Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen"

Transkript

1 Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor

2 Socialstyrelsen Riktlinjearbete Faktaunderlag Kvalitetsindikatorer Prioriteringslistor vad är evidensbaserat? hur mäta och följa upp? vad är viktigast? Rekommendationer - till vården - till sjukvårdsledning (politiker o administratörer) - till invånare/patient Områdena i GOD VÅRD skall belysas

3 I GOD VÅRD beskrivs följande sex kvalitetsområden: Hälso- och sjukvården skall.. vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Det innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt vara säker Det innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete vara patientfokuserad Det innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att dessa vägs in i de kliniska besluten vara effektiv Det innebär att den vård som ges baseras på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna vara jämlik Det innebär att vården skall fördelas på lika villkor för alla. Den som har de största behoven skall ges företräde till vården. ges i rimlig tid Varje patient som vänder sig till HoS skall snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Det skall finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges.

4 Depression och ångest Barn, ungdomar, vuxna och äldre Primärvård och psykiatri Lätta-måttliga-svåra besvär Prevention, tidig intervention, diagnostik, behandling, uppföljning, rehabilitering, insatser vid kronisk sjukdom/handikapp

5 Mätmetoder Enkät till patienter (20-64 år?) Enkät till vårdcentralschefer Sökning i journaldatabas Kvalitetsregister? Helst inte journalgranskning

6 Indikatorområde Organisation Organisation Patientgrupp (lätta/ måttliga besvär) Vuxna med depr och oro/ångest Vuxna med depr och oro/ångest Mått Beskrivning Evidens? Resurser per invånare i relation till social struktur i bostadsområden. Finns resurser för stepped care? Enkät till våcchef Enkät till våcchef God Vårdområde

7 Indikatorområde Patientgrupp (lätta/ måttliga besvär) Mått Beskrivning Evidens? God Vård område Tillgänglig -het Vuxna med depr och oro/ångest Andel patienter som anser att väntetiden till första läkar/psykologbesöket varit acceptabel. Enkätfråga till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året*. God vård 6 Bemötande Vuxna med depr och oro/ångest Andel patienter som är mkt nöjda eller nöjda med bemötandet vid första besöket hos läkare/psykolog. Enkätfråga till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året*. God vård 3

8 Indikator 9. Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod (lätt-måttlig svårighetsgrad) som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Motivering för val av indikator (relevans): Regelbunden uppföljning hos läkare är viktig för att uppnå bra resultat av behandlingen, för att utvärdera behandlingen och för att titrera in rätt läkemedel och dos. Led i vårdkedjan: Behandling och uppföljning Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Täljare: Antal patienter (>20 år) med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Nämnare: Antal patienter (>20 år) som fått läkemedel för depressiv episod. Enkät till våc-chef Journaldatabas Ett antal kontakter (t.ex. via telefon) är ej dokumenterade. Svårighet att identifiera när läkemedel satts in. Form för redovisni ng Patient/närstående Verksamhetsledning

9 Indikator-område Patientgrupp (lätta/måttliga besvär) 1. Tillgänglighet Vuxna med depr och oro/ångest 2. Bemötande Vuxna med depr och oro/ångest 3. Kontinuitet Mått Beskrivning Evidens God Vårdområde Andel patienter som anser att väntetiden till första läkarbesöket varit acceptabel. Andel patienter som är mkt nöjda eller nöjda med bemötandet vid första besöket hos läkare/psykolog. Vuxna och äldre med depr Andel patienter som haft minst 3 kontakter under 1 år för F32- som träffat samma läkare vid de tre senaste besöken för F Diagnostik Nyblivna (6-8v) mammor Andel nyblivna mammor som screenas med EPDS. 6. Behandling Vuxna med depr och oro/ångest 7. Behandling Vuxna med depr och oro/ångest Andelen patienter som upplever sig ha fått information om sin sjukdom. Andelen patienter som upplever sig delaktiga i val av behandling. 8. Behandling Vuxna och äldre med depr Andelen patienter som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet. 9. Behandling Vuxna och äldre med depr Andel patienter som efter att läkemedelsbehandling satts in följts upp via tel/återbesök minst 2 gånger första månaden. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Utsökning ur databas Enkät till våc-chef God vård 6 God vård 3 God vård. 3,4 Enkät till våc-chef + 1:20 1 Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Utsökning ur databas Enkät till våc-chef God vård 3 God vård 3 + 3:21, 3:25 1,4 +2:32 1

10 10. Behandling Vuxna med depr och oro/ångest 11. Behandling Nyblivna mammor med depressiv episod 12. Behandling Ungdomar och vuxna med depression 13. Behandling Ungdomar, vuxna och äldre med ångest/oro/fobi 14. Behandling/ uppföljning 15. Organisation 16. Organisation Vuxna med depr och oro/ångest Vuxna med depr och oro/ångest Barn, ungdomar, vuxna och åldre med depr och oro/ångest Andel patienter som fått textbaserad behandling med behandlarstöd Andel nyblivna mammor med depressiv episod som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling Andel patienter som är tillfredsställda med omfattningen av den hjälp de fått. Andel våc som erbjuder collaborative care** och/eller sammansatta vårdåtgärder. Andel våc som erhåller resurser i relation till social struktur i upptagningsområdet. Enkät till våc-chef + 3:4, 4:107 4 Enkät till våc-chef +4: Enkät till våc-chef +4:2, 4:4, 4:35-37 Enkät till våc-chef +4:85, 4:86, 4:90, 4:103, 4:108, 4:116, 4:126, 4:137, 4:145, 4:148, 4:152, 4:162 Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkät till våc-chef +2:25 +2:26 Enkät till våc-chef 4 4 God vård 3 God vård J Sundquist CEFAM 1,2,3,4 5 * Enkät utskickas till alla patienter år som sökt för depression/ångest senaste året. Patientgruppen fångas i databas. Följebrev från resp. läkare. ** Collaborative care: organisation med distriktsläkare, (psykiatri)sjuksköterska, psykolog, psykiaterkonsult, utvecklad vårdkedjeverksamhet och kontinuitet

11 Utvecklingslista Somatisk undersökning Tillräcklig tid vid första besöket Individuell vårdplanering Involvering av närstående Andel av personalen som har psykosocial kompetens (Psykosocial kompetens inom primärvården. SoS) Andel av patienter som beh. med psykologisk behandlingsmetod som behandlas av person med legitimation som psykolog eller psykoterapeut Diagnostik Vuxna med depr Andel patienter med F32- (20-64 år) där strukturerad diagnostisk intervju använts i diagnostiken. Diagnostik Behandling Behandling Behandling Behandling Vuxna med depr och oro/ångest och med misstänkt suicidrisk Vuxna och äldre med depr Vuxna med depr (och oro/ångest?) Vuxna och äldre med depr Vuxna och äldre med depr Andel patienter med misstänkt suicidrisk där fördjupad (strukturerad) bedömning av suicidrisk gjorts och dokumenterats. Andel patienter som enl. symtomskattningsskala tillfrisknat inom 3 månaders behandling. Andel där ny åtgärd vidtagits vid otillräcklig effekt efter 2-4 månader. Andel patienter som avbrutit insatt läkemedelsbehandling inom 6 månader. Andel patienter som avbrutit behandling (mindre än 10 ggr) med KT, KBT, IPT Uppföljning Vuxna med depr Andel patienter med F32- (20-64 år) där symtomskattningsskala användes vid senaste besöket. Uppföljning Vuxna med oro/ångest Andel patienter med oro/ångest (20-64 år) där symtomskattningsskala användes vid senaste besöket. Uppföljning Vuxna med depr. Andel patienter som följts upp/utvärderats efter c:a 6 månader vid läkemedelsbehandling och behandling med psykologisk metod (KT/KBT/IPT) Journalgranskning? 2:11 1 Journalgranskning + 2:19 1,2 Journalgranskning + 1,4 Journalgranskning + 4:50-62 Journalgranskning + (?) 1,2,4 Journalgranskning? Journalgranskning (+) 2:15 (HAD) Journalgranskning (+) 2:15 (HAD) Journalgranskning eller utsökning ur databas 1 1 1? 4

12 Indikator 1. Andel patienter som anser att väntetiden till första läkarbesöket varit acceptabel Motivering för val av indikator (relevans): Tillgänglighet är viktigt för att patienterna ska uppleva en god vård. Väntetider kan leda till allvarlig försämring. Led i vårdkedjan: Tillgänglighet Kvalitetsområde: Säker vård i rimlig tid Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter med depression/ ångest som anser att väntetiden till första läkarbesöket varit acceptabel Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp ( t.ex år, 65-79år) som är nöjda med väntetiden till första läkarbesöket för depression/ångest det senaste året Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som haft ett första läkarbesök för depression/ångest det senaste året Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldataba s Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera första läkarbesöket för depression/ ångest. Form för Patient/närs tående Verksamhet sledning

13 Indikator 2. Andel patienter som är mycket nöjda eller nöjda med bemötandet vid läkarbesök Motivering för val av indikator (relevans): Bemötande är viktigt för att skapa en god allians mellan behandlare och patient Led i vårdkedjan: Bemötande Kvalitetsområde: Patientfokuserad vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolknings-svårigheter Andel patienter med depression/ångest som är mkt nöjda eller nöjda med bemötandet vid läkarbesök Täljare: Antal patienter med depression/ångest i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som är mycket nöjda eller nöjda med bemötandet vid läkarbesöken det senaste året Nämnare: Antalet patienter med depression/ångest i samma åldersgrupp som varit på läkarbesök det senaste året Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldataba s Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera första läkarbesöket för depression/ ångest. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

14 Indikator 3. Andel patienter som träffat samma läkare vid de tre senaste kontakterna (telefon eller besök). Motivering för val av indikator (relevans): Kontinuitet är viktigt för att skapa god patient-läkarrelation. God kontinuitet ökar förutsättningarna för god följsamhet till behandlingen. Led i vårdkedjan: Kontinuitet i uppföljning Kvalitetsområde: Patientfokuserad och effektiv vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter som träffat samma läkare vid de tre senaste kontakterna (telefon eller besök) Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som haft minst 3 läkarkontakter senaste året för depression och som träffat samma läkare vid de 3 senaste kontakterna. Nämnare: Antal patienter i samma åldersgrupp som haft minst 3 läkarkontakter senaste året för depression Utsökning ur databas Journaldatab as Ett antal kontakter (t.ex. via telefon) är ej diagnossatta. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

15 Indikator 4. Andel nyblivna mammor som erbjudits screening med EPDS 6-8 veckor efter förlossningen Motivering för val av indikator (relevans)): Det är viktigt att använda självskattningsskalan EPDS på alla nyblivna mammor 6-8 v efter förlossningen för att tidigt upptäcka tecken på depression och ha detta som underlag för vidare handläggning. Detta har betydelse både för modern och för barnets utveckling. Led i vårdkedjan: Diagnostik Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Form för Andel nyblivna mammor (6-8 veckor) som erbjudits screening med EPDS Täljare: Antal nyblivna mammor under senaste året som erbjudits EPDS 6-8 veckor efter förlossningen Nämnare: Antal nyblivna mammor under senaste året Enkät till våcchef Enkät till våcchef Erbjudandet är ej journalförd Patient Verksamhetsledning

16 Indikator 6. Andel patienter som upplever sig ha fått information om sin sjukdom Motivering för val av indikator (relevans): Information är viktig för att patienten ska kunna bedriva egenvård och för att skapa delaktighet och följsamhet till behandlingen. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter med depression/ ångest som upplever sig ha fått information om sin sjukdom Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) med depression/ångest som upplever sig ha fått information om sin sjukdom Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som sökt vård för depression/ångest Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldatab as Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

17 Indikator 7. Andel patienter som upplever sig delaktiga i val av behandling Motivering för val av indikator (relevans): Delaktighet är viktig för att patienten ska kunna bedriva egenvård och för relationen mellan patient och behandlare samt för följsamhet till behandlingen. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter med depression/ ångest som upplever sig delaktiga i val av behandling Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som upplever sig delaktiga i val av behandling för depression/ångest Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som behandlats för depression/ångest Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldataba s Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera patienter som nyinsjuknat i depression/ångest. Form för Patient/närstående Verksamhetslednin g

18 Indikator 8. Andel patienter som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet Motivering för val av indikator (relevans): Det finns evidens för att fysisk aktivitet har effekt vid framförallt lindrig depression/ångest Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som behandlats för depression/ångest Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldatab as Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera patienter som nyinsjuknat i depression/å ngest. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

19 Indikator 9. Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Motivering för val av indikator (relevans): Regelbunden uppföljning hos läkare är viktig för att uppnå bra resultat av behandlingen, för att utvärdera behandlingen och för att hitta rätt läkemedel och dos. Led i vårdkedjan: Behandling och uppföljning Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Täljare: Antal patienter (>20 år) med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Nämnare: Antal patienter (>20 år) som påbörjat läkemedelsbehandling för depressiv episod. Enkät till våc-chef Journaldatabas Ett antal kontakter (t.ex. via telefon) är ej dokumenterade. Svårighet att identifiera när läkemedel satts in. Form för Patient/närstående Verksamhetslednin g

20 Indikator 10: Andel vuxna med depression eller ångesttillstånd som fått textbaserad behandling med behandlarstöd Motivering för val av indikator (relevans): Textbaserad behandling med behandlarstöd är kostnadseffektivt vid depression och ångest och ökar tillgängligheten till vården Led i vårdkedjan : Behandling Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad, ändamålsenlig vård i rimlig tid Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Form för Andel pat. med depression /ångest som fått textbaserad behandling Täljare: Antal pat.med depression och ångest som fått textbaserad behandling Nämnare:Antal patienter med depression/ ångest Enkät till våcchef Journaldatabas Ej journalförd på sökbart sätt Patient Verksamhetsledning

21 Indikator 11: Andel nyblivna mammor med depressiv episod som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Motivering för val av indikator (relevans)): Psykologisk behandling av depressiv episod hos nyblivna mammor är effektiv. De flesta ammande mammor föredrar psykologisk behandling framför läkemedelsbehandling. En snabb förbättring är viktigt både för mamman och barnet. Led i vårdkedjan : Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Form för Andel nyblivna mammor med depression som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Täljare: Antal nyblivna mammor med depressiv episod som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Nämnare: Antal nyblivna mammor med depression. Enkät till våcchef Journaldatabas Typ av behandling ej journalförd Patient Verksamhetsledning

22 Indikator 12. Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling p.g.a. depressiv episod. Motivering för val av indikator (relevans): Psykologisk behandling av depressiv episod har minst lika bra effekt och är lika kostnadseffektivt som läkemedelsbehandling. Många patienter (framförallt yngre) föredrar psykologisk behandling framför läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter (15-64 år) som erhåller behandling med evidensbaserad psykologisk behandlingsmet od p.g.a. depressiv episod. Täljare: Antal patienter (15-64 år) som under ett år erhåller behandling med evidensbaserad psykologisk behandlingsmetod p.g.a. depressiv episod Nämnare: Antal patienter (15-64 år) som under ett år erhåller någon behandling p.g.a. depressiv episod Enkät till vårdcentralschef Journaldatabas. Administrativ databas. Bristande diagnossättning. Svårighet att identifiera patienter som fått psykologisk behandling. Psykologisk behandling är ej entydigt. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

23 Indikator 13. Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling p.g.a. ångest/oro/fobi. Motivering för val av indikator (relevans): Psykologisk behandling av ångest/oro/fobi har minst lika bra effekt och är lika kostnadseffektivt som läkemedelsbehandling. Många patienter (framförallt yngre) föredrar psykologisk behandling framför läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter (15-79 år) som erhåller behandling med psykologisk behandlingsmetod p.g.a. ångest/oro/fobi. Täljare: Antal patienter (15-79 år) som under ett år erhåller behandling med evidensbaserad psykologisk behandlingsmetod p.g.a. ångest/oro/fobi Nämnare: Antal patienter (15-79 år) som under ett år erhåller någon behandling p.g.a. ångest/oro/fobi Enkät till vårdcentrals -chef Journaldatabas. Administrativ databas. Bristande diagnossättnin g. Svårighet att identifiera patienter som fått psykologisk behandling. Psykologisk behandling är ej entydigt. Form för Patient/närståend e Verksamhetsledn ing

24 Indikator 14. Andel patienter som är tillfredsställda med den vård de fått Motivering för val av indikator (relevans): Det är viktigt att vården tillfredsställer patientens behov Led i vårdkedjan: Behandling/uppföljning Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter som är tillfredsställda med den vård de fått Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som är tillfredsställda med den vård de fått Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som erhållit behandling för depression senaste året Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldatab as Hur hantera utdelning och bortfall? Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

25 Indikator 15. Andel vårdcentraler som erbjuder sammansatta vårdåtgärder och samverkan Motivering för val av indikator (relevans): Organisation av vården där flera olika behandlingsformer kan erbjudas patienten i ett strukturerade program och där vårdinsatser av olika professioner ingår har effekt vid depression- och ångestbehandling Led i vårdkedjan: Organisation av vården Kvalitetsområde: Effektiv, patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård i rimlig tid Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vårdcentraler som erbjuder sammansatta vårdåtgärder och strukturerad organisation Täljare: Antal vårdcentraler i upptagningsområde t med tillgång till sammansatta vårdåtgärder och strukturerad organisation Nämnare: samtliga vårdcentraler i upptagningsområde t Enkät till vårdcentralschefer i regionen Enkät till vårdcentralschefer i regionen. Ev. SPURinspektioner Oklart vad som fordras för att uppfylla krav på sammansatta vårdåtgärder. Devierande definitioner. Form för Patienter, profession, verksamhetsledning, befolkning

26 Indikator 16. Andel vårdcentraler som erhåller resurser i relation till social struktur i upptagningsområdet. Motivering för val av indikator (relevans): För att kunna erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård måste vården dimensioneras efter befolkningens och patienternas behov. Led i vårdkedjan: Organisation av vården Kvalitetsområde: Jämlik vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vårdcentraler som erhåller resurser i relation till social struktur i upptagningsområdet Täljare : Antal vårdcentraler i upptagningsområdet där resurser dimensionerats efter befolkningens sociala struktur Nämnare: Antalet vårdcentraler i upptagningsområdet Enkät till vårdcentral schefer i landstinget/ regionen Regiondata om ersättningssystem till vårdcentraler Definition av social struktur ej enhetlig Form för Patient profession verksamhetsledning

27

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM Huvudkontoret Gunilla Esbjörn LD/11/0188 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM SAMMANFATTNING AV UPPDRAGEN Sammanhållen vårdkedja utredning och behandling vidareutveckla organiseringen

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen

BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen Jan-Ola Westin Vc Ankaret Ref; Rapport - Öppna Prioriteringar i Primärvårdens Sjukgymnastik http://e.lio.se/prioriteringscentrum/pdf/slut%20primarvard%20sju

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Särtryck Kvalitetsbokslut med fokus på Habilitering & Hälsa Heide Benser/Image Source/All Over Press Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Heide Benser/Image Source/All

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Nationella indikatorer för God vård. Hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Nationella indikatorer för God vård. Hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Nationella indikatorer för God vård Hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Artikelnr 2009-11-5 Publicerad www.socialstyrelsen.se, november 2009

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg Det varierar! Översikt ersättning inom vårdval ffa primärvården Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga En konferens för hela BUP-teamet Grupprabatt! Gå 4 betala för 3! Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga nya riktlinjer och senaste utvecklingen inom barn och ungdomspsykiatrin Diagnostik

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010.

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. www.rpc.nu www.rpc.nu Stockholm 2010 08 28 Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. Riksföreningen

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Niels Lynöe Stockholms centrum för hälso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Vad jag kommer att diskutera: Vad är evidensbaserad behandling Vad är värdebaserad

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer