Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Diskbråck i ländryggen Stockholms läns landsting 2004

2 Regionalt Vårdprogram Diskbråck i ländryggen Rapporten är framtagen av: Gunnar Németh ISBN Beställarkontor vård

3 Förord Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholm är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,8 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs gemensamt av producenter och beställare. Patientföreträdarna har en självklar plats i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholms Medicinska Råd och 16 programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal Årsrapporter, Regionala vårdprogram och Fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De regionala vårdprogrammen och de övriga rapporterna från MPA ska vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

4 Innehåll Förord...2 Innehåll Inledning...5 Syfte...5 Mål med behandling av diskbråck Kartläggning och analys...6 Datakällor...7 Felkällor...7 Epidemiologi...8 Vårdkedjan...11 Ekonomiska aspekter...12 Behov efterfrågan och utbud Strategier...15 Folkhälsoinsatser...15 Hälso- och sjukvårdens insatser Kvalitetsmått...23 Mått och inventorier skall sätta patienten i centrum...23 Organisatoriska aspekter...25 Framtida medicinska och tekniska möjligheter Konsekvenser...25 Organisatoriska...25 Ekonomiska...25 Metodologiska...26 Referenser...31 Bilaga 1 Beställarperspektivet...35 Bilaga 2 Patientinformation

5

6 1. Inledning Detta regionala vårdprogram har skrivits inom ramen för det medicinska programarbetet inom Stockholms läns landsting, arbetsgruppen för rörelseorganens sjukdomar. Ansvarig för innehållet är Gunnar Németh, professor i ortopedisk kirurgi, vid Karolinska Institutet, tidigare SPESAK i ortopedi och klinikchef vid ortopediska kliniken, Karolinska sjukhuset; sedan sommaren 2004 medicinsk chef inom CAPIO- koncernen. Förankring har skett med ortopediska rådet i Stockholm. Dr Bengt Isberg och Med dr Per Grane har bidragit med synpunkter på avsnitten om radiologi. Övriga intressenter inom primärvård, omvårdnad, medicinsk service och tvärprofessionella gruppen har beretts tillfälle att lämna synpunkter. I primärvården är ryggvärk ett vanligt problem, även ischias. Förekomst av diskbråck är sannolikt mycket vanligare är tidigare rapporter visat. Fokus i denna rapport ligger på kirurgisk behandling av diskbråck. Målgrupp är framförallt operativ hälso- och sjukvårdspersonal där avsnittet om inklämd nervrot särskilt riktar sig till allmänläkare. För beställare är sammanställningen av diskbråckskirurgin särskilt intressant. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer till vårdinsatser inom hela vårdkedjan. Riktlinjerna grundas på aktuell forskning och erfarenhet. Rapporten innehåller två bilagor: 1. Beställarens kommentarer. 2. Information till patienter med diskbråck/ischiasbesvär (Källa:Vårdguiden). Syfte Syftet med det regionala vårdprogrammet är att beskriva vad patienter och ortopeder i Stockholm menar är god vård för patienter med diskbråck, baserat på evidens, nytta, patientfokus och kostnadseffektivitet

7 Mål med behandling av diskbråck Målet är att reducera smärta, återställa funktionsförmåga och höja patientens livskvalitet. Kaj Lindvall Projektledare Staffan Lindblad Medicinskt råd Rörelseorganens sjukdomar - 6 -

8 2. Kartläggning och analys Datakällor Effekterna för individ och samhälle av besvär från ländryggen påverkas inte bara av så kallade objektiva faktorer utan också av Sveriges socialpolitik samt olika psykosociala och kulturella faktorer på individ och gruppnivå. En strävan har därför varit att i möjligaste mån hämta data och resultat från svenska och europeiska undersökningar. Huvudsakliga källor har varit PubMed (http://www.ncbi.nlm.nih.gov./entrez/query.fcgi) och Knowledge Finder (Ariel Systems Corporation, North Andover, MA, USA) samt SBU s rapport Ont i ryggen, ont i nacken (30, 31). Nationella data har hämtats från Socialstyrelsens Patientregister (EpC, Fereshte Ebrahim) och Nationella ryggregistret (Svensk Ryggkirurgisk Förening). Data som avser Stockholms Läns Landsting har hämtats från VAL-databasen och extraherats från patientregistret delvis med hjälp av inrättningarnas kombikakoder. Koderna har hämtats från Produktionsstyrelsen inom SLL samt ICD 10. I övrigt har uppgifter hämtats från referenser som anges. Felkällor Möjliga felkällor i patientregistrets data är underlåtenhet att rapportera data och felkodningar. Nästan 100 % av slutenvårdsdiagnoserna kodas och överförs automatiskt till VAL databasen. Öppenvårdsdata är mycket svåra att få fram då primärvården inte rapporterar de cirka 70 % av besöken som är diagnossatta. Motsvarande siffra för akutsjukhusen är cirka % (personlig information). Vid parallella körningar mellan patientregistret och VAL databasen finns vissa skillnader. Det förefaller som om vissa privata underleverantörer till SLL inte finns med i registren. En känd felkälla som ger svårigheter att tolka registerdata är olika rutiner på sjukhusen för att klassificera diagnoser och operationsåtgärder. I tabellerna redovisas därför flera diagnoser som alla representerar patienter med diskbråck eller möjlig diskbråckssjukdom. Vidare redovisas flera operationsåtgärder som alla är aktuella vid diskbråckskirurgi. En kod, ABC 36, laminek

9 tomi, används främst vid operation av spinal stenos (förträngning av ryggkanalen) men kan också användas av vissa operatörer då cauda equina syndrom opereras eller andra mycket stora diskbråck opereras. Då denna kod sannolikt används mera i undantagsfall för operation av diskbråck har den inte medtagits i nu redovisade data. Epidemiologi I en population ( individer mellan år) inom Stockholms läns landsting sökte 5 % vård på grund av problem med smärta i ländryggen under en treårs period (42). Av de 5 % som var vårdsökande hade 6 % ischias vid det initiala undersökningstillfället och 1,5 % sjukskrevs under diagnosen ländryggssmärta under en treårsperiod. Livstidsprevalensen för diskbråck/ischias/nervrotssmärta anges till mellan 1,3 och 2 % (10, 25) och i en finsk studie (17) till 5 % hos män och 4% hos kvinnor. Det totala antalet vårdtillfällen i riket 2000 var (tabell 1) och i Stockholms län 719 (tabell 2) med spridning framför allt på akutsjukhusen (tabell 3). Ett speciellt tillstånd är där nervrötterna i ländryggen kläms åt (cauda equina syndrom) och därmed hotas förmågan att tömma blåsa och tarm. I riket förekom 34 vårdtillfällen med denna diagnos och i Stockholm 2 vårdtillfällen (tabell 1 och 2). Tabell 1: Antal patienter och antal vårdtillfällen per huvuddiagnos år 2000 i riket Huvuddiagnos - kod Huvuddiagnos - namn Antal vårdtilfällen M511 Disksjukdomar i lumbalregionen och andra regioner med radikulopati Antal pers M511K M511K M543 Ischias M544 Lumbago med ischias G834 Cauda equina-syndrom Total

10 Tabell 2: Antal patienter per vårdinrättning år 2000 i Stockholms län Kombikakod Inrättning Antal vårdtillfällen Antal op Norrtälje sjukhus AB Danderyds sjukhus AB Karolinska sjukhuset St Görans sjukhus AB Södersjukhuset AB Huddinge Universitetssjukhus AB Södertälje sjukhus Sophiahemmet AB x 10 a) Sabbatsbergs närsjukhus AB / M&M AB x 55 a) Proxima AB 3 0 a) Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs AB Total a) uppgift från producenten Tabell 3: Typ av vårdtillfällen per vårdinrättning år 2000 i Stockholms län Kombikakod Inrättning Typ av vårdtillfälle G834 M511+M511K M543+M544 Totalt Norrtälje sjukhus AB Danderyds sjukhus AB Karolinska sjukhuset St Görans sjukhus AB Södersjukhuset AB Huddinge Universitetssjukhus AB Södertälje sjukhus Sophiahemmet AB x x x 10 b) Sabbatsbergs närsjukhus AB / M&M AB x x x 55 b) Proxima AB Ryggkirurgiska klliniken i Strängnäs AB x x x 115 b) Totalt a) diagnoskoder i klartext finns i tabell 1 b) uppgift från producenten ** I Sverige utfördes operationer av diskbråck under 2000 (tabell 4) vilket innebär en operationsfrekvens på 21 operationer per invånare - 9 -

11 och år. Av de patienter i riket som vårdas under diskbråcksdiagnos opereras 36 %. Av de utförda operationerna var 42 % (780 st) av mikrokirurgisk typ. Bland de enheter i riket som rapporterar till Nationella ryggregistret (38) var 52 % av mikrokirurgisk typ. Tabell 4: Antal patienter och antal vårdtillfällen per "operationskod" år i riket Operationskod Operationsnamn Antal vårdtillfällen Antal pers ABC07 ABC16 ABC26 Perkutan endoskopisk diskektomi i ländryggraden Mikrokirurgisk diskektomi i ländryggraden Öppen diskektomi i ländryggraden Total I Stockholms läns landsting (SLL) utfördes under samma period 412 operationer. Operationsfrekvensen är något högre än i riket, 23 per invånare och år. 57 % av patienterna i Stockholm som vårdas under diskbråcksdiagnos opereras vilket är mer än i riket. Andelen mikrokirurgiska ingrepp var 45 %. Det är främst akutsjukhusen som har rapporterade vårdtillfällen med diskbråcksdiagnos. 5 av 7 akutsjukhus opererade 80 % av patienterna med diskbråck under 2000 (tabell 5). På akutsjukhusen är en okänd andel akuta fall

12 Tabell 5: Typ av operation per vårdinrättning år 2000 i Stockholms län Kombikakod Inrättning Typ av operation ABC 07 ABC 16 ABC 26 Totalt Norrtälje sjukhus Danderyds sjukhus Karolinska sjukhuset St Görans sjukhus AB Södersjukhuset Huddinge Universitetssjukhus Södertälje sjukhus Sophiahemmet AB b) Sabbatsbergs närsjukhus AB / M&M AB Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs AB Totalt a) operationskoder i klartext finns i tabell 4 b) uppgift från producenten Vårdkedjan Diskbråckssjukdomen utvecklas ofta så att den initiala debuten är lokal smärta i ländryggen följt av en successivt stegrande smärta i benet. Många patienter söker därför i första hand inom primärvården. Patienter som har en mera akut debut eller kraftig progress i sin smärta söker ofta på en akutmottagning. Resultatet av en forskningsstudie som genomförts i Stockholms läns landsting (MUSIC-Norrtälje Study) visar att 50 % av patienterna söker vård primärt hos läkare eller sjukgymnast och 50 % hos andra vårdgivare (42). Eftersom diskbråck initialt ofta bedöms i öppen vård och av olika vårdgivare är det naturligt att i en vårdkedja inkludera primär öppenvård i bred bemärkelse. En sådan vårdkedja bör definiera aktuella besvär, andra sjukdomar (co-morbiditet), prediktorer och markörer för patienter med ryggproblem i stort (3, 23, 30, 31, 35, 41)

13 Figur 1. Vårdkedja Kons Primär öppenvård: - initial undersökning - utredning Operation Sek vård: -kirurgi - omedelbar eftervård Eftervård: - egenvård - ev sjukgymn Kons behandl Primär öppen vård i samverkan: läkare, arbetsgivare, försäkringskassa, eventuellt sjukgymnast, kurator Markörer som talar för sannolikt diskbråck är listade i tabell 6. Ungefär 50 % av patienter med diskbråck opereras och den andra hälften behandlas konservativt och spontanläker. Beslutet om operation, som görs gemensamt med den informerade patienten, baserar sig på patientens smärtupplevelse och grad av funktionsnedsättning Om operation är aktuell bör den ske inom 2, upp till högst 5-6 månader, efter debut. Efter 6 månader sker en försämring av det postoperativa resultatet. Nyare forskning (4) har påvisat att innehållet i disken är skadligt för nervrötterna då det läcker ut i spinalkanalen. En vårdgaranti för kirurgisk behandling av diskbråck är således även medicinskt motiverad. Konservativ behandling av patienter medför i många fall en lång sjukskrivningstid (33, 34), som motiverar ett särskilt omhändertagande. Tidsaspekten är således av stor betydelse vid behandling av diskbråckssjukdomen. Ekonomiska aspekter Samhällets totala kostnader kan beräknas för en person boende i Stockholm och som är i arbete men sedan sjukskriver sig för akut ländryggssmärta med eller utan utstrålning till benet (32). I medeltal är den totala kostnaden kronor, den indirekta kostnaden utgör 88 %. Patienter med diskbråck är en subkategori av dessa och har inte studerats enskilt

14 Rapporterade data (42) anger en sjukskrivningsfrekvens under allmän ryggdiagnos på 1,5 % under tre år (se avsnitt 2.2, Epidemiologi). Om dessa data räknas om till en sjukskrivningsfrekvens på 0,5 % per år så blir personer mellan 20 och 60 år sjukskrivna under ryggdiagnos varje år inom Stockholms läns landsting. Om antalet sjukskrivna multipliceras med den rapporterade kostnaden kr (32) blir den totala kostnaden i inom länet kkr (2,6 miljarder) per år. I ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Läns Lansting och Försäkringskassan infördes från den 1/1-04 en rehabiliteringsgaranti för personer som varit sjukskrivna för besvär från nacke, axlar, rygg mer än tre månader. Det är endast personer med anställning mellan år som omfattas. Rehabiliteringen ska vara arbetslivsinriktad och utformad av ett multiprofessionellt team. Behandlingen anpassas till individuella förutsättningar. Utvärderingen av rehabiliteringsgarantin kommer att studeras med stort intresse. Direkta kostnader för operation av diskbråck är lättare att uppskatta därför att dessa kan baseras på DRG data. En okomplicerad diskbråcksoperation klassas i DRG grupp 215, vilket 2002 motsvarar en ersättning om cirka (varierar mellan de olika producenterna beroende på avtal och ansvar för komplikationer). Den direkta kostnaden blir kr per år. Diskbråck med komplikationsdiagnos (duraskada, infektion, blödning, reoperation) klassas i DRG grupp 214, vilket motsvarar cirka kr. Med en komplikationsfrekvens på 2,1 % (38) drabbas i 8,6 patienter årligen av en komplikation inom SLL. Kostnaden blir kr per år. Vård av patient med medicinsk ryggdiagnos (d v s vård för ont i ryggen utan operation) klassas i DRG grupp 243 och motsvarar en ersättning om cirka kr. I denna grupp finns en övervägande del patienter som inte har diskbråck vårdades 307 patienter av detta slag vilket ger en direkt kostnad om kr. Karolinska sjukhusets har ett väl fungerande KPP (kostnad per patient) system. Ej publicerade data ur detta system talar för att de verkliga direkta kostnaderna för diskbråck är större än DRG kostnaderna för de olika typer av patienter (case mixen) som behandlas vid Karolinska sjukhuset och sannolikt också andra akutsjukhus. Kostnader för radiologisk diagnostik torde domineras av MRT. Vid utredning av MRT verksamheten i Stockolms län (45) granskades remisser för

15 samtliga undersökningar som ersattes av SLL under en tidsperiod om 2 veckor. Totalt utfördes 692 MRT undersökningar av ländryggrad under denna tidsperiod. Av dessa patienter var år gamla. Frågeställning Diskbråck angavs i 256/436, Nervrotspåverkan i 40/256 oftast i samma remiss. Smärta >6 veckor angavs i 144/436 varav utstrålande i 88. Smärta <6 veckor utan annan indicerande information angavs i 30/436. Smärta utan närmare specifikation angavs i 126/436 varav ca 100 utan annan indicerande information. Bristande remissinformation försvårar bedömningen men sammantaget uppskattas ca 250 remisser kunna ha varit kopplade till okomplicerad diskbråcksfrågeställning i åldersgruppen år. Extrapolerat motsvarar det drygt 6000 MRT år 2001 med ungefärlig kostnad drygt kkr. Publicerade studier visar att operation av diskbråck är mer kostnadseffektivt än behandling med chymopapain som i sin tur är effektivare än placebo (30). Perkutan nucleotomi bör inte användas då reoperationsfrekvensen är hög och ingreppet därmed sannolikt ej försvarbart ur cost-benefit- och morbiditetssynpunkt. Utebliven eller suboptimal vård leder sannolikt till en avsevärt ökad frekvens patienter med kroniska besvär av smärta. Studier av en utebliven eller suboptimal vård saknas. Klinisk erfarenhet och vissa studier talar för betydelsen av omhändertagandet för att etablera coping strategier (30) hos patienterna. Behov efterfrågan och utbud En dagslägesbeskrivning av aktuella väntetider inom SLL finns på (sidan nås enklast via Generellt är väntetiderna längst till mottagning för bedömning av operation. Väntan på operation är i huvudsak rimlig, särskilt för prioriterade fall Totalproduktionen av vårddagar och antalet operationer 2001 är sannolikt högre än under En stor förändring inträffade i november 2000 då verksamheten på Stockholm Spine Center AB (SSC) startade på Löwenströmska. Sannolikt är den 70 % minskning av diskbråcksoperationer man ser på St Görans sjukhus AB en följd av detta. Man kan inte identifiera SSC i VAL databasen, inte heller Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs AB under Då produktionen totalt sett i övrigt är ungefär lika kan man anta att den verkliga totala produktionen har ökat

16 3. Strategier Folkhälsoinsatser En allmänt god hälsoprofil inkluderande reduktion eller rökstopp liksom att upprätthålla en viss grad av fysisk träning antas bidra till god rygghälsa (36). Hälso- och sjukvårdens insatser Primärprevention Vissa former av mekanisk belastning kan innebära en ökad risk för uppkomst av diskbråck i ländryggen. Betydelsen av fysisk aktivitet varvad med återhämtning, god arbetsteknik och muskelstyrka som personen behöver i sitt dagliga arbete är sannolikt av betydelse. (22, 36). Diagnostik Diskbråck Diagnosen diskbråck är i stor utsträckning anamnestisk. I det mest typiska fallet startar sjukdomen med lokal smärta i ländryggen under ett till ett par dagar följt av en tillkommande smärta som strålar ut i benet. I detta skede brukar den lumbala smärtan avta för att sedan återkomma. Tabell 6 listar fynd hos patienter med diskbråckssjukdom och som talar för att kommande radiologisk utredning kommer att påvisa diskbråck. Fynd som svaghet i vissa underbensmuskler, nedsatt reflex och känsel har alla ett lägre prediktivt värde än de som listats i tabell

17 Tabell 6. Diagnostik vid diskbråckssjukdom. Fynd hos patienter som talar för att radiologisk utredning kommer att påvisa diskbråck på den symptomgivande nivån Diskbråk Prediktionens styrka Referens Bevisnivå Korsad Laségue , sid 384 Hög Laségue<60 grader ++ Hög Mycket stark nervotssmärta ++ Måttl Väcks av smärtan på natten ++ Avsevärd lumbal rörelsekränkning ++ Uträtad lordos och/eller iscjíasskolios Ensidig bensmärta värre än ryggsmärta Cauda equina syndrom Måttl Bilateral ischias + Klin erf Bilateral ischias och urinstämma + Bil ischias, urinst och genilat känselbortfall ++ En positiv Lasègue's test, är starkt korrelerad till förekomsten av diskbråck, särskilt s.k. korsad positiv Lasègue (21). Den radiologiska utredningen varierar med var i Sverige man bor. I Stockholm, där det i dagsläget finns mer än 25 kameror för magnetisk resonanstomografi (MRT), med åtföljande korta väntetider, är detta förstahandsval för att uppnå best practice (12). För MRT talar hög upplösning, avsaknad av strålning och täckning ett större område inklusive conus (lumbal MRT vanligen Th9 till S2) (12, 30 sid 372). Konventionell röntgen är inte indicerat rutinmässigt (12) men kan i andra hand, efter MRT, vara av värde vid oklarheter om nivå samt vid kartläggning av samtidig glidning (spondylolisthes i ryggraden). MRT bör utföras såsom en preoperativ utredning och vid de tidsintervall som, beroende på symptomens svårighetsgrad, är anpassade till figur 2. Vid cauda equina syndrom skall MRT göras akut (se nedan) och allmänt vid kliniska röda flaggor för bakomliggande allvarlig sjukdom skall MRT och eventuellt konventionell röntgen utföras utan dröjsmål

18 Exempel på kliniska röda flaggor inklusive tecken på spinal avklämning är (12, 30 sid 369): Ryggsmärta < 18 år (30) < 20 år (12) Intensifierad smärta vid minsta rörelse Avsevärda smärtor eller Bilateral ischias smärtdebut > 55 år Konstant eller progredierande Svårigheter med miktion nattsmärta Tidigare malignitet Förlust av tonus i analsfinkter eller avföringsinkontinens Viktförlust Ridbyxanestesi Drogmissbruk, HIV Svår eller progredierande motorisk svaghet Bestående svår rörelseinskränkning Gångstörningar Tabell 7. Övrig diagnostik vid diskbråckssjukdom Modalitet Åtgärd? Förekomst av klinisk röd flagga Cauda equina syndrom Ref Bevisnivå Konventionell röntgen Inte rutinmässigt Ofta Nej 12,30 MRT Ja (1:a hand) Ja Ja (1:a hand) 12,30 Måttlig (B) Datortomografi (DT) Ja (2:a hand) Nej Nej 12,30 Måttlig (B) Myelografi/DTmyelografi Specialistbedömn Nej Ja (2:a hand) Neurofysiologisk unders Nej Nej Nej Rotblockader Specialistbedömn Nej Nej 30 Låg (C) För patienter där MRT är kontraindicerat (främst pacemaker, neuroelektroder, vissa intrakraniella aneurysmklämmor) och patienter som är mycket överviktiga (och därmed inte kommer in i en vanlig magnetkamera) är datortomografi ett ofta tillräckligt alternativ. Begränsningen är att man vid den konventionella datortomografin vanligen avbildar endast de tre nedre nivåerna. Flertalet patienter med cellskräck klarar utan problem genomgå MRT i vanlig magnetkamera förutsatt de får intravenös sedering. Det finns idag två öppna MRT kameror i Stockholm, främst för patienter med cellskräck vilka nekar sedering. MRT i öppen kamera är ett gott alternativ men begränsad fältstyrka gör att upplösningen blir sämre och man riskerar att främst missa laterala spinala och foraminala diskbråck med rotpåverkan. Myelografi och/eller DT-myelografi är ett oftast ett fullgott alternativ till MRT men remiss specialist är indicerat endast i ett fåtal fall inför planerad

19 kirurgisk behandling. Exempel på detta är kontraindikation mot MRT och behov av mer sensitiv bedömning av intradurala nervrötter än vanlig DT, vid differentialdiagnostiska problem, vid vissa situationer postoperativt och som andrahands alternativ till MRT vid cauda equina syndrom (tabell 7). Neurofysiologisk utredning inkluderar elektromyografi (EMG) samt elektroneurografi (EneG). Någon neurofysiologisk utredning är inte indicerad vid diskbråckssjukdom (40). Är patientens symptom och MRT så pass inkonklusiva att man överväger neurofysiologisk diagnostik är patienten inte fall för operation och därmed påverkas inte behandlingsalternativen av undersökningens resultat. Diagnostisk nervrotsblockad utförs i sällsynta enstaka fall som smärtutredning när kirurgisk åtgärd starkt övervägs trots att radikulära smärtor korrelerar osäkert till anatomiska fynd vid MRT. SBU: s rapport (25,26) påvisar svaga bevis för att metoden är värdefull. Psykosocial belastning och nedstämdhet påverkar utfallet av diskbråcksoperation. För att mäta depression/nedstämdhet rekommenderas Zung depression scale (46). Cauda equina syndrom Diagnostiken av misstänkt cauda equina syndrom skiljer sig från det vanliga diskbråcket i flera avseenden: Undersökningen av patienten skall göras akut Radiologisk utredningen av patienten skall göras akut Uppföljning av utredningens resultat skall göras akut av ansvarig kliniker Datortomografi räcker inte som radiologisk utredning. MRT eller, i andra hand, myelografi/dt-myelografi skall göras. Den radiologiska utredningen bör genomföras på vidare indikationer jämfört med diskbråck. Av de mer än 25 MRT kameror som finns i Stockholm är det (veterligen) bara en som erbjuder jourservice dygnet runt, året runt. Det är neuroradiologiska avdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Det är önskvärt att flera radiologiska enheter personalmässigt samverkar för att ta detta ansvar, som i sig inte behöver vara helt kopplat till akutsjukhusen enheter

20 utan även kan inkludera andra lämpliga enheter som driver landstingsersatt verksamhet. Den kliniska erfarenheten från Karolinska universitetssjukhuset visar att omkring 30 % av de patienter som remitteras för MRT har en radiologiskt verifierad avklämning av cauda. I tabell 6 listas fynd som talar för ett positivt utfall vid MRT. Övrig diagnostik inkluderar akut sedvanligt neurologiskt status, mätning av residualurin samt bestämning av fyllningsgrad vid känsla av blåsfyllnad för ljummet respektive kallt vatten. Behandling Diskbråck Under 80- och delvis 90-talet fanns hos delar av professionen en viss tveksamhet till kirurgisk behandling av diskbråck, främst baserat på Webers studier från 1978 och 1983 (43, 44). I dessa påvisades att det inte var någon skillnad i outcome mellan kirurgisk kontra konservativ behandling efter 4 respektive 10 år. Ny forskning, nyare statistiska metoder och en internationell diskussion har ifrågasatt resultaten från Webers studier vilket medfört en positivare syn på den kirurgiska behandlingen. Detta, kombinerat med resultaten från studier av diskens neurotoxiska effekter (4) har medfört en aktivare hållning när indikation för kirurgi finns. Kritiken av Webers studier (2, 30 sid 118) innebar sammanfattningsvis följande: (A) man studerade en undergrupp patienter med osäker operationsindikation där primär operation jämfördes med konservativ behandling som åtföljdes av diskbråcksextirpation om patienten ej förbättrades (i den konservativa gruppen opererades 26 % av patienterna), (B) En betydande crossover förelåg och studien var inte blind till sin design. Konservativ behandling Naturalförlopp, farmaka och regimråd medför att cirka 50 % av patienterna tillfrisknar utan operation. Kirurgisk behandling Öppen kirurgi för att avlägsna diskbråck är golden standard (30). Detta kan göras i mikroskop eller konventionellt med eller utan luppar. Inga studier har kunnat påvisa skillnader i outcome (30). Figur 2 visar ett ur medicinsk synpunkt motiverat tidsförlopp för omhändertagande

21 Övriga metoder Kemonucleolys med intradiskal injektion av t ex chymopapain förekommer knappas i Sverige men har använts internationellt sedan mitten av 1960-talet. Studier som jämfört kirurgisk diskbråcksbehandling med kemonucleolys påvisar bättre resultat vid kirurgisk behandling (27, 39). Chymopapain är dock överlägset placebo (koksalt injektion) vid behandling av diskbråck med ischias (15). Komplikationer vid chymopapain-injektion är främst anafylaktiska reaktioner samt neurologiska skador varierande från lättare pareser till paraplegi (27). Perkutan diskektomi rekommenderas inte (37) med de tekniker som är tillgängliga för närvarande. Två randomiserade studier, en inkluderande chymopapain-injektion (28), och en inkluderande mikrokirurgisk operation som kontroll (5), har inte kunnat påvisa acceptabel effektivitet av perkutan diskektomi. Reoperationsfrekvensen är hög. Diskproteser efter diskbråckskirurgi lanseras alltmer av industrin. Denna behandling saknar vetenskapligt underlag och bör inte upphandlas annat än inom ramen för en randomiserad studie som prövats av etisk kommitté på sedvanligt sätt. Cauda equina syndrom Behandlingen är operation som skall göras inom 48 timmer efter debuten (1). Efter 48 timmer blir resultaten signifikant sämre. En tendens (p<0,1) till bättre resultat finns om operationen utförs inom 24 timmar

22 - 21 -

23 Resultat, efterbehandling och kontroll Viktiga faktorer för resultatet är korrekt indikation för operation (d v s urvalet av patienter) samt tidsfaktorn, sannolikt därför att innehållet i disken är i sig neurotoxiskt (4). Komplikationsfrekvensen är 2,1 % (38) och mortaliteten är låg (0,5 per 1000 operationer) (19). Data från Nationella ryggregistret indikerar att hos omkring 90% (varierar i olika studier mellan 80-95%) av patienterna minskar ischiasmärtan efter operation. Enligt utvärderingar mätt med EQ-5D (11) har patienter före kirurgisk behandling en mycket låg hälsorelaterad livskvalitet, 0,29 på en skala 0 till 1 där noll motsvarar död och ett full hälsa. Ett år efter operationen hade den hälsorelaterade livskvaliteten ökat till 0,7, d v s mer än fördubblats (20). Vid ett normalt utfall av kirurgin sker efterkontroll 4-6 veckor efter operationen och ett återbesök räcker. I samband med återbesöket återförs patienten till inremitterande instans (figur 2). I de fall komplikation har uppstått, eller utfallet inte blir bra, bör den opererande instansen följa upp patienten ytterligare. I vissa fall bör rehabiliterande fysikalisk terapi och träning erbjudas. Se även under rubriken Gender Aspekter nedan om skillnader mellan man och kvinna. För cauda equina syndrom är utfallet inte lika bra. Dessa patienter bör erbjudas 2 till 3 återbesök, i vissa fall upp till 2 år efter skadan. Det behövs för förklaringar, intygsskrivande och ibland kontakter med rehabiliteringsinstanser. Gender aspekter Prospektiva studier (7,8) talar för att kvinnor, jämfört med män, har ett sämre hälsotillstånd då de sätts upp på väntelista för operation av sitt diskbråck. Postoperativ är de också sämre, främst med en kvarstående minskad uthållighet i ländryggens muskulatur. För en utförligare diskussion kring detta hänvisas till referens 7, sidan 48. Ett årsresultat är under bearbetning. Resultaten gör att en aktivare approach till postoperativ rehabilitering kan övervägas för kvinnor

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Ryggsmärta - screening av röda flaggor vid sjukgymnastisk bedömning

Ryggsmärta - screening av röda flaggor vid sjukgymnastisk bedömning Vårdrutin 1(7) Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Verksamhetschef 2008-12-01 2010-12-01 Utarbetad av: Erik Segall Leg sjukgymnast Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Lumbago & Diskbråck. Daniel Maksoutov 2013-10-02

Lumbago & Diskbråck. Daniel Maksoutov 2013-10-02 Lumbago & Diskbråck Daniel Maksoutov 2013-10-02 Definition Ländryggsmärta definieras som smärta, muskelspänningar eller stelhet lokaliserad någonstans i området mellan de nedersta revbenen och de nedre

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2

Läs mer

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7)

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) En 40-årig man inkommer med intensiv ländryggsmärta som tilltagit det senaste dygnet. Han skottade snö igår och har dessutom fått en kraftig snuva och känner sig

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Medicinskt Programarbete Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 2004 Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Rapporten är framtagen av Tomas

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av

Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av ryggkirurgi), FAR14-034 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 34 Svenska ryggregistret (tidigare

Läs mer

LÄNDRYGGENS SJUKDOMAR

LÄNDRYGGENS SJUKDOMAR indikationer och prioriteringar Läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se LÄNDRYGGENS SJUKDOMAR Operationsresultaten efter ryggkirurgi är goda men kan bli bättre, t ex med bättre

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

RYGG BOKEN. En bok till dig som har ont i ryggen BASERAD PÅ DE SENASTE MEDICINSKA RÖNEN OM RYGGBESVÄR

RYGG BOKEN. En bok till dig som har ont i ryggen BASERAD PÅ DE SENASTE MEDICINSKA RÖNEN OM RYGGBESVÄR Det finns ett stort behov och efterfrågan på adekvat information till människor som drabbas av ryggbesvär. RYGGBOKEN har producerats för att tillgodose det behovet. Boken är utformad som en guide innehållande

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 21 SEPTEMBER 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN 978-91-978553-8-9 Innehållsförteckning 2

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting. Stockholms läns landsting

Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting. Stockholms läns landsting Medicinskt Program Arbete Fokusrapport Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting Stockholms läns landsting 2003 Fokusrapport Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting Huvudförfattare: Magnus

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1 Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har

Läs mer

Vårdprogram för ländryggssmärta

Vårdprogram för ländryggssmärta Vårdprogram för ländryggssmärta Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Några inspel Räcker det med en läkare för att framgångsrikt behandla en patient? Utnyttjar vi den

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2009

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2009 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 29 SEPTEMBER 29 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN: 978-91-978553--3 Innehållsförteckning

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Swespine 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Swespine, det nationella ryggkirurgiska registret, har såväl nationellt som internationellt haft ett framgångsrikt och expansivt år. Styrgruppen som sköter det löpande

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsrygg och svansben (figur 1).

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Göteborg 1e december 2011 Erik Jedenius, PhD Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer