Transkript

1

2

3

4 Innehå ll

5 Förord Vi har valt att kalla vår VIP för Tid att prioritera! och om det är någon gång det är viktigt att prioritera så är det under en lågkonjunktur. Vi kan tyvärr inte täcka alla ekonomiska hål som uppstått och det krävs återhållsamhet för att inte gå oförberedda in i eventuellt sämre tider, men vi väljer att omfördela våra gemensamma resurser till att i större grad omfatta kommunens kärnverksamhet. I valet 2010 tog Sverigedemokraterna för första gången plats i Jönköpings kommunfullmäktige med stöd av 3700 invånare. Dessa har givit oss sitt förtroende och nu får de ett kvitto på detta genom denna budget. Vi har kavlat upp ärmarna och tagit tag i hornen på den heliga kon som benämns invandring, integration, mångkultur, segregation, kulturberikning, nybyggeri och mjölkat ut ur henne en betydande mängd som vi främst lägger på de äldre och på gymnasieskolan. Men vi är tämligen säkra på att det finns mer att ta av när vi kunnat räkna med flera aspekter av invandringens kostnader. Vi ser också med oro på den extremt höga investeringsbudgeten som vi minskar en aning. Detta är vår första budgetmotion som vi lägger i kommunfullmäktige och jag vet att vi inte kunnat gå in på djupet i alla verksamheter. Därför kommer det bli större besparingar för kommunen med vårt budgetförslag än vad som står i sifferdelen. Vi har i detta dokument utgått från kommunstyrelsens förslag till VIP och gjort de ändringar som vi anser behövs för att kommunen ska fungera väl för medborgarna. Jag är övertygad om att åren som följer så kommer Sverigedemokraternas budgetförslag att bli mer omfattande och detaljrika. Men jag kan med stolthet lämna över denna budgetmotion och kalla mig Sverigedemokrat! Jonas Grahn Gruppledare Jönköpings kommun.

6 RESULTATPLAN Sverigedemokraternas förslag Justerad Miljoner kronor Bokslut Budget Budget Prognos 2 Budget Plan Plan VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD , , , , , , ,4 Sverigedemokraternas förändring jmf med majoritetens förslag -3,2-2,6 0,5 Intäktsförstärkning/kostnadsminskning/utrymme 45,0 80,0 Skatteintäkter 4 638, , , , , , ,4 Kommunalekonomisk utjämning 712,6 837,1 837,1 836,3 719,5 727,1 728,0 Tillfälligt konjunkturstöd 123,1 Kommunal fastighetsavgift 182,1 188,0 188,0 188,3 200,7 203,0 205,0 Finansiella intäkter 26,6 35,6 35,6 34,4 78,9 84,7 87,9 Finansiella kostnader -18,4-36,4-36,4-39,0-31,5-38,0-43,0 RESULTAT skattefinansierad verksamhet 143,8 67,2 66,6 186,8 87,9 117,8 126,4 RESULTAT affärsdrivande verksamhet -6,9-0,8-0,1-3,2 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 136,9 66,4 66,5 183,6 87,9 117,8 126,4 Avgår reavinster, realiserad värdeökning tomtmark -65,8-75,8 TOTALT RESULTAT FÖR AVSTÄMNING MOT BALANSKRAV 71,1 66,4 66,5 107,8 87,9 117,8 126,4 Skattefinansierat resultat (exkl reavinster) i procent av skatteintäkter 1,4% 1,2% 1,2% 1,9% 1,5% 2,0% 2,0% och kommunalekonomisk utjämning

7 KASSAFLÖDESPLAN Sverigedemokraternas förslag Bokslut Budget Justerad Prognos 2 Budget Plan Plan Miljoner kronor Budget Årets resultat 136,9 66,4 66,5 183,6 87,9 117,8 126,4 Justering för ej likviditetspåverkande poster: Avskrivningar skattefinansierad verksamhet 294,1 286,1 286,1 286,1 314,7 336,6 347,3 Avskrivningar affärsdrivande verksamhet 32,0 35,5 35,5 39,2 46,7 55,3 59,6 Avsättning pensioner inkl ränta 18,3 22,9 22,9 23,0 24,1 26,1 26,1 Avsättning för återställning deponi 128,0 0,5 0,5 9,5 0,4 0,4 0,4 Realisationsvinster/förluster mm -40,5 Kortfrisiga fordringar (ökn-, minskn +) -186,7 42,5 42,5-106,2 100,9 95,1 4,0 Kortfristiga skulder (ökn+, minskn-) 40,6-138,2-138,2-148,4 Den löpande verksamheten 422,7 315,7 315,8 286,8 574,7 631,3 563,8 Nettoinvesteringar skattefinansierad verksamhet -480,3-663,2-850,6-558,2-534,1-560,6-509,0 Nettoinvesteringar affärsdrivande verksamhet -179,5-241,4-241,4-174,4-233,7-172,7-133,8 Nettoinvestering i finansiell anläggningstillgång -3,2-1,8-1,8 Försäljning av anläggningstillgångar 44,6 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Investeringsverksamhet -618,4-894, ,8-724,4-757,8-723,3-632,8 Förändring långfristiga skulder (ökn+, minskn-) 31,0 579,0 766,9 447,0 183,2 92,2 69,3 Förändring långfristiga fordringar (ökn-, minskn+) Ej likviditetspåverkande skuldförändring -20,9 Minskning av avsättning pg a utbetalningar -21,7-9,0 Finansieringsverkamhet -11,6 579,0 766,9 438,0 183,2 92,2 69,3 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -207,3 0,1-1,1 0,4 0,1 0,2 0,3 3

8 BALANSPLAN Sverigedemokraternas förslag Miljoner kronor vid respektive års utgång Bokslut Budget Justerad Budget Prognos 2 Budget Plan Plan Materiella anläggningstillgångar 4 686, , , , , , ,9 Finansiella anläggningstillgångar 208,1 183,8 183,8 208,1 208,1 208,1 208,1 Omsättningstillgångar 600,6 436,2 436,2 707,2 606,4 511,5 507,8 Summa tillgångar 5 494, , , , , , ,8 Eget kapital 3 001, , , , , , ,4 Avsättningar för pensioner 266,2 283,0 283,0 280,2 304,3 330,4 356,5 Avsättningar för återställning av deponi mm 139,2 29,4 29,4 148,7 149,1 149,5 149,9 Skulder 2 087, , , , , , ,0 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 5 494, , , , , , ,8 Pensionsförpliktelse inom linjen 2 772, , , , , , ,0 NYCKELTAL: Soliditet 54,6% 54,3% 54,3% 53,1% 52,0% 51,9% 52,1% Soliditet inkl pensionsförplikt. inom linjen 4,2% 5,6% 5,6% 5,2% 6,3% 8,2% 9,8%

9 Finansiella kostnader Bokslut Budget Prognos 2 Budget Plan Plan Räntekostnad beräknad låneskuld Övriga finansiella kostnader Ränta lån Rådhus AB Ränta pensionsavsättning Räntekostnader nya lån-/ amorteringar Summa finansiella kostnader Finansiella intäkter Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Utdelning Rådhus AB Borgensavgift Utdelning allmännyttan Utlämnade lån: Rådhus AB, MTN AF kommunlån enl VAF:s finansieringsplaner Ränta Factoring: Jönköping Energi VA och avfallshantering Räntebidrag Medelsplacering Övriga ränteintäkter mm 436 Ränta under byggtid Ränta kundfordringar mm Summa finansiella intäkter FINANSNETTO

10 Verksamhetsförändringar jämfört med kommunstyrelsens förslag Sidhänvisningarna är till kommunstyrelsens VIP Sid Verksamhetsförändringar - tkr Kommunstyrelse Partistöd grundbidrag Partistöd mandatbidrag Minskning av kommunalrådstjänster Åtgärder för ökad integration Nyföretagarcentrum Effektivisering kommunledning Utredning elek. Folkomröstning 200 TOTALT Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Stadsbyggnadsnämnd Räddningstjänst TOTALT Stadsbyggnadsnämnd Miljönämnd Förstärkning TOTALT Miljönämnd Teknisk nämnd Lägre kapitalkostnad minskad investering Munksjön TOTALT Teknisk nämnd Barn- och utbildningsnämnd Modersmål, effektivisering Utredning lärares arbetssituation 200 Utredning jourskola 200 TOTALT Barn- och utbildningsnämnd Negativa tal innebär en besparing, positiva en ökning

11 Verksamhetsförändringar jämfört med kommunstyrelsens förslag Sidhänvisningarna är till kommunstyrelsens VIP Sid Verksamhetsförändringar - tkr Utbildning- och arbetsmarknadsnämnd Förstärkning gymnasieskolan (inkl GY2011) TOTALT Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Kulturnämnd Effekter av minskad inv konst ränta TOTALT Kulturnämnd Äldrenämnd Förstärkning äldreomsorg Trygghetslarm TOTALT Äldrenämnd Socialnämnd Minskat försörjningsstöd TOTALT Socialnämnd Finansiering Finansnetto Kapitalkostnader (intern ränta) TOTALT Finansiering Summa förändringar nämndernas nettokostnader

12 Sverige är förmodligen på väg in i en ny lågkonjunktur vilket kommer att innebära besparingar inom kommunens samtliga nämnder, kommunens ledning är inget undantag utan bör snarare föregå med gott exempel. Partistöden i kommunen ligger enligt vår mening onödigt högt och kan sänkas utan att det påverkar partiernas verksamhet, vi föreslår därför att partistödet minskar med ca 30 % från nuvarande nivå. Efter valet 2010 så utökades antalet kommunalråd i kommunen och det anställdes en politiker med uppgiften att se till att samverkan mellan partierna fungerar. Eftersom denna person avlönas från kommunen så tolkar vi den befattningen som ett extra kommunalråd med annan titel. Om de fem majoritetspartierna har samverkanssvårigheter så får de anställa en sådan samverkansman för egna medel och inte kommunens. Vi vill därför minska antalet kommunalråd till en mer rimlig nivå. Kommunen har under att antal år haft som strategiskt mål att minska andelen anställda med svensk bakgrund i alla kommunalt drivna verksamheter. Det kan kallas kvotering, positiv särbehandling, särskilt beaktande eller vilka ord man nu föredrar. Kontentan och andemeningen är fortfarande att man vill minska andelen anställda födda i Sverige till förmån för utrikes födda som i dagsläget är 21 % av kommunens befolkning. Detta anser vi är ett klart fall av etnisk diskriminering och detta ska inte förekomma i kommunen. Om kommunen istället fokuserar på att anställa de mest kompetenta och lämpliga personerna oavsett etnicitet menar vi att kommunen uppnår maximal effektivitet i verksamheterna. Vi anser att Jönköpings kommun inte på något sätt ska ägna sig åt kvotering eller andra former av diskriminering. Alla ska ha samma villkor. Däremot vill vi avveckla verksamheter som benämns åtgärder för ökad integration helt och hållet. Sverigedemokraterna anser att integrationspolitiken i Sverige är ett fullständigt och pinsamt misslyckande som har fått andra länder i Europa att se på oss svenskar som lite märkliga extremister i denna fråga snarare än goda och hjälpsamma som säkert har varit meningen. Grundproblematiken är att man tagit emot för många människor på för kort tid så att man inte haft möjlighet att integrera alla och de som blir över hamnar i utanförskap, i värsta fall hela livet. Enligt ett uttalande från finansminister Anders Borg under 2011 så får över 50 % av invandrarna i Sverige någon form av försörjningsstöd som kostar svenska skattebetalare mångmiljardbelopp varje år.

13 Man har dessutom genom åren lagt ner skattemedel på mer eller mindre verkningslösa integrationsprojekt. Det viktigaste förutom arbete för att invandrare ska komma in i det Svenska samhället är svenska språket, och SFI (Svenska för invandrare) som bedrivs i kommunens regi är ett verktyg för detta. Däremot verksamheter som benämns åtgärder för ökad integration vill vi avveckla helt och hållet. Den övriga verksamheten i kommunledningen vill vi i denna budget lämna oförändrad med ett undantag. Jönköpings nyföretagarcentrum i kommunen får 150 tusen kronor i bidrag vilket vi ser positivt på, en tredjedel av denna summa däremot är vigd åt att få invandrare att starta företag. Att kommunen med detta diskriminerar ca 80 % av invånarna i kommunen tycker vi är olyckligt så vi vill att alla invånare ska kunna ta del av de skattemedlen, inte bara invandrare, vi vill dessutom utöka denna summa med För kommunstyrelsen föreslår Sverigedemokraterna: Att minska grundbidraget i partistöden genom att minska multiplikationsfaktorn från 1,8 till 1,4. Att minska mandatbidraget i partistöden genom att minska multiplikationsfaktorn från 1,2 till 0,8. Att begränsa antalet anställda politiker till att omfatta tre majoritetsrådstjänster och två oppositionsrådstjänster på heltid. Att lägga till ett nytt verksamhetsrelaterat mål där man följer upp soliditeten inklusive pensionsförpliktelser på samma sätt som det som redan finns för det utan pensionsförpliktelser. För 2012 ska målet vara lägst 6 %, 2013 lägst 8 % och 2014 lägst 9 %. Att det verksamhetsrelaterade målet angående upplevd trygghet utomhus i kommunen vill vi öka målsättningarna 2013 till 41 % och %. Att helt stryka det verksamhetsrelaterade målet att minska andelen anställda i kommunen med svensk bakgrund. Att avveckla verksamheten Åtgärder för ökad integration. Att det bidrag kr som ska uppmuntra invandrare att starta företag i stället används till att uppmuntra personer oavsett bakgrund att starta företag. Dessutom ska detta bidrag dubblas. 9

14 Vi vill minska antalet mandat i kommunfullmäktige till nästa mandatperiod från 81 till 61 totalt. I dagsläget är kommunen indelad i tre jämnstora valkretsar med 26, 27 och 28 mandat i respektive. Om en minskning sker så borde antalet mandat i en valkrets bli 20 eller 21 till antalet. Vi anser att vi bör behålla de tre nuvarande valkretsarna till kommunvalet Om antalet mandat i någon valkrets beräknas hamna under tjugo stycken så ska valkretsarna omarbetas så detta inte sker. Det är viktigt att den naturliga spärren för att ta sig in i fullmäktige inte är för hög så att även mindre partier har möjlighet att ta sig in. Detta förslag innebär inga besparingar för kommunstyrelsen under perioden utan de kommer först Strömmen av ensamkommande unga män (populärt kallade ensamkommande flyktingbarn ) har visat sig i bl.a. Norge vara en organiserad form av asylbedrägeri eftersom ålderstester har genomförts där och det visade sig att ca 90 % av barnen var över 18 år. Att utnyttja barns särställning i asylsammanhang för att försöka få folk att resonera känslomässigt istället för rationellt anser vi är djupt omoraliskt och detta måste få ett slut. Att det nästan bara män som kommer och de allra flesta påstår sig vara mellan år är det ingen som verkar tycka är märkligt. Om de nu flyr från krig och elände så borde väl även flickor komma i lika hög grad. Vissa av dessa barn har dessutom visat sig vara så kallade ankare, dvs. de tar sig till Sverige, får uppehållstillstånd och sedan dyker deras familj mirakulöst upp och då ska de återförenas. Vi är inte emot familjeåterföreningar, men de behöver inte ske i Sverige utan bör i första hand ske i deras hemland. Vi i Sverigedemokraterna vill att de som påstår sig vara barn i tveksamma fall ålderstestas även i Sverige. Utöver sociala avgifter så kostar det även att ha en god man för de här barnen. Kostnaden bedöms öka med kr om året enligt majoritetens förslag. I denna ökning ingår också överförmynderiverksamhet för missbrukare mm. Vi ökar därför ramen för överförmyndarnämnden med kr om året istället för majoritetens kr.

15 För stadsbyggnadskontorets budget går vi på majoritetens förslag. När det gäller räddningstjänsten så vill vi dock inte minska ramarna som kommunstyrelsen föreslagit, därmed är det inte sagt att de inte kan effektivisera sig ändå. Sverige har idag väldigt knapp räddningstjänst jämfört med övriga Europa. Vi tänker aldrig tumma på medborgarnas liv eller säkerhet och tänker därför slopa effektiviseringen på räddningstjänsten. Mindre anslag riskerar att ge sämre kvalité. Naturen och kulturmiljön går i arv från generation till generation. Svenska folket har utvecklats i närhet till naturen. Naturen betyder mycket för dagens svenskar, liksom alltid tidigare. Vi har ett ansvar att se till att framtida generationer också kan få fullgoda naturupplevelser och leva i en god miljö. Programmet för hållbar utveckling är centralt i kommunens arbete för en god miljö och natur. Ambitionsnivån ska vara fortsatt hög. Det personliga ansvaret för miljön också mycket viktigt. För att vi ska vara beredda att axla ansvaret och för att även framtida svenska generationer ska få ha en god miljö och fullgoda naturupplevelser är de satsningar som görs för att uppmuntra intresset för miljö och natur värdefulla. Majoritetens vision om att göra Munksjön till en attraktiv stadssjö delas av Sverigedemokraterna, dock så anser vi att åtgärderna är ytliga. Problemen med Munksjön ligger snarare på djupet. Det första som bör göras är att sanera sjön för att den ska kunna nyttjas av invånarna fullt ut. En plan med start och slutdatum före detta bör tas fram under budgetperioden. 11

16 Mobbing och kränkningar är något av det värsta som kan drabba ett barn, och alla barn borde förskonas från sådana övergrepp. När så ändå har skett är det minsta man kan begära att det utsatta barnet ska slippa konfronteras med sin plågoande varje dag. Sverigedemokraterna i Jönköping anser att tryggheten och studieron för skötsamma elever alltid måste gå före de stökiga/bråkiga elevernas behov och önskemål. Därför vill vi tillsätta en utredning om en jourskola för stökiga elever så de kan få extra stöd. Mycket tyder på att lärarnas arbetssituation har förändrats mycket på senare tid. Lärarnas auktoritet är inte på samma sätt som tidigare naturlig och tidigare normer är inte längre självklara. Hotfulla, pressande och ibland våldsamma situationer har blivit vanligare. Samtidigt granskas lärarna mer än tidigare inte minst utifrån perspektivet elevernas rättigheter. Detta riskerar att resultera i att lärarna kommer i kläm mellan den nya verkligheten och politiska målsättningar. Två uppmärksammade fall i nutid i Jönköpings kommun indikerar också att så är fallet. Vi vill därför tillsätta en oberoende utredning för att utreda lärarnas arbetssituation. Sverigedemokraterna är generellt sett kritiska till modersmålsundervisning eftersom vi anser att den har en segregerande effekt på samhället. Nyckeln till svenska samhället är det svenska språket och där har SFI en viktig roll att spela. Vi anser av princip att hemspråk får de lära sig på egen hand.

17 Hade vi kunnat så hade vi strukit i princip hela budgeten för detta och endast behållit minoritetsspråken. Nu får man inte göra detta eftersom det har lagstiftats att kommuner måste erbjuda hemspråksundervisning. Vi anser dock att detta går att effektivisera ordentligt liksom många andra områden i nämnden. När det gäller nämnden i övrigt så går vi på majoritetens förslag. Detta är inget som Sverigedemokraterna önskar men när det ekonomiska läget ser ut som det gör så har inget annat alternativ i dagsläget eftersom vi anser att en eventuell skattehöjning riskerar att förvärra den ekonomiska situationen. Utred möjligheten att öppna en för jourskola för stökiga elever. Tillsätt en oberoende utredning för att utreda lärarnas arbetssituation i kommunen. Riv upp överenskommelsen mellan de muslimska församlingarna och kommunen angående speciella regler för muslimska barn i våra skolor. 13

18 Vi anser att de effektiviseringar inom gymnasieskolan som föreslås, både de generella och genom gymnasiereformen GY2011, är orimligt höga. Vi tror på en generell effektivisering bl.a. genom reformen och minskat elevunderlag, dock inte i så stor omfattning som det är föreslaget. Gymnasieskolan är den sista anhalten för många av kommunens ungdomar innan arbetslivet påbörjas och därför ska det inte sparas på denna verksamhet mer än nödvändigt. Därför vill vi minska effektiviseringskraven på gymnasiet eftersom effekterna av omställningarna de närmaste åren är svåra att förutse. Vi anser att alla individer och bostadsområden ska ha samma regler och förutsättningar, därför kan vi inte acceptera förslaget om att Öxnehaga ska bli en nystartszon. Det skapar inte nya jobb utan flyttar dessa till Öxnehaga, detta har redan genomförts i en rad olika länder bl.a. Frankrike och det har långt ifrån gett det önskade resultatet. Vi Sverigedemokraterna tror på individen. Alla medborgare ska ha samma rättigheter, vilket innebär att den ena gruppen inte ska ha särskilda privilegier gentemot någon annan grupp. Därför vill vi ta bort instegsjobben. Dessa kostar mycket pengar, ger en mycket liten effekt och är orättvist. Alla ska självklart ha samma förutsättningar. Sverigedemokraterna tar kraftigt avstånd från all typ av diskriminering, kvotering, positiv särbehandling eller dylikt. Det känns väldigt oroväckande att kommunen driver denna orättvisa linje. Minska effektiviseringskraven på gymnasieskolan. Slopa instegsjobben. Inrätta ingen nystartszon på Öxnehaga eller annan plats i kommunen.

19 Sverigedemokraterna anser att kulturella satsningar är viktiga såväl lokalt, regionalt som nationellt. Det gäller dock att satsa bäst och inte mest. Ett av kulturnämndens främsta mål bör vara att stärka intresset för och kunskapen om svensk och i synnerhet lokal kultur, liksom att slå vakt om de djupa värden som det kulturella arvet innehåller. Vi ska inte uppmuntra kultur som har som främsta mål att chockera, provocera eller som är politiskt bunden av något slag. Självklart får den typen av kultur förekomma, men inte på skattebetalarnas bekostnad. Vi anser också att bidrag till föreningar vars syfte att behålla invandrares kultur från deras hemland bör omprövas med anledning av det kan öka segregationen som redan är katastrofal som den är. Vi tänker heller inte acceptera att ett enda öre av skattebetalarnas pengar går till antidemokratiska föreningar av något slag. 15

20 De äldre i vårt land har under valrörelser under två decennierna hört att det ska satsas på de äldre från både höger och vänster. Om vi utvärderar detta nu under 2011 så kan man nog konstatera att de löftena i mångt och mycket var tomma. Vår ambition är att Sverige ska bli det bästa landet i världen att åldras i och vår kommun är en bra plats att börja. Vi ser positivt på valfrihet och privata vårdformer, så länge de privata vårdgivarna lever upp till samtliga ställda kvalitetskrav. Vid upphandling av entreprenad inom äldreomsorgen skall kvalitet alltid gå före pris. Avgifterna för trygghetslarm ger sällan några större intäkter till kommunerna efter att administrationskostnaderna räknats av. För många äldre med dålig ekonomi kan dock dessa pengar ha stor betydelse. Då en trygg ålderdom efter ett liv i arbete skall vara en självklarhet bör denna och andra avgifter inom äldreomsorgen hållas så lågt som möjligt eller slopas helt. Vi Sverigedemokrater skjuter till 11,9 miljoner kr mer än kommunstyrelsen till äldrenämnden varav 3,5 miljoner ska till avgiftsfria trygghetslarm.

21 Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad likartad värdegrund och kulturell likhet bland befolkningen. Av detta följer att den nationalistiska principen principen om en stat, en nation är grundläggande för Sverigedemokraternas politik. Principen omöjliggör inte invandring. Däremot måste invandringen hållas på en sådan nivå att den inte i grunden förändrar befolkningssammansättningen på så vis att etniska enklaver uppstår. När så ändå har skett finns en möjlig lösning assimilering det vill säg att de som har invandrat tar till sig majoritetskulturen och på sikt uppgår i nationen. Vi Sverigedemokrater ser idag hur det i Jönköping har skapats olika etniska enklaver. Vi har stora segregerade områden såsom Råslätt, Öxnehaga, Österängen samt Huskvarna söder. Hur skall då denna segregation brytas? Vi Sverigedemokrater tror inte på de katastrofala satsningar som gjorts de senaste åren. Tvärtom har dessa områden istället blivit både större och fler. Sverigedemokraterna förespråkar i en restriktiv invandring samt assimilering. Integrationen har fått högre anslag år för år men fatalt misslyckats detta på grund av massinvandringen. Integrationen är dömd att misslyckas så länge invandringen ligger på en enorm nivå. Staten ger kommunerna ersättning för kostnader förknippade med mottagande av invandrare de två första åren. Dock finns en dold kostnad för kommunerna, eftersom den genomsnittliga tiden för utomeuropeiska invandrare är nio år innan dessa kommer ut i arbetslivet. Vissa invandrargrupper kan man inte ens ange ett medelvärde för, eftersom så få alls har kommit ut i arbetslivet. Försörjningsstödet i kommunen ligger idag på en orimligt hög nivå. Ett av de starkaste verktygen för att få ned försörjningsstödet är att ha ett avtal med migrationsverket om att ta emot noll invandrare per år. Detta kommer inte att visa någon större ekonomisk effekt för kommunen första två åren utan får genomslag år tre bl.a. genom minskat försörjningsstöd med även minskat tryck på tolktjänst och SFI. Förhandla om avtalen med migrationsverket från 280 ned till 0 invandrare per år. Det leder till minskade kostnader för försörjningsstöd

22 Vi stödjer kommunstyrelsens förlag på investeringsplan med några undantag. Förnyelse kring Munksjön 397X: Vi anser att det primära målet för Munksjön är att den ska saneras, så att den blir en användbar plats t.ex. genom bad och fiske. Sjön har i dag miljöföroreningar. Det hjälper inte att asfaltera vägar och bygga nya bryggor för att höja Munksjöns användbarhet. Dock vill vi gärna satsa på belysningen kring Munksjön, för att det är en viktig faktor för att öka tryggheten. Kommungemensam administration: 2100, 2132: Då det ekonomiska läget ser ut som det gör är det viktigt att alla drar sitt strå till stacken och att kommunen prioriterar kärnverksamheten Bostadsrätter sociala behov. Vi tycker att det är orimligt att kommunen ska konkurrera på bostadsmarknaden med privata aktörer. Eftersom vi också vill sänka avtalet med migrationsverket till 0 invandrare per år så ser vi att behovet på sikt kommer att minska. Vi vill att man överväger att ta kontakt med grannkommuner, där det förmodligen finns ett antal lediga bostäder. Kontrakt kan istället skrivas med dessa kommuner. Allmänkulturell verksamhet: 5203: Då kommunen redan idag har ett omfattande konstinnehav ser vi inte behov av att köpa in ny konst, särskilt inte under en lågkonjunktur. Dock ska renovering av redan befintlig konst utföras. 5204: Vi väljer även att prioritera bort utökad utsmyckning av offentliga byggnader under denna budgetperiod eftersom kommunens läge är bekymmersamt. 5254: Vi väljer att gå på nämndens förslag för utsmyckande av skolor och för skolor, vilket innebär en nedskärning jämfört med majoritetens förslag. 5293: Filmprojekt Jönköpings teater. Detta projekt anser vi inte tillhöra kärnverksamhet och prioriteras därför bort just nu. Detta betyder inte att det är gravsatt, bara uppskjutet.

23 Verksamhetsförändringar jämfört med kommunstyrelsens förslag Sidhänvisningarna är till kommunstyrelsens VIP Sid Fö rå ndringår investeringsplån - tkr Kommunstyrelse 4 397X Förnyelse kring Munksjön Reinvesteringar datorer skrivare mm Systemteknisk plattform Teknisk nämnd 3502 Bostadsrätter sociala behov Kulturnämnd 5203 Konstinköp och renovering av konst Utsmyckning av offentliga byggnader Utsmyckning skolor o förskolor Filmprojekt Jönköpings teater Summa förändringar nettoinvesteringar Negativa tal innebär en besparing, positiva en ökning 19

24 Sverigedemokraterna Jönköpings kommun Jonas Grahn, Kristina Winberg och Henric Andersson