Rapport Integrationsarbete 2009

Transkript

1 Rapport Integrationsarbete 2009 Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning Dokumenttyp Rapport Dokumentnamn Rapport Integrationsarbete 2009 Fastställd/upprättad Beslutsinstans Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Giltighetstid 1 år Dokumentansvarig /processägare Integrationssamordnare Inga Johansson Version 1.0 Senast reviderad Dokumentinformation Resultat 2009 års integrationsarbete Detta dokument gäller för Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning samt förvaltningens personal

2 Innehåll Inledning/ bakgrund... 1 Nationell nivå... 1 Regional nivå... 2 Lokal nivå... 2 Resultat med analys... 3 Verksamhets resultat Älvens grupphem... 6 Verksamhetsresultat Ekonomi... 6 Aktiviteter inom integrationsområdet under Utvecklingsområden... 8 Vad som pågår under våren

3 Inledning/ bakgrund På kommunfullmäktigesammanträdet i juni skall en rapport över föregående årets integrationsarbete inlämnas. Mycket har hänt under 2009 och för att få en liten bild över den komplexitet som integrationsarbetet omfattar, startar rapporten med en kortfattad bakgrundsbeskrivning om vad som hänt på nationell, regional och lokal nivå. Sedan redovisas resultatet av integrationsverksamheten 2009, analys och de utvecklingsområdena som fortfarande behöver förbättras. Nationell nivå Migrationen ökade i Sverige 2009 med nästan 10 % jämfört med Det beviljades tillstånd under året fördelat på de stora grupperna anhöriginvandring, studenter och arbetstagare personer fått permanent uppehållstillstånd efter sökt asyl. Prognosen från Migrationsverket är att asylärendena kommer att öka. Framförallt sökande från Somalia och Afghanistan asylsökande beräknas komma under 2010 och komma under är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem sökte ensamkommande barn asyl. Prognosen är att det kommer att öka till ca Fler mottagningsplatser ute i kommunerna kommer att behövas. Av alla som togs emot 2009 var 45% under 18 år. År 2009 diskuterades nödvändigheten med en ny integrations/ flyktingmottagningspolitik. Kommunerna väntade hela året på ett beslut från regeringen om att anta reformen Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar medprofessionellt stöd. Via reformen skall en snabbare etablering åstadkommas genom att förstärka incitamenten att ta ett arbete och delta i arbetsförberedande insatser. En effektiv etableringskedja skapas genom klarare och tydligare ansvarsförhållanden mellan olika aktörer för att bättre ta tillvara den nyanländes kompetens. Kommunen har hittills haft ansvar för det som kallas introduktion. Introduktionen för nyanlända skiljer sig i olika delar av landet. Kommunerna har själva bestämt om de ska betala ut introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd (socialbidrag) till nyanlända som deltar i introduktionen. Kommunen har också beslutat om ersättningens storlek. Det tar lång tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Etableringstakten har varit särskilt långsam för många nyanlända med flyktingbakgrund. I genomsnitt har cirka 15 procent av männen arbete efter att ha haft uppehållstillstånd i ett år, 35 procent efter tre år och 50 procent efter fem år. För kvinnor är motsvarande siffror fem, 20 respektive 30 procent. Resultatet tyder på att det finns stora strukturella problem med dagens introduktionsverksamhet. Reformen innebär bland annat att: Arbetsförmedlingen får ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna istället för kommunerna. Gäller nyanlända flyktingar mellan år och även unga vuxna mellan år som är utan föräldrar i landet. Kommunerna har fortsatt ansvar för mottagande, bosättning, sociala insatser, svenska för invandrare (sfi)- undervisning, samhällsorientering samt ett viktigt ansvar över barn och unga. 1

4 En ny ersättning som är lika för alla oberoende vari landet man bor införs och utgår vid aktivt deltagande i etableringsinsatser. Insatserna skall vara minst sfiundervisning, samhällsorientering, och andra aktiviteter som underlättar arbetsmarknadsetablering. En ny aktör etableringslots införs för att stödja den nyanlände under etableringsperioden under högst 24 månader. Nyanlända som har en etableringsplan skall delta i samhällsorientering. Syftet är att varje nyanländ utifrån sina egna förutsättningar ska få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning samt ta del av de rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige. Riksdagen fattade beslut om att anta reformen den 17 mars 2010 och reformen börjar gälla från den 1 december Det är i skrivandets stund inte klart om ersättningarna till kommunerna men förhandlingar pågår mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL)och regeringen. Förändringar är att vänta. Regional nivå På regional nivå reviderades i mars 2009 Regionala överenskommelse om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens lön (RÖK). De partners som ingått i RÖK:en är: Länsstyrelsen Norrbotten, Migrationsverket, Svenska kyrkan Luleå stift, Försäkringskassan, Företagarna i Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Luleå tekniska universitet, Arbetsförmedlingen, Röda korset, Kommunförbundet Norrbotten. Lokal nivå Piteå kommun har antagit en policy över Piteå kommuns integrationsarbete. I den policyn uttrycks kommunens övergripande vision att nyanlända flyktingar och invandrare skall uppleva att de är välkomna och att det är hit man kommer när man kommer hem. I den policyn beskrivs att det är nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning som har samordningsansvaret i kommunen över integrationsfrågorna. Varje nämnd och kommunala bolag ansvarar för integrationsfrågorna inom sina respektive verksamhetsområden. För att genomföra bra förutsättningar för integration behövs samverkan och samarbete, både internt i kommunen så även med externa aktörer. Allas erfarenheter och kompetenser behövs i arbetet att få våra utlandsfödda att stanna och bo kvar i Piteå. Det är en viktig fråga inom ramen för uthållig och attraktiv kommun. Inflyttning behövs för att kommunen skall kunna växa och uppnå målet på innevånare år Under året har en tillsvidare överenskommelse tecknats med Migrationsverket. Överenskommelsen gäller från 2010 och avtalet innebär ett mottagande om 40 stycken flyktingar per år. Överenskommelsen om mottagande av ensamkommande asylsökandebarn 2

5 fortlöper tillsvidare med tre platser för asylsökande och nio platser för de som fått permanent uppehållstillstånd. Under året blev en Lokal överenskommelse om introduktion av nyanlända flyktingar och andra invandrare i Piteå kommun ( LÖK) processad och klar. I LÖK.en beskriver organisationer och förvaltningar sin del och sitt ansvarsområde i integrationsarbetet. Samverkan och samarbete sker inom ramen för denna överenskommelse. Arbetsgruppen Integration är en samverkansgrupp mellan politiker från nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildningen (NAV) och tjänstemän från NAV:s förvaltning. Det sitter med tre politiker, en sfi- lärare och integrationssamordnare. Ett skolråd inom sfi har bildats under året. Där sitter valda elevrepresentanter tillsammans med representanterna från Arbetsgrupp Integration. Skolrådet har till syfte att skapa dialog med fokus på integrationsfrågor samt som en informationskanal mellan alla inblandade. Resultat med analys Integrationsverksamheten har en klar målsättning att flyktingar och övriga invandrare skall efter genomgånget introduktionsprogram vara självförsörjande och delaktiga i samhället samt ha byggt den plattform som gör att man väljer att stanna kvar i Piteå. Genom effektivt och kvalitetssäkrat integrationsarbete känner sig invandrare och flyktingar välkomna, respekterade och behövda i Piteå. Integrationsverksamheten är indelad i två administrativa delar, flyktingmottagningen som regleras via Förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingar mm och övriga invandrare som inte omfattas av ovan nämnda förordning. Överenskommelsen med Migrationsverket var att motta 150 flyktingar under åren Under dessa år har totalt 104 flyktingar (fördelat på 39 kvinnor och 65 män) kommit först via socialförvaltningen och sedan via flyktingmottagningen och bott längre eller kortare tid i kommunen. Nyanlända flyktingar upprättar tillsammans med flyktingsamordnare individuella introduktionsplaner med tydliga kort- och långsiktiga mål. I programmet ingår bland annat sfi- undervisning, språk- och yrkes praktik, anställningar, samhällsinformation och övriga aktiviteter. Allt för att skapa förutsättningar för en bra introduktionstid. Introduktionsplaner upprättas även för barn- och unga som kommit med sina familjer. Där är ett bra familjeliv och bra utbildning i främsta rummet. Barn som skall gå i grundskolan bereds plats omgående i det område där familjen bor. Barn som behöver plats i förskola kan få vänta i tre månader innan det finns plats ledigt, ibland kan det gå snabbare. Unga som är i gymnasieåldern (från 16 år) får börja på sfi och kan i bästa fall hinna börja vanlig gymnasieutbildning innan de uppnått för hög ålder. De barn som behöver extra stöd och hjälp behandlas som alla andra barn och får stöd i de befintliga stödverksamheterna inom kommunen. 3

6 Övriga nyanlända invandrare får möjlighet att delta i KIP (Kommunalt arbetsmarknadsintroduktions program för nyanlända invandrare) med fokus på språkundervisning och arbetsmarknadsintroduktion med målet egen försörjning. Programmen löper under 24 månader efter folkbokföringsdatum i kommunen. Arbetsmarknadsavdelningen har två vägledare på vägledningscentrum som arbetar med introduktion av flyktingar och invandrare på arbetsmarknaden. Detta sker genom vägledning, praktik och subventionerade anställningar i samarbete med övriga avdelningen, arbetsförmedlingen och övriga aktörer inom arbetslivet. Under året utvecklas samarbetet med arbetsförmedlingen och sfi. För att underlätta en snabbare integration för i första hand flyktingar men även andra invandrare har avdelningen haft en aktiv dialog med vuxenutbildningen och arbetsförmedlingen. Under året har arbetsförmedlingen upphandlat kompletterande aktörer för att arbeta med utrikesfödda som har kommunala ersättningar typ försörjningsstöd och introduktionsersättning. Under 2009 har 32 flyktingar kommit till Piteå uppdelade på 15 kvinnor och 17 män, inklusive sex ensamkommande flyktingbarn (män) som fått permanent uppehållstillstånd. Under året har de första kvotflyktingarna anlänt, flyktingar som kommit via kommunens deltagande i organiserad vidareflyttning samt sekundär flyktingar, dvs de som först bott i en annan kommun, har kvar av sin introduktionstid, och valt att flytta till Piteå. Verksamhets resultat 2009 Verksamhet kvinnor män totalt kvinnor män totalt KIP (flyktingar/invandrare Andel som kombinerar Sfi och Prova-på-plats Språkpraktik/sfi Antalet Prova-på-platser har minskat pga. att ansvaret för framskaffandet av praktikplatserna lämnades över till AF fr. o m augusti 09. Resultat kvinnor män totalt kvinnor män totalt Andel som får arbete efter avslutat Sfi Instegsjobb Andelen som kombinerar SFI och praktik och som fått arbete har minskat sedan En av anledningarna är att ansvaret för att ta fram praktikplatser har överlämnats till arbetsförmedlingen från augusti. Af har därefter upphandlad en kompletterande aktör för att arbeta med detta vilket eventuellt kan påverka siffrorna positivt under 2010 Antalet flyktingar har inte kommit i den omfattning som önskats. Dels kan det bero på Migrationsverkets egen handläggning och behovet från Migrationsverket om att placera stora barnfamiljer har varit svårt i Piteå då bostadsmarknaden inte möjliggör den målgruppen. Dels svårighet att få tillgång till en egenförsörjning via arbete samt vill många bo nära en storstad 4

7 med närhet till släktingar och vänner. Delaktighet i det sociala livet är en annan mycket viktig aspekt till varför flyktingar väljer annan ort. Fadderfamilj har erbjudits alla nyanlända flyktingar som kommit under året och alla har fått en fadderfamilj om de önskat en. SFI- Svenska för invandrare Volymutvecklingen inom Sfi under 2009 redovisas i följande tabell. Antalet kursdeltagare inom Sfi under 2009 förändrades inte nämnvärt jämfört med Merparten av deltagarna utgörs av invandrare, medan övriga utgörs av gruppen flyktingar. Andelen flyktingar uppgick till drygt 25% räknat på helåret, vilket i stort var oförändrat jämfört med Av deltagarna under 2009 var ca 55-60% kvinnor, medan männens andel uppgick till 40-45%. Könsfördelningen var i stort oförändrad jämfört med Deltagare i Sfi åren 2009 och Deltagare i Sfi Hösten Våren Hösten Våren Deltagare (personer) Andel kv/m (%) 56/44 60/40 44/56 65/35 Andel flyktingar/invandrare (%) 32/68 23/77 22/78 31/67 Av tabellen nedan framgår deltagarnas fördelning på kurserna A till D. Jämfört med år 2008 har antalet kursdeltagare på kurserna A och D ökat, medan antalet deltagare på kurserna B och C har gått ned något. Under inledningen av hösten 2009 inträffade en ansamling av elever på kurs B jämfört med våren Volymutveckling per kurs inom Sfi 2009 och 2008 Kurs Antal kursdeltagare A B C D Totalt Hösten Våren Hösten Våren

8 Älvens grupphem Målet med boendet är att barnen/ungdomarna skall få en känsla av tillhörighet och vilja bo kvar i Piteå samt få ett självständigt liv som självförsörjande vuxen. Älvens grupphem vänder sig till ensamkommande flyktingbarn i års ålder. Grupphemmet är beläget på Alfagränd i Öjebyn och har platser för 12 barn/ungdomar och i verksamheten jobbar 8 boendestödjare, 1 boendechef samt en biträdande boende chef på halvtid. Kostnaden för grupphemmet ryms inom ramen för bidraget från Migrationsverket. Grupphemmet utgår från ett salutogent perspektiv, vilket innebär att man inriktar sig på det friska och positiva, där signalerna ska vara att stärka och utveckla varje individs förmågor. Grupphemmet är dygnet runt bemannat där personalen ska vara ett vuxenstöd som finns till för att stötta och vägleda ungdomarna Socialtjänsten gör en utredning/vårdplan för att utreda passande boendeform och behov för ungdomen. Överförmyndarnämnden utser en godman till ungdomen. Ungdomarna skall inom två veckor från ankomstdatum erbjudas undervisning i svenska. Verksamhetsresultat 2009 Resultat kvinnor män totalt kvinnor män totalt Inskrivna ungdomar på Älven Under året 2009 har 16 ungdomar varit inskrivna på Älvens grupphem. Av dem har 4 skrivits ut. 1 person har flyttat till eget boende efter 18-års ålders och beviljats uppehållstillstånd och de övriga 3 har övergått till Migrationsverkets regi på grund av uppnådd ålder av 18 år samt utvisnings beslut. Samtliga ungdomar har erbjudits studier (SFI) inom 1 vecka efter ankomst och samtliga har och deltar fortfarande i undervisning på Komvux. Alla ungdomar blev också tilldelad en godman inom 1 vecka efter ankomst. Sex ungdomar erbjöds feriearbete och arbetade 3 veckor vardera under sommaren. De övriga kunde inte erbjudas feriearbete på grund av att de saknade Permanent uppehållstillstånd och eller arbetstillstånd (AT-und = tillfälligt arbetstillstånd som beviljas av Migrationsverket under asylprocessen). Samarbetet med sjukvården, socialtjänsten och överförmyndarnämnden har fungerat bra. Flertalet av ungdomarna är nöjda med skolan och några har avancerat till högre klasser beroende på deras studietakt och skolbakgrund. Men samtliga ungdomar uttrycker önskemål om att få läsa på gymnasiet tillsammans med jämnåriga elever. Ekonomi NAV har fått utökad ram för att täcka en tjänst inom integrationsområdet. Kostnader som är att härröra till flyktingmottagandet täcks av statliga medel. Ett aktivt arbete sker för att hitta alternativ finansiering till riktade insatser inom området. Bland annat EU- pengar och statliga pengar via strukturella medel som kan sökas hos Migrationsverket. 6

9 Aktiviteter inom integrationsområdet under 2009 Samverkan med frivilligorganisationerna har utvecklats under Nämnas bör: Svenska kyrkan fortsätter med sin läxläsning för framförallt flyktingar under måndagseftermiddagar. Medläsarprojekt - ett projekt som betyder att en svensk läser tillsammans med en nyanländ person. Projektet är tillkommit på initiativ av Röda korset och Stadsbiblioteket spelar en viktig roll som delaktiga i projektet och som fysisk mötesplats. Tillsammans med Stadsbibliotekets mångfaldsprojekt Lika som Bär har många genensamma aktiviteter genomförts. Bland annat föreläsning med Ingela Olsson, utställningen Gud har 99 namn, föreläsning med Mohammed Fazlhashemi, dräkt utställning från alla världens länder hyrd från Esperanza i Luleå, Mångfaldsdagen på Krokodil, föreläsning med Magdalena Urgell. Integration uppmärksammades på Svenska Nationaldagen den 6 juni. Arrangörer var Folkets Hus föreningen, Korpen, Kultur och fritid och NAV. Rotary delade för första gången ut stipendium till sfi -elever efter vissa kriterier. Totala belopp summan på kr fördelades på 10 stycken elever. Starten på föreläsningsserie om de stora världsreligionerna har börjat med en utbildningseftermiddag och en kvällsföreläsning via samarbete med Café Insikten med Jan Hjärpe, islamolog och professor emeritus. Till Internationella kvinnodagen den 8 mars var speciellt utlandsfödda kvinnor inbjudna. En minimässa arrangerades på Nolia city konferens där många olika företag, organisationer och föreningar var med och som riktar sig speciellt till kvinnor. Dessutom medverkade Magdalena In de Betou med sin föreställning om jämställdhet. Framnäs Folkloreorkester musicerade och sånggruppen Rabodaj underhöll med sånger från Balkan. Medarrangörer var bland annat Länsstyrelsen och olika förvaltningar från Piteå kommun. Under året har en utvärdering gjorts Flyktingmottagande och introduktion av invandrare i Piteå kommun. Utvärderingen visar på att mycket fungerar bra men att det finns utvecklingsområden. Se under rubrik utvecklingsområden. Under året har ett skolråd på sfi startat upp med representanter från Arbetsgrupp integration och valda representanter från klasserna på sfi. Med finansiering från Migrationsverket har ett IT/ data projekt bedrivits under en tre månadersperiod för nyanlända för att möjliggöra deltagande i samhälle och i kommunikation via ny teknik. Olika informationstillfällen har skett under året både till olika organisationer samt till olika förvaltningar och team grupper inom kommunen. För föreningar, förvaltningar och organisationer finns sökbara pengar för att bedriva integrations projekt och det har delats ut till olika arrangemang som föreningar och organisationer bedrivit. 7

10 Med pengar från Migrationsverket har arbete inom ramen för organiserad vidareflyttning möjliggjorts. Det har resulterat i två besöksresor en till Landskrona och en till Södertälje/ Botkyrka. I syfte att få flyktingar att vilja flytta till Piteå. Deltagande i EU- projektet PROMET(H)EO har inneburit projektresor till Valencia, Spanien och Lyon, Frankrike. Via projektet har ett miniprojekt utförts under våren 2009 för elever på sfi som handlar om lärande via alternativa uttryckssätt. Utvecklingsområden Samverka och arbeta för att integrationsfrågan ska finnas med i alla förvaltningars och kommunala bolags styrdokument så att arbetet med integrationsfrågorna blir en naturlig del av verksamheterna. Fortsätta utveckla samverkan mellan förvaltningar och andra interna/ externa aktörer, med utgångspunkt från den nya flyktingmottagningspolitiken, där staten via Arbetsförmedlingen tar över samordningsansvaret från den 1 december 2010 för nyanlända flyktingar mellan år och åringar som inte har någon förälder i landet. Utifrån utvärderingen om introduktionen av nyanlända fortsätta utveckla möjligheten till arbete och egen försörjning för målgruppen. Bra och varierande praktikplatser behöver ytterligare utvecklas allt för ta tillvara på den kompetens de utlandsfödda har och för att möjligöra ett snabbare tillträde till arbetsmarknaden. Piteå kommun som stor arbetsgivare bör föregå som gott exempel och verka för ökad mångfald i arbetslivet. Skapa möjlighet till gymnasiestudier i gymnasieskolan för alla utlandsfödda barn i gymnasieåldern. Utveckla sfi- språkundervisning till att bli en mer integrerad del av integrationsarbetet. Fortsätta dialogen med kommunens hyresvärdar för att skapa fler och mer varierat boende utifrån behov. Utveckla informationen till alla utlandsfödda och ta fram informationsmaterial på flera språk. Även på Piteå kommuns hemsida behöver information finnas på fler språk. Utveckla den mångkulturella dialogen på olika plan och på olika sätt samt skapa mötesplatser där alla kan träffas. Skapa förutsättningar för att alla utlandsfödda ska få en rik och en meningsfull fritid. Uppmärksamma alla nyanlända barn- och ungas speciella situation. Utöka verksamheten genom att särskilja grupperna genom att de som beviljats uppehållstillstånd flyttar från Älven till en annan boendeform. Möjliggöra ökade antal platser att ta emot ensamkommande flyktingbarn då nuvarande avtal är bundet till att tillhanda hålla tre asylplatser. I skenet av att allt fler får permanent uppehållstillstånd(put) kan platserna komma att fyllas av PUT:are. Dessutom kommer allt 8

11 fler barn till Sverige och fler kommunplatser behövs för att mottagandet ska bli så bra som möjligt för asylsökande barn. Utifrån medverkan i kommunens projekt Hållbar jämställdhet (HÅJ) undersöka resursfördelning för kvinnor respektive män samt utgå från resultaten i allt utvecklingsarbete med integrationsarbetet. Vad som pågår under våren Under våren 2010 kommer mottagandet av ensamkommande barn att följas upp och utvärderas. Piteå kommuns förtroendevalda revisorer har under perioden beställt en utvärdering för att granska kommunens ansvar att tillgodose ensamkommande flyktingbarns behov. Utvärderingen är gjord av Komrev inom PricewaterhouseCoopers. Utvärderingen visar att i allt väsentligt bedrivs verksamheten ändamålsenligt och med god intern kontroll, men att det finns utvecklingsområden. Bland annat; utveckla integrationen med svenska samhället, framförallt med jämnåriga. Skapa en helhetssyn i kommunen vad gäller styrning, planering, uppföljning och utvärdering. Under våren pågår ytterligare en extern utvärdering utfört av European Minds med fokus på mottagandet, verksamhet och rollfördelning mellan alla berörda aktörer. Resultatet av den utvärderingen kommer längre fram i sommar. En C-uppsats ska genomföras med fokus på hur flyktingbarn som kommit med sina familjer upplever mottagandet i Piteå kommun. Samverkan mellan förvaltningen för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildningen och andra föreningar och organisationer fortsätter. Dessutom så finns det pengar att söka för föreningar, organisationer och andra förvaltningar för projekt som möjliggör integration mellan svenskar och utlandsfödda. Medel söker man hos förvaltningen. Allt för att stimulera fler utlandsfödda att delta i föreningsliv och bli delaktiga i samhället. Ett ferieprojekt under sommaren ska startas upp som ska ha fokus att verka mot diskriminering och rasism. Två handledare är anställda och 18 ferieungdomar totalt ska delta i projektet. Under kommunens projekt Hållbar jämställdhet skall integrationsarbetet delta för att visa på eventuella skillnader i arbetet mellan kvinnor och män. Arbetet med organiserad vidareflyttning fortsätter. Under försommaren kommer Hushållningssällskapet att starta upp ett projekt som heter Integration - en möjlighet för de gröna näringarna. ett samverkans projekt mellan Af, fyrkantskommunerna och Hushållningssällskapet. Projektet ska visa på möjligheter för invandrare att hitta en utkomst på landsbygden och för företagare att hitta personer som vill arbeta på landsbygden. Projektet ska möjliggöra för starta eget om förutsättningar finns. Föreläsningsserien om de stora världsreligionerna fortsätter med att en multireligiös guide har utbildning den 3 juni för personal, och ett öppet möte för allmänheten på Krokodil på kvällen. 9