UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000
|
|
- Vilhelm Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST
2 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2 i registret Uppföljning av ländryggskirurgi. Av 35 registrerande kliniker hade 32 vid bearbetningstillfället sänt in fullständigt och bearbetningsbart registermaterial. År 2 är det andra året som registrering sker enligt det nya patientbaserade protokollet. Det innebär att antalet långtidsuppföljningar är få och rapporten fokuseras huvudsakligen på preoperativ demografi samt korttidsresultat. Vi har i denna analys börjat fokusera oss mera på fusionskirurgi, vilket är en omdiskuterad och ibland ifrågasatt verksamhet. En stor svensk multicenterundersökning av fusionskirurgi gentemot icke operativ behandling kommer att presenteras i form av två avhandlingar år 22 och visar att fusionskirurgi har ett värde men många detaljer återstår att studera och dokumentera. Här ger registret många infallsvinklar för framtiden. För det gångna året har glädjande nog socialstyrelsens expertgrupp bestämt sig för att ge ekonomiskt stöd till registret och vi hoppas att detta skall fortsätta då det är en förutsättning för att registret skall fortleva. Det är liksom tidigare huvudsakligen beroende av ideella insatser men detta kommer inte att vara tillräckligt. Vi är också mycket glada över den ökade anslutningsfrekvensen och att även neurokirurgiska kliniker nu finns bland rapportörerna. Ytterligare 6 kliniker har meddelat att de börjat rapportera under innevarande år och vi skulle därmed kunna uppnå en täckningsgrad på närmare 9 % av rikets kirurgiska behandlingar av ländryggens degenerativa åkommor. Vi är tacksamma mot alla som bidragit med synpunkter och ifrågasättanden samt diskussioner kring protokoll och datorapplikationens utförande. En webbaserad version är under utveckling och kommer inom en överskådlig framtid att kunna tas i bruk. Vår målsättning är dock att först applicera denna på halsryggskirurgiregistret som skall stå färdigt att tas i bruk årsskiftet I samband med Svensk Ryggkirurgisk Förenings årsmöte oktober 21 kommer vi att hålla vårt första forum för diskussion kring registret under en eftermiddag med samtliga kontaktläkare och kontaktsekreterare inbjudna och förhoppningsvis närvarande. För ryggregistret och Svensk Ryggkirurgisk Förening Carina Blom Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson Bengt-Erik Larsson Bengt Lind Lena Oreby Björn Strömqvist
3 3 Ryggoperationer 2 Totalt finns patienter registrerade från 32 kliniker. Diagnosfördelning: diskbråck 45,4 %, central spinal stenos 3,4 %, lateral spinal stenos 6,9 %, isthmisk spondylolistes 5,3 %,segmentrelaterad smärta 8,3 % samt övriga diagnoser 3,7 % (Fig 1). Diskbråck Central spinal stenos Lateral spinal stenos Spondylolistes SRS Annan Fig 1. Diagnosfördelning i totalmaterialet, patienter. Patientdata, kirurgisk behandlingsprincip samt resultat av denna redovisas för varje enskild diagnos. Diskbråck Totalt 1 36 patienter, medelålder 43 (13-8) år, opererades för diskbråck år 2. Åldersfördelning framgår av Fig % av patienterna var män. Preoperativ duration av bensmärta var 12 (1-3) månader. I gruppen var 31 % rökare. Majoriteten, 87 % hade ej genomgått ryggoperation tidigare, 11 % var opererade 1 gång, 2 % hade blivit opererade 2 gånger i ryggen före aktuell operation. Tre respektive 4 ryggoperationer hade utförts på enstaka patienter, ingen patient var opererad mer än 4 gånger.
4 Fig 2. Åldersfördelning, diskbråck, n = 1 36 patienter. Majoriteten av patienterna hade bensmärta, genomsnittligt VAS-tal för bensmärta före operationen var 67 (skala -1). Fördelning av VAS-tal avseende bensmärta före operationen framgår av Fig 3 och avseende ryggsmärta av Fig 4. Ålder Fig 3. Bensmärta, bestämd med VAS-skala preoperativt hos patienterna med diskbråck (%).
5 Fig 4. Ryggsmärta bestämd med VAS-skala preoperativt hos patienterna med diskbråck (%). Regelbundet intag av smärtstillande medel sågs hos 56 %, 32 % använde analgetika sporadiskt och 12 % använde ej smärtstillande. Arbetssituationen i patientgruppen var : 22 % tungt arbete, 32 % medeltungt, 24 % lätt arbete. 9 % var arbetslösa, 7 % uppbar sjukbidrag/pension medan 6 % åtnjöt ålderspension. Diskbråcksdiagnosen ställdes med hjälp av magnetresonanstomografiteknik i 84 % av fallen. Operationsteknik: I 52 % utfördes mikroskopisk diskbråcksextirpation, 4 % konventionell diskbråcksextirpation, 1 % perkutan nukleotomi samt i 7 % andra åtgärder, huvudsakligen rotdekompressionsoperation. Operationsresultat: Uppföljning 4 mån postoperativt föreligger i 52 fall, dvs de som opererades under första delen av året. 75 % av patienterna angav total smärtfrihet/betydande förbättring, 15 % var något förbättrade, 7 % oförändrade och 3 % sämre. I gruppen angav 78 % att man var nöjd med operationsresultatet, 16 % var tveksamma och 6 % missnöjda. Genomsnittligt VAS-tal för bensmärta var vid 4 mån kontrollen 23, fördelningen ses i Fig 5. Även ryggsmärta reducerades i hög omfattning (Fig 6).
6 Fig 5. Bensmärta, bestämd med VAS-skala 4 mån postoperativt hos patienterna med diskbråck (%) Fig 6. Ryggsmärta bestämd med VAS-skala 4 mån postoperativt hos patienterna med diskbråck (%) Efter 12 mån var resultatet beträffande bensmärta fortfarande gott och fördelningen på VASskalan väsentligen oförändrad (Fig 7). I 48 % användes ej smärtstillande medel, 34 % angav förbrukning sporadiskt medan 18 angav regelbunden förbrukning.
7 Fig 7. Bensmärta, bestämd med VAS-skala 12 mån postoperativt hos patienter med diskbråck (%). Patienttillfredsställelse relaterad till operationstyp visas i Tab 1 nedan. Konventionell diskbråcksop Mikroskopisk diskbråcksop Nöjd 76 % 81 % Tveksam 17 % 15 % Missnöjd 7 % 4 % Tab 1. Patienttillfredsställelse relaterad till operationstyp. Att avsaknad/reduktion av bensmärta och patientens tillfredsställelse med operationsresultat korrelerar väl men ej fullständigt ses i Fig Fig 8. Bensmärta 4 mån postoperativt bestämd med VAS-skattning hos patienter som är nöjda med op-resultat (%).
8 Fig 9. Bensmärta 4 mån postoperativt bestämd med VAS-skattning hos patienter som är tveksamt inställda till op-resultat (%) Fig 1. Bensmärta 4 mån postoperativt bestämd med VAS-skattning hos patienter som är missnöjda med op-resultat (%). Komplikation till operationen angavs i 45 fall. Komplikationsfrekvens vid konventionell diskbråcksoperation var 3.9 % och vid mikroskopisk operation 4.9 %. I 23 fall utgjordes angiven komplikation av urinretention/urinvägsinfektion. Durarift/likvorläckage fanns angivet i 5 fall och djup infektion/diskit i 3 fall (dvs 3 promille). Allvarliga komplikationer som cauda equinasyndrom samt rotskada finns angivet i 1 fall vardera. Av de patienter som före operation var i förvärvsarbete hade 49 % återgått i arbete före 4 mån uppföljning, 6 % hade fått lättare arbetsuppgifter medan 3 % fortfarande var sjukskrivna på grund av ryggrelaterad problematik. 1 % var sjukskrivna av annan orsak, 5 % hade sjukbidrag/pension, 1 % ålderspension och 7 % annan situation.
9 9 Central spinal stenos I registret finns totalt 694 patienter, medelålder 68 (2-9) år, som opererades för central spinal stenos.. Åldersfördelningen framgår av Fig Ålder Fig 11. Åldersfördelning hos patientgruppen som opererats för central spinal stenos (%). 56 % av patienterna var män. Preoperativ duration av bensmärta/gångrubbning var 2,5 år. I gruppen var 18 % rökare. Majoriteten, 87 %, hade ej genomgått ryggoperation tidigare, 9 % var opererade 1 gång, 2 % hade blivit opererade 2 gånger i ryggen före aktuell operation. Det stora flertalet av patienterna angav betydande reduktion av gångförmåga; en gångsträcka understigande 1 m uppgavs av 49 %, 1-5 m av 32 %,,5-1 km av 12 % medan 7 % kunde gå mer än 1 km. Genomsnittligt VAS-tal för bensmärta var före operationen 66 (skala -1). Fördelning av VAS-tal avseende bensmärta före operationen framgår av Fig 12. Hos 53 % angavs regelbundet intag av smärtstillande medel, 33 % använde analgetika sporadiskt och 18 % använde ej smärtstillande medel Fig 12. Preoperativ bensmärta bestämd på VAS-skalan av patienterna med central spinal stenos (%).
10 1 Operationstekniker: Dekompressionsoperation utfördes i 82 %, dekompression kombinerad med bakre oinstrumenterad fusion i 3 %, dekompression kombinerad med bakre instrumenterad fusion i 11 % samt övriga metoder i 4 % av fallen. Resultat av operation: Data från kontroll 4 mån efter operation föreligger hos 388 patienter, opererade under första delen av år 2. I patientgruppen angav 63 % att man vid 4 mån kontroll var smärtfri/betydligt förbättrad avseende bensmärta, 2 % var något bättre, 11 % oförändrade och 6 % sämre. Genomsnittligt VAS-tal för bensmärta var 28. Postoperativ fördelning av VAS-tal visas i Fig Fig 13. Bensmärta 4 mån efter operation bestämd på VAS-skalan av patienterna med central spinal stenos (%). 73 % av opererade patienter var nöjda med effekten av ingreppet, 2 % tveksamma och 7 % missnöjda. Vid skattning av gångförmåga 4 mån efter operation angav 38 en gångförmåga överstigande 1 km, 18 % angav,5-1 km, 26 % 1-5 m medan 18 % hade en gångkapacitet understigande 1 m. Om man för varje enskild patient jämförde angiven gångförmåga före respektive efter operation sågs förbättrad gångfunktion (förlängd gångsträcka) hos 62 %, oförändrad hos 32 % och försämrad hos 6 %.Intag av smärtstillande medel var vid kontroll: regelbunden hos 26 %, sporadisk hos 39 % medan 35 % inte nyttjade smärtstillande preparat.
11 11 Operationsresultaten har även analyserats i relation till vald operationsmetod, se Tab 2 nedan. Dekompression Dekompression + oinstrumenterad fusion Dekompression + instrumenterad fusion Inställning (%) Nöjd Tveksam Missnöjd 8 6 VAS-tal, 4 mån Ryggsmärta Bensmärta Subjektiv värdering, bensmärta (%) Smärtfri/mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Tab 2. Resultat av operation för central spinal stenos vid olika operationstyper. Komplikationer till operation för central stenos: Komplikationsfrekvens i hela materialet var 8,7 %. Frekvensen varierade med typ av operation. I gruppen som genomgått dekompressionsoperation var frekvensen 7,6 %, i gruppen som dessutom fått utfört icke-instrumenterad fusion var frekvensen 9,1 medan 18,3% komplikationer angavs hos de som opererades med instrumenterad fusion. Vanligaste komplikation var även i denna grupp urinretention/urinvägsinfektion. Durarift med likvorläckage angavs i 12 fall, varav alla utom 1 opererats med dekompression utan fusion. Allvarliga komplikationer som pares/cauda equina-påverkan finns angivet i 4 fall (6 promille). Ingen rotlesion finns rapporterad. Lateral spinal stenos Totalt ingår i denna grupp 157 patienter, medelålder 58 (25-86) år (Fig 14) Ålder Fig 14. Åldersfördelning hos patientgruppen som opererats för lateral spinal stenos.
12 12 54% var män och 31 % rökare. Genomsnittlig duration av bensymptom före operation var 27 mån och genomsnittligt VAS-tal för ryggsmärta var 54 och för bensmärta 63. Fördelning av VAS-tal framgår av Fig Ålder Fig 15. Preoperativ bensmärta bestämd på VAS-skalan av patienterna med lateral spinal stenos (%). Smärtstillande medel intogs regelbundet av 46 %, sporadiskt av 35 % och aldrig av 19 %.Även i denna grupp angavs en betydande påverkan av gångförmågan; 32 % angav en gångsträcka understigande 1 m, lika många kunde gå 1-5 m medan,5-1 km klarades av 15 %. 21 % angav en gångsträcka överstigande 1 km. Inom gruppen hade 74 % ingen tidigare ryggop, 16 % hade opererats 1 gång tidigare och 9 % hade 2 tidigare genomförda ryggoperationer. Diagnos ställdes med MR-teknik i 91 % av fallen. Operationsteknik I 85 % av fallen utfördes dekompressionsoperation, medan 11 % genomgick dekompression kombinerad med fusionsoperation, varav flertalet bestod av instrumenterade fusioner. Operationsresultat Data föreligger för 84 opererade fall. 6 % av patienterna uppgav smärtfrihet/betydande förbättring medan 2 % var något bättre. 13 % var oförändrade jämfört med före operation avseende bensmärtan medan 7 % upplevde sig försämrade av åtgärden. Genomsnittligt VAStal för bensmärta vid uppföljning var 29, fördelning av bensmärta postoperativt framgår av Fig 16.
13 Fig 16. Bensmärta 4 mån efter operation bestämd på VAS-skalan av patienterna med lateral spinal stenos (%). Totalt var 61 % nöjda med effekten av åtgärden, 33 % tveksamma och 6 % missnöjda. En gångsträcka överstigande 1 km angavs av 43 %, mellan,5 och 1 km av 2 %, mellan 1 och 5 m av 27 % medan 1 % uppgav en gångsträcka understigande 1 m. Vid jämförelse av gångsträcka före och efter operation för varje enskild patient sågs förbättring av gångförmågan i 54 % medan 37 % hade samma angivna gångförmåga. I 9 % var postoperativ gångsträcka sämre än före operationen. Spondylolistes (isthmisk) 124 patienter, medelålder 46 (19-86) år (Fig 17) har under år 2 registrerats för spondylolisthesoperation. 53% var män och 29 % rökare. Preoperativ duration av ryggrespektive bensmärta var 46 och 32 månader och genomsnittligt VAS-tal för ryggsmärta var 61 och för bensmärta Ålder Fig 17. Åldersfördelning hos patientgruppen opererad för spondylolistes.
14 14 Fördelning av VAS-tal för rygg- och bensmärta framgår av Fig Fig 18. Preoperativ ryggsmärta bestämd på VAS-skalan av patienterna med spondylolistes (%) Fig 19. Preoperativ bensmärta bestämd på VAS-skalan av patienterna med spondylolistes (%). 49 % av patienterna intog smärtstillande medel regelbundet, 33 % intermittent och 18 % använde ej smärtstillande medel före operation. Flertalet patienter, 88 %, hade inte genomgått någon ryggoperation tidigare, 7 % var opererade 1 gång och 4 % 2 gånger. Operationstekniker: Jämfört med andra diagnoser föreligger fler kirurgiska alternativ; dekompressionsoperation har utförts i 6 fall (5 %), dekompression kombinerad med bakre oinstrumenterad fusion i 16 fall (13%), dekompression samt instrumenterad bakre fusion i 37 fall (3 %), enbart bakre oinstrumenterad fusion i 15 fall (12%), bakre instrumenterad fusion i 22 fall (18 %), främre instrumenterad fusion i 16 fall (13 %) samt övriga åtgärder i resterande fall.
15 15 Operationsresultat: 7 % av opererade patienter var nöjda vid 4-mån kontroll, 21 % tveksamt inställda och 9 % missnöjda. Genomsnittligt VAS-tal för ryggsmärta var 24 och för bensmärta 21. Fördelning av VAS-tal hos opererade patienter framgår av Fig Som synes förefaller bensmärta reduceras i högre omfattning än ryggsmärta Fig 2. Ryggsmärta (VAS) 4 mån postoperativt hos patientgruppen opererad för spondylolistes (%).
16 Fig 21. Bensmärta (VAS) 4 mån postoperativt hos patientgruppen opererad för spondylolistes (%). Avseende ryggsmärta angav 57 % att man var smärtfri/betydligt förbättrad, 26 % något förbättrad, 9 % oförändrad och 8 % försämrad. Motsvarande siffror för bensmärta var: 72 % smärtfria, 15% något förbättrade, 11% oförändrade och 2% försämrade. Operationsresultaten kommer att analyseras relaterat till vare operationstyp när långtidsuppföljningarna 1 och 2 år postoperativt är insamlade. SRS (segmentrelaterad smärta) Operation för SRS (segmenrelaterad smärta) göres huvudsakligen för att minska till ryggen lokaliserad smärta/värk. 19 patienter hade opererats för SRS, medelålder 45 (21-78) år, åldersfördelning enligt Fig Ålder Fig 22. Åldersfördelning hos patienterna som opererats för segmentell rörelsesmärta.
17 17 61 % var kvinnor, 21 % rökare. Preoperativ duration av ländryggssmärta var 4,5 år och genomsnittligt VAS-tal för ryggsmärta före operation var 67 (bensmärta 47). Fördelning av preoperativ ryggsmärta (VAS) framgår av Fig Fig 23. Ryggsmärta preoperativt hos patientgruppen som opererats för SRS, VAS (%). Regelbundet intag av smärtstillande medel fanns hos 61 %, sporadiskt hos 3 % och inget hos 9 %. Före operation var 57 % yrkesverksamma, 5 % arbetslösa, 34 % hade sjukbidrag/pension och 4 % ålderspension. Genomsnittlig preoperativ arbetsoförmåga var 28 månader. Operationsmetoder: I 11 % utfördes dekompression med bakre fusion, bakre oinstrumenterad fusion utfördes i 5 %, bakre instrumenterad fusion i 33 %, främre oinstrumenterad fusion i 7 %, främre instrumenterad fusion i 35 % samt övriga åtgärder i 9 %. Operationsresultat: Resultat föreligger för 88 patienter. I gruppen angav 7 % att man var nöjd med åtgärden, 23 % var tveksamma och 7 % missnöjda. 63 % uppgav att man upplevde sig smärtfri/betydligt förbättrad, 23 % var något bättre, 1 % oförändrade och 4 % försämrade av åtgärden. Genomsnittligt VAS-tal för ryggsmärta var 31(Fig 24), medianvärde 22.
18 Fig 24. Ryggsmärta 4 mån postoperativt hos patientgruppen som opererats för SRS, VAS (%). Fusionskirurgi Isolerad fusionskirurgi (utan samtidig dekompression/diskoperation) har utförts på 262 patienter. Medelålder i patientgruppen var 45 (17-78) år, 56 % av patienterna var kvinnor. Andelen rökare var 22 %. Preoperativ duration av ryggsmärta var 4,5 år och genomsnittligt VAS-tal avseende ryggsmärta var 64 (bensmärta 49). 56 % av patienterna angav regelbundet intag av analgetika och 32 % sporadiskt medan 12 % ej använde smärtstillande preparat. Jämfört med övriga diagnoskategorier hade en större andel genomgått tidigare ryggoperation; för 62 % var aktuell operation första operationen, 24 % hade blivit opererade 1 gång tidigare, 11 % 2 gånger, 2 % 3 gånger och 1 % 4 gånger. Aktuell diagnos för operation var diskbråck 3 %, central stenos 6 %, lateral stenos 1 %, spondylolistes 22 %, segmentrelaterad smärta 6 % och övrigt 8 % Operationstekniker: Främre, oinstrumenterad fusion 13 (5 %), främre instrumenterad fusion 84 (32 %), bakre oinstrumenterad fusion 29 (11 %), bakre instrumenterad fusion 18 (41 %), PLIF 21 (8 %) samt kombinerade metoder 7 (3 %). Operationsresultat: Kontrolluppgifter 4 mån postoperativt föreligger för 114 patienter. Vid denna tidpunkt angav 63 % smärtfrihet/betydande förbättring, 2 % viss förbättring, 12 % oförändrad smärta och 5 % försämring. Genomsnittligt VAS-tal för ryggsmärta var % av patienterna var nöjda, 24 % tveksamt inställda till behandlingsresultatet och 5 % missnöjda. Operationsresultatet har preliminärt analyserats separat i relation till de tre vanligaste operationstyperna, se Tab 3 nedan.
19 19 Bakre oinstrumenterad Bakre instrumenterad Främre instrumenterad Inställning(%) Nöjd Tveksam Missnöjd VAS-tal Rygg Ben Värdering (rygg,%) Smärtfri/mkt bättre Något bättre Oförändrad Sämre Tab 3. Operationsresultat i relation till de tre vanligaste operationstyperna. 4 mån resultat hos fusionsopererade patienter får betraktas som osäkra och preliminära. Men får förvänta att den oinstrumenterade gruppen inte är färdigläkt och detta kan förklara skillnaderna i tabellen. Först när 1- och 2-årskontroller föreligger kan teknikerna jämföras men siffrorna ovan beskriver förhållandena för patienterna i tidig postoperativ fas. Behandlade sjukdomar vid olika sjukhustyper Liksom under tidigare år finns en skillnad i diagnosfördelningar mellan universitetssjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus som illustreras av Fig Diskbråck Central stenos Lateral stenos Spondylolistes SRS Annan Fig 25. Diagnosfördelning, universitetssjukhus
20 2 Diskbråck Central stenos Lateral stenos Spondylolistes SRS Annan Fig 26. Diagnosfördelning, länssjukhus Diskbråck Central stenos Lateral stenos Spondylolistes SRS Annan Fig 27. Diagnosfördelning, länsdelssjukhus Diskbråck Central stenos Lateral stenos Spondylolistes SRS Annan Fig 28. Diagnosfördelning, privatsjukhus
21 21 Avslutning Denna preliminära presentation av ländryggskirurgiregistret för år 2 omfattar 32 kliniker i Sverige, innebärande en täckningsgrad av drygt 75 % av antalet ingrepp. Den visar bl a att indikationsställningen för lumbal kirurgin inom riket förefaller tämligen strikt med uttalad smärtproblematik dokumenterad på VAS-skalan, substantierad av lång smärtduration preoperativt, uttalad gångsträckereduktion och hög analgeticakonsumtion. Vidare ser man också i det tidiga postoperativa förloppet goda resultat med avseende på reduktionen av VASsmärta och subjektiv patienttillfredsställelse med kirurgiresultatet. Beträffande fusionskirurgi ses ganska varierande resultat vid olika tekniker men här behövs längre uppföljning och detta gäller även de övriga åkommorna. Multipel ryggkirurgi är tämligen ovanlig i vårt land. Komplikationerna till ryggoperation är vanligen godartade, typ urinvägsinfektion och/eller urinretention. Cauda equina-påverkan, nervrotsskada eller djup infektion inträffade vid < 1 % av ingreppen, vanligast vid kombinationsingreppen dekompression + instrumenterad fusion. Nästa års rapport kommer att vara den första som innefattar större kvantiteter 1-årsuppföljda patienter. Detta innebär också att en dokumentation av follow-up rate kommer att innefattas. Vi hoppas att vi kan visa acceptabelt fullständiga siffror med avseende på detta. En annan punkt vi avser fokusera på är komplikationsregistreringen. Stort tack till alla som varit involverade i registreringen år 2, läkare, sekreterare, övrig personal och patienter.
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2003
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 3 OKTOBER 3 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 Introduktion Årets ryggregisterpublikation innehåller dels demografiska
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2004
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 4 PRELIMINÄR VERSION SEPTEMBER 4 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson 2 Introduktion Årets ryggregisterpublikation
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 21 SEPTEMBER 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN 978-91-978553-8-9 Innehållsförteckning 2
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2009
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 29 SEPTEMBER 29 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN: 978-91-978553--3 Innehållsförteckning
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2011
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 211 SEPTEMBER 212 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson Bengt Sandén ISBN: 978-91-979924-4-2 2 Innehållsförteckning
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2007
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 7 SEPTEMBER 7 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson 2 Introduktion I denna presentation innefattas
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2008
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 28 SEPTEMBER 28 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson Innehållsförteckning 2 Introduktion 3 I. Ländryggskirurgi
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2005
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 5 SEPTEMBER 5 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson 2 Introduktion Denna presentation innehåller ländryggsregisterdata
Läs merUPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2014
UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2014 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING September 2015 Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Björn Knutsson Paul Gerdhem Allan Abbott Anna Songsong Lena
Läs merUPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2013
UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2013 SEPTEMBER 2014 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Björn Knutsson Bengt Sandén ISBN: 978-91-980722-8-0 Swespine
Läs merANALYSERANDE ÅRSRAPPORT
ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2006
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 26 OKTOBER 26 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson 2 Introduktion I denna presentation innefattas
Läs merUPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2012
UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 212 SEPTEMBER 213 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Björn Knutsson Bengt Sandén ISBN: 978-91-98722-3-5 2 Innehållsförteckning
Läs merSwespine ÅRSRAPPORT 2019 UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI UTFÖRD I SVERIGE ÅR FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING September 2019
Swespine ÅRSRAPPORT 2019 UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI UTFÖRD I SVERIGE ÅR 2018 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING September 2019 Peter Fritzell Olle Hägg Paul Gerdhem Allan Abbott Anna Songsong Catharina
Läs merSwespine ÅRSRAPPORT 2016 UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI UTFÖRD I SVERIGE ÅR FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Oktober 2016
Swespine ÅRSRAPPORT 2016 UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI UTFÖRD I SVERIGE ÅR 2015 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Oktober 2016 Peter Fritzell Olle Hägg Paul Gerdhem Allan Abbott Anna Songsong Catharina Parai
Läs merSwespine 25 år ÅRSRAPPORT 2018 UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI UTFÖRD I SVERIGE ÅR FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING September 2018
Swespine 25 år ÅRSRAPPORT 18 UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI UTFÖRD I SVERIGE ÅR 17 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING September 18 Peter Fritzell Olle Hägg Paul Gerdhem Allan Abbott Anna Songsong Catharina
Läs merSwespine ÅRSRAPPORT 2017 UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI UTFÖRD I SVERIGE ÅR FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING September 2017
Swespine ÅRSRAPPORT 2017 UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI UTFÖRD I SVERIGE ÅR 2016 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING September 2017 Peter Fritzell Olle Hägg Paul Gerdhem Allan Abbott Anna Songsong Catharina
Läs merHals- och ländryggskirurgi i GHP
Hals- och ländryggskirurgi i 27-216 En casemix-justerad resultatredovisning och jämförelse med övriga riket Bakgrund Tidigare sammanställning och redovisning av de s gemensamma (SSC+SCG) resultat för de
Läs merUPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010
UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 21 SEPTEMBER 211 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN 978-91-979378-6-3 Innehållsförteckning
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. I. Presentation av Spine Center Göteborg. Produktion. Kvalitetsarbete. Forskning. V. Mål och planering inför 2009
Kvalitetsrapport 28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. Presentation av Spine Center Göteborg II. III. IV. Produktion Kvalitetsarbete Forskning V. Mål och planering inför 29 2 I. Presentation av Spine Center Göteborg
Läs merLÄNDRYGGENS SJUKDOMAR
indikationer och prioriteringar Läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se LÄNDRYGGENS SJUKDOMAR Operationsresultaten efter ryggkirurgi är goda men kan bli bättre, t ex med bättre
Läs merVärdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem
Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Workshop, Västra Götalandsregionen 2015-11-12 Expertgruppens medlemmar
Läs merKvalitetsrapport 2010
Kvalitetsrapport 21-1- Innehåll I. Presentation av Spine Center Göteborg II. Sammanfattning III. Förklaringar IV. Produktion V. Kvalitet VI. Forskning och utbildning VII. Mål och planering inför 211 I.
Läs merREGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING
REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING RAPPORT ÖVER 1998 ÅRS VERKSAMHET Rapportversion 990915 ROLAND FLINK Registeransvarig 1998 års epilepsikirurgiska verksamhet. Liksom
Läs merUtredning och handläggning av nack- och ryggbesvär
Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2016 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Läs merAnsökningsblankett till nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården år 2003
Ansökningsblankett till nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården år 2003 Blanketten laddas hem från Internet http://www.sos.se/mars/kvaflik.htm och fylls i elektroniskt Innan du fyller i
Läs merÅrsrapport Hysteroskopi 2015
Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt
Läs merÅrsberättelse Detta är SportsMed
1 Årsberättelse 2016 Detta är SportsMed Vi strävar mot högsta kvalité, bästa omvårdnad och bästa service med patienten i fokus. Vi vill vara försäkringsbolagens självklara val för patienter med sjukvårdsförsäkring.
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merSvenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av
Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av ryggkirurgi), FAR14-034 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 34 Svenska ryggregistret (tidigare
Läs merVälkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012
1 (5) Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling Universitetssjukhuset, 1-3 2012 Handläggning av ryggsjukdomar utgör en stor del av vardagen för läkare inom ortopedi. Denna kurs riktas i
Läs merSAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN
SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN Resultat av dekompressiv kirurgi vid lumbal spinal stenos med eller utan fusion en prospektiv randomiserad kontrollerad multicenterstudie Bakgrund Lumbal spinal stenos är hos
Läs merAllmänna frågor vid nack- och ryggbesvär
Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2013 sydöstra sjukvårdsregionen Öppna jämförelser 2013 rörelseorganens sjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen Placering 1 7 Placering 8-14 Placering 15-21 Kommentar:
Läs merVi har också deltagit med en del analyser och underlag till ett symposium om axelplastiker på SOF-mötet i Varberg
2005 ÅRSRAPPORT 2005-2006! TACK FÖR ER MEDVERKAN! Registret har under 2005 åter igen fått in ca 500 rapporter under året. Totalt har vi fått mer än 3000 rapporter under de första 7 åren. Det innebär att
Läs merAnsökan om anslag för Nationella kvalitetsregister 2006
Ansökan om anslag för Nationella kvalitetsregister 26 Detta är en textutskrift av vad som hittills skrivits in i ansökningsformuläret. Använd webbläsarens skriv-utfunktion för att skriva ut denna text.
Läs merREGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING
REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING RAPPORT ÖVER VERKSAMHETEN ÅR 2000 Registeransvarig: Styrgruppen: Roland Flink Kristina Malmgren Ingmar Rosén Bo Zetterlund Birgitta
Läs merGe kniven vidare vad visade enkäten?
Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi
Läs merÅrsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret avseende patienter som blivit
Läs merINBJUDAN. DePuy Synthes Spine Sponsrar och administrerar utbildningen.
INBJUDAN Bakgrund Utbildningsprogrammet Spine Academy initierades 2006 genom ett samarbete mellan Svensk Ryggkirurgisk Förening och. Syftet är att erbjuda en basal ryggkirurgisk utbildning samt ge möjlighet
Läs merAllmänna frågor vid nack- och ryggbesvär
Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret
Läs merForskningsprojekt och Kvalitetsregister
Forskningsprojekt och Kvalitetsregister Så har jag gjort Eva Westman Lektor/Överläkare Umeå Universitet Studieort Sundsvall Projektarbete Termin 10 Läkarutbildningen Umeå Universitet 3 projektarbeten:
Läs merVärdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem
2015-10 Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter
Läs merAnsökningsblankett till nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården år 2004
Ansökningsblankett till nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården år 2004 Blanketten laddas hem från Internet http://www.sos.se/mars/kvaflik.htm och fylls i elektroniskt Innan du fyller i
Läs merCancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
Läs merKvalitetsredovisning 2011
Kvalitetsredovisning 2011-1- INNEHÅLL PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG... 4 Värdegrund... 4 Personal... 4 SAMMANFATTNING... 4 FÖRKLARINGAR... 6 PRODUKTION... 8 KVALITETSARBETE... 8 A. STRUKTURMÅTT...
Läs merRespondenter med diagnos AS
Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt
Läs merKan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Läs merVästerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning
Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag
Läs merHöftfyseolys i Sverige
Höftfyseolys 2007 2010 i Sverige TACK för att ni alla gjort det möjligt att nu kunna presentera 2007-2010 års siffror från det nationella vårdregistret för höftfyseolys. Vid SBOF:s årsmöte (Svensk Barn
Läs merKvalitetsredovisning 2012
Kvalitetsredovisning 212-1- INNEHÅLL PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG... 4 Värdegrund... 4 Personal... 4 SAMMANFATTNING... 5 FÖRKLARINGAR... 6 PRODUKTION... 8 KVALITETSARBETE... 8 A. STRUKTURMÅTT...
Läs merKvalitetsredovisning 2013
Kvalitetsredovisning 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 3 Förutsättningar... 3 Samarbetspartners... 3 Vision och värdegrund... 3 PATIENTSÄKERHET OCH KVALITET... 4 Kvalitetsregister...
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2014 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Läs merRyggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning november 2019
Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning 20-22 november 2019 Onsdag 20:e november Tid Titel Ansvarig Lokal Målsättning 9.00-9.15 Introduktion- praktisk information,
Läs merFörfrågan om att delta i ett forskningsprojekt
1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:
Läs merPROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi
PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Nüssler Delregisteransvarig prolapsregistret REGISTRET
Läs merÅrsrapport Bristningsregistret 2016
Årsrapport Bristningsregistret 2016 Eva Uustal Statistiker Gabriel Granåsen Bristningsregistret är inne på sitt tredje år. Kunskapen ökar om hur det går för kvinnor efter förlossningsbristningar. Trettiosex
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merPreoperativ hälsodeklaration slutenvård
Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du
Läs merNationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999
Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress
Läs merRyggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv
Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid
Läs merÅrsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2012
Årsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2012 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret Maud Ankardal Ansvarig för inkontinenskirurgiregistret,
Läs merCystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2016 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer
Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2016 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer Innehåll STYRGRUPP... 5 TÄCKNINGSGRAD... 6 VÄNTETID
Läs merSummary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion
Summary in Swedish Svensk sammanfattning Introduktion Ett stort antal patienter genomgår olika typer av kirurgi varje dag och många av dem kommer att uppleva postoperativ smärta. För att fånga upp dessa
Läs merBeskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012
Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...
Läs merOperation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD
Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet Markus Aly, urolog, PhD Översikt Introduktion Kort om prostatacancer, diagnostik och behandling Operation för prostatacancer Utveckling
Läs merPreoperativ hälsodeklaration poliklin
Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din
Läs merRegional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2015 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Läs merSveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center
Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center
Läs merRegional riktlinje för val av operationsmetod
Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs mer1 Kontaktuppgifter. Efternamn Fritzell. Förnamn Peter Arbetsplats Ortopedkliniken Sjukhus/Vårdcentral Falu lasarett Gatu/box-address Falu lasarett
NRK12-034 1. Ansökan 1 Kontaktuppgifter Registerhållaren Förnamn Peter Arbetsplats Ortopedkliniken Sjukhus/Vårdcentral Falu lasarett Gatu/box-address Falu lasarett Postnummer 79182 2 Sammanfattning Postort
Läs merRiktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000
Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?
Läs merRyggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning oktober 2018
Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning 17-19 2018 Onsdag 17:e Tid Titel Ansvarig Lokal Målsättning 9.00-9.15 Introduktion- praktisk information, pres av fakulteten,
Läs merPrognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020
Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta
Läs merVilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström
Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen
Läs merKönsskillnader vid operation av ljumskbråck
Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård,
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Swespine 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Swespine, det nationella ryggkirurgiska registret, har såväl nationellt som internationellt haft ett framgångsrikt och expansivt år. Styrgruppen som sköter det löpande
Läs merREGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING
REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING RAPPORT ÖVER VERKSAMHETEN ÅR 2008 Registeransvarig: Roland Flink Styrgruppen: Kristina Malmgren Gerd Viggedal Kristina Källén Per
Läs merSlutrapport. December 2010. Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB
Slutrapport Revision av vårdtillfällen i slutenvård vid kvinnoklinikerna på Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus 2010 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning:
Läs merKvalitetsredovisning 2013
Kvalitetsredovisning 213-1- INNEHÅLL PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG... 4 Värdegrund... 4 Personal... 4 SAMMANFATTNING... 5 FÖRKLARINGAR... 6 PRODUKTION... 8 KVALITETSARBETE... 8 Patientsäkerhetsarbete
Läs merNationellt Kvalitetsregister för Njurcancer. Årsrapport PROM data för 2017
Nationellt Kvalitetsregister för Njurcancer Årsrapport PROM data för 2017 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 20180903 1:a versionen Ansvarig utgivare: Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland
Läs merREGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING
REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING RAPPORT ÖVER 1999 ÅRS VERKSAMHET Reviderad 2001-12-08 ROLAND FLINK Registeransvarig 1999 års epilepsikirurgiska verksamhet. Liksom
Läs merför ortopedisk behandling Lars Lidgren Seminarium om arbetet med nationella medicinska indikationer 6 mars 2008 Svenska Läkaresällskapet, Stockholm
Nationella medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren Seminarium om arbetet med nationella medicinska indikationer 6 mars 2008 Svenska Läkaresällskapet, Stockholm Färdigställda indikationsdokument
Läs merBristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom
ristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom En kvinna genomgick ett långvarigt gynekologiskt ingrepp. rots att hon hade benen i högläge i mer än sex timmar vidtogs inga åtgärder för en tillräcklig
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2014
KVALITETSREDOVISNING 214 INNEHÅLL PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG... 4 Värdegrund... 4 Personal... 4 SAMMANFATTNING... 5 FÖRKLARINGAR... 6 PRODUKTION... 8 KVALITETSARBETE... 8 Patientsäkerhetsarbete
Läs merFörfrågan om att delta i ett forskningsprojekt
Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:
Läs merResultat Röntgenkliniken
Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet
Läs merSTEL- OPERATION I LÄNDRYGGEN
STEL- OPERATION I LÄNDRYGGEN Varför utförs steloperation? Steloperation i ländryggen utförs pga. långvarig rörelse- och belastningsutlöst smärta (segmentell rörelsesmärta). Orsaken till smärtan har bedömts
Läs merFoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning
Läs merLändryggssjukdomar. Kontaktpersoner
Ländryggssjukdomar Vårdprogram utarbetat av läkare inom ortopedi, röntgen och laboriatiet vid Akademiska sjukhuset i samarberte med husläkare i primärvården Kontaktpersoner Överläkare Gunnar Ordeberg,
Läs merPATIENTERS ERFARENHETER I SAMBAND MED RYGGKIRURGI
PATIENTERS ERFARENHETER I SAMBAND MED RYGGKIRURGI Slutrapport till Svenska ryggregistret SweSpine 2016 Christina Peterson, verksamhetsutvecklare RCSO i samarbete med Berith Hedberg, docent vid Jönköping
Läs merDin värdering 1 år efter operationen
Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
NEUROKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurokirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar
Läs merOrtopedi. Valda delar ur Årsrapport 2016 Valda delar ur Kvalitetssammanställning
Ortopedi Valda delar ur Årsrapport 2016 Valda delar ur Kvalitetssammanställning 2017-05-02 Årsrapport 2016 Kvalitetsindikatorer Värdekompassen (sedan 2008), intern benchmarking, möjliga uppnåeliga nivåer,
Läs merÅrsrapport RMPG Ortopedi. Andreas Meunier VC Ortopedkliniken US
Årsrapport RMPG Ortopedi Andreas Meunier VC Ortopedkliniken US Vad har vi diskuterat Bra regionsamarbete Utvecklingstendenser Tillgänglighet Regiongemensamma upphandlingar av implantat Osteoporosscreening
Läs merOPERATION AV SPINAL STENOS I LÄNDRYGGEN
OPERATION AV SPINAL STENOS I LÄNDRYGGEN Vad innebär spinal stenos Spinal stenos betyder trängsel i ryggradskanalen. Förträngningen utvecklas med åren och diagnosen är ovanlig hos personer yngre än 45-50
Läs mer