Ländryggssjukdomar. Kontaktpersoner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ländryggssjukdomar. Kontaktpersoner"

Transkript

1 Ländryggssjukdomar Vårdprogram utarbetat av läkare inom ortopedi, röntgen och laboriatiet vid Akademiska sjukhuset i samarberte med husläkare i primärvården Kontaktpersoner Överläkare Gunnar Ordeberg, ortopedi, Akademiska sjukhuset, Husläkare Eva Gàl Garadnai, Svartbäckens vårdcentral, Uppsala Reviderat i september Revideras åter senast i september 2012

2 Innehåll Akut lumbago 4 Kvarstående lumbago 6 Akut lumbago-ischias 9 Kvarstående lumbago-ischias 10 Operativ behandling av diskbråck 12 Spinal stenos 13 Litteratur 16 Remissadresser 16

3 Akut lumbago Definition Symptomdiagnos för akut eller subakut (duration max sex veckor) insättande svår smärta i ländryggen. Etiologi Varierande, hos den enskilda patienten ofta oklar. Kan vara diskogen, muskulär, artrogen eller utlöst av kotkompression (hos äldre, bensköra patienter). Flera orsaker kan samverka. Förlopp Som regel gynnsamt naturalförlopp: flertalet patienter tillbaka i hygglig funktion inom en vecka och cirka 90 procent inom sex veckor. Kvarstående ryggsmärta av måttlig grad upp till något år är dock inte ovanligt. Föranleder ingen åtgärd om patienten har acceptabel funktionsnivå och är i arbete. Primär åtgärd Utesluta allvarliga bakomliggande sjukdomar som kräver akut behandling. a) Tumörsjukdom Primär malignitet i kotpelaren extremt sällsynt. Däremot förekommer metastaser, vanligast från prostata, bröst, njure eller lunga samt myelom. Anamnes på tidigare malignitet eller viktminskning/ allmänsymtom indikation för primär utredning. b) Cauda equinasyndrom Vid äkta cauda equinasyndrom såväl perineal sensibilitetsnedsättning som sfinkterdysfunktion (inkontinens, urinstämma eller residualurin) ska patienten omedelbart skickas till sjukhus. Isolerad måttlig miktionsstörning kan vara relaterad till svår smärta, om tveksamhet finns bör dock patienten remitteras in. c) Spondylit Bakteriell spondylit mycket sällsynt; dock vanligare vid nyligen genomgång sepsis, annan svår infektion, immunosuppression och hos patienter med nedsatt allmäntillstånd på grund av till exempel narkotikamissbruk.

4 Tbc-spondylit bör också beaktas om patienten har ett ursprung i en region där tbc fortfarande är vanligt förekommande. I typfallet har patienten feber och i status noteras en dunkömhet över engagerad kota. Spondylit kan också förekomma som senkomplikation efter diskbråckskirurgi. Tag SR/CRP vid misstanke. d) Kotfraktur Frakturmisstanke föreligger hos unga, friska patienter vid större trauma som trafikolycka eller fall från höjd. För cancersjuka eller osteoporotiska äldre patienter även vid mindre trauma som fall från låg höjd eller lyft i framåtböjd position. Kotfraktur i bröstryggen på grund av osteoporos ger ofta smärta lokaliserad i ländryggen, och kan misstänkas hos patienter med riskfaktorer för osteoporos eller vid svår akut ryggsmärta hos tidigare ryggfriska individer över 50 år. Lab Normalt ej indicerat. Överväg crp (som infektionsscreening och för kontroll av inflammationsgrad). Över 50 års ålder: Ta även: Hb, sr, kalcium och kreatinin. På män tas även psa om kliniken skulle kunna stämma med prostatacancer med skelettmetastaser. Röntgen Indikation för slätröntgen (alternativt dt) vid misstanke om kotfraktur enligt d) ovan. Oftast både bröst och ländrygg. Indikation för vanlig röntgen föreligger i övrigt normalt ej. Indikation för mrt ländrygg om: a) patienten har en känd malignitet som kan metastasera till skelettet. b) patienten uppvisar en atypisk bild där underliggande allvarlig sjukdom kan misstänkas (klinisk blick).

5 Behandling Gäller om patienten inte har tecken på specifik åkomma enligt ovan. Försäkra patienten om att smärtan inte orsakas av allvarlig sjukdom, och att läkning sker snabbast om patienten är så aktiv som möjligt. Sängvila rekommenderas ej. Uppmuntran till och instruktioner för att stödja tidig normal aktivitet (lev som vanligt, undvik att undvika ).. Regelbunden (ej vid behov) receptfri analgetika/ nsaid. Kort sjukskrivning kan dock behövas, liksom receptbelagd analgetika. Efter fyra till fem veckor kan manuell behandling övervägas. Återgång till normala aktiviteter kan ske innan smärtan avklingat helt. Kvarstående lumbago Definition Besvär som vid akut lumbago, där patienten ej återfått tillfredsställande restitution efter sex veckor. Etiologi Som vid akut lumbago. Vid kvarstående lumbago bör dock även Bechterewspondylit övervägas kraftigt inslag av stelhet, särskilt på morgonen, och objektivt inskränkt thoraxrörlighet. Vanligen dock smygande debut. Icke-bakteriella spondyliter med smygande debut kan också ses vid psoriasis eller autoimmuna tarmsjukdomar (Crohns sjukdom med flera). Om specifik patologi saknas är det vanligt att oförmåga att återgå till arbetet har psykosociala orsaker. Förlopp Hög risk att utveckla långvarig/bestående funktionsinskränkning. Tidigt insatt behandling kan vara avgörande Primära åtgärder Kontrollera följande laboratorieprover, om detta ej gjorts tidigare:

6 Alla: crp (som infektionsscreening och ev inflammatorisk åkomma). Över 50 års ålder: Ta även Hb, sr, kalcium och kreatinin. På män tas även psa om kliniken skulle kunna stämma med prostatacancer med skelettmetastaser. Förutsatt att prover ovan är normala, genomgång av patientens psykosociala situation och om patienten är sjukskriven kontakt med arbetsgivare, försäkringskassa och ev företagshälsovård (görs i samråd med patienten). Genomgång av patientens arbetsuppgifter, anpassning av arbetsmiljön och arbetsträning eller partiell återgång i arbete. Om detta inte fungerar, överväg multidisciplinärt rehabiliteringsprogram med fortsatt fysisk aktivering, psykosocialt omhändertagande och kognitiv beteendeterapi. Riskfaktorer för långvarig arbetsoförmåga och funktionsförlust kan också identifieras med Frågeformulär om smärta enligt Steven Linton. Finns på Navet (högst upp till vänster under välj förvaltning bläddra till Primärvården Fliken Dokument - Blanketter sök under Smärta). Där finns också instruktion för enkel svarshantering. Score >105 utifrån formuläret innebär stor risk för långvariga problem och behov av rehabiliteringsinsats. Röntgen Om patienten ej förbättrats kliniskt efter 3 6 månader, eller trots förbättring har uttalade kvarstående symptom, beställs en mrt ländrygg (slätröntgen ländrygg behövs ej). Pacemaker är en absolut kontraindikation för mrt. Metallimplantat av annat material än titan i ländryggen och metallclips insatta vid till exempel neurokirurgisk operation kan vara kontraindikation och ska anges på mrt-remissen. Andra metallimplantat, till exempel ledproteser, utgör normalt inte kontraindikation, men bör anges i remissen. Om mrt är kontraindicerat remitteras patienten istället för en ct ländrygg. Patienter som på grund av klaustrofobi inte klarar att undersökas med mrt, kan, i enlighet med valfrihetsavtalet Uppsala-Stockholm, skickas till öppen mrt-kamera på röntgenavdelningen, Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm.

7 Behandling Om röntgenutredning enligt ovan är negativ (dvs. inte antyder andra orsaker än degenerativa förändringar lumbalt som smärtorsak) överväg behandling enligt ovan med multidisciplinärt rehabiliteringsprogram. Fynd av diskbråck hos patient utan utstrålande ischias är inte relevant (förekommer hos en stor andel av den symtomfria befolkningen) och utgör aldrig i sig indikation för kirurgi. Vid svår lokaliserad ländryggssmärta med fortsatt stor funktionsinskränkning efter mer än 6 månader kan fusionskirurgi (steloperation) i ländryggen övervägas, förutsatt patienten är motiverad för detta. Patienten bör informeras om att resultaten vid denna typ av kirurgi inte är lika goda som vid diskbråckskirurgi. Remiss till ryggmottagning vid Akademiska sjukhuset för ställningstagande till ryggkirurgisk åtgärd. Obs! I remissen bör framgå: Social anamnes med yrke och eventuell arbetsoförmåga. Lokalisationen av ryggsmärtan. Ev. förekomst och utbredning av utstrålande bensmärta. Vilken konservativ behandlingsregim som genomförts. När och var patienten genomgått mrt-undersökning. Resultat av labutredning. Kirurgi (fusionsoperation) på patienter med ryggsmärta utan rhizopati är aktuell endast vid mycket svåra besvär som varar mer än ett år. Undantag dock för patienter med tumördestruktion eller spondylolys/spondylolistes. Denna restriktiva hållning baserar sig på den begränsade graden av förbättring som kan förväntas efter kirurgisk behandling (fusionskirurgi såväl som så kallad diskproteskirurgi).

8 Akut lumbago-ischias Definition Ländryggssmärta med samtidig smärtutstrålning i benet (nedom knänivå) och med en duration av minst sex veckor. Förutom smärta ofta inslag av parestesier och domningar. Oftast host- och nysaccentuering. Etiologi Orsakas ofta av diskbråck, men även andra orsaker förekommer. Klinik I typfallet mest ont i sittande och lindring vid extension i ryggen. Kan ofta hitta viloläge utan smärta, till exempel i psoasläge. Diskbråck med medial lokalisation kan bete sig annorlunda med lindring vid kyfosering och blandad, eventuell bilateral, rotpåverkan. Förlopp Besvären avtar hos flertalet patienter successivt inom tre till fyra månader. Blir patienten bättre inom sex veckor kan som regel spontan regress förväntas. Primär åtgärd Bedömning/utredning efter samma principer som vid akut lumbago. Rutinneurologisk status avseende nedre extremiteter ska ingå. Utredning/behandling Som vid akut lumbago, dock kan något längre sjukskrivning och starkare analgetika behövas, normalt ej morfinpreparat. Förändrad känsel ofta känselnedsättning och reflexbortfall motsvarande en påverkad nervrot är vanligt. Om en progredierande motorisk påverkan (muskelsvaghet) föreligger, motsvarande en eller flera nervrötter, bör dock patienten remitteras akut till ortopeden på Akademiska sjukhuset.

9 Kvarstående lumbago-ischias Definition Lumbago-ischias enligt ovan, utan påtaglig regress eller med betydande kvarstående funktionshinder efter sex veckor. Etiologi Liksom vid akut lumbago ischias oftast diskbråck hos individer i yngre vuxen ålder och med smärtutbredning motsvarande en eller flera nervrötter. Hos äldre patienter vanligt med trängsel på grund av degenerativa förändringar i ländryggens facettleder, så kallad spinal stenos (se sid 14). Differentialdiagnostiskt förekommer också borrelia-rhizopati och perifert utlöst nervsmärta. Bensmärtor utan rotutbredning är vanligt hos patienter med ländryggssmärta som stått under lång tid. Denna smärta kan vara en refererad smärta eller del i en smärtutbredning på grund av så kallad central sensitisering. Lab Kontrollera följande labprover, om detta ej gjorts tidigare: Alla: crp (som infektionsscreening och för kontroll av inflammationsgrad) Över 50 års ålder: Ta även: Hb, sr, kalcium och kreatinin. På män tas även psa om kliniken skulle kunna stämma med prostatacancer med skelettmetastaser. Röntgen mrt ländrygg beställes om patienten ej förbättrats inom sex veckor. Normalt bör en sådan undersökning utföras av mrt-lab på röntgen vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping inom sex veckor. Pacemaker är en absolut kontraindikation för mrt. Metallimplantat av annat material än titan i ländryggen och metallclips insatta vid till exempel neurokirurgisk operation kan vara andra kontraindikationer och ska anges på mrt-remissen. Om patienten har andra metallimplantat, till exempel ledproteser, kan en mrt-undersökning normalt utföras, men dessa implantat bör också anges i remissen. 10

10 Om mrt är kontraindicerat remitteras patienten istället för en ct ländrygg. Patienter med benägenhet för klaustrofobi klarar inte att undersökas med mrt. mrt-remisser på dessa patienter kan, i enlighet med valfrihetsavtalet Uppsala-Stockholm, skickas till mrt-lab på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm som har en öppen mrt-kamera. Behandling Gäller patienter utan tecken på allvarlig åkomma, se sid 9. a) Patient med kvarvarande måttliga besvär och som påtagligt förbättrats uppmuntras till fortsatt aktivering. Informera om att regelbunden aktivitet minskar risken för återfall. b) Patienter utan förbättring eller med kvarstående betydande funktionshinder och smärta med rotutbredning och/eller positiva fynd i neurologiskt status samt där mrt eller ct verifierat ett diskbråck som överensstämmer med kliniken, remitteras för specialistbedömning på ortopedens ryggmottagning, Akademiska sjukhuset. Endast diskbråck vars lokalisation kan förklara patientens symtom utgör indikation för operation. Obs! Se sid 9 angående uppgifter i remissen. c) Om smärtan inte alls svarar mot rotutbredning övervägs behandlingsförslag som vid kvarstående lumbago alternativt differentialdiagnoser i övrigt. Remisser på patienter med anamnes på ischiasklinik enligt b) ovan förtursprioriteras och kallas normalt till ortopedens ryggmottagning på Akademiska inom sex veckor. Om ct gjorts på grund av kontraindikationer för mrt, beslutar ryggkirurgen om eventuell kompletterande myelografi (inneliggande på ortopedavdelning) behöver göras som planering inför eventuell operation. 11

11 Operativ behandling av diskbråck Cirka 25 procent av patienter som söker med akut lumbago-ischias och diskbråcksklinik behöver opereras. Risken är större hos patienter med trång spinalkanal. Bråckets storlek i sig (på ct eller mr) har mindre betydelse. Operationen sker via en liten hudincision och ingreppet görs med mikrokirurgisk teknik via luppglas eller mikroskop. Normalt görs ingreppet som inneliggande åtgärd med hemgång dagen efter operationen. I utvalda fall görs operationen som dagkirurgisk åtgärd. Behandling av diskbråck med diskbråcks-upplösande enzymer, till exempel Chymopapain, används inte i Skandinavien på grund av risk för anafylaxi och/eller arachnoidit/ meningit. Postoperativ regim efter diskbråcksoperation Omedelbar mobilisering. Patienten får sitta, med successiv ökning av sitt-tiden. Sjukgymnast på ortopedavdelningen informerar om mobiliseringsrutiner och patienten får ett hemträningsprogram. Patienten följs sedan upp av sjukgymnasten med i normalfallet två polikliniska besök. Normalt kan patienten börja arbeta efter två till 8 veckor beroende på vilket arbete han eller hon har. Rutinmässigt sker inget återbesök till operatören. Som ovan beskrivits följs pat av sjukgymnast som vid behov återkopplar till operatör. Individer som opererats för diskbråck har allmänt en något högre grad av ryggbesvär än normalpopulationen. Viss långvarig inskränkning av arbetsförmågan är därför inte ovanlig. Vid kvarvarande behov av sjukskrivning mer än 2 månader efter diskbråcksoperation behöver därför ofta arbetsgivare, eventuellt företagshälsovård och försäkringskassa kopplas in, varför sjukskrivning efter denna tid normalt sköts från primärvården efter information från operatören. Observera att ingreppet vid diskbråcksoperationer syftar till att ta bort tryck mot och irritation av nervroten, och är således i första hand ej riktad mot patientens eventuella ryggsmärta. Defekten i diskens anulus fibrosus lämnas att läka med fibrös läkning. 12

12 Måttlig kvarvarande ryggsmärta efter diskbråcksoperation är normal och hindrar vanligen inte aktivering och fortsatt läkning under aktivering. Därutöver gäller att domningskänslan, liksom reflexbortfall och eventuell pares, vanligen restitueras långsamt och ibland ofullständigt. Kvarvarande isolerad domning och/eller reflexbortfall utan rotsmärta talar inte för kvarvarande diskbråcksorsakad irritation/tryckskada av nervroten. Detta gäller både efter operation och hos icke opererade patienter där rhizopatismärtan spontant avklingat. Spinal stenos Definition Orden spinal stenos står för trängsel i spinalkanalen, dvs i princip även sådan som kan orsakas av diskbråck. I praktiken används dock termen för förträngning orsakad av tryck från bakre strukturer i kotpelaren - vanligen ligamenthypertrofi eller ligamentförkalkning, degenererade facettleder med pålagringar och eventuell svullnad. Åkomman finns i en konstitutionell form med symtom redan i unga år, men de patienter vi ser är vanligen över 55 år och deras symptom beror på uttalade degenerativa förändringar. Spinal stenos är vanligast i ländryggen, men förekommer också i halsryggen där åkomman utöver rhizopatismärta med utstrålning i armarna kan ge ryggmärgssymtom (myelopathi) med spasticitet och pares i benen. I detta vårdprogram behandlas enbart lumbal spinal stenos. Klinik Smärta utstrålande i det ena eller båda benen, med eller utan klar dermatomutbredning, och som vanligen uppkommer i stående och gående. Samtidig ländryggsmärta vanlig. I typfallet är patienten smärtfri i sittande och vid kyfosering av ryggen, medan däremot gång utlöser besvären. Patienten kan ofta ange distinkt längsta gångsträcka, varefter patienten måste sätta sig ner eller böja sig framåt för att få smärtlindring. 13

13 Vid den viktiga differentialdiagnosen claudicatio intermittens (arterioscleros i benens artärer) släpper smärtan däremot om patienten stannar upp utan att kyfosera ryggen. Vidare kan patienter med spinal stenos oftast cykla obehindrat utan smärta. Etiologi Degenerativa förändringar med svullnad och pålagringar i facettlederna i ländryggen. Ibland accentuering på grund av sagittell kotförskjutning (degenerativ spondylolisthes) mellan berörda kotor. Förlopp Ofta smygande med successivt minskande gångsträcka över flera år. Stabiliseras ofta på viss nivå och även spontan förbättring förekommer hos procent av patienterna. Lab Hb, sr, cpr, kalcium och kreatinin. På män tas även psa om kliniken skulle kunna stämma med prostatacancer med skelett metastaser. Röntgen mrt ländrygg beställs om patienten har minst sex månaders symptom och bedöms ha så pass uttalade symptom att en operation kan övervägas, se nedan under Behandling. Pacemaker är en absolut kontraindikation för mrt. Metallimplantat av annat material än titan i ländryggen och metallclips insatta vid till exempel neurokirurgisk operation kan vara andra kontraindikationer och ska anges på mrt-remissen. Om patienten har andra metallimplantat, till exempel ledproteser, kan en mrt-undersökning normalt utföras, men dessa implantat bör också anges i remissen. Om mrt är kontraindicerat remitteras patienten istället för en ct ländrygg. Patienter med benägenhet för klaustrofobi klarar inte att undersökas med mrt. mrt-remisser på dessa patienter kan, i enlighet med valfrihetsavtalet Uppsala-Stockholm, skickas till mrt-lab på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm som har en öppen mrt-kamera. 14

14 Behandling Sjukgymnastik och annan icke operativ behandling utan säker effekt, men kan prövas. På grund av växlande naturförlopp dock vanligen motiverat med expectans. Regelbunden motion rekommenderas: patienter med spinal stenos kan ofta träna på cykel eller motionscykel, eller simma ryggsim. Som regel är operativ åtgärd indicerad först när gångsträckan är reducerad till något hundratal meter och/eller patienten får en invalidiserande bensmärta/bensvaghet vid gång. Patienten ska vara motiverad för operation. Därutöver behövs för äldre patienter riskbedömning inför ingreppet. Planering av eventuellt ingrepp görs av opererande kirurg efter remiss till ortopedens ryggmottagning, Akademiska sjukhuset. Remissen ska innehålla uppgifter om patientens smärtutbredning i rygg och ben, gångsträcka samt resultat av genomförd mrt ländrygg (ct om kontraindikationer för mrt finns). Om ct gjorts på grund av kontraindikationer för mrt, beslutar ryggkirurgen om ev kompletterande myelografi (inneliggande på ortopedavdelning) behöver göras för att adekvat planering av en eventuell operation ska kunna ske. Operation Bakre dekompression, vanligen mera omfattande än vid diskbråck och med längre incision. Vid förekomst av betydande ryggsmärta, degenerativ olistes eller andra tecken på instabilitet görs vanligen samtidig fusion över det dekomprimerade segmentet. Postoperativt tillåtes, liksom efter diskbråcksoperation, omedelbar mobilisering. Ofta ses dock ett mer långdraget postoperativt förlopp på grund av att ett större ryggkirurgiskt ingrepp gjorts, att patientens allmäntillstånd är sämre och att åldern är högre än hos diskbråckspatienter. 15

15 Litteratur Ont i ryggen, ont i nacken (volym I-II). En evidensbaserad kunskapssammanställning. SBU, Stockholm, Remissadresser Ryggsektionen Ortopedmottagningen Akademiska sjukhuset Uppsala Röntgen Akademiska sjukhuset Uppsala Röntgenavdelningen Lasarettet Box Enköping Röntgenkliniken (mrt) Sabbatsbergs närsjukhus Olivecronas väg Stockholm 16

16 Vårdprogrammet finns på och på Akademiska sjukhusets intranät Sjukvård/Vårdprogram. Häften beställs från Blå rummet, , Tryck: Landstingstryckeriet, oktober 2010

RED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit

RED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit RED FLAGS Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit RYGGONT - ÅTGÄRDER INFORMATION (smärttyp, prognos) godartad ryggsmärta Farmakologisk: analgetica

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7)

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) En 40-årig man inkommer med intensiv ländryggsmärta som tilltagit det senaste dygnet. Han skottade snö igår och har dessutom fått en kraftig snuva och känner sig

Läs mer

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt

Läs mer

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. Radiologi vid ryggsmärta rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA RTA När skall patienten utredas? Hur? När ska ytterligare radiologisk utredning

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade

Läs mer

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5.

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5. Frågor inom ortopedi OSCE 20110513 SP-fråga Diskbråck L4-L5. För övrigt väsentligen frisk patient med ett par tidigare episoder med ryggvärk. Sedan 2 veckor tillbaka ånyo viss värk i ryggen, men ffa utstrålande

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Lumbago & Diskbråck. Daniel Maksoutov 2013-10-02

Lumbago & Diskbråck. Daniel Maksoutov 2013-10-02 Lumbago & Diskbråck Daniel Maksoutov 2013-10-02 Definition Ländryggsmärta definieras som smärta, muskelspänningar eller stelhet lokaliserad någonstans i området mellan de nedersta revbenen och de nedre

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012 1 (5) Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling Universitetssjukhuset, 1-3 2012 Handläggning av ryggsjukdomar utgör en stor del av vardagen för läkare inom ortopedi. Denna kurs riktas i

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2

Läs mer

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab 1 Mätvärden/lab Vitalparametrar: BT: 130/80, puls: 70, temp: 37.5 CRP < 5 U-sticka U-Glukos negativ U-Ketoner negativ ph 6

Läs mer

sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Vårdprogram för ländryggssmärta Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan

Läs mer

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN

SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN Resultat av dekompressiv kirurgi vid lumbal spinal stenos med eller utan fusion en prospektiv randomiserad kontrollerad multicenterstudie Bakgrund Lumbal spinal stenos är hos

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID ICKE OPERERAD LUMBAL SPINAL STENOS. 1 Faktabakgrund

RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID ICKE OPERERAD LUMBAL SPINAL STENOS. 1 Faktabakgrund RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID ICKE OPERERAD LUMBAL SPINAL STENOS Samrehab/Rehab söder Utvecklingsgruppen i Ortopedi 2011-11-09. Reviderad 2013-06-28. Landstinget i Kalmar Län 1 Faktabakgrund 1.1 Definition

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Barnortopedi - för akutmottagningsbruk 2015-05-28 E Fridh DSBUS 1 Vad ska vi prata om? Ortopediskt trauma hos barn Ortopediska sjukdomar som kan dyka upp akut Viktigaste icke ortopediska diff-diagnoserna

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsrygg och svansben (figur 1).

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård 2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,

Läs mer

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2003

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2003 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 3 OKTOBER 3 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 Introduktion Årets ryggregisterpublikation innehåller dels demografiska

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G)

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G) INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G) Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsben och

Läs mer

Skelettundervisning termin 4

Skelettundervisning termin 4 Rygg radiologi, MD, PhD Neuroradiolog Muskelo-skeletal radiolog Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge CLINTEC Karolinska Institutet Skelettundervisning termin 4 Bildgivande undersökning

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5:1 På akutmottagningen söker Dan, en tidigare frisk 28 årig lärare med ländryggssmärta sedan tre veckor. För ett dygn sedan lyfte han en TVapparat och fick då

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 21 SEPTEMBER 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN 978-91-978553-8-9 Innehållsförteckning 2

Läs mer

Röntgenundersökningens roll i primärvården

Röntgenundersökningens roll i primärvården Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes. Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik Ortopedi HT-13 Fråga 1. Du träffar på vårdcentralen en patient med nyligen diagnosticerad gonartros. Han tar som smärtlindring Diklofenak 50 mg x 3 vilket hjälper ganska bra men han känner av magen. Han

Läs mer

Vårdprogram för ländryggssmärta

Vårdprogram för ländryggssmärta Vårdprogram för ländryggssmärta Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Ländrygg MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Kvinna. Man. Födelse-år: Datum: Undersökare: Arbetsplats:

Ländrygg MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Kvinna. Man. Födelse-år: Datum: Undersökare: Arbetsplats: 2016-11-25 Ländrygg MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Kvinna Man Födelse-år: Datum: Undersökare: Arbetsplats: 1 MEBA ländrygg MEBA ländrygg består av en screeningdel och en

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

OMVÅRDNAD EFTER OPERATION I RYGGEN PÅ GRUND AV SKELETTMETASTASER

OMVÅRDNAD EFTER OPERATION I RYGGEN PÅ GRUND AV SKELETTMETASTASER OMVÅRDNAD EFTER OPERATION I RYGGEN PÅ GRUND AV SKELETTMETASTASER I huvudsak är omvårdnaden av patienter opererade på grund av metastaser i ryggen lik annan ortopedisk vård. Det som är speciellt är främst

Läs mer

Skelett och mjukdelar. Strängnäs 151113 Marianne Jarfelt

Skelett och mjukdelar. Strängnäs 151113 Marianne Jarfelt Skelett och mjukdelar Strängnäs 151113 Marianne Jarfelt ! Bentäthet- osteoporos! Muskel och skelett! Osteonekros Ben! Trabekulärt ben (i korta och platta ben) 20% totalt! Corticalt ben (långa rörben) 80%

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31

Läs mer

Vad jag tänker prata om

Vad jag tänker prata om Smärta i ryggen Annelie Gutke Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sektionen för Neurovetenskap och Rehabilitering/ Fysioterapi Göteborgs universitet Vad jag tänker prata om Hur vanligt är ryggsmärta?

Läs mer

Lärarinstruktion Ortopedi

Lärarinstruktion Ortopedi Lärarinstruktion Ortopedi Gå igenom scenariot med SP och visa L5 dermatomets utbredning. Förklara/visa positivt Lasegue s test + korsat positivt Se till att det finns reflexhammare Efter utförd ortopedistation

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2011

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2011 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 211 SEPTEMBER 212 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson Bengt Sandén ISBN: 978-91-979924-4-2 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr:

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr: 1 En 62-årig man, frisk i övrigt, aldrig tidigare opererad, söker dig på vårdcentralen för försämrad vattenkastning. Patienten har haft besvär som accentuerats de senaste åren, och består av följande komponenter:

Läs mer

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Spondylit. Bertil Christensson Lund Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,

Läs mer

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL 41 PRODUKTRESUMÉ FÖR LÄKEMEDEL SOM INNEHÅLLER KABERGOLIN 4.2 Dosering och administreringssätt Följande ska framkomma på lämpligt sätt: Doseringen

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2004

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2004 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 4 PRELIMINÄR VERSION SEPTEMBER 4 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson 2 Introduktion Årets ryggregisterpublikation

Läs mer

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma. AVC - Borås. Hem. Ort mottagning efter 1 vecka

Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma. AVC - Borås. Hem. Ort mottagning efter 1 vecka Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma, utgåva 1 Vid op ev inl på avd* Ev via vårdcentral Gipsning alt operation Pat ska erbjudas bentäthetsmätning. Om så önskas skrivs remiss till osteoporosmottagning

Läs mer

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer

Läs mer

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning. 4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.

Läs mer

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma Vid op ev inl på avd* Ort mottagning efter 1 vecka Uppföljning ort mottagning Gipsad cirka 4 veckor efter skada Annars beroende av fraktur och fixation Ev

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Urologifrågor, 15 poäng

Urologifrågor, 15 poäng HT-06 C Urologifrågor, 15 poäng C1 Du tjänstgör som AT-läkare på en vårdcentral i en förort till Stockholm. På fredag eftermiddag söker en 72 år gammal man. Han är tidigare opererad för appendicit. Han

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2014

UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2014 UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2014 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING September 2015 Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Björn Knutsson Paul Gerdhem Allan Abbott Anna Songsong Lena

Läs mer

Kotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26

Kotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26 Kotfraktur Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping Innehåll Vad innebär korsettbehandling?... 3 Vad görs vid en operation?...3 Förväntat resultat...4 Smärtlindring...4 På avdelningen...4

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration poliklin

Preoperativ hälsodeklaration poliklin Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Knä och höftartros Vårdprogram Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Innehåll Gällande diagnoser... 1 Inledning... 2 Omhändertagande i primärvården... 3 Remisser... 5 Bilagor 1-3 1 - Grafik

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2009

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2009 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 29 SEPTEMBER 29 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN: 978-91-978553--3 Innehållsförteckning

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Ortopedstation 1 Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Bedöm röntgenbilderna! Instruktion till stationsansvarig, ortopedi

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2013

UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2013 UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2013 SEPTEMBER 2014 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Björn Knutsson Bengt Sandén ISBN: 978-91-980722-8-0 Swespine

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17634 su/med 2014-09-25 3 Innehållsansvarig: Lena Jensen, Fysioterapeut, Fysioterapi Mölndal (lenje2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom En av handens stora nerver, Nervus Medianus, går tillsammans

Läs mer

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer