapa register för långtidsuppföljning. Förslag på hur detta arbete ska genomföras på bästa sätt är under framtagande i samarbete med professionen. Kontakter har etablerats med nationella experter vid Centrum för Metabola Sjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset Ett samarbete med Socialstyrelsen sker genom att Läkemedelsverket deltar aktivt i utarbetandet av en nationell strategi för sällsynta sjukdomar i enlighet med rekommendationer från Europeiska unionens råd, från den 8 juni 2009 enligt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen. 16(27)

17 Status: Arbetet kommer att starta under Uppföljning av tidigare kartläggning För att följa utvecklingen av barns läkemedelsanvändning planeras en förnyad kartläggning av barns läkemedel i sluten och öppen vård. Den tidigare kartläggningen gjordes En viktig frågeställning i en sådan ny kartläggning är fortfarande andelen läkemedel som saknar uppgifter om barnanvändning i sin produktinformation. Status: Planeras till Identifiering av kunskapsluckor vad gäller barns läkemedel Expertmöten Barn- och ungdomsmedicin I maj 2011 anordnade Läkemedelsverket ett expertmöte med barnläkare, barnapotekare, barnsjuksköterskor och distriktsläkare med speciellt intresse för läkemedelsfrågor. Syftet var att inventera behoven och identifiera kunskapsluckor inom olika delar av pediatriken samt föreslå och prioritera behandlingsrekommendationer och andra aktiviteter inom området Barn och Läkemedel. Ett uttalat behov av expertgenomgångar inom flera olika terapiområden framkom och efter diskussioner prioriterades Antibiotikabehandling vid allvarliga neonatala infektioner samt Behandling av procedurrelaterad smärta hos barn (se nedan). Status: En sammanfattning av expertmötets slutsatser är rapporterad i Information från Läkemedelsverket Nr , tillgänglig på Barn- och ungdomspsykiatri Ett möte har även hållits med ett antal nationella experter inom terapiområdet barn- och ungdomspsykiatri. Syftet med mötet var att inventera och belysa läkemedelsintensiva områden inom barn- och ungdomspsykiatrin där kunskapsluckor och/eller säkerhetsproblem kan finnas och diskutera hur Läkemedelsverket kan bidra till förbättrad läkemedelsanvändning för dessa patientgrupper. De områden som framför allt prioriterades vara i behov av expertgenomgång och terapirekommendationer var Läkemedelsbehandling vid sömnproblem hos barn och Neuroleptikabehandling till barn och ungdom (se nedan). Status: En sammanfattning av mötet kommer att rapporteras i Information från Läkemedelsverket och på under Läkemedel inom barnanestesiologi och intensivvård Detta område är extremt läkemedelsintensivt och användningen av otillräckligt dokumenterade läkemedel är omfattande. Många av de läkemedel som används kan kategoriseras som riskläkemedel. En första kontakt med hälso- och sjukvårdens experter inom detta område har tagits. Ett möte planeras för att inventera och belysa speciella områden 17(27)

18 där kunskapsluckor och/eller säkerhetsproblem kan finnas och diskutera hur Läkemedelsverket kan bidra till förbättrad läkemedelsanvändning inom barnanestesiologi och intensivvård. Status: Kan genomföras Klinisk läkemedelsforskning på barn För att utvidga kunskapen om barns läkemedel behövs kontakter med kliniska forskare för att identifiera behov där Läkemedelsverket kan bidra till forskningsprojekt med t ex visade kunskapsluckor, sammanställningar av befintlig kunskap och med regulatorisk och annan kompetens. När det gäller forskning om barns läkemedel - både för kliniska prövningar och andra studier - behövs nätverk eftersom det oftast endast finns ett fåtal sjuka barn som kan rekryteras på varje klinik och Läkemedelsverket kan genom sin EU plattform underlätta för nätverkande mellan forskargrupper. För närvarande planeras ett möte med företrädare för olika forskningsinstitutioner med inriktning på barns läkemedel för att diskutera pågående projekt och framtida forskningsbehov och aktuella frågeställningar inom området. Läkemedelsverket kan vara en medaktör och bidra med frågeställningar och identifierade kunskapsluckor. Status: Kommer att genomföras tidigast Samla och utveckla befintlig kunskap i syfte att åstadkomma bättre läkemedelsanvändning till barn Läkemedel i sond Patienter, både barn och vuxna, vars näringsbehov inte täcks av normalt födointag kan behöva tillföras näring via enteral sond eller nutritiv stomi, dvs näringen tillförs mag-tarmkanalen via en slang. I projektet om läkemedelsadministrering via sond kommer riktlinjer att arbetas fram vid ett expertmöte. Läkemedelsadministrering via sond ligger utanför vad som vanligtvis testas i kliniska prövningar i samband med godkännande. God kunskap om hur läkemedel administreras via sond är en förutsättning för att denna hantering ska kunna ske säkert. Felaktig läkemedelsadministrering kan leda till problem som igensatta slangar, biverkningar, toxicitet och behandlingssvikt. Frågeställningar som speciellt rör barn kommer att tillägnas ett eget bakgrundsdokument och kommer att publiceras tillsammans med riktlinjerna från expertmötet. 18(27)

19 Status: Genomförs i oktober Rekommendationerna kommer att publiceras i Information från Läkemedelsverket och på under Antibiotikabehandling vid allvarliga neonatala infektioner Det finns stora kunskapsluckor vad gäller antibiotikabehandling vid allvarliga neonatala infektioner, där handläggningen skiljer sig mycket mellan olika sjukhus och enhetliga och evidensbaserade riktlinjer saknas. Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande inom neonatal intensivvård, konsekvenserna är ofta mycket allvarliga, beslut om behandling måste fattas snabbt mot bakgrund av en välkänd risk för antibiotikaresistens och behandlingssvikt. En projektgrupp håller nu på att i samarbete med Smittskyddsinstitutet utarbeta ett detaljprogram för ett expertmöte i syfte att utarbeta terapirekommendationer. Status: Genomförs i november Terapirekommendationerna kommer att publiceras i Information från Läkemedelsverket och på under början av Behandling av procedurrelaterad smärta Ett annat terapiområde som prioriterades av barnläkare för expertgenomgång var Behandling av procedurrelaterad smärta hos barn. Här åsyftas smärtlindring vid provtagningar, omläggningar och undersökningar osv till barn i alla åldrar, inte minst de allra yngsta. Många procedurer sker utanför den direkta barnsjukvården, t ex inom akutmedicin, allmänmedicin, kirurgi, ortopedi, öron- näs och halskliniker med flera områden, där barnkompetens i personalen ibland kan tänkas vara begränsad. Det finns sannolikt begränsad evidens men en förfrågan har gjorts till SBU för att inventera det vetenskapliga underlaget i litteraturen avseende smärtbehandling till barn, med speciellt fokus på procedurrelaterad smärta. Status: Expertmötet planeras till våren Läkemedelsbehandling vid sömnproblem hos barn Vid ett möte med experter inom barn- och ungdomspsykiatrin framkom ett stort behov av att utveckla terapirekommendationer för barn med sömnproblem. Sömnproblem bland barn och ungdomar är vanliga och ökar. Även om olika icke-farmakologiska åtgärder är förstahandsval vid sömnstörningar hos barn och ungdomar, föreligger stort behov av läkemedelsbehandling, t ex vid depression, ADHD, neuropsykiatriska rubbningar och vid allmän oro under tonårstiden m fl. Melatonin används mycket på licens för sömnbesvär utom vid depression, där det inte tycks vara effektivt. Trots att många studier gjorts av melatonin till barn och ungdom finns ännu ingen systematisk genomgång av användningen till barn och ungdomar. Status: Kan tidigast genomföras under (27)

20 Neuroleptikabehandling till barn och ungdom Vid mötet med barn- och ungdomspsykiatrin framkom även ett behov av terapirekommendationer för användning av neuroleptika till barn och ungdom. Neuroleptika är potenta psykosläkemedel, som tycks förskrivas på något diffusa indikationer och man framhöll varierande rutiner för klinisk uppföljning av behandlingen inklusive biverkningsövervakning. Neuroleptikabehandling ger ofta svåra biverkningar såsom kraftig viktökning samt effekter på centrala nervsystemet och hormonella störningar. Biverkningar rapporteras vara mer uttalade vid behandling av barn med neuroleptika än av vuxna. Noggrann uppföljning och monitorering av insatt behandling är därför viktigt. Status: Kan tidigast genomföras under Information och kunskapsspridning Information från Läkemedelsverket Tidningen Information från Läkemedelsverket utkommer med 6 nummer per år och finns också tillgänglig på Läkemedelsverkets hemsida (www.lakemedelsverket.se). Tidningen har mer än prenumeranter och skickas till läkare, sjuksköterskor med förskrivningsrätt, apotek, farmaceuter och annan personal inom hälso- och sjukvården. Förutom att de flesta betydelsefulla aktiviteter rörande barns läkemedel kommer att rapporteras i Information från Läkemedelsverket, kommer en kommunikationskanal för relevant barnrelaterad information (nyligen godkända läkemedel med barnindikation och barndosering eller nya beredningsformer lämpliga för barn samt säkerhetsfrågor såsom biverkningar och avvikelserapporter hos barn mm) etableras under en barnrubrik på (www.lakemedelsverket.se). Status: Arbete internt på Läkemedelsverket pågår. Beräknas kunna genomföras Kunskapsguiden Den nationella plattformen Kunskapsguiden, som samlar befintlig och ny kunskap inom olika områden inom vården, kan också bli en plats för information om läkemedel till barn. Status: Kontaktpersoner etablerade på Läkemedelsverket. Nyhetsblad För närvarande publiceras expertmötesrapporter och annan relevant information i Läkemedelsverkets publikation Information från Läkemedelsverket (se ovan). I ett senare skede planeras ett elektroniskt Nyhetsblad om Barn och Läkemedel riktat till målgrupperna barn- och allmänläkare, barnsjuksköterskor, skolsköterskor, farmaceuter och apotekare m fl. Status: Planeras internt på Läkemedelsverket men beräknas kunna genomföras först sedan tydliga målgrupper har identifierats. 20(27)

Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning

Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning Statusrapport från Läkemedelsverket (för tidsperiod 1 november 2014-31 oktober 2015) Dnr: 1.1-2015-084573 Datum:2015-10-09 Förord Tidigare har

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar

Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Komplettering till tidigare Rapport från Läkemedelsverket 2012-09-14 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Läkemedel. Slutsatser

Läkemedel. Slutsatser Läkemedel 8. Läkemedel Slutsatser Varje år hämtas det ut läkemedel till ungefär hälften av alla barn under 18 år. Vanligast är läkemedel mot infektionssjukdomar och sjukdomar i andningsorganen. Antalet

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259

ÅR: 2014. Område: Marknadsföring av humanläkemedel. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.9-2014-016259 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Marknadsföring av humanläkemedel Dnr: 6.2.9-2014-016259 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Öppenvårdsapotek. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.4-2014-016253

ÅR: 2014. Område: Öppenvårdsapotek. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.4-2014-016253 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Öppenvårdsapotek Dnr: 6.2.4-2014-016253 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Läkemedelsbehandling till barn

Läkemedelsbehandling till barn 166 Pediatrik Synnöve Lindemalm och Per Nydert Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Inledning Målsättningen med läkemedelsbehandling är att ge rätt patient rätt läkemedel, i rätt dos, i rätt tid, på

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Sprutor och kanyler. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.8-2014-018890

ÅR: 2014. Område: Sprutor och kanyler. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.8-2014-018890 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Sprutor och kanyler Dnr: 6.8-2014-018890 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Apoteksombud. Delredovisning från Läkemedelsverket 2013-11-29

Apoteksombud. Delredovisning från Läkemedelsverket 2013-11-29 Apoteksombud Delredovisning från Läkemedelsverket 2013-11-29 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone:

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Nollvision för läkemedelsrelaterade problem

Nollvision för läkemedelsrelaterade problem 2011-10-28 Nollvision för läkemedelsrelaterade problem Läkemedel är en väl beprövad, bra och kostnadseffektiv behandling i hälso- och sjukvården men det finns problem när läkemedelsanvändningen inte når

Läs mer

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare Martin Bäckström och Marit Danell Boman Regionala biverkningsfunktionen Läkemedelscentrum Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans)

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Eva Flodman Engblom Apotekare/Utredare Inspektionsenheten Vad är ett läkemedel? Läkemedelsdefinitionen Enligt 1 läkemedelslagen avses med läkemedel varje substans

Läs mer

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Adhd-dagen 2014 Samordnad kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa Ett gemensamt uppdrag om kunskapsstyrning Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket,

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression.

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression. INBJUDAN RAFs* antibiotikadagar 23-24 januari 2006, Smittskyddsinstitutet, Solna * Svenska Läkaresällskapets och Smittskyddsinstitutets Referensgrupp för Antibiotika Frågor RAF önskar bjuda in dig och

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(15) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare: Inger Torpenberg Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd

Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd Maria Ingevaldsson, läkemedelsinspektör Bengt Persson, farmaceutisk utredare SFNM:s vårmöte 2013-05-16, Kalmar 1 En statlig, i huvudsak avgiftsfinansierad, myndighet

Läs mer

Redovisning av aktiviteter kopplade till genomförandet av PSI-direktivet

Redovisning av aktiviteter kopplade till genomförandet av PSI-direktivet Redovisning av aktiviteter kopplade till genomförandet av PSI-direktivet Rapport från Läkemedelsverket 10 juni 2013 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Innovativa Mindre Life Sciencebolag

Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Science bolag, IML, är en sammanslutning av mindre och medelstora svenska företag som bedriver avancerad forskning inom läkemedel och medicinteknik.

Läs mer

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll 1. En säker, effek5v och kostnadseffek5v läkemedelsbehandling förutsä2er a2 pa5enten vet vilka läkemedel han/hon ska ta varje dag, och ändamålet med

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet

Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet 2015-06-02 Åsa Dismats och Ann-Louise Leo, Läkemedelsverket 1 Innehåll Receptfrihet; Over The Counter Ansökan På Läkemedelsverket Försäljning utanför

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml Viktig säkerhetsinformation för läkare Syftet med denna manual är att tillhandahålla läkare som är kvalificerade att ordinera och administrera

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner

Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Beslutad 2012-10-15 Version 2.0 Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner 2 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Omprövning av läkemedelssubventioner...

Läs mer

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför?

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Projektgrupp: Lena Ring, Carola Bardage, Sahra Barzi, Tommy Westerlund och Cecilia Bernsten Enheten

Läs mer

NEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

NEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology Yttrande 2012-09-13 Stiftelsen NEPI Avd för hälso- och sjukvårdsanalys Linköpings universitet, IMH 581 83 Linköping Remissvar: slutbetänkandet. Gör det enklare! (SOU 2012:33) Avser förslaget under 5.3

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen

Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen il l i Direktiv 2010/84/EU och EU-Förordning 1235/2010 Annika Wennberg Christer Backman Koordinator EU-Koordinator Vetenskaplig och Regulatorisk Strategi

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

God apotekssed i Sverige (GPP)

God apotekssed i Sverige (GPP) ! sidan 1 av 7 God apotekssed i Sverige (GPP) Oktober 2011 Introduktion All apoteksverksamhet ska bedrivas med god kvalitet. Good Pharmacy Practice, GPP, ger internationella riktlinjer för apotekens kvalitetsarbete.

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Bilaga 5. Kartläggning av receptfria läkemedel: Konsumenters biverkningsrapporter Dnr 4.3.1-2014-104307

Bilaga 5. Kartläggning av receptfria läkemedel: Konsumenters biverkningsrapporter Dnr 4.3.1-2014-104307 Bilaga 5. Kartläggning av receptfria läkemedel: Konsumenters biverkningsrapporter Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

ÅR: 2014. Område: GMP Sjukvård. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.2-2014-017739

ÅR: 2014. Område: GMP Sjukvård. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.2-2014-017739 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: GMP Sjukvård Dnr: 6.2.2-2014-017739 Innehåll Inledning... 3 Område: GMP Sjukvård... 4 Förutsättningar... 4 Fokusområden 2014... 5 Genomförande av tillsynen...

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden?

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? 2010-06-24 Detta dokument syftar till att beskriva vilket ansvar de olika aktörerna på läkemedelsmarknaden har för att undvika

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer