Medel ur social resursfond ny i Västerås

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE /842-IFN 1 Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Individ- och familjenämnden Medel ur social resursfond ny i Västerås Förslag till beslut Indivd- och familjenämnden beslutar att godkänna slutrapport Ny i Västerås. Ärendebeskrivning Individ- och familjenämnden har fått medel ur social resursfond i syfte att underlätta nyanlända flyktingars och övriga invandrares integration. Projektet Ny i Västerås startade 1 juni 2014 och avslutades 31 maj Projektet har tagit fram en slutrapport som beskriver projektets resultat och implementering. Bilaga: 1. Slutrapport 2013/842-IFN

2 Dnr: 2013/842-IFN Slutrapport - Ny i Västerås Förvaltningen för Stöd fritid och entreprenad Västerås Daniel Gamboa Esquivel

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 6 SYFTE... 6 PROJEKTETS MÅL... 7 BEVILJADE PROJEKTMEDEL TOTALT SAMT VILKA KOSTNADER INOM PROJEKTET... 8 Fas Fas RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN Identifierade behov Fas 3 Workshops BÄCKBYHUSET HJÄRTPUNKT SKILJEBO Fas 4 Testperioden IT-GUIDE FIXA LÄXAN! SAMHÄLLSINFORMATÖREN PÅ BÄCKBY SPRÅKGRUPPER PÅ BÄCKBY SVENSKA MED BABY ÖVRIGA AKTIVITETER Fas 5 Utvärdering och uppföljning PÅ VILKET SÄTT SKER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Fas 6 Effektinhämtning BESKRIVNING AV PROJEKTETS EFFEKTER PÅ KORT OCH LÅNG SIKT Effekter på kort sikt Effekter på lång sikt PÅ VILKET SÄTT DE TÄNKTA EFFEKTERNA KAN FÖRVALTAS EFTER PROJEKTETS SLUT IMPLEMENTERING AV PROJEKTETS DELAR I BEFINTLIG VERKSAMHET FRAMGÅNGSFAKTORERR OCH REFLEKTIONER SAKER ATT TA MED FRÅN PROJEKTET 30 TIDSLINJE FÖR PROJEKTET NY I VÄSTERÅS

4 Sammanfattning Projektet Ny i Västerås startade i juni 2014 och höll på fram till 31 maj Projektet blev beviljade medel från kommunens Social resursfonden och har haft i syfte att fler utlandsfödda ska ha kunskap och förståelse om hur det är att leva i Västerås och på så sätt bli mer delaktiga i samhället. Projektet har haft som målgrupp alla utlandsfödda i Västerås som inte är asylsökande eller ingår inom etableringsprocessen. Projektets mål har varit att: Göra en kartläggning av aktörer som jobbar med integration i staden. Konkretisera planer och förslag till insatser utifrån kartläggningen Ta fram information om de aktörer som jobbar med integrationsfrågor i Västerås. Informationen ska finnas tillgänglig på olika språk. Stötta och utveckla stadens olika information och kommunikationskanaler Skriven slutrapport Kartläggningen gjordes under nästa åtta månader och de aktörer som träffades var allt från kommunala verksamheter, trossamfund, föreningar (alla sorters), studieförbund och folkhögskolor, andra myndigheter, politiska föreningar och företag. Utöver att kartlägga vad som görs och av vilka kartlades även de behov som målgruppen har för att lyckas ta sig in samhället. De tre mest framträdande behoven är språket, kontakt med svenskar och samhällsinformation/kunskap. För att kunna tillgodose dessa behov och veta vad som ska göras anordnades två workshop, en på Bäckby och en på Skiljebo. Det kom över 50 personer representerade över 20 olika aktörer i vardera workshop och många idéer togs fram och prioriterades. Det bildades arbetsgrupper som skulle prioritera ännu mera och lägga upp en planering kring vad som ska göras. De aktiviteter som arbetsgrupperna valde att jobba vidare med blev: Svenska med Baby, FIXA LÄXAN!, Språkgrupper på Bäckby, Samhällsinformatör på Bäckby och IT-Guide. Av dessa startade alla igång förutom IT-guide då det ansågs kosta för mycket och inte kunna fortsätta efter projektets slut. Förutom dessa aktiviteter som startades utifrån workshopen har projektet även varit involverad i startande av andra aktiviteter och samverkansgrupper såsom Pratstund på Viksäng, Datakunskap och Integration, social hållbart Västerås, samverkan med civilsamhället kring flyktingmottagandet med fler. 3

5 Alla aktiviteter som har startats har varit i nära samverkan med föreningar, andra kommunala aktörer och eldsjälar. Allt detta har lyckats fungerat bra och med gott resultat just på grund av det fina samarbetet och den goda dialogen projektet haft med de volontärer som har ställt upp. Detta har gjort att alla aktiviteter kommer även att fortsätta efter projektets slut då inga av dessa har krävt några större kostnader för att kunna drivas. Föreningar och eldsjälarna har ställt upp ideellt och olika verksamheter har ställt upp med material, lokaler och fika. För att få reda på hur aktiviteter har fortgått och för att se vad som måste utvecklas och vad som har funkat bra har utvärderingar gjorts med dels deltagarna och dels volontärerna. Deltagarna ger högt betyg till alla aktiviteter, de tycker att de har fått med sig mycket (språk, kontakter med svenskar, studiestöd, mer kunskap om det svenska samhället) och volontärerna är inne på samma spår. Det som poängteras är att det skulle vara bra med fler volontärer och med mera marknadsföring för att få fler deltagare. Det går att se några kortsiktiga effekter som projektet har bidraget med. Bland annat så säger deltagarna att deras svenska har utvecklats sedan de började i Språkgrupperna, liksom deltagarna som har varit hos FIXA LÄXAN! märker att de börja förstå sina studier betydligt mer. Vi ser även att volontärer och deltagare börjar umgås vid sidan av aktiviteterna, vilket är ett tecken på ett bra inkluderingsarbete. Inom det kommunala kan det antas att projektet haft en effekt vad gäller att Kontaktcenter har anlitat två arabiska talande personer som ingår inom ordinarie verksamhet. Något ytterligare är att enheten Samhällsorientering och Vägledning SoV nya uppdrag är väldigt likt det arbetsmetod som projektet har haft, jobba uppsökande ute i stadsdelarna och i nära samverkan med det civila samhället. Även andra saker som projektet har gjort och arbetat med har nu enheten inom sitt uppdrag. Vad gäller effekterna på lång sikt så går det att anta att ledtiderna för de som väljer att komma kontinuerligt till våra aktiviteter kommer att minska. En annan långsiktig effekt som projektet kan ha haft en hel del i är ensamkommande barn/ungdomars engagemang i föreningslivet. Där vi börjar se tydligt hur kommunen och andra aktörer jobbar för att inkludera ungdomarna inom ordinarie verksamhet. Detta har att göra med det arbete som projektet gjorde med att erbjuda fritidsaktiviteter åt dessa barn för att motarbeta passivitetet och ge de en meningsfull fritid. För att kunna förvalta effekterna och ta lärdom av dem har styrgruppen projektet bestämt att ha ett uppföljningsmöte i februari SoV blir nyckelaktör i detta 4

6 då det mesta av de aktiviteter som projektet har starta har, implementeras i deras arbete. De vägledare som jobbar inom SoV har fått i uppdrag att fortsätta att jobba med aktiviteterna på samma sätt som projektet har. Vilket innebär att finnas till hands för volontärerna, jobba med marknadsföring, utveckling av aktiviteterna. Andra verksamheter som blir viktiga för det fortsatta arbete är biblioteket, familjecentrum, kontaktcenter och stadsdelssamordnarna då dessa funktioner dels jobbar på samma sätt såsom SoV men även dels för att den kunskap och den relation som dessa verksamheter har med det civila samhället blir viktigt för SoV att ta tillvara och anamma. De framgångsfaktorer som har varit för projektet har varit den goda dialogen som projektet har haft med så många olika aktörer som har kunnat bidra till projektet på så många olika bra sätt. Samverkan med det civila samhället har varit en stötesten och avgörande för hela projektet under projekttiden men mest efter dess slut. Även den goda relationen projektet har haft med media har gett effekter på olika sätt. Media på lokal, regional och nationell nivå har på något sätt uppmärksammat något av det projektet har varit med och tagit fram, vilket gör att vi får gratis marknadsföring men även lyfts upp som ett gott exempel. Projektet har alltid utgått och jobbat utifrån att observera och lyssna på målgruppen och aktörernas behov och ta del av det som görs. Sedan analyserar vi vad vi kan göra tillsammans, vad vi klarar av och vilka utmaningar som finns. Sedan börjar vi spåna det vi faktiskt vill göra för att förändra. Detta sätt att jobba har varit framgångsrikt, det har underlättat de möten och samverkansgrupper som skapats av projektet. Det gör att risken för missförstånd och misstolkningar minskar drastisk och vi kan skapa goda och klara relationer där hela gruppen vet vad vi tillsammans strävar mot, ett mer inkluderat samhälle. Sen är det viktigt att poängtera att under hela tiden har projektet haft ett fokus på det långsiktiga arbetet då tanken alltid har varit att allt som projektet startar ska fortsätta även efter dess slut. Projektledaren vill tacka alla de han har träffat under dessa två som projektet har varit igång. Utan det arbete, engagemang, driv och viljan från det civila samhället skulle allt det som har uppnåtts varit väldigt svårt att nå. Samtidigt är det viktigt att poängtera de kommunala verksamheternas flexibilitet, handlingskraft och vilja att stötta och ställa upp för de idéer och aktiviteter som samverkansgrupperna har tagit fram. Det har varit en lärorik och härlig resa och jag önskar alla jag träffat stort lycka till och jag har förtroende till de verksamheter och aktörer som har fått fortsättningen av projektets aktiviteter på sitt bord. 5

7 Inledning Situationen i omvärlden försämrats vilket har medfört att flyktingströmmarna som finns är de största sedan andra världskriget. Kriget i Syrien, situationen i Afghanistan, Somalia och Eritrea samt IS framfart i Mellanöstern har tvingat miljoner med människor på flykt. De flesta av dessa har sökt sig till närliggande länder men flera hundratusental söker sig till Europa och olika EU-länder. Sverige tog emot under år 2015 över flyktingar vilket har medfört ett enormt tryck på de offentliga institutionerna. Redan innan dessa omvärldsproblem har Sverige av tradition varit ett land dit många människor väljer att migrera till. I Västerås har 26 procent av befolkningen utländsk bakgrund, där 19 procent är utlandsfödda och sju procent har utrikesfödda föräldrar men är född i Sverige. Majoriteten av de utrikesfödda är från Europa (42 procent) där majoriteten av dessa är från Finland följt av Irak 15 procent, Somalia och Iran sex procent och Syrien fem procent. Dock kommer den siffran att ändras då invandringen den senaste tiden har kommit mest från Syrien. Tidigare rapporter, såsom Förstudie över Somaliers livsvillkor i Västerås stad, samt Förstärkt Mottagningsverksamhet för Somaliska Anhöriginvandrare Welcome Center, samt IDA-enhetens arbete med att bygga broar mellan familj och skola och det tryck som språkstödarna har i Stadshusentrén visar på att många av våra utlandsfödda har svårt eller har haft svårt att komma in i samhället. Utifrån detta ansökte Sociala Nämnedernas förvaltning medel från Social Resursfond för att underlätta nyanlända flyktingar och övriga invandrares integration i Västerås. Det ansöktes medel för två projekt, ett som heter Etableringsspåret och det andra som är denna rapport avses för: Ny i Västerås. Syfte Projektet Ny i Västerås blev beviljad medel i samband med en ansökan som skickades till Social Resursfonden. I ansökan ansöktes det medel för två projekt och där det övergripande syftet för bägge är att fler nyanlända ska integreras i samhället och gå vidare till studier eller arbete med egen försörjning efter etableringen. Det mer specifika syftet för detta projekt är att fler utlandsfödda ska ha kunskap och förståelse om hur det är att leva i Västerås och på så sätt bli mer delaktiga i samhället. De ska även ha tillgång till information och vägledning utifrån behov under en längre tid. De fokusområden som projektet kommer att prioritera är information och vägledning kring bostad, egen försörjning, hälsa, föreningsliv, fritid och föräldraskap. 6

8 Projektets mål För att uppfylla syftet har följande mål identifierats: Genomföra en kartläggning av de verksamheter som jobbar med integration i staden. Ta fram och konkretisera planer, förslag samt organisera för individuell vägledning på olika språk till grupper utanför etableringen. Ta fram en tidsplan och förslag på genomförande och genomförda pilotprojekt. Ta fram information om de aktörer som jobbar med integrationsfrågor i Västerås, offentliga som privata/ideella. Informationen ska finnas tillgänglig på olika språk Stötta och utveckla stadens olika information och kommunikationskanaler för att enklare kunna nå ut med viktig information till målgruppen inom projektet Skriven slutrapport med projektets resultat För att uppnå målen och uppfylla syftet finns det en styrgrupp som består av en rad olika tjänstepersoner från olika förvaltningar inom staden: Yvonne Pettersson (delegerad projektägare) från SNF Maria Boman är ny delegerad projektägare i och med att Yvonne gick i pension Åsa Sundgren Häggberg (projektchef) från proaros Per-Inge Hellman från BUF Ulla Arvidsson från KIFF Abeba Ghebru från Flyktingenheten Ami Netzler från Stadsledningen Peter Engström/Pia Andersson från Kontaktcenter Målgruppen för projektet var från början nyanlända flyktingar liksom övriga invandrare. Projektet har dock jobbat med inställningen att målgruppen för projektet är inte endast utlandsfödda utan även övriga invånare i Västerås då projektet anser att det är viktigt att integration/inkludering sker åt bägge håll, alla grupper i ett samhälle behöver engagera sig för att inkluderingen av andra ska fungera på bästa sätt, inte endast de som kommer till det nya landet. Ensamkommande barn och ungdomar blev även en del av målgruppen i samband med den stora tillströmningen av ensamkommande under hösten

9 Beviljade projektmedel totalt samt vilka kostnader inom projektet Projektet blev beviljade medel från Social Resurs fonden och projektet har under dessa två år fått kronor och den sammanlagda kostnaden för hela projektet var kronor. Den enskild största kostnaden var lönen till projektledaren. Ser vi på andra kostnader har projektet endast gjort av med kronor. Vilket är relativt lite med tanke på de resurser som projektet hade möjlighet att göra av med och med tanke på så mycket som har gjorts under åren. De andra kostnaderna inom projektet har varit: Översättning av Familjecentrums marknadsförings film Översättning av material till TRY IT, FIXA LÄXAN!, Språkgrupper på Bäckby, Samhällsinformatör på Bäckby, Information till EUmedborgare samt annat mindre som har behövts översätta, information om fritidsaktiviteter för ensamkommande, broschyr om kulturinstitutioner i Västerås, SoV folder med mycket mera. Tryckt material till de aktiviteter som Projektet har startat, liksom till andra aktiviteter där projektet har varit delaktig i. Lönekostnader för Samhällsinformatören. Kostnader för material till aktiviteterna. Diverse möteskostnader. Workshops kostnader. Plats kostnad för Engagemangstältet/Föreningstorget. Övriga kostnader. Administrativa kostnader. Aneldning till att projektet har lyckats hålla ner kostnaderna är för det arbete som har gjorts har varit i samverkan med ideella krafter där projektet har inte behövt lägga in några medel för att starta igång aktiviteterna eller för att se till att de fortsätter mer än lite fika och tryckmaterial. Projektet har lyckats undvikt lokalkostnader i och med det goda samarbetet med andra aktörer som ställer upp med sina lokaler medan föreningarna och eldsjälar ställer upp som volontärer på ideell basis. Detta har varit det viktigaste under projektet. Få människor och aktörer att samverka för samma ändamål. Projektet har lyckats uppnå ett gott partnerskap mellan aktörerna och har sett till att dessa driver mot samma mål och utgår alltid ifrån de mål som projektet och arbetsgruppen har tagit fram för den specifika aktiviteten. De största utgifterna som projektet har haft är informations översättningar. Mycket information har översatts till olika språk för att möjliggöra för de 8

10 utlandsfödda att ta del av den information och de aktiviteter som erbjuds runt om i staden men även det som projektet startat. Det projektet har gjort för att sedan minska kostnaderna för aktiviteterna efter att projektet har tagit slut är att det har tagit fram affischer och flyers på ett sådant sätt som gör volontärerna kan använda de om och om igen. Detta minskar kostnader och tid för layout och vad gäller tryck så har olika aktörer sagt att det går att använda sig av deras skrivare och andra verktyg för att trycka ut material. Beskrivning av insatser som genomfo rts De insatser som har gjorts under projektets gång har varit olika beroende i vilken fas projektet har befunnit sig i. Som vi kan se av tidslinjen nedan ser vi att projektet är indelad i sex olika faser. Projektet blev beviljad medel i mitten av april 2014 och startade den 1 juni 2014 och den ska hålla på fram till 31 maj Fas 1 Fas 1 av projektet var uppstartsperioden, 1 juni till 1 september 2014, mycket gick ut på att organisera projektet rent organisatoriskt och få fram syftet och tydliga mål. Västerås stad har antagit att varje projekt ska följa projektstyrningsmodellen PEJL så under Fas 1 togs Verksamhetens beslutsunderlag för projektet fram för att identifiera syfte, effektmål och övergripande produktmål samt en riskanalys. Dessa finns bifogade till rapporten. Förutom att jobba fram olika dokument utifrån PEJL modellen gjordes även en omvärldsbevakning och informationsinhämtning om olika integrationsinsatser i Sverige. Det som var intressant att var olika former av sammankoster mellan aktörer som jobbar med integration och hur de jobbade fram sina insatser. 1 Det var viktigt att få inspiration och se hur andra hur har gjort, dels för att undvika att uppfinna hjulet på nytt och dels för att se om det finns samverkans möjligheter. Under Fas 1 fick projektledaren tiden på sig för att sätta sig in i flyktingprocessen och hur hela etableringen går till i Sverige. Detta gjordes genom att träffa de 1 Exempel på insatser som observerades var Svenska med Baby, Kompis Sverige, Hej Sverige, MILSA, Flyktingvän, SO: Va Med!, IT-Guide, Nätverk, Aktivitet och Delaktighet NAD, Vimmerby Etableringsprojekt, Kompisbyrån Stockholm, Svenska Ensamkommandes förening, Konsten som Mötesplats Kramfors med flera. 9

11 aktörer som alla har ett ansvar gällande nyanländas etablering i Sverige efter att de fått uppehållstillstånd. 2 I mötet med de offentliga aktörer började även identifieringen av vilka andra aktörer som jobbar med integration och som därmed behövs kontaktas inför kartläggningen under Fas 2. Fas 2 Under Fas 2 gjordes kartläggningen som började i september 2014 (fast en del var redan kartlagt innan den 1 september) och avslutades formellt i februari Kartläggningen gick ut på att ta reda på och träffa de aktörer som har verksamheter, insatser, aktiviteter eller någon annan form av åtgärd vad gäller integration genom samhällsinformation, vägledning, råd och/eller stöd. De aktörer som har påträffats under kartläggningen har varit: 4 Myndigheter: Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Landstinget (BVC, AIH, Hälsocenter och Barnmorskemottagningen), Samordningsförbundet, Tolkservice. Västerås stad: Familjecentrum, Områdessamordnare, Bäckbyhuset, Stadsbiblioteket, Ama Arbetsmarknad (Jobbcentrum, Etableringsprojektet, Via), Integrationsenheten, Social kontor ekonomi, Arenan, Social kontor barn och ungdom, Social kontor vuxen, Skultuna Familjecentrum, Kontaktcenter, SESAM, VUC, IDAenheten, Kultur- idrott-, och fritidsförvaltningen, Knytpunkten, Barnlots, Västerås Kulturcentrum, Centrum för Tvåspråkighet CF2, Västerås stads finska förvaltning och LÖK:en. Länsstyrelsen och Västmanlands kommuner och Landsting VKL Studieförbund och Folkhögskolor: Studieförbundet Vuxenskolan, Folkuniversitetet, Västerås Folkhögskola, Ibn Rush, Medborgarskolan, Sensus, Bilda, Västmanlands Idrottsförbund/SISU Utbildarna, ABF, NBV, Kulturens, Studiefrämjandet och Länsbildningsförbundet Trossamfund: Islamiska församlingen och kulturcenter, Västerås moské, Pingst kyrkan, Frälsningsarmén, Syrianska kyrkan, 2 Dessa är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Integrationsenheten, Vuxenutbildningscentrum, Social kontor ekonom, Social kontor Vuxen och Origo, Asyl- och integrationshälsan. Finns även andra aktörer som är viktiga och som har något med flyktingprocessen och göra, men inte med självaste etableringen. 3 Med formellt menas att kartläggningen fortsatte trots att det inte behövdes. Detta för att det hela tiden startades/avslutades nya insatser med fokus inkludering, speciellt efter flyktingvågen sommar/höst Det är enda aktörerna som kommer presenteras här och inte deras aktiviteter/insatser. 10

12 Bäckbykyrkan, Mikaelikyrkan, Tomaskyrkan, Stadsmissionen, Vallby kyrkan och Ansgar kyrkan. Fackförbund: Unionen, Vision, Politiska föreningar: Miljöpartiet, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna (S-kvinnor), Vänsterpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet. Kristdemokraterna har jag inte kunnat få tag på någon för att diskutera integrationsfrågan med. Andra kommuner/länsstyrelsen: Uppsala, Göteborg, Köping, Malmö, Örebro, SKL, Sala, Länsstyrelse Västra Götalands Län, Karlskoga, Eskilstuna Andra föreningar/aktörer: Röda Korset Centrum för Integration, Hornafriq, Towfeq, Redivid, OMI, CamVas, Armenska föreningen, Afghanska kulturföreningen, Irakiska föreningen, IKKR, Slussa Vänner, Civilförsvarsförbundet, Somaliska Ungdomsförbundet, Somaliska kulturcenter, Syrianska kulturcenter, Syrianska fotboll, Volontärbyrån, Forum idéburna organisationer med social inriktning, Nätverket av Sociala Föreningar i Västerås (här ingår det över 15 olika föreningar), Afghanska IF, Hjärtpunkt Skiljebo, PRO Skiljebo, Enter Sweden, Victor Jara, Svenska med Baby, Invitationsdepartamentet, Tillsammans gör vi Skillnad, ABFs Samhällsvägledarna, Ensamkommandes barn idrott och kulturförening, Korpen, Nya Perspektiv i Livet, Landsbygdsnätverket, Västerås Innebandy, Mångkulturellföreningen, Tjejjouren, Kvinnohuset, Hyresgästföreningen, Guide to Give, Internationell kamp för kvinnors rättigheter IKKR/Arosdöttrarna, Att trygga sexuellt utnyttjade, Pensionärsuniversitetet, Juvuntus IF, Friskis&Svettis, Skiljebo SK, flertalet av HVB-boenden, VIB, Västerås Cricketklubb, Västerås Brottning och många många fler idrottsföreningar. Sociala företag/företag: Folkhälsobyrån, Samteam, Academicum (Korta vägen), Sigma Academy, Mimer AB, Frukostklubben BNI (innehåller flera mindre företag i Västerås), Attendo, Frösunda, Polstjärnan AB. Mötena med aktörerna har haft i syfte att ta reda på vad de gör när det gäller integration och hur de gör det och genom vad men även vilka behov och utmaningar de har. Vissa träffar med vissa aktörer har även haft ett annat syfte då vissa av aktörerna är även målgrupp till projektet. Där har frågor ställts som har att göra med människans behov och utmaningar i samhället för att få en bild av 11

13 hur verkligheten ser ut för dessa människor och på så sätt försöka finna idéer på hur vi tillsammans kan täcka de behov som identifierats. Metoden för kartläggningen har varit genom många möten med flera olika aktörer. Mötena har varit i intervjuform där frågan Vad och hur jobbar ni med integration har ställts till aktörerna. Det har oftast räckt med denna fråga för att få igång diskussionen som sedan kommer ha många olika följdfrågor, allt beroende på vad aktören berättar och vad deras verksamhet handlar om. I de fall där projektledaren träffade föreningar och aktörer som ÄR målgruppen har det i vissa fall använts enkäter 5. Det som har använts mest är möten eller träffar med föreningar/målgruppen i form av semi-strukturerade intervjuer där några få, ibland endast en förbestämd fråga ställdes, sen fick samtalet styra frågorna. Det som har visat sig vara väldigt framgångsrikt och som har uppskattats av aktörerna, speciellt av föreningarna, är att ha mötena hos föreningen istället för att föreningen kommer till Stadshuset eller någon av kommunens lokaler. Detta har föranlett till att många möten och träffar har hållits under kvällstid samt helg och i trånga utrymmen, i källaren, i vissa fall utomhus, men det har varit väldigt givande att träffa föreningarna i sitt rätta element och få vara med och äta deras mat, lyssna på deras musik, känna av deras kultur på ett annat sätt än när de visar upp sig eller kommer till kommunens olika lokaler. Dessutom har flera föreningar sagt att de aldrig har träffat någon tjänsteman/ kvinna under sina år de har varit en förening, utan att all kommunikation har skett genom mejl och/eller brev. De tycker att metoden att träffa föreningarna i sitt rätta element så visar det på respekt och att kommunen tar föreningen på allvar och ser de som en viktig part i integrationsarbetet. Resultat av kartläggningen Samtalen med aktörerna visar på att det finns varierade exempel på aktiviteter som erbjuder olika typer av vägledning, stöd och/eller hjälp till invånarna i Västerås, vissa mer riktade för utlandsfödda medan andra riktade för alla. Bland de verksamheter som utlandsfödda besöker frekvent av olika orsaker är bland annat öppna förskolan, integrationsenheten, språkstödet i Stadshusentrén, Social kontor ekonomi, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, kyrkorna, moské, Stadsmissionen, AMA Arbetsmarknad, Röda korset, de olika språkträningsgrupper som finns runt om staden, Stadsbiblioteket och 5 Detta var alldeles i början av projektet men det användes inte så många då projektledaren ville mer få en känsla av vad personerna han träffade hade vad gäller sin integration/inkludering eller KASAM i samhället. Känslan är svår att få fram genom en enkät. Dessutom kan inte alla läsa och skriva tillräckligt bra för att kunna förmedla sitt budskap och/eller känsla därför avslutades att använda enkäter och det jobbades mer i mötesform. 12

14 Knytpunkten. Studieförbunden har väldig många studiecirklar med fokus på olika teman/ämnen dit många utlandsfödda tenderar att vara, beroende på cirkel och på vem som är studiecirkelledare. 6 En av de största utmaningar många aktörer har är att nå ut till målgruppen utlandsfödda. Det är många aktörer som har en hel del aktiviteter riktade för målgruppen men de når inte riktigt hela vägen ut. De har haft mycket trycktinformation på svenska, vissa har även haft på andra språk, men trots det så är det svårt att få människor att komma. Aktörerna känner att de behöver har mer kontakt och nätverkande med aktörer som jobbar närmare målgruppen eller som drivs av målgruppen själva så verksamheterna verkligen utnyttjas av de som det berör. IDENTIFIERADE BEHOV Det har identifierats olika behov som målgruppen anser är viktiga att täcka. De vet att bland det viktigaste för att inkluderas i ett samhälle är att själva ha en vilja att göra det. Det finns mycket som erbjuds men om personen själv inte vill så blir det svårt men även för de som har viljan kan det vara svårt då informationen inte når ut till dem eller för att de inte förstår informationen. Den information som bäst når till målgruppen är genom talet/örat, alltså att någon berättar för de att något sker eller ska hända. Många av de kulturer som kommer till Sverige har inte samma pappersvana som vi i Sverige, utan det är genom talet de förmedlar informationen, de punkterna som de anser sig har störst behov i är: Lära sig svenska språket Ha kontakt/nätverk med svenskar Mera samhällsinformation här ingår bland annat information om socialtjänsten, föräldrakunskap, skola, fritidsgård och föreningar Utbildning Jobb Bostad Dessa behov går in i varandra. Det viktigaste är såklart att lära sig språket och för att göra det på bästa sätt behövs det etableras kontakter med svenskar och därigenom får de även kunskap om hur samhället funkar och vilka normer och koder som vi i Sverige har och följer. De får även kunskap om språket då det 6 Nu har även staten beviljat extra medel till studieförbunden för att jobba med svenskinlärning på asylboenden. SISU utbildarna har fått ännu mer medel för att jobba med integration genom idrotten. År 2016 kommer studieförbunden att börja verkställa sina insatser med dessa medel. 13

15 tvingar de att prata svenska när de ingår nätverk där det finns svenskar eller etablerade utlandsfödda. När det gäller föreningar och de behov som blev identifierade så har det framkommit att det är i form av resurser, speciellt lokaler för att kunna bedriva samt utveckla sin verksamhet. Många av dessa föreningar kan dock tänkas dela lokaler med andra föreningar/aktörer för de vet om att det kostar att ha en lokal och att det blir billigare och bättre om fler delar. Det finns även ett stort behov och av att komma i kontakt med andra föreningar, ingå i nätverk och speciellt där det finns svenska aktörer. De vet att för att lyckas inkluderas på bästa sätt måste kontakten med svenska personer/aktörer existera för att kunna ta del av kulturen, träna på språket men även så att den svenska kulturen tar del av andra kulturer och på så sätt förstå de mera och bättre. När dessa behov kunde identifieras av kartläggningen så började arbetet med att ta fram hur vi kan täcka upp för detta och hur vi tillsammans kan göra så att dessa människor kan lära sig svenska bättre, få kontakt med svenskar och på så sätt få mer kunskap och information om det svenska samhället men även hur vi kan få en större förståelse för andra kulturer och på så sätt utvecklas själva. Där går projektet in i tredje Fasen som är att ta fram konkreta planer och göra de till verklighet på hur vi kan underlätta och möjliggöra människors inkludering i samhället. Fas 3 Workshops Projektet beslutade att jobba med att stödja och stärka två nygamla mötesplatser, Bäckbyhuset och Hjärtpunkt Skiljebo. Projektet såg att dessa två mötesplatser har stor potential till att förbättra möjligheterna för utlandsfödda att ta del av mer information av samhället men även att de ska känna sig välkomna att bli en del av mötesplatsen. Därför hölls under våren 2015 två workshops för att dels presentera kartläggningen och dess resultat och dels för att få hjälp i att ta fram idéer på aktiviteter som kan göras för att underlätta/möjliggöra för utlandsfödda västeråsare att bli en del av samhället och ta del av viktig samhällsinformation. Bäckbyhuset Denna gjordes i april 2015 och gjordes i samarbete med Områdessamordnaren på Bäckby samt Samordnaren för Bäckbyhuset. Det kom över 50 personer till workshopen från över 15 olika aktörer som jobbar med/för integration allt från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen till olika studieförbund, föreningar, politiker samt personer ur målgruppen. Metoden som användes heter World Café 14

16 och är en metod där deltagarna delas in i grupper om 4-5 där de ska jobba utifrån en bestämd frågeställning. De fick jobba i några minuter med att svara på frågan: Vad behövs för att öka möjligheterna för våra utlandsfödda invånare att få mer samhällsinformation? Instruktionerna som gavs var att försöka komma på idéer/lösningar som vi skulle kunna börja med redan dagen efter, konkreta, realistiska och praktiska lösningar som alla kan kännas vid och att de har möjlighet att genomföra. Det kom fram många olika idéer på vad som kan göras och för att komma överens om vad som ska prioriteras fick varje grupp ta fram några av de förslag som de ansåg var viktigast och mest realistiska att kunna genomföra omgående. Utifrån de förslag som togs fram som mest prioriterade delades dessa in i olika arbetsgrupper som deltagarna sedan kunde anmäla sig frivilligt att de kunde jobba vidare med (allt på ideell basis). Det skapades sex olika arbetsgrupper vilka utgjordes av olika aktörer, offentliga som från det civila samhället. Det var nästan samma aktörer som anmälde sig i alla arbetsgrupper vilket gjorde att aktörerna bestämde att det räcker med en arbetsgrupp som jobbar med de prioriterade frågorna. Arbetsgrupper träffades för att bestämma mer konkret vad som skulle göras av alla de goda idéer som togs fram och hur det skulle göras. Av alla de idéer som togs fram valdes följande förslag: Samhällsinformatör på Bäckby Språkgrupper Föräldrastöd samt språkträning för föräldralediga svenska med baby Aktörerna valde dessa insatser för de insåg att det kunde startas omgående och med en ganska liten kostnad. Aktiviteterna görs i samverkan med flera aktörer: Röda Korset, Västerås Folkhögsskolan, Bäckbyhuset, Biblioteket, Områdessamordnaren, Öppna Förskolan, Svenska med Baby, Folkhälsobyrån, Kontaktcenter, Familjecentrum samt eldsjälar från stadsdelen som är de som är volontärer. Av utvärderingarna som följde av workshopen var många väldigt nöjda, snittet var 8 av 10. Bland det mest positiva var möjligheten att få träffa olika aktörer från hela samhället. Det är inte i så många sammanhang politiker, tjänstemän/kvinnor, handläggare, nyanlända och föreningsaktiva med flera kan tillsammans ta fram idéer och förslag på hur vi kan göra för att förbättra situationen för utlandsfödda och hur vi tillsammans kan utveckla mångfalden i Västerås. De ser gärna att fler liknande sammankomster sker oftare där de känner att deras åsikter, idéer, erfarenheter är viktiga och tas till vara på. De ser gärna också att det ska ske i 15

17 större grupp med flera aktörer som berörs av frågan. Ett förslag som kom fram var att till nästa gång även bjuda in SFI aktörer liksom Tolkservice. Hjärtpunkt Skiljebo Metoden för denna workshop var densamma som på Bäckby liksom frågeställningen. I denna kom det dock fler aktörer från det civila samhället men inga politiker eller andra myndigheter än kommunala verksamheter. Men uppslutningen var väldigt bra (det kom över 60 personer från fler än 20 aktörer) och engagemanget likaså. Bland annat så bjöds det in en förening från Örebro, Enter Sweden, som jobbar med IT-Guider. Deras verksamhet går ut på att nyanlända ungdomar utbildar svenska seniorer inom dataanvändning, smartphones, surfplattor och sociala medier. Det togs fram många idéer och av alla dessa bildades fem olika arbetsgrupper och trenden var samma som på Bäckby. De som skrev upp sig i arbetsgrupperna var i princip samma aktörer i alla fem grupper. De prioriterade förslagen som valdes att prova igång på Skiljebo var: IT-Guide Svenska med Baby Studiestöd för både barn och vuxna med modersmålsstöd Arbetsgruppen bestod av olika aktörer såsom biblioteket, ABF, Kooperativet Hjärtpunkt Skiljebo, Kamerunska föreningen, Röda korset, Enter Sweden, Oriental arts and culture föreningen och Burundiska föreningen. Det som föranledde till att arbetsgruppen valde just dessa aktiviteter var att det var aktiviteter som de såg kunde täcka områdets behov samt det var insatser som de var beredda att börja jobba med på en gång. Vad gäller utvärderingarna av workshopen var det samma tongångar som på Bäckby. Majoriteten var väldigt nöjda. Bland det mest positiva var möjligheten, som på Bäckby, att få träffa olika aktörer från hela samhället som jobbar och intresserar sig för frågan. De ser gärna, liksom på Bäckby, att fler liknande sammankomster sker oftare där de känner att deras åsikter, idéer, erfarenheter är viktiga och tas till vara på. Utvärderingen, där de skulle sätta en siffra mellan 1-10 där 1 var en dålig workshop och 10 en mycket bra så blev snittet 8 på Skiljebo. Fas 4 Testperioden Här blir idéerna som togs fram under Fas 3 verklighet. Tanken med de arbetsgrupper som bildats kring varje idé var att de själva blir de som driver det hela från idé till handling för att på sätt få aktörerna att känna och veta att det är 16

18 de som äger och driver insatsen. Alla de aktiviteter som startas görs i samverkan med flera olika aktörer och tanken är också att dessa aktörer ska driva aktiviteten i samverkan så att det blir de som fortsätter med det efter projekttidens slut. I bägge områden bestämdes det att inte starta igång allt för många aktiviteter eftersom allt som görs är på ideell basis och projektet vill dels inte bränna ut de eldsjälar och föreningar som väljer att ställa upp. Dels ville aktörerna att det ska vara kvalité och inte kvantitet så att det blir så bra som möjligt för alla inblandade. De aktiviteter som projektet var med och startade igång utifrån workshopen var: Fixa Läxa! på Skiljebo (studiestöd för barn och vuxna med modersmålsstöd) Samhällsinformatören på Bäckby Språkgrupper på Bäckby Svenska med på Viksäng, Bäckby och Önsta Förutom de aktiviteter som arbetsgrupperna i diverse stadsdel tog fram så har projektet varit med och startat upp andra aktiviteter i andra stadsdelar. Aktiviteter som har blivit som en spinn off av det arbete som har gjorts på Bäckby och Skiljebo. Bland andra har projektet varit med och tagit fram Samtalsgrupper på Viksäng samt Datakunskap och Integration på Vallby. Dessutom har projektet haft den samordande funktionen för alla DROP IN aktiviteter som erbjöds ensamkommande barn/ ungdomar (se längre ner). IT-Guide Den enda aktivitet som inte startades av de som arbetsgrupperna ville var IT- Guide aktiviteten på Skiljebo. När arbetsgruppen bestämde sig för att köra igång denna insats bads ENTER SWEDEN som ansvarar för IT-Guide att skicka en offert då denna insats kräver en viss betalning (de ungdomar som skulle utbilda seniorer inom IT frågor skulle få en timanställning och gå utbildningar). Det fanns två alternativ på offerten, beroende på om det var för tre månader eller fem. För tre månade skulle det kosta cirka kronor och för fem månader kronor. När offerten presenterades så beslutade styrgruppen att inte gå vidare med förslaget om IT-Guide, dels för att det var en ganska dyr offert och dels för att Västerås stad inte kunde fortsätta använda sig av konceptet efter att projektet var slut. Det betydde att staden hade varit tvungen att betala ännu en gång för att kunna fortsätta med IT-Guide och det hade inte varit ekonomiskt hållbart för staden. 17

19 Fixa Läxan! De som driver FIXA LÄXAN! på Skiljebo är en samverkansgrupp mellan Hjärtpunkt Skiljebo, biblioteket, ABF, Kamerunska föreningen i Västerås CAMVAS, Röda korset, eldsjälar och Ny i Västerås. Vi har tagit fram ett rullande schema där volontärerna jobbar varannan vecka och det är mellan 3-4 volontärer per gång. Än så länge kan vi erbjuda språkstöd på franska, svenska och engelska. Det jobbas febrilt med att försöka hitta fler volontärer med andra språkkunskaper. Vi använder oss av bibliotekets och Hjärtpunktens konferensrum för att ha verksamheten. Det är en gång i veckan, två timmar varje gång. Det snittar ungefär 8 deltagare per gång och de är allt från 10 år uppåt (vi har haft vissa SFI studenter som är över 30). Volontärerna som ställer upp kommer med olika bakgrunder, såsom lärare, pensionerad barnläkare, ingenjörer med flera. Bland utvärderingarna av deltagarna så är skalan på vad de tycker om FIXA LÄXAN! 5 av 5. De flesta efterfrågar även att de vill att det är fler dagar i veckan. Aktiviteten kommer att fortsätta även efter projektets slut. Genom att vägledare från enheten för Samhällsorientering och Vägledning SoV kommer att ta över den funktion som projektledaren för Ny i Västerås har haft. Där projektet har hjälpt arbetsgruppen med marknadsföring, kontorsmaterial, fixa schema samt sammankalla till möten. Biblioteket och Hjärtpunkten kommer att fortsätta att tillhandahålla sina lokaler för aktiviteten. Hjärtpunkten använder även sina fritidsledare som volontärer om möjlighet ges samt om behovet finns. CAMVAS fortsätter att skicka volontärer liksom Röda korset och sen finns några volontärer som är frikopplade från föreningslivet som endast vill vara med och ställa upp för FIXA LÄXAN! Vägledarna har även fått i uppgift att finna fler volontärer som har somaliska och arabiska språkkunskaper först och främst. På det sättet tror gruppen att de kan få fler deltagare som går SFI och som är i behov av studiestöd. För mer information se bilagan som handlar om FIXA LÄXAN! Samhällsinformatören på Bäckby Samhällsinformatören på Bäckby gjordes i samarbete med Kontaktcenter, Biblioteket och Folkhälsobyrån (utförare). Den informatör som anställdes var en arabisk-bulgarisk-engelsk-svensk talande och den sitter under tre timmar varje måndag mellan De första fyra veckorna var det lite trögt, det var inte så många som kom, en till två max. Men efter november blev det ett uppsving, det kom i snitt fyra besökare per tillfälle och antalet besökare minskade inte utan höll sig på samma jämna nivå, vissa gånger till och med ökade. Dock har det påtalats vid ett flertal tillfällen i besöken hos informatören, att det är svårt för besökarna att få tid för att ta sig dit just måndagar mellan klockan 12-15, då de i många fall är upptagna under dagen med skola i någon form som oftast anses vara 18

20 obligatorisk för att dessa ska kunna få ut vidare ersättning. Därför utökade vi även under två månader och erbjöd funktionen under tisdagskvällar (18-20) för att se om det gjorde att fler besökare kom. Det visade sig att det kom mer besökare på måndagar än på tisdagar. Varför är svårt att förklara, men en del i förklaringen kan vara för att vi inte hann göra lika stor marknadsföring av tisdagen som av måndagen. Under de veckor som vi erbjöd funktionen på Bäckby har det kommit 111 personer på de 37 veckorna vi haft informatören, vilket blir ett snitt på 4 personer per gång. November, december, januari och februari var de månader det kom flest personer till informatören. Tisdagar har det varit betydligt färre besökare under de sju veckor vi erbjöd den möjligheten. Det uppskattats det att det har behandlats cirka 135 ärenden vilket blir ett snitt på 2 ärenden per besök. Anledningen till att det är en ungefärlig uppskattning är för att det i flera fall varit svårt att avgränsa frågeställningarna till en specifik ärendetyp då frågan överlappar flera ämnesområden. Till exempel kan en separat fråga kring vattenskada i hemmet röra sig över både försäkrings- och bostadsfrågor. Denna funktion kommer tyvärr inte att fortsätta efter projektet då budgeten för 2015 för Kontaktcenter är redan fastställd. Samhällsinformatören var det enda inom projektet som hade en stående kostnad, lön för informatören, därav att det inte går att fortsätta att bedriva den. Men det funktionen visade var att behovet finns för informatörer som kan andra språk än svenska. Det visar även statistiken från språkstöd som erbjuds i Stadshusentrén. Informatören berättar att det har varit givande för henne och besökarna. Hon menar att det är synd att denna funktion inte kommer att fortsätta då hon anser att det är en välbehövlig samhällstjänst för personer som är i behov av vägledning där bristen på språk är i vägen. För mer information se bilagan som handlar om Samhällsinformatören. Språkgrupper på Bäckby Språkgrupperna på Bäckby var bland det första som arbetsgruppen kom överens om att det var viktigt att starta igång på Bäckby utifrån de behov som finns i stadsdelen. Det är ett samarbete mellan Röda korset, Västerås folkhögskola, Bäckbyhuset och dess verksamheter, Ny i Västerås och eldsjälar. Vi bedriver två grupper i veckan, onsdagar mellan och torsdagar mellan Onsdagsgruppen har varit den som har dragit till sig flest deltagare, i snitt cirka 15 personer per gång, medan torsdagsgruppen är cirka 10 i snitt som kommer. Det är varierande språkkunskaper deltagarna har, vissa är helt nya i sin svenskinlärning medan vissa kommer dit mest för den sociala biten än för att lära sig svenska för de kan redan bra (finns vissa som kommer som bott i över 10 år i Sverige). 19

21 Syftet med språkgrupperna är inte att lära sig svenska (såsom andra språkträningar eller som SFI). Utan fokus ligger på att utveckla det svenska talet och därför pratas det bara svenska på grupperna. De volontärer som är med har olika typer av bakgrund, lärare, SFI-lärarstudenter, ingenjörer, arbetsförmedlare från AF med flera. Språkgrupperna kommer att fortsätta även efter projektets slut. Där kommer även vägledare från SoV att finnas till hands för arbetsgruppen. Deras funktion blir annorlunda än den som de har på FIXA LÄXAN! Röda korset har tagit på sig ansvaret för grupperna och är de som sammankallar till möten och som ser till att det kommer volontärer till grupperna. Vägledarna har i uppgift att marknadsföra grupperna, försöka informera målgruppen om grupperna och hjälpa till med andra uppgifter som arbetsgruppen kan ha behov av. Folkhögskolan och Bäckbyhuset erbjuder lokaler och andra praktiska saker. De personer som kommer till språkgrupperna kommer från flera olika stadsdelar i Västerås som Bäckby, Gryta, Råby, Hälla, Hammarby, Vallby, Skultuna, Viksäng, Bjurhovda, Pettersberg, Skälby, Malmaberg, Branthovda. Vi har även fått återkommande besök från personer som bor i Hallstahammar. En av dessa har till och med utvecklat sitt språk så bra under tiden att volontärerna börjar se honom som en volontär. För mer information se bilagan som handlar om Språkgrupperna på Bäckby. Svenska med Baby Projektet var väldigt tidigt ute med att den ville etablera Svenska med Baby i Västerås efter att ha pratat med flera aktörer i andra kommuner som rekommenderade att det sätt och de metoder de använder är väldigt givande för föräldralediga utlandsfödda som har halkat långt efter sin svenska språkutveckling. De använder sig av olika metoder men det viktigaste och mest givande är att de blandar utlandsfödda föräldralediga med svenska föräldrar. Vilket gör att det blir inte endast en språkträningsträff utan även ett kulturellt och erfarenhets utbyte mellan människor som är föräldralediga. Vi har tre grupper, en på Bäckby, Önsta och Viksäng. Under första träffen bestämmer gruppen vilka teman de vill diskutera under våren. Gruppledaren (som också är föräldraledig) ser till att de teman gruppen har kommit överens om ska tas upp och leder gruppen under träffen. På Bäckby (gruppen håller till i bibliotekets lokaler och får låna material från öppna förskolan) har det kommit sammanlagt 66 föräldrar 64 barn under de tio gångerna gruppen har träffats. De har varit föräldrar med olika bakgrund såsom Palestina, Syrien, Somalia, Sverige, Kurdistan, Irak, Montenegro och Tyskland. 20

22 Gruppen på Viksäng har det kommit 88 mammor och 86 barn under de 14 gångerna de har träffats. De länder som det har kommit från är mer varierat än på Bäckby. Det har kommit föräldrar från Sverige, Irland, Brasilien, Colombia, Serbien, Chile, Vitryssland, Irak och Syrien. Gruppen på Önsta, som började två veckor senare än de andra två grupperna har träffats sju gånger och på de sju gångerna 33 föräldrar och 32 barn. De länder som har funnits representerade på Önsta är Lettland, Sverige, Ryssland och Spanien. Det som går att tyda av dessa grupper är att det är för det mesta endast mammor som kommer med sina barn. På Bäckby har en pappa varit närvarande, på Viksäng har två pappor kommit. På Önsta är en av volontärerna en pappa så där finns det en man varje gång (nästan). Men vi ser tydligt att det är mest mammor som kommer på dessa aktiviteter och att vi behöver jobba mer för att få pappor att även dyka upp. 7 Övriga aktiviteter Förutom de ovannämnda aktiviteterna har en hel del annat också gjorts inom projektet. Material från olika verksamheter och andra insatser har översatts till olika språk för att göra det enklare för våra utlandsfödda att ta till sig det information som finns och de möjligheter de har rätt till. Sådant som har översatts är bland annat Familjecentrums marknadsföringsfilm, TRY IT foldern, Informationsfoldern till EU-medborgare, en karta över de olika kulturinstitutionerna som finns runt om i Västerås och all den information som Ny i Västerås går ut med görs på flera olika språk med mera. Utsatta EU-medborgare: Projektet har varit aktiv i arbetet kring utsatta EUmedborgares situation i Västerås där ett samarbete mellan Attendo, Stadsmissionen, Social kontor ekonomi, Folkhälsobyrån och Ny i Västerås sattes igång för att hjälpa dessa människor. Projektet bistod med översättning och tryckmaterial på olika språk med information om vilka rättigheter EUmedborgarna har. Dessutom kopplade projektet ihop Folkhälsobyrån i detta, vilket gjorde att FHB valde att ställa upp ideellt med tolkpersonal under vinter Under vinter 2016 så fortsatte samma typ av samverkan mellan aktörerna. Ensamkommande i föreningslivet: Något som projektet har samordnat och haft en del ansvar för är ett samarbete mellan Kultur, Idrott- och Fritidsförvaltningen, Barnlotsen, de aktörer som bedriver boende för ensamkommande barn/ ungdomar, över 20 olika idrottsföreningar, Västmanlands idrottsförbund VIF. 7 Eftersom det är Svenska med Baby som ansvarar för utvärdering och inhämtning av rapportering så har inte projektet mottagit slutrapporten av vårterminen Den kommer senare i juni. Den kommer då att lämnas över till Samhällsorientering och Vägledning. 21

23 Samarbetet är för att få dessa ungdomar att ha ett aktiv fritid och där det långsiktiga målet är att få de att bli aktiva i en förening. Vi har lyckats nå ut över 500 ensamkommande barn/ungdomar genom de insatser som föreningarna har gjort och genom det stöd som KIFF och Ny i Västerås har gett föreningarna. Steg två för detta kallas för Inkluderingsarbetet. Barnlotsen, VIF och SoV jobbar nu med att få nyanlända och asylsökande barn/ungdomar in i föreningslivet. Det jobbas nu med att de ska inkluderas inom befintlig verksamhet och inte bara att de ska komma och prova på. För detta har extra medel blivit tillsatta och föreningar som tar på sig det ansvaret att inkludera ungdomarna i sin förening kan få extra ekonomisk stöd från både kommun och VIF. SoV uppgift i detta arbete blir att vara länken mellan HVB-boendena, flyktingenheten och föreningarna. Pratstund på biblioteket: Workshopen på Skiljebo samt det samarbete som projektet har med biblioteken runt om i Västerås gav upphov till ringar på vatten. Bibliotekarie på Viksängs bibliotek såg att det fanns ett behov för utlandsfödda i området och kontaktade då projektet för att få vägledning och hjälp kring hur de kunde själva starta en samtalsgrupp hos sig. Detta resulterade i att nu erbjuder biblioteket i samarbete med Röda korset något som de kallar för Pratstund i Biblioteket. De kör varje tisdag mellan och det kommer många utlandsfödda liksom svenskar. Det har varit så lyckat att de kommer fortsätta med detta under hösten. Engagemangstältet/Föreningstorget: Projektet har varit drivande tillsammans med Volontärbyrån i skapande av en samverkans yta mellan flera föreningar. Under 2015 hade vi en tältplats under City festivalen i Västerås där flertalet föreningar med olika inriktningar jobbade tillsammans för att öka engagemanget i Västerås. Men även för att öka samarbetet mellan olika föreningar. Till City festivalen 2016 var det föreningarna själva som tog initiativet till att ha ännu en plats och skapa engagemang. Inför 2016 har de bytt namn till Föreningstorget. Invitationsdepartamentet: Projektet har varit med i samverkansgruppen för att få igång Invitationsdepartamentet i Västerås. Invitationsdepartamentet är ett nätverk av ideella där tanken är en svensk familj ska bjuda över en nyanländ familj på middag och på så sätt utbyta kulturer, traditioner, kunskap och livsöden. Projektets uppgift har varit att öppna möjlighet för volontärerna att informera om ID och att marknadsföra konceptet för att få deltagare till middagarna som erbjuds av de svenska familjerna. 22