Fördjupning: En fallstudie av direkt kommunikation
|
|
- Linnéa Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupning: En fallstudie av direkt kommunikation Många lärare är vana att använda e-post i sin undervisning. Övergången till diskussionsforum är inte heller alltför problematisk eftersom principen är densamma, med skillnaden att de meddelanden man skriver kan läsas av en grupp personer. Att använda direkt kommunikation upplevs däremot ofta som svårt och förvirrande. Exempel på frågor som brukar uppkomma är följande: När ska man kommunicera direkt? Vilka kommunikationsmedier kan man använda och hur använder man dem på ett bra sätt? I detta avsnitt beskriver jag en fallstudie av ett specifikt kommunikationsmedium, instant messaging (IM), för att på ett djupare sätt illustrera hur direkt kommunikation kan vara användbar. Detta medium har än så länge ingen vedertagen svensk översättning vilket gör att jag valt att använda dess engelska benämning. Fallstudien visar ett enkelt sätt att, trots ekonomiska restriktioner, möjliggöra personlig och direkt kommunikation, exempelvis som stöd för grupparbete. Delar av detta avsnitt har publicerats i ett bokkapitel till vilket den särskilt intresserade läsaren hänvisas (Hrastinski 2006a). Syftet med fallstudien var att undersöka direkt kommunikation via IM i en nätbaserad kurs samt de fördelar och nackdelar som studenterna upplevde. En fallstudie av instant messaging i utbildning på nätet Fallstudien som diskuteras i detta kapitel gjordes av en nätbaserad kurs i affärsengelska på grundläggande nivå. Kursen gick på halvfart och de flesta deltagarna arbetade eller studerade samtidigt på heltid. Vid kurstillfället 2004 deltog 14 personer (64 procent kvinnor) som hade en medelålder på 31 år. 1
2 Kursen har erbjudits årligen sedan 2001 och deltagarna har kommunicerat via främst e-post och diskussionsfora. Ett återkommande problem har varit att få studenterna att arbeta i grupper (Lindh m.fl. 2005). Många har till exempel blivit irriterade över att behöva vänta på svar från gruppmedlemmar. I ett försök att göra det lättare för studenter att kommunicera med varandra, utan att behöva vänta på svar, introducerades ett program som möjliggjorde utbyte av meddelanden. Qvistgård (2004) ger en generell beskrivning av hur sådana program fungerar: Instant messaging kallas den teknik som tillåter två användare att skicka meddelanden direkt till varandra via nätet Användaren skapar en lista över sina kontakter som också använder programmet och sedan håller det reda på vilka av dem som är online och nåbara. Man kan då direkt diskutera med varandra kring [t.ex.] en arbetsuppgift En nytillkommen funktion är gruppmeddelanden som tillåter en användare att skicka ett meddelande till en hel grupp mottagare i stället för bara en som tidigare. (s. 75) IM påminner om chatt. En viktig skillnad är att man måste öppna ett chattprogram och vanligen använda det aktivt för att inte bli utloggad. Programvara för IM, exempelvis MSN Messenger eller Skype, kan vanligen startas automatiskt när användaren ansluter till nätet, och användaren finns sedan tillgänglig för kommunikation även då programmet inte aktivt används. På så sätt kan man alltid (när man själv vill) vara nåbar när man är ansluten till nätet. En viktig skillnad jämfört med videokonferens och chatt är att direkt kommunikation på ett mer spontant sätt möjliggörs. En berättigad fråga att ställa är varför just ett system för IM introducerades, det finns ju en mängd andra kommunikationsmedier att välja bland. Det som tidigare saknades och som vi (läraren och forskaren) trodde kan ha varit en bidragande anledning till att många studenter upplevde det besvärligt att genomföra grupparbeten var avsaknaden av ett medium lämpligt för direkt kommunikation. Tidigare forskningsresultat har indikerat att IM kan vara särskilt lämpligt som stöd vid grupparbeten (Nicholson 2002). Vidare så har vissa studenter vid tidigare kurstillfällen själva valt att installera och använda IM. Anledningar till att inte mer avancerade system för till exempel ljud- eller videokonferens introducerades var att många studenter inte hade tillgång till den teknik som krävdes och på grund av en begränsad budget. 2
3 Införandet av ett system för IM var förhållandevis enkelt få studenter bad kursledaren om hjälp. Möjligen kan det smidiga införandet bero på att hälften av studenterna tidigare hade använt det program (Microsofts MSN Messenger) som valdes. Inför kursstarten skickades ett välkomstbrev till studenterna per post. Till detta bifogades en instruktion som beskrev installationen av MSN Messenger. När installationen var slutförd ombads studenterna att meddela kursledarna sitt användarnamn. Därefter skickades en lista med samtliga användarnamn i elektroniskt XML-format till Figur 1. Skärmbild av Microsofts MSN Messenger, ett program för direkt kommunikation. 3
4 studenterna via e-post. Med hjälp av en importfunktion som finns i MSN Messenger kunde denna lista importeras. Efter att detta hade gjorts kunde deltagarna se en lista med övriga kursdeltagare samt huruvida de var inloggade för tillfället (se Figur 1). På skärmbilden kan man se att forskaren samt två studenter är inloggade och därmed möjliga att kommunicera med. En av dessa använder inte datorn aktivt (eng. away ) och det är därför osäkert när man får svar. Används mediet? Det visade sig att de studenter som kommunicerade med varandra minst varje vecka, främst använde e-post och diskussionsfora. Studenter som kommunicerade mer sällan, minst varje månad, använde främst e-post följt av IM. Av dessa resultat så kan man dra slutsatsen att studenterna använde IM till viss del trots att det var det enda av de tre medierna vars användande inte var obligatoriskt (e-post användes för att skicka in inlämningsuppgifter och diskussionsfora för att delta i obligatoriska seminarier). Vad berodde det då på att IM inte användes mer frekvent? En förklaring kan vara att en kritisk massa (Markus 1987) inte uppnåddes. Många studenter påpekade att någon annan sällan var inloggad när de var inloggade: Det var ju positivt att man kunde se vilka som var inloggade men det enda man kunde se var att det var ju bara du som var inloggad oftast (Intervju). Ännu en anledning var att många individualister sökte sig till denna kurs: Jag tycker lite överlag att en distanskurs är en distanskurs och då har inte jag direkt något behov av att interagera, det var därför jag tog den kursen. Så liksom, det hör väl liksom till sakens natur. (Intervju) Jag hade väl inget behov av att umgås med andra i den här kursen. Jag kände att jag vill köra de här 5 poängen och jag vill göra det själv. Jag var inte inställd på grupparbete om man säger så. (Intervju) Det faktum att studenter inom distans- och nätbaserad utbildning ofta föredrar att arbeta individuellt har betonats även av andra forskare (Garrison & Anderson 2003). En tredje anledning var inledande svårigheter 4
5 som gjorde att en grupp antagligen använde IM mindre än de annars hade gjort. Hade det inte misslyckats första gången så hade man säkert använt det mer. Nu tänkte vi, vi tar det via mail i stället och sedan bara fortsatte det så. Det var nog mest därför, en tillfällighet att det blev som det blev. (Intervju) Vid det inledande schemalagda mötet lyckades en person inte logga in medan andra inte dök upp på den utsatta tiden. Kommunikation inom projektgrupper I Figur 2 presenteras en illustration över vilka studenter som kommunicerade med varandra via IM. I två av kursens sex delmoment var det obligatoriskt att utföra ett grupparbete. Den inledande bokstaven (A D) visar vilken av de fyra projektgrupperna som varje student tillhörde. Det var två medlemmar i grupp A och fyra i övriga grupper. En tunn linje mellan två studenter visar att de kommunicerade via IM minst en gång medan en tjock linje indikerar att de kommunicerade minst tio gånger under kursen. (För en mer utförlig beskrivning av hur kommunikationsfrekvensen beräknades, se Hrastinski 2006b). A1 B4 B2 A2 B3 B1 D1 D2 C1 C2 D3 D4 C3 C4 Figur 2. Kommunikation via IM 5
6 När man studerar Figur 2 framgår det att IM användes nästan uteslutande inom de fyra projektgrupperna. Faktum är att det endast finns två undantag, de svaga länkarna mellan A2 och B3 samt A2 och B4. IM användes främst för att stödja kollaborativt arbete tätt följt av informationsutbyte inom grupperna: Vi har ju haft vissa arbeten då man har jobbat i grupp och då har vi väl använt [IM] lite för att bestämma när och var och hur vi ska lägga upp arbetet det är väl mest så vi har använt det Det är mest för att skicka över grejerna vi har använt mail till men så har vi väl lagt upp arbetet genom att använda [IM]. (Intervju B4) IM användes inte för att umgås socialt eller stödja varandra känslomässigt inom kursen. Däremot betonade flera av studenterna att IM kan vara lämpligt som stöd för sociala relationer men att de då kommunicerar med personer som de även träffar fysiskt: När jag använder det normalt så är det enbart socialt och det är väl därför kanske som jag drog mig lite för det Jag har inte den relationen till någon av de här människorna som jag aldrig har träffat. (Intervju B3) Det bör poängteras att vad studenter diskuterar via IM och andra medier antagligen beror på många okända faktorer. Exempelvis så har Nicholson (2002) rapporterat att IM användes mest för social kommunikation, vilket motsäger resultatet av denna studie. Spontan kommunikation Kommunikation via IM var mestadels spontan. Detta gällde däremot inte grupp C. De hade bestämt att de skulle träffas varje söndag klockan nio. När IM används på detta sätt kan man lika gärna kommunicera via chatt (Nicholson 2002) vilket redan stöds av många lärplattformar. Grupp B schemalade inledningsvis gruppmöten men övergick till att kommunicera mer spontant samt att endast kommunicera med en annan gruppmedlem åt gången: Första gångerna så bestämde vi ju tid och allting, när vi skulle träffas. Nu kände vi kanske att det blev kanske inte så bra. Sen så blev det nog mer att vi 6
7 kanske bestämde en dag, men ingen tid att man kunde kolla nån gång på eftermiddag/kvällen om någon var inloggad så kunde vi prata. Många gånger så var det kanske så att man såg också att: Jaha, nu har den personen loggat in, bra. Då blev det spontant att man skrev någonting. (Intervju B4) Slutsatsen att studenterna valde att använda IM för att kommunicera spontant eller informellt stärks av tidigare forskning både på arbetsplatser (Cameron & Webster 2005) och i utbildningar (Contreras-Castillo m.fl. 2006, Nicholson 2002). B4 förklarar vidare varför de övergick från schemalagda gruppmöten till spontan kommunikation med en annan student åt gången: Det som har varit lite jobbigt det har väl varit att det är svårt när man är tre stycken eller fyra stycken ibland, man hinner kanske inte med Det är lättare om man är två för då väntar man ju på att den andra ska svara När man är tre eller fyra då blir [det] svårt att hålla reda på var man är i diskussionen för då kommer det kanske in nån som kommer med nåt helt annat och så ska man svara på det samtidigt som man pratar om något annat också Det var svårt att hålla alla bollar i luften ibland. (Intervju B4) Vidare påpekade C2 att det kan vara stor skillnad i hur snabbt olika studenter skriver meddelanden vilket komplicerar kommunikationen, särskilt då fler än två studenter är involverade. Att studenter har svårt att överblicka den logiska sekvensen av meddelanden vid textbaserad kommunikation är känt sedan tidigare (se till exempel Schweizer m.fl. 2003). Dessa problem gjorde att en student kände sig stressad och att en annan kände att det tog lång tid att slutföra gruppmöten. Vad tyckte studenterna? Avsnittet ovan beskrev hur IM användes och baserades till stor del på intervjuer med studenter. I detta avsnitt ges exempel på fördelar och nackdelar som studenterna upplevde. I en enkät framgick att studenterna överlag inte upplevde tekniska problem när de använde programmet. Dessutom kände de sig säkra på att de skulle kunna använda programmet för att kommunicera även i framtiden (se Tabell 1). I dagböckerna och intervjuerna framgick att minst tre studen- 7
8 ter upplevde tekniska problem. En student blev ofta utloggad eftersom hon hade en dålig internetuppkoppling och en annan student fick inte använda MSN Messenger eftersom hennes företag inte tillät detta på grund av säkerhetsskäl. Även från lärarens och forskarens perspektiv upplevdes att studenterna sällan behövde hjälp med tekniska frågor. Tabell 1. Påståenden om IM som graderades på en sjugradig skala, från instämmer inte alls till instämmer till fullo (* negativt påstående). Påstående Medelvärde Tekniska problem uppstod ofta när jag använde programmet. 2,2* Jag känner mig säker på att jag skulle kunna använda mig av detta program för att kommunicera i framtiden. 5,9 Programmet var användbart för att kommunicera i en distanskurs. 5,1 I framtiden kommer jag att försöka att undvika kurser som använder sig av detta program. 2,8* Programmet var användbart för lärande. 3,5 Enkätens resultat indikerar att studenterna till viss del ansåg att programmet var användbart för kommunikation i nätbaserade kurser. Om man studerar insamlade enkätdata närmare visar det sig att hälften av studenterna instämmer medan den andra hälften är osäker. De egenskaper som mest uppskattas verkar vara möjligheten att spontant kunna ställa frågor och direkt få svar när man t.ex. ser att en gruppmedlem loggar in. I intervjuerna och enkäten framgick det att en majoritet av studenterna skulle anse det vara positivt om deras framtida kurser stöddes av IM. Andra tyckte inte detta skulle spela någon roll eller rentav ge dem en mer negativ inställning till kursen ifråga. Det är troligt att de studenter som väljer nätbaserade kurser med förhoppningen att studera individuellt på en tid som passar dem kan vara negativa till IM och andra medier som vanligen används som stöd för direkt kommunikation. Intressant att notera är att trots att studenterna ansåg att IM var användbart i kursen ansåg få att mediet var användbart för lärande. Intervjuerna tyder på att IM användes mest för att planera grupparbeten, vilket kan vara en förklaring till detta resultat. 8
9 Intervju Hannah Lundström är projektledare för ett projekt som drivs av Uppsala kommun och Microsoft där universitetsstudenter coachar grundskoleoch gymnasieelever med matematik på fritiden. Vilka fördelar och nackdelar har ni upplevt med IM som stöd för handledning på nätet? Det är ett enkelt och snabbt sätt att kunna ställa en fråga och få svar direkt. MSN Messenger är ett bra verktyg. De flesta elever har det hemma och vet vad det är. Det är också bra för att coacherna kan finnas tillgängliga efter skoltid när eleverna sitter hemma. En nackdel skulle kunna vara att alla elever inte har datorer och Internet hemma. Vilka tips skulle du vilja ge till lärare och andra som vill handleda via IM på nätet? Lär er själva om MSN och var tillgängliga på kvällarna. Det är viktigt att ta hand om coacherna så att de känner sig uppskattade. Men det allra viktigaste är nog att påminna eleverna ofta och prata personligen med dem. Sammanfattning I denna fallstudie framgår att introduktionen av IM var relativt framgångsrik. Många av studenterna använde mediet för spontan kommunikation, främst för kategorierna kollaborativt arbete och informationsutbyte, inom projektgrupperna trots att det inte var obligatoriskt. Det bör också betonas att flera negativa aspekter framkom. Bland annat väljer vissa studenter distans- och nätbaserade utbildningar med förhoppningen att få studera individuellt och är då inte intresserade av medier av detta slag. Vidare så upplevde vissa det som komplicerat med gruppmöten via detta medium. IM stödjer i regel även andra kommunikationssätt, man kan spontant bjuda in en eller flera personer till samtal eller videokonferens via nätet. I takt med att allt fler får tillgång till bredband och teknisk utrustning (till exempel headset och webbkamera) kommer dessa teknikers popularitet att öka. Som en följd av denna studie införde läraren vid en senare kursom- 9
10 gång programvaran Skype som är gratis och används för Internettelefoni. Genom detta program kan studenterna även öva på att prata engelska med varandra, både i par och grupp. Det som krävs är att varje student har tillgång till en tillförlitlig Internetuppkoppling och ett headset. Genom att introducera detta medium kan studenterna kommunicera på flera olika sätt, via både fördröjd och direkt kommunikation, och de kan därmed själva välja det medium de finner mest lämpligt i en viss situation. Referenser Cameron, A.F. & Webster, J. (2005). Unintended consequences of emerging communication technologies: Instant messaging in the workplace, Computers in Human Behavior, vol. 21, nr. 1, s Contreras-Castillo, J., Perez-Fragoso, C. & Favela, J. (2006). Assessing the use of instant messaging in online learning environments, Interactive Learning Environments, vol. 14, nr. 3, s Garrison, D.R. & Anderson, T. (2003). E-learning in the 21st century: A framework for research and practice. London: Routledge. Hrastinski, S. (2006a). Synkron kommunikation i en distanskurs, ingår i: Jobring, O., Carlén, U. & Bergenholtz, J. (red) Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet, Lund: Studentlitteratur, s Hrastinski, S. (2006b). The relationship between adopting a synchronous medium and participation in online group work: An explorative study, Interactive Learning Environments, vol. 14, nr. 2, s Lindh, J., Hrastinski, S. & Soames, C.A. (2005). Same, same but different: A longitudinal study of group work in a distance learning course, 4th European Conference on e-learning, Amsterdam. Markus, M.L. (1987). Toward a critical mass theory of interactive media: Universal access, interdependence and diffusion, Communication Research, vol. 14, nr. 5, s Nicholson, S. (2002). Socialization in the Virtual hallway : Instant messaging in the asynchronous web-based distance education classroom, Internet and Higher Education, vol. 5, nr. 4, s Qvistgård, M. (2004). Tekniken och gemenskaperna, ingår i: Jobring, O. (red) Lärgemenskaper på nätet: En introduktion, Lund: Studentlitteratur, s Schweizer, K., Paechter, M. & Weidenmann, B. (2003). Blended learning as a strategy to improve collaborative task performance, Journal of Educational Media, vol. 28, nr. 2 3, s
Att studera på distans vid Högskolan Dalarna
Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig
Läs merThomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad
Thomas Pihl 2007 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter...2 Inloggning...2 Ändra användaruppgifter...4 Anpassa Min sida...5 Verktygen på Min sida...6 Notiser...7 Mitt arkiv...9 Fronter
Läs merMänniska dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning
Inledning Uppdragsgivaren efterfrågar ett program som ska fungera som underlag för undervisning av distansstudenter. I programmet ska man kunna genomföra föreläsningar, och elever och lärare ska kunna
Läs merUppdragsgivare. Behov
Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget
Läs merThomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad
Thomas Pihl 2013 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter... 2 Inloggning... 2 Komplettera användaruppgifter... 4 Anpassa Min sida... 5 Verktygen på Min sida... 6 Notiser & E-post...
Läs merPedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad
Läs merAV Tools - Manual. AV Tools webbkonferens med Blackboard
AV Tools webbkonferens med Blackboard AV Tools består av tre kommunikationsverktyg, som finns under knappen Communication i Blackboard (Bb). Med hjälp av de tre verktygen kan lärare och studenter kommunicera
Läs merProgramutveckling med Java 7.5 p, ht 2007 (D0019N) STUDIEHANDLEDNING - ALLMÄN INFORMATION
Programutveckling med Java 7.5 p, ht 2007 (D0019N) STUDIEHANDLEDNING - ALLMÄN INFORMATION Hej, jag heter Ingela Johansson och hälsar dig välkommen till kursen Programutveckling med Java. Den är på 7.5
Läs merMänniska-Dator Interaktion
Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merIT policy för elever vid
IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att
Läs merFöljande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner
Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner utan internetuppkoppling, spelkonsoler och smart-tv.
Läs merHoppa till... Exportera till Excel
Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg
Läs merStatistik för 2014. Facebook- sidan har hundratals läsare och den har kompletterats med besök i skolor.
Statistik för 2014 Verksamhet Under 2014 har vi för andra året använt ett chatsystem baserat på Lync som är kopplat till ett statistikinsamlingssystem. Fördelarna med systemet är att det är lätt att använda,
Läs merUmgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren
KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella
Läs merhttp://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html
& ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom
Läs merBakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?
Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merGRUNDKURS I C-PROGRAMMERING
SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad
Läs merMÖTEN PÅ DISTANS Jitsi Meet Skype mikrofon och webbkamera Jitsi Meet
MÖTEN PÅ DISTANS Det är ett uttalat mål inom Equmeniakyrkan att vi ska minska vårt resande. Ett bra första steg mot det målet är att ha möten på distans via videosamtal. Samma teknik kan också vara användbar
Läs merDigital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%
Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt
Läs merHur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?
Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en
Läs mer9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming
9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merE- möten Snabbguide till Adobe Connect
E- möten Snabbguide till Adobe Connect Rekommenderade användningsområden: - E- möten - Handledning - Grupparbete - Seminarier Nätbaserad Utbildning 0500 44 81 30 helpdesk.distans@his.se Adobe Connect Högskolan
Läs merPedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad
Läs merFÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL
FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet
Läs merRapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt
Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Projektnamn: Bedömning i flexibla lärandemiljöer Ansvariga: Marie Leijon och Elisabeth Söderquist, Fakulteten för Lärande och samhälle. Projektets pedagogiska idé
Läs merVälkomna! Utveckling och drift av mjukvarusystem. Webbprogrammerare. #wplnu #udmlnu. http://webbprogrammerare.se http://udm-devops.
Välkomna! Utveckling och drift av mjukvarusystem Webbprogrammerare Linnéuniversitetet, institutionen för datavetenskap #wplnu #udmlnu http://webbprogrammerare.se http://udm-devops.se Information om inspelningar
Läs mer1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B
Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga - 7, Övr osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga Kommentarer
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merStudiehandledning för kurs:
Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två
Läs merEn longitudinell studie av grupparbete i en nätbaserad kurs
En longitudinell studie av grupparbete i en nätbaserad kurs Jörgen Lindh, Stefan Hrastinski och Carol-Ann Soames Department of Informatics Jönköping International Business School Box 1026 SE-551 11 Jönköping
Läs merDistansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier
Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet
Läs merIntroduktion till Fronter för lärare
Introduktion till Fronter för lärare Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och vilka verktyg det finns i kursrum och programrum. För mer information om de specifika verktygen hänvisas till
Läs merpå våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare.
Måndagen den 3/9 2012 samlades en stolt skara kursdeltagare och coacher från ledarskapsprogrammet Diplomerad BLI-ledare. De har under det senaste året kommit till våra seminarier en halvdag varje månad
Läs merTekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna
PRESSMEDDELANDE 2011-12-12 Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna Två av tio svenskar som bor i hus tycker att tekniken begränsar umgänget med familjen. Lika stor andel tycker att tekniken
Läs merIntroduktion till Fronter för lärare
Introduktion till Fronter för lärare Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och vilka verktyg det finns i kursrum och programrum. För mer information om de specifika verktygen hänvisas till
Läs merRequest For Information, LearnConnection
Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)
Läs merSammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Sid 1 (6) Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE216 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med
Läs merUTV5 Lathund för skolledning (2013-12-10)
UTV5 Lathund för skolledning (2013-12-10) Innehåll Sid 2 Inledning Sid 3 Logga in Sid 4 Startsidan Sid 5 Obligatoriska frågor Sid 6 Kursutvärderingar Sid 10 Statistik Sid 12 Formulär Sid 16 Skapa utvärdering
Läs merUppgift 19 Internet och kommunikation
Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merInformation om webbmöte via Skype
Information om webbmöte via Skype Skype för företag är en del av Office 2013/Office 365 och ger dig möjlighet att via datorn chatta och ha digitala administrativa möten med eller utan video. Röst- och
Läs merStudiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp.
Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Välkommen till kursen Klinisk biomekanik. Med hjälp av den här studiehandledningen vill vi ge dig en uppfattning om vad du kan förvänta dig av kursen och hur
Läs merSKYPE uppkoppling under SAAF årsmötet.
SKYPE uppkoppling under SAAF årsmötet. För första gången kommer SAAF att testa SKYPE uppkoppling under årsmötet. Det gäller dig som har anmält att du kan vara närvarande på telefonen och att du kan identifieras
Läs merFörberedelser inför webbkursen!
Förberedelser inför webbkursen! För att du ska få en så bra kurs som möjligt är det viktigt att du läser igenom nedanstående instruktioner och förberedelser noga INNAN kursen. Vi kommer inte ha möjlighet
Läs merDynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.
Läs merDataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp
Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik
Läs merLidköping, Sockerbruket 071109
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,
Läs merGIT L0012B. Implementation av geografiska informationssystem. Information inför kursstart
GIT L0012B Implementation av geografiska informationssystem Information inför kursstart K U R S I N F O R M A T I O N Innehåll Registrering 2 Kursplan 2 Schema 2 Föreläsningar 2 Laborationer 2 Examination
Läs merGuide ÖVERBLICK LIVE@EDU UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (5)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2011-02-22 VERSION 0.1 Guide ÖVERBLICK LIVE@EDU Live@edu är samlingsnamnet på ett antal molntjänster. Tjänsterna handlar till stor del om att man på ett enkelt sätt hittar
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merKursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h
Cecilia Gärdén 2015-11-27 Jenny Lindberg Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h Om kursen Kursen har pågått på masternivå, distans, period 1 och 2 ht 2015, mellan 31
Läs merKom i gång med PING PONG
Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 4 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 4 Producerad av Linda Borglund, Anita Eklöf vid Centrum för Lärande och Undervisning, Högskolan i Borås.
Läs merDet finns en stor mängd appar till surfplattor som kan användas för att
Jenny Svedbro Vilse i app-djungeln en granskning av appar för multiplikationsundervisning För att stimulera till fler och bättre examensarbeten med inriktning mot lärande och undervisning i matematik har
Läs merSlutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet
Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet Inledning Dagens barn och ungdomar är flitiga användare av datorer,
Läs merWebbutveckling grundkurs, DA120A sm11
Webbutveckling grundkurs, DA120A sm11 Här hittar du information om kursen som är viktig att läsa. Kursplan Kursens kod i ladok är DA120A. Denna beteckning används ofta som unik referens för kursen. Denna
Läs merLabbrapport - LEGO NXT Robot
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Labbrapport - LEGO NXT Robot Programmering och felsökning Stefan Sarkis 2014-09-02 ssarkis@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II1310) Sammanfattning Denna rapport handlar
Läs merVi vill börja och hälsa dig välkommen till kursen i Medicinsk introduktion 30hp, vid Uppsala Universitet. Nedan finner du information om kursen.
Institutionen för medicinsk cellbiologi, avdelningen för integrativ fysiologi Hej! Vi vill börja och hälsa dig välkommen till kursen i Medicinsk introduktion 30hp, vid Uppsala Universitet. Nedan finner
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merGIT L0005B. ArcGis. Information inför kursstart
GIT L0005B ArcGis Information inför kursstart Innehåll Registrering 2 Kursplan 2 Examination 2 Litteratur 3 Förkunskaper 4 Programvaror 4 Skuggning 4 Windows Messenger 4 Kontakt 4 D enna information ska
Läs merPROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola
PROJEKTMATERIAL Liljeholmens folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merKurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00
Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Välkommen! Välkommen till kursen Distansutbildning 5p. Under hösten kommer vi att träffas vid ett tillfälle och detta tillfälle är obligatoriskt. Tidpunkt: Fredag
Läs merGIT L0006B. C# och Windowsbaserad applikationsutveckling. Information inför kursstart
GIT L0006B C# och Windowsbaserad applikationsutveckling Information inför kursstart Innehåll Registrering 2 Kursplan 2 Schema 2 Föreläsningar 2 Laborationer 2 Examination 2 Litteratur 3 Referenslitteratur
Läs merBilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser)
Flexibel utbildning på distans ur organisations- och studerandeperspektiv Sidan 1 av 12 Instruktioner Alla studerande som ingår i undersökningen är anonyma, d v s du ska inte skriva ditt namn. Enkäten
Läs merTidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011
Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde
Läs merThomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54134-20141) Antal svarande = 14
Thomas Padron-Mccarthy, Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) (DT0--0) Antal svarande =
Läs merDistansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl. www.catenaconsulting.se
Distansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl www.catenaconsulting.se Styrdokument Vuxenutbildningen ska stödja de elever som under sin studietid har behov av att kombinera
Läs merFIRSTCLASS. Innehåll:
FIRSTCLASS Innehåll: Hämta klient...2 Installera klient...2 Konfigurera klient...2 Koppla upp...3 Skrivbordet...3 Mailbox...3 Presentation...3 Skapa ett nytt meddelande...4 Söka mottagare för nytt meddelande...4
Läs merKom i gång med PING PONG
Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 5 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 5 Anita Eklöf, Rune Fjelldal vid Centrum för Lärande och Undervisning, Bibliotek & lärande resurser, Högskolan
Läs merFöljande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner
Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner utan internetuppkoppling, spelkonsoler och smart-tv.
Läs merVad tycker du om komvux?
Oktober 2012 Vad tycker du om komvux? Skolverket genomför under hösten en stor attitydundersökning om vad ni som studerar i den kommunala vuxenutbildningen tycker om er utbildning. Det är första gången
Läs merInnehållsförteckning. Manual WebCT
Innehållsförteckning Introduktion. 3 Inloggning 4 Översiktssida...5 Lösenordsbyte..6 Kursens startsida..8 Kalender...9 Webblektion 10 Diskussionsforum...11 Privat post.. 14 Chatt...16 Meny 2007 2 Introduktion
Läs merFoto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009
Om trådlösa nät 2 Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät Trådlösa nät för uppkoppling mot Internet är vanliga både
Läs merUtvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion
Läs merAnalys av BI-system och utveckling av BIapplikationer
Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker
Läs merNätsäkert. Om datorer och internet för elever i Karlshamns kommun
Nätsäkert Om datorer och internet för elever i Karlshamns kommun Nätsäkert innehåller information om datoranvändning i skolan, för elever och vårdnadshavare, från Karlshamns kommun, september 2016. Karlshamns
Läs merKom igång med utbildningen bättrevardag.nu!
Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar
Läs merversion: 200702-1 Sidan 1 av 5
version: 200702-1 Sidan 1 av 5 Ditt användarnamn: cykel.a@bck.nu Lösenord: pedal ALLMÄNT SajtMail är ett E-post system som går att komma åt via SajtMail Web som är en lösning där du använder din webbläsare
Läs merUppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar
Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny
Läs merScio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz
Scio en liten användarguide Senast ändrad: 2011-03-18 (Korrigerat typsnitt samt information om kursplaner) Skriven av: Josefine Siewertz Innehåll Allmän information samt att logga in i Scio... 1 Strukturen
Läs merStudiehandledning för kurs:
Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier
Läs merKom i gång med PING PONG
Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 6 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 6 Anita Eklöf, Sektionen för pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås. 2015-02-16 1 ATT LOGGA IN... 1 2 STARTSIDAN...
Läs merNYHETSBREV FRÅN MIF MEDARBETARE I FOKUS
Nr 5 NYHETSBREV FRÅN MIF MEDARBETARE I FOKUS Våren startade där hösten/vintern slutade för de 35 medarbetare som läser på Vård och omsorgsprogrammet. Styrgruppen tog beslut på en ökning i aktivitetsplanen
Läs merResultat av kursvärdering
DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att
Läs merAtt beställa ett kursrum
Att beställa ett kursrum Denna guide ger en beskrivning i hur man beställer ett kursrum i Fronter. Skapad: 2011-08-16 Innehållsförteckning Hur beställer man ett kursrum i Fronter?... 3 Hur fungerar arkiveringen
Läs merVälkomstbrev. Ekonom Online 180 hp
E Välkomstbrev Ekonom Online 180 hp Välkommen Välkommen till Ekonom Online vid BTH. Terminen börjar måndagen den 1 september. Vi inleder med ett introduktionsmöte på distans tisdagen den 2 september. Tid
Läs merIntresseanmälan för att gå utbildning i ACT i skolan
Fredrik Livheim leg. psykolog 070-694 03 64 livheim@hotmail.com Intresseanmälan för att gå utbildning i ACT i skolan Här kommer lite information (som du delvis redan känner till). I slutet av dokumentet
Läs mer1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken
1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs merPD104A - Introduktion för Produktuteckling och design
PD104A - Introduktion för Produktuteckling och design Antal svar: 13 (41) 1. Flervalsfråga Andel Allmänt Hur tycker du kursen har varit? 1. Dålig 0% 2. Ganska bra 23,1% 3. Bra 69,2% 4. Mycket bra 7,7%
Läs merFörsta analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs mer1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans
1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att
Läs merBlackboard Learn v. 9.1
XXX Blackboard Learn v. 9.1 Delar av Lärarmanual Kap 7 (av 11) Kommunikationsverktyg 0470-708897 1 Kommunikationsverktyg... 1 1.1 Anslag... 2 1.2 Meddelande inom rummet... 3 1.3 Skicka e- postmeddelande...
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merPoäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)
TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Applikationsprogramm ering i Python 5DA 7.5 215 13 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 5 (34/16) Antal aktiva
Läs merSex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se
Sex på internet Kristian Daneback Aktiviteter man ägnar sig åt på internet, fördelat efter kön i åldersgruppen 18-24 år (2009) Kvinnor (%) Män (%) Läser erotiska texter 41 42 Tittar på pornografi 35 88
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs mer