Könsskillnader vid operation av ljumskbråck

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Könsskillnader vid operation av ljumskbråck"

Transkript

1 Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska

2 Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen Juni 2012 Rapporten finns som pdf på vår webbplats: Omslag: Benjamin Jocic

3 Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Inledning Ljumskbråckoperationer är den vanligaste kirurgiska åtgärden i Sverige med omkring operationer per år. Drygt 90 procent av dem som drabbas av ljumskbråck är män vilket gäller i såväl Västra Götaland som i övriga riket. Livstidsrisken att behöva opereras för ljumskbråck är beräknad till cirka 3 procent för kvinnor och 27 procent för män. Ljumskbråck omfattar inguinala och femorala bråck. Inguinala bråck är vanligast hos båda könen men cirka 25 procent av alla bråck hos kvinnor är femorala bråck. Motsvarande siffra för män är 1 procent. Fler kvinnor än män tvingas genomgå akuta operationer. Skälet är att kvinnor har ökad incidens av femorala bråck och därmed större risk till inklämning och akut operation. Enligt nya nationella indikationer bör kvinnor alltid erbjudas operation för sina ljumskbråck då att det är svårt att avgöra om bråcket är femoralt eller inguinalt. Denna rapport studerar könsskillnader avseende val av operationsmetod, akuta operationer och omoperationer vid ljumskbråck. Data och diagram är hämtade från Öppna jämförelser 2011, rapporten Indikationer för operation av ljumskbråck (2011:07) från Nationella medicinska indikatorer samt Svenskt Bråckregister (SBR). Svenskt Bråckregister innehåller uppgifter om bråckoperationer hos patienter som är 15 år och äldre. Operationsmetoder I de flesta fall är operation den bästa behandlingen vid bråck och majoriteten av alla operationer är planerade i förväg. I dag utförs enbart cirka 6 procent av operationerna akut. Prioritering till operation sker främst utifrån graden av besvär och arbetsförmåga. En lyckad bråckoperation är en okomplicerad åtgärd och vid planerade operationer är mortaliteten låg hos båda könen. Operation görs oftast inom dagkirurgi som blivit mycket vanligare vid ljumskbråcksoperationer i Sverige de senaste åren, från knappt tre av tio operationer 1992 till sex av tio operationer Förändringen har varit möjlig tack vare nya metoder för bedövning och operation. Dagens operationsmetoder och material har också medfört en stark minskning av frekvensen för återfallsbråck. Tidigare drabbades uppemot 20 procent av alla opererade patienter av återfall. En av de operationstekniker som används vid ljumskbråck har lägre risk för omoperation än andra metoder. Metoden kallas Lichtenstein och innebär att ett nät läggs in för att förstärka bukväggen.

4 Den metoden är numera vanligast i Sverige, men det kan finnas skäl som gör att den inte alltid är lämplig. Av männen i Västra Götaland 2010 opereras drygt hälften (53,8%) med Lichtenstein, vilket är en betydligt lägre andel än övriga riket, där sju av tio opereras med den metoden (72,5%). I Västra Götaland används Övriga öppna metoder (21,2%) och pluggmetoder (10,7%) i större uträckning i än övriga landet (10,1 % resp. 4,0 %). 24,5 procent i Västra Götaland opererades med Laparoskopimetoder 2010 vilket var nästan samma andel som övriga riket (22,0 %). Andelen som opereras med Laparoskopimetoder ökar över tid men det är dock fortfarande majoriteten av kvinnorna som opereras med andra metoder. Vanligaste metoderna är Övriga öppna metoder och Lichtenstein, dessa står för sju av tio bråckoperationer på kvinnor i både Västra Götaland och övriga riket. I Västra Götaland återspeglas sannolikt en terapitradition. Men under de senaste 10 åren har andelen operationer med Lichtenstein ökat. Detta förehållande gäller både män och kvinnor. Akuta operationer Under samtliga år mellan 2006 och 2010 har Västra Götaland högre andel akut opererade bråck än övriga riket oavsett kön. De senaste fem åren var andelen akutopererade kvinnor i Västra Götaland i genomsnitt 17,9 procent för kvinnor och 4,7 procent för män. Diagram 1: Andel akutopererade bråck (Källa SBR 2010)

5 Andelen som akutopereras är alltså större bland kvinnor, vilket kan bero på att kvinnor har större andel av femorala bråk. Beroende på att femoralt bråck inte alltid ger symptom förrän i ett akut skede och att kvinnor löper större risk att utveckla femoralt bråck så torde risken att akut operation kvarstå men förhoppningsvis minska om de aktuella indikationerna följs. Den högre andelen akuta operationer bland kvinnor gör att kvinnor har fyra gånger högre mortalitet än män inom 30 dagar efter ljumskbråcksoperation (Nationella medicinska indikatorer, 2011). Omoperationer Vissa former av ljumskbråck är förknippade med större risk för omoperation än andra. Risken är också större om man drabbas av komplikationer efter operationen eller om man tidigare har opererats för ljumskbråck. Enligt nationella siffror är det större risk för kvinnor att omopereras än för män. Den relativa risken att behöva genomgå en ytterligare operation är 29 procent större för en kvinna än för en man (SBR årsrapport, 2009). Risken för omoperation av kvinnor kan antigen bero på att ett femoralt bråck har förbisetts vid första operationen, att den preoperativa diagnosen var fel eller att kvinnor efter operation av ett inguinalt bråck löper större risk att utveckla ett femoralt bråck. Det är därför viktigt att vid operation av kvinnor använda en teknik där man kan visualisera femoralkanalen.

6 Slutsatser Om man följer de nationella indikationerna för operation av ljumskbråck finns förutsättning att skillnaderna i behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska. Då femorala bråck har hög risk för inklämning, vilket ökar risken för akut operation, bör de opereras med förtur. Femoralbråckens höga inklämningsrisk jämfört med inguinalbråcken (tio gånger så hög risk) understryker vikten av en korrekt primärdiagnos. Det är därför viktigt att operera kvinnor med en metod som visualiserar femoralkanalen och möjliggör en bakre plastik. Detta utförs säkrast med laparoskopisk eller öppen teknik (Nationella medicinska indikatorer, 2011). Referenser Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet - Jämförelser mellan landsting 2011, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen 2011 Indikationer för operation av ljumskbråck (2011:07), Nationella medicinska indikatorer Svenskt Bråckregister (SBR),

7

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - - Klinikrapport Hur många bråckoperationer har utförts vid? 200 160

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Landstingsrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - - Landstingsrapport Hur många bråckoperationer har utförts vid?

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för Ängelholms sjukhus jämfört med Övriga sjukhus Bråckoperationer utförda 2007 Hur många bråckoperationer har utförts

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för Lund-Landskrona lasarett jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1998 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1999 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 2000 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekriterare

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för Kristianstad-Hässleholms sjukhus jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1998 - Registercentrum: 5 Pär Nordin

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Landstingsrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1994 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 2002 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för Lund-Landskrona lasarett jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 1998 - Registercentrum: Pär Nordin

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 2002 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig

Läs mer

Svenskt Bråckregister

Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 1997 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014 RMPG Kirurgi Årsrapport 214 Väntat högst 9 dagar på besök i specialiserad vård, andel (%) 1 98 96 94 92 9 okt-13 mar-14 88 86 84 82 Östergötland Jönköping Kalmar RIKET Data från Öppna jämförelser Väntat

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Hur stor är risken för omoperation (recidiv) i förhållande till tiden efter den primära bråckoperationen?

Hur stor är risken för omoperation (recidiv) i förhållande till tiden efter den primära bråckoperationen? Blekingesjukhus Karlshamn och Karlskrona - Klinikrapport 2013 Blekingesjh Figur 15: Hur stor är risken för omoperation (recidiv) i förhållande till tiden efter primär bråckoperation för Blekingesjukhus

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

till dig som ska opereras för Bråck

till dig som ska opereras för Bråck till dig som ska opereras för Bråck Information till dig som ska opereras för bråck Varför bildas bråck? Bråck bildas när en liten säck av bukhinnan glider ut genom ett svagt ställe i bukväggen. Orsaken

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

Regional riktlinje för val av operationsmetod

Regional riktlinje för val av operationsmetod Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Trattdiagram (funnel plot). Röd linje motsvarar samtliga enheters medelvärde 2016, och streckade respektive prickade linjer visar på 90% och 99.9% konfidensintervall vid en viss operationsvolym. Varje

Läs mer

Ingen kvalitet i vården utan jämlikhet!

Ingen kvalitet i vården utan jämlikhet! Detta är ett magasin från Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) som verkar i Västra Götalandsregionen (VGR) på Regionkansliet, Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ansvarig utgivare: Sylvia Määttä Redaktör:

Läs mer

Ljumskbråck hos vuxna

Ljumskbråck hos vuxna ABC OM Ljumskbråck hos vuxna DEFINITIONER AV BRÅCK I LJUMSKREGIONEN IRREPONIBELT BRÅCK är ett bråck som inte kan föras tillbaka in i bukhålan (reponeras) INKARCERERAT (INKLÄMT) BRÅCK är ett irreponibelt

Läs mer

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Screening för bukaortaaneurysm. Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga 3

Screening för bukaortaaneurysm. Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga 3 Screening för bukaortaaneurysm Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga 3 Förteckning över indikatorerna Tabell 1 visar de bakgrundsmått och indikatorer som bör ingå i en uppföljning av screeningprogrammet

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016 RMPG KIRURGI Årsrapport 2016 FOKUSFRÅGOR - Nivåstruktureringen effekter på utbildning, akutverksamhet och möjligheter till jämlik vård - SVF resurser och undanträngningseffekter - Utbildning i kirurgi

Läs mer

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07 Institutionen för Hälsovetenskap TENTAMEN OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07 Maxpoäng: 107 97% 103-107 = A, Framstående 90% 96-103 = B, Mycket bra 81%

Läs mer

Indikationer för ortopedisk behandling

Indikationer för ortopedisk behandling Indikationer för ortopedisk behandling Ett uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting Olof Johnell Håkan Krzeszowski Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Varför ortopediska sjukdomar? Drabbar

Läs mer

5:e rapporten sedan 2006

5:e rapporten sedan 2006 5:e rapporten sedan 2006 134 indikatorer för landstingsjämförelser 41 uppdelade per sjukhus 5:e rapporten Om Statistik 1, otur i ranking Om Statistik 2, statistisk osäkerhet Procent sämre utfall kvinnor

Läs mer

Årsrapport Svenska Bukväggsbråck Ett nationellt kvalitetsregister. Bakgrund och syfte. Syfte

Årsrapport Svenska Bukväggsbråck Ett nationellt kvalitetsregister. Bakgrund och syfte. Syfte Årsrapport 2011 Bakgrund och syfte Främre bukväggsbråck indelas i primära bråck och ärrbråck. Bland primära bråck kan urskiljas ljumskbråck som kirurgiskt betraktas en egen entitet pga. hög incidens, en

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Nüssler Delregisteransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-02-18

Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-02-18 Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-02-18 Bråcksäck Mer information: http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ Se sidan Patientinformation Information till dig som ska opereras för

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Protokoll för Ljumskbråcksoperationsstudien i Norrland (LJUNO)

Protokoll för Ljumskbråcksoperationsstudien i Norrland (LJUNO) Protokoll för Ljumskbråcksoperationsstudien i Norrland (LJUNO) Betydelse av nätets tjocklek vid operation för ljumskbråck? En expertbaserad randomiserad studie i Norra Sjukvårdsregionen Innehållsförteckning

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Hur få jämlik tillgång till högspecialiserad vård?

Hur få jämlik tillgång till högspecialiserad vård? Hur få jämlik tillgång till högspecialiserad vård? Måns Rosén Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Hur har utredningen arbetat? Öppen dialog Dialog/workshop med samtliga sjukvårdsregioner

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Vård som inte kan anstå

Vård som inte kan anstå Rosengrenskas heldag 12 oktober 2013 Henry Ascher henry.ascher@gu.se Lag om vård för personer som vistas i landet utan tillstånd Vuxna papperslösa! rätt till samma vård som sedan tidigare gäller för asylsökande:

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård

Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Inledning...3 Sammanfattning...3 Bakgrund och syfte...3 Ojämlik vård i fakta och siffror...4 Ojämlikhet mellan könen...4

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna

Läs mer

Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013

Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013 Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Delregisteransvarig adnexregistret REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG RAPPORTEN

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015 Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ortopedkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Jämställd vård - bättre vård

Jämställd vård - bättre vård Jämställd vård - bättre vård Vi ser inte saker som de är. Vi ser dem som vi är. Anaïs Nin Mänskliga rättigheter Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människor har rätt till alla rättigheter

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING RAPPORT ÖVER 1998 ÅRS VERKSAMHET Rapportversion 990915 ROLAND FLINK Registeransvarig 1998 års epilepsikirurgiska verksamhet. Liksom

Läs mer

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING RAPPORT ÖVER VERKSAMHETEN ÅR 2000 Registeransvarig: Styrgruppen: Roland Flink Kristina Malmgren Ingmar Rosén Bo Zetterlund Birgitta

Läs mer

Karin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m.

Karin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m. Användning ndning och Kvalitet i data Karin Nyqvist Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering Enheten för Öppna jämfj mförelser karin.m..m.nyqvist@socialstyrelsen.se Användning ndning av data

Läs mer

Träning ger färdighet

Träning ger färdighet Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Uppdraget Precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård Ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den

Läs mer

SOSFS 2001:14 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Omskärelse av pojkar. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2001:14 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Omskärelse av pojkar. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2001:14 (M) och allmänna råd Omskärelse av pojkar Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. är bindande

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting. Stockholms läns landsting

Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting. Stockholms läns landsting Medicinskt Program Arbete Fokusrapport Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting Stockholms läns landsting 2003 Fokusrapport Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting Huvudförfattare: Magnus

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök

Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Referensår : vårdtillfällen, vårdtid, operationer: 2001 och 2002 läkarbesök: 2002 och 2003 HS0205 A. Allmänna

Läs mer

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta

Läs mer

Nationella Strokekampanjen. Lars Rosengren Aarhus

Nationella Strokekampanjen. Lars Rosengren Aarhus Nationella Strokekampanjen Lars Rosengren Aarhus 2016-06-17 Basfakta stroke i Sverige ett av samhällets värsta lidanden 25 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet?

Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet? Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet? Konsument Vårdkonsumtionsmodell MottagarnivåM Vem vill veta vad? Varför individdata? Vem är konsumenten?

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Tensjonsplastikker. Sam Smedberg, Helsingborg

Tensjonsplastikker. Sam Smedberg, Helsingborg Tensjonsplastikker Sam Smedberg, Helsingborg Kongenitala bråck Processus vaginalis olika grader av obliteration Normal obliteration Inkomplett obliteration Bråck en metabolisk sjukdom Raymond Read et al.

Läs mer

Offentliga rummet 4 juni 2008

Offentliga rummet 4 juni 2008 Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar

Läs mer

pion.se Sök Patient Information Online Webb Audio/Video Publikationer Livsskildringar Om Pion Sök Titel Utgivare Källa År Ämne Organisationer Översätt

pion.se Sök Patient Information Online Webb Audio/Video Publikationer Livsskildringar Om Pion Sök Titel Utgivare Källa År Ämne Organisationer Översätt Starr >> Visar sida 0 av 0 Antal träffar 0 Starr De vanligaste ögonsjukdomarna Glaukom, grön starr Glaukom : grön starr, frågor och svar Grå starr Vanligt förekommande diagnoser Synskadades riksförbund

Läs mer

Svenska Bukväggsbråck

Svenska Bukväggsbråck Kvalitetsregistret för Svenska Bukväggsbråck Årsrapport 2012 Peder Rogmark, registerhållare Agneta Montgomery, ordförande styrgruppen 2013 Copyright Peder Rogmark, Agneta Montgomery. Malmö. Styrgruppen

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Mjukare värden ger bättre resultat

Mjukare värden ger bättre resultat Mjukare värden ger bättre resultat Hårda värden nödvändiga för att kunna styra utifrån gemensam värdegrund Åtgärder för cancervården Johan Snygg Verksamhetschef Anestesi/Operation/Intensivvård Sahlgrenska

Läs mer

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.

Läs mer

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes. Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

BRÅCK & PROKTOLOGI T Dan Sevonius Kir klin

BRÅCK & PROKTOLOGI T Dan Sevonius Kir klin BRÅCK & PROKTOLOGI T 8 2013-04-12 Dan Sevonius Kir klin LJUMSKBRÅCK MÄN > 25 År : 24 % är op eller har bråck MÄN > 75 År : 47 % ----------- ------------ KVINNOR : 8,6 % av alla bråckop (SBR 2010) Ca 200

Läs mer

pion.se Sök Patient Information Online Webb Audio/Video Publikationer Livsskildringar Om Pion Sök Ämne Organisationer Översätt

pion.se Sök Patient Information Online Webb Audio/Video Publikationer Livsskildringar Om Pion Sök Ämne Organisationer Översätt Starr >> Visar sida 0 av 0 Antal träffar 0 Starr De vanligaste ögonsjukdomarna Glaukom, grön starr Glaukom : grön starr, frågor och svar Grå starr Vanligt förekommande diagnoser Synskadades riksförbund

Läs mer