Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/241-IFN-730 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/241-IFN-730 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Samlad redovisning av de kommunala uppdragen inom etableringen av nyanlända Förslag till beslut Individ- och familjenämnden tar del av och godkänner förvaltningens redovisning av de kommunala uppdragen inom etableringen samt beslutar att överlämna den till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har begärt en samlad redovisning från individ- och familjenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden av de kommunala uppdragen inom etableringen av nyanlända i syfte att säkerställa att åtgärderna leder till önskade effekter. Förvaltningarna har gjort en redovisning över hur svenska för invandrare (Sfi) och samhällsorientering(so) genomförs. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse lagt fram förslag till beslut. Bilagor Samlad redovisning av de kommunala uppdragen inom etableringen av nyanlända Bilaga1, Delrapport etableringsspåret Bilaga 2, delrapport Ny i Västerås Skickad av: Teresia Kjellgren - aq339

2 Tjänsteskrivelse Diarienr 2016/241-IFN-730 Sid Jenny Twana Vuxenutbildningscentrum Maria Boman Sociala nämndernas förvaltning Yvonne Pettersson Sociala nämndernas förvaltning Individ- och familjenämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Samlad redovisning av de kommunala uppdragen inom etableringen av nyanlända. Kommunstyrelsen har begärt en samlad redovisning från individ- och familjenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden av de kommunala uppdragen inom etableringen för att säkerställa att åtgärderna leder till önskade effekter. Kommunens ansvarar för att anordna svenska för invandrare (Sfi) och samhällsorientering (So) för nyanlända inom etableringen. Arbetsförmedlingen ansvarar sedan för etablering av nyanlända invandrare. I samband med etableringsreformen övergick ansvaret för etableringen till staten. Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att ta emot alla nyanlända flyktingar och göra en etableringsplan för nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd och är i arbetsför ålder, år (18 år för vissa nyanlända som saknar föräldrar i landet). Etableringsplanen ska minst innehålla So och Sfi. I övrigt ingår olika insatser som arbetsförmedlingen ställer till förfogande. Det kan vara validering, yrkesutbildning, arbetsförlagd praktik mm. Samverkan kring insatserna runt etableringen mellan olika aktörer (Arbetsförmedlingen, kommunen, landstingets hälso- och sjukvård, Försäkringskassan samt Migrationsverket) regleras i en lokal överenskommelse (LOK) som arbetsförmedlingen ansvarar för att ta fram och revidera årligen. Tjänstemän från både individ- och familjenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ingår i detta samarbete. Överenskommelsen utgår från lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända flyktingar. Regelbundna uppföljningar av samverkan och dialogmöten sker på arbetsförmedlingen sex gånger per år. Efter etableringsreformens införande är det endast arbetsförmedlingen som har kunskap om och kan följa upp de totala resultaten av etableringsinsatserna både på individnivå och aggregerad nivå. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens redovisning av Sfi Kundvalsmodellen som finns inom tjänstekoncessionen ser lika ut för samtliga sökande, i detta fall både för nyanlända som tillhör etableringen och för de som inte ingår. Nedan redovisade siffror är hämtade från den totala Sfi-gruppen på grund av att det inte finns någon uppdatering i systemet på vilka individer som gått ur etableringen. Viktigt att notera är att 425 av totalt 1462 Sfi-elever befinner sig i etableringen (november, 2015) och övriga elever har invandrat på annat sätt. Redovisning av Svenska för invandrare (Sfi) med yrkesspår 2014 I den upphandling (LoU) som stod som bakgrund för de avtal som var skrivna 2014 fanns en förfrågan om Sfi med yrkesinriktning, dels för personer med ett intresse mot en specifik bransch dels för de med erfarenhet från en specifik bransch där befintliga kunskaper skulle kunna valideras. ID: p_13_samlad redovisning av sfi och so

3 Västerås stad 2 (6) Det fanns inom ramen för avtalet 5 skolor som erbjöd Sfi varav 3 av dem hade någon form av yrkesspårskoppling. Eductus och Folkuniversitetet erbjöd Sfi i kombination med yrkesinfärgning inom olika områden (t.ex. vård, handel, IT mm.) och Miroi erbjöd Sfi och Svenska som andraspråk grundläggande (Sas) i kombination med studier i gymnasiala yrkeskurser. Resultaten från yrkesinfärgningen går inte att utläsa från någon statistik då detta inte omfattade särskilda kurser och endast var tänkt som en introduktion till olika områden samt som en del i undervisningen av det svenska språket. Resultaten från Sfi/Sas i kombination med undersköterskeutbildning är följande: Undersköterskeutbildning i kombination med Sfi och grundläggande ämnen Antal Antal elever vid start 26 Antal studerade 163 gymnasiekurser vård Antal godkända betyg 114 gymnasiekurser Antal elever som 5 avslutade samtliga vårdkurser Analysen av detta resultat är att det var få som avslutade hela utbildningen men att även de som enbart avslutade några av kurserna har nytta av, både kunskaperna samt av gymnasiepoängen för fortsatta studier och kommande yrkesval. Vid kvalitetsbesök beskrev en deltagare problematiken med denna sorts kombinationsutbildningar: Jag vet att jag kan allt det som kursen innehåller men jag är för dålig på svenska för att klara av det och det gör mig frustrerad! Redovisning av Sfi med yrkesspår 2015 och framåt I tjänstekoncessionen har beställaren bjudit in till utvecklingsdialog. Det finns därmed möjlighet för anordnare att lämna förslag på utbildningar, studieformer eller kombinationer som inte täcks av koncessionen. Västerås stad är öppen för kreativa lösningar som leder till utveckling inom vuxenutbildningsområdet. Beställaren har dels också öppnat för att man gärna ser att undervisningen i Sfi varvas med praktik. I dagsläget finns lösningar för Sfi och Sas i kombination med yrkesinfärgning på följande skolor: Miroi Tekniskt utbildad personal, Pedagoger Back to work - Läkare MedLearn Vårdintresserade samt medicinskt utbildad personal Montico - Tekniskt utbildad personal Preo - (kommande leverantör, i dagsläget oklar inriktning) Dessutom erbjuder Köpings kommun en kombinationsutbildning med Sfi/Sas för medicinskt utbildade personer där några elever från Västerås studerar (i dagsläget 2 elever på svenska som andraspråk i kombination med yrkesinriktning). Arboga har nyligen startat detsamma för pedagoger. Resultaten i dessa utbildningar är ännu för tidigt att utläsa. Majoriteten av ovan alternativ, inkl Köping och Arboga kräver dessutom ofta vidare komplettering på högskola/universitet. Alla inriktningar har ännu inte fått en start pga för litet antal sökande. Det finns också ytterligare anordnare som erbjuder elever språkpraktik inom ramen för Sfi. I slutet av mars har Västerås stad fått resultatet från den ansökningsomgång som Skolverket haft där statsbidrag har kunnat sökas för Sfi och/eller Sas i kombination

4 Västerås stad 3 (6) med yrkesvux (gymnasiala yrkeskurser). Västerås ansökan omfattar till största delen medel för kombinationen Sas och yrkesvux på grund av de resultat som varit i tidigare liknande insatser för Sfi i kombination. Ansökan omfattar dessutom medel för att eleverna skall kunna studera yrkessvenska som skall kunna ge en god grund för ämnesspecifika termer samt för att kunna erbjuda modersmålsstöd för de gymnasiala kurserna. Västerås har, tillsammans med Surahammar, tilldelats kr för detta ändamål, motsvarande 23,5 årsplatser. Det finns i dagsläget fler idéer på hur dessa medel, skall kunna nyttjas för att, på ett bra sätt förbereda nyanlända för framtida arbete. Individ- och familjenämndens redovisning av So Individ- och familjenämnden ansvarar för att det finns samhällsorientering som arbetsförmedlingen kan anvisa till som en del i den enskildes etableringsplan. So ska påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats. Den ska normalt vara avslutad ett år efter det att etableringsplanen har upprättats. Uppdraget att tillhandahålla So låg 2015 på den kommunala utföraren Integrationsenheten inom proaros (från 2016 enheten för samhällsorientering och vägledning inom den nya förvaltningen SFE, stöd, fritid och entreprenad). Uppdraget: Samhällsorienteringens utformning regleras i lagen SFS 2010:1138. Samhällsorienteringen syftar till att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. So ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Målet är att deltagarna utvecklar kunskap om De mänskliga rättigheterna Den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt Hur samhället är organiserat, och Praktiskt vardagsliv Samhällsorienteringen ska innehålla följande delar: Att komma till Sverige Att bo i Sverige Att försörja sig och utvecklas i Sverige Individens rättigheter och skyldigheter Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att påverka i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Att åldras i Sverige So ska omfatta 60 timmar och så långt som möjligt ske i dialogform och på deltagarnas hemspråk eller annat språk som deltagarna behärskar (om detta inte är möjligt används tolk). Integrationsenheten hade från början inte So på hemspråk. Eftersom detta är ett kvalitetskrav har verksamheten från 2014 erbjudit So på de största hemspråken, arabiska, somaliska samt tigrinja. Övriga språk sker med tolk. Enheten för samhällsorientering och vägledning (tidigare integrationsenheten) erbjuder ett 4 veckors samhällsorienteringsprogram med kontinuerligt intag. Intyg lämnas efter genomförd information och slutintyg efter deltagande i alla åtta delarna. Som informationsmaterial används utbildningsmaterialet Om Sverige som både finns i bokform och på nätet för nedladdning. Materialet finns idag på svenska och 10 övriga språk.

5 Västerås stad 4 (6) Samhällsorienteringen ska enligt aktuell lokal överenskommelse starta så snart som möjligt efter arbetsförmedlingens anmälan om deltagande. Diskussioner pågår om lämplig målsättning. Ledtiden blir oftast längre om deltagaren talar ett ovanligt språk där det är svårt att hitta tolk. So ska starta upp så snart som möjligt och vara genomförd inom det första året inom etableringen enligt SFS 2010:1138. Resultat År Antal mottagna vuxna år, kv/m Antal deltagare etablering So Antal deltagare, övriga Språk andel / Arabiska 8o% Somaliska 9 % Tigrinja 4 % Övriga 7 % / Arabiska 70% Somaliska 6% Tigrinja 18% Övriga 6 % Kvinnor/ Män Tid anmälan - start v 100/ v Integrationsenhetens uppföljning av So Integrationsenheten har efter genomförd So lämnat ut en enkät för uppföljning till deltagarna. Deltagarna har svarat på frågor om de fått den information de behövt, om de fått ett bra bemötande, om tiden, fyra veckor för samhällsorientering varit tillräckligt samt om deltagaren haft möjlighet att ställa frågor under kursen har 179 personer besvarat enkäten, av dessa har 179 personer angett att de fått den information de behövt (ja-svar) och 171 personer har svarat att tiden 4 veckor för So varit tillräcklig, (6 personer ville ha mer tid och 2 personer mindre tid). De två som ville ha mindre tid gick en längre So med kommunikatör på halvfart under 10 veckor. Svaren på samtliga frågor är överlag positiva, samtliga har svarat ja på frågorna om bra bemötande och om de haft möjligheter att ställa frågor. Personalen uppger att det är svårt att få nyanlända att uttrycka kritik som kan bidra till att utveckla verksamheten. Detta kan både bero på kulturvanor, att vara artig och att So ligger så tidigt i etableringen att det är svårt för deltagarna att bedöma vad som skulle kunna göras annorlunda (förf. anm.). Noteras att det är nyanlända flyktingar inom etableringen som går So. Det är få, 5 personer både 2014 och 2015 som deltagit utan att det finns krav på So. Informationen om möjligheten från 2014 att delta i So för vissa personer utanför etableringen kan förbättras så att deras deltagande ökar. Övriga insatser Individ- och familjenämnden ansökte 2013 om medel ur social resursfond för två projekt med syfte att förbättra etablering och vägledning för nyanlända. Båda projekten kommer att avslutas under sommaren Projekt etablering är ett projekt som skett i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och individ- och familjenämnden. Projektet har tagit fram och prövat en modell för parallella insatser i form av tillfälliga anställningar inom den kommunala äldreomsorgen, kommunal vuxenutbildning i form av Sfi (svenska för invandrare) eller Sas (svenska som andra språk) samt arbetsförmedlingens arbetsmarknadsinsatser t.ex vårdutbildning. Delredovisning till och med 2015 tyder på ett gott resultat, språkutvecklingen ökar vid parallella studier i svenska

6 Västerås stad 5 (6) och arbete, flera får vikariat inom vården under utbildningstiden och fortsätter i vårdutbildning och staden får fler som söker anställning inom vården. Planeringen är att fortsätta etableringsspåret med stöd av samordningsförbundet under ytterligare ett par år för att kunna följa upp resultatet under längre tid, utöka antalet platser och bredda yrkesområdena med kök och städ. Se mer i bilaga delrapport Etableringsspåret Projekt vägledning, Ny i Västerås, har samlat in vad som görs i staden, av olika förvaltningar, myndigheter och civilsamhället samt haft kontakter med de flesta invandrar organisationer för att kartlägga behov av information och vägledning. Projektet har synliggjort och förbättrat informationen på lätt svenska och olika språk för att fler ska nås och bli delaktiga i samhällslivet. Lättillgänglig vägledning, möten för att träna svenska, organisering av föreningsaktiviteter och läxstöd har kommit till stånd och varit särskilt efterfrågat. Implementering av arbetet sker inom stadens kontaktcenterverksamhet och den nya enheten, samhällsorientering och vägledning inom SFE. Se mer i bilaga delrapport 2015 Ny i Västerås. Förvaltningarnas bedömning av effekterna av Sfi och So Det gemensamma genomförandet och uppföljningen av Etableringsspåret visar att parallella insatser av utbildning och arbete eller praktik ger stora fördelar, språkutvecklingen påskyndas och hoppet, motivationen hos deltagarna främjas. Flera har redan under tiden i etableringsspåret fått vikariat eller timanställningar. Det tyder på att resultatet blir att fler kommer ut i arbete. De är svårt att bedöma effekterna av So och Sfi. Vår bedömning är att förvaltningarna på olika sätt försöker utveckla både So och Sfi för att det ska motsvara behoven och vara effektiva. Enheten för samhällsorientering och vägledning (tidigare integrationsenheten) har utvecklat So så att den idag uppfyller kvalitetskrav som anges i lagen. Den sker idag till största delen i dialogform på hemspråk, vilket styrks av deltagarenkäterna. Som underlag för samhällsorienteringen används det gemensamma utbildningsmaterialet Ny i Sverige som arbetats fram på nationell nivå och finns att tillgå på nätet på olika språk. Behovet av information och vägledning kan dock inte tillgodoses på de 60 timmar som lagen föreskriver och därför är tillgången till fortsatt information och vägledning inom olika områden viktig. Vuxenutbildningscentrum strävar i sina upphandlingar av Sfi efter att det ska finnas Sfi-studier i kombination med yrkesinfärgning, andra yrkesstudier och att studierna kan kombineras med praktik. Samarbete sker även med andra kommuner som har utbildningar för personer med särskild utbildningsbakgrund. Uppföljningar av studieresultat för Sfi görs men de omfattar alla som läser Sfi och det går inte i dag att separat redovisa resultat för personer i etableringen. De olika studievägarna som upphandlas ser lika ut för samtliga sökande, flyktingar och övriga invandrare. Det är en mindre del av de studerande som omfattas av etableringen. Efter etableringsreformen är det arbetsförmedlingen som ansvarar för etableringen och kommunen ansvarar för att det finns So och Sfi som ska ingå i den enskildes etableringsplan. Uppdragen är splittrade på olika aktörer. Efter etableringsreformens införande är det endast arbetsförmedlingen som har kunskap om och kan följa upp de totala resultaten av etableringsinsatserna både på individnivå och på aggregerad nivå. Bedömningen är att uppföljningen kan förbättras både av ansvariga förvaltningar i staden och gemensamt med arbetsförmedlingen. Ett fortsatt arbete behöver göras med att: Individ- och familjenämnden säkerställer att So bedrivs på modersmål och inhämtar fortsatt statistik på väntetid, antalet personer som genomför So

7 Västerås stad 6 (6) genom den kommunala utföraren, ålder, kön, ankomstgrupp samt antal/andel som fullföljt So inom ett år. Fortsatt uppföljning av andelen personer som har behov av försörjningsstöd under etableringstiden och efter avslutad etableringsinsats 60 timmar So under den första tiden i Västerås är en minsta möjliga information. Frågor och behov av vägledning kommer att dyka upp vid senare tillfällen när situationer uppstår. Därför är erfarenheterna från projekt Ny i Västerås viktiga att implementera i arbetet både inom kontaktcenterverksamheten och i områdesförlagda mötesplatser och vägledningsinsatser. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att verktyg tas fram för att resultatet av Sfi-studierna ska kunna redovisas både på individ- och aggregerad nivå för flyktingar inom etableringen. Individ- och familjenämnden ansvarar för fortsatt uppföljning av resultat inom etableringsspåret (projekt) Föreslå att gemensam statistik kring resultatet (So, Sfi och arbete/studier) tas fram inom den lokala samverkansgruppen. Uppföljning bör ske både vid avslut av etableringen samt 90 dagar efter avslut. Bilagor: 1. Delrapport 2015 Etableringsspåret 2. Delrapport 2015 Ny i Västerås

8 Projekt: Ny i Va stera s Projektledare Daniel Gamboa Esquivel

9 Inledning Situationen i omvärlden försämrats vilket har medfört att flyktingströmmarna som finns är de största sedan andra världskriget. Kriget i Syrien, situationen i Afghanistan, Somalia och Eritrea samt IS framfart i Mellanöstern har tvingat miljoner med människor på flykt. De flesta av dessa har sökt sig till närliggande länder men flera hundratusental söker sig till Europa och olika EU-länder. Sverige har tagit emot under år 2015 över flyktingar vilket har medfört ett enormt tryck på de offentliga institutionerna. Men redan innan dessa omvärldsproblem har Sverige av tradition varit ett land dit många människor väljer att migrera till. I Västerås har 26 procent av befolkningen en utländsk bakgrund, där 19 procent är utlandsfödda och sju procent har utrikesfödda föräldrar men är född i Sverige. Majoriteten av de utrikesfödda är från Europa (42 procent) där majoriteten av dessa är från Finland följt av Irak 15 procent, Somalia och Iran sex procent och Syrien fem procent. Dock kommer den siffran att ändras då invandringen den senaste tiden har varit från Syrien och Somalia. Tidigare rapporter, såsom Förstudie över Somaliers livsvillkor i Västerås stad, samt Förstärkt Mottagningsverksamhet för Somaliska Anhöriginvandrare Welcome Center, samt IDA-enhetens arbete med att bygga broar mellan familj och skola och det tryck som språkstödarna har i Stadshusentrén visar på att många av våra utlandsfödda har svårt eller har haft svårt i att komma in i samhället. Utifrån detta ansökte Sociala Nämnedernas förvaltning medel från Social Resursfond för att underlätta nyanlända flyktingar och övriga invandrares integration i Västerås. Det ansöktes medel för två projekt, ett som heter Etableringsspåret och det andra som är följande Ny i Västerås. Syfte Projektet Ny i Västerås blev beviljad medel i samband med en ansökan som skickades till Social Resursfonden. I ansökan ansöktes det medel för två projekt och där det övergripande syftet för bägge är att fler nyanlända ska integreras i samhället och gå vidare till studier eller arbete med egen försörjning efter etableringen. Det mer specifika syftet för detta projekt är att fler utlandsfödda ska ha kunskap och förståelse om hur det är att leva i Västerås och på så sätt bli mer delaktiga i samhället. De ska även ha tillgång till information och vägledning utifrån behov under en längre tid. De fokusområden som projektet kommer att prioritera är information och vägledning kring bostad, egen försörjning, hälsa, föreningsliv, fritid och föräldraskap. Projektets mål För att uppfylla syftet har följande mål identifierats: o o o o Genomföra en kartläggning av verksamheter som görs kring integration bland myndigheter, intresseorganisationer och föreningar Ta fram och konkretisera planer, förslag samt organisera för individuell vägledning på olika språk till grupper utanför etableringen. Ta fram en tidsplan och förslag på genomförande och genomförda pilotprojekt Ta fram information om de aktörer som jobbar med integrationsfrågor i Västerås, offentliga som privata/ideella. Informationen ska finnas tillgänglig på olika språk Stötta och utveckla stadens olika information och kommunikationskanaler för att enklare kunna nå ut med viktig information till målgruppen inom projektet

10 o Skriven slutrapport med projektets resultat samt med planer för hur insatser ska utvecklas och/eller samordnas För att uppnå målen och uppfylla syftet finns det en styrgrupp som består av en rad olika tjänstepersoner från olika förvaltningar inom staden: Yvonne Pettersson (delegerad projektägare) från SNF Åsa Sundgren Häggberg (projektchef) från proaros Per-Inge Hellman från BUF Ulla Arvidsson från KIFF Abeba Ghebru från Flyktingenheten Ami Netzler från Stadsledningen Peter Engström från Kontaktcenter Patrik Kalander från SNF (adjungerad) Målgruppen för projektet var från början nyanlända flyktingar liksom övriga invandrare. Projektet har dock jobbat med inställningen att målgruppen för projektet är inte endast utlandsfödda utan även övriga invånare i Västerås då projektet anser att det är viktigt att integration/inkludering sker åt bägge håll, alla grupper i ett samhälle behöver engagera sig för att integrationen ska funka, inte endast de som kommer till det nya landet. Viktigt att poängtera är att projektet även ämnar till att finnas för alla som inte känner sig helt inkluderande i Västerås samhälle och som behöver stöd, vägledning och hjälp för att leva och känna ett sammanhang i Västerås. Beviljade projektmedel totalt samt vilka kostnader som hittills upparbetats Projektet blev beviljade medel från Social Resurs fonden där budgeten för projektet är kronor per år att bedriva. Detta blir totalt kronor för projektets två år. Under våren och hösten 2015 började kostnaderna öka i och med att projektet gick in i Fas 3 och 4. De största kostnaderna för projektet har varit lönekostnader samt arbetsgivaravgifter, en mer utförlig lista på övriga kostnader kommer nedan: Översättning av Familjecentrums marknadsförings film Översättning av material till TRY IT, FIXA LÄXAN!, Språkgrupper på Bäckby, Samhällsinformatör på Bäckby, Information till EU-medborgare samt annat mindre som har behövts översätta. Det mesta av översättningarna har Tolkservice gjort, men vid vissa fall då dem inte har haft någon som kan översätta språket har Folkhälsbyråns Kulturtolkar anlitats Tryckt material till de aktiviteter som Projektet har startat, liksom till andra aktiviteter där projektet har varit delaktig (marknadsföring) Lönekostnader för Samhällsinformatören Kostnader för material till aktiviteterna Diverse möteskostnader Workshops kostnader Plats kostnad för Engagemangstältet Övriga kostnader Administrativa kostnader

11 Information om de aktiviteter och verksamheter som Ny i Västerås stöttar och/eller har startat igång får ni mer information om nedan. Beskrivning av insatser som genomförts och planeras De insatser som har gjorts under projektets gång har varit olika beroende i vilken fas projektet har befunnit sig i. Som vi kan se av tidslinjen nedan ser vi att projektet är indelad i sex olika faser. Projektet blev beviljad medel i mitten av april 2014 och startade den 1 juni 2014 och den ska hålla på fram till 31 maj Fas 1 Fas 1 av projektet var uppstartsperioden, 1 juni till 1 september 2014, mycket gick ut på att organisera projektet rent organisatoriskt och få fram syftet och tydliga mål. Västerås stad har antagit att varje projekt ska följa projektstyrningsmodellen PEJL så under Fas 1 togs Verksamhetens beslutsunderlag för projektet fram för att identifiera syfte, effektmål och övergripande produktmål samt en riskanalys. Dessa finns bifogade till rapporten. Förutom att jobba fram olika dokument utifrån PEJL modellen gjordes även en omvärldsbevakning och informationsinhämtning kring integration och hur det definierats runt om i Sverige. Det som bevakades runt om i Sverige var olika former av sammankoster mellan aktörer som jobbar med integration. Anledning till detta var att projektledare kände att han behövde vara med och lyssna och ta del på hur andra har gjort för att få till en bra integration i sin stad, kommun, förening, företag med mera. Av de goda exempel som har setts eller lyssnats på finns de presenterade i kartläggningen (det måste poängteras att dessa är ett axplock av det som finns). Några av dessa kommer nämnas längre ner i rapporten. Under Fas 1 fick projektledaren tiden på sig för att sätta sig in i hela flyktingpolitiken och processen och hur hela etableringsprocessen går till i Sverige, detta gjordes dels genom att träffa de aktörer som alla har ett ansvar gällande nyanländas etablering i Sverige efter att de fått uppehållstillstånd. 1 Det finns många fler aktörer som jobbar med detta och som inte gör utifrån att det är lagstyrt utan utifrån att behovet finns och att det finns en stor samhällsekonomisk vinst i att hjälpa nyanlända att inkludera sig i samhället. Detta blev startskottet till vad som utgör kartläggningen. I mötet med de offentliga aktörer började även identifieringen av vilka andra aktörer som jobbar med integration och därmed behövs kontaktas inför kartläggningen under Fas 2. Fas 2 Under Fas 2 gjordes kartläggningen och därmed uppfylldes ett av målen. Kartläggningen började i september 2015 och avslutades formellt i februari Kartläggningen gick ut på att ta reda på och träffa de aktörer som har verksamheter, insatser, aktiviteter eller någon annan form av åtgärd vad 1 Dessa är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Integrationsenheten, Vuxenutbildningscentrum, Social kontor ekonom, Social kontor Vuxen och Origo, Asyl- och integrationshälsan. Finns även andra aktörer som är viktiga och som har något med flyktingprocessen och göra, men inte med självaste etableringen.

12 gäller integration genom samhällsinformation, vägledning, råd och/eller stöd. De aktörer som har träffats för att göra kartläggningen har varit 2 : Myndigheter: Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Landstinget (BVC, AIH, Hälsocenter och Barnmorskemottagningen), Samordningsförbundet, Tolkservice, Västerås stad: Familjecentrum, Områdessamordnare, Bäckbyhuset, Stadsbiblioteket, Ama Arbetsmarknad (Jobbcentrum, Etableringsprojektet, Via), Integrationsenheten, Social kontor ekonomi, Arenan, Social kontor barn och ungdom, Social kontor vuxen, Skultuna Familjecentrum, Kontaktcenter, SESAM, VUC, IDA-enheten, Kultur- idrott-, och fritidsförvaltningen, Knytpunkten, Barnlots, Västerås Kulturcentrum, Centrum för Tvåspråkighet CF2, Västerås stads finska förvaltning, LÖK. Länsstyrelsen och Västmanlands kommuner och Landsting VKL Studieförbund och Folkhögskolor: Studieförbundet Vuxenskolan, Folkuniversitetet, Västerås Folkhögskola, Ibn Rush, Medborgarskolan, Sensus, Bilda, Västmanlands Idrottsförbund/SISU Utbildarna, ABF, NBV, Kulturens, Studiefrämjandet och Länsbildningsförbundet Trossamfund: Islamiska församlingen och kulturcenter, Västerås moské, Pingst kyrkan, Frälsningsarmén, Syrianska kyrkan, Bäckbykyrkan, Mikaelikyrkan, Tomaskyrkan, Stadsmissionen och Ansgar kyrkan. Fackförbund: Unionen, Vision, Politiska föreningar: Miljöpartiet, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna (S-kvinnor), Vänsterpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet. Kristdemokraterna har jag inte kunnat få tag på någon för att diskutera integrationsfrågan med. Andra kommuner/länsstyrelsen: Uppsala, Göteborg, Köping, Malmö, Örebro, SKL, Sala, Länsstyrelse Västra Götalands Län, Karlskoga, Eskilstuna Andra föreningar/aktörer: Röda Korset Centrum för Integration, Horn of Africa, Towfeq, Redivid, OMI, CamVas, Armenska föreningen, Afghanska kulturföreningen, Irakiska föreningen, IKKR, Slussa Vänner, Civilförsvarsförbundet, Somaliska Ungdomsförbundet, Somaliska kulturcenter, Syrianska kulturcenter, Syrianska fotboll, Volontärbyrån, Forum idéburna organisationer med social inriktning, Nätverket av Sociala Föreningar i Västerås (här ingår det över 15 olika föreningar), Afghanska IF, Hjärtpunkt Skiljebo, PRO Skiljebo, Enter Sweden, Victor Jara, Svenska med Baby, Invitationsdepartamentet, Tillsammans gör vi Skillnad, ABFs Samhällsvägledarna, Ensamkommandes barn idrott och kulturförening, Korpen, Nya Perspektiv i Livet, Landsbygdsnätverket, Västerås Innebandy, Mångkulturellföreningen, Tjejjouren, Kvinnohuset, Hyresgästföreningen, Guide to Give, Internationell kamp för kvinnors rättigheter IKKR/Arosdöttrarna med flera. Sociala företag/företag: Folkhälsobyrån, Samteam, Academicum, Sigma Academy, Mimer AB, Frukostklubben BNI (innehåller flera mindre företag i Västerås), Attendo, Frösunda, Postjänarnan AB. Mötena med aktörerna har haft i syfte att ta reda på vad de gör när det gäller integration och hur de gör det och genom vad men även vilka behov och utmaningar de har. Vissa träffar med vissa aktörer har även haft ett annat syfte då vissa av aktörerna är även målgrupp till projektet. Där har frågor 2 Det är viktigt här att poängtera att kartläggningen kommer hela tiden att ske under projekttidens gång. Det dyker upp nya aktörer (föreningar, aktiviteter, verksamheter med mera) hela tiden samtidigt som andra försvinner, så det gäller att hela tiden hålla sig uppdaterad.

13 ställts som har mer med människans behov och utmaningar i samhället för att få en bild av hur verkligheten ser ut för dessa människor. Metoden för kartläggningen har varit genom många möten med flera olika aktörer. Mötena har varit i intervjuform där frågan Vad och hur jobbar ni med integration har ställts till aktörerna. Det har oftast räckt med denna fråga för att få igång diskussionen som sedan kommer ha många olika följdfrågor, allt beroende på vad aktören berättar och vad deras verksamhet handlar om. I de fall där projektledaren träffade föreningar och aktörer som ÄR målgruppen har det i vissa fall använts enkäter 3. Det som har använts mest är möten eller träffar med föreningar/målgruppen i form av semi-strukturerade intervjuer där några få, ibland endast en förbestämd fråga ställdes, sen fick samtalet styra frågorna. Det som har visat sig vara väldigt framgångsrikt och som har uppskattats av aktörerna, speciellt av föreningarna, är att ha mötena hos föreningen istället för att föreningen kommer till Stadshuset eller någon av kommunens lokaler. Detta har föranlett till att många möten och träffar har hållits under kvällstid samt helg och i trånga utrymmen, i källaren, i vissa fall utomhus, men det har varit väldigt givande att träffa föreningarna i sitt rätta element och få vara med och äta deras mat, lyssna på deras musik, känna av deras kultur på ett annat sätt än när de visar upp sig eller kommer till kommunens olika lokaler. Dessutom har flera föreningar sagt att de aldrig har träffat någon tjänsteman/kvinna under sina år de har varit en förening, utan att all kommunikation har skett genom mejl och/eller brev. De tycker att metoden att träffa föreningarna i sitt rätta element så visar det på respekt och att kommunen tar föreningen på allvar och ser de som en viktig part i integrationsarbetet. Resultat av kartläggningen Samtalen med aktörerna visar på att det finns varierade exempel på aktiviteter som erbjuder olika typer av vägledning, stöd och/eller hjälp till invånarna i Västerås, vissa mer riktade för utlandsfödda medan andra riktade för alla. Bland de verksamheter som utlandsfödda besöker frekvent av olika orsaker är bland annat öppna förskolan, integrationsenheten, språkstödet i Stadshusentrén, Social kontor ekonomi, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, kyrkorna, moské, Stadsmissionen, AMA Arbetsmarknad, Röda korset, de olika språkträningsgrupper som finns runt om staden, Stadsbiblioteket och Knytpunkten. Studieförbunden har väldig många studiecirklar med fokus på olika teman/ämnen dit många utlandsfödda tenderar att vara, beroende på cirkel och på vem som är studiecirkelledare. 4 En av de största utmaningar många aktörer har är att nå ut till målgruppen utlandsfödda. Det är många aktörer som har en hel del aktiviteter riktade för målgruppen men de når inte riktigt hela vägen ut. De har haft mycket trycktinformation på svenska, vissa har även haft på andra språk, men trots det så är det svårt att få människor att komma. Aktörerna känner att de behöver har mer kontakt och nätverkande med aktörer som jobbar närmare målgruppen eller som drivs av målgruppen själva så verksamheterna verkligen utnyttjas av de som det berör. 3 Detta var alldeles i början av projektet men det användes inte så många då projektledaren ville mer få en känsla av vad personerna han träffade hade vad gäller sin integration/inkludering eller KASAM i samhället. Känslan är svår att få fram genom en enkät. Dessutom kan inte alla läsa och skriva tillräckligt bra för att kunna förmedla sitt budskap och/eller känsla. 4 Nu har även staten beviljat extra medel till studieförbunden för att jobba med svenskinlärning på asylboenden. SISU utbildarna har fått ännu mer medel för att jobba med integration genom idrotten. År 2016 kommer studieförbunden att börja verkställa sina insatser med dessa medel.

14 När det gäller föreningar och deras behov så har det framkommit av kartläggningen att det är i form av resurser, speciellt lokaler för att kunna bedriva samt utveckla sin verksamhet. Många av dessa föreningar kan dock tänkas dela lokaler med andra föreningar/aktörer för de vet om att det kostar att ha en lokal och att det blir billigare och bättre om flera delar. Det finns även ett stort behov och av att komma i kontakt med andra föreningar, ingå i nätverk och speciellt där det finns svenska aktörer. De vet att för att lyckas inkluderas på bästa sätt måste kontakten med svenska personer/aktörer existera för att kunna ta del av kulturen, träna på språket men även så att den svenska kulturen tar del av andra kulturer och på så sätt förstå de mera och bättre. När det gäller målgruppen har det framkommit flera olika behov som de anser är viktiga att täcka. De vet att bland det viktigaste för att inkluderas i ett samhälle är att själva ha en vilja att göra det. Det finns mycket som erbjuds men om personen själv inte vill så blir det svårt men även för de som har viljan kan det vara svårt då informationen inte når ut till dem. Den information som bäst når till målgruppen är genom talet/örat, alltså att någon berättar för de att något sker eller ska hända. Många av de kulturer som kommer till Sverige har inte samma pappersvana som vi i Sverige, utan det är genom talet de förmedlar informationen, de punkterna som de anser sig har störst behov i är: Lära sig svenska språket Ha kontakt/nätverk med svenskar Mera samhällsinformation här ingår bland annat information om socialtjänsten, föräldrakunskap, skola, fritidsgård och föreningar Utbildning Jobb Bostad Dessa behov går in i varandra. Det viktigaste är såklart att lära sig språket och för att göra det på bäst sätt behövs kontakter med svenskar etableras och därigenom får de även kunskap om hur samhället funkar och vilka normer och koder som vi i Sverige har och följer. När dessa behov kunde identifieras av kartläggningen så började arbetet med att ta fram hur vi kan täcka upp för detta och hur vi tillsammans kan göra så att dessa människor kan lära sig svenska bättre, få kontakt med svenskar och på så sätt få mer kunskap och information om det svenska samhället men även hur vi kan få en större förståelse för andra kulturer och på så sätt utvecklas själva. Där går projektet in i tredje Fasen som är att ta fram konkreta planer och göra de till verklighet på hur vi kan underlätta och möjliggöra människors inkludering i samhället. Fas 3 Workshops Projektet beslutade att jobba med att stödja och stärka två nygamla mötesplatser, Bäckbyhuset och Hjärtpunkt Skiljebo. Projektet såg att dessa två mötesplatser har stor potential till att förbättra möjligheterna för utlandsfödda att ta del av mer information av samhället men även att de ska känna sig välkomna att bli en del av mötesplatsen. Därför hölls under våren 2015 två workshops för att dels presentera kartläggningen och dess resultat och dels ta fram idéer på aktiviteter som kan göras för att underlätta/möjliggöra för utlandsfödda västeråsare att bli en del av samhället och ta del av viktig samhällsinformation.

15 Bäckbyhuset Denna gjordes i april 2015 och gjordes i samarbete med Områdessamordnaren på Bäckby samt Samordnaren för Bäckbyhuset. Det kom över 50 personer till workshopen från över 15 olika aktörer som jobbar med/för integration allt från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen till olika studieförbund, föreningar, politiker samt personer ur målgruppen. Metoden som användes heter World Café och är en metod där deltagarna delas in i grupper om 4-5 där de ska jobba utifrån en bestämd frågeställning. De fick jobba i några minuter med att svara på frågan: Vad behövs för att öka möjligheterna för våra utlandsfödda invånare att få mer samhällsinformation? Instruktionerna som gavs var att försöka komma på idéer/lösningar som vi skulle kunna börja med redan dagen efter, konkreta, realistiska och praktiska lösningar. Av utvärderingarna som följde av workshopen var många väldigt nöjda, snittet var 8 av 10. Bland det mest positiva var möjligheten att få träffa olika aktörer från hela samhället. Det är inte i så många sammanhang politiker, tjänstemän/kvinnor, handläggare, nyanlända och föreningsaktiva med flera kan tillsammans ta fram idéer och förslag på hur man kan göra för att förbättra situationen för utlandsfödda och hur vi tillsammans kan utveckla mångfalden i Västerås. De ser gärna att fler liknande sammankomster sker oftare där de känner att deras åsikter, idéer, erfarenheter är viktiga och tas till vara på (delaktighet och KASAM). De ser gärna också att det ska ske i större grupp med flera aktörer som berörs av frågan. Ett förslag som kom fram var att till nästa gång även bjuda in SFI aktörer liksom Tolkservice samt näringslivet i området. Det kom fram många olika förslag och för att komma överens om vad vi ska prova fick varje grupp ta fram några av de förslag som de ansåg var viktigast och mest realistiska att kunna genomföra omgående. Utifrån de förslag som togs fram som mest prioriterade delades dessa in i olika arbetsgrupper som deltagarna kunde anmäla sig på att de kunde tänkas arbeta för och med (allt på ideell basis). Det skapades sex olika arbetsgrupper vilka utgjordes av olika aktörer, offentliga som från det civila samhället. Det var nästan samma aktörer som anmälde sig i alla arbetsgrupper vilket gjorde att alla arbetsgrupper sammankallades för att bestämma mer konkret vad som skulle göras av alla de goda idéer som togs fram. Av alla de idéer 5 som togs fram valdes följande förslag: Samhällsinformatör på Bäckby Språkgrupper Föräldrastöd svenska med baby (startar i februari) Orsakerna till att just dessa valde var för att aktörerna insåg att aktiviteterna kunde starta omgående och med en ganska liten kostnad för aktörerna. Aktiviteterna görs i samverkan med flera aktörer: Röda Korset, Västerås Folkhögsskolan, Bäckbyhuset, Biblioteket, Områdessamordnaren, Öppna Förskolan, Svenska med Baby, Folkhälsobyrån, Kontaktcenter och Familjecentrum och vi är öppna för att bjuda in fler. Hjärtpunkt Skiljebo Metoden för denna workshop var densamma som på Bäckby och samma frågeställning användes. I denna kom det dock fler aktörer från det civila samhället men inga politiker eller andra myndigheter än kommunala verksamheter. Men uppslutningen var väldigt bra (det kom över 60 personer från fler än 20 verksamheter) och engagemanget likaså. Bland annat så bjöds det in en förening från Örebro, 5 Se bilaga????

16 Enter Sweden, som jobbar med IT-Guider. Deras verksamhet går ut på att nyanlända ungdomar utbildar svenska seniorer inom dataanvändning, smartphones, surfplattor och sociala medier. Det togs fram många idéer och av alla dessa bildades fem olika arbetsgrupper och trenden var samma som på Bäckby. De som skrev upp sig i arbetsgrupperna var i princip samma aktörer i alla fem grupper. De prioriterade förslagen som valdes att prova igång på Skiljebo var: IT-Guide Svenska med Baby Studiestöd för både barn och vuxna med modersmålsstöd Av dessa fyra som valdes har studiestödet startat, den kallas för FIXA LÄXAN! IT-Guide verksamheten var det tänkt att Enter Sweden skulle ansvara för och därför bads det om en offert då dessa ungdomar som skulle jobba med detta skulle få en form av lön samt utbildning (mer om detta i Fas 4). Svenska med Baby kommer att startas februari 2016 och den kommer att hålla till på Viksäng. Fas 4 Testperioden Här blir idéerna som togs fram under Fas 3 verklighet. Tanken med de arbetsgrupper som bildats kring varje idé att de själva blir de som driver det hela från idé till handling för att på sätt göra det levande även efter projekttiden, om det visar sig att det som gjorts har haft goda resultater och effekter. Fas 4 blir en väldig viktig fas i projektet då det innebär att många mindre pilotprojekt kommer initieras för att se vad som kan ge positiva och långvariga effekter på målgruppen och samhället som sådan. Alla de aktiviteter som startas görs i samverkan med flera olika aktörer och tanken är också att dessa aktörer ska driva aktiviteten i samverkan så att det blir de som fortsätter med aktiviteten efter projekttidens slut. I bägge områden bestämdes det att inte starta igång allt för många aktiviteter eftersom allt som görs är på ideell basis och projektet vill inte bränna ut de eldsjälar och föreningar som väljer att ställa upp, dessutom vill aktörerna att det ska vara kvalité och inte kvantitet så att det blir så bra som möjligt för alla inblandade. De aktiviteter som har körts igång under hösten är: Fixa Läxa! på Skiljebo (studiestöd för barn och vuxna med modersmålsstöd) Samhällsinformatören på Bäckby Språkgrupper på Bäckby Svenska med Baby startar februari 2016, det blir Viksäng, Bäckby och eventuellt Önsta IT-Guide: Denna var det tänkt att starta på Skiljebo men den offert som vi fick från Enter Sweden var allt för kostsam för att den skulle kunna vara levande även efter projektet De som driver FIXA LÄXAN! på Skiljebo är en samverkansgrupp mellan Hjärtpunkt Skiljebo, biblioteket, ABF, Kamerunska föreningen i Västerås CAMVAS, Röda korset och Ny i Västerås där den mest drivande har varit CAMVAS. Vi har tagit fram ett rullande schema där volontärerna jobbar varannan vecka och det är mellan 3-4 volontärer per gång. Än så länge kan vi erbjuda språkstöd på franska, svenska, engelska och somaliska. Vi jobbar med att få en arabisktalande volontär liksom en tigreanskatalande. Vi använder oss av bibliotekets och Hjärtpunktens konferensrum för att ha verksamheten. Det är en gång i veckan, två timmar varje gång. Det snittar ungefär 8 deltagare per

17 gång och de är allt från 10 år uppåt (vi har haft vissa SFI studenter som är över 30). För mer information se bilagan som handlar om FIXA LÄXAN! Samhällsinformatören på Bäckby görs i samarbete med Kontaktcenter, Biblioteket och Folkhälsobyrån (de som utför). Vi har för tillfället endast svenska- och arabisktalande informatör och den sitter en gång vecka, tre timmar varje gång. De första fyra veckorna var det lite trögt, det var inte så många som kom, en till två max. Men sen i november blev det ett uppsving, det kommer i snitt 4-5 och varje har flera olika ärenden den vill ha vägledning och hjälp med. För mer information se bilagan som handlar om Samhällsinformatören. Språkgrupperna på Bäckby har vi två gånger i veckan, onsdag mellan och torsdag mellan Onsdagsgruppen är störst dit det kommer i snitt cirka 15 personer per gång, medan torsdagsgruppen är cirka 10 i snitt som kommer. Det är varierande förkunskap deltagarna har, vissa är helt nya i sin svenskinlärning medan vissa kommer dit mest för den sociala biten än för att lära sig svenska för de kan redan bra (finns vissa som kommer som bott i över 10 år i Sverige). För mer information se bilagan som handlar om Språkgrupperna på Bäckby. Övriga aktiviteter Förutom de ovannämnda aktiviteter som har varit i gång i snart två-tre månader har en hel del annat också gjorts och annat som kommer att starta under Bland det som har gjorts under 2015 handlar mycket om att översätta befintlig information från kommunala verksamheter till andra språk och se till att dessa kommer till de det faktiskt berör. Sådant som har översatts är bland annat Familjecentrums marknadsföringsfilm, TRY IT foldern, Informationsfoldern till EU-medborgare, en karta över de olika kulturinstitutionerna som finns runt om i Västerås och all den information som Ny i Västerås går ut med görs på flera olika språk. Projektet har varit aktiv i arbetet kring utsatta EU-medborgares situation i Västerås där ett samarbete mellan Attendo, Stadsmissionen, Social kontor ekonomi, Folkhälsobyrån och Ny i Västerås sattes igång för att hjälpa dessa människor. Något annat som görs och som har tagit mycket tid och energi för projektet är ett samarbete mellan Kultur, Idrott- och Fritidsförvaltningen, Barnlotsen, de aktörer som bedriver boende för ensamkommande barn/ungdomar, 19 olika idrottsföreningar, SISU/VIF och Ny i Västerås. Vi har ett samarbete för att få dessa ungdomar att ha ett aktiv fritid och där det långsiktiga målet är att få de att bli aktiva i en förening. Detta kommer att hålla på under hela våren 2016 och målgruppen är ungdomar från 16 år uppåt. Svenska med Baby kommer vi att starta i tre stadsdelar runt om i Västerås, Viksäng, Bäckby och om det vill sig bra även Önsta. Där har vi satt ett första datum för att hålla i gruppledarutbildning för de som ska vara gruppledare i respektive område. Förhoppningen är att starta igång i februari. Engagemangstältet i samverkan med Volontärbyrån och över 10 olika föreningar runt om i staden. Vi jobbar för att skapa engagemang och intresse för att föreningslivet. Är med i samverkansgruppen för att få igång Invitationsdepartamentet i Västerås. Invitationsdepartamentet är ett nätverk av ideella där tanken är en svensk familj ska bjuda över en nyanländ familj på middag och på så sätt utbyta kulturer, traditioner, kunskap och livsöden.

18 Finns med som bollplank och stöd för bildandet av den somaliska paraplyorganisationen i vilket 12 olika somaliska föreningar finns med i. Projektet finns även med i andra samverkansgrupper med Länsstyrelsen, Länsbildningsförbundet, Nätverket för Sociala föreningar, samt LOK (lokala överenskommelsen mellan myndigheterna som ansvarar för etableringen). Utmaningar som har varit och som kan tänkas komma Om vi utgår från den riskanalys som gjordes under Beslutspunkt 1 i PEJL så finns det vissa saker i det som än så länge inte har blivit en risk men det går att börja ana att det kan bli risker eller utmaningar. Till exempel kommer det bli en utmaning att försöka få olika aktörer att fortsätta med olika samarbeten- och samverkansuppdrag utan att de ska få pengar eller annan typ av resurser efter projekttidens slut. Det blir väldigt viktigt att försöka hitta alternativa lösningar kring hur samarbetet kan fortsätta att bedrivas utan den ska vara helt beroende av antingen projektet eller andra kommunala verksamheter. Här får aktiviteternas resultat och effekter vara de som visar att det lönar sig att samarbeta med varandra, om effekterna visar sig vara kostnadseffektiva för kommunen och/eller andra myndigheter på kort och lång sikt är möjligheterna stora att det kan gå inom ordinarie verksamhet eller få andra typer av stöd från olika myndigheter för att fortsättas bedrivas. Därför har det varit viktigt att vid alla sammankomster/workshops som görs av projektet bjuda in så många aktörer som möjligt (allt från myndigheter till eldsjälar) för att få till en bredd och intresse av det som ska göras. En annan utmaning som har utskristalliserat sig är att är lätt att sväva i väg när det pratas och arbetas kring integration. Begreppet är ett stort och komplext begrepp och det kan betyda olika för varje aktör som projektet möter. Därför har det varit väldigt viktigt att projektet är tydligt i vad det menar när det pratar om integration och vilket fokus som är projektets (samhällsinformation, vägledning, råd och stöd). Det kommer säkert komma fler utmaningar allt som tiden går, speciellt när de idéer som har framkommit börjar bli till verklighet och praktik. Så länge projektet följer sitt syfte och den målbild den har tagit fram ska det kunna gå bra att möta de utmaningar som dyker upp längs vägen. På vilket sätt sker uppföljning och utvärdering Uppföljning sker kontinuerligt till dels projektledarens närmaste chef, men även till projektets styrgrupp. När det gäller utvärdering så sker det direkta utvärderingar efter varje större aktivitet (workshop) som görs. Den aktivitet som genomfördes i slutet på april på Bäckby fick väldigt gott resultat och utvärderingen/feedback från deltagarna var övervägande mycket positiv, samma gällde workshopen på Skiljebo. Under Fas 4 kommer utvärdering och uppföljning av varje aktivitet att ske på annat sätt, detta kommer att tas fram i samarbete med varje ansvarig arbetsgrupp. För att ta reda på vad deltagarna tycker om aktiviteten har volontärerna bestämt att de pratar muntligt med deltagarna på plats och ställer vissa frågor för att ta reda på vad som funkar bra och vad som vi kan göra bättre. Det är fortfarande för tidigt för att säga om vilka effekter som har uppkommit av dessa aktiviter. En mer utförlig analys kommer göras till slutrapporten.

19 Beskrivning av projektets effekter på kort och lång sikt (socioekonomiska effekter och långsiktig kostnadseffektivitet för kommunen) Det är svårt att spekulera kring vilka effekter på både kort och lång sikt som projektet kan ha åstadkommit. Det som står i projektansökan är bland annat att utlandsfödda ska ha en allt större kunskap och en ökad känsla av delaktighet som skulle kunna ge upphov till: Fler aktiva föräldrar i sina barns skolgång En ökad andel vuxna som går vidare till egen försörjning, färre arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund Fler har kännedom och rättigheter och skyldigheter i Sverige Fler familjer med utomeuropeisk bakgrund rekryteras som kontaktfamiljer/familjehem Fler och olika myndigheter och organisationer har ökad kännedom om utomeuropeiska kulturer. Det som har kunnat identifieras nu, som en effekt av projektet och det som har gjorts, är att projektet har bidragit till att olika aktörer har kommit i kontakt med varandra och har fått kännedom av varandras verksamheter vilket har lett till att det har startat samarbete mellan vissa aktörer. Men det går inte än att förklara hur detta kan ha effekt på lång sikt, det beror på vilka typer av samarbete dessa aktörer kommer att ha. Något annat som har varit en effekt direkt av projektet har varit att några personer (som varit beroende av försörjningsstöd) som projektledaren har varit i kontakt med och hänvisat till olika verksamheter/föreningar har fått jobb eller praktik. Det visar att om man hänvisar människor till rätt instans så är möjligheterna betydligt större att den kan få rätt hjälp och sin tur eventuellt jobb eller praktik. En effekt som projektet hoppas verkligen sker efter projekttiden är att det ska ha bildats fler nätverk och samverkansgrupper mellan olika aktörer, där det även går att identifiera olika kulturföreningar i dessa sammankomster, något som redan verkar ha skett mellan vissa aktörer och att många av de aktiviteter som startats under projektet blir långlivade och att det främjar till samverkan mellan gränserna. Projektet kommer att följa de tänkta effekterna på olika sätt, beroende lite på vilka aktörer som är inblandade liksom vilken målgruppen är. Men tanken är att under HT 2015 ha en del aktiviteter igång som under hela tidens gång utvärderas och analyseras för att se om det blir någon utveckling och skillnad för de människor som dessa är riktade till. Sedan blir det viktigt att ha en kontinuerlig kontakt med personerna även när pilotprojektet är slut (om det tar slut, är resultatet positiv och därmed effekterna är förhoppningen att aktiviteten/insatsen fortsätter), detta kommer att ske under VT Den exakta metoden kring hur effekterna kommer att följas beror på vilken aktivitet som har framtagit effekterna. Detta kommer att tas upp och arbetas fram inom de arbetsgrupperna som finns, där projektledaren blir drivande i att ta fram det och ansvarig för att följa upp och återkoppla. Att bibehålla kontakten med de personer som har varit med i aktiviteterna är viktiga för att se om aktiviteten som genomfördes har föranlett till att personen/ personerna fått en större kunskap om samhället, har utökat sitt sociala nätverk, ingått i någon ny förening, eller har utvecklat sitt språk (svenska). Det må låta som små framsteg men för varje enskild individ är dessa stora framgångar som även betyder stora framgångar och en kostnadseffektivitet för kommunen och andra myndigheter.

20 Detta handlar om att förebygga att människor med utländsbakgrund ska hamna i en mer utanförskap i det svenska samhället och på så sätt minska kostnaderna för kommunen och andra myndigheter 6, och därmed uppnå syftet med projektet: fler invandrare ska ha en större kunskap och förståelse om hur det är att leva i Västerås och på så sätt bli mer delaktiga i samhället. På vilket sätt de tänkta effekterna kan förvaltas efter projekttidens slut Då projektet befinner sig i Fas 3 för tillfället är det väldigt svårt att kunna spekulera om dels vilka effekter de tänkta aktiviteterna kommer att ha för målgruppen såväl som för kommunen och dels hur dessa kommer att förvaltas efter projektets slut. Efter Fas 4 kommer projektet att kunna identifiera vilka effekter på både kort och lång sikt som har framkommit eller kommer att framkomma av de aktiviteter som görs inom projektet. Förhoppningen är dock att redan under Fas 4 kan identifiera vilka av de aktivititer och pilotprojekt som börjar ge bra resultat och vilka som kan fortleva inom redan rådande organisationer/verksamheter/strukturer. Under Fas 5 och Fas 6 kommer alla de aktiviteter som ägt rum att noggrant granskas och utvärderas för att se om det finns en lönsamhet att fortsätta med det, dels för målgruppen och dels för kommunen och andra myndigheter. Förslag kommer att tas fram kring vad som kan fortlevas inom kommunala verksamheter och strukturer och på vilket sätt det skulle kunna göras. De aktiviteter som fortlever i andra organisationer eller aktörer kommer att tas som ett resultat av projektet och dess aktiviteter. I de arbetsgrupper som finns för att jobba med dem idéer och förslag som har framkommit återfinns flera olika kommunala verksamheter (bibliotek, familjecentrum, områdessamordnare med flera). Detta gör att de lärdomar och dem effekter som kommer av aktiviteterna kommer att absorberas på olika sätt av de verksamheter som är inblandade i arbetsgrupperna. Projektet kommer att hjälpa dessa verksamheter att hitta former för att förvalta effekterna på bästa sätt så och att lärdomarna sprids bland de anställda i verksamheterna, liksom upp på ledningsnivå. Bland det viktigaste uppföljningsverktyget blir att bibehålla en kontinuerlig kontakt och dialog med personerna i varje aktivitet, samt med de aktörer som är inblandade i aktiviteterna. Att ha information om vad som sker och vilka som finns och jobbar med integration (med fokus på samhällsinformation) har visat sig ge goda effekter (denna kunskap besitter projektledaren) i form av vissa har fått jobb, det skapat kontakter mellan olika föreningar (nätverk) och olika aha upplevelser. För att förvalta denna kunskap efter projekttiden och sprida dessa effekter kommer projektledaren att presentera projektets resultat till så många olika verksamheter inom så många olika myndigheter som möjligt, även till aktörer i det civila samhället (föreningar, trossamfund, studieförbund med mera). Kartläggningen som har gjorts kommer att finnas på ett lätt tillgängligt digitalt sätt som gör att det blir enkelt att ta del av den information som finns samlad, men det ska även kunna gå att uppdatera informationen. 6 Se gärna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog olika forskningar kring sociala investeringar och kring verktyget socioekonomisk bokslut. De menar bland annat att genom att göra ett socioekonomiskt bokslut framträder svar på vad de olika alternativen kostar. På så sätt blir det enklare att bestämma var verksamheterna ska rikta sina åtgärder.