Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Diskbråck i ländryggen Stockholms läns landsting 2004

2 Regionalt Vårdprogram Diskbråck i ländryggen Rapporten är framtagen av: Gunnar Németh ISBN Beställarkontor vård

3 Förord Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholm är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,8 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs gemensamt av producenter och beställare. Patientföreträdarna har en självklar plats i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholms Medicinska Råd och 16 programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal Årsrapporter, Regionala vårdprogram och Fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De regionala vårdprogrammen och de övriga rapporterna från MPA ska vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

4 Innehåll Förord...2 Innehåll Inledning...5 Syfte...5 Mål med behandling av diskbråck Kartläggning och analys...6 Datakällor...7 Felkällor...7 Epidemiologi...8 Vårdkedjan...11 Ekonomiska aspekter...12 Behov efterfrågan och utbud Strategier...15 Folkhälsoinsatser...15 Hälso- och sjukvårdens insatser Kvalitetsmått...23 Mått och inventorier skall sätta patienten i centrum...23 Organisatoriska aspekter...25 Framtida medicinska och tekniska möjligheter Konsekvenser...25 Organisatoriska...25 Ekonomiska...25 Metodologiska...26 Referenser...31 Bilaga 1 Beställarperspektivet...35 Bilaga 2 Patientinformation

5

6 1. Inledning Detta regionala vårdprogram har skrivits inom ramen för det medicinska programarbetet inom Stockholms läns landsting, arbetsgruppen för rörelseorganens sjukdomar. Ansvarig för innehållet är Gunnar Németh, professor i ortopedisk kirurgi, vid Karolinska Institutet, tidigare SPESAK i ortopedi och klinikchef vid ortopediska kliniken, Karolinska sjukhuset; sedan sommaren 2004 medicinsk chef inom CAPIO- koncernen. Förankring har skett med ortopediska rådet i Stockholm. Dr Bengt Isberg och Med dr Per Grane har bidragit med synpunkter på avsnitten om radiologi. Övriga intressenter inom primärvård, omvårdnad, medicinsk service och tvärprofessionella gruppen har beretts tillfälle att lämna synpunkter. I primärvården är ryggvärk ett vanligt problem, även ischias. Förekomst av diskbråck är sannolikt mycket vanligare är tidigare rapporter visat. Fokus i denna rapport ligger på kirurgisk behandling av diskbråck. Målgrupp är framförallt operativ hälso- och sjukvårdspersonal där avsnittet om inklämd nervrot särskilt riktar sig till allmänläkare. För beställare är sammanställningen av diskbråckskirurgin särskilt intressant. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer till vårdinsatser inom hela vårdkedjan. Riktlinjerna grundas på aktuell forskning och erfarenhet. Rapporten innehåller två bilagor: 1. Beställarens kommentarer. 2. Information till patienter med diskbråck/ischiasbesvär (Källa:Vårdguiden). Syfte Syftet med det regionala vårdprogrammet är att beskriva vad patienter och ortopeder i Stockholm menar är god vård för patienter med diskbråck, baserat på evidens, nytta, patientfokus och kostnadseffektivitet

7 Mål med behandling av diskbråck Målet är att reducera smärta, återställa funktionsförmåga och höja patientens livskvalitet. Kaj Lindvall Projektledare Staffan Lindblad Medicinskt råd Rörelseorganens sjukdomar - 6 -

8 2. Kartläggning och analys Datakällor Effekterna för individ och samhälle av besvär från ländryggen påverkas inte bara av så kallade objektiva faktorer utan också av Sveriges socialpolitik samt olika psykosociala och kulturella faktorer på individ och gruppnivå. En strävan har därför varit att i möjligaste mån hämta data och resultat från svenska och europeiska undersökningar. Huvudsakliga källor har varit PubMed (http://www.ncbi.nlm.nih.gov./entrez/query.fcgi) och Knowledge Finder (Ariel Systems Corporation, North Andover, MA, USA) samt SBU s rapport Ont i ryggen, ont i nacken (30, 31). Nationella data har hämtats från Socialstyrelsens Patientregister (EpC, Fereshte Ebrahim) och Nationella ryggregistret (Svensk Ryggkirurgisk Förening). Data som avser Stockholms Läns Landsting har hämtats från VAL-databasen och extraherats från patientregistret delvis med hjälp av inrättningarnas kombikakoder. Koderna har hämtats från Produktionsstyrelsen inom SLL samt ICD 10. I övrigt har uppgifter hämtats från referenser som anges. Felkällor Möjliga felkällor i patientregistrets data är underlåtenhet att rapportera data och felkodningar. Nästan 100 % av slutenvårdsdiagnoserna kodas och överförs automatiskt till VAL databasen. Öppenvårdsdata är mycket svåra att få fram då primärvården inte rapporterar de cirka 70 % av besöken som är diagnossatta. Motsvarande siffra för akutsjukhusen är cirka % (personlig information). Vid parallella körningar mellan patientregistret och VAL databasen finns vissa skillnader. Det förefaller som om vissa privata underleverantörer till SLL inte finns med i registren. En känd felkälla som ger svårigheter att tolka registerdata är olika rutiner på sjukhusen för att klassificera diagnoser och operationsåtgärder. I tabellerna redovisas därför flera diagnoser som alla representerar patienter med diskbråck eller möjlig diskbråckssjukdom. Vidare redovisas flera operationsåtgärder som alla är aktuella vid diskbråckskirurgi. En kod, ABC 36, laminek

9 tomi, används främst vid operation av spinal stenos (förträngning av ryggkanalen) men kan också användas av vissa operatörer då cauda equina syndrom opereras eller andra mycket stora diskbråck opereras. Då denna kod sannolikt används mera i undantagsfall för operation av diskbråck har den inte medtagits i nu redovisade data. Epidemiologi I en population ( individer mellan år) inom Stockholms läns landsting sökte 5 % vård på grund av problem med smärta i ländryggen under en treårs period (42). Av de 5 % som var vårdsökande hade 6 % ischias vid det initiala undersökningstillfället och 1,5 % sjukskrevs under diagnosen ländryggssmärta under en treårsperiod. Livstidsprevalensen för diskbråck/ischias/nervrotssmärta anges till mellan 1,3 och 2 % (10, 25) och i en finsk studie (17) till 5 % hos män och 4% hos kvinnor. Det totala antalet vårdtillfällen i riket 2000 var (tabell 1) och i Stockholms län 719 (tabell 2) med spridning framför allt på akutsjukhusen (tabell 3). Ett speciellt tillstånd är där nervrötterna i ländryggen kläms åt (cauda equina syndrom) och därmed hotas förmågan att tömma blåsa och tarm. I riket förekom 34 vårdtillfällen med denna diagnos och i Stockholm 2 vårdtillfällen (tabell 1 och 2). Tabell 1: Antal patienter och antal vårdtillfällen per huvuddiagnos år 2000 i riket Huvuddiagnos - kod Huvuddiagnos - namn Antal vårdtilfällen M511 Disksjukdomar i lumbalregionen och andra regioner med radikulopati Antal pers M511K M511K M543 Ischias M544 Lumbago med ischias G834 Cauda equina-syndrom Total

10 Tabell 2: Antal patienter per vårdinrättning år 2000 i Stockholms län Kombikakod Inrättning Antal vårdtillfällen Antal op Norrtälje sjukhus AB Danderyds sjukhus AB Karolinska sjukhuset St Görans sjukhus AB Södersjukhuset AB Huddinge Universitetssjukhus AB Södertälje sjukhus Sophiahemmet AB x 10 a) Sabbatsbergs närsjukhus AB / M&M AB x 55 a) Proxima AB 3 0 a) Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs AB Total a) uppgift från producenten Tabell 3: Typ av vårdtillfällen per vårdinrättning år 2000 i Stockholms län Kombikakod Inrättning Typ av vårdtillfälle G834 M511+M511K M543+M544 Totalt Norrtälje sjukhus AB Danderyds sjukhus AB Karolinska sjukhuset St Görans sjukhus AB Södersjukhuset AB Huddinge Universitetssjukhus AB Södertälje sjukhus Sophiahemmet AB x x x 10 b) Sabbatsbergs närsjukhus AB / M&M AB x x x 55 b) Proxima AB Ryggkirurgiska klliniken i Strängnäs AB x x x 115 b) Totalt a) diagnoskoder i klartext finns i tabell 1 b) uppgift från producenten ** I Sverige utfördes operationer av diskbråck under 2000 (tabell 4) vilket innebär en operationsfrekvens på 21 operationer per invånare - 9 -

11 och år. Av de patienter i riket som vårdas under diskbråcksdiagnos opereras 36 %. Av de utförda operationerna var 42 % (780 st) av mikrokirurgisk typ. Bland de enheter i riket som rapporterar till Nationella ryggregistret (38) var 52 % av mikrokirurgisk typ. Tabell 4: Antal patienter och antal vårdtillfällen per "operationskod" år i riket Operationskod Operationsnamn Antal vårdtillfällen Antal pers ABC07 ABC16 ABC26 Perkutan endoskopisk diskektomi i ländryggraden Mikrokirurgisk diskektomi i ländryggraden Öppen diskektomi i ländryggraden Total I Stockholms läns landsting (SLL) utfördes under samma period 412 operationer. Operationsfrekvensen är något högre än i riket, 23 per invånare och år. 57 % av patienterna i Stockholm som vårdas under diskbråcksdiagnos opereras vilket är mer än i riket. Andelen mikrokirurgiska ingrepp var 45 %. Det är främst akutsjukhusen som har rapporterade vårdtillfällen med diskbråcksdiagnos. 5 av 7 akutsjukhus opererade 80 % av patienterna med diskbråck under 2000 (tabell 5). På akutsjukhusen är en okänd andel akuta fall

12 Tabell 5: Typ av operation per vårdinrättning år 2000 i Stockholms län Kombikakod Inrättning Typ av operation ABC 07 ABC 16 ABC 26 Totalt Norrtälje sjukhus Danderyds sjukhus Karolinska sjukhuset St Görans sjukhus AB Södersjukhuset Huddinge Universitetssjukhus Södertälje sjukhus Sophiahemmet AB b) Sabbatsbergs närsjukhus AB / M&M AB Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs AB Totalt a) operationskoder i klartext finns i tabell 4 b) uppgift från producenten Vårdkedjan Diskbråckssjukdomen utvecklas ofta så att den initiala debuten är lokal smärta i ländryggen följt av en successivt stegrande smärta i benet. Många patienter söker därför i första hand inom primärvården. Patienter som har en mera akut debut eller kraftig progress i sin smärta söker ofta på en akutmottagning. Resultatet av en forskningsstudie som genomförts i Stockholms läns landsting (MUSIC-Norrtälje Study) visar att 50 % av patienterna söker vård primärt hos läkare eller sjukgymnast och 50 % hos andra vårdgivare (42). Eftersom diskbråck initialt ofta bedöms i öppen vård och av olika vårdgivare är det naturligt att i en vårdkedja inkludera primär öppenvård i bred bemärkelse. En sådan vårdkedja bör definiera aktuella besvär, andra sjukdomar (co-morbiditet), prediktorer och markörer för patienter med ryggproblem i stort (3, 23, 30, 31, 35, 41)

13 Figur 1. Vårdkedja Kons Primär öppenvård: - initial undersökning - utredning Operation Sek vård: -kirurgi - omedelbar eftervård Eftervård: - egenvård - ev sjukgymn Kons behandl Primär öppen vård i samverkan: läkare, arbetsgivare, försäkringskassa, eventuellt sjukgymnast, kurator Markörer som talar för sannolikt diskbråck är listade i tabell 6. Ungefär 50 % av patienter med diskbråck opereras och den andra hälften behandlas konservativt och spontanläker. Beslutet om operation, som görs gemensamt med den informerade patienten, baserar sig på patientens smärtupplevelse och grad av funktionsnedsättning Om operation är aktuell bör den ske inom 2, upp till högst 5-6 månader, efter debut. Efter 6 månader sker en försämring av det postoperativa resultatet. Nyare forskning (4) har påvisat att innehållet i disken är skadligt för nervrötterna då det läcker ut i spinalkanalen. En vårdgaranti för kirurgisk behandling av diskbråck är således även medicinskt motiverad. Konservativ behandling av patienter medför i många fall en lång sjukskrivningstid (33, 34), som motiverar ett särskilt omhändertagande. Tidsaspekten är således av stor betydelse vid behandling av diskbråckssjukdomen. Ekonomiska aspekter Samhällets totala kostnader kan beräknas för en person boende i Stockholm och som är i arbete men sedan sjukskriver sig för akut ländryggssmärta med eller utan utstrålning till benet (32). I medeltal är den totala kostnaden kronor, den indirekta kostnaden utgör 88 %. Patienter med diskbråck är en subkategori av dessa och har inte studerats enskilt

14 Rapporterade data (42) anger en sjukskrivningsfrekvens under allmän ryggdiagnos på 1,5 % under tre år (se avsnitt 2.2, Epidemiologi). Om dessa data räknas om till en sjukskrivningsfrekvens på 0,5 % per år så blir personer mellan 20 och 60 år sjukskrivna under ryggdiagnos varje år inom Stockholms läns landsting. Om antalet sjukskrivna multipliceras med den rapporterade kostnaden kr (32) blir den totala kostnaden i inom länet kkr (2,6 miljarder) per år. I ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Läns Lansting och Försäkringskassan infördes från den 1/1-04 en rehabiliteringsgaranti för personer som varit sjukskrivna för besvär från nacke, axlar, rygg mer än tre månader. Det är endast personer med anställning mellan år som omfattas. Rehabiliteringen ska vara arbetslivsinriktad och utformad av ett multiprofessionellt team. Behandlingen anpassas till individuella förutsättningar. Utvärderingen av rehabiliteringsgarantin kommer att studeras med stort intresse. Direkta kostnader för operation av diskbråck är lättare att uppskatta därför att dessa kan baseras på DRG data. En okomplicerad diskbråcksoperation klassas i DRG grupp 215, vilket 2002 motsvarar en ersättning om cirka (varierar mellan de olika producenterna beroende på avtal och ansvar för komplikationer). Den direkta kostnaden blir kr per år. Diskbråck med komplikationsdiagnos (duraskada, infektion, blödning, reoperation) klassas i DRG grupp 214, vilket motsvarar cirka kr. Med en komplikationsfrekvens på 2,1 % (38) drabbas i 8,6 patienter årligen av en komplikation inom SLL. Kostnaden blir kr per år. Vård av patient med medicinsk ryggdiagnos (d v s vård för ont i ryggen utan operation) klassas i DRG grupp 243 och motsvarar en ersättning om cirka kr. I denna grupp finns en övervägande del patienter som inte har diskbråck vårdades 307 patienter av detta slag vilket ger en direkt kostnad om kr. Karolinska sjukhusets har ett väl fungerande KPP (kostnad per patient) system. Ej publicerade data ur detta system talar för att de verkliga direkta kostnaderna för diskbråck är större än DRG kostnaderna för de olika typer av patienter (case mixen) som behandlas vid Karolinska sjukhuset och sannolikt också andra akutsjukhus. Kostnader för radiologisk diagnostik torde domineras av MRT. Vid utredning av MRT verksamheten i Stockolms län (45) granskades remisser för

15 samtliga undersökningar som ersattes av SLL under en tidsperiod om 2 veckor. Totalt utfördes 692 MRT undersökningar av ländryggrad under denna tidsperiod. Av dessa patienter var år gamla. Frågeställning Diskbråck angavs i 256/436, Nervrotspåverkan i 40/256 oftast i samma remiss. Smärta >6 veckor angavs i 144/436 varav utstrålande i 88. Smärta <6 veckor utan annan indicerande information angavs i 30/436. Smärta utan närmare specifikation angavs i 126/436 varav ca 100 utan annan indicerande information. Bristande remissinformation försvårar bedömningen men sammantaget uppskattas ca 250 remisser kunna ha varit kopplade till okomplicerad diskbråcksfrågeställning i åldersgruppen år. Extrapolerat motsvarar det drygt 6000 MRT år 2001 med ungefärlig kostnad drygt kkr. Publicerade studier visar att operation av diskbråck är mer kostnadseffektivt än behandling med chymopapain som i sin tur är effektivare än placebo (30). Perkutan nucleotomi bör inte användas då reoperationsfrekvensen är hög och ingreppet därmed sannolikt ej försvarbart ur cost-benefit- och morbiditetssynpunkt. Utebliven eller suboptimal vård leder sannolikt till en avsevärt ökad frekvens patienter med kroniska besvär av smärta. Studier av en utebliven eller suboptimal vård saknas. Klinisk erfarenhet och vissa studier talar för betydelsen av omhändertagandet för att etablera coping strategier (30) hos patienterna. Behov efterfrågan och utbud En dagslägesbeskrivning av aktuella väntetider inom SLL finns på (sidan nås enklast via Generellt är väntetiderna längst till mottagning för bedömning av operation. Väntan på operation är i huvudsak rimlig, särskilt för prioriterade fall Totalproduktionen av vårddagar och antalet operationer 2001 är sannolikt högre än under En stor förändring inträffade i november 2000 då verksamheten på Stockholm Spine Center AB (SSC) startade på Löwenströmska. Sannolikt är den 70 % minskning av diskbråcksoperationer man ser på St Görans sjukhus AB en följd av detta. Man kan inte identifiera SSC i VAL databasen, inte heller Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs AB under Då produktionen totalt sett i övrigt är ungefär lika kan man anta att den verkliga totala produktionen har ökat

16 3. Strategier Folkhälsoinsatser En allmänt god hälsoprofil inkluderande reduktion eller rökstopp liksom att upprätthålla en viss grad av fysisk träning antas bidra till god rygghälsa (36). Hälso- och sjukvårdens insatser Primärprevention Vissa former av mekanisk belastning kan innebära en ökad risk för uppkomst av diskbråck i ländryggen. Betydelsen av fysisk aktivitet varvad med återhämtning, god arbetsteknik och muskelstyrka som personen behöver i sitt dagliga arbete är sannolikt av betydelse. (22, 36). Diagnostik Diskbråck Diagnosen diskbråck är i stor utsträckning anamnestisk. I det mest typiska fallet startar sjukdomen med lokal smärta i ländryggen under ett till ett par dagar följt av en tillkommande smärta som strålar ut i benet. I detta skede brukar den lumbala smärtan avta för att sedan återkomma. Tabell 6 listar fynd hos patienter med diskbråckssjukdom och som talar för att kommande radiologisk utredning kommer att påvisa diskbråck. Fynd som svaghet i vissa underbensmuskler, nedsatt reflex och känsel har alla ett lägre prediktivt värde än de som listats i tabell

17 Tabell 6. Diagnostik vid diskbråckssjukdom. Fynd hos patienter som talar för att radiologisk utredning kommer att påvisa diskbråck på den symptomgivande nivån Diskbråk Prediktionens styrka Referens Bevisnivå Korsad Laségue , sid 384 Hög Laségue<60 grader ++ Hög Mycket stark nervotssmärta ++ Måttl Väcks av smärtan på natten ++ Avsevärd lumbal rörelsekränkning ++ Uträtad lordos och/eller iscjíasskolios Ensidig bensmärta värre än ryggsmärta Cauda equina syndrom Måttl Bilateral ischias + Klin erf Bilateral ischias och urinstämma + Bil ischias, urinst och genilat känselbortfall ++ En positiv Lasègue's test, är starkt korrelerad till förekomsten av diskbråck, särskilt s.k. korsad positiv Lasègue (21). Den radiologiska utredningen varierar med var i Sverige man bor. I Stockholm, där det i dagsläget finns mer än 25 kameror för magnetisk resonanstomografi (MRT), med åtföljande korta väntetider, är detta förstahandsval för att uppnå best practice (12). För MRT talar hög upplösning, avsaknad av strålning och täckning ett större område inklusive conus (lumbal MRT vanligen Th9 till S2) (12, 30 sid 372). Konventionell röntgen är inte indicerat rutinmässigt (12) men kan i andra hand, efter MRT, vara av värde vid oklarheter om nivå samt vid kartläggning av samtidig glidning (spondylolisthes i ryggraden). MRT bör utföras såsom en preoperativ utredning och vid de tidsintervall som, beroende på symptomens svårighetsgrad, är anpassade till figur 2. Vid cauda equina syndrom skall MRT göras akut (se nedan) och allmänt vid kliniska röda flaggor för bakomliggande allvarlig sjukdom skall MRT och eventuellt konventionell röntgen utföras utan dröjsmål

18 Exempel på kliniska röda flaggor inklusive tecken på spinal avklämning är (12, 30 sid 369): Ryggsmärta < 18 år (30) < 20 år (12) Intensifierad smärta vid minsta rörelse Avsevärda smärtor eller Bilateral ischias smärtdebut > 55 år Konstant eller progredierande Svårigheter med miktion nattsmärta Tidigare malignitet Förlust av tonus i analsfinkter eller avföringsinkontinens Viktförlust Ridbyxanestesi Drogmissbruk, HIV Svår eller progredierande motorisk svaghet Bestående svår rörelseinskränkning Gångstörningar Tabell 7. Övrig diagnostik vid diskbråckssjukdom Modalitet Åtgärd? Förekomst av klinisk röd flagga Cauda equina syndrom Ref Bevisnivå Konventionell röntgen Inte rutinmässigt Ofta Nej 12,30 MRT Ja (1:a hand) Ja Ja (1:a hand) 12,30 Måttlig (B) Datortomografi (DT) Ja (2:a hand) Nej Nej 12,30 Måttlig (B) Myelografi/DTmyelografi Specialistbedömn Nej Ja (2:a hand) Neurofysiologisk unders Nej Nej Nej Rotblockader Specialistbedömn Nej Nej 30 Låg (C) För patienter där MRT är kontraindicerat (främst pacemaker, neuroelektroder, vissa intrakraniella aneurysmklämmor) och patienter som är mycket överviktiga (och därmed inte kommer in i en vanlig magnetkamera) är datortomografi ett ofta tillräckligt alternativ. Begränsningen är att man vid den konventionella datortomografin vanligen avbildar endast de tre nedre nivåerna. Flertalet patienter med cellskräck klarar utan problem genomgå MRT i vanlig magnetkamera förutsatt de får intravenös sedering. Det finns idag två öppna MRT kameror i Stockholm, främst för patienter med cellskräck vilka nekar sedering. MRT i öppen kamera är ett gott alternativ men begränsad fältstyrka gör att upplösningen blir sämre och man riskerar att främst missa laterala spinala och foraminala diskbråck med rotpåverkan. Myelografi och/eller DT-myelografi är ett oftast ett fullgott alternativ till MRT men remiss specialist är indicerat endast i ett fåtal fall inför planerad

19 kirurgisk behandling. Exempel på detta är kontraindikation mot MRT och behov av mer sensitiv bedömning av intradurala nervrötter än vanlig DT, vid differentialdiagnostiska problem, vid vissa situationer postoperativt och som andrahands alternativ till MRT vid cauda equina syndrom (tabell 7). Neurofysiologisk utredning inkluderar elektromyografi (EMG) samt elektroneurografi (EneG). Någon neurofysiologisk utredning är inte indicerad vid diskbråckssjukdom (40). Är patientens symptom och MRT så pass inkonklusiva att man överväger neurofysiologisk diagnostik är patienten inte fall för operation och därmed påverkas inte behandlingsalternativen av undersökningens resultat. Diagnostisk nervrotsblockad utförs i sällsynta enstaka fall som smärtutredning när kirurgisk åtgärd starkt övervägs trots att radikulära smärtor korrelerar osäkert till anatomiska fynd vid MRT. SBU: s rapport (25,26) påvisar svaga bevis för att metoden är värdefull. Psykosocial belastning och nedstämdhet påverkar utfallet av diskbråcksoperation. För att mäta depression/nedstämdhet rekommenderas Zung depression scale (46). Cauda equina syndrom Diagnostiken av misstänkt cauda equina syndrom skiljer sig från det vanliga diskbråcket i flera avseenden: Undersökningen av patienten skall göras akut Radiologisk utredningen av patienten skall göras akut Uppföljning av utredningens resultat skall göras akut av ansvarig kliniker Datortomografi räcker inte som radiologisk utredning. MRT eller, i andra hand, myelografi/dt-myelografi skall göras. Den radiologiska utredningen bör genomföras på vidare indikationer jämfört med diskbråck. Av de mer än 25 MRT kameror som finns i Stockholm är det (veterligen) bara en som erbjuder jourservice dygnet runt, året runt. Det är neuroradiologiska avdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Det är önskvärt att flera radiologiska enheter personalmässigt samverkar för att ta detta ansvar, som i sig inte behöver vara helt kopplat till akutsjukhusen enheter

20 utan även kan inkludera andra lämpliga enheter som driver landstingsersatt verksamhet. Den kliniska erfarenheten från Karolinska universitetssjukhuset visar att omkring 30 % av de patienter som remitteras för MRT har en radiologiskt verifierad avklämning av cauda. I tabell 6 listas fynd som talar för ett positivt utfall vid MRT. Övrig diagnostik inkluderar akut sedvanligt neurologiskt status, mätning av residualurin samt bestämning av fyllningsgrad vid känsla av blåsfyllnad för ljummet respektive kallt vatten. Behandling Diskbråck Under 80- och delvis 90-talet fanns hos delar av professionen en viss tveksamhet till kirurgisk behandling av diskbråck, främst baserat på Webers studier från 1978 och 1983 (43, 44). I dessa påvisades att det inte var någon skillnad i outcome mellan kirurgisk kontra konservativ behandling efter 4 respektive 10 år. Ny forskning, nyare statistiska metoder och en internationell diskussion har ifrågasatt resultaten från Webers studier vilket medfört en positivare syn på den kirurgiska behandlingen. Detta, kombinerat med resultaten från studier av diskens neurotoxiska effekter (4) har medfört en aktivare hållning när indikation för kirurgi finns. Kritiken av Webers studier (2, 30 sid 118) innebar sammanfattningsvis följande: (A) man studerade en undergrupp patienter med osäker operationsindikation där primär operation jämfördes med konservativ behandling som åtföljdes av diskbråcksextirpation om patienten ej förbättrades (i den konservativa gruppen opererades 26 % av patienterna), (B) En betydande crossover förelåg och studien var inte blind till sin design. Konservativ behandling Naturalförlopp, farmaka och regimråd medför att cirka 50 % av patienterna tillfrisknar utan operation. Kirurgisk behandling Öppen kirurgi för att avlägsna diskbråck är golden standard (30). Detta kan göras i mikroskop eller konventionellt med eller utan luppar. Inga studier har kunnat påvisa skillnader i outcome (30). Figur 2 visar ett ur medicinsk synpunkt motiverat tidsförlopp för omhändertagande

21 Övriga metoder Kemonucleolys med intradiskal injektion av t ex chymopapain förekommer knappas i Sverige men har använts internationellt sedan mitten av 1960-talet. Studier som jämfört kirurgisk diskbråcksbehandling med kemonucleolys påvisar bättre resultat vid kirurgisk behandling (27, 39). Chymopapain är dock överlägset placebo (koksalt injektion) vid behandling av diskbråck med ischias (15). Komplikationer vid chymopapain-injektion är främst anafylaktiska reaktioner samt neurologiska skador varierande från lättare pareser till paraplegi (27). Perkutan diskektomi rekommenderas inte (37) med de tekniker som är tillgängliga för närvarande. Två randomiserade studier, en inkluderande chymopapain-injektion (28), och en inkluderande mikrokirurgisk operation som kontroll (5), har inte kunnat påvisa acceptabel effektivitet av perkutan diskektomi. Reoperationsfrekvensen är hög. Diskproteser efter diskbråckskirurgi lanseras alltmer av industrin. Denna behandling saknar vetenskapligt underlag och bör inte upphandlas annat än inom ramen för en randomiserad studie som prövats av etisk kommitté på sedvanligt sätt. Cauda equina syndrom Behandlingen är operation som skall göras inom 48 timmer efter debuten (1). Efter 48 timmer blir resultaten signifikant sämre. En tendens (p<0,1) till bättre resultat finns om operationen utförs inom 24 timmar

22 - 21 -

23 Resultat, efterbehandling och kontroll Viktiga faktorer för resultatet är korrekt indikation för operation (d v s urvalet av patienter) samt tidsfaktorn, sannolikt därför att innehållet i disken är i sig neurotoxiskt (4). Komplikationsfrekvensen är 2,1 % (38) och mortaliteten är låg (0,5 per 1000 operationer) (19). Data från Nationella ryggregistret indikerar att hos omkring 90% (varierar i olika studier mellan 80-95%) av patienterna minskar ischiasmärtan efter operation. Enligt utvärderingar mätt med EQ-5D (11) har patienter före kirurgisk behandling en mycket låg hälsorelaterad livskvalitet, 0,29 på en skala 0 till 1 där noll motsvarar död och ett full hälsa. Ett år efter operationen hade den hälsorelaterade livskvaliteten ökat till 0,7, d v s mer än fördubblats (20). Vid ett normalt utfall av kirurgin sker efterkontroll 4-6 veckor efter operationen och ett återbesök räcker. I samband med återbesöket återförs patienten till inremitterande instans (figur 2). I de fall komplikation har uppstått, eller utfallet inte blir bra, bör den opererande instansen följa upp patienten ytterligare. I vissa fall bör rehabiliterande fysikalisk terapi och träning erbjudas. Se även under rubriken Gender Aspekter nedan om skillnader mellan man och kvinna. För cauda equina syndrom är utfallet inte lika bra. Dessa patienter bör erbjudas 2 till 3 återbesök, i vissa fall upp till 2 år efter skadan. Det behövs för förklaringar, intygsskrivande och ibland kontakter med rehabiliteringsinstanser. Gender aspekter Prospektiva studier (7,8) talar för att kvinnor, jämfört med män, har ett sämre hälsotillstånd då de sätts upp på väntelista för operation av sitt diskbråck. Postoperativ är de också sämre, främst med en kvarstående minskad uthållighet i ländryggens muskulatur. För en utförligare diskussion kring detta hänvisas till referens 7, sidan 48. Ett årsresultat är under bearbetning. Resultaten gör att en aktivare approach till postoperativ rehabilitering kan övervägas för kvinnor

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN

SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN Resultat av dekompressiv kirurgi vid lumbal spinal stenos med eller utan fusion en prospektiv randomiserad kontrollerad multicenterstudie Bakgrund Lumbal spinal stenos är hos

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Ryggbesvär hos patienter vid Trångsunds vårdcentral.

Ryggbesvär hos patienter vid Trångsunds vårdcentral. 1 Projekttitel Ryggbesvär hos patienter vid Trångsunds vårdcentral. Behandling av och prognos hos patienter som utreds med magnetkamera av ländrygg. Huda Asmaro Trångsunds Vårdcentral Huda.asmaro@sll.se

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Lumbago & Diskbråck. Daniel Maksoutov 2013-10-02

Lumbago & Diskbråck. Daniel Maksoutov 2013-10-02 Lumbago & Diskbråck Daniel Maksoutov 2013-10-02 Definition Ländryggsmärta definieras som smärta, muskelspänningar eller stelhet lokaliserad någonstans i området mellan de nedersta revbenen och de nedre

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Ryggsmärta - screening av röda flaggor vid sjukgymnastisk bedömning

Ryggsmärta - screening av röda flaggor vid sjukgymnastisk bedömning Vårdrutin 1(7) Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Verksamhetschef 2008-12-01 2010-12-01 Utarbetad av: Erik Segall Leg sjukgymnast Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5.

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5. Frågor inom ortopedi OSCE 20110513 SP-fråga Diskbråck L4-L5. För övrigt väsentligen frisk patient med ett par tidigare episoder med ryggvärk. Sedan 2 veckor tillbaka ånyo viss värk i ryggen, men ffa utstrålande

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

ortopedisk behandling

ortopedisk behandling Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Workshop, Västra Götalandsregionen 2015-11-12 Expertgruppens medlemmar

Läs mer

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7)

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) En 40-årig man inkommer med intensiv ländryggsmärta som tilltagit det senaste dygnet. Han skottade snö igår och har dessutom fått en kraftig snuva och känner sig

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2013 sydöstra sjukvårdsregionen Öppna jämförelser 2013 rörelseorganens sjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen Placering 1 7 Placering 8-14 Placering 15-21 Kommentar:

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012 1 (5) Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling Universitetssjukhuset, 1-3 2012 Handläggning av ryggsjukdomar utgör en stor del av vardagen för läkare inom ortopedi. Denna kurs riktas i

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Medicinskt Programarbete Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 2004 Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Rapporten är framtagen av Tomas

Läs mer

sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Vårdprogram för ländryggssmärta Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut 1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5:1 På akutmottagningen söker Dan, en tidigare frisk 28 årig lärare med ländryggssmärta sedan tre veckor. För ett dygn sedan lyfte han en TVapparat och fick då

Läs mer

Lärarinstruktion Ortopedi

Lärarinstruktion Ortopedi Lärarinstruktion Ortopedi Gå igenom scenariot med SP och visa L5 dermatomets utbredning. Förklara/visa positivt Lasegue s test + korsat positivt Se till att det finns reflexhammare Efter utförd ortopedistation

Läs mer

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Bra Bok. Trösta, Lindra, Bota. Placebo anno 1836

Bra Bok. Trösta, Lindra, Bota. Placebo anno 1836 Bra Bok Trösta, Lindra, Bota Placebo anno 1836 antal Genom tanken torde man kunna leda och liksom sammanföra lifskraften till hvilken del af kroppen som behagas, och allteftersom denna tanke är åtföljd

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

ortopedisk behandling

ortopedisk behandling Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Mallar för bedömning av angelägenhetsgrad och prioritet Sofia Löfvendahl NKO, Lund Vårdgaranti- och tillgänglighetskonferens i Region Skåne 18 januari

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab 1 Mätvärden/lab Vitalparametrar: BT: 130/80, puls: 70, temp: 37.5 CRP < 5 U-sticka U-Glukos negativ U-Ketoner negativ ph 6

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6 Klinisk smärta Karolinska Institutet T 6 Prevalens (%) av total och högintensiv långvarig smärta. A Kvinnor, totalt B Män, totalt C Kvinnor, högintensiv (4-5; 5-gradig skala) D Män, högintensiv (4-5) H.I.

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer