Kvalitetsredovisning 2013

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 3 Förutsättningar... 3 Samarbetspartners... 3 Vision och värdegrund... 3 PATIENTSÄKERHET OCH KVALITET... 4 Kvalitetsregister... 4 Benchmark... 4 Punktprevalensmätning... 4 Patientsäkerhet... 4 Patientsäkerhetsberättelse... 4 Avvikelsehantering och händelseanalys... 5 Anmälningsärenden... 5 Miljö... 5 KVALITETSPARAMETRAR KIRURGI... 6 Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)... 6 Remissflöde... 6 Patientbeskrivning... 6 Diagnostyp... 8 Processmått (beskriver verksamheten)... 9 Mottagningen... 9 Anestesi Postoperationsavdelningen Avdelning Administration Resultatmått Resultat Resultatdiskussion Komplikationer Reoperationer PÅGÅENDE FORSKNING VID SSC PLANERING FÖR

3 Kvalitetsredovisning Stockholm Spine Center AB (SSC) 2013 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Vi samlar alla yrkeskategorier som arbetar med patienter med ryggbesvär på en klinik och har således resurser både för kirurgi och för rehabilitering. Vi är en högspecialiserad klinik med stor produktion och vi ligger i frontlinjen när det gäller att införa/utvärdera nya metoder inom ryggkirurgi/ryggrehabilitering. Vi har spetskompetens inom ryggkirurgi från både ortopedi och neurokirurgi. Vår personal har stor kunskap och erfarenhet av ryggpatienter. Vi bedriver utbildning inom ryggkirurgi/ryggrehabilitering för olika personalgrupper. Våra resultat ska vara minst lika bra som vad andra kliniker har på jämförbara patientgrupper och vi ska erbjuda bästa möjliga vård för patienterna och samtidigt korta de långa vårdköerna till adekvat ryggbehandling. Förutsättningar SSC har en mottagning, fyra operationssalar, sju postoperativa platser samt en avdelning med 27 vårdplatser som är öppen hela veckan på Löwenströmska Sjukhuset. En del av vår mottagning är inriktad mot patienter som ej kan opereras eller patienter som har utökat vårdbehov före eller efter kirurgi. Detta team består av smärtläkare, psykiater, sjukgymnast, sjuksköterska och psykolog. Vi har även en mottagningsverksamhet på Karlavägen/Garnisonen där vi har läkare, sjukgymnast, naprapat och psykolog. Denna mottagning vänder sig i första hand till försäkringspatienter. Vi hade anställda och konsulter varav: 10 kirurger 3 ryggläkare 2 anestesiläkare 30 sjuksköterskor 14 undersköterskor 10 sjukgymnaster 6 läkarsekreterare 1 psykolog 1 naprapat 5 administration Vi utförde: mottagningsbesök till kirurg mottagningsbesök till övriga vårdgivare såsom ryggläkare, sjukgymnast, naprapat och psykolog operationer varav 201 dagkirurgiska Samarbetspartners SSC ägs av Global Health Partner (GHP). Inom GHP är vi en del av Service Line Spine tillsammans med andra ryggkirurgikliniker ägda av GHP. I Service Line Spine har vi ett nära och utvecklande samarbete med framförallt Spine Center Göteborg. Om det finns stor risk för postoperativ intensivvård har vi möjlighet att utföra operationer på St Görans Sjukhus. Om intensivvård skulle behövas akut kontaktar vi i första hand St Görans Sjukhus eller Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (KS). Vi samarbetar med OrthoCenter Stockholm. Närakuten Löwenströmska Sjukhuset bistår vid behov med medicinska konsultationer. KS laboratorier anlitas för våra prover och Aleris ger oss snabb service med t.ex. magnetröntgen, slätröntgen och datortomografi. Vid medicinska utredningar anlitar vi företrädesvis Aleris Fysiologlab. Vision och värdegrund SSC skapar förebilden för multiprofessionell behandling av rygg- och nackbesvär. Vår värdegrund bygger på fyra värdeord: respekt, tydlighet, utveckling och trovärdighet. Vi menar att med respekt och tydlighet läggs grunden för ett gott samarbete där alla kan känna glädje och engagemang i att utveckla kliniken så att resultaten på ett trovärdigt sätt talar för att vi arbetar mot vår vision. 3

4 PATIENTSÄKERHET OCH KVALITET Kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process och vi arbetar med att kontinuerligt förbättra vår dagliga verksamhet. Utgångspunkt för vårt arbete är patientens behov och förväntningar. Kvalitetsregister Vi deltar aktivt i ett rikstäckande kvalitetsregister, Svenska ryggregistret (Swespine). SSC är representerat i registergruppen som arbetar för att utveckla registret. Benchmark Vi rapporterar och analyserar specifika nyckeltal (KPI) för att månadsvis mäta och jämföra effektivitet och kvalitet mellan samtliga kliniker i Service Line Spine. Vi är också aktiva i ett kvalitetssamarbete med vårdbolaget Schön Klinik i Tyskland. Resultaten dröjer något men arbetet fortskrider och resultat kommer att presenteras Punktprevalensmätning Via Sveriges kommuner och landsting (SKL) har vi deltagit i mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Patientsäkerhet Den nya patientsäkerhetslagen (SFS 1010:659) trädde i kraft I den framgår att vi har en skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att planera, leda och kontrollera verksamheten. Vi har under många år bedrivit ett aktivt kvalitetsarbete med syfte att ge våra patienter en god och säker vård med minsta risk för vårdskada. Arbetet bygger på delaktighet från alla medarbetare. Kvalitetsmått enligt en genomarbetad standard har följts upp kontinuerligt. Förändringar har analyserats och lett till förbättrade rutiner. Patienten ska i alla led mötas av kompetent personal och ett handläggande som identifierar risker. Andra viktiga komponenter i patientsäkerhetsarbetet är avvikelserapportering, komplikationsuppföljning, resultatuppföljning och analys av anmälningsärenden. Patientsäkerhetsberättelse Skrivs i ett eget dokument efter mall från SKL. 4

5 Avvikelsehantering och händelseanalys Avvikelserapportering är en hörnpelare i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Avvikelserna hanteras numera i enheternas LEAN-arbete. Allvarliga medicinska avvikelser hanteras av händelseanalysteamet. Vårt händelseanalysteam består av två personer. Händelsanalyser görs på initiativ av verksamhetschefen och vi har genomfört två stycken under året. Anmälningsärenden Patientnämnden, PaN Anmälningsår Antal Anmälningarna till PaN gäller framförallt patienter som upplever att de inte blivit så bra som de förväntat sig efter besök eller behandling samt att de fått utlåtanden och svar som de ej varit nöjda med. Dessa anmälningar behandlas av verksamhetschefen och kvalitetsansvarig sjuksköterska. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Vi har under året gjort en Lex Maria anmälning och utredning pågår. Vi har även mottagit sex enskilda klagomål som handläggs av IVO. Personskaderegleringen (PSR) Generellt gäller att 1/3 av anmälningarna kommer inom ett år, 1/3 kommer inom andra året och 1/3 upp till tio år efter skadan. Då eftersläpningen är stor både när det gäller anmälningar och beslut har vi valt att redovisa anmälningarna efter anmälningsår. Anmälningsår Antal Avslag Tillstyrkt Andel tillstyrkta Ej avgjort ,27% ,04% ,89% ,13% ,69% 12 Miljö Vi arbetar efter ett miljöledningssystem som finns tillgängligt för all personal på vårt intranät. SSC är sedan 2007 miljöcertifierat enligt ISO :2004 och arbetet med att förbättra vår miljö fortgår kontinuerligt. En grupp på sex anställda arbetar aktivt med att försöka minska SSCs miljöpåverkan, uppdatera handlingsplaner, utforma miljöpolicy och mål för att upprätthålla vår miljöcertifiering. Miljöledningssystemet revideras årligen. Förutom det sedvanliga miljöarbetet med avvikelse- och förbättringsrapportering, intern revision etc. så har ett internt utbildningsarbete startats inom miljögruppen. 5

6 KVALITETSPARAMETRAR KIRURGI Vi redovisar våra kvalitetsmått efter den mall som tagits fram för Service Line Spine, GHP. Den är uppdelad på strukturmått, processmått och resultat. Resultat redovisas ofta i åtta olika resultatgrupper. Definitioner finns beskrivna på sidan 23. Remissflöde Strukturmått (förutsättningar för verksamheten) Patientbeskrivning Ålder Definition: Åldersfördelning av totala antalet opererade. Redovisat per åldersdecennium samt medelvärde. 6

7 Kön Definition: Fördelning män/kvinnor av totala antalet operationer. Kvinnor 46 % Män 54 % Allmänt hälsotillstånd Definition: Medelvärdet av EQ 5D (0-1) preoperativt av totala antalet opererade patienter. Ländrygg 0,39 Halsrygg 0,43 ASA-gruppering Definition: Fördelning i % mellan ASA-grupp 1, 2 och 3. Totalt av alla operationer. Andel förstagångskirurgi Definition: Svarat nej på fråga 3 respektive 2 i basformuläret i Swespine: Har du tidigare genomgått någon rygg/nackoperation? 68 % 7

8 Diagnostyp Definition: Antal och % av klinikens totala antal operationer. Definition: Antal och % av antalet lumbala operationer. Definition: Antal och % av antalet cervikala operationer. 8

9 Processmått (beskriver verksamheten) Mottagningen Väntetid mellan remissens ankomstdatum och ett första besök. Målet för 2013 är < 60 dagar och målet för 2014 är < 30 dagar = vårdgarantin. Andel operationer av kirurgmottagningens nybesök från: SLL 29 % ULP 43 % Privat 27 % Väntetid beslut operation Målet för 2013 är < 90 dagar för samtliga grupper = vårdgarantin. Antal egna operationer på annat sjukhus Definition: Antal / % patienter som av medicinska skäl blivit opererade på annat sjukhus av klinikens egna läkare. 6 operationer 0,4 % Strukna patienter från operation av administrativa skäl Definition: Patienter som strukits från sin planerade/meddelade operationstid pga läkarbrist eller brist på operationsutrymme. 13 st Strukna patienter från operation av medicinska skäl Definition: Patienter som strukits från sin planerade/meddelade operationstid pga medicinska skäl såsom nyupptäckt högt blodtryck. 33 st 9

10 Remissbedömning När en remiss anländer till SSC, så får patienten omgående ett brev med kompletterande frågor gällande sjukskrivning, tidigare behandlingar, besvärsgrad och genomgångna utredningar. Dessutom ställs frågan om man kan acceptera att initialt få komma till specialutbildad ryggsjukgymnast istället för till ortoped/neurokirurg. Vi ser att detta ger patienten möjlighet att direkt komma till rätt vårdinstans utan onödiga väntetider och kirurgbesök. Detta innebär också att väntetiderna till kirurgen blir kortare. Vår erfarenhet är att det sannolikt borde vara fler nybesök till sjukgymnast. Vi arbetar ständigt med att förbättra remisshanteringen för att nå målet att 40 % av nybesöken till ryggkirurg ska gå till kirurgi samt att hålla korta väntetider till första besök. Antalet patienter på väntelistan till mottagningen från SLL har ökat. Vi ser att 40 % av alla med remissdatum 2013 har fått besök inom 60 dagar. Medelväntetiden är 90 dagar. Mål 2014: < 60 dagar till första besök. 10

11 Anestesi Vi registrerar och följer löpande våra anestesikomplikationer enligt SFAI s definition. Exempel på rapporterade komplikationer är svår intubering och blodtrycksfall. Alla rapporterade anestesikomplikationer åtgärdades utan vidare konsekvens för patienten. Vi ligger på en stabli nivå med < 2 % rapporterade anestesikomplikationer. Mål 2014: Vi har som mål att hålla anestesikomplikationerna fortsatt under 2 %. Cellsaveranvändande Vi kopplar cellsaver till patienter som bedöms ha ökad risk för stor blödning. Vi kopplar alltid upp cellsaver till diskprotesoperationer oberoende övriga eventuella riskfaktorer. Under 2013 har vi använt cellsaver till ca 15 % av alla patienter och ungefär hälften av dem har fått autologt blod tillbaka. Vår ambition är att ge så lite ickeautologt blod som möjligt. Dock ges blod efter individuella bedömningar när hälsotillståndet så kräver. Under 2013 har ca 3 % av patienterna fått ickeautologt blod. Postoperationsavdelningen Postoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (postop) Vi följer kontinuerligt effekten av vår smärtlindringsstrategi och andelen patienter med svårbehandlad smärta ligger runt 2 %. Postoperativt illamående (PONV) Vi följer kontinuerligt frekvensen av PONV och andelen patienter med besvärande PONV låg fortsatt på < 2 % 94 % har inte haft något illamående alls postoperativt. De förebyggande antiemetiska läkemedel som ges vid induktionen fungerar mycket väl. Problemet med PONV är ett fortsatt litet problem. Årlig enkätundersökning på postop Årligen genomförs en enkätundersökning på postop som syftar till att ta reda på patienternas upplevelse av vården när det gäller smärtlindring, integritet samt information och därmed kvalitetssäkra vården var 98 % nöjda med informationen 99 % nöjda med smärtlindringen och 99 % ansåg att den personliga integriteten hade tillgodosetts. Avdelning 72 Vårdtid Medelvårdtid i dygn per resultatgrupp Resultatgrupp: 1 1,5 dygn 2 2,6 dygn 3 4,9 dygn 4 4,8 dygn 5 4,9 dygn 6 3,8 dygn 7 4,8 dygn 8 2,6 dygn 11

12 Utskriven till akutsjukhus Definition: Alla som blev tvungna att åka till akutsjukhus pga medicinsk komplikation och oavsett om de kommit tillbaka till SSC eller ej. 10 patienter Utskriven till extern rehabiliteringsenhet Definition: Alla som av ålder eller sänkt allmäntillstånd inte kunnat skrivas ut till hemmet utan till en rehabiliteringsenhet. 15 patienter Patientnöjdhet Vi har sedan 2012 gemensamma uppföljningsfrågor inom GHP när det gäller patientnöjdhet. Det skickas frågor till samtliga opererade patienter 30-dagar postoperativt via e-post eller om e-post saknas via brev. Resultat för Stockholm Spinecenter när det gäller gemensamma patientnöjdhetsfrågor 30 dagar postoperativt Svarsfrekvens: 87% 31% Hur värderar du som helhet vården/behandlingen du fick? 12% 1,7% 0,5% 60% Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Fick du tillräcklig information och vägledning när du skrevs ut? 24% 3% 73% Ja, helt och hållet Delvis Nej Kände du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av läkarna? 5% 1% Var du nöjd med behandlingen av smärta och obehag under vårdtiden? 9% 2% Ja, helt och hållet Delvis Nej Ja, helt och hållet Delvis Nej 94% 89% Kände du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av övrig personal på kliniken? 3,8% 0,4% Fick du tillräckligt med smärtstillande läkemedel med dig hem? (avser även recept) 10% 12% Ja, helt och hållet Delvis Nej Ja, helt och hållet Delvis Nej 78% 96% Administration Uppföljningsfrekvens andel registrerade i Swespine 2013 registrerades operationer i ryggregistret vilket motsvarar 100 % av primäroperationerna. Preoperativa formulär registrerades till 94 %. 1-års uppföljningar registrerades till 74 %. 5-års uppföljningar registrerades till 64 %. 12

13 Resultatmått Resultat Resultatet redovisas i jämförelse med riket dvs. alla kliniker utom SSC. Resultaten redovisas utifrån följande resultatgrupper: 1. Alla diskbråcksdiagnoser kombinerat med alla typer av diskectomi. 2. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av dekompression, ej sådana med samtidig fusion. 3. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av fusioner. 4. Spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion. 5. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av fusioner. 6. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av diskproteser. 7. Myelopathi kombinerat med alla typer av operation. 8. Cervikal ritzopathi kombinerat med alla typer av operation. Alla resultat hämtas från Svenska Ryggregistret, SRR. För samtliga diagnoser redovisas 1- och 5-årsresultat för: EuroQol 0-1 där 0 = död och 1 = fullt frisk ODI (Oswestry) NDI (neck disability index) = frisk 100 = svårt nedsatt funktion Nöjdhet Hur är Din inställning till resultatet av Din genomgångna operation? Jag är nöjd, Jag är tveksam, Jag är missnöjd Smärta enl. VAS = ingen smärta och 100 = värsta tänkbara smärta. Global assessment (GA) Hur är Din rygg-, ben- eller armsmärta idag jämfört med före operation? Mycket bättre, Något bättre, Oförändrad och Försämrad. Mycket bättre är en sammanslagning av Helt försvunnen och Mycket bättre. För Myelopathigruppen redovisas även 1-årsresultat för Europeiska Myelopathiskalan (EMS), =tetraplegi, 18=normal neurologi. I de fall där antalet patienter som besvarat GA inte når 100 % beror det på att de uppgivit att de inte haft någon smärta preoperativt. VAS och GA- ben för diskbråck och stenoser VAS och GA- rygg för spondylolisthes och SRS VAS och GA- arm för ritzopathi 13

14 Resultatgrupp 1, Diskbråck/diskectomi För detaljerad information över tid se Bilaga 1 14

15 Resultatgrupp 2, Lumbal spinal stenos/dekompression För detaljerad information över tid se Bilaga 2 15

16 Resultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusion För detaljerad information över tid se Bilaga 3 16

17 Resultatgrupp 4, Spondylolisthes/fusion För detaljerad information över tid se Bilaga 4 17

18 Resultatgrupp 5 och 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/fusion eller protes För detaljerad information över tid se Bilaga 5 18

19 Resultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/diskprotes För detaljerad information över tid se Bilaga 6 19

20 Resultatgrupp 7, Myelopathi För detaljerad information över tid se Bilaga 7 20

21 Resultatgrupp 8, Ritzopathi För detaljerad information över tid se Bilaga 7 21

22 Resultatdiskussion Antalet registrerade degenerativa ryggoperationer i Swespine 2013 ökade något jämfört med 2012, respektive SSC står för ca 18 % av det totala antalet utförda operationer i Sverige. När man jämför resultat i SRR måste man beakta skillnaderna i inregistreringsfrekvens och svarsfrekvens. SSC har vid 1 år ett bortfall på mellan % och riket har ett bortfall på %, beroende på diagnosgrupp. Vid 5 år har SSC ett bortfall på % medan riket har ett bortfall på %. Resultatdiskussion ländrygg Resultatet visar i stort samma mönster i alla resultatgrupper. SSC opererar något mindre sjuka patienter än riket. Detta beror sannolikt på en kombination av högre tillgänglighet och en något liberalare indikation för kirurgi. I nästan samliga parametrar når SSC ett bättre slutresultat än riket. I vår huvudparameter, Global Assessment, är det 5-15 % fler som blir mycket bättre eller helt bra jämfört med riket. Störst skillnad visar sig gällande lumbala diskproteser, 78 % mycket bättre för SSC jämfört med 45 % för riket. Jämförelsen är dock ej helt rättvis då man gör väldigt få operationer utanför SSC som står för 85 % av alla diskproteser. De patienter som opereras med diskprotes är visserligen en något friskare subgrupp av SRS, men det är anmärkningsvärt hur bra resultaten är. Resultaten ligger nästan i paritet med diskectomierna. Resultatdiskussion halsrygg Även här påtagligt bättre resultat än riket när det gäller ritzopathipatienterna.18 % av alla operationer görs på SSC. Resultaten ligger väl i paritet med resultaten för ländryggkirurgi. Resultaten vid myelopathi är som förväntat något sämre än vid ritzopathi, men fortfarande visar många en förbättring (trots att huvudmålsättningen är att förhindra en försämring). SSC utför endast 5 % av alla myelopathier i Riket. Detta år har resultaten blivit något sämre än i Riket. Detta ska analyseras närmare. 22

23 Komplikationer När det gäller komplikationer har vi följt dessa regelbundet sedan starten år De senaste fem åren redovisas i efterföljande tabell. Vi har valt att registrera de allvarligaste medicinska komplikationerna som leder till medicinska behandlingar, inläggningar eller till förnyade ingrepp. Vi har en relativt låg komplikationsfrekvens. Internationella jämförelser är svåra då motsvarande redovisning inte finns från andra kliniker. Man redovisar där komplikationer från enskilda studier medan vi redovisar alla våra resultat över tiden. Vår målsättning för 2013 har varit 0 % mortalitet vilket vi uppnått. Andra mål har varit < 1 % tromboemboliska komplikationer vilket vi har uppnått och < 1 % djupa infektioner, vilket vi inte riktigt uppnått Från och med 2011 har vi skickat ut en enkät till samtliga patienter 30 dagar efter operation. Vi efterfrågar där bland annat komplikationer. Vi har en svarsfrekvens på 87 % 2013 och anser oss därmed ha god kontroll på våra komplikationer inom 30 dagar. Vissa av dessa komplikationer är även registrerade i vår Komplikationsregistrering och vissa är lindrigare och finns enbart med i denna redovisning. 23

24 Operationsår Antal operationer Avlidna inom 30 dagar Medicinska komplikationer Tromboemboliska stroke/tia lungemboli djup ventrombos Cirkulation/Respiration hjärtinfarkt,svikt,elektolytrubbn eller arytmi hjärtsvikt arytmi pneumoni Urologiska komplikationer Övrigt varav skickade till akutsjukhus för medicinsk komplikation Totalt antal medicinska komplikationer Andel medicinska komplikationer 1,27% 0,64% 0,53% 0,63% 0,75% Djupa infektioner Discit/Spondylit varav opererade Inlagda för antibiotikabehandling Reopererade pga djup sårinfektion Totalt reop pga infektion Totalt antal djupa infektioner Andel djupa infektioner 1,19% 1,12% 1,13% 0,99% 1,76% Mekanisk komplikation Felplacerad skruv Diskinlägg/protes Annan osteosyntesproblematik Totalt antal reop pga mek kompl Andel mekaniska komplikationer 0,17% 0,72% 0,75% 0,42% 0,31% Icke-mekanisk komplikation Uretärskada 2 0 Nervsmärta/nervpåverkan Durarift Blödning Fel nivå Ärrbråck Totalt antal icke-mek. kompl Andel icke-mekanisk komplikation 0,68% 0,88% 0,98% 1,06% 0,82% Antal komplikationer som reopererats Andel reop pga komplikation 1,53% 2,09% 2,41% 1,90% 1,76% Varav op vid samma vårdtillfälle 0,51% 0,80% 0,75% 0,78% 0,57% Varav op på annat sjukhus Antal komplikationer som ej reopererats

25 Vi har sedan 2011 haft ett övergripande mål att minska våra postoperativa infektioner med 25 % till Vi var på god väg 2012 men tyvärr har andelen rapporterade infektioner snarare ökat. Vi är osäkra på hur stor del som är en reell ökning och hur mycket som kan hänföras till en förbättrad rapportering men oberoende så är vi inte nöjda utan jobbar vidare med en sänkning som mål. Nedanstående andel är en sammanslagning av ytliga och djupa infektioner i operationsområdet. 25

26 Reoperationer Reoperation kallar vi alla operationer som har föregåtts av en ryggoperation. Det vill säga att en primär cervikal operation kallas reoperation om patienten redan blivit opererad i ländryggen. Detta för att vi inte ska missa någon form av repetitiv kirurgi i ryggen. Vi rapporterar både antal reoperationer på egna primära operationer och antal reoperationer där primäroperationen är gjord på annat sjukhus (AS). Att studera nya ryggoperationer på andra nivåer är för att försöka se om vissa operationsmetoder kan ge framtida besvär från andra delar av ryggen. Vi vill kunna redovisa tidiga komplikationer men också försöka se över tid vilka operationer som behöver kompletteras på samma nivå vilket skulle antyda att man eventuellt valt fel operationsmetod initialt. Alla reoperationer är inte komplikationer. Det finns många olika definitioner på både komplikationer och reoperationer, varför det är svårt att göra någon jämförelse med andra kliniker. Vi har valt att redovisa: Reoperationer inom samma vårdtillfälle (VTF). Reoperation på samma nivå < 1 år och > 1 år efter primäroperationen. Reoperation rygg på annan nivå än primär operation, också det < 1 år och > 1 år efter op. Komplikationer Postoperativ blödning, likvorläckage, infektion, omsättning av felsatt skruv eller protes samt ärrbråck. Inadekvat kirurgi En del reoperationer beror säkerligen på inadekvat kirurgi samt att ingreppet i sig påskyndar den degenerativa processen lokalt. Till denna grupp härrör vi bl.a. redekompression inom ett år. Fusion/protes efter diskectomi eller dekompression kan ha olika orsaker. Trots allt är det inte att förvänta sig inom 1 år utan får anses bero på initial felbedömning om lämplig operationsmetod. Detta gäller även dekompression efter diskectomi, fusion eller protes. Refusion pga pseudartros och protes som omvandlas till fusion hänför vi till inadekvat kirurgi. Repetitiv kirurgi med eller utan samband med tidigare normal kirurgi Recidivdiskbråck kan bero på inadekvat kirurgi men också på ett normalt förlopp. Vi har valt att räkna det som ett normalförlopp dvs. repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi. Redekompression efter >1 år anser vi vara repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi. Exstirpation av osteosyntesmaterial som har skett nära eller efter 1-årsgränsen får anses som en del i det normala förloppet efter fusionkirurgi. Diskbråck och stenos som omvandlas till fusion eller protes efter > 1 år kan antingen vara en följd av inadekvat primär kirurgi eller ett led i den degenerativa processen. Vi hänför det som en följd av normal kirurgi. 26

27 Antal patienter som reopererades vid samma vårdtillfälle var 12 st, (0,7 %). 2 pga omsättning av skruv 7 utrymningar av hematom 3 duratätning Alla dessa 12 får anses vara komplikationer Antal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år var 70 st, (4,5 %). 2 st var från annat sjukhus (AS). Komplikationer: 6 infektioner 3 mekaniska komplikationer 1 blödning Inadekvat kirurgi: 8 redekompression 19 fusion eller diskprotes efter dekompression eller diskectomi 3 refusion (1 AS) 3 pseudartros nära 1-årsgränsen 3 bakre foraminotomi efter främre fusion i halsryggen Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation: 24 recidivdiskbråck (1 AS) Antal reoperationer på annan nivå < 1år var 13 st, (0,8 %). 1 st var från annat sjukhus (AS). Inadekvat kirurgi: 6 dekompression ovan eller nedan tidigare dekompression (1 AS) Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation: 1 fusion ovan tidigare fusion 1 fusion nedan tidigare diskbråck 1 fusion ovan tidigare dekompression 1 dekompression ovan tidigare fusion 1 diskbråck ovan tidigare fusion Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation: 1 lumbal kirurgi efter cervikal 1 cervikal kirurgi efter lumbal 27

28 Antal reoperationer på samma nivå > 1 år var 164 st, (10,3 %) 64 st var från annat sjukhus (AS) Inadekvat kirurgi: 21 pseudartros (4 AS) 3 fusion efter diskprotes 9 dekompression efter fusion eller diskprotes (2 AS) Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation: 61 (33 AS) var diskbråck/stenoser som omvandlades till fusion eller protes 15 (2 AS) extraktion av osteosyntesmaterial 31 (18 AS) recidivdiskbråck 13 (1 AS) redekompression 3 dekompression efter diskectomi (3 AS) 7 fusion efter fusion (1 AS) och 1 diskectomi efter dekompression Antal reoperationer på annan nivå > 1år var 101 st, (6,3 %). 35 st var från annat sjukhus (AS). Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation: 25 (3 AS) fusion ovan fusion 2 protes ovan protes 1 fusion ovan dekompression AS 22 (11 AS) dekompression efter fusion eller protes Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation: 51 ingrepp (20 AS) var helt utan relation till tidigare ingrepp såsom diskbråck eller dekompression på ny nivå, cervikal operation efter lumbal Totalt är 360 st (22,7 %) operationer klassade som reoperation rygg. Av de 360 st kom 102 st (28 %) från annat sjukhus. 22 st reopererades pga komplikation 75 st var reoperationer pga inadekvat kirurgi (7 AS) 210 st (75 AS) var repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation 53 reoperationer (20 AS) var repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare ryggkirurgi 28

29 Andel reoperationer pga komplikationer och andel repetetiv kirurgi ligger relativt konstant de senaste två åren. Vad gäller komplikationer så kommer vi framför allt att försöka få ner infektionsfrekvensen. Vi kommer att förnya ventilationen på operation och jobba vidare med hygienregler och andra rutiner på operationsavdelningen. Enligt vår definition så är andelen inadekvat kirurgi mellan 4-5 %. Närmare analys av detta kommer att göras, för att se om vi kan minska den andelen och därmed förbättra resultaten. 29

30 PÅGÅENDE FORSKNING VID SSC Vid SSC bedrivs en omfattande forskningsverksamhet. Vi har ett nära samarbete med Karolinska Institutet och en hög akademisk kompetens på kliniken. Vi driver flera doktorandprojekt och deltar aktivt i såväl nationella som internationella multicenterstudier. Genom vårt engagemang i forskning och utveckling säkerställer vi vår kompetens och driver utvecklingen av svensk ryggvård framåt. Dr Martin Skeppholm är doktorand vid KI på ett projekt avseende cervikal diskproteskirurgi. I huvudstudien, som är en multicenterstudie bl.a. tillsammans med Neuroortopediskt Centrum i Jönköping, jämförs kotpelarrekonstruktion med protes respektive fusion vid operation för cervikal ritzopathi. Samtliga patienter har nu inkluderats och uppföljning och datainsamling pågår. Ytterligare delstudier i avhandlingen är utvärdering av dysfagi efter främre halsryggskirurgi och en biomekanisk studie med 3DCT metod. Disputation planeras till våren SSC deltar i den nationella multicenterstudien av spinal stenos där dekompression jämförs med dekompression och fusion. Studien genomförs inom ramen för ett doktorandprojekt av Dr Peter Försth. En delstudie är en dekompressionsstudie där postoperativ instabilitet mellan de två dekompressionsmetoder, som är i allmänt bruk, jämförs med 3DCT teknik utvecklad av Med Dr Per Svedmark. Disputation planeras till Under 2010 startade en singelcenterstudie som fortfarande pågår. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för behandlingsresultatet i samband med ryggkirurgi. Den vänder sig till patienter som är aktuella för kirurgisk behandling på SSC för diskdegenerativa besvär, SRS (fusion eller diskprotes). Ansvarig för studien är Docent, Överläkare Eva Kosek. I samarbete med Karolinska Institutet drivs för närvarande tre studier, ansvarig är Docent, Överläkare Eva Kosek, verksam vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet och SSC. En studie handlar om hur genetiska faktorer påverkar smärtreglering och behandlingsutfall vid kirurgi för diskdegenerativa besvär (fusion eller diskprotes).den andra studien handlar om hur olika genetiska faktorer av betydelse för smärtkänslighet och smärtreglering samverkar och påverkar behandlingsutfallet vid kirurgi för diskdegenerativa besvär (fusion eller diskprotes). Denna studie görs i samarbete med flertalet större ryggkirurgiska kliniker i Sverige och rekrytering av de patienterna har just påbörjats. I den tredje studien undersöks betydelsen av inflammatoriska och smärtframkallande substanser för smärta och smärtreglering hos patienter med diskdegenerativa besvär, diskbråck respektive knäledsartros. Studien genomförs i samarbete med Ortho Center, Stockholm. Med Dr Svante Berg följer upp sin avhandling från 2011 med en rad uppföljningsstudier. Bland annat; 5-års uppföljning av RCT mellan diskprotes och fusion där han skall handleda ett doktorandprojekt, 5- års uppföljning av RCT mellan tre olika diskproteser samt tre uppföljningsstudier avseende: 2 metall - metall diskproteser, Hybrider och 3-nivåers diskproteser påbörjades en Discitstudie med Med Dr Anton Rasch som huvudansvarig. I studien jämförs två olika administrationssätt av peroperativ antibiotika vid diskectomi påbörjades en dekompressionsstudie där vi jämför två olika kirurgiska tekniker. Laminectomi och fenestrering. Dr Peter Försth är ansvarig och studien ingår i hans doktorandprojekt startar en cervikal SRS studie Det är en prospektiv randomiserad studie mellan multimodal rehabilitering och kirurgi/multimodal rehabilitering av patienter som lider av kronisk nacksmärta utan uppenbar nervsmärta ut i armen. Vi planerar att inkludera 58 patienter som kommer att bedömas av ryggkirurg på Stockholm Spine Center och rehabiliteringsläkare på Nacka ryggrehabiliteringsenhet. 30

31 Många av våra leg. sjukgymnaster arbetar med sina magisterexamen. Nanna Hallman har under året blivit klar med sin magisteruppsats, Samband mellan skattad smärta, self-efficacyi och copingstrategier hos patienter med långvarig ländryggssmärta.hon tog ut sin examen under våren 2013 För ytterligare fyra väntar examen under 2014: Maria Thorander Utvärdering av ODI mellan pre och postoperativt hos SRS patienter med diskprotes. Andreas Widman Utvärdering av rörelserädsla hos SRSpatienter Lotta Glimstedt & Smärtreglering hos patienter med lumbal myalgi Karin Nygren Två Legitimerade sjukgymnaster tog 2013 kandidatexamen: Margareta Hammar Samband mellan preoperativ HAD och NDI 1-år postoperativt på Roland Fransson patienter som nackopererats. Roland fransson har under 2014 fortsatt med ett magisterarbete i samarbete med Dr Peter Försth där han utvärderar och objektivt mäter gångförmåga efter operation av spinal stenos. SSC fortsätter att inkludera alla patienter till Svensk Ryggkirurgisk Förenings rikstäckande kvalitetsregister där våra resultat kan jämföras med övriga landet. Tillsammans med Spine Center Göteborg startades under våren 2010 ett benchmarkingprojekt med Schönkliniken i Tyskland där skillnader i ryggkirurgisk praxis och dess resultat jämförs. Publicerade artiklar under 2013: Five-year follow-up of total disc replacement compared to fusion: a randomized controlled trial Caroline Sköld, Hans Tropp, Svante Berg Eur Spine J DOI /s y Does fusion improve the outcome after decompressive surgery for lumbar spinal stenosis? A two-year follow-up study involving 5390 patients P. Försth, K. Michaëlsson, B. Sandén Bone Joint J 2013;95-B: Maintenance of Disc Height and Lordosis When Performing a New Technique In Instrumented Lumbar Posterolateral Fusion - Results from a Consecutive Prospective Study Svante Berg, Patrick Dahlemar Sterner J Spine Degenerative Spinal Disorders ISSN: JSP, an open access journal Comparison of Dysphagia Between Cervical Artificial Disc Replacement and Fusion Data From a Randomized Controlled Study With Two Years of Follow-up Martin Skeppholm MD, Claes Olerud, MD, PhD SPINE Volume 38, Number 24, pp E E1510 Transthyretin-derived amyloidosis: Probably a common cause of lumbar spinal stenosis Per Westermark, Gunilla T Westermark, Ole B Suhr & Svante Berg Upsala Journal of Medical Sciences. 2014; Early Online, 1 6 Posterolateral inter-transverse lumbar fusion in a mouse model. Bobyn J, Rasch A, Little DG, Schindeler A. J Orthop Surg Res Jan 23;8:2. doi: / X-8-2. X-stop versus decompressive surgery for lumbar neurogenic intermittent claudication: randomized controlled trial with 2-year follow-up. Strömqvist BH, Berg S, Gerdhem P, Johnsson R, Möller A, Sahlstrand T, Soliman A, Tullberg T. Spine (Phila Pa 1976) Aug 1;38(17): doi: /BRS.0b013e31828ba

32 PLANERING FÖR 2014 SSC strävar efter att vara den kompletta ryggkliniken, dvs inte enbart vara en ryggkirurgisk klinik. Vår ambition är att kunna ta hand om alla patienter med ryggbesvär på degenerativ grund, som inte klaras av primärvården. Detta möjliggörs av att man i Stockholms Läns Landsting (SLL) under 2013 infört vårdval ryggkirurgi och specialiserad sjukgymnastik och att man kommer att starta vårdval rehabilitering av smärta under hösten Det innebär att vi under kommande år har möjlighet att utveckla ett bättre och snabbare flöde för våra ryggpatienter. I höst öppnar vi i nya lokaler för både vårdval sjukgymnastik och vårdval rehabilitering. Vi kommer då att kunna erbjuda enskilda bedömningar/behandlingar av sjukgymnast/läkare, pre- och postoperativ träning, kirurgi och multimodal rehabilitering. Utmaningen blir att hitta den snabbaste och mest kostnadseffektiva vägen till tillfrisknande. Det är inte lätt och kommer att ta tid, men nu hänger det på oss och inte på att avtalen förhindrat en bra vård. Detta gäller för patienter inom SLL och försäkringspatienter. För utomlänspatienter kommer det av praktiska skäl fortfarande vara svårt med ett totalt omhändertagande. För dem kommer vi att förbli en ryggkirurgisk klinik. Vi har en bra kontroll över våra resultat efter kirurgi (som denna skrift visar), det gäller att utveckla uppföljningsinstrumenten även för de som inte opereras. Här ska vi försöka vara drivande både på lokal och nationell nivå. Vad gäller vårdval ryggkirurgi ger den rätt incitament, då ersättningen stödjer bra resultat och att man får själv bekosta komplikationerna. Vidare ingår den postoperativa rehabiliteringen i ersättningen. Det finns således flera skäl att försöka minska komplikationerna samt att utveckla en optimal rehabilitering. I första hand ska vi försöka minska antalet postoperativa infektioner, då det medför både lidande och kostnader, samt försöka styra till adekvat postoperativ träning. Några klarar troligen träningen själva, några behöver träning enskilt eller i grupp och andra behöver kanske mer kognitiv träning. Det totala antalet operationer kommer troligen vara relativt lika som föregående år. Vi satsar på att utveckla den degenerativa scolioskirurgin. Det är en utmaning pga stor kirurgi på en åldrad patientgrupp men behjärtansvärd då det är en svår grupp att smärtlindra. Vi tror också på att utveckla olika microinvasiva (MIS) tekniker för en snabbare rehabilitering. Vi tror att aktiv forskning är en förutsättning för att ligga i frontlinjen för modern sjukvård. Vi har en rad studier på gång. En disputation är planerad 2014 och ytterligare en Åtminstone två randomiserade studier kommer att starta under Tidigare har det framför allt varit ryggkirurgiska projekt men nu har också ett flertal sjukgymnaster genomfört sina magisterarbeten och flera är på gång under När vi väl har fått upp farten på rehabiliteringen hoppas vi att även där kunna bidra med klinisk forskning det finns mycket att studera och försöka utveckla! För att en klinik ska prestera på hög nivå behöver alla anställda vara engagerade i utvecklingsarbetet. Vi gör det genom vårt LEAN arbete, som ständigt behöver stöttas och uppmuntras. SSC kommer att under året få flera nya medarbetare, tillsammans med de gamla har vi en rad stimulerande utmaningar under Det blir ytterligare ett spännande år för att försöka utveckla ryggvården i Sverige. Upplands Väsby 2014 Tycho Tullberg Verksamhetschef Eva Gulle Kvalitetsansvarig 32

33 Resultatgrupp 1, Diskbråck/diskectomi Bilaga 1 1. Diskbråck Medialt och lateralt diskbråck kombinerad med konventionell och mikroskopisk diskectomi Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Antal (SSC/Riket) SSC Andel 15% 18% 18% 18% 18% 14% 18% 20% 20% Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt 1år(SSC/Riket) % 33% 33% 35% år(SSC/Riket) % 46% 30% 39% Bensmärta VAS Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC Riket Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC (%) Riket (%) EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC preop 0,33 0,77 0,80 0,31 0,79 0,79 0,34 0,76 0,82 0,29 0,75 0,82 0,35 0,76 0,32 0,76 0,32 0,77 0,33 0,76 0,32 0,77 0,81 Riket preop 0,24 0,69 0,75 0,26 0,70 0,75 0,24 0,72 0,77 0,24 0,70 0,73 0,25 0,70 0,25 0,71 0,26 0,71 0,24 0,69 0,25 0,70 0,75 Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år Snitt SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Riket (%) Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Nöjd Tveksam Missnöjd Inställning Riket (%) Nöjd Tveksam Missnöjd

34 Resultatgrupp 2, Lumbal spinal stenos/dekompression Bilaga 2 2. Lumbal stenos enbart decompression Lateral och central lumbal stenos kombinerad med dekomprimering Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Antal (SSC/Riket) SSC Andel 14% 14% 14% 13% 12% 10% 10% 12% 15% Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt 1år(SSC/Riket) % 23% år(SSC/Riket) % 42% Bensmärta VAS Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC Riket Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC (%) Riket (%) EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC 0,40 0,65 0,64 0,41 0,71 0,70 0,44 0,67 0,66 0,42 0,68 0,67 0,43 0,69 0,45 0,66 0,43 0,68 0,44 0,64 0,43 0,67 0,67 Riket 0,35 0,60 0,61 0,34 0,59 0,59 0,34 0,61 0,60 0,35 0,62 0,62 0,35 0,61 0,36 0,63 0,37 0,62 0,36 0,62 0,35 0,61 0,61 Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år Snitt SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Riket (%) Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Nöjd Tveksam Missnöjd Inställning Riket (%) Nöjd Tveksam Missnöjd

35 Resultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusion Bilaga 3 3. Lumbal stenos - fusion Lateral och central lumbal stenos kombinerad med alla former av fusion Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Antal (SSC/Riket) SSC Andel 15% 15% 19% 14% 10% 10% 12% 11% 12% Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt 1år(SSC/Riket) % 20% år(SSC/Riket) % 38% Bensmärta VAS Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC Riket Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC (%) Riket (%) EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC preop 0,31 0,70 0,56 0,39 0,65 0,62 0,37 0,72 0,66 0,40 0,65 0,61 0,31 0,67 0,32 0,69 0,34 0,69 0,41 0,65 0,36 0,68 0,61 Riket preop 0,30 0,55 0,59 0,31 0,62 0,59 0,31 0,65 0,62 0,28 0,61 0,59 0,29 0,63 0,30 0,62 0,26 0,61 0,30 0,62 0,29 0,61 0,60 Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år Snitt SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Riket (%) Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Nöjd Tveksam Missnöjd Inställning Riket (%) Nöjd Tveksam Missnöjd

36 Resultatgrupp 4, Spondylolisthes Bilaga 4 4. Spondylolisthes Spondylolisthes kombinerad med alla typer av fusion Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Antal (SSC/Riket) SSC Andel 16% 22% 20% 23% 17% 13% 14% 21% 18% Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt 1år(SSC/Riket) % 27% år(SSC/Riket) % 30% Ryggsmärta VAS Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Snitt SSC Riket Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC (%) Riket (%) EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC preop 0,37 0,70 0,70 0,44 0,67 0,72 0,43 0,67 0,69 0,42 0,72 0,68 0,43 0,75 0,38 0,73 0,43 0,75 0,46 0,71 0,42 0,71 0,70 Riket preop 0,33 0,60 0,61 0,37 0,64 0,70 0,34 0,62 0,66 0,33 0,64 0,66 0,37 0,68 0,36 0,68 0,31 0,70 0,30 0,64 0,34 0,65 0,66 Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op? 1år/5år Snitt SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Riket (%) Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Nöjd Tveksam Missnöjd Inställning Riket (%) Nöjd Tveksam Missnöjd

37 Resultatgrupp 5 och 6, Diskbråck,SRS och Postoperativ instabilitet Bilaga 5 Fusion och Diskprotes Diskbråck,SRS och postoperativ instabilitet kombinerat med alla sorters fusioner och diskproteser Resultat enl resultatgrupper före Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Antal SSC Andel 32% 38% 40% 33% 26% 34% 26% 22% 31% Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt 1år % 39% år % 58% Ryggsmärta VAS Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Snitt SSC Riket Oswestry Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC (%) Riket (%) EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC 0,36 0,64 0,69 0,37 0,62 0,66 0,39 0,66 0,70 0,38 0,62 0,64 0,37 0,64 0,36 0,68 0,39 0,73 0,38 0,73 0,38 0,67 0,67 Riket 0,30 0,56 0,56 0,26 0,58 0,64 0,29 0,60 0,62 0,27 0,64 0,64 0,30 0,62 0,30 0,62 0,26 0,61 0,32 0,59 0,29 0,60 0,62 Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op? Snitt SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Riket (%) Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Nöjd Tveksam Missnöjd Inställning Riket (%) Nöjd Tveksam Missnöjd