Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Transkript

1 Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor

2 Socialstyrelsen Riktlinjearbete Faktaunderlag Kvalitetsindikatorer Prioriteringslistor vad är evidensbaserat? hur mäta och följa upp? vad är viktigast? Rekommendationer - till vården - till sjukvårdsledning (politiker o administratörer) - till invånare/patient Områdena i GOD VÅRD skall belysas

3 I GOD VÅRD beskrivs följande sex kvalitetsområden: Hälso- och sjukvården skall.. vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Det innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt vara säker Det innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete vara patientfokuserad Det innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att dessa vägs in i de kliniska besluten vara effektiv Det innebär att den vård som ges baseras på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna vara jämlik Det innebär att vården skall fördelas på lika villkor för alla. Den som har de största behoven skall ges företräde till vården. ges i rimlig tid Varje patient som vänder sig till HoS skall snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Det skall finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges.

4 Depression och ångest Barn, ungdomar, vuxna och äldre Primärvård och psykiatri Lätta-måttliga-svåra besvär Prevention, tidig intervention, diagnostik, behandling, uppföljning, rehabilitering, insatser vid kronisk sjukdom/handikapp

5 Mätmetoder Enkät till patienter (20-64 år?) Enkät till vårdcentralschefer Sökning i journaldatabas Kvalitetsregister? Helst inte journalgranskning

6 Indikatorområde Organisation Organisation Patientgrupp (lätta/ måttliga besvär) Vuxna med depr och oro/ångest Vuxna med depr och oro/ångest Mått Beskrivning Evidens? Resurser per invånare i relation till social struktur i bostadsområden. Finns resurser för stepped care? Enkät till våcchef Enkät till våcchef God Vårdområde

7 Indikatorområde Patientgrupp (lätta/ måttliga besvär) Mått Beskrivning Evidens? God Vård område Tillgänglig -het Vuxna med depr och oro/ångest Andel patienter som anser att väntetiden till första läkar/psykologbesöket varit acceptabel. Enkätfråga till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året*. God vård 6 Bemötande Vuxna med depr och oro/ångest Andel patienter som är mkt nöjda eller nöjda med bemötandet vid första besöket hos läkare/psykolog. Enkätfråga till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året*. God vård 3

8 Indikator 9. Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod (lätt-måttlig svårighetsgrad) som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Motivering för val av indikator (relevans): Regelbunden uppföljning hos läkare är viktig för att uppnå bra resultat av behandlingen, för att utvärdera behandlingen och för att titrera in rätt läkemedel och dos. Led i vårdkedjan: Behandling och uppföljning Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Täljare: Antal patienter (>20 år) med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Nämnare: Antal patienter (>20 år) som fått läkemedel för depressiv episod. Enkät till våc-chef Journaldatabas Ett antal kontakter (t.ex. via telefon) är ej dokumenterade. Svårighet att identifiera när läkemedel satts in. Form för redovisni ng Patient/närstående Verksamhetsledning

9 Indikator-område Patientgrupp (lätta/måttliga besvär) 1. Tillgänglighet Vuxna med depr och oro/ångest 2. Bemötande Vuxna med depr och oro/ångest 3. Kontinuitet Mått Beskrivning Evidens God Vårdområde Andel patienter som anser att väntetiden till första läkarbesöket varit acceptabel. Andel patienter som är mkt nöjda eller nöjda med bemötandet vid första besöket hos läkare/psykolog. Vuxna och äldre med depr Andel patienter som haft minst 3 kontakter under 1 år för F32- som träffat samma läkare vid de tre senaste besöken för F Diagnostik Nyblivna (6-8v) mammor Andel nyblivna mammor som screenas med EPDS. 6. Behandling Vuxna med depr och oro/ångest 7. Behandling Vuxna med depr och oro/ångest Andelen patienter som upplever sig ha fått information om sin sjukdom. Andelen patienter som upplever sig delaktiga i val av behandling. 8. Behandling Vuxna och äldre med depr Andelen patienter som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet. 9. Behandling Vuxna och äldre med depr Andel patienter som efter att läkemedelsbehandling satts in följts upp via tel/återbesök minst 2 gånger första månaden. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Utsökning ur databas Enkät till våc-chef God vård 6 God vård 3 God vård. 3,4 Enkät till våc-chef + 1:20 1 Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Utsökning ur databas Enkät till våc-chef God vård 3 God vård 3 + 3:21, 3:25 1,4 +2:32 1

10 10. Behandling Vuxna med depr och oro/ångest 11. Behandling Nyblivna mammor med depressiv episod 12. Behandling Ungdomar och vuxna med depression 13. Behandling Ungdomar, vuxna och äldre med ångest/oro/fobi 14. Behandling/ uppföljning 15. Organisation 16. Organisation Vuxna med depr och oro/ångest Vuxna med depr och oro/ångest Barn, ungdomar, vuxna och åldre med depr och oro/ångest Andel patienter som fått textbaserad behandling med behandlarstöd Andel nyblivna mammor med depressiv episod som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling Andel patienter som är tillfredsställda med omfattningen av den hjälp de fått. Andel våc som erbjuder collaborative care** och/eller sammansatta vårdåtgärder. Andel våc som erhåller resurser i relation till social struktur i upptagningsområdet. Enkät till våc-chef + 3:4, 4:107 4 Enkät till våc-chef +4: Enkät till våc-chef +4:2, 4:4, 4:35-37 Enkät till våc-chef +4:85, 4:86, 4:90, 4:103, 4:108, 4:116, 4:126, 4:137, 4:145, 4:148, 4:152, 4:162 Enkätfråga* till patienter år som behandlats för depression/ångest senaste året. Enkät till våc-chef +2:25 +2:26 Enkät till våc-chef 4 4 God vård 3 God vård J Sundquist CEFAM 1,2,3,4 5 * Enkät utskickas till alla patienter år som sökt för depression/ångest senaste året. Patientgruppen fångas i databas. Följebrev från resp. läkare. ** Collaborative care: organisation med distriktsläkare, (psykiatri)sjuksköterska, psykolog, psykiaterkonsult, utvecklad vårdkedjeverksamhet och kontinuitet

11 Utvecklingslista Somatisk undersökning Tillräcklig tid vid första besöket Individuell vårdplanering Involvering av närstående Andel av personalen som har psykosocial kompetens (Psykosocial kompetens inom primärvården. SoS) Andel av patienter som beh. med psykologisk behandlingsmetod som behandlas av person med legitimation som psykolog eller psykoterapeut Diagnostik Vuxna med depr Andel patienter med F32- (20-64 år) där strukturerad diagnostisk intervju använts i diagnostiken. Diagnostik Behandling Behandling Behandling Behandling Vuxna med depr och oro/ångest och med misstänkt suicidrisk Vuxna och äldre med depr Vuxna med depr (och oro/ångest?) Vuxna och äldre med depr Vuxna och äldre med depr Andel patienter med misstänkt suicidrisk där fördjupad (strukturerad) bedömning av suicidrisk gjorts och dokumenterats. Andel patienter som enl. symtomskattningsskala tillfrisknat inom 3 månaders behandling. Andel där ny åtgärd vidtagits vid otillräcklig effekt efter 2-4 månader. Andel patienter som avbrutit insatt läkemedelsbehandling inom 6 månader. Andel patienter som avbrutit behandling (mindre än 10 ggr) med KT, KBT, IPT Uppföljning Vuxna med depr Andel patienter med F32- (20-64 år) där symtomskattningsskala användes vid senaste besöket. Uppföljning Vuxna med oro/ångest Andel patienter med oro/ångest (20-64 år) där symtomskattningsskala användes vid senaste besöket. Uppföljning Vuxna med depr. Andel patienter som följts upp/utvärderats efter c:a 6 månader vid läkemedelsbehandling och behandling med psykologisk metod (KT/KBT/IPT) Journalgranskning? 2:11 1 Journalgranskning + 2:19 1,2 Journalgranskning + 1,4 Journalgranskning + 4:50-62 Journalgranskning + (?) 1,2,4 Journalgranskning? Journalgranskning (+) 2:15 (HAD) Journalgranskning (+) 2:15 (HAD) Journalgranskning eller utsökning ur databas 1 1 1? 4

12 Indikator 1. Andel patienter som anser att väntetiden till första läkarbesöket varit acceptabel Motivering för val av indikator (relevans): Tillgänglighet är viktigt för att patienterna ska uppleva en god vård. Väntetider kan leda till allvarlig försämring. Led i vårdkedjan: Tillgänglighet Kvalitetsområde: Säker vård i rimlig tid Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter med depression/ ångest som anser att väntetiden till första läkarbesöket varit acceptabel Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp ( t.ex år, 65-79år) som är nöjda med väntetiden till första läkarbesöket för depression/ångest det senaste året Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som haft ett första läkarbesök för depression/ångest det senaste året Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldataba s Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera första läkarbesöket för depression/ ångest. Form för Patient/närs tående Verksamhet sledning

13 Indikator 2. Andel patienter som är mycket nöjda eller nöjda med bemötandet vid läkarbesök Motivering för val av indikator (relevans): Bemötande är viktigt för att skapa en god allians mellan behandlare och patient Led i vårdkedjan: Bemötande Kvalitetsområde: Patientfokuserad vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolknings-svårigheter Andel patienter med depression/ångest som är mkt nöjda eller nöjda med bemötandet vid läkarbesök Täljare: Antal patienter med depression/ångest i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som är mycket nöjda eller nöjda med bemötandet vid läkarbesöken det senaste året Nämnare: Antalet patienter med depression/ångest i samma åldersgrupp som varit på läkarbesök det senaste året Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldataba s Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera första läkarbesöket för depression/ ångest. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

14 Indikator 3. Andel patienter som träffat samma läkare vid de tre senaste kontakterna (telefon eller besök). Motivering för val av indikator (relevans): Kontinuitet är viktigt för att skapa god patient-läkarrelation. God kontinuitet ökar förutsättningarna för god följsamhet till behandlingen. Led i vårdkedjan: Kontinuitet i uppföljning Kvalitetsområde: Patientfokuserad och effektiv vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter som träffat samma läkare vid de tre senaste kontakterna (telefon eller besök) Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som haft minst 3 läkarkontakter senaste året för depression och som träffat samma läkare vid de 3 senaste kontakterna. Nämnare: Antal patienter i samma åldersgrupp som haft minst 3 läkarkontakter senaste året för depression Utsökning ur databas Journaldatab as Ett antal kontakter (t.ex. via telefon) är ej diagnossatta. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

15 Indikator 4. Andel nyblivna mammor som erbjudits screening med EPDS 6-8 veckor efter förlossningen Motivering för val av indikator (relevans)): Det är viktigt att använda självskattningsskalan EPDS på alla nyblivna mammor 6-8 v efter förlossningen för att tidigt upptäcka tecken på depression och ha detta som underlag för vidare handläggning. Detta har betydelse både för modern och för barnets utveckling. Led i vårdkedjan: Diagnostik Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Form för Andel nyblivna mammor (6-8 veckor) som erbjudits screening med EPDS Täljare: Antal nyblivna mammor under senaste året som erbjudits EPDS 6-8 veckor efter förlossningen Nämnare: Antal nyblivna mammor under senaste året Enkät till våcchef Enkät till våcchef Erbjudandet är ej journalförd Patient Verksamhetsledning

16 Indikator 6. Andel patienter som upplever sig ha fått information om sin sjukdom Motivering för val av indikator (relevans): Information är viktig för att patienten ska kunna bedriva egenvård och för att skapa delaktighet och följsamhet till behandlingen. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter med depression/ ångest som upplever sig ha fått information om sin sjukdom Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) med depression/ångest som upplever sig ha fått information om sin sjukdom Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som sökt vård för depression/ångest Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldatab as Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

17 Indikator 7. Andel patienter som upplever sig delaktiga i val av behandling Motivering för val av indikator (relevans): Delaktighet är viktig för att patienten ska kunna bedriva egenvård och för relationen mellan patient och behandlare samt för följsamhet till behandlingen. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter med depression/ ångest som upplever sig delaktiga i val av behandling Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som upplever sig delaktiga i val av behandling för depression/ångest Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som behandlats för depression/ångest Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldataba s Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera patienter som nyinsjuknat i depression/ångest. Form för Patient/närstående Verksamhetslednin g

18 Indikator 8. Andel patienter som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet Motivering för val av indikator (relevans): Det finns evidens för att fysisk aktivitet har effekt vid framförallt lindrig depression/ångest Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som upplever sig ha fått råd om fysisk aktivitet Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som behandlats för depression/ångest Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldatab as Hur hantera utdelning och bortfall? Svårighet att säkert identifiera patienter som nyinsjuknat i depression/å ngest. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

19 Indikator 9. Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Motivering för val av indikator (relevans): Regelbunden uppföljning hos läkare är viktig för att uppnå bra resultat av behandlingen, för att utvärdera behandlingen och för att hitta rätt läkemedel och dos. Led i vårdkedjan: Behandling och uppföljning Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vuxna och äldre patienter med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Täljare: Antal patienter (>20 år) med depressiv episod som följts upp via telefon/återbesök till läkare minst 2 gånger första månaden efter att läkemedelsbehandling satts in. Nämnare: Antal patienter (>20 år) som påbörjat läkemedelsbehandling för depressiv episod. Enkät till våc-chef Journaldatabas Ett antal kontakter (t.ex. via telefon) är ej dokumenterade. Svårighet att identifiera när läkemedel satts in. Form för Patient/närstående Verksamhetslednin g

20 Indikator 10: Andel vuxna med depression eller ångesttillstånd som fått textbaserad behandling med behandlarstöd Motivering för val av indikator (relevans): Textbaserad behandling med behandlarstöd är kostnadseffektivt vid depression och ångest och ökar tillgängligheten till vården Led i vårdkedjan : Behandling Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad, ändamålsenlig vård i rimlig tid Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Form för Andel pat. med depression /ångest som fått textbaserad behandling Täljare: Antal pat.med depression och ångest som fått textbaserad behandling Nämnare:Antal patienter med depression/ ångest Enkät till våcchef Journaldatabas Ej journalförd på sökbart sätt Patient Verksamhetsledning

21 Indikator 11: Andel nyblivna mammor med depressiv episod som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Motivering för val av indikator (relevans)): Psykologisk behandling av depressiv episod hos nyblivna mammor är effektiv. De flesta ammande mammor föredrar psykologisk behandling framför läkemedelsbehandling. En snabb förbättring är viktigt både för mamman och barnet. Led i vårdkedjan : Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Form för Andel nyblivna mammor med depression som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Täljare: Antal nyblivna mammor med depressiv episod som erbjudits evidensbaserad psykologisk behandling Nämnare: Antal nyblivna mammor med depression. Enkät till våcchef Journaldatabas Typ av behandling ej journalförd Patient Verksamhetsledning

22 Indikator 12. Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling p.g.a. depressiv episod. Motivering för val av indikator (relevans): Psykologisk behandling av depressiv episod har minst lika bra effekt och är lika kostnadseffektivt som läkemedelsbehandling. Många patienter (framförallt yngre) föredrar psykologisk behandling framför läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter (15-64 år) som erhåller behandling med evidensbaserad psykologisk behandlingsmet od p.g.a. depressiv episod. Täljare: Antal patienter (15-64 år) som under ett år erhåller behandling med evidensbaserad psykologisk behandlingsmetod p.g.a. depressiv episod Nämnare: Antal patienter (15-64 år) som under ett år erhåller någon behandling p.g.a. depressiv episod Enkät till vårdcentralschef Journaldatabas. Administrativ databas. Bristande diagnossättning. Svårighet att identifiera patienter som fått psykologisk behandling. Psykologisk behandling är ej entydigt. Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

23 Indikator 13. Andel patienter som erhåller evidensbaserad psykologisk behandling p.g.a. ångest/oro/fobi. Motivering för val av indikator (relevans): Psykologisk behandling av ångest/oro/fobi har minst lika bra effekt och är lika kostnadseffektivt som läkemedelsbehandling. Många patienter (framförallt yngre) föredrar psykologisk behandling framför läkemedelsbehandling. Led i vårdkedjan: Behandling Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter (15-79 år) som erhåller behandling med psykologisk behandlingsmetod p.g.a. ångest/oro/fobi. Täljare: Antal patienter (15-79 år) som under ett år erhåller behandling med evidensbaserad psykologisk behandlingsmetod p.g.a. ångest/oro/fobi Nämnare: Antal patienter (15-79 år) som under ett år erhåller någon behandling p.g.a. ångest/oro/fobi Enkät till vårdcentrals -chef Journaldatabas. Administrativ databas. Bristande diagnossättnin g. Svårighet att identifiera patienter som fått psykologisk behandling. Psykologisk behandling är ej entydigt. Form för Patient/närståend e Verksamhetsledn ing

24 Indikator 14. Andel patienter som är tillfredsställda med den vård de fått Motivering för val av indikator (relevans): Det är viktigt att vården tillfredsställer patientens behov Led i vårdkedjan: Behandling/uppföljning Kvalitetsområde: Patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel patienter som är tillfredsställda med den vård de fått Täljare: Antal patienter i en åldersgrupp (t.ex år, 65-79år) som är tillfredsställda med den vård de fått Nämnare: Antalet patienter i samma åldersgrupp som erhållit behandling för depression senaste året Enkät till patienter som nyinsjuknat i depression/ ångest det senaste året och som varit på läkarbesök. Urval för enkätutskick via journaldatab as Hur hantera utdelning och bortfall? Form för Patient/närstående Verksamhetsledning

25 Indikator 15. Andel vårdcentraler som erbjuder sammansatta vårdåtgärder och samverkan Motivering för val av indikator (relevans): Organisation av vården där flera olika behandlingsformer kan erbjudas patienten i ett strukturerade program och där vårdinsatser av olika professioner ingår har effekt vid depression- och ångestbehandling Led i vårdkedjan: Organisation av vården Kvalitetsområde: Effektiv, patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård i rimlig tid Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vårdcentraler som erbjuder sammansatta vårdåtgärder och strukturerad organisation Täljare: Antal vårdcentraler i upptagningsområde t med tillgång till sammansatta vårdåtgärder och strukturerad organisation Nämnare: samtliga vårdcentraler i upptagningsområde t Enkät till vårdcentralschefer i regionen Enkät till vårdcentralschefer i regionen. Ev. SPURinspektioner Oklart vad som fordras för att uppfylla krav på sammansatta vårdåtgärder. Devierande definitioner. Form för Patienter, profession, verksamhetsledning, befolkning

26 Indikator 16. Andel vårdcentraler som erhåller resurser i relation till social struktur i upptagningsområdet. Motivering för val av indikator (relevans): För att kunna erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård måste vården dimensioneras efter befolkningens och patienternas behov. Led i vårdkedjan: Organisation av vården Kvalitetsområde: Jämlik vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ tolkningssvårigheter Andel vårdcentraler som erhåller resurser i relation till social struktur i upptagningsområdet Täljare : Antal vårdcentraler i upptagningsområdet där resurser dimensionerats efter befolkningens sociala struktur Nämnare: Antalet vårdcentraler i upptagningsområdet Enkät till vårdcentral schefer i landstinget/ regionen Regiondata om ersättningssystem till vårdcentraler Definition av social struktur ej enhetlig Form för Patient profession verksamhetsledning

27