Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet"

Transkript

1 Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet Inledning Dagens barn och ungdomar är flitiga användare av datorer, smarta mobiler och surfplattor. De är duktiga på att använda tekniken men har begränsad kunskap om hur det fungerar under huven. För att bli bättre teknikanvändare, men framförallt för att kunna bli framtidens teknikproducenter, förespråkar nu många att barn och ungdomar bör lära sig att programmera. Det är inte rimligt att alla barn och ungdomar idag ska bli yrkesprogrammerare, men alla bör ha grundläggande kunskaper och förståelse för vad det innebär, och ges möjlighet att prova på. I Sveriges tas nu många initiativ till coder dojos där frivilliga personer eller organisationer bjuder in barn att under handledning få prova på programmering. En del teknikkunniga föräldrar hjälper också sina barn att utforska programmering hemma. Ett sätt att nå fler barn är att introducera programmering i skolan. Ett mål med programmeringsundervisning för barn är att möjliggöra för fler barn och ungdomar att få förståelse för och möjlighet att själv producera den teknik de i allt större utsträckning konsumerar via datorer, surfplattor och telefoner. Ett sekundärt mål är ofta att väcka intresse för programmering hos en bredare grupp och bidra till ökad digital delaktighet där fler kan vara med och utveckla den framtida tekniken. Det saknas dock kunskap om vad barn lär sig genom olika insatser och hur det påverkar deras intresse och attityd till att lära sig programmera samt hur man bästa ska utvärdera detta. Mål och syfte Projektet syfte är att generera kunskap om hur barn kan lära sig programmera i skolmiljö, samt vilka metoder som kan användas för att undersöka vad barnen lär sig om datorprogram och programmering och om deras intresse för och attityd till programmering ändras när de får programmera. Resultaten kan användas för att bättre utforma och följa upp effekterna av programmeringsundervisning för barn och som underlag för fortsatta undersökningar. Projektbeskrivning Huvudfokus för projektet har varit att genomföra en grundlig undersökning i klassrum där eleverna utför olika programmeringsövningar. Detta har inneburit att ta fram en teknisk plattform och övningar för programmeringsundervisning samt att utforma olika instrument för att utvärdera elevers lärande och attityder. Vi utgick ifrån konstprogrammering, dvs bildskapande med kod, då vi tror att det är en bra bas för introduktion till programmering. Ett skäl är persistensen i bilden. Programmet får en fysisk form som kan skrivas ut och finns kvar även när strömmen är avstängd. Ett annat är att barn och ungdomar ägnar mycket tid åt att skapa bilder på olika sätt och att de flesta har stor vana vid att måla. En annan

2 Figur 1. Plattformen CodeArt som eleverna fick arbeta med (t.v. editor där kod skrivs in, t.h. canvas där konst frambringas). fördel är att bildskapande med kod utgår ifrån kompakta program som ger ett riktigt resultat med väldigt få rader kod. Ytterligare ett skäl är att bildskapande med kod även kan göras med mycket avancerad programmering och därmed låta intresserade utforska mer komplicerade programmeringssätt. Slutligen är procedurell generering av grafiska element en viktig del i vår produktion av t ex spel, filmer och snart alla ingenjörsämnen samt arkitektur och design. Projektet bygger på konstprogrammeringsspråket Processing, som utvecklats på MIT för introduktion till programmering. Det är en vanligt förekommande plattform för bildskapande med kod och det finns stora mängder kod tillgängligt t.ex. via tjänster som openprocessing.org. Koden kan köras i många olika fria tjänster för webbaserad utveckling via processing.js och kräver ingen installation av lärare eller elever. Vi använde och anpassade en befintlig plattform som finns vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet. codeart.ida.liu.se körs i en browser och är öppen för vem som helst att använda. Figur 1 visar plattformen med kod till vänster och den genererade bilden till höger. Vi utvecklade ett undervisningsmaterial baserat på Processing med 11 uppgifter som syftade till att illustrera olika programmeringskomponenter. Uppgifterna bestod av kodskelett som eleverna instruerades att ändra och utforska med hjälp av en guidande text. Utgångspunkten vid utformning av materialet var att eleverna genom att göra relativt enkla program ska se kraften i programmering och få en grundläggande förståelse för olika programmeringsbegrepp. Uppgifterna och materialet var också tänkt att fungera utan att en lärare höll genomgångar och utan att kräva mycket handledning. Uppgifterna finns bifogade i Bilaga 1. För att undersöka effekterna av programmeringsundervisningen togs ett batteri av undersökningsmetoder fram. Enkäter för att undersöka attityd och syn på egenförmåga att lära sig programmera togs fram och pilottestades två gånger, se Bilaga 2 och 3. Intervjufrågor för fokusgruppsintervjuer togs också fram och pilottestades vid ett tillfälle, se Bilaga 4. Enkätfrågor om vad programmering och kod är utformades, se Bilaga 5. Vi skapade även ett observationsprotokoll att använda under lektionerna, se Bilaga 6. Kunskapstest utformades som dels ett digitalt skriftligt prov

3 bestående av fritext och flervalsfrågor, se Bilaga 7, dels som en fri uppgift där eleverna skulle skriva helt ny kod utan att utgå ifrån ett exempel, se Bilaga 8. Som underlag för utformningen av dessa instrument gjordes genomgångar av forskningsresultat rörande attityd och egenförmåga och hur man på bästa sätt mäter sådana. Samt en litteraturstudie om forskning kring hur man lär sig programmera och vad tidigare studier om programmeringsundervisning har visat. Programmeringsundervisningen och undersökningen genomfördes i två klasser i åk6 om totalt 65 elever. Dessa fick under första lektionen svara på enkäter om attityd, egenförmåga och kunskap om vad programmering är. De fick därefter under andra halvan den första lektionen (ca 30 min) samt två hela lektioner (vardera 60 min) utföra uppgifter under handledning av 3 personer anställda inom projektet. Under dessa lektioner genomfördes observationer av två personer. Den sista lektionen fick eleverna göra testuppgiften där de skulle skriva ny kod. Därefter fick de fylla i samma enkäter som vid första lektionen. Under ytterligare en lektion fick sedan hälften av deltagarna delta i fokusgruppsintervjuer. De insamlade data analyserades genom både kvantitativa statistiska metoder (för enkäterna och kunskapstest) och kvalitativa metoder (för observation och intervju). Resultaten redovisade i två rapporter: Programmering i skolmiljö - En studie i mellanstadieelevers uppfattade egenförmåga och attityd till att lära sig programmera av Christina von Tell och Konstprogrammering i skolor: en litteratur och Interventionsstudie av Karl Hörnell, se Bilaga 10 resp 11. Leverabler Projektet levererar 11 övningar på grundläggande programmeringsbegrepp och tekniker, samt en anpassad plattform för konstprogrammering att användas av elever och lärare i skolklasser. Dessa finns tillgängliga via codeart.ida.liu.se och Bilaga 1. Projektet levererar också ett antal metoder för utvärdering av programmeringsundervisning som kan användas för olika typer av insatser, t ex coderdojos eller klassrumsundervisning. Enkätfrågorna om syn på egenförmåga har t ex anpassats för att användas i samband med coderdojos där man använder Scratch, se Bilaga 9. Projektet har också levererat kunskap om hur barn lär sig programmera och vad som är viktigt om man vill introduceras programmeringsundervisning i skolan, se rapporten som utgör Bilaga 11 samt kunskap om elevers attityd till programmering och syn på sin egen förmåga samt hur de ser på programmering i skolan, se rapporten som utgör Bilaga 10. En översikt av dessa ges i avsnittet Resultat. Resultat Vad är ungas attityd till lära sig programmera? För att fånga elevernas attityd till programmering ställdes 4 enkätfrågor kring aspekterna Tråkigt-Kul, Töntigt-Coolt, Oviktigt-Viktigt, Svårt-Lätt som besvarades på en 5-gradig skala. Svaren sammanställdes till ett medelvärde för varje elev, se Figur 2. I figuren motsvarar varje streck en individs medelvärde, 1 betyder Mycket negativ, 2 Lite negativ, 3 Neutral, 4 Lite positiv och 5 Mycket positiv. Överlag är det fler positiva än negativa elever och i snitt är killar lite mer positiva än tjejer. Om man jämför de som aldrig provat på att programmera förut men de som provat på lite är snittet för attityden 3,92 (lite positiv) för de som provat på, och 3,19 (neutral) för de som inte provat innan.

4 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Killar 3,64 Tjejer 3,17 Figur 2. Diagram som visar medelvärden för elevers attityd till programmering där 1 är Mycket Negativ och 5 är Mycket positiv. Varje stapel representerar en individs värde och röda staplar är tjejer och blåa är killar. Hur ser unga på sin egen förmåga att lära sig programmera? Elevernas syn på sin egenförmåga att lära sig programmera undersöktes genom 11 enkätfrågor där eleverna svarade på en femgradig skala där 1 motsvarade Mycket svag, 2 Svag, 3 Neutral, 4 Ganska stark och 5 Mycket stark tro på den egna förmågan. Figur 3 visar medelvärdet för varje individ. Killarna hade i medel 2,89 (nära neutral) och tjejerna 2,56 (mellan lite svag och neutral). Överlag är det fler elever som har svag än stark syn på sin egenförmåga och det är fler killar som har stark syn på sin egenförmåga än tjejer. Om man tittar på gruppen som har provat på programmering tidigare så är de i medelvärde 3,1 jämfört med 2,55 för de som ej provat innan. En större andel (7 av 13) av de som har provat på tidigare har stark egenförmåga jämfört med (7 av 41) av de som ej provat på. En korrelationsanalys mellan egenförmåga och attityd visar att dessa har ett positivt samband. Majoriteten av de elever som klassificerades ha Positiv till Mycket positiv attityd till att lära sig programmera hade Stark eller Ganska stark egenförmåga till att lära sig programmera (73,33 %). Av de med Negativ till Mycket negativ attityd hade en majoritet Svag eller Ganska svag egenförmåga i att lära sig programmera (78,15%). Intervjuer med eleverna visade också att egenförmågan varierar beroende på attitydstillhörighet. De med negativ attityd uppgav att de glömt bort det mesta och trodde att de skulle glömma bort det igen även om de lärde sig mer. De tror dock att det går att lära sig mer programmering och att det troligtvis blir lite lättare när de väl kommer in det, men att lära sig skriva avancerad kod upplever de ligga alldeles för långt bort för deras förmåga. De med positiv attityd till programmering tror sig kunna bli riktigt bra på att programmera och kanske till och med skriva avancerad kod i framtiden förutsatt att de får öva mer.

5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Killar Tjejer Figur 3. Diagram som visar medelvärden för elevers syn på sin egenförmåga att lära sig programmera där 1 är Mycket Svag och 5 är Mycket Stark. Varje stapel representerar en individs värde och röda staplar är tjejer och blåa är killar. Hur ser de på programmering (i skolmiljön)? Upplägget och innehållet i uppgifterna fungerade tyvärr inte fullt ut i skolmiljön. Materialet hade utformats för att vara självinstruerande och förklara olika programmeringskoncept och var inspirerat av Barnhack men med mindre text och mer varierade uppgifter. Det visade sig att uppgifternas svårighetsgrad ökade för fort och utan att eleverna riktigt förstått de begrepp som gåtts igenom. En elev sa följande under en intervju: Och sen så efter halva lektionen, första, så var det ganska roligt för då var uppgifterna ändå ganska enkla så man kunde lösa dem själv och känna att åh vad glad jag är för nu har jag löst den här själv då känner man sig duktig. Men när man kom till uppgift sju och sådär, då tyckte man att det var svårare och man fick hjälp hela tiden och det blev faktiskt ganska tråkigt. Självstudieformatet var problematiskt då de som inte var så intresserade och det inte gick så bra för slutade försöka. Detta kan också ha varit ett resultat av att detta inte var vanlig undervisning med en lärare enligt en av lärarna vi diskuterade detta med. Ett annat problem var att tillfällena var få och långa (60 min) och på grund av nationella prov och påsklov blev det ett glapp mellan tillfällena. Detta togs upp av eleverna under intervjuerna. Ytterligare ett problem var att programmeringsmiljön coderat.ida.liu.se inte är utvecklat för att vara ett utbildningsystem utan snarare vänder sig till dem som har lite programmeringserfarenhet. Det innebär att det inte ger stöd för felsökning för nybörjare. Att skriva riktig kod innebar för många elever stora problem med syntax. Det fanns en märkbar skillnad jämfört med när vi pilottestade under coderdojos då föräldrar ofta satt bredvid och elever deltog frivilligt baserat på intresse.

6 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 PRE POST 0 Hur fungerar ett datorprogram? Vad gör man när man programmerar? Vad är kod? Figur 4. Den blå staplarna visar vad eleverna i snitt svarat på frågorna innan de fick prova på programmering och de orangea vad de svarade efter tre lektioner. 0 motsvarar ett helt felaktigt svar, 0,5 ett delvis korrekt svar och 1 ett helt korrekt svar. Enkätfrågorna som undersökte vad eleverna kunde om programmering och vad datorprogram är visade på en markant ökning när det gäller förståelse för vad programmering är, se Figur 4 som visar på medelvärden för alla deltagare före och efter att de fått programmera. Detta tycks vara både positivt och negativt, bra i den meningen att fler förstår vad programmering är men dåligt eftersom intervjuerna visade att många var besvikna. Nedan följer några citat från intervjuerna med de som hade negativ attityd till programmering: Asså typ mer action eller vad man ska säga. Jag förväntade mig inte siffror. Jag visste att det fanns något som hette programmera. Men jag trodde inte att det var såhär. Det som framhölls som negativt med att lära sig programmera var främst att det var komplicerat, långtråkigt och svårt att veta hur man ska göra. Det som framhölls som positivt var främst att kunna göra animeringar och många andra saker samt färgläggning. Oavsett attitydtillhörelse, hade alla elever en positiv syn på programmering i framtiden och tycker att det är viktigt att folk lär sig det, även om de med negativ attityd inte nödvändigtvis anser att de själva behöver göra det. Jag tror det kan vara viktigt faktiskt eftersom, som jag sade förut, datorer och ipads, teknologi liksom, det är väl viktigt för alla kommer att använda det och det kommer användas mer och mer medan tiden går för det utvecklas hela tiden. För programmeringen har ju utvecklats nu på senaste tiden så den stoppar väl inte så man kan ju behöva veta mer om det.

7 Vet man hur man gör kan det vara väldigt viktigt men det är också väldigt svårt. Hur kan/bör programmering introduceras i skolan? Majoriteten av deltagarna i fokusgrupperna, med undantag för några, tycktes nå en konsensus om att programmering bör vara ett valfritt ämne i skolan, liknande elevens val, men att de ändå ska finnas där. De diskuterade dock fördelar med att ha programmering som ett obligatoriskt ämne och kom fram till att det vore en god idé att lära ut det till barn i ung ålder, detta för att det blir lättare att lära sig i längden då. Några av de med negativ attityd till att lära sig programmera framhöll att de skulle vilja bli bedömda i programmering men inte betygssatta. Från litteraturstudien framkom fyra viktiga aspekter som också stämmer med våra observationer. Den första är att det är viktigt med låga trösklar, detta för att stärk elevens syn på egenförmåga och tro på att kunna lära sig programmera. Det andra är att fokusera på konceptuell förståelse framför syntax, något som speglas i att det nu finns flera projekt som undersöker att lära ut Computational thinking som en grund snarare än programmering i sig. Det tredje är att ha tillgång till bra lärmiljöer/lärplattformar, som t ex erbjuder visualisering, metaforer, förenklad syntax, hjälp och tips. Den fjärde är att det kan vara bättre att börja i låga årskurser då synen på den egna förmågan grundas tidigt och kan bli ett hinder för de som ser sig själva som dåliga på detta. Utvärdering och analys Utvärdering av resultat Projektet har framförallt uppnått sitt syfte om att ta fram metoder som kan användas för att undersöka vad barnen lär sig om datorprogram och programmering och om deras intresse för och attityd till programmering. Tyvärr var upplägget och det material som användes i studien inte så bra att det gick att svara på huruvida intresset för och attityd till programmering ändras när de får programmera i skolan. Samtidigt så visade det på flera av de problem man måste bemöta när man övergår från frivilliga lärsituationer, såsom coderdojos, till en obligatorisk aktivitet med begränsad lärartillgång. Förslag på förbättringar För fortsatta studier är val av teknisk plattform och utformning av undervisningsmaterial väsentlig. Något som efterfrågades av flera elever var mer genomgångar och att komplettera materialet med små videofilmer kan vara ett sätt att uppnå detta och fortfarande tillåta elever att arbeta i sin egen takt och utan att en lärare måste ha stora kunskaper om programmering. Exempel bör vara enklare och (i alla fall i början) dölja syntaktiska detaljer och fokusera mer på konceptuell förståelse och algoritmiskt tänkande. Hela utvecklingsmiljön bör vara mer tillåtande och stödjande. Framtida arbeten Vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet kommer vi att arbeta vidare med att utveckla codeart som en utvecklingsmiljö och att ta fram nya kodexempel som på ett enklare sätt visar på kraften med programmering men döljer en del av de komplexa och mer matematiska detaljerna i koden. Det vore också mycket intressant att undersöka olika programmeringsmaterial och plattformar och se hur de fungerar i skolan med mer fokus även på lärarens roll. Från skolan som deltog i detta

8 projekt finns det intresse för att prova på Scratch under en längre period i flera klasser i åk4 och en sådan studie kommer eventuellt att göras under 2016.

IVA: PROGRAMMERING I GRUNDSKOLAN. Programmering på schemat IVA AKTUELLT

IVA: PROGRAMMERING I GRUNDSKOLAN. Programmering på schemat IVA AKTUELLT IVA: PROGRAMMERING I GRUNDSKOLAN Programmering på schemat 8 Christina Löfving tillsammans med sina elever i årskurs ett och två på Spekerödskolan i Stenungsund. Allt fler röster höjs för att elever i grundskolan

Läs mer

Skaparkultur i skolan

Skaparkultur i skolan Projektrapport 2016-05-26 Agneta Hedenström och Peter Parnes Agneta Labs AB och Parnes Labs AB aghed70@gmail.com och peter@parnes.com Inledning Genom Skaparkultur (Maker Culture) kan vi öppna upp för en

Läs mer

IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan, reflektioner och tankar om var vi är nu och vart vi är på väg!

IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan, reflektioner och tankar om var vi är nu och vart vi är på väg! IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan, reflektioner och tankar om var vi är nu och vart vi är på väg! Prof. Peter Parnes Luleå tekniska universitet Distribuerade datorsystem peter.parnes@ltu.se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Programmering och digital kompetens

Programmering och digital kompetens Kollegialt lärande Föreläsning Workshop Programmering och digital kompetens Lärcafé, 14 juni OSÄKERHET RÄDSLA NYFIKENHET FÖRVALTARE OCH ENTREPRENÖRER Kompetensutveckling Skolverket släpper en modul i oktober.

Läs mer

Digitalt lärande och programmering i klassrummet. Introduktionsworkshop - Bygg ett akvarium i Scratch

Digitalt lärande och programmering i klassrummet. Introduktionsworkshop - Bygg ett akvarium i Scratch Digitalt lärande och programmering i klassrummet Introduktionsworkshop - Bygg ett akvarium i Scratch Introduktion Scratch är en programmeringsomgivning utvecklad av forskare på Massachusetts Institute

Läs mer

Ungdomars inställning till IT

Ungdomars inställning till IT Ungdomars inställning till IT - kunskap, kännedom, karriär Attitydundersökning kring utbildning och karriär inom IT-området. Underlag framtaget av KW Partners på uppdrag av IT&Telekomföretagen. Oktober

Läs mer

Programmering i skolmiljö

Programmering i skolmiljö Programmering i skolmiljö En studie i mellanstadieelevers uppfattade egenförmåga i och attityd till att lära sig programmera Christina von Tell Kandidatuppsats inom Kognitionsvetenskap Institutionen för

Läs mer

Slutrapport för Internetfonden

Slutrapport för Internetfonden Slutrapport för Internetfonden Webbprogrammering i matematik och fysikundervisning Mikael Tylmad mikael@roboro.se Fredrik Atmer fredrik.atmer@gmail.com Ella Kai-Larsen e@k-l.se 10 april 2014 http://www.profyma.se/

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1

Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 SURFA SÄKRARE PÅ NÄTET - ett värdegrundsarbete Elna Svensson lärare Villanskolan Jenny Lindh IKT - pedagog Södra Utmarkens skola 2 Medie- och informationskunnighet

Läs mer

Innehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3

Innehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3 stockholm.se Sida 2 (11) Innehåll Introduktion 3 Beskrivning av arbetssätt 4 Interaktiv karta 4 Poängsystem 5 Troféer/Medaljer/ Badges 5 Genomförande av arbetssätt 6 Del 1: Individuell förberedelse 6 Del

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Digital kompetens Styrdokumenten IT Datapolitik för skolområdet datorn som ett redskap... bland andra datorstöd i undervisningen

Läs mer

Digitalt lärande och programmering i klassrummet

Digitalt lärande och programmering i klassrummet Digitalt lärande och programmering i klassrummet Innehåll Programmering Vad är programmering och varför behövs det? Argument för (och emot) programmering Kort introduktion om programmering Några grundbegrepp

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support.

Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support. Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support. Tre korta kursmoment som stödjer framtagande av material för det flippade klassrummet och att ge instruktion

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014

Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014 Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014 Information När ni ansöker - att tänka på: Läs noga igenom den information som finns i dokumentet Information om statsbidrag utbildning i svenska

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015

Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller

Läs mer

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under

Läs mer

Delaktighet och inflytande 74 49 68 66. Skolmiljö 75 60 56 68. Kunskap och lärande 79 85 84 76. Bemötande 76 87 87 83

Delaktighet och inflytande 74 49 68 66. Skolmiljö 75 60 56 68. Kunskap och lärande 79 85 84 76. Bemötande 76 87 87 83 Regiongemensam elevenkät 215 Skolrapport gymnasieprogram Index per frågeområde 211 212 2 214 215 Sjölins gym. Göteborg GY2 totalt 215 Göteborg GY2 totalt 215 Trivsel och trygghet 93 96 93 9 Delaktighet

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal svar: 51 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Vart går gränsen mellan klassrum och omvärld? Mötesplats Skola 2013.10.29 Presentationen finns på killfroken.se

Vart går gränsen mellan klassrum och omvärld? Mötesplats Skola 2013.10.29 Presentationen finns på killfroken.se Vart går gränsen mellan klassrum och omvärld? Mötesplats Skola 2013.10.29 Presentationen finns på killfroken.se Vart går gränsen mellan klassrum och omvärld? Mötesplats Skola 2013.10.29 Presentationen

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2015 våren 2016. Medioteket

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2015 våren 2016. Medioteket Kompetensutveckling Förskola hösten 2015 våren 2016 Medioteket 2 KOMPETENSUTVECKLING FÖRSKOLA HÖSTEN 2015 VÅREN 2016 Förskolan, Medioteket och det livslånga lärandet Förskolan lägger grunden till ett livslångt

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Slutrapport för Pacman

Slutrapport för Pacman Slutrapport för Pacman Datum: 2011-05-30 Författare: cb222bj Christoffer Bengtsson 1 Abstrakt Jag har under våren arbetat med ett projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Målet med mitt

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Norrbottens län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Datalogiskt tänkande är mer än Programmering. Fredrik Heintz Linköpings universitet

Datalogiskt tänkande är mer än Programmering. Fredrik Heintz Linköpings universitet Datalogiskt tänkande är mer än Programmering Fredrik Heintz Linköpings universitet Vad kommer jag säga idag? Datalogiskt tänkande är en uppsättning generella färdigheter och attityder som är viktiga för

Läs mer

IKT-Plan. NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola

IKT-Plan. NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola IKT-Plan NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola IKT-plan NKC Innehållsförteckning: Vad är IKT?...sid 2 Våra mål...sid 2 Nationella mål.....sid 2 Kommunens mål...sid 2 NKCs lokala mål...sid 2 Digital

Läs mer

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014 Antal elever: 50 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 80% Klasser: BP13A, BP13B, CMP13, MP13 Skolenkäten

Läs mer

Utvärderingsträff 27/5 av länets politikerdialoger, maj 2014:

Utvärderingsträff 27/5 av länets politikerdialoger, maj 2014: Utvärderingsträff 27/5 av länets politikerdialoger, maj 2014: Närvarande: Ankie Rauséus (LBR), Ewa Overmeer (LBR), Anne Helgesson (LBR), Annelie Jansson (Sensus), Lena Thorin Pettersson (ABF), Tomas Hjort

Läs mer

Makerspace i Jönköpings län

Makerspace i Jönköpings län MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Hemslöjdens hus, Ryhov Närvarande: Katinka Borg (Regionbibliotek Region Jönköpings län) Charlotta Boström (Öxnehaga bibliotek) Lo Claesson (Vaggeryds bibliotek) Jan Fransson

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut. Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att

Läs mer

Smart schema och förenklad rapportering frigör värdefull assistanstid

Smart schema och förenklad rapportering frigör värdefull assistanstid Smart schema och förenklad rapportering frigör värdefull assistanstid Sammanfattning Med en komplett webbtjänst för administration av personlig assistans sparar stadsdelsförvaltningen i Stockholmsförorten

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap?

Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap? Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap? Projektanordnare: Bibliotek, bildning och media, Kultur Skåne 232100-0255 Projektledare: Karin Ohrt och Ann Lundborg, Bibliotek,

Läs mer

Fokus Framtid. Projektrapport

Fokus Framtid. Projektrapport Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

UTMANINGEN 2013 Bidrag från Härryda kommun. Teknikmässan med mänskliga möten och vad som hände sedan

UTMANINGEN 2013 Bidrag från Härryda kommun. Teknikmässan med mänskliga möten och vad som hände sedan UTMANINGEN 2013 Bidrag från Härryda kommun Teknikmässan med mänskliga möten och vad som hände sedan Det började med en viktig mässa för en hel kommun Efter en uppstartskonferens angående Digidel i Västra

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

LEGO MINDSTORMS Education EV3

LEGO MINDSTORMS Education EV3 LEGO MINDSTORMS Education EV3 Framtiden tillhör de kreativa πr ROBOTAR OCH IT KREATIVITET SAMARBETE PROBLEMLÖSNING EV3 en evolution av MINDSTORMS Education! LEGO MINDSTORMS Education har bevisat att det

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Antal elever: 112 Antal svarande: 78 Svarsfrekvens: 70% Klasser: EE11, HA11A, HA11B, IMIND11, IMINDRV, IMSPR11, IMYRKBA11, IMYRKFT11,

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR

UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR BAKGRUND......s 1 METOD....s 2 RESULTAT........s 3-8 LÄSKORTENS INFOPELARE........s 3 LÄSKORENS DESIGN.......s 4 KORTLÄSARE.... s

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2015 Q2

Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2015 Q2 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2015 Q2 Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Helsingborgs stad, Medborgarundersökning 2015 Q2, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta

Läs mer

Norm. Tidigare projekt

Norm. Tidigare projekt Norm Jag vill gärna se mitt konstnärskap som en mängd mindre berättelser som inte nödvändigtvis hänger ihop vid första anblicken eller kan indelas i redan existerande fack. Vi är födda in i en färdig värld

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

APPARAT SLUTRAPPORT. 1. Inledning

APPARAT SLUTRAPPORT. 1. Inledning APPARAT SLUTRAPPORT 1. Inledning Diskussioner kring smartphoneanvändande har ökat i takt med att användandet av mobil teknik har vuxit i utbredning. Nya sociala beteenden, beroendebeteenden och avkopplingsbeteenden

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Soluret 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

VI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ

VI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ Du är mitt i tonåren. Framtiden kommer att vara fylld av utmaningar, stora förändringar och tuffa beslut. Så varför inte ägna de närmaste åren åt det du

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

DESIGN AV UNDERVISNING

DESIGN AV UNDERVISNING 1 DESIGN AV UNDERVISNING av Björn Andersson En gren av den ämnesdidaktiska forskningen gäller design av naturvetenskaplig undervisning. På ett systematiskt sätt skapas undervisning, ofta av lärare och

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Post Mortem för Get The Treasure!

Post Mortem för Get The Treasure! Post Mortem för Get The Treasure! Av: Emil Lindberg - Grupp 15 Vi skulle göra ett action multiplayerspel som spelades över nätverket. Vilket vi nästan lyckades göra. Tiden tog slut och programmerarna han

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Det är kyrkomötet som har beslutat

Det är kyrkomötet som har beslutat Åke Nordlundh är i sin roll som samordnare av det riktade församlingsbidraget 2011 2012 en av flera entusiaster och tillskyndare av en gemensam IT-plattform i Svenska kyrkan. IT-samverkan ger minskade

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Utvärderingsavdelningen Rapport 0 (115) IT-användning och IT-kompetens i skolan Skolverkets IT-uppföljning 2015 Diarienummer: 2015:00067 Rapport 2 (115) Skolverket

Läs mer

Blästad friförskolor 2010/11

Blästad friförskolor 2010/11 Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning

Läs mer

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola 18th February 2016, Gothenburg Handlingsplan för Skapande skola Bakgrund The International School of the Gothenburg Region (ISGR) är en International Baccalaureate (IB)-skola för årskurserna 0-12. Skolan

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30) Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten

Läs mer

Information kring projektet Barnsamtal kring bild, om lärande för hållbar utveckling Del II i projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet

Information kring projektet Barnsamtal kring bild, om lärande för hållbar utveckling Del II i projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet Information kring projektet Barnsamtal kring bild, om lärande för hållbar utveckling Del II i projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet Tack för att du/ni vill delta i detta projekt som tar sin

Läs mer

Spelar ditt kön roll i livets spel?

Spelar ditt kön roll i livets spel? Spelar ditt kön roll i livets spel? Hur ser dagens ungdomar på frågor rörande genus och jämställdhet? Vad innebär det för dem? I vilken utsträckning reflekterar de över dessa frågor? Här får du chansen

Läs mer

UTBILDNINGSGUIDE FÖR FRAMGÅNGSRIK INLÄRNING

UTBILDNINGSGUIDE FÖR FRAMGÅNGSRIK INLÄRNING Silver Sidekicks Projekt UTBILDNINGSGUIDE FÖR FRAMGÅNGSRIK INLÄRNING Handbok för studerande 0. INNEHÅLL 0. Innehåll... 1 1. Introduktion... 2 2. Utbildnings utformning... 3 2.1. Övergripande målsättning...

Läs mer

Kunsten å formidle et budskap

Kunsten å formidle et budskap Kunsten å formidle et budskap Kan vi få folk til å endre atferd? Hvordan kan vi kommunisere sikkerhet? Peter Modin Department of Philosophy modin@kth.se Konsten att förmedla ett budskap Kan vi få folk

Läs mer