Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen"

Transkript

1 Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor

2 Socialstyrelsen Riktlinjearbete Faktaunderlag Kvalitetsindikatorer Prioriteringslistor vad är evidensbaserat? hur mäta och följa upp? vad är viktigast? Rekommendationer - till vården - till sjukvårdsledning (politiker o administratörer) - till invånare/patient Områdena i GOD VÅRD skall belysas

3 I GOD VÅRD beskrivs följande sex kvalitetsområden: Hälso- och sjukvården skall.. vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Det innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt vara säker Det innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete vara patientfokuserad Det innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att dessa vägs in i de kliniska besluten vara effektiv Det innebär att den vård som ges baseras på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna vara jämlik Det innebär att vården skall fördelas på lika villkor för alla. Den som har de största behoven skall ges företräde till vården. ges i rimlig tid Varje patient som vänder sig till HoS skall snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Det skall finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges.

4 Depression och ångest Barn, ungdomar, vuxna och äldre Primärvård och psykiatri Lätta-måttliga-svåra besvär Prevention, tidig intervention, diagnostik, behandling, uppföljning, rehabilitering, insatser vid kronisk sjukdom/handikapp

5 Mätmetoder Enkät till patienter (20-64 år?) Enkät till vårdcentralschefer Sökning i journaldatabas Kvalitetsregister? Helst inte journalgranskning

6 Indikatorområde Organisation Organisation Patientgrupp (lätta/ måttliga besvär) Vuxna med depr och oro/ångest Vuxna med depr och oro/ångest Mått Beskrivning Evidens? Resurser per invånare i relation till social struktur i bostadsområden. Finns resurser för stepped care? Enkät till våcchef Enkät till våcchef God Vårdområde

7 Indikatorområde Patientgrupp (lätta/ måttliga besvär) Mått Beskrivning Evidens? God Vård område Tillgänglig -het Vuxna med depr och oro/ångest Andel patienter som anser att väntetiden till första läkar/psykologbesöket varit acceptabel. Enkätfråga till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året*. God vård 6 Bemötande Vuxna med depr och oro/ångest Andel patienter som är mkt nöjda eller nöjda med bemötandet vid första besöket hos läkare/psykolog. Enkätfråga till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året*. God vård 3

8 Indikator 9. Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod (lätt-måttlig svårighetsgrad) som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Motivering för val av indikator (relevans): Regelbunden uppföljning hos läkare är viktig för att uppnå bra resultat av behandlingen, för att utvärdera behandlingen och för att titrera in rätt läkemedel och dos. Led i vårdkedjan: Behandling och uppföljning Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Täljare: Antal patienter (>20 år) med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Nämnare: Antal patienter (>20 år) som fått läkemedel för depressiv episod. Enkät till våc-chef Journaldatabas Ett antal kontakter (t.ex. via telefon) är ej dokumenterade. Svårighet att identifiera när läkemedel satts in. Form för redovisni ng Patient/närstående Verksamhetsledning

9 Indikator-område Patientgrupp (lätta/måttliga besvär) 1. Tillgänglighet Vuxna med depr och oro/ångest 2. Bemötande Vuxna med depr och oro/ångest 3. Kontinuitet Mått Beskrivning Evidens God Vårdområde Andel patienter som anser att väntetiden till första läkarbesöket varit acceptabel. Andel patienter som är mkt nöjda eller nöjda med bemötandet vid första besöket hos läkare/psykolog. Vuxna och äldre med depr Andel patienter som haft minst 3 kontakter under 1 år för F32- som träffat samma läkare vid de tre senaste besöken för F Diagnostik Nyblivna (6-8v) mammor Andel nyblivna mammor som screenas med EPDS. 6. Behandling Vuxna med depr och oro/ångest 7. Behandling Vuxna med depr och oro/ångest Andelen patienter som upplever sig ha fått information om sin sjukdom. Andelen patienter som upplever sig delaktiga i val av behandling. 8. Behandling Vuxna och äldre med depr Andelen patienter som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet. 9. Behandling Vuxna och äldre med depr Andel patienter som efter att läkemedelsbehandling satts in följts upp via tel/återbesök minst 2 gånger första månaden. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Utsökning ur databas Enkät till våc-chef God vård 6 God vård 3 God vård. 3,4 Enkät till våc-chef + 1:20 1 Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Utsökning ur databas Enkät till våc-chef God vård 3 God vård 3 + 3:21, 3:25 1,4 +2:32 1

10 10. Behandling Vuxna med depr och oro/ångest 11. Behandling Nyblivna mammor med depressiv episod 12. Behandling Ungdomar och vuxna med depression 13. Behandling Ungdomar, vuxna och äldre med ångest/oro/fobi 14. Behandling/ uppföljning 15. Organisation 16. Organisation Vuxna med depr och oro/ångest Vuxna med depr och oro/ångest Barn, ungdomar, vuxna och åldre med depr och oro/ångest Andel patienter som fått textbaserad behandling med behandlarstöd Andel nyblivna mammor med depressiv episod som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling Andel patienter som är tillfredsställda med omfattningen av den hjälp de fått. Andel våc som erbjuder collaborative care** och/eller sammansatta vårdåtgärder. Andel våc som erhåller resurser i relation till social struktur i upptagningsområdet. Enkät till våc-chef + 3:4, 4:107 4 Enkät till våc-chef +4: Enkät till våc-chef +4:2, 4:4, 4:35-37 Enkät till våc-chef +4:85, 4:86, 4:90, 4:103, 4:108, 4:116, 4:126, 4:137, 4:145, 4:148, 4:152, 4:162 Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkät till våc-chef +2:25 +2:26 Enkät till våc-chef 4 4 God vård 3 God vård J Sundquist CEFAM 1,2,3,4 5 * Enkät utskickas till alla patienter år som sökt för depression/ångest senaste året. Patientgruppen fångas i databas. Följebrev från resp. läkare. ** Collaborative care: organisation med distriktsläkare, (psykiatri)sjuksköterska, psykolog, psykiaterkonsult, utvecklad vårdkedjeverksamhet och kontinuitet

11 Utvecklingslista Somatisk undersökning Tillräcklig tid vid första besöket Individuell vårdplanering Involvering av närstående Andel av personalen som har psykosocial kompetens (Psykosocial kompetens inom primärvården. SoS) Andel av patienter som beh. med psykologisk behandlingsmetod som behandlas av person med legitimation som psykolog eller psykoterapeut Diagnostik Vuxna med depr Andel patienter med F32- (20-64 år) där strukturerad diagnostisk intervju använts i diagnostiken. Diagnostik Behandling Behandling Behandling Behandling Vuxna med depr och oro/ångest och med misstänkt suicidrisk Vuxna och äldre med depr Vuxna med depr (och oro/ångest?) Vuxna och äldre med depr Vuxna och äldre med depr Andel patienter med misstänkt suicidrisk där fördjupad (strukturerad) bedömning av suicidrisk gjorts och dokumenterats. Andel patienter som enl. symtomskattningsskala tillfrisknat inom 3 månaders behandling. Andel där ny åtgärd vidtagits vid otillräcklig effekt efter 2-4 månader. Andel patienter som avbrutit insatt läkemedelsbehandling inom 6 månader. Andel patienter som avbrutit behandling (mindre än 10 ggr) med KT, KBT, IPT Uppföljning Vuxna med depr Andel patienter med F32- (20-64 år) där symtomskattningsskala användes vid senaste besöket. Uppföljning Vuxna med oro/ångest Andel patienter med oro/ångest (20-64 år) där symtomskattningsskala användes vid senaste besöket. Uppföljning Vuxna med depr. Andel patienter som följts upp/utvärderats efter c:a 6 månader vid läkemedelsbehandling och behandling med psykologisk metod (KT/KBT/IPT) Journalgranskning? 2:11 1 Journalgranskning + 2:19 1,2 Journalgranskning + 1,4 Journalgranskning + 4:50-62 Journalgranskning + (?) 1,2,4 Journalgranskning? Journalgranskning (+) 2:15 (HAD) Journalgranskning (+) 2:15 (HAD) Journalgranskning eller utsökning ur databas 1 1 1? 4

12 Indikator 1. Andel patienter som anser att väntetiden till första läkarbesöket varit acceptabel Motivering för val av indikator (relevans): Tillgänglighet är viktigt för att patienterna ska uppleva en god vård. Väntetider kan leda till allvarlig försämring. Led i vårdkedjan: Tillgänglighet Kvalitetsområde: Säker vård i rimlig tid Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter med depression/ ångest som anser att väntetiden till första läkarbesöket varit acceptabel Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp ( t.ex år, 65-79år) som är nöjda med väntetiden till första läkarbesöket för depression/ångest det senaste året Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som haft ett första läkarbesök för depression/ångest det senaste året Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldataba s Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera första läkarbesöket för depression/ ångest. Form för Patient/närs tående Verksamhet sledning

13 Indikator 2. Andel patienter som är mycket nöjda eller nöjda med bemötandet vid läkarbesök Motivering för val av indikator (relevans): Bemötande är viktigt för att skapa en god allians mellan behandlare och patient Led i vårdkedjan: Bemötande Kvalitetsområde: Patientfokuserad vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolknings-svårigheter Andel patienter med depression/ångest som är mkt nöjda eller nöjda med bemötandet vid läkarbesök Täljare: Antal patienter med depression/ångest i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som är mycket nöjda eller nöjda med bemötandet vid läkarbesöken det senaste året Nämnare: Antalet patienter med depression/ångest i samma åldersgrupp som varit på läkarbesök det senaste året Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldataba s Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera första läkarbesöket för depression/ ångest. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

14 Indikator 3. Andel patienter som träffat samma läkare vid de tre senaste kontakterna (telefon eller besök). Motivering för val av indikator (relevans): Kontinuitet är viktigt för att skapa god patient-läkarrelation. God kontinuitet ökar förutsättningarna för god följsamhet till behandlingen. Led i vårdkedjan: Kontinuitet i uppföljning Kvalitetsområde: Patientfokuserad och effektiv vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter som träffat samma läkare vid de tre senaste kontakterna (telefon eller besök) Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som haft minst 3 läkarkontakter senaste året för depression och som träffat samma läkare vid de 3 senaste kontakterna. Nämnare: Antal patienter i samma åldersgrupp som haft minst 3 läkarkontakter senaste året för depression Utsökning ur databas Journaldatab as Ett antal kontakter (t.ex. via telefon) är ej diagnossatta. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

15 Indikator 4. Andel nyblivna mammor som erbjudits screening med EPDS 6-8 veckor efter förlossningen Motivering för val av indikator (relevans)): Det är viktigt att använda självskattningsskalan EPDS på alla nyblivna mammor 6-8 v efter förlossningen för att tidigt upptäcka tecken på depression och ha detta som underlag för vidare handläggning. Detta har betydelse både för modern och för barnets utveckling. Led i vårdkedjan: Diagnostik Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Form för Andel nyblivna mammor (6-8 veckor) som erbjudits screening med EPDS Täljare: Antal nyblivna mammor under senaste året som erbjudits EPDS 6-8 veckor efter förlossningen Nämnare: Antal nyblivna mammor under senaste året Enkät till våcchef Enkät till våcchef Erbjudandet är ej journalförd Patient Verksamhetsledning

16 Indikator 6. Andel patienter som upplever sig ha fått information om sin sjukdom Motivering för val av indikator (relevans): Information är viktig för att patienten ska kunna bedriva egenvård och för att skapa delaktighet och följsamhet till behandlingen. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter med depression/ ångest som upplever sig ha fått information om sin sjukdom Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) med depression/ångest som upplever sig ha fått information om sin sjukdom Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som sökt vård för depression/ångest Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldatab as Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

17 Indikator 7. Andel patienter som upplever sig delaktiga i val av behandling Motivering för val av indikator (relevans): Delaktighet är viktig för att patienten ska kunna bedriva egenvård och för relationen mellan patient och behandlare samt för följsamhet till behandlingen. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter med depression/ ångest som upplever sig delaktiga i val av behandling Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som upplever sig delaktiga i val av behandling för depression/ångest Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som behandlats för depression/ångest Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldataba s Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera patienter som nyinsjuknat i depression/ångest. Form för Patient/närstående Verksamhetslednin g

18 Indikator 8. Andel patienter som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet Motivering för val av indikator (relevans): Det finns evidens för att fysisk aktivitet har effekt vid framförallt lindrig depression/ångest Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som behandlats för depression/ångest Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldatab as Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera patienter som nyinsjuknat i depression/å ngest. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

19 Indikator 9. Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Motivering för val av indikator (relevans): Regelbunden uppföljning hos läkare är viktig för att uppnå bra resultat av behandlingen, för att utvärdera behandlingen och för att hitta rätt läkemedel och dos. Led i vårdkedjan: Behandling och uppföljning Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Täljare: Antal patienter (>20 år) med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Nämnare: Antal patienter (>20 år) som påbörjat läkemedelsbehandling för depressiv episod. Enkät till våc-chef Journaldatabas Ett antal kontakter (t.ex. via telefon) är ej dokumenterade. Svårighet att identifiera när läkemedel satts in. Form för Patient/närstående Verksamhetslednin g

20 Indikator 10: Andel vuxna med depression eller ångesttillstånd som fått textbaserad behandling med behandlarstöd Motivering för val av indikator (relevans): Textbaserad behandling med behandlarstöd är kostnadseffektivt vid depression och ångest och ökar tillgängligheten till vården Led i vårdkedjan : Behandling Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad, ändamålsenlig vård i rimlig tid Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Form för Andel pat. med depression /ångest som fått textbaserad behandling Täljare: Antal pat.med depression och ångest som fått textbaserad behandling Nämnare:Antal patienter med depression/ ångest Enkät till våcchef Journaldatabas Ej journalförd på sökbart sätt Patient Verksamhetsledning

21 Indikator 11: Andel nyblivna mammor med depressiv episod som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Motivering för val av indikator (relevans)): Psykologisk behandling av depressiv episod hos nyblivna mammor är effektiv. De flesta ammande mammor föredrar psykologisk behandling framför läkemedelsbehandling. En snabb förbättring är viktigt både för mamman och barnet. Led i vårdkedjan : Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Form för Andel nyblivna mammor med depression som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Täljare: Antal nyblivna mammor med depressiv episod som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Nämnare: Antal nyblivna mammor med depression. Enkät till våcchef Journaldatabas Typ av behandling ej journalförd Patient Verksamhetsledning

22 Indikator 12. Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling p.g.a. depressiv episod. Motivering för val av indikator (relevans): Psykologisk behandling av depressiv episod har minst lika bra effekt och är lika kostnadseffektivt som läkemedelsbehandling. Många patienter (framförallt yngre) föredrar psykologisk behandling framför läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter (15-64 år) som erhåller behandling med evidensbaserad psykologisk behandlingsmet od p.g.a. depressiv episod. Täljare: Antal patienter (15-64 år) som under ett år erhåller behandling med evidensbaserad psykologisk behandlingsmetod p.g.a. depressiv episod Nämnare: Antal patienter (15-64 år) som under ett år erhåller någon behandling p.g.a. depressiv episod Enkät till vårdcentralschef Journaldatabas. Administrativ databas. Bristande diagnossättning. Svårighet att identifiera patienter som fått psykologisk behandling. Psykologisk behandling är ej entydigt. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

23 Indikator 13. Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling p.g.a. ångest/oro/fobi. Motivering för val av indikator (relevans): Psykologisk behandling av ångest/oro/fobi har minst lika bra effekt och är lika kostnadseffektivt som läkemedelsbehandling. Många patienter (framförallt yngre) föredrar psykologisk behandling framför läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter (15-79 år) som erhåller behandling med psykologisk behandlingsmetod p.g.a. ångest/oro/fobi. Täljare: Antal patienter (15-79 år) som under ett år erhåller behandling med evidensbaserad psykologisk behandlingsmetod p.g.a. ångest/oro/fobi Nämnare: Antal patienter (15-79 år) som under ett år erhåller någon behandling p.g.a. ångest/oro/fobi Enkät till vårdcentrals -chef Journaldatabas. Administrativ databas. Bristande diagnossättnin g. Svårighet att identifiera patienter som fått psykologisk behandling. Psykologisk behandling är ej entydigt. Form för Patient/närståend e Verksamhetsledn ing

24 Indikator 14. Andel patienter som är tillfredsställda med den vård de fått Motivering för val av indikator (relevans): Det är viktigt att vården tillfredsställer patientens behov Led i vårdkedjan: Behandling/uppföljning Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter som är tillfredsställda med den vård de fått Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som är tillfredsställda med den vård de fått Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som erhållit behandling för depression senaste året Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldatab as Hur hantera utdelning och bortfall? Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

25 Indikator 15. Andel vårdcentraler som erbjuder sammansatta vårdåtgärder och samverkan Motivering för val av indikator (relevans): Organisation av vården där flera olika behandlingsformer kan erbjudas patienten i ett strukturerade program och där vårdinsatser av olika professioner ingår har effekt vid depression- och ångestbehandling Led i vårdkedjan: Organisation av vården Kvalitetsområde: Effektiv, patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård i rimlig tid Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vårdcentraler som erbjuder sammansatta vårdåtgärder och strukturerad organisation Täljare: Antal vårdcentraler i upptagningsområde t med tillgång till sammansatta vårdåtgärder och strukturerad organisation Nämnare: samtliga vårdcentraler i upptagningsområde t Enkät till vårdcentralschefer i regionen Enkät till vårdcentralschefer i regionen. Ev. SPURinspektioner Oklart vad som fordras för att uppfylla krav på sammansatta vårdåtgärder. Devierande definitioner. Form för Patienter, profession, verksamhetsledning, befolkning

26 Indikator 16. Andel vårdcentraler som erhåller resurser i relation till social struktur i upptagningsområdet. Motivering för val av indikator (relevans): För att kunna erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård måste vården dimensioneras efter befolkningens och patienternas behov. Led i vårdkedjan: Organisation av vården Kvalitetsområde: Jämlik vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vårdcentraler som erhåller resurser i relation till social struktur i upptagningsområdet Täljare : Antal vårdcentraler i upptagningsområdet där resurser dimensionerats efter befolkningens sociala struktur Nämnare: Antalet vårdcentraler i upptagningsområdet Enkät till vårdcentral schefer i landstinget/ regionen Regiondata om ersättningssystem till vårdcentraler Definition av social struktur ej enhetlig Form för Patient profession verksamhetsledning

27

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Verksamhetsplan 2008

Verksamhetsplan 2008 Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Förbättringsområde KOL

Förbättringsområde KOL Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Sammandrag av Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Direktlänkar till mer information Socialstyrelsens

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientlag

Patientlag Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindqvist 2013-04-09 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Socialdepartementet Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Sammanfattning Bra att den

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM ADA xxx Sid 1 (7) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM Syftet med uppdraget är att tillgodose patientens behov av kontinuerlig omvårdnad och medicinskall insatser när

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Nils Lindefors

Nils Lindefors Vuxenpsykiatri 1. Hur många invånare i vårt landsting efterfrågar/behöver vård? Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Depression & ångestsyndrom minst 200.000 i

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015 Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande

Läs mer

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland Rätten till hälsa Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland augusti 2010 Övergripande mål Varje människa har rätt till bästa möjliga hälsa enligt FN:s internationella konvention om

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Torshälla 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer