Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet"

Transkript

1 Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet Inledning Dagens barn och ungdomar är flitiga användare av datorer, smarta mobiler och surfplattor. De är duktiga på att använda tekniken men har begränsad kunskap om hur det fungerar under huven. För att bli bättre teknikanvändare, men framförallt för att kunna bli framtidens teknikproducenter, förespråkar nu många att barn och ungdomar bör lära sig att programmera. Det är inte rimligt att alla barn och ungdomar idag ska bli yrkesprogrammerare, men alla bör ha grundläggande kunskaper och förståelse för vad det innebär, och ges möjlighet att prova på. I Sveriges tas nu många initiativ till coder dojos där frivilliga personer eller organisationer bjuder in barn att under handledning få prova på programmering. En del teknikkunniga föräldrar hjälper också sina barn att utforska programmering hemma. Ett sätt att nå fler barn är att introducera programmering i skolan. Ett mål med programmeringsundervisning för barn är att möjliggöra för fler barn och ungdomar att få förståelse för och möjlighet att själv producera den teknik de i allt större utsträckning konsumerar via datorer, surfplattor och telefoner. Ett sekundärt mål är ofta att väcka intresse för programmering hos en bredare grupp och bidra till ökad digital delaktighet där fler kan vara med och utveckla den framtida tekniken. Det saknas dock kunskap om vad barn lär sig genom olika insatser och hur det påverkar deras intresse och attityd till att lära sig programmera samt hur man bästa ska utvärdera detta. Mål och syfte Projektet syfte är att generera kunskap om hur barn kan lära sig programmera i skolmiljö, samt vilka metoder som kan användas för att undersöka vad barnen lär sig om datorprogram och programmering och om deras intresse för och attityd till programmering ändras när de får programmera. Resultaten kan användas för att bättre utforma och följa upp effekterna av programmeringsundervisning för barn och som underlag för fortsatta undersökningar. Projektbeskrivning Huvudfokus för projektet har varit att genomföra en grundlig undersökning i klassrum där eleverna utför olika programmeringsövningar. Detta har inneburit att ta fram en teknisk plattform och övningar för programmeringsundervisning samt att utforma olika instrument för att utvärdera elevers lärande och attityder. Vi utgick ifrån konstprogrammering, dvs bildskapande med kod, då vi tror att det är en bra bas för introduktion till programmering. Ett skäl är persistensen i bilden. Programmet får en fysisk form som kan skrivas ut och finns kvar även när strömmen är avstängd. Ett annat är att barn och ungdomar ägnar mycket tid åt att skapa bilder på olika sätt och att de flesta har stor vana vid att måla. En annan

2 Figur 1. Plattformen CodeArt som eleverna fick arbeta med (t.v. editor där kod skrivs in, t.h. canvas där konst frambringas). fördel är att bildskapande med kod utgår ifrån kompakta program som ger ett riktigt resultat med väldigt få rader kod. Ytterligare ett skäl är att bildskapande med kod även kan göras med mycket avancerad programmering och därmed låta intresserade utforska mer komplicerade programmeringssätt. Slutligen är procedurell generering av grafiska element en viktig del i vår produktion av t ex spel, filmer och snart alla ingenjörsämnen samt arkitektur och design. Projektet bygger på konstprogrammeringsspråket Processing, som utvecklats på MIT för introduktion till programmering. Det är en vanligt förekommande plattform för bildskapande med kod och det finns stora mängder kod tillgängligt t.ex. via tjänster som openprocessing.org. Koden kan köras i många olika fria tjänster för webbaserad utveckling via processing.js och kräver ingen installation av lärare eller elever. Vi använde och anpassade en befintlig plattform som finns vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet. codeart.ida.liu.se körs i en browser och är öppen för vem som helst att använda. Figur 1 visar plattformen med kod till vänster och den genererade bilden till höger. Vi utvecklade ett undervisningsmaterial baserat på Processing med 11 uppgifter som syftade till att illustrera olika programmeringskomponenter. Uppgifterna bestod av kodskelett som eleverna instruerades att ändra och utforska med hjälp av en guidande text. Utgångspunkten vid utformning av materialet var att eleverna genom att göra relativt enkla program ska se kraften i programmering och få en grundläggande förståelse för olika programmeringsbegrepp. Uppgifterna och materialet var också tänkt att fungera utan att en lärare höll genomgångar och utan att kräva mycket handledning. Uppgifterna finns bifogade i Bilaga 1. För att undersöka effekterna av programmeringsundervisningen togs ett batteri av undersökningsmetoder fram. Enkäter för att undersöka attityd och syn på egenförmåga att lära sig programmera togs fram och pilottestades två gånger, se Bilaga 2 och 3. Intervjufrågor för fokusgruppsintervjuer togs också fram och pilottestades vid ett tillfälle, se Bilaga 4. Enkätfrågor om vad programmering och kod är utformades, se Bilaga 5. Vi skapade även ett observationsprotokoll att använda under lektionerna, se Bilaga 6. Kunskapstest utformades som dels ett digitalt skriftligt prov

3 bestående av fritext och flervalsfrågor, se Bilaga 7, dels som en fri uppgift där eleverna skulle skriva helt ny kod utan att utgå ifrån ett exempel, se Bilaga 8. Som underlag för utformningen av dessa instrument gjordes genomgångar av forskningsresultat rörande attityd och egenförmåga och hur man på bästa sätt mäter sådana. Samt en litteraturstudie om forskning kring hur man lär sig programmera och vad tidigare studier om programmeringsundervisning har visat. Programmeringsundervisningen och undersökningen genomfördes i två klasser i åk6 om totalt 65 elever. Dessa fick under första lektionen svara på enkäter om attityd, egenförmåga och kunskap om vad programmering är. De fick därefter under andra halvan den första lektionen (ca 30 min) samt två hela lektioner (vardera 60 min) utföra uppgifter under handledning av 3 personer anställda inom projektet. Under dessa lektioner genomfördes observationer av två personer. Den sista lektionen fick eleverna göra testuppgiften där de skulle skriva ny kod. Därefter fick de fylla i samma enkäter som vid första lektionen. Under ytterligare en lektion fick sedan hälften av deltagarna delta i fokusgruppsintervjuer. De insamlade data analyserades genom både kvantitativa statistiska metoder (för enkäterna och kunskapstest) och kvalitativa metoder (för observation och intervju). Resultaten redovisade i två rapporter: Programmering i skolmiljö - En studie i mellanstadieelevers uppfattade egenförmåga och attityd till att lära sig programmera av Christina von Tell och Konstprogrammering i skolor: en litteratur och Interventionsstudie av Karl Hörnell, se Bilaga 10 resp 11. Leverabler Projektet levererar 11 övningar på grundläggande programmeringsbegrepp och tekniker, samt en anpassad plattform för konstprogrammering att användas av elever och lärare i skolklasser. Dessa finns tillgängliga via codeart.ida.liu.se och Bilaga 1. Projektet levererar också ett antal metoder för utvärdering av programmeringsundervisning som kan användas för olika typer av insatser, t ex coderdojos eller klassrumsundervisning. Enkätfrågorna om syn på egenförmåga har t ex anpassats för att användas i samband med coderdojos där man använder Scratch, se Bilaga 9. Projektet har också levererat kunskap om hur barn lär sig programmera och vad som är viktigt om man vill introduceras programmeringsundervisning i skolan, se rapporten som utgör Bilaga 11 samt kunskap om elevers attityd till programmering och syn på sin egen förmåga samt hur de ser på programmering i skolan, se rapporten som utgör Bilaga 10. En översikt av dessa ges i avsnittet Resultat. Resultat Vad är ungas attityd till lära sig programmera? För att fånga elevernas attityd till programmering ställdes 4 enkätfrågor kring aspekterna Tråkigt-Kul, Töntigt-Coolt, Oviktigt-Viktigt, Svårt-Lätt som besvarades på en 5-gradig skala. Svaren sammanställdes till ett medelvärde för varje elev, se Figur 2. I figuren motsvarar varje streck en individs medelvärde, 1 betyder Mycket negativ, 2 Lite negativ, 3 Neutral, 4 Lite positiv och 5 Mycket positiv. Överlag är det fler positiva än negativa elever och i snitt är killar lite mer positiva än tjejer. Om man jämför de som aldrig provat på att programmera förut men de som provat på lite är snittet för attityden 3,92 (lite positiv) för de som provat på, och 3,19 (neutral) för de som inte provat innan.

4 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Killar 3,64 Tjejer 3,17 Figur 2. Diagram som visar medelvärden för elevers attityd till programmering där 1 är Mycket Negativ och 5 är Mycket positiv. Varje stapel representerar en individs värde och röda staplar är tjejer och blåa är killar. Hur ser unga på sin egen förmåga att lära sig programmera? Elevernas syn på sin egenförmåga att lära sig programmera undersöktes genom 11 enkätfrågor där eleverna svarade på en femgradig skala där 1 motsvarade Mycket svag, 2 Svag, 3 Neutral, 4 Ganska stark och 5 Mycket stark tro på den egna förmågan. Figur 3 visar medelvärdet för varje individ. Killarna hade i medel 2,89 (nära neutral) och tjejerna 2,56 (mellan lite svag och neutral). Överlag är det fler elever som har svag än stark syn på sin egenförmåga och det är fler killar som har stark syn på sin egenförmåga än tjejer. Om man tittar på gruppen som har provat på programmering tidigare så är de i medelvärde 3,1 jämfört med 2,55 för de som ej provat innan. En större andel (7 av 13) av de som har provat på tidigare har stark egenförmåga jämfört med (7 av 41) av de som ej provat på. En korrelationsanalys mellan egenförmåga och attityd visar att dessa har ett positivt samband. Majoriteten av de elever som klassificerades ha Positiv till Mycket positiv attityd till att lära sig programmera hade Stark eller Ganska stark egenförmåga till att lära sig programmera (73,33 %). Av de med Negativ till Mycket negativ attityd hade en majoritet Svag eller Ganska svag egenförmåga i att lära sig programmera (78,15%). Intervjuer med eleverna visade också att egenförmågan varierar beroende på attitydstillhörighet. De med negativ attityd uppgav att de glömt bort det mesta och trodde att de skulle glömma bort det igen även om de lärde sig mer. De tror dock att det går att lära sig mer programmering och att det troligtvis blir lite lättare när de väl kommer in det, men att lära sig skriva avancerad kod upplever de ligga alldeles för långt bort för deras förmåga. De med positiv attityd till programmering tror sig kunna bli riktigt bra på att programmera och kanske till och med skriva avancerad kod i framtiden förutsatt att de får öva mer.

5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Killar Tjejer Figur 3. Diagram som visar medelvärden för elevers syn på sin egenförmåga att lära sig programmera där 1 är Mycket Svag och 5 är Mycket Stark. Varje stapel representerar en individs värde och röda staplar är tjejer och blåa är killar. Hur ser de på programmering (i skolmiljön)? Upplägget och innehållet i uppgifterna fungerade tyvärr inte fullt ut i skolmiljön. Materialet hade utformats för att vara självinstruerande och förklara olika programmeringskoncept och var inspirerat av Barnhack men med mindre text och mer varierade uppgifter. Det visade sig att uppgifternas svårighetsgrad ökade för fort och utan att eleverna riktigt förstått de begrepp som gåtts igenom. En elev sa följande under en intervju: Och sen så efter halva lektionen, första, så var det ganska roligt för då var uppgifterna ändå ganska enkla så man kunde lösa dem själv och känna att åh vad glad jag är för nu har jag löst den här själv då känner man sig duktig. Men när man kom till uppgift sju och sådär, då tyckte man att det var svårare och man fick hjälp hela tiden och det blev faktiskt ganska tråkigt. Självstudieformatet var problematiskt då de som inte var så intresserade och det inte gick så bra för slutade försöka. Detta kan också ha varit ett resultat av att detta inte var vanlig undervisning med en lärare enligt en av lärarna vi diskuterade detta med. Ett annat problem var att tillfällena var få och långa (60 min) och på grund av nationella prov och påsklov blev det ett glapp mellan tillfällena. Detta togs upp av eleverna under intervjuerna. Ytterligare ett problem var att programmeringsmiljön coderat.ida.liu.se inte är utvecklat för att vara ett utbildningsystem utan snarare vänder sig till dem som har lite programmeringserfarenhet. Det innebär att det inte ger stöd för felsökning för nybörjare. Att skriva riktig kod innebar för många elever stora problem med syntax. Det fanns en märkbar skillnad jämfört med när vi pilottestade under coderdojos då föräldrar ofta satt bredvid och elever deltog frivilligt baserat på intresse.

6 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 PRE POST 0 Hur fungerar ett datorprogram? Vad gör man när man programmerar? Vad är kod? Figur 4. Den blå staplarna visar vad eleverna i snitt svarat på frågorna innan de fick prova på programmering och de orangea vad de svarade efter tre lektioner. 0 motsvarar ett helt felaktigt svar, 0,5 ett delvis korrekt svar och 1 ett helt korrekt svar. Enkätfrågorna som undersökte vad eleverna kunde om programmering och vad datorprogram är visade på en markant ökning när det gäller förståelse för vad programmering är, se Figur 4 som visar på medelvärden för alla deltagare före och efter att de fått programmera. Detta tycks vara både positivt och negativt, bra i den meningen att fler förstår vad programmering är men dåligt eftersom intervjuerna visade att många var besvikna. Nedan följer några citat från intervjuerna med de som hade negativ attityd till programmering: Asså typ mer action eller vad man ska säga. Jag förväntade mig inte siffror. Jag visste att det fanns något som hette programmera. Men jag trodde inte att det var såhär. Det som framhölls som negativt med att lära sig programmera var främst att det var komplicerat, långtråkigt och svårt att veta hur man ska göra. Det som framhölls som positivt var främst att kunna göra animeringar och många andra saker samt färgläggning. Oavsett attitydtillhörelse, hade alla elever en positiv syn på programmering i framtiden och tycker att det är viktigt att folk lär sig det, även om de med negativ attityd inte nödvändigtvis anser att de själva behöver göra det. Jag tror det kan vara viktigt faktiskt eftersom, som jag sade förut, datorer och ipads, teknologi liksom, det är väl viktigt för alla kommer att använda det och det kommer användas mer och mer medan tiden går för det utvecklas hela tiden. För programmeringen har ju utvecklats nu på senaste tiden så den stoppar väl inte så man kan ju behöva veta mer om det.

7 Vet man hur man gör kan det vara väldigt viktigt men det är också väldigt svårt. Hur kan/bör programmering introduceras i skolan? Majoriteten av deltagarna i fokusgrupperna, med undantag för några, tycktes nå en konsensus om att programmering bör vara ett valfritt ämne i skolan, liknande elevens val, men att de ändå ska finnas där. De diskuterade dock fördelar med att ha programmering som ett obligatoriskt ämne och kom fram till att det vore en god idé att lära ut det till barn i ung ålder, detta för att det blir lättare att lära sig i längden då. Några av de med negativ attityd till att lära sig programmera framhöll att de skulle vilja bli bedömda i programmering men inte betygssatta. Från litteraturstudien framkom fyra viktiga aspekter som också stämmer med våra observationer. Den första är att det är viktigt med låga trösklar, detta för att stärk elevens syn på egenförmåga och tro på att kunna lära sig programmera. Det andra är att fokusera på konceptuell förståelse framför syntax, något som speglas i att det nu finns flera projekt som undersöker att lära ut Computational thinking som en grund snarare än programmering i sig. Det tredje är att ha tillgång till bra lärmiljöer/lärplattformar, som t ex erbjuder visualisering, metaforer, förenklad syntax, hjälp och tips. Den fjärde är att det kan vara bättre att börja i låga årskurser då synen på den egna förmågan grundas tidigt och kan bli ett hinder för de som ser sig själva som dåliga på detta. Utvärdering och analys Utvärdering av resultat Projektet har framförallt uppnått sitt syfte om att ta fram metoder som kan användas för att undersöka vad barnen lär sig om datorprogram och programmering och om deras intresse för och attityd till programmering. Tyvärr var upplägget och det material som användes i studien inte så bra att det gick att svara på huruvida intresset för och attityd till programmering ändras när de får programmera i skolan. Samtidigt så visade det på flera av de problem man måste bemöta när man övergår från frivilliga lärsituationer, såsom coderdojos, till en obligatorisk aktivitet med begränsad lärartillgång. Förslag på förbättringar För fortsatta studier är val av teknisk plattform och utformning av undervisningsmaterial väsentlig. Något som efterfrågades av flera elever var mer genomgångar och att komplettera materialet med små videofilmer kan vara ett sätt att uppnå detta och fortfarande tillåta elever att arbeta i sin egen takt och utan att en lärare måste ha stora kunskaper om programmering. Exempel bör vara enklare och (i alla fall i början) dölja syntaktiska detaljer och fokusera mer på konceptuell förståelse och algoritmiskt tänkande. Hela utvecklingsmiljön bör vara mer tillåtande och stödjande. Framtida arbeten Vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet kommer vi att arbeta vidare med att utveckla codeart som en utvecklingsmiljö och att ta fram nya kodexempel som på ett enklare sätt visar på kraften med programmering men döljer en del av de komplexa och mer matematiska detaljerna i koden. Det vore också mycket intressant att undersöka olika programmeringsmaterial och plattformar och se hur de fungerar i skolan med mer fokus även på lärarens roll. Från skolan som deltog i detta

8 projekt finns det intresse för att prova på Scratch under en längre period i flera klasser i åk4 och en sådan studie kommer eventuellt att göras under 2016.

Skaparkultur i skolan

Skaparkultur i skolan Projektrapport 2016-05-26 Agneta Hedenström och Peter Parnes Agneta Labs AB och Parnes Labs AB aghed70@gmail.com och peter@parnes.com Inledning Genom Skaparkultur (Maker Culture) kan vi öppna upp för en

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Digitalt lärande och programmering i klassrummet. Introduktionsworkshop - Bygg ett akvarium i Scratch

Digitalt lärande och programmering i klassrummet. Introduktionsworkshop - Bygg ett akvarium i Scratch Digitalt lärande och programmering i klassrummet Introduktionsworkshop - Bygg ett akvarium i Scratch Introduktion Scratch är en programmeringsomgivning utvecklad av forskare på Massachusetts Institute

Läs mer

Programmering och digital kompetens

Programmering och digital kompetens Kollegialt lärande Föreläsning Workshop Programmering och digital kompetens Lärcafé, 14 juni OSÄKERHET RÄDSLA NYFIKENHET FÖRVALTARE OCH ENTREPRENÖRER Kompetensutveckling Skolverket släpper en modul i oktober.

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Ungdomars inställning till IT

Ungdomars inställning till IT Ungdomars inställning till IT - kunskap, kännedom, karriär Attitydundersökning kring utbildning och karriär inom IT-området. Underlag framtaget av KW Partners på uppdrag av IT&Telekomföretagen. Oktober

Läs mer

Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015

Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

IVA: PROGRAMMERING I GRUNDSKOLAN. Programmering på schemat IVA AKTUELLT

IVA: PROGRAMMERING I GRUNDSKOLAN. Programmering på schemat IVA AKTUELLT IVA: PROGRAMMERING I GRUNDSKOLAN Programmering på schemat 8 Christina Löfving tillsammans med sina elever i årskurs ett och två på Spekerödskolan i Stenungsund. Allt fler röster höjs för att elever i grundskolan

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under

Läs mer

Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support.

Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support. Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support. Tre korta kursmoment som stödjer framtagande av material för det flippade klassrummet och att ge instruktion

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal svar: 51 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

LUFFARSCHACKETS GRUNDER

LUFFARSCHACKETS GRUNDER LUFFARSCHACKETS GRUNDER Många har frågat mig: Kan man träna luffarschack? Jodå, svarar jag. Det går alldeles utmärkt och det ger bevisligen resultat. Men lika väl som man inte blir fotbollsproffs efter

Läs mer

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut. Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att

Läs mer

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1

Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 SURFA SÄKRARE PÅ NÄTET - ett värdegrundsarbete Elna Svensson lärare Villanskolan Jenny Lindh IKT - pedagog Södra Utmarkens skola 2 Medie- och informationskunnighet

Läs mer

Nallelek Lärarvägledning

Nallelek Lärarvägledning NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering

Läs mer

UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR

UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR BAKGRUND......s 1 METOD....s 2 RESULTAT........s 3-8 LÄSKORTENS INFOPELARE........s 3 LÄSKORENS DESIGN.......s 4 KORTLÄSARE.... s

Läs mer

IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan, reflektioner och tankar om var vi är nu och vart vi är på väg!

IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan, reflektioner och tankar om var vi är nu och vart vi är på väg! IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan, reflektioner och tankar om var vi är nu och vart vi är på väg! Prof. Peter Parnes Luleå tekniska universitet Distribuerade datorsystem peter.parnes@ltu.se

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Skolkvalitetsmätning 2004

Skolkvalitetsmätning 2004 Skolkvalitetsmätning 2004 Vara kommun Februari 2004 ARS P0504 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Antal elever: 112 Antal svarande: 78 Svarsfrekvens: 70% Klasser: EE11, HA11A, HA11B, IMIND11, IMINDRV, IMSPR11, IMYRKBA11, IMYRKFT11,

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014

Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014 Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014 Information När ni ansöker - att tänka på: Läs noga igenom den information som finns i dokumentet Information om statsbidrag utbildning i svenska

Läs mer

Post Mortem för Get The Treasure!

Post Mortem för Get The Treasure! Post Mortem för Get The Treasure! Av: Emil Lindberg - Grupp 15 Vi skulle göra ett action multiplayerspel som spelades över nätverket. Vilket vi nästan lyckades göra. Tiden tog slut och programmerarna han

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Slutrapport för Pacman

Slutrapport för Pacman Slutrapport för Pacman Datum: 2011-05-30 Författare: cb222bj Christoffer Bengtsson 1 Abstrakt Jag har under våren arbetat med ett projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Målet med mitt

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Målarkurs för hela dig! Komposition

Målarkurs för hela dig! Komposition Målarkurs för hela dig! Komposition Jan Vermeer van Delft, 1600-tal Komposition Eftersom jag har haft förmånen att arbeta med barn och bildskapande under flera år och på flera olika vis så har jag lagt

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014 Antal elever: 50 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 80% Klasser: BP13A, BP13B, CMP13, MP13 Skolenkäten

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten Slutrapport för särskild satsning på matematikaktiviteter för elever i skolår 8 och 9 samt en inspirerande lärandemiljö med avsikt

Läs mer

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR INNEHÅLL Inledning 5 ATT FÖLJA DINA DRÖMMAR 7 Framtiden 8 Hur jag ser på framtiden Hur jag inte vill att min framtid ska se ut Min mardrömsframtid

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

En viktig mässa för alla

En viktig mässa för alla Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr

Läs mer

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande.

Läs mer

Den äldre, digitala resenären

Den äldre, digitala resenären Den äldre, digitala resenären Resebranschen är en av de mest växande branscherna i världen. Digitaliseringen har dock gjort att branschen förändrats mycket under de senaste åren. Många resenärer agerar

Läs mer

Delaktighet och inflytande 74 49 68 66. Skolmiljö 75 60 56 68. Kunskap och lärande 79 85 84 76. Bemötande 76 87 87 83

Delaktighet och inflytande 74 49 68 66. Skolmiljö 75 60 56 68. Kunskap och lärande 79 85 84 76. Bemötande 76 87 87 83 Regiongemensam elevenkät 215 Skolrapport gymnasieprogram Index per frågeområde 211 212 2 214 215 Sjölins gym. Göteborg GY2 totalt 215 Göteborg GY2 totalt 215 Trivsel och trygghet 93 96 93 9 Delaktighet

Läs mer

1DV433 HT13. I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål?

1DV433 HT13. I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål? 1DV33 HT13 Antal : I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål? - ha fått grundläggande kunskaper om strukturerad programmering

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Framtidens klassrum: Det resande klassrummet

Framtidens klassrum: Det resande klassrummet Framtidens klassrum: Det resande klassrummet Hur kan vi förbättra elevers motivation till att vilja lära? I stället för att välja ett ämne har vi valt ett område som är viktigt för att förbättra och göra

Läs mer

Innehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3

Innehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3 stockholm.se Sida 2 (11) Innehåll Introduktion 3 Beskrivning av arbetssätt 4 Interaktiv karta 4 Poängsystem 5 Troféer/Medaljer/ Badges 5 Genomförande av arbetssätt 6 Del 1: Individuell förberedelse 6 Del

Läs mer

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Arbetsområdet Växthuset Syfte Följande långsiktiga mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet. Förmågan att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion identifiera

Läs mer

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag 2014-08-10 Svenska Web Voice Annika Elgeskog www.webvoice.se +46 725 861010 presenterar Företagarens guide till framgång på Instagram.

Läs mer

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.

Läs mer

Barnens mobila vanor 2012

Barnens mobila vanor 2012 Barnens mobila vanor 2012 TNS/SIFOs rapport på uppdrag av Telenor Sverige November 2012 Innehåll 1 Bakgrund undersökningen 03 2 Sammanfattande slutsatser 05 3 Mobiltelefoners, surfplattors och smartphones

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas

Läs mer

Slutrapport för Internetfonden

Slutrapport för Internetfonden Slutrapport för Internetfonden Webbprogrammering i matematik och fysikundervisning Mikael Tylmad mikael@roboro.se Fredrik Atmer fredrik.atmer@gmail.com Ella Kai-Larsen e@k-l.se 10 april 2014 http://www.profyma.se/

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

När jag inte längre är med

När jag inte längre är med Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

"Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren.

Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren. "Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren. 150 Eleverna på Borgsmoskolan i Norrköping har i flera år använt slöjdtimmarna till att göra stora

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30) Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben Från tanke TILL HANDLING Detta blad innehåller en samling tips på hur ni kan komma igång och påverka på webben genom att blogga och andra sociala medier. Metodblad: Påverka på webben Påverka på webben

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se

Läs mer

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Det är helt knäppt att vårt samhälle är så segregerat. Blanda mer! Den åsikten uttryckte nästan alla de drygt 130 ungdomar som intervjuades i projektet RÖST.

Läs mer

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Vi har fått in svar från 27 föräldrar. Vi har ca 70 barn i fyran och femman, resten är sexor. Alla frågor kunde ni svara på med ett

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer