Ländryggssjukdomar. Kontaktpersoner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ländryggssjukdomar. Kontaktpersoner"

Transkript

1 Ländryggssjukdomar Vårdprogram utarbetat av läkare inom ortopedi, röntgen och laboriatiet vid Akademiska sjukhuset i samarberte med husläkare i primärvården Kontaktpersoner Överläkare Gunnar Ordeberg, ortopedi, Akademiska sjukhuset, Husläkare Eva Gàl Garadnai, Svartbäckens vårdcentral, Uppsala Reviderat i september Revideras åter senast i september 2012

2 Innehåll Akut lumbago 4 Kvarstående lumbago 6 Akut lumbago-ischias 9 Kvarstående lumbago-ischias 10 Operativ behandling av diskbråck 12 Spinal stenos 13 Litteratur 16 Remissadresser 16

3 Akut lumbago Definition Symptomdiagnos för akut eller subakut (duration max sex veckor) insättande svår smärta i ländryggen. Etiologi Varierande, hos den enskilda patienten ofta oklar. Kan vara diskogen, muskulär, artrogen eller utlöst av kotkompression (hos äldre, bensköra patienter). Flera orsaker kan samverka. Förlopp Som regel gynnsamt naturalförlopp: flertalet patienter tillbaka i hygglig funktion inom en vecka och cirka 90 procent inom sex veckor. Kvarstående ryggsmärta av måttlig grad upp till något år är dock inte ovanligt. Föranleder ingen åtgärd om patienten har acceptabel funktionsnivå och är i arbete. Primär åtgärd Utesluta allvarliga bakomliggande sjukdomar som kräver akut behandling. a) Tumörsjukdom Primär malignitet i kotpelaren extremt sällsynt. Däremot förekommer metastaser, vanligast från prostata, bröst, njure eller lunga samt myelom. Anamnes på tidigare malignitet eller viktminskning/ allmänsymtom indikation för primär utredning. b) Cauda equinasyndrom Vid äkta cauda equinasyndrom såväl perineal sensibilitetsnedsättning som sfinkterdysfunktion (inkontinens, urinstämma eller residualurin) ska patienten omedelbart skickas till sjukhus. Isolerad måttlig miktionsstörning kan vara relaterad till svår smärta, om tveksamhet finns bör dock patienten remitteras in. c) Spondylit Bakteriell spondylit mycket sällsynt; dock vanligare vid nyligen genomgång sepsis, annan svår infektion, immunosuppression och hos patienter med nedsatt allmäntillstånd på grund av till exempel narkotikamissbruk.

4 Tbc-spondylit bör också beaktas om patienten har ett ursprung i en region där tbc fortfarande är vanligt förekommande. I typfallet har patienten feber och i status noteras en dunkömhet över engagerad kota. Spondylit kan också förekomma som senkomplikation efter diskbråckskirurgi. Tag SR/CRP vid misstanke. d) Kotfraktur Frakturmisstanke föreligger hos unga, friska patienter vid större trauma som trafikolycka eller fall från höjd. För cancersjuka eller osteoporotiska äldre patienter även vid mindre trauma som fall från låg höjd eller lyft i framåtböjd position. Kotfraktur i bröstryggen på grund av osteoporos ger ofta smärta lokaliserad i ländryggen, och kan misstänkas hos patienter med riskfaktorer för osteoporos eller vid svår akut ryggsmärta hos tidigare ryggfriska individer över 50 år. Lab Normalt ej indicerat. Överväg crp (som infektionsscreening och för kontroll av inflammationsgrad). Över 50 års ålder: Ta även: Hb, sr, kalcium och kreatinin. På män tas även psa om kliniken skulle kunna stämma med prostatacancer med skelettmetastaser. Röntgen Indikation för slätröntgen (alternativt dt) vid misstanke om kotfraktur enligt d) ovan. Oftast både bröst och ländrygg. Indikation för vanlig röntgen föreligger i övrigt normalt ej. Indikation för mrt ländrygg om: a) patienten har en känd malignitet som kan metastasera till skelettet. b) patienten uppvisar en atypisk bild där underliggande allvarlig sjukdom kan misstänkas (klinisk blick).

5 Behandling Gäller om patienten inte har tecken på specifik åkomma enligt ovan. Försäkra patienten om att smärtan inte orsakas av allvarlig sjukdom, och att läkning sker snabbast om patienten är så aktiv som möjligt. Sängvila rekommenderas ej. Uppmuntran till och instruktioner för att stödja tidig normal aktivitet (lev som vanligt, undvik att undvika ).. Regelbunden (ej vid behov) receptfri analgetika/ nsaid. Kort sjukskrivning kan dock behövas, liksom receptbelagd analgetika. Efter fyra till fem veckor kan manuell behandling övervägas. Återgång till normala aktiviteter kan ske innan smärtan avklingat helt. Kvarstående lumbago Definition Besvär som vid akut lumbago, där patienten ej återfått tillfredsställande restitution efter sex veckor. Etiologi Som vid akut lumbago. Vid kvarstående lumbago bör dock även Bechterewspondylit övervägas kraftigt inslag av stelhet, särskilt på morgonen, och objektivt inskränkt thoraxrörlighet. Vanligen dock smygande debut. Icke-bakteriella spondyliter med smygande debut kan också ses vid psoriasis eller autoimmuna tarmsjukdomar (Crohns sjukdom med flera). Om specifik patologi saknas är det vanligt att oförmåga att återgå till arbetet har psykosociala orsaker. Förlopp Hög risk att utveckla långvarig/bestående funktionsinskränkning. Tidigt insatt behandling kan vara avgörande Primära åtgärder Kontrollera följande laboratorieprover, om detta ej gjorts tidigare:

6 Alla: crp (som infektionsscreening och ev inflammatorisk åkomma). Över 50 års ålder: Ta även Hb, sr, kalcium och kreatinin. På män tas även psa om kliniken skulle kunna stämma med prostatacancer med skelettmetastaser. Förutsatt att prover ovan är normala, genomgång av patientens psykosociala situation och om patienten är sjukskriven kontakt med arbetsgivare, försäkringskassa och ev företagshälsovård (görs i samråd med patienten). Genomgång av patientens arbetsuppgifter, anpassning av arbetsmiljön och arbetsträning eller partiell återgång i arbete. Om detta inte fungerar, överväg multidisciplinärt rehabiliteringsprogram med fortsatt fysisk aktivering, psykosocialt omhändertagande och kognitiv beteendeterapi. Riskfaktorer för långvarig arbetsoförmåga och funktionsförlust kan också identifieras med Frågeformulär om smärta enligt Steven Linton. Finns på Navet (högst upp till vänster under välj förvaltning bläddra till Primärvården Fliken Dokument - Blanketter sök under Smärta). Där finns också instruktion för enkel svarshantering. Score >105 utifrån formuläret innebär stor risk för långvariga problem och behov av rehabiliteringsinsats. Röntgen Om patienten ej förbättrats kliniskt efter 3 6 månader, eller trots förbättring har uttalade kvarstående symptom, beställs en mrt ländrygg (slätröntgen ländrygg behövs ej). Pacemaker är en absolut kontraindikation för mrt. Metallimplantat av annat material än titan i ländryggen och metallclips insatta vid till exempel neurokirurgisk operation kan vara kontraindikation och ska anges på mrt-remissen. Andra metallimplantat, till exempel ledproteser, utgör normalt inte kontraindikation, men bör anges i remissen. Om mrt är kontraindicerat remitteras patienten istället för en ct ländrygg. Patienter som på grund av klaustrofobi inte klarar att undersökas med mrt, kan, i enlighet med valfrihetsavtalet Uppsala-Stockholm, skickas till öppen mrt-kamera på röntgenavdelningen, Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm.

7 Behandling Om röntgenutredning enligt ovan är negativ (dvs. inte antyder andra orsaker än degenerativa förändringar lumbalt som smärtorsak) överväg behandling enligt ovan med multidisciplinärt rehabiliteringsprogram. Fynd av diskbråck hos patient utan utstrålande ischias är inte relevant (förekommer hos en stor andel av den symtomfria befolkningen) och utgör aldrig i sig indikation för kirurgi. Vid svår lokaliserad ländryggssmärta med fortsatt stor funktionsinskränkning efter mer än 6 månader kan fusionskirurgi (steloperation) i ländryggen övervägas, förutsatt patienten är motiverad för detta. Patienten bör informeras om att resultaten vid denna typ av kirurgi inte är lika goda som vid diskbråckskirurgi. Remiss till ryggmottagning vid Akademiska sjukhuset för ställningstagande till ryggkirurgisk åtgärd. Obs! I remissen bör framgå: Social anamnes med yrke och eventuell arbetsoförmåga. Lokalisationen av ryggsmärtan. Ev. förekomst och utbredning av utstrålande bensmärta. Vilken konservativ behandlingsregim som genomförts. När och var patienten genomgått mrt-undersökning. Resultat av labutredning. Kirurgi (fusionsoperation) på patienter med ryggsmärta utan rhizopati är aktuell endast vid mycket svåra besvär som varar mer än ett år. Undantag dock för patienter med tumördestruktion eller spondylolys/spondylolistes. Denna restriktiva hållning baserar sig på den begränsade graden av förbättring som kan förväntas efter kirurgisk behandling (fusionskirurgi såväl som så kallad diskproteskirurgi).

8 Akut lumbago-ischias Definition Ländryggssmärta med samtidig smärtutstrålning i benet (nedom knänivå) och med en duration av minst sex veckor. Förutom smärta ofta inslag av parestesier och domningar. Oftast host- och nysaccentuering. Etiologi Orsakas ofta av diskbråck, men även andra orsaker förekommer. Klinik I typfallet mest ont i sittande och lindring vid extension i ryggen. Kan ofta hitta viloläge utan smärta, till exempel i psoasläge. Diskbråck med medial lokalisation kan bete sig annorlunda med lindring vid kyfosering och blandad, eventuell bilateral, rotpåverkan. Förlopp Besvären avtar hos flertalet patienter successivt inom tre till fyra månader. Blir patienten bättre inom sex veckor kan som regel spontan regress förväntas. Primär åtgärd Bedömning/utredning efter samma principer som vid akut lumbago. Rutinneurologisk status avseende nedre extremiteter ska ingå. Utredning/behandling Som vid akut lumbago, dock kan något längre sjukskrivning och starkare analgetika behövas, normalt ej morfinpreparat. Förändrad känsel ofta känselnedsättning och reflexbortfall motsvarande en påverkad nervrot är vanligt. Om en progredierande motorisk påverkan (muskelsvaghet) föreligger, motsvarande en eller flera nervrötter, bör dock patienten remitteras akut till ortopeden på Akademiska sjukhuset.

9 Kvarstående lumbago-ischias Definition Lumbago-ischias enligt ovan, utan påtaglig regress eller med betydande kvarstående funktionshinder efter sex veckor. Etiologi Liksom vid akut lumbago ischias oftast diskbråck hos individer i yngre vuxen ålder och med smärtutbredning motsvarande en eller flera nervrötter. Hos äldre patienter vanligt med trängsel på grund av degenerativa förändringar i ländryggens facettleder, så kallad spinal stenos (se sid 14). Differentialdiagnostiskt förekommer också borrelia-rhizopati och perifert utlöst nervsmärta. Bensmärtor utan rotutbredning är vanligt hos patienter med ländryggssmärta som stått under lång tid. Denna smärta kan vara en refererad smärta eller del i en smärtutbredning på grund av så kallad central sensitisering. Lab Kontrollera följande labprover, om detta ej gjorts tidigare: Alla: crp (som infektionsscreening och för kontroll av inflammationsgrad) Över 50 års ålder: Ta även: Hb, sr, kalcium och kreatinin. På män tas även psa om kliniken skulle kunna stämma med prostatacancer med skelettmetastaser. Röntgen mrt ländrygg beställes om patienten ej förbättrats inom sex veckor. Normalt bör en sådan undersökning utföras av mrt-lab på röntgen vid Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping inom sex veckor. Pacemaker är en absolut kontraindikation för mrt. Metallimplantat av annat material än titan i ländryggen och metallclips insatta vid till exempel neurokirurgisk operation kan vara andra kontraindikationer och ska anges på mrt-remissen. Om patienten har andra metallimplantat, till exempel ledproteser, kan en mrt-undersökning normalt utföras, men dessa implantat bör också anges i remissen. 10

10 Om mrt är kontraindicerat remitteras patienten istället för en ct ländrygg. Patienter med benägenhet för klaustrofobi klarar inte att undersökas med mrt. mrt-remisser på dessa patienter kan, i enlighet med valfrihetsavtalet Uppsala-Stockholm, skickas till mrt-lab på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm som har en öppen mrt-kamera. Behandling Gäller patienter utan tecken på allvarlig åkomma, se sid 9. a) Patient med kvarvarande måttliga besvär och som påtagligt förbättrats uppmuntras till fortsatt aktivering. Informera om att regelbunden aktivitet minskar risken för återfall. b) Patienter utan förbättring eller med kvarstående betydande funktionshinder och smärta med rotutbredning och/eller positiva fynd i neurologiskt status samt där mrt eller ct verifierat ett diskbråck som överensstämmer med kliniken, remitteras för specialistbedömning på ortopedens ryggmottagning, Akademiska sjukhuset. Endast diskbråck vars lokalisation kan förklara patientens symtom utgör indikation för operation. Obs! Se sid 9 angående uppgifter i remissen. c) Om smärtan inte alls svarar mot rotutbredning övervägs behandlingsförslag som vid kvarstående lumbago alternativt differentialdiagnoser i övrigt. Remisser på patienter med anamnes på ischiasklinik enligt b) ovan förtursprioriteras och kallas normalt till ortopedens ryggmottagning på Akademiska inom sex veckor. Om ct gjorts på grund av kontraindikationer för mrt, beslutar ryggkirurgen om eventuell kompletterande myelografi (inneliggande på ortopedavdelning) behöver göras som planering inför eventuell operation. 11

11 Operativ behandling av diskbråck Cirka 25 procent av patienter som söker med akut lumbago-ischias och diskbråcksklinik behöver opereras. Risken är större hos patienter med trång spinalkanal. Bråckets storlek i sig (på ct eller mr) har mindre betydelse. Operationen sker via en liten hudincision och ingreppet görs med mikrokirurgisk teknik via luppglas eller mikroskop. Normalt görs ingreppet som inneliggande åtgärd med hemgång dagen efter operationen. I utvalda fall görs operationen som dagkirurgisk åtgärd. Behandling av diskbråck med diskbråcks-upplösande enzymer, till exempel Chymopapain, används inte i Skandinavien på grund av risk för anafylaxi och/eller arachnoidit/ meningit. Postoperativ regim efter diskbråcksoperation Omedelbar mobilisering. Patienten får sitta, med successiv ökning av sitt-tiden. Sjukgymnast på ortopedavdelningen informerar om mobiliseringsrutiner och patienten får ett hemträningsprogram. Patienten följs sedan upp av sjukgymnasten med i normalfallet två polikliniska besök. Normalt kan patienten börja arbeta efter två till 8 veckor beroende på vilket arbete han eller hon har. Rutinmässigt sker inget återbesök till operatören. Som ovan beskrivits följs pat av sjukgymnast som vid behov återkopplar till operatör. Individer som opererats för diskbråck har allmänt en något högre grad av ryggbesvär än normalpopulationen. Viss långvarig inskränkning av arbetsförmågan är därför inte ovanlig. Vid kvarvarande behov av sjukskrivning mer än 2 månader efter diskbråcksoperation behöver därför ofta arbetsgivare, eventuellt företagshälsovård och försäkringskassa kopplas in, varför sjukskrivning efter denna tid normalt sköts från primärvården efter information från operatören. Observera att ingreppet vid diskbråcksoperationer syftar till att ta bort tryck mot och irritation av nervroten, och är således i första hand ej riktad mot patientens eventuella ryggsmärta. Defekten i diskens anulus fibrosus lämnas att läka med fibrös läkning. 12

12 Måttlig kvarvarande ryggsmärta efter diskbråcksoperation är normal och hindrar vanligen inte aktivering och fortsatt läkning under aktivering. Därutöver gäller att domningskänslan, liksom reflexbortfall och eventuell pares, vanligen restitueras långsamt och ibland ofullständigt. Kvarvarande isolerad domning och/eller reflexbortfall utan rotsmärta talar inte för kvarvarande diskbråcksorsakad irritation/tryckskada av nervroten. Detta gäller både efter operation och hos icke opererade patienter där rhizopatismärtan spontant avklingat. Spinal stenos Definition Orden spinal stenos står för trängsel i spinalkanalen, dvs i princip även sådan som kan orsakas av diskbråck. I praktiken används dock termen för förträngning orsakad av tryck från bakre strukturer i kotpelaren - vanligen ligamenthypertrofi eller ligamentförkalkning, degenererade facettleder med pålagringar och eventuell svullnad. Åkomman finns i en konstitutionell form med symtom redan i unga år, men de patienter vi ser är vanligen över 55 år och deras symptom beror på uttalade degenerativa förändringar. Spinal stenos är vanligast i ländryggen, men förekommer också i halsryggen där åkomman utöver rhizopatismärta med utstrålning i armarna kan ge ryggmärgssymtom (myelopathi) med spasticitet och pares i benen. I detta vårdprogram behandlas enbart lumbal spinal stenos. Klinik Smärta utstrålande i det ena eller båda benen, med eller utan klar dermatomutbredning, och som vanligen uppkommer i stående och gående. Samtidig ländryggsmärta vanlig. I typfallet är patienten smärtfri i sittande och vid kyfosering av ryggen, medan däremot gång utlöser besvären. Patienten kan ofta ange distinkt längsta gångsträcka, varefter patienten måste sätta sig ner eller böja sig framåt för att få smärtlindring. 13

13 Vid den viktiga differentialdiagnosen claudicatio intermittens (arterioscleros i benens artärer) släpper smärtan däremot om patienten stannar upp utan att kyfosera ryggen. Vidare kan patienter med spinal stenos oftast cykla obehindrat utan smärta. Etiologi Degenerativa förändringar med svullnad och pålagringar i facettlederna i ländryggen. Ibland accentuering på grund av sagittell kotförskjutning (degenerativ spondylolisthes) mellan berörda kotor. Förlopp Ofta smygande med successivt minskande gångsträcka över flera år. Stabiliseras ofta på viss nivå och även spontan förbättring förekommer hos procent av patienterna. Lab Hb, sr, cpr, kalcium och kreatinin. På män tas även psa om kliniken skulle kunna stämma med prostatacancer med skelett metastaser. Röntgen mrt ländrygg beställs om patienten har minst sex månaders symptom och bedöms ha så pass uttalade symptom att en operation kan övervägas, se nedan under Behandling. Pacemaker är en absolut kontraindikation för mrt. Metallimplantat av annat material än titan i ländryggen och metallclips insatta vid till exempel neurokirurgisk operation kan vara andra kontraindikationer och ska anges på mrt-remissen. Om patienten har andra metallimplantat, till exempel ledproteser, kan en mrt-undersökning normalt utföras, men dessa implantat bör också anges i remissen. Om mrt är kontraindicerat remitteras patienten istället för en ct ländrygg. Patienter med benägenhet för klaustrofobi klarar inte att undersökas med mrt. mrt-remisser på dessa patienter kan, i enlighet med valfrihetsavtalet Uppsala-Stockholm, skickas till mrt-lab på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm som har en öppen mrt-kamera. 14

14 Behandling Sjukgymnastik och annan icke operativ behandling utan säker effekt, men kan prövas. På grund av växlande naturförlopp dock vanligen motiverat med expectans. Regelbunden motion rekommenderas: patienter med spinal stenos kan ofta träna på cykel eller motionscykel, eller simma ryggsim. Som regel är operativ åtgärd indicerad först när gångsträckan är reducerad till något hundratal meter och/eller patienten får en invalidiserande bensmärta/bensvaghet vid gång. Patienten ska vara motiverad för operation. Därutöver behövs för äldre patienter riskbedömning inför ingreppet. Planering av eventuellt ingrepp görs av opererande kirurg efter remiss till ortopedens ryggmottagning, Akademiska sjukhuset. Remissen ska innehålla uppgifter om patientens smärtutbredning i rygg och ben, gångsträcka samt resultat av genomförd mrt ländrygg (ct om kontraindikationer för mrt finns). Om ct gjorts på grund av kontraindikationer för mrt, beslutar ryggkirurgen om ev kompletterande myelografi (inneliggande på ortopedavdelning) behöver göras för att adekvat planering av en eventuell operation ska kunna ske. Operation Bakre dekompression, vanligen mera omfattande än vid diskbråck och med längre incision. Vid förekomst av betydande ryggsmärta, degenerativ olistes eller andra tecken på instabilitet görs vanligen samtidig fusion över det dekomprimerade segmentet. Postoperativt tillåtes, liksom efter diskbråcksoperation, omedelbar mobilisering. Ofta ses dock ett mer långdraget postoperativt förlopp på grund av att ett större ryggkirurgiskt ingrepp gjorts, att patientens allmäntillstånd är sämre och att åldern är högre än hos diskbråckspatienter. 15

15 Litteratur Ont i ryggen, ont i nacken (volym I-II). En evidensbaserad kunskapssammanställning. SBU, Stockholm, Remissadresser Ryggsektionen Ortopedmottagningen Akademiska sjukhuset Uppsala Röntgen Akademiska sjukhuset Uppsala Röntgenavdelningen Lasarettet Box Enköping Röntgenkliniken (mrt) Sabbatsbergs närsjukhus Olivecronas väg Stockholm 16

16 Vårdprogrammet finns på och på Akademiska sjukhusets intranät Sjukvård/Vårdprogram. Häften beställs från Blå rummet, , Tryck: Landstingstryckeriet, oktober 2010

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7)

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) En 40-årig man inkommer med intensiv ländryggsmärta som tilltagit det senaste dygnet. Han skottade snö igår och har dessutom fått en kraftig snuva och känner sig

Läs mer

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. Radiologi vid ryggsmärta rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA RTA När skall patienten utredas? Hur? När ska ytterligare radiologisk utredning

Läs mer

Lumbago & Diskbråck. Daniel Maksoutov 2013-10-02

Lumbago & Diskbråck. Daniel Maksoutov 2013-10-02 Lumbago & Diskbråck Daniel Maksoutov 2013-10-02 Definition Ländryggsmärta definieras som smärta, muskelspänningar eller stelhet lokaliserad någonstans i området mellan de nedersta revbenen och de nedre

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsrygg och svansben (figur 1).

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G)

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G) INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G) Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsben och

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 21 SEPTEMBER 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN 978-91-978553-8-9 Innehållsförteckning 2

Läs mer

Barnortopedi - för akutmottagningsbruk 2015-05-28 E Fridh DSBUS 1 Vad ska vi prata om? Ortopediskt trauma hos barn Ortopediska sjukdomar som kan dyka upp akut Viktigaste icke ortopediska diff-diagnoserna

Läs mer

Vårdprogram för ländryggssmärta

Vårdprogram för ländryggssmärta Vårdprogram för ländryggssmärta Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

OMVÅRDNAD EFTER OPERATION I RYGGEN PÅ GRUND AV SKELETTMETASTASER

OMVÅRDNAD EFTER OPERATION I RYGGEN PÅ GRUND AV SKELETTMETASTASER OMVÅRDNAD EFTER OPERATION I RYGGEN PÅ GRUND AV SKELETTMETASTASER I huvudsak är omvårdnaden av patienter opererade på grund av metastaser i ryggen lik annan ortopedisk vård. Det som är speciellt är främst

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Vad jag tänker prata om

Vad jag tänker prata om Smärta i ryggen Annelie Gutke Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sektionen för Neurovetenskap och Rehabilitering/ Fysioterapi Göteborgs universitet Vad jag tänker prata om Hur vanligt är ryggsmärta?

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Knä och höftartros Vårdprogram Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Innehåll Gällande diagnoser... 1 Inledning... 2 Omhändertagande i primärvården... 3 Remisser... 5 Bilagor 1-3 1 - Grafik

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Att leva med. Skolios

Att leva med. Skolios Att leva med Skolios Att leva med skolios Ridningen har hjälpt mig att hålla humöret uppe Lina Halldin har genomgått två stora operationer på grund av skolios. Hon vurmar för hästar och ridning och har

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration poliklin

Preoperativ hälsodeklaration poliklin Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2009

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 2009 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE. RAPPORT ÅR 29 SEPTEMBER 29 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN: 978-91-978553--3 Innehållsförteckning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Överenskommelse. Ortopedklinik Primärvård. Skaraborg

Överenskommelse. Ortopedklinik Primärvård. Skaraborg Skaraborgs Sjukhus och en Skaraborg Dokumentnamn: Lokal riktlinje Skaraborg Giltigt fr o m: 2011-05-04 Revideras: 2014-06-01 Godkänt av:ulf Nyberg Chefläkare Skaraborgs sjukhus, Ulf Svensson Chefläkare

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

2010-11-23 Riktlinje för rehabilitering av akuta rygg/nackbesvär. Inledning

2010-11-23 Riktlinje för rehabilitering av akuta rygg/nackbesvär. Inledning 1 2010-11-23 Riktlinje för rehabilitering av akuta rygg/nackbesvär Inledning Syfte Att erbjuda personer som insjuknar med akuta rygg- och nackbesvär snabb, likvärdig och kompetent bedömning och behandling

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

RYGG BOKEN. En bok till dig som har ont i ryggen BASERAD PÅ DE SENASTE MEDICINSKA RÖNEN OM RYGGBESVÄR

RYGG BOKEN. En bok till dig som har ont i ryggen BASERAD PÅ DE SENASTE MEDICINSKA RÖNEN OM RYGGBESVÄR Det finns ett stort behov och efterfrågan på adekvat information till människor som drabbas av ryggbesvär. RYGGBOKEN har producerats för att tillgodose det behovet. Boken är utformad som en guide innehållande

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett. Diskbråck i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett. Diskbråck i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Diskbråck i ländryggen Information till dig som ska genomgå operation Information till dig som skall genomgå operation av diskbråck i ländryggen Allmän information

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

13. Kirurgisk behandling av smärta i ländryggen

13. Kirurgisk behandling av smärta i ländryggen 13. Kirurgisk behandling av smärta i ländryggen Gordon Waddell, JN Alaslair Gibson, Inga C Grant Inledning I alla studier som avser sjukvårdsnyttjande pga ryggsmärta visar man att 10 15 procent av patienterna

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGG

PATIENTINFORMATION RYGG PATIENTINFORMATION RYGG Ortopedkliniken Halland Sjukhus Halmstad John Pak 2011-04-18 raden består av 24 stycken kotor som ligger staplade på varandra i en s-formad rad. Hals- och ländkotor bildar varsin

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund bitr öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20120426 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Distorsion knä och fotled

Distorsion knä och fotled Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Innehållsförtäckning

Innehållsförtäckning http://www.3dmedicaleducation.co.uk/index.php/clinical_conditions/disk_herniation/ Degenerativa ryggsjukdomar Innehållsförtäckning C o p y r i g h t s t h e 3 3 2011-10- 30 Ryggdegeneration 2 Spondylos..

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion Axelleden Axelleden är en kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden stabiliseras av fyra korta muskler (den

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression

ASD artroskopisk subacromiell dekompression ASD artroskopisk subacromiell dekompression Impingement Anatomi Inklämningssyndrom, eller s k impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden. Oftast orsakas detta av ett begränsat utrymme

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Gemensamt Vårdprogram för ländryggsrelaterad bensmärta. före och efter diagnosen spinal stenos

Gemensamt Vårdprogram för ländryggsrelaterad bensmärta. före och efter diagnosen spinal stenos Gemensamt Vårdprogram för ländryggsrelaterad bensmärta före och efter diagnosen spinal stenos innehåll Inledning 5 Bakgrund 7 Grundläggande behandlingsfilosofi 9 Klinisk Diagnostik Anamnes, Klinisk undersökning

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Axeloperation. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Axeloperation. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Skada i axeln - Patientinformation Axeloperation - Patientinformation Innehåll Axelleden 3 AC-leden (leden mellan skulderbladet och nyckelbenet) 3 Råd till dig

Läs mer

LÄNDRYGGENS SJUKDOMAR

LÄNDRYGGENS SJUKDOMAR indikationer och prioriteringar Läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se LÄNDRYGGENS SJUKDOMAR Operationsresultaten efter ryggkirurgi är goda men kan bli bättre, t ex med bättre

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk KORTSVARSFRÅGOR Då vetenskapliga sanningar i många fall är relativa, ibland ändras över tid och i värsta fall kan vara rent lokala, är det viktigt att ha en norm för sanningen. Så, även om en del av nedanstående

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 71,5 poäng Poängfördelning: Krzysztof Musial Wafa Sabir I Wolfgang

Läs mer

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka 1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Hur länge har du känt tvillingen?

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer