Riksväg 50 Bergslagsdiagonalen mer än en väg

Transkript

1 1

2 Riksväg 50 Bergslagsdiagonalen mer än en väg Bergslagsdiagonalen startade som en djärv tanke redan 1989, då beslut om samverkan togs av kommuner i Dalarna och Hälsingland gällande att utveckla det undermåliga vägnätet mellan landskapen. Berörda intressenter i Örebro län och senare även i Östergötland kom att höra av sig under de påföljande två åren för ett utvidgat samarbete kring ett nord-sydligt huvudstråk genom det mellansvenska inlandet beslutades officiellt om det stora samarbetsprojektet mellan 17 kommuner och fyra länsstyrelser/regioner. Målet är att skapa tillväxt och positiva effekter för näringsliv och boende i inlandet genom att verka för nödvändiga vägförbättringar på Bergslagsdiagonalen, riksväg 50. En bra och trafiksäker väg leder till ökad tillgänglighet, samverkan, regionförstoring och därmed regional utveckling! Innehåll Inledning 2 Projekt Bergslagsdiagonalens framtida inriktning 3-5 Ökad turism 6 Karta 7 Näringslivsintervjuer 8 Vägprojekt 9-15 Projektorganisation och viktiga händelser 16 Bergslagsdiagonalen idag är resultatet av flera års målinriktat samarbete, där tidigare sju vägar med olika nummer nu är en väg med ett gemensamt vägnummer riksväg 50 och som också skyltats Bergslagsdiagonalen. En lång rad aktiviteter, uppvaktningar och yttranden har gjorts till olika beslutande nivåer. Många vägförbättringar och ombyggnationer har genomförts under åren och nya utvecklingsplaner finns under bevakning för fortsatt påverkan bland våra beslutsfattare. Men Bergslagsdiagonalen är mer än en väg. Vägen är en viktig förutsättning och symbol för regional utveckling. Varumärket Bergslagsdiagonalen är viktigt att vårda som ett uttryck för att också det mellansvenska inlandet har nationell betydelse och livskraft. Då är det också viktigt att nå ut med information och marknadsföring av Bergslagsdiagonalen. Många samordnade marknadsföringsinsatser inom besöksnäringen ger också resultat. Till exempel ReseMagazinet, kartbroschyrer, hemsida på Internet samt deltagande på olika seminarier och mässor med information om olika aktiviteter, sevärdheter och evenemang värda att besöka längs vägen. Mätningar visar att den kommersiella turismomsättningen längs vägen ökade 32 procent åren (källa: Resurs AB). Bergslagsdiagonalens betydelse för näringslivets transporter är starkt ökande. Godstransporterna ökar snabbare än på många andra vägar. En förbättrad vägstandard är därför nödvändig liksom ett mer utvecklat samarbete mellan de olika näringsgrenarna. Vid Bergslagsdiagonalen finns flera av landets största, expansiva och transportkrävande företag för både den inhemska marknaden och exportmarknaden. Denna helhetssyn på Bergslagsdiagonalen som mer än en väg måste bibehållas och utvecklas, så att vägen blir den pulsåder och utvecklingsmotor som det mellansvenska inlandet behöver. Håkan Bergeå Projektledare Partnerskap Bergslagsdiagonalen 2

3 Projekt Bergslagsdiagonalens framtida inriktning Nuläge Från 2007 deltar 16 kommuner och fyra länsstyrelser/regioner i partnerskap Bergslagsdiagonalen. Projektet har drivit fram stråket till en gemensam riksväg nummer 50 som också skyltats Bergslagsdiagonalen. En lång rad uppvaktningar och yttranden har gjorts till beslutande nivåer, 13 vägobjekt har genomförts och tio är under bevakning och påverkan (lobbying). En viktig aktivitet för bred allmän information och marknadsföring av Bergslagsdiagonalen har varit delprojektet Bergslagsdiagonalen Turism I april 2005 och maj 2006 genomförde projektet rådslag på Örebro Slott där projektets inriktning och framtid diskuterades och beslutades, bland annat efter att en stråkanalys genomförts av Inregia AB. Stråkanalys för Bergslagsdiagonalen Stråkanalysen för Bergslagsdiagonalen konstaterar att Bergslagsdiagonalen tycks utvecklas till en allt viktigare transportkorridor genom Sverige. Stråkanalysen pekar mycket riktigt på den varierande vägstandarden, som på flera avsnitt är alltför låg i förhållande till sin trafikvolym. Särskilt vägavsnitten över de tre länsgränserna och de kvarstående stadsgenomfarterna utpekas som undermåliga. Problematiken söder om Motala blir också alltmer oacceptabel ju längre tiden går. Analysen redovisar även omfattande fakta om stråkkommunernas utveckling och beräknad utveckling Inregias rekommendationer är att stärka innovationsprocesser, utöka samspelet inom stråkets vardagsregioner och att verka för regionförstoring. För att vända en hotande utveckling krävs därför inte enbart vägåtgärder utan även denna typ av mjuka åtgärder. Framtida inriktning från och med Redan genomförda vägutbyggnader måste framhållas bättre Genomförda vägutbyggnader redovisas bland annat på projektets hemsida och är i dagsläget följande: Förbifart och utfart söderut vid Alfta (X län) Ombyggnad Lamborn-Enviken- Rostberg (W län) Rostberg-Falun (W län) Falun-Tallen-Ornäs (W län) Grådavägen genom Borlänge (W län) Mötesfri väg Borlänge-N Ludvika (W län) Trafiksäkerhetsåtgärder norr Kopparberg (T län) Mötesfri väg Lindesberg-Nora (T län) Mötesfri väg Axbergshammar-Lillån (T län) Mötesfri väg Brändåsen-Åsbro, (T län) Vid Stora och Lilla Hammarsundet, (T län) Nykyrka-Medevi (E län) Förbifart vid Nykyrka (E län) Fortsättning på sidan 4-5 3

4 2. Lobbying för Stråkanalysens vägutbyggnadsbehov Vägutbyggnadsbehoven enligt Stråkanalysen måste drivas fram till ett genomförande och kan klassificeras enligt nedanstående. Se även kartbilden här intill samt separata vägprojektbeskrivningar på sidorna Tre länsgränspasserande objekt Medevi-Brattebo Backe, E-T län Ingick i plan Kopparberg-N Grängesberg, T-W län Lamborn-Älvkarhed, W-X län Ingår i nuvarande plan Tre centrumgenomfarter i stadskärnor Vadstena Ingick i tidigare plan Motala Ingår i nuvarande plan Ludvika Ingick i plan Två E4-anslutningar i söder och norr Vägutformning, söder Motala Ingick i plan Förbindelselänk till riksväg 50 över Trönö Två väglänkar med undermålig standard inom T län Askersund-Skyllberg Fornaboda-Guldsmedshyttan Ingick i plan Dessutom tillkommer ett antal trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder såsom mitträcken och cirkulationsplatser. 3. Information och marknadsföring av Bergslagsdiagonalen Fortlöpande information och marknadsföring ska ske både internt, främst genom e-post, och externt främst genom nyhetsbrev minst en gång per år och vid speciella behov. Vidare ajourhålls projektets hemsida 4. Stråkanalysens rekommenderade samarbeten och regionförstoringsåtgärder Stråkanalysen har för den regionala utvecklingen lagt stor vikt vid samspelet inom stråkets vardagsregioner och ytterligare regionintegrering och regionförstoring. Utgångspunkten kan sägas vara att utifrån de idag funktionella regionerna längs Bergslagsdiagonalen (se särskild kartbild) föra ett resonemang om dessa bör ges ytterligare förstoring eller om de snarare bör inrikta sig mot att effektivisera och integrera det samspel som redan idag finns inom den befintliga funktionella regionen. Flera pågående initiativ längs stråket stöder en sådan positiv regional utveckling och bör ytterligare stimuleras. Dit hör till exempel Mitt-Dalarna-samarbetet med bland annat gemensamt utvecklingsbolag för Falun, Borlänge, Ludvika plus Säter och Gagnef, Bergslagens Kommunalteknik och Miljö&Bygg med flera samarbetsformer mellan Ljusnarsberg, Lindesberg, Nora och Hällefors. Andra exempel är Hälsingerådet som samarbetsform för hälsingekommunerna och inte minst det hittillsvarande turismsamarbetet längs hela Bergslagsdiagonalen. Medlemmar i partnerskap Bergslagsdiagonalen Samarbetet inom partnerskap Bergslagsdiagonalen utformas från och med 2007 som dels ett Vägmedlemskap som fokuserar på vägutbyggnadsfrågorna, lobbying och viss information och marknadsföring dels ett Turismmedlemsskap för frivilligt deltagande i ett fortsatt, utvecklat turism samarbete, som också bidrar till att vårda varumärket Bergslagsdiagonalen. Berörda kommuner är Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Falun, Borlänge, Ludvika, Ljusnarsberg, Lindesberg, Nora, Örebro, Kumla, Hallsberg, Askersund, Motala, Vadstena och Ödeshög. I samarbetet deltar också region/län i Gävleborg, Dalarna, Örebro och Östergötland. 4

5 Vägutbyggnadsbehoven längs Bergslagsdiagonalen Funktionella regioner längs Bergslagsdiagonalen 5

6 Turismen ökar längs Bergslagsdiagonalen Turismen i Sverige visar på ökande intäkter och enligt NUTEK är turistnäringen i Sverige större än någonsin och en av de näringar som kommer att kunna bidra med både sysselsättning och tillväxt. Detta gäller i särskilt hög grad längs Bergslagsdiagonalen. Sommaren 2006 var fantastisk och med den i åtanke är det lätt att förstå att turismen ökar i Sverige. Trenden pekar åt att vi i allt större utsträckning söker rekreation och upplevelser på nära håll. Vi gör fler weekendresor och längre dagsutflykter. Vi får inte heller glömma bort den ökande tillströmningen av utländska turister som väljer att semestra i Sverige. Men så handlar det också om en av världens snabbast växande näringsgrenar. Upplevelseindustrin eller besöksnäringen är den näring som växer mest och dessutom omsätter väldigt mycket pengar. Då gäller det inte bara något semesterparadis i Asien, runt omkring Medelhavet och i den karibiska övärlden. Nej, det gäller även Sverige och det gäller Bergslagsdiagonalen. Den kommersiella omsättningen längs Bergslagsdiagonalen har under åren ökat med 66 procent. Antalet kommersiella övernattningar har under samma period ökat med 23 procent. Många faktorer spelar in Kan det bero på vårt målmedvetna och väl fokuserade arbete på att gemensamt marknadsföra Bergslagsdiagonalen som varumärke? Troligtvis beror det på en kombination av många saker. Vädret betyder självklart en hel del, liksom hushållens ekonomi, men även hur vi värderar vår lediga tid. Vi har upptäckt att vi inte behöver planera och boka långt i förväg. Vi behöver inte packa den stora resväskan och åka till andra sidan jordklotet för att få uppleva nya saker. En avkopplande spa-weekend, några dagar i hyrd stuga, skidåkning, fiske, guldvaskning, spännande camping med barnen, äventyrsbad, intressanta trädgårdar, teater, festivaler och marknader är sådant som berikar vår fritid och förgyller tillvaron. Det är här som Bergslagsdiagonalen visat framfötterna. Genom att distribuera tidningen ReseMagazinet direkt hem i brevlådan till fler än hushåll har vi berättat att det längs Bergslagsdiagonalen finns aktiviteter, evenemang och sevärdheter värda att upptäcka och uppleva för alla, oavsett ålder. Det innebär att ReseMagazinet kan ha uppemot en halv miljon läsare! Turismsamarbetes innehåll Turismsamarbetet längs stråket syftar till att vårda det upparbetade varumärket Bergslagsdiagonalen och att bidra till en fortsatt positiv utveckling av besöksnäringen längs Bergslagsdiagonalen en utveckling som överträffar turismutvecklingen i landet som helhet. Innehållsmässigt innebär verksamheten årliga utgivningar av ReseMagazinet och Handboken för researrangörer. Även hemsidan och kartbroschyren för Bergslagsdiagonalen upprätthålls. Inom ramen för tillgängliga resurser bör fortsatt annonsering, deltagande på mässor/workshops och övriga reklaminsatser inrymmas. Arbetet ska bedrivas i nära anslutning till vägfrågorna och övrigt regionsamarbete och regionförstoringsarbete. Vi har placerat Bergslagsdiagonalen på kartan, nu fortsätter arbetet med att göra Bergslagsdiagonalen känd för ännu fler människor. Fortfarande finns ju de som inte känner till vad Bergslagsdiagonalen är att den är mer än en väg, att den stöder näringslivsutveckling och att den ger upplevelser från vackra Vättern till Glada Hudik. 66

7 7

8 Intervjuer med näringslivsrepresentanter längs Bergslagsdiagonalen Utdrag ur Inregias intervju med Håkan Alexandersson, Stora Enso Skog Vägen är otroligt viktig för Stora Enso. Håkan är som transportansvarig mycket väl förtrogen med Bergslagsdiagonalen och har under lång tid argumenterat för dess utbyggnad och upprustning. Detta har skett bland annat genom propåer till Vägverket. Man har tagit fram statistik och presentationsmaterial över volymer och flöden på vägen som genereras av Stora Enso. Riksväg 50 används i huvudsak för transporter av massaved till massafabriken i Kvarnsveden. Det är i allt väsentligt in-transporter från nordöstra Dalarna och södra Hälsingland till massafabriken som sker utmed riksväg 50. Det är den nordligaste delen av Bergslagsdiagonalen som är viktigast för Stora Enso med sträckan mellan Falun och Alfta som prioritet nummer ett. Man har investerat flera miljarder i ökad kapacitet i Kvarsve- den genom en ny pappersmaskin i världsklass. Detta innebar en kapacitetsökning med över kubikmeter per år. Men kostnaderna för transporter och tiden är viktig och situationen är inte gynnsam idag. Sakfrågan är först och främst bärighet och det allmänna skicket på vägen. Vägens backar och krön och kurvor är på inget vis optimala för tunga transporter och måste uppgraderas. Dessutom handlar det om dålig vinterväghållning, plogning, sandning etcetera. Det verkar som Vägverket har olika standard och krav på underhåll för olika delar av vägen, detta är mycket olyckligt. Stora Enso är dessutom en stor arbetsgivare i Falun och man stöder alla ambitioner att uppgradera vägen för pendling. Det skulle öka arbetsmarknaden betydligt och gynna orten. Utdrag ur Inregias intervju med Rolf Andersson, Clas Ohlson, Insjön Rolf är väl förtrogen med Bergslagsdiagonalen. Clas Ohlson har sitt stora centrallager i Insjön, och man har åtminstone 100 tunga transporter till och från Insjön dagligen. Centrallagret betjänar förutom Sverige även Norge och Finland. Man tar emot gods från hela Sverige och Europa till lagret och distribuerar sedan ut det på den nordiska marknaden och de 50-tal butiker man har i Sverige. Från Europa samlas allt gods i Tyskland och går sedan upp på lastbil till Insjön. Man köper alla transporttjänster och de kommentarer man får handlar om att det är besvärligt på vissa vägsträckor. Leveranstider påverkas definitivt speciellt vintertid och därmed pålitligheten att få varorna i tid, vilket i sin tur påverkar när resten av godset kan gå ut. Alla, även om det är få, olyckor som drabbat Clas Ohlsons transporter har inträffat på riksväg 50. Sträckan Borlänge-Ludvika har fått 2+1 standard. Detta är i och för sig bra, men förvånande, då det finns andra sträckor som är i mycket större behov av uppgradering. Vinterväghållningen är ganska bra, men vägens skick är bitvis riktigt dålig (beläggning etcetera). Som det är nu förmår Bergslagsdiagonalen inte attrahera nytt näringsliv, utan är endast en väg för transporter. Den drar inget näringsliv, även om den med nöd och näppe servar det som redan finns. Den är endast för tunga transporter. Med en mer attraktiv väg borde det gå att locka etableringar till området. Söderifrån väljer väldigt många E4 och 32:an till Motala, och tar sedan Riksväg 50. Mellan Ödeshög och Motala är vägen under all kritik. Utdrag ur Inregias intervju med Anders Olsson, SSAB SSAB bildades 1978 genom en sammanslagning av Domnarvets Järnverk i Borlänge, Oxelösunds Järnverk och Norrbottens Järnverk i Luleå. SSAB är idag ledande tillverkare av höghållfast tunnplåt och kylda stål. Koncernen består av fyra dotterbolag - SSAB Tunnplåt, SSAB Oxelösund, Plannja och Tibnor. Koncernen omsätter nära 25 miljarder kronor. Idag har koncernen anställda. SSAB har egna bolag eller kontor i drygt 40 länder med försäljning över hela världen. Idag ligger man på en produktionsvolym på 2,6 miljoner ton med en beräknad ytterligare ökning till omkring 3 miljoner ton. Av dessa produktionsvolymer går idag cirka 80 procent på järnväg. Idag går dessutom cirka 100 långtradare per dygn ut från SSAB Tunnplåts fabrik i Borlänge. En ökning av produk- tionsvolymen till 3 miljoner ton skulle då innebära ytterligare 15 lastbilar per dygn. Samtliga transporter köps in av SSAB. När det gäller väginfrastruktur så är den viktigaste åtgärden för SSAB genomförandet av vägavsnittet förbifart Sala, detta för att kunna nå till den expansiva marknaden i Stockholm-Mälardalen. Bergslagsdiagonalen är också viktig för att kunna nå ut med transporter på de tunga stora stråken det vill säga Europavägarna. Problemen med Bergslagsdiagonalen är dock att det, på grund av den bitvis dåliga vägstandarden, tar tid att från Borlänge åka ned till Örebro, för att därifrån gå vidare på den tunga Europavägsstråken. Tid är pengar och fraktkostnaden blir en allt större del av totalkostnaden. 8

9 VÄGPROJEKT ÖSTERGÖTLAND Motala och söderut Den samlade lösningen Trafik- och miljösituationen längs Bergslagsdiagonalen genom Östergötland ett allt viktigare nationellt godsstråk förvärras för varje år till följd av den låga vägstandarden och den snabbt växande genomfartstrafiken med tunga fordon ca tunga fordon per dag med en ökning på ungefär hela 10 procent per år. Riksväg 50 genom västra delarna av länet tillhör nu landets sämsta vägar. Trots detta finns inga åtgärder upptagna i den nationella långtidsplanen för start före cirka Partnerskap Bergslagsdiagonalen anser att detta utvecklingsscenario är helt oacceptabelt. Det strider mot andan i nollvisionen och strävan att planera för ett hållbart samhälle. Den samlade lösningen med riksväg 50/32 försvann helt i samband med beslutet om Trollhättepaketet och bör därför få tydligt genomslag i såväl översynen av nu gällande nationella vägplan som i nästkommande plan för perioden Det är ohållbart med de återkommande senareläggningarna av den mycket långt planerade bron över Motalaviken med tillhörande kommunal planering. Projektet är ett av de mest samhällsekonomiska i hela den nationella vägplanen. Avsevärda trafiksäkerhetsåtgärder måste dessutom genomföras underhand på dagens riksväg 50 tills den långsiktiga lösningen är på plats. Enligt polisen dog 14 personer, 54 skadades svårt och 170 fick lättare skador under åren på riksväg 50 mellan Motala och Ödeshög, en sträcka på cirka 4,6 mil. Det betyder ungefär fyra personolyckor per mil och år! Större erforderliga investeringar Bron över Motalaviken, riksväg 50 Förbifarten för Vadstena, riksväg 50 Förbindelsen Norrsten- Skänninge, riksväg 32 Underhandsåtgärder Åtgärda eftersatt behov av trafiksäkerhets- och miljö åtgärder under de senaste tio åren samt årliga åtgärder framåt i tiden vid fortsatt fördröjning av investeringarna Den 30 mars 2005 välte en långtradare i riksvägskorsningen Storgatan- Drottninggatan på Motalagenomfarten och spred sin last av torv över gata och gångbana. Den här gången kom ingen människa till skada. Utdrag ur Inregias intervju med Magnus Frisén, Electrolux Logistics, Motala Magnus är ansvarig för transportköp och logistik på Electrolux, som genererar mycket tung trafik på Bergslagsdiagonalen - cirka lastbilar dagligen. Trafiken går i huvudsak på de södra delarna av riksväg 50 och allra mest mellan Örebro och Motala. Örebro är den stora logistiska knytpunkten för Electrolux. Man är väldigt beroende av riksväg 50, som är otroligt viktig för företaget. Electrolux har lager och fabrik i Motala. Mycket material kommer till fabriken, och mycket färdiga produkter till lagret kommer från Europa. I båda fallen är man helt beroende av riksväg 50. Electrolux ser också att Bergslagsdiagonalen är viktig ur pendlingssynpunkt. Företaget har personer som jobbar i Motala och pendlar från Askersund. Men längre än så, 4-5 mil, är inte rimligt. Kollektivtrafiken är obefintlig. Magnus anser att en uppgradering och upprustning av vägen ger nästintill garanterade positiva effekter. På sikt måste man vidga sitt rekryteringsområde och då måste människor kunna ta sig till Motala. Problemen med riksväg 50 är blandade. Det är vissa sträckor som är dåliga smala, krogiga och spåriga medan andra är okej. Detta i sig är ett problem, att standarden är så olika. Speciellt norr om Medevi och norr om Askersund är det dåligt. Detta gäller även genom Motala och långa delar mellan Motala och Ödeshög, speciellt genom Vadstena. Electrolux får mycket klagomål från transportörerna just gällande denna sträcka. Det finns inte en chans att något näringsliv skulle etablera sig här. Som det är nu tar man ofta väg 32 till E4 för vidare transport söderut. Norrut har man inget alternativ till riksväg 50. 9

10 VÄGPROJEKT ÖSTERGÖTLAND/ÖREBRO LÄN Medevi-Brattebro Nuvarande förhållanden Den befintliga delen längs Bergslagsdiagonalen som berörs är cirka tolv kilometer lång med 6,5 meters vägbredd. Hastigheten är begränsad till 70 km/tim. Plan- och profilstandarden är låg och ett stort antal utfarter ansluter till vägen. Vägen utgör en påtaglig barriär mellan boende i öster och Vättern i väster. Syfte Syftet med en utbyggnad av riksväg 50 i en ny sträckning är att öka trafiksäkerheten, minska antalet bullerstörda fastigheter och öka restidsvinsten. Förslag till åtgärd Föreslagen åtgärd innebär att en ny mötesfri landsväg med referenshastighet 110 km/tim byggs på sträckan. I förslaget ingår två planskilda korsningar. Trafiken bedöms uppgå till cirka fordon/dygn bedöms till år Investeringskostnad: Totalt 230 Mkr i prisnivå Kalkylperiod: 60 år Byggtid: 2 år Åtgärdad väglängd: 11,9 km Nettonuvärdekvot: 1,3 Medevi-Brattebro Planeringsläge/Fysisk plan: Arbetsplan, ej fastställd Ekonomisk plan: Nationell plan Utdrag ur Inregias intervju med Jan Hedlund, Skogsåkarna AB Skogsåkarna AB transporterar till 80 procent timmer och massaved och därtill flis, trävaror, pellets etcetera. Företagets affärsidé är att erbjuda marknaden optimala logistiklösningar präglade av miljö-, kvalitets- och trafiksäkerhetsmässigt tänkande. Företaget har en omsättning på 600 miljoner en fördubbling sedan starten för 13 år sedan och kommer att fortsätta expansionen de närmsta åren. Bergslagsdiagonalen är en bra och viktig väg. Hela skogsbruket i Mellansverige såsom Hälsingland, Dalarna, Värmland med flera har nytta av riksväg 50. Ser man det i ett lite större perspektiv så binder riksväg 50, tillsammans med andra vägar, samman södra norrlandskusten med Värmland och Oslo samt med Östergötland. Riksväg 50 bör rustas upp på ett par sträckor. Mellan Bollnäs och Falun är vissa sträckor dåliga liksom mellan Askersund och Motala samt runt Ludvika. Utdrag ur Inregias intervju med Bertil Wallgren, Ovako Boxholm Ovako tillverkar varmvalsat stål och carbon stål i form av balkar, stållinor med mera och är en av de ledande aktörerna i Europa. Årsproduktionen är 2 miljoner ton och omsättningen under 2005 var omkring 1,3 billion EUR. Totalt anställda i koncernen är vid 16 olika produktionsställen. Tidigare Fundia ingår idag i Ovakokoncernen och har två produktionsställen längs med Bergslagsdiagonalen, dels i Boxholm och dels i Smedjebacken. Totalt transporteras ton ifrån dessa bägge produktionsställen. Ungefär fördelning mellan lastbil och tåg är idag 48 procent med tåg och 52 procent med lastbil. Lastbilstransporterna upphandlas. Det är Maserfrakt och Östgötafrakt som för närvarande transporterar företagets varor. En del av lastbilstransporterna går via riksväg 66 medan stora transporter går via riksväg 50. Problemet med riksväg 50 idag är att den är smal och krokig, exempelvis på sträckan mellan Medevi och Brattebro backe i södra Närke. 10

11 VÄGPROJEKT ÖREBRO LÄN Askersund-Skyllberg Nuvarande förhållanden Riksväg 50 utgör en del av Bergslagsdiagonalen och är ett viktigt stråk för regionala och nationella transporter. På sträckan mellan Askersunds norra utfart och strax förbi Skylberg, cirka åtta kilometer, har vägen otillfredsställande linjeföring, dåliga sikter samt farliga sidoområden. På sträckan finns också en farlig korsning vid Ladäng, väg 582, med skymd sikt och utan vänstersvängfält. Vägen är åtta meter bred och viltstängsel saknas. Hastigheten är nedsatt till 70 km/h på en sträcka av drygt sex kilometer norr om Askersund, i övrigt 90 km/h. Syfte Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten för såväl lokal som regional och nationell trafik. Förslag till åtgärd Objektet omfattar breddning av vägen till 14 meters mötesfri landsväg på cirka fyra kilometer vid de sämsta partierna, cirka två kilometer norr om norra utfarten från Askersund. På övriga sträckor förbättras sidområdet med sidoräcken och flacka slänter. Viltstängsel uppförs utmed hela sträckan. Korsningen vid Ladäng byggs om till en typ-c korsning med separat vänstersvängfält. Dessutom tas en del mindre utfarter bort som samlokaliseras. En separat gång- och cykelväg uppförs på en gammal järnvägsbank som löper parallellt med riksväg 50 mellan korsningarna med väg 590 i söder och 594 i norr. Vägobjektet börjar vid korsningen med väg 590 i söder och slutar vid korsningen med väg 597 i norr. Detta vägavsnitt visar exempel på dålig sikt och bergskärning alldeles intill körbanan. Investeringskostnad: Totalt 89 Mkr i prisnivå Kalkylperiod: 40 år Byggtid: 1 år Åtgärdad väglängd: 8 km Nettonuvärdekvot: 1,6 Dagens trafik och trafikutveckling Cirka fordon/dygn (14 procent tung trafik), mätår Trafikökning från 1998 till 2010, enligt SIKAS, är cirka 25 procent för personbilar och 31 procent för lastbilar. Planeringsläge/Fysisk plan Förstudie Rv 50, delen Askersund Skyllberg Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Ekonomisk plan Objektet finns ej upptaget i gällande plan. Utdrag ur Inregias intervju med Jan Erik Anderdahl, Schenker AB, Örebro Schenker är ett transportföretag som erbjuder europeiska landtransporter samt sjö- och flygfrakt med tillhörande logistiktjänster över hela världen. Företagets affärsidé är att utveckla och producera transporter samt logistik- och informationstjänster som möter marknadens krav på kvalitet, effektivitet, enkelhet och miljöansvar. Schenker i Örebro omsätter cirka 270 miljoner kronor och kommer att fortsätta att expandera i framtiden. Alla vägar är viktiga för Schenkers verksamhet, men Bergslagsdiagonalen är betydelsefull eftersom den är den enda vägen norr ut. Cirka 200 fordon lämnar Schenker i Örebro varje dag. Bergslagsdiagonalen är i behov av upprustning på vissa delsträckor. Jan Erik tar upp två sträckor som skulle behövas rustas upp. Den ena är sträckan mellan Åsbro och Askersund och den andra är sträckan norrut från Lindesberg. Problemet är att vägen är för smal, backig och kurvig. Många olyckor sker på dessa sträckor vintertid. Utdrag ur Inregias intervju med Kenneth Sers, Närkefrakt, Örebro Närkefrakt är ett transportsäljande företag med sin huvudsakliga verksamhet i Närke. De har när- och fjärrdistributionsverksamhet och arbetar inom anläggningssektorn med entreprenadverksamhet och förmedling av grus- och krossprodukter. Företagets omsättning är cirka 400 miljoner kronor. Företaget ser ljust på framtiden och har de senaste åren gjort flera stora investeringar bland annat kvadratmeter terminal och köp av Green Cargo terminalen i Örebro. De har också gått med i nätverket On road, konkurrent till de stora transportföretagen, och kommer också att utveckla fjärrdistributionen. Riksväg 50 är viktig för Närkefrakt, eftersom den går upp mot Bergslagen där det fortfarande finns tung industri. Kenneth anser att det finns en stor potential i riksväg 50 och att man bör öka hastigheten och säkerheten på vägen. Vissa bitar av vägen är mycket dålig och bör rustas upp, man skulle även bredda och räta vägen. 11

12 VÄGPROJEKT ÖREBRO LÄN Fornaboda-Guldsmedshyttan Nuvarande förhållanden Befintlig väg har en vägbredd som varierar mellan 7 och 8 meter fram till anslutningen med väg 775 där vägbredden ökar till 13 meter. Vägen har på den smala delen låg plan- och profilstandard med stora nivåskillnader cirka 100 meter vid Hällabacken. Vägen går nära tätbebyggelse i Fornaboda, Fanthyttan och Guldsmedshyttan. Hastigheten är begränsad till 70 km/h i Fanthyttan och till 70 och 50 km/h i Guldsmedshyttan. Syfte Syftet med ombyggnaden är att öka trafiksäkerheten och framkomligheten på sträckan samt att förbättra boendemiljön vid bland annat Fornaboda, Fanthyttan och Guldsmedshyttan. Förslag till åtgärd Ny mötesfri landsväg, 14 meter, mellan Fornaboda och Guldsmedshyttan samt upprustning av befintlig väg, till mötesfri landsväg, på resterande del fram till Storå. Längden på den nybyggda delen uppgår till cirka 8,5 kilometer och den upprustade delen blir cirka 5 kilometer. I vägobjektet ingår två nya trafikplatser och en cirkulationsplats. Föreslagna åtgärder kan komma att omprövas. Investeringskostnad: Totalt 230 Mkr i prisnivå Kalkylperiod: 60 år Byggtid: 2 år Åtgärdad väglängd: 13,5 km Nettonuvärdekvot: 0,9 Planeringsläge/Fysisk plan Utredning som inte uppfyller kraven enligt milöbalken. Ekonomisk plan Nationell planen Ej med Utdrag ur Inregias intervju med Hans Erik Faaråsen, ABB Ludvika ABB Ludvika har väldigt mycket transporter både in och ut. Det finns fem ABB-företag i Ludvika och tillsammans med dessa och andra företag i området samordnar man sina transporter genom samma speditörer. Detta som ett led i miljöpolicyn för att minska antalet lastbilar som går till och från staden. Nästan alla transporter sker på väg. Undantaget är mycket tunga transporter, som generatorer och stora maskiner, De kan väga uppemot 100 ton. Då väljs oftast järnväg. Men ibland måste även dessa gå på lastbil, och då är det med hjärtat i halsgropen som ansvariga skickar iväg bilarna. Riksväg 50 är ett stort problem, speciellt mot Örebro och specifikt sträckan Grängesberg-Kopparberg. De största problemen är vintertid, med backar och kurvor som är mycket besvärliga för tunga lastbilar. Ibland kommer de helt enkelt inte upp för backarna och vissa har lagt sig i diket. Man har flera olyckor varje år. Genomfarten i Ludvika är också ett stort problem. Det behövs en förbifart som har diskuterats i 50 år, men inget händer! Det är svårt att säga hur vägens standard påverkar företaget sannolikt inte så mycket kostandsmässigt. Men leveranssäkerheten påverkas definitivt och man hade kunna effektivisera transporterna mera om man kunde lita på vägen. Det är också troligt att man skulle förorsaka mindre miljöpåverkan med en bättre väg. En bättre väg skulle kanske locka till sig fler företag och skapa ett bättre företagarklimat det vinner alla på. Pendlingen längs Bergslagsdiagonalen sker mestadels från Borlänge, Falun, Grängesberg och Örebro. Ett större pendlingsområde vore bra, men det fungerar inte med nuvarande vägstandard. 12

13 VÄGPROJEKT DALARNA/ÖREBRO LÄN Grängesberg-Högfors-Kopparberg Nuvarande förhållanden I en förstudie behandlas förutsättningarna för att åtgärda väg 50, delen vid Grängesberg. Bakgrunden är problem med trafiksäkerhet, framkomlighet och boendemiljö på den aktuella sträckan. Vägen fungerar idag både som genomfart och som huvudgata i Grängesberg, ett samhälle med cirka invånare. Ett antal olika alternativ har studerats i syfte att lösa de problem som idag finns. Dessa har presenterats i förstudien som genomfördes 2001 av Vägverket Region Mitt. Det handlar om följande alternativ: miljöprioriterad genomfart, trafikprioriterad genomfart, ny förbifart öster om Öraberget enligt kommunens översiktsplan. Olika kombinationer av både genomfartslösningar och förbifart har också presenterats. Kostnaderna varierar naturligtvis för dessa olika lösningar. Miljöprioriterad genomfart kostnadsuppskattas till Mkr, trafikprioriterad genomfart till Mkr och kostnaden för själva förbifarten uppskattas till Mkr. Projekt Bergslagsdiagonalen har tidigare yttrat sig med ett utvecklat förslag på förbifart med en Tätortskarta över Grängesberg. centrumnära entrérondell, som tar hänsyn till de olika framförda intressena. Väg 50/792, Bastkärn Vägverket Region Mälardalen har upprättat en förstudie för ett stigningsfält utanför Bastkärn på väg 50 mellan Gränesberg och Högfors. Syftet med förstudien är att utreda förutsättningarna för ett stigningsfält mellan infarten till Hörken och Bastkärn. Utbyggnad föreslås ske i två etapper: Etapp 1 Förbi Grängesberg Högfors Etapp 2 Högfors Kopparberg VÄGPROJEKT DALARNA Ludvika Riksväg 50 går idag igenom Ludvika tätort. Det finns en rad anslutningar till denna väg. Detta innebär dels att hastigheten på stora delar av genomfarten sänkts till 50 km/tim dels att det trots detta finns trafiksäkerhetsproblem. Att ha den genomgående trafiken med stor andel tunga transporter rakt igenom tätorten innebär naturligtvis också miljöproblem med exempelvis buller och avgasemissioner. Arbetet med att finna en acceptabel sträckning för en ny genomfart eller förbifart har pågått under flera decennier. Under och 1990-talen har omfattande arbete lagts ned såväl av Vägverket som Ludvika kommun för att finna en lösning på trafikproblemen. Efter många och långa utredningar med en mängd olika sträckningsalternativ hade kommunen och Vägverket enats om den sträckning och vägutformning som sedan blev den arbetsplan, vilken Vägverket fastställde den 13 juli Samtidigt med vägplaneringen har kommunen tagit fram detaljplaner för vägens passage genom tätorten Ludvika. Kommunens antagande av detaljplanerna överklagades till regeringen som inte gjorde någon ändring utan fastställde kommunens beslut. Så sent som i föregående nationella infrastrukturplan hade genomfarten/förbifarten i Ludvika högprioriterats med en utbyggnad ! Regeringens beslutade dock den 19 februari 2004 att helt utesluta genomfarten/förbifarten i Ludvika i den nationella planen för , vilket innebar ett stort bakslag i arbetet med att få till stånd en sedan länge nödvändig lösning på genomfartsproblemen i Ludvika. Det är mycket negativt för utvecklingen av riksväg 50 till en trafikled av god klass. Den maj 2005 var Folkets Hus i Ludvika platsen för ett seminarium, en så kallad charrette, där stadsutvecklingen och trafikmiljön diskuterades, i ett försök att med bibehållen genomfart finna en möjlighet att komma vidare i planeringsprocessen. 13

14 VÄGPROJEKT HÄLSINGLAND/DALARNA Älvkarhed-Svabensverk-Lamborn Älvkarhed Nuvarande förhållanden Aktuell sträcka ingår i Bergslagsdiagonalen som sträcker sig mellan Ödeshög och Söderhamn. I och med att vägen klassades upp från länsväg till riksväg 2001, har också ett ökat krav på vägens standard ställts. Vägen är av stor betydelse för näringslivets transporter i och kring västra Hälsingland och Dalarna. För de som bor i området finns många gånger inga andra alternativ än denna väg. Därför är upprustning av vägen extra viktig. Vägen uppvisar spårbildning och ojämnheter vilket tyder på att vägkroppen har dålig bärighet, speciellt under tjällossning är det stora problem. Den är också bitvis för smal. Sidoområdena är dåliga, bland annat finns bergskärningar nära vägbanan och skog växer nära inpå vägen. Detta medför dåliga siktförhållanden. Vägens ombyggnad på delen Älvkarhed-Skräddrarbo påbörjades hösten 2006 och planeras fullföljas etappvis under de närmaste åren till Svabensverk och Lamborn. Lamborn Svabensverk Utdrag ur Inregias intervju med Josef Höbenreich, Edsbyverken AB, Edsbyn Edsbyverken AB är ett företag som utvecklar och tillverkar kontorsmöbler med affärsidén att vara den ledande producenten av kontorsmöbler. Företaget har en omsättning på 340 miljoner kronor och ser ljust på utvecklingen och tror att omsättning kommer att fortsätta att öka framöver. För den verksamhet som Edsbyverken AB bedriver används riksväg 50 både för inleveranser av insatsvaror och för utleveranser av färdiga kontorsvaror. För delar av utleveranserna används riksväg 50, bland annat de leveranser som går mot Karlstad. Riksväg 50 är en viktig väg för företaget eftersom det är den enda förbindelse mot Karlstad. Bergslagsdiagonalen skulle enligt Josef behöva rustas upp och asfalteras på flera ställen. Eftersom det är mycket tung trafik som går på riksväg 50 är det viktigt att den underhålls. Om vägen rustas upp skulle företaget bättre kunna transportera varor till Norge som är en stor marknad. Utdrag ur Inregias intervju med Olle Sigurdsson, Svenska Fönster, Edsbyn Svenska Fönster är ett företag som producerar färdiga fönster till byggmarkanden. Företagen har 625 anställda i Edsbyn och omsätter cirka 750 miljoner kronor. Mycket av deras inleveranser består av glas och utleveranserna av färdiga fönster. Svenska Fönster är ett expansivt företag som växer med procent per år. Företagets ambition framöver är att försöka ta sig in på den engelska marknaden. De har möjlighet att växa både till antalet anställda och till lokalytan procent av företagets inleveranser och 65 procent av utleveranserna sker via riksväg 50. Vägen är i stort behov av att rustas upp på vissa sträckor. Eftersom företaget fraktar ömtåliga varor som glas är det viktigt att vägen är bra och i nuläget väljer vissa leverantörer att åka omvägen via Gävleborg på grund av vägens dåliga skick. Olle nämner att sträckan mellan Svabensverk och Edsbyn är i stort behov av upprustning, idag är sträckan för trång, gropig och kurvig. 14

15 Hudiksvall VÄGPROJEKT HÄLSINGLAND Bollnäs-Hudiksvall Nuvarande förhållanden De två största tätorterna i Hälsingland, Bollnäs och Hudiksvall, ligger knappt sex mil från varandra fågelvägen. Trots den relativa närheten är restiden mellan orterna för närvarande över en timme. Detta beroende på att det saknas bra, gena förbindelser mellan Bollnäs och Hudiksvall. I en förstudie som genomförts på uppdrag av Vägverket har fem olika alternativa korridorer studerats i syfte att utreda hur förbättringar av förbindelsen skulle kunna ske. De fem alternativen är: Bollnäs 1. Bollnäs-Söderhamn-Hudiksvall 2. Bollnäs-Glössebo-Trönö-Kungsgården-Losjö- Hudiksvall 3. Bollnäs-Glössebo-Trönö-Kungsgården-Lindefallet- Hudiksvall 4. Bollnäs-Nianforsvägen-Njutånger-Hudiksvall 5. Bollnäs-Glössebo-Trönö-ny sträcka Losjö-Hudiksvall Alternativ 1 kan räkas som ett så kallat 0-alternativ. Kostnaden Söderhamn för ombyggnad enligt alternativ 2 beräknas till 85 miljoner kronor, och har en NNK på 0,6. Vid närmare trafikanalyser har alternativ 3 tagits bort då det ej anses sannolikt att detta alternativ väljs. Alternativ 4 beräknas till 185 miljoner kronor, med en negativ nytta på 0,5 i NNK. Alternativ 5 beräknas till 70 miljoner kronor, med en NNK på +2,0. Åtgärden finns för närvarande ej medtagen i Gävleborgs länstransportplan Utdrag ur Inregias intervju med Ove Linngård, Nordanå Trä, Hälsingland Nordanå Trä AB är ett sågverksföretag som med nyttjande av modern teknik producerar och marknadsför sågade och förädlade trävaror anpassade efter kundernas behov. Företaget får inleveranser av timmer och levererar sågade varor som ofta transporteras mot södra Sverige. I detta avseende är riksväg 50 mycket viktig, men på grund av att vägen bitvis är i så dåligt skick så tvingas de ibland att använda E4 istället. Ove tycker att problemen med riksväg 50 är störst i Hälsingland, det finns en sträcka vid Svabensverk på cirka fem mil som är i bedrövligt skick. Vägen är smal och krokig, men det allvarligaste är att den är så dåligt underhållen. Vintertid kan man ofta inte åka på sträckan. Man försöker att ploga bort snön, men det tycks vara svårt. Flera av de förare som åker på denna sträcka vittnar om att vagnen ofta tar styrning och går upp på sidan. Företaget får klagomål från transportörerna

16 PROJEKT BERGSLAGSDIAGONALEN Projektet är ett samarbetsprojekt mellan 16 kommuner och 4 länsstyrelser/regioner för att utveckla det mellansvenska inlandet genom nödvändiga förbättringar av det genomgående nord-sydliga vägstråket Bergslagsdiagonalen. Målet är att genom ökad tillgänglighet och interregional samverkan skapa tillväxt och positiva effekter för verksamheter och boende i inlandet. DELTAGANDE KOMMUNER Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Falun, Borlänge, Ludvika, Ljusnarsberg, Lindesberg, Nora, Örebro, Kumla, Hallsberg, Askersund, Motala och Ödeshög. DELTAGANDE REGIONER OCH LÄNSSTYRELSER Gävleborg, Dalarna, Örebro och Östergötland NYHETSBREV Genom nyhetsbrev får tjänstemän, politiker och andra beslutsfattare inom stat, kommun, landsting, olika organisationer och näringslivet information om projekt Bergslagsdiagonalen samt aktiviteter i regionen.vill du bidra med information till nyhetsbrevet? Skicka material till ansvarig utgivare (se nedan). PROJEKTKANSLI Adress: Borlänge kommun, Borlänge Håkan Bergeå, projektledare och ansvarig utgivare för nyhetsbrev. Telefon Fax E-post hakan.bergea@infrasupport.se Elisabeth Eriksson Aalto, projektsekreterare, telefon Cecilia Linnteg, marknadsförare, telefon LEDNINGSGRUPP Sören Gunnarsson, landshövding i Örebro län, ordförande Eva Isaksson-Ribers, kommunalråd i Motala Sören Larsson, kommunalråd i Hallsberg Nils Persson, kommunalråd i Borlänge Björn Mårtensson, kommunalråd i Ovanåker PROJEKTSAMORDNINGSGRUPP Håkan Bergeå, Borlänge, projektledare Kent Söderlund, Falun, vägutvecklingsgrupp, tel Cecilia Linnteg, Borlänge, besöksnäringsgrupp, tel Håkan Bergeå, Borlänge Nätverk Näringsliv ARBETSGRUPPER I arbetsgrupperna ingår representanter för kommuner, länsstyrelser, regionförbund och näringsliv. Belåtna intressenter efter avtäckningen av nya utfartsskylten från Falun. Från vänster kommunalråden Björn Mårtensson Ovanåker, Johan Andersson Motala, Råger Stål Ludvika, lansdhövding Gerd Engman Örebro, Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö, vägdirektör Christer Agerback Härnösand och kommunalrådet Peter Hultqvist Borlänge. I projektets ledningsgrupp ingår även kommunalrådet Sören Larsson Hallsberg. Invigningen av riksväg 50 Den 1 oktober 2001 blev Bergslagsdiagonalen Riksväg nummer 50. Denna glädjande händelse firades med ett uppskattat invigningsprogram som gav ökad framtidstro åt den regionala utvecklingen. Äntligen bättre väg! tyckte riksdagsman Sven Bergström, Bollnäs kommunalråd Evy Degerman, Håkan Bergeå Bergslagsdiagonalen, Ovanåkers kommunfullmäktigeordförande Nils-Erik Falk, vägdirektör Håkan Wennerström, Vägverket och Mattias Jonsson, Peab. Senaste spadtaget togs i Hälsingland Fredagen den 15 december 2006 blev Skräddrabo, två mil söder om Edsbyn, för en stund medelpunkten för Bergslagsdiagonalens intresse. Det var dags för det första och mycket efterlängtade spadtaget på den felande länken, den dåliga vägen mellan Lamborn och Älvkarhed. Det är väl känt att riksväg 50, Bergslagsdiagonalen, på sträckan från dalagränsen mot Alfta i Hälsingland varit lika vacker som smal, krokig och guppig. Redan för tio år sedan började man planera för en upprustning men först nu finns pengar för ett genomförande. Hela sträckan ska byggas i tre etapper som planeras att direkt avlösa varandra. Spadtaget gällde den första av etapperna, 16 kilometer mellan Älvkarhed och Skräddrabo. Den ska vara klar under juni 2008 till en beräknad kostnad av 35 miljoner kronor och med PEAB som entreprenör. Heimer & Company