Regeringsuppdrag. Rapport Statusrapport E-SENS 2015 ESV 2016:13

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeringsuppdrag. Rapport Statusrapport E-SENS 2015 ESV 2016:13"

Transkript

1 Regeringsuppdrag Rapport Statusrapport E-SENS 2015 ESV 2016:13

2 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: Dnr: 1322/2012 ESV-nr: ESV 2016:13 Copyright: ESV Rapportansvarig: Martin Völcker

3 FÖRORD Förord Detta är Ekonomistyrningsverkets (ESV) avrapportering av arbetet hittills i regeringsuppdraget att leda det svenska deltagandet i EU-projektet E-SENS. I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Utredare Martin Völcker har varit föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har avdelningschef Eva Lindblom och enhetschef Peter Norén deltagit. 3

4 INNEHÅLL Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Syftet med denna rapport Bakgrund till E-SENS E-SENS arbete med byggstenar och domäner Projektets faser E-SENS samarbetsytor E-SENS och EU-kommissionen Uppdrag från Nordiska ministerådet avseende E-SENS Svenskt deltagande, organisation och möten Nyttan med E-SENS En gemensam europeisk infrastruktur för e-tjänster Nationell egennytta Övriga nyttor med E-SENS Legala aspekter Kunskapsspridning och återanvändning Samarbete och långsiktig förvaltning Status i E-SENS arbetsgrupper Projektledning och administration Kommunikation och marknadsföring Styrning och långsiktig förvaltning Juridiskt expertiscenter Piloter Inköp: pilot om offentlig upphandling med e-kataloger Hälso- och sjukvård Rättsväsendet Företagsrörlighet: pilot om företagsregistrering Studenthantering Byggstenar Transport av meddelande Riktlinjer för elektroniska dokument och processer E-legitimering, elektroniska signaturer och säkerhetsfrågor Ramverk för test och följsamhet mot specifikationer Fortsatt arbete Förlängning av projektet Bedömning av ESV och det svenska konsortiet angående en förlängning Planering för Marknadsföring och kommunikation:

5 INNEHÅLL Piloter: Byggstenar: Andra åtaganden som kan bli aktuella: Regeringsuppdrag för deltagande myndigheter Nytt uppdrag för ESV Risker och möjligheter Redovisning av ekonomiskt utfall

6 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning Under 2015 har projektet E-SENS (Electronic Simple European Networked Services) arbetat aktivt med att vidareutveckla byggstenar och utvecklat de piloter som skall levereras Sverige planerar i dagsläget att genomföra två piloter. Det är företagsregistering inom området företagsrörlighet och studenthantering inom livshändelser. De byggstenar Sverige kommer att fokusera på för dessa piloter är e- identifiering & e-underskrift, meddelandeutväxling samt semantik. Sverige ses i projektet som ett föregångsland inom e-identifiering. Det nordiska samarbetet har varit viktigt för Sverige då norden har en samsyn kring byggstensfrågor. Vi genomför dessutom gemensamma piloter. Samarbetet inom Sverige fungerar bra och det är framförallt ESV, Tillväxtverket, Bolagsverket och Stockholms universitet (E-GOVLAB) som har utfört det mesta av arbetet kring byggstenar och piloter. Sverige har varit produktiva under 2015 och levererat resultat, framför allt inom e- identifiering & e-underskrift och semantik. ESV har under året tillsammans med Tillväxtverket och Bolagsverket ökad kunskapen om E-SENS på E- förvaltningsdagarna. Tillväxtverket och Bolagsverket har också bidragit till ökad kunskap i Europa då de har visat upp företagsregistreringspiloten och torgtillstånd på de internationella konferenserna CEBIT och ICT blir ett spännande år då utvärdering av piloterna skall genomföras och se vilka faktiska resultat som uppnåtts. Det är också under 2016 som E-SENS erfarenheter kommer den nya nationella infrastrukturen till nytta avseende EIDAS. EIDASförordningen har beslutats av EU-kommissionen och E-SENS bidrar till att öka kunskapen om vad Sverige och norden måste göra för att kunna fullfölja denna förordning. Ledningen för E-SENS föreslår en förlängning av E-SENS med tolv månader. Deltagande länder är positiva till en förlängning. I februari 2016 skall en eventuell förlängning godkännas formellt. I januari skall planer och budgetar bestämmas. Vi lyfter också i rapporten fram behovet av ökad samordning i Sverige och gentemot EU i frågor rörande meddelandeutväxling (e-delivery). ESV önskar ett regeringsuppdrag för att kunna ta en samordnande roll inom detta område. Det skulle vara ett rationellt sätt att samordna svensk medverkan i olika initiativ på EU-nivå och öka möjligheterna att föra fram svenska synpunkter samt att sprida resultat av arbetet på EU-nivå till svenska intressenter. 6

7 INLEDNING 2 Inledning Electronic Simple European Networked Services, E-SENS, är ett EU-projekt som ska bidra till att öka tillgången till offentliga tjänster över Europas gränser, både för privatpersoner och för företag. Genom att ta fram generella IT-lösningar som kan fungera inom många olika områden kan snart visionen om en gemensam elektronisk marknad inom Europa förverkligas. Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att leda och samordna det svenska deltagandet i E-SENS. 2.1 Syftet med denna rapport Enligt uppdraget ska ESV lämna en rapport av uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 januari I denna rapport redovisas det arbete som ESV och övriga svenska deltagare har genomfört under 2015 och det arbete som kommer att genomföras Bakgrund till E-SENS EU-kommissionen har inom ramen för Competitiveness & Innovation Program under de senaste åren drivit fem storskaliga EU-pilotprojekt så kallade Large Scale Pilot (LSP) med mål att skapa säkra, effektiva och interoperabla tjänster mellan myndigheter, företag och medborgare. Den gemensamma utgångspunkten är att underlätta informationsutbytet mellan regioner och länder inom EU. Dessa fem projekt är PEPPOL (inköp), STORK (e-legitimation), EPSOS (hälso- och sjukvård), SPOCS (företagsrörlighet) och ECODEX (rättsväsendet). Sverige har engagerat sig i flera av dessa, däribland EPSOS, STORK och PEPPOL. Övriga projekt har tydliga beröringspunkter med pågående utvecklingsarbete i den svenska offentliga förvaltningen. De fem projekten börjar närma sig avslut eller har avslutats. Hösten 2012 fattade EUkommissionen beslut att etablera ett konsortium och projekt med namnet Electronic Simple European Networked Services (E-SENS) med uppgift att konsolidera, vidareutveckla och sprida resultaten från de fem tidigare pilotprojekten och därigenom stärka och effektivisera e-förvaltningen inom EU. Detta görs utifrån ett antal användningsfall där man testar och vidareutvecklar de byggstenar som ingår i infrastrukturen. 2.3 E-SENS arbete med byggstenar och domäner Två centrala utgångspunkter för E-SENS är domäner och byggstenar. En domän är ett område för en typ av verksamhet som till exempel hälso- och sjukvård eller företagsrörlighet. Myndigheter är ofta sorterade utifrån domäner eller 7

8 INLEDNING verksamhetsområden. Inom alla domäner finns behov av att kommunicera. Sättet eller metoden att kommunicera stöds av en byggsten. Ett viktigt mål med E-SENS är att vidareutveckla befintliga byggstenar så de kan tillämpas i många olika domäner. På detta sätt uppnås en ökad grad av interoperabilitet mellan flera parter då samma byggstenar används. Syftet är att undvika att domäner utvecklar egna byggstenar och istället stödja utvecklingen av gemensamma byggstenar som kan användas i nya domäner som hittills inte har varit aktuella. E-SENS kan därigenom stimulera användningen av offentliga e-tjänster samt elektroniska inköpsprocesser. I E-SENS ingår ca 100 myndigheter från ett 20-tal länder och Tyskland leder projektet. E-SENS startade den 1 april 2013 och beräknas pågå till den 1 april Det pågår en dialog om en eventuell förlängning av E-SENS med upp till 1 år (se avsnitt 5). 2.4 Projektets faser Faserna ser övergripande ut enligt följande: År 1 ( ): Uppstart och identifiering av vad som skall genomföras. Identifiering av byggstenar, piloter samt leverabler i de övriga arbetsgrupperna. År 2 ( ): Utveckling av byggstenar, planering av piloter, framtagning av en första version av långsiktig styrningsmodell för byggstenarna samt identifiering av legala utmaningar. År 3 ( ): Genomförande av piloter där man använder sig av byggstenarna, utvärdering av piloterna samt rekommendationer och överlämning till EUkommissionen. År 4 ( ): En eventuell förlängning av E-SENS. Tiden behövs för att färdigställa piloter, byggstenar och för en överlämning till finansieringsinstrumentet Connecting Europe Facility (CEF). 2.5 E-SENS samarbetsytor I följande avsnitt beskrivs de tre centrala nivåerna i E-SENS projektet E-SENS och EU-kommissionen EU-kommissionen startade under 2014 CEF med syfte att förvalta bland annat digital infrastruktur. Knutet till E-SENS är tanken är att E-SENS byggstenar efter projektets slut ska förvaltas via CEF som beräknas pågå till och med år

9 INLEDNING Uppdrag från nordiska ministerådet avseende E-SENS Under 2015 har vi fortsatt att arbeta i det nordisk-baltiska samarbetet genom att arbeta tillsammans i olika domäner och byggstenar. Norge, Danmark och Sverige har fortsatt att göra detta även om det nordisk-baltiska samarbetet formellt stött av det nordiska ministerrådet avslutades för ett år sedan. Detta har inte haft någon praktisk betydelse. Vi har fortsatt ett informellt samarbete där vi fokuserat på byggstenarna e- identifiering & e-underskrift samt semantik inom företagsregistering. Under 2015 har E-SENS skapat en ny domän kallad Livshändelser. I den utvecklar E-GOVLAB stöd för hantering av studenter mellan olika universitet. Detta fokus inom de nordiska länderna på e- identifiering & e-underskrift ses som en förberedelse inför EIDASförordningen. Det nordiska samarbetet har hittills visat sig mycket värdefullt då samarbetet har visat vägen för många gemensamma lösningar och svar på svåra frågeställningar. Samarbetet har också skapat en starkare röst tillsammans än vad det hade gjort var för sig Svenskt deltagande, organisation och möten I Sveriges nationella E-SENS konsortium deltar ESV, Bolagsverket, Tillväxtverket, Stockholms universitet (E-GOVLAB). De här organisationerna bildar tillsammans det svenska konsortiet. Då ESV har fått betydligt mindre medel att förfoga över har detta haft effekt att referensgruppen och expertgruppsmöten har prioriterats ner. ESV har istället prioriterat att nå så många som möjligt i den offentliga sektorn och har istället deltagit på E-förvaltningsdagarna. ESV monter var välbesökt med 100-tals intresserade. Detta gjordes tillsammans med Tillväxtverket och Bolagsverket. 9

10 3 Nyttan med E-SENS Nedan redovisas de områden där vi förväntar oss att E-SENS kommer skapa störst nytta, både som helhet och även specifikt knutet till de svenska intressen som förekommer inom området. 3.1 En gemensam europeisk infrastruktur för e-tjänster E-SENS verifierar gemensamma IT-komponenter och anpassar dem till olika typer av domäner (verksamhetsområden). E-SENS marknadsför de nya infrastrukturkomponenterna och pilotprojekten både på EU-nivå och på nationell nivå. E-SENS arbetar aktivt med att kartlägga semantiken mellan olika länder. IT-infrastrukturen kommer inte att fungera om man inte känner till olika länders motsvarande semantiska betydelser och definitioner. Nya direktiv som exempelvis EIDAS kräver projekt som E-SENS för att de ska kunna implementeras och säkerställa att de fungerar i verkligheten. E- SENS levererar kunskap och lyfter frågor som måste lösas nationellt samt inom. Sveriges projektgrupp för E-SENS bidrar med att ta fram komponenter och riktlinjer. Det visar sig bland annat inom området e-identifiering där Sveriges lösning beskrivs som en exemplarisk modell som andra länder försöker efterlikna. Detta innebär att E-SENS i Sverige säkrar att komponenterna även passar Sveriges utmaningar. Då de flesta Large Scale pilots är avslutade så som STORK, Spocs med flera är det E-SENS som är det projekt och nätverk som finns till förfogande. Är man med i E-SENS är man med och påverkar utvecklingen av byggstenar i EU och EES. E-SENS ger kunskap om vad som händer med byggstenar samt om vilka gränsöverskridande tillämpningar som utvecklas. E-SENS lämnar över sitt resultat till CEF och det innebär också att om man deltar i E-SENS då påverkar man CEF. Det återstår mycket arbete för att få lösningar och ramverk för EIDAS på plats. Huvuddelen av det praktiska arbetet mellan medlemsstater genomförs i E-SENS Företagsregistreringspiloten visar att det är många delar att få ihop för att kunna leverera fullt fungerande gränsöverskridande lösningar. Det gäller inte bara användande av byggstenar utan också språkstöd och i vissa fall förändringar i arbetsprocesser och processer i applikationen. Detta är värdefulla kunskaper som kan komma andra domänområden till del. 10

11 NYTTAN MED E-SENS 3.2 Nationell egennytta Sverige deltar inom begränsade delområden i E-SENS utifrån de områden som ansetts mest angelägna och där engagemang har kunnat säkerställas från ansvariga myndigheter inom respektive domän. På nationell nivå erhåller Sverige kostnadstäckning för en del av investeringarna via E-SENS som annars helt skulle ha finansierats via ansvariga myndigheter. När Sverige exempelvis tar en ledande position i en pilot om företagsregistrering samt elektronisk identifiering och underskrift innebär det att vi har möjlighet att driva och påverka hur lösningarna skall se ut i morgondagens Europa. Vi säkerställer genom vår medverkan att våra svenska intressen tas tillvara på och att de europeiska lösningarna samordnas med dagens svenska lösningar. Genom E-SENS säkrar vi alltså lägre kostnader för myndigheter i framtiden. Kunskapen som Sverige har erhållit genom att delta i E-SENS har visat sig värdefull när den nationella infrastrukturen för att stödja EIDAS. Ett exempel är den EIDAS nod som e-legitimationsnämnden förväntas få i uppdrag att ta fram. De svenska eid experterna från E-SENS har varit tongivande i hur det bör utvecklas och fungera. Tillväxtverket och Bolagsverket har visat upp företagsregistreringspiloten på CEBIT, ICT2015 och på E-förvaltningsdagarna Det har gett Sverige en chans att synas och att visa upp sin kompetens. Detta har varit uppskattat från hundratals intresserade svenskar och européer. 3.3 Övriga nyttor med E-SENS Legala aspekter E-SENS levererar en praktisk bedömning av vilka legala utmaningar som bör hanteras av EU. Detta görs utifrån piloter som visar verkliga fall Kunskapsspridning och återanvändning E-SENS ökar kunskapen kring olika länders utmaningar inom de olika domänerna. Det gäller både tekniskt och juridiskt såväl som verksamhetsmässigt. E-SENS ger kunskap och idéer om hur dessa byggstenar kan användas på nationell nivå. E-SENS har detaljerad kunskap om vad som händer inom IT-branschen i EU och informerar regeringar och myndigheter om detta. 11

12 NYTTAN MED E-SENS Samarbete och långsiktig förvaltning E-SENS projektet kombinerar flera komponenter och domäner vilket gör att projektet är det största samarbetsprojektet i EU inom IT-området med över 20 nationer som deltagare. Har en nation ett verksamhetsbehov av att utbyta information med andra länder har E-SENS rätt kontaktnät samt metoder för att konkretisera detta snabbt. E-SENS har förstärkt det nordiska samarbetet. Det nordiska samarbetet har intensifierats i och med E-SENS med löpande avstämningar och gemensam hållning gentemot andra nationer i EU. E-SENS visar att det finns många områden där det nordiska samarbetet genererar verklig nytta för medborgarna och myndigheterna. E-SENS levererar färdiga byggstenar till CEF. De kan inte användas förrän E- SENS har lämnat över mogna byggstenar. Det innebär att de skall vara testade och anpassade för att klara av olika domäner. E-SENS arbetar fram ett förslag på förvaltning och styrning av byggstenarna till CEF och EU-kommissionen vilket gör att E-SENS är ett av de projekt som i högsta grad påverkar CEF. 12

13 STATUS I E-SENS ARBETSGRUPPER 4 Status i E-SENS arbetsgrupper 4.1 Projektledning och administration Denna arbetsgrupp är avsedd för ledning och samordning av hela E-SENS. Tyskland har rollen att leda E-SENS internationellt. Beträffande nationell koordinering och administration har ESV under 2015 lagt resurser på att koordinera arbetet kring de svenska piloterna och få dem godkända av E-SENS europeiska projektledning. ESV har också hjälpt de Svenska myndigheterna när det har dykt upp problem. Under 2015 har Bolagsverket, Tillväxtverket och E- GOVLAB tillsammans med de andra berörda pilotländerna visat att byggstenarna fungerar. De har också visat att det krävs mer arbete inom EU och det krävs arbete nationellt och för att få EIDAS att fungera. Under 2015 har det varit en del olika åsikter framförallt kring meddelandeutväxling. ESV har samordnat ståndpunkterna med övriga deltagande nordiska länder. ESV har dock inte kunna delta lika aktivt som 2014 då budgeten har varit mindre än tidigare år. 4.2 Kommunikation och marknadsföring Arbetsgruppen fokuserade på att skapa intresse och sprida information kring E- SENS, på både nationell och europeisk nivå. Under 2015 har ESV genomfört följande aktiviteter: Utställare på E-förvaltningsdagarna tillsammans med Tillväxtverket och Bolagsverket med välbesökt monter Uppdatering av ESV:s webbplats med ny information om E-SENS ESV har informerat om E-SENS till intresserade myndigheter och organisationer. Skatteverket är en sådan intressent. 4.3 Styrning och långsiktig förvaltning ESV var under 2014 aktiv i denna grupp som fokuserar på utvärdering av byggstenar samt utformning av ramverk, förslag på styrningsmodell och organisation inom området långsiktig förvaltning, styrning och livscykelhållning. Under 2015 har ESV inte deltagit i arbetet. 4.4 Juridiskt expertiscenter Målet med denna arbetsgrupp är att se till att de lösningar som tas fram är förenliga med lagar och förordningar i de pilotande länderna och om det finns hinder identifiera dessa och rapportera till EU-kommissionen. Gruppen ska också hjälpa till 13

14 STATUS I E-SENS ARBETSGRUPPER med att analysera kommande direktiv och förordningar som kan påverka val av lösningar. På detta sätt kan E-SENS lösningar komma att underlätta för medlemsländer att implementera nya direktiv. I arbetsgruppen ingår ett expertcenter med erfarna experter på legala frågor. Experterna kommer från olika medlemsländer och har specifik legal och rättslig kunskap inom ett eller flera av de olika områdena inom E-SENS. Från Sverige har experter nominerats inom elektronisk upphandling, elektronisk handel, företagsrörlighet och e-legitimering. Tyvärr har det inte funnits juridiska resurser i Sverige som har haft tid att arbeta aktivt inom området e-hälsa och rättsinformation. Av resursskäl har detta område under 2015 varit nedprioriterat till passiv bevakning. 4.5 Piloter Sverige har i slutet under 2015 fått pilotplanerna godkända för företagsregistrering och studenthantering. Båda piloterna testar byggstenarna elektronisk identifiering och e-underskrift samt innehar en domänspecifik semantikdel. Studenthantering använder även meddelandeutväxling mellan universitet Inköp: pilot om offentlig upphandling med e-kataloger Sverige har ej arbetat aktivt i detta pilotområde. Under 2014 fanns en idé om att leverera en e-katalog för att stödja upphandling. Konkurrensverket prioriterade inte arbete med en pilot under projektet E-SENS. Numera är det upphandlingsmyndigheten som ansvarar för e-upphandlingen i Sverige och som därmed beslutar om vilka satsningar myndigheten vill göra på området. Det finns förfrågan från E-SENS ledning om att E-GOVLAB deltar med utvecklingsresurser till att utveckla den e-tjänst som kommer att överlämnas till Kommissionen Denna e-tjänst kommer att kunna användas av de länder som väljer att genomföra en pilot inom ESPD/VCD (ej Sverige). Planering och prioriteringar kommer att ske under Q Hälso- och sjukvård Denna arbetsgrupp fokuserar på att identifiera och genomföra piloter inom områden som kompletterar de nu pågående satsningarna inom ramen för EU-projektet EPSOS. Här deltar Sverige inte i något pilotprojekt utan bevakar endast området passivt Rättsväsendet Sverige deltar inte i denna arbetsgrupp. 14

15 STATUS I E-SENS ARBETSGRUPPER Företagsrörlighet: pilot om företagsregistrering Piloten har levererat enligt plan, och ses som en flaggsskeppspilot inom E-SENS. Det svenska deltagandet från Tillväxtverket och Bolagsverket har därmed blivit en förebild för andra europeiska länders domänpiloter. Denna pilot har också gjort att Tillväxtverket och Bolagsverket snabbt har kunnat ta fram en applikation för att hantera torgtillstånd. Applikationen använder samma infrastruktur som företagspiloten då infrastrukturen är generell. Under 2014 och 2015 har Sverige via Tillväxtverket, Bolagsverket och E-GOVLAB stöttat och samarbetat med Danmark och Norge kring deras E-SENS-noder Samarbetet och den gemensamt uppbyggda kunskapen har legat till grund för kravställning av EIDAS-noden. E-SENS projektet har via den svenska piloten för företagsregistrering samverkat med E-legitimationsnämnden och bidragit med kunskap för deras uppdrag angående den nationella infrastrukturen för att stödja EIDAS. Även de svenska experterna har hjälpt Näringsdepartementet med kunskap om frågor som har behandlats i det europeiska EIDAS nätverket. Utöver detta ledde Sverige semantikarbetet under piloten. Det handlade om att kartlägga de begrepp och processer som behövdes inom domänen företagsregistrering Studenthantering E-GOVLAB har utvecklat sin egen e-tjänst för Stockholms universitet på en lär plattform där åtkomst till tjänsten sker via E-SENS e-legitimationslösning. Universitetets tjänst kommer att testas i produktionsläge februari Nyttan med denna pilot förutom att förbättra autentiseringsförfarandet på lär plattformen är att för ytterligare ett verksamhetsområde pröva och utvärdera hanteringen av noterade Europeiska e-legitimationer och därmed bidra till förbättringar av denna hantering. 4.6 Byggstenar Syftet med denna arbetsgrupp är att ta fram de byggstenar som är nödvändiga för piloterna. En byggsten är oftast en teknisk specifikation eller standard som kan implementeras som en tjänst eller programvara. Inom denna arbetsgrupp utförs den konsolidering av byggstenar som de tidigare fem storskaliga pilotprojekten tagit fram. Parallellt i projektet har pilotgrupperna arbetat med att fånga och dokumentera domänspecifika krav Arbetsgruppen är uppdelad i fyra så kallade kompetenskluster. Det svenska konsortiet hade från början representation i samtliga kompetenskluster har 15

16 STATUS I E-SENS ARBETSGRUPPER projektledaren för byggstenarna konsoliderat fyra arbetsgrupper till två arbetsgrupper. Alla delar täcks ändå in i följande områden Transport av meddelande Denna arbetsgrupp har ansvar för komponenter för meddelandeutväxling även kallat e-delivery. Byggstenar som nu är nödvändiga för att etablera en infrastruktur där myndigheter, företag och privatpersoner ska kunna utväxla information. Vid sidan av protokollstandarder specificeras också tjänsteregister, elektroniska kuvertformat, adresseringslösningar med mera. Sverige var 2014 aktiv kring framtagande av krav och specifikationer. Under 2015 har inte ESV haft möjlighet till en lika aktiv medverkan. ESV har haft en passiv och bevakande roll. ESV har genomfört punktinsatser med granskning av specifikationer. E-SENS har påtalat att detta har en negativ inverkan på resultatet att Sverige inte har kunnat vara aktiv då Sverige har spetskompetens inom detta område. Det har också öppnat möjligheter för andra länder med mindre kunskap att driva mindre fördelaktiga linjer (t.ex. angående adressering) Riktlinjer för elektroniska dokument och processer ESV har endast haft en passiv roll och gjort enstaka granskningar E-legitimering, elektroniska signaturer och säkerhetsfrågor Denna arbetsgrupp arbetar med e-legitimering, signering och närliggande säkerhetsrelaterade frågor och kompletterar det arbete som utförs inom STORK. Arbetsgruppen har initialt haft ett extra fokus på lösningar för elektroniska signaturer och har undersökt hur frågan hanterats i tidigare projekt. Ambitionen är att ta fram en gemensam konsoliderad lösning. Under 2015 har E-SENS tagit över de resultat som togs fram i STORK-projekten Ramverk för test och följsamhet mot specifikationer Arbetsgruppen för testramverk arbetar med att ta fram procedurer och rekommendera verktyg för att utföra tester. Testerna gäller exempelvis kontroll av att ett elektroniskt dokument är korrekt enligt gällande syntaxregler men det inkluderar även kontroll av överföringsprotokoll. Under 2014 var detta arbete stillastående på grund av avtalsproblem med leverantör på grund av avtals- och finansieringsproblem hos det turkiska företag som ansvarar för att sätta upp testmiljöer inom detta område har arbetet kommit igång igen även om det har fått minska sin ursprungliga leveransplan. Ett samarbete mellan DG DIGIToch E-SENS finns nu etablerat kring processer och miljöer för test. Sverige har inte bidragit i detta arbete. 16

17 FORTSATT ARBETE 5 Fortsatt arbete 5.1 Förlängning av projektet E-SENS ledning föreslår en förlängning av E-SENS i 12 månader. Deltagarna i det svenska konsortiet är positiva till en förlängning. Det är dock viktigt att tydligt specificera de nyttor och arbetsuppgifter som kan bli aktuella. Danmark och Norge har liknande resonemang. Sverige har förslagit att en förlängning måste beslutas på General Assembly i februari Till dess är det viktigt att tydliggöra ramarna för en förlängning i E-SENS Technical Annex (TA)som är det styrande dokument som sammanfattar ekonomi, byggstenar, piloter och organisation. En förlängning innebär också att deltagande myndigheter behöver ha egna ekonomiska resurser. För ESV innebär det att budget för 2017 behöver levereras till Näringsdepartementet under Bedömning av ESV och det svenska konsortiet angående en förlängning ESV gör en bedömning att E-SENS kommer att förlängas i ett år. I samtal inom det svenska konsortiet görs en samlad bedömning om att det finns ett värde av att fortsätta delta i E-SENS. Då svenska myndigheter har skyldighet att stödja EIDAS från september 2018 är det viktigt att vara med i det europeiska samarbetet för att kunna uppfylla förordningen. Exakt omfattning om fortsatt deltagande i E-SENS från Sveriges sida är inte fastställt än men kommer att klargöras under Q Planering för 2016 Under 2016 skall Sverige utvärdera de piloter som har genomförts. Då E-SENS ledning föreslår en förlängning av E-SENS behöver det svenska konsortiet diskutera och utvärdera vad detta kan innebära för det svenska deltagandet. Det är för tidigt att dra några slutsatser än men nedan följer några tänkbara möjligheter Marknadsföring och kommunikation: utarbeta en kommunikationsplan för respektive svensk pilot delta på e-förvaltningsdagarna 2016 (vid en eventuell förlängning) fortsätta informera om E-SENS för intresserade myndigheter och företag Piloter: Företagsregistrering: Utökning med fler länder. Det kan vara Island och Storbritannien. 17

18 FORTSATT ARBETE Vidareutveckla eid och e-underskrift för att klara en eventuell produktionssättning Stödja en eventuell gemensam nordisk utveckling av EIDAS-nod utifrån kommissionens specifikationer. Stödja den nationella utvecklingen av Sveriges EIDAS nod Vidareutveckla semantik och språkstöd Studenthantering Införa meddelandeutväxling för lär plattformen. meddelandeutväxling kan användas för överföring av betyg, studentlistor och andra dokument som hanteras mellan universitet Byggstenar: Sedan hösten 2015 innehar E-GOVLAB ett ordförandeskap i en arbetsgrupp för e-id under E-SENS. Denna grupp ansvarar för att ta emot och färdigställa resultatet från STORK 2.0, ett tidigare EU-projekt inom elektronisk identifiering och underskrift Arbetsgruppen ansvarar också för att ta fram interoperabilitetstester, och för Kommissionens räkning, genomföra en kartläggning av dagens e-id-infrastruktur för de olika medlemsländerna i EU/EES. E-GOVLAB har påbörjat kravställningsarbete och kommer under 2016 eventuellt att utveckla en adapter som fungerar som en brygga mellan dagens olika eid-lösningar och den kommande EIDAS-noden. E-GOVLAB kan erbjuda miljöer för interoperabilitetstester för meddelandeutväxling. Dessa miljöer kan användas för tester och konfiguration av myndigheter Andra åtaganden som kan bli aktuella: E-SENS har ont om javautvecklare. Därför har EGOVLAB fått förfrågan att på Europeisk nivå stödja utvecklingen av e-tjänsten (ESPD/VCD) inom WP 5.1 (E-Upphandling.). Stödet innebär endast stöd på Europeisk nivå och innebär inte i sig att Sverige deltar i en nationell pilot inom området eupphandling. Inom ramen för ESPD/VCD finns intresse av att ansluta tjänsten mot tjänster som har företagsinformation. Bolagsverket kan erbjuda och utveckla lösningar som underlättar för företagare i Sverige och Europa. 5.3 Regeringsuppdrag för deltagande myndigheter Vid en förlängning bör deltagande myndigheter ha ett regeringsuppdrag för att underlätta fortsatt deltagande i E-SENS. Detta gäller framförallt Bolagsverket och EGOVLAB som inte har regeringsuppdrag för E-SENS. Med ett regeringsuppdrag ökar tydligheten i respektive organisation om att stödja detta EU-projekt. 18

19 FORTSATT ARBETE 5.4 Nytt uppdrag för ESV Under CEF, EIDAS, OPENPEPPOL och i E-SENS finns samverkansgrupper kring meddelandeutväxling kallad e-delivery. E-legitimationsnämnden företräder Sverige i motsvarande samverkansgrupper inom e-id och e-underskrift. Sverige behöver motsvarande representation inom meddelandeutväxling. ESV finns representerat i OPENPEPPOL och E-SENS. Därutöver har ESV ett regeringsuppdrag att samordna e-förvaltningsarbetet i staten. Det gör ESV till en lämplig kandidat för att samordna detta arbetet inom meddelandeutväxling. ESV föreslår att ESV får ett uppdrag av Näringsdepartementet att representera Sverige i de samverkansforum som behandlar området. Det ger också ESV en möjlighet att koordinera och kartlägga de behov som finns i Sverige inom området och driva utvecklingen i den riktning som Sverige önskar. Det är också angeläget att sprida resultat från europeiska initiativ till svenska intressenter. I denna roll behöver samarbete med myndigheter landsting och kommuner genomföras. Exempel på viktiga organisationer att involvera i detta arbete är Försäkringskassan, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Tillväxtverket och Bolagsverket. E-legitimationsnämnden är också en viktig aktör liksom E- samverkansprogrammet. ESV kan också koordinera samordningen med de nordiska länderna som redan har utsett representanter i samverkansgrupperna. Norge och Danmark har uttryckt behov av stöd från Sverige. 19

20 RISKER OCH MÖJLIGHETER 6 Risker och möjligheter Följande riskområden har identifierats och hanterats i projektet under 2015: En begränsad budget vilket har inneburit att ESV inte haft möjlighet att delta i alla möten som man borde ha deltagit i. ESV har också varit tvungna att nedprioritera Sveriges deltagande i området styrning, förvaltning och meddelandeutväxling. Då Sveriges infrastruktur (e-legitimation 2) för att stödja EIDAS ej är på plats har inte piloterna kunnat gå i produktion. Risker för 2016 Ont om tid för att hinna planera och uppdatera Technical Annex på ett kvalitativt sätt. Detta kan innebära att det råder osäkerhet och bristande information för den formella röstningen av en eventuell förlängning i februari Att nyckelresurser i E-SENS slutar på grund av andra åtagande vilket kan minska produktiviteten E-SENS bedöms ha pengar kvar för en fortsättning. Deltagande myndigheter och länder behöver även tillföra egna pengar vid en förlängning. 20

21 REDOVISNING AV EKONOMISKT UTFALL Redovisning av ekonomiskt utfall 2015 Nedan presenteras ESV:s intäkter och kostnader för Notera att detta är en prognos eftersom kostnader för december ännu inte är införda. ESV har förbrukat kr (anslag 2:6 ap.2). Tabell: Kostnader och intäkter för 2015 (prognos) Benämning Summa (kr) Benämning Summa (kr) Personalkostnader Anslag från regeringen Konsultkostnader EC bidrag Övriga kostnader Summa kostnader Summa intäkter Det minskade EC bidraget huvudsak på följande två faktorer: Minskat aktivt arbete i arbetsgrupperna Nyttjas mindre eftersom administrationen tog mer resurser än vad bidraget gav 21

22 ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax Stockholm

Rapport Delrapport E-SENS 2014 ESV 2014:61

Rapport Delrapport E-SENS 2014 ESV 2014:61 Rapport Delrapport E-SENS 2014 ESV 2014:61 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Rapport Delrapport E-SENS 2013

Rapport Delrapport E-SENS 2013 Rapport Delrapport E-SENS 2013 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil eller

Läs mer

Regeringsuppdrag. Rapport Slutrapport E-SENS :59

Regeringsuppdrag. Rapport Slutrapport E-SENS :59 Regeringsuppdrag Rapport Slutrapport E-SENS 2017 2017:59 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-06-21 Dnr: 1322/2012 ESV-nr: 2017:59 Copyright: ESV Rapportansvarig:

Läs mer

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF)

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) LÄGESRAPPORT 1 (5) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) Försäkringskassan har genom regeringsbeslut

Läs mer

Regeringen. Rapport Säkerhet i statens betalningar. Slutrapport

Regeringen. Rapport Säkerhet i statens betalningar. Slutrapport Regeringen Rapport Säkerhet i statens betalningar Slutrapport ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Betänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna för bättre service för medborgarna (SOU 2009:92)

Betänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Se medborgarna för bättre service för medborgarna (SOU 2009:92) 851 81 Sundsvall 2010-04-13 1 (6) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Diarienr AD 46/2010 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Lars

Läs mer

Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering. Europeiska återvändandefonden Årligt program 2011 ESV 2015:14

Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering. Europeiska återvändandefonden Årligt program 2011 ESV 2015:14 Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering Europeiska återvändandefonden Årligt program 2011 ESV 2015:14 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Årsberättelse 2014 www.elegnamnden.se 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se

Årsberättelse 2014 www.elegnamnden.se 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se Årsberättelse 2014 www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se 2 (6) Denna årsberättelse för E-legitimationsnämnden

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handledning för upphandling av projektutvärdering Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Regeringsuppdrag. Rapport E-handel, E-SENS och PEPPOL. Delrapport juni 2014 ESV 2014:42

Regeringsuppdrag. Rapport E-handel, E-SENS och PEPPOL. Delrapport juni 2014 ESV 2014:42 Regeringsuppdrag Rapport E-handel, E-SENS och PEPPOL Delrapport juni 2014 ESV 2014:42 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar.

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

e-sens erfarenheter av utländska e-legitimationer

e-sens erfarenheter av utländska e-legitimationer e-sens Electronic Simple European Networked Services E-förvaltningsdagarna 2016 Stockholm 2016-10-12 e-sens erfarenheter av utländska e-legitimationer presented by Martin Völcker, Ekonomistyrningsverket

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2

Läs mer

Nationell samordning av omgivningsbuller

Nationell samordning av omgivningsbuller Nationell samordning av omgivningsbuller Verksamhetsbeskrivning Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (9) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU

Läs mer

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (10) Datum: 2011-09-01

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Remissvar En förvaltning som håller ihop. KS 2015-290

Remissvar En förvaltning som håller ihop. KS 2015-290 Beslutsförslag 2015-11-12 Kanslienheten Remissvar En förvaltning som håller ihop. KS 2015-290 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1 Anta remissvar En förvaltning som håller ihop och översända

Läs mer

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29 Elektroniska affärer i staten t Mats Goffhé 2012-03-29 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet EG-rättsliga förändringar Striktare

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

ITS Rådet. ITS statusrapport 2011

ITS Rådet. ITS statusrapport 2011 ITS Rådet ITS statusrapport 2011 Disposition Sammanfattning Inledning ITS-rådet I. Utveckla former för samarbete mellan näringsliv och myndigheter II. Öka det svenska agerandet i EU på ITS område III.

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

Årsberättelse 2013 1 31 106368-14/9516

Årsberättelse 2013 1 31 106368-14/9516 1 31 106368-14/9516 Årsberättelse 2013 www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se 1 31 106368-14/9516 2 (5)

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (13)

Konsekvensutredning 1 (13) Konsekvensutredning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anneli Eriksson och Ellinor Öjefelt Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och teknik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning Transportstyrelsens

Läs mer

För att kunna beakta inkomna synpunkter måste de vara myndigheten tillhanda elektroniskt eller skriftligt senast den 29 oktober 2012.

För att kunna beakta inkomna synpunkter måste de vara myndigheten tillhanda elektroniskt eller skriftligt senast den 29 oktober 2012. YH2000, v1.3, 2012-01-13 1 (6) Datum: 2012-09-28 Diarienr: YH2012/1345 FÖRSLAG Nationella kvalitetskriterier Er organisation/myndighet/bransch ges här möjlighet att lämna synpunkter på föreliggande utkast

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka

Läs mer

IVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86)

IVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86) 16 februari 2010 Finansdepartementet 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86) Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har beretts tillfälle

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR UTVECKLING AV E- TJÄNSTER

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR UTVECKLING AV E- TJÄNSTER SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-03-12\dagordning\tjänsteutlåtande\7.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 2008-013248-112 SID 1 (6) 2009-02-17 Verksamhetsstöd

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 Bengtsfors, M Holm Dalsed, K Sundström Färgelanda, J Berggren Mellerud, S Gunnarsson Åmål, P Karlsson Åmål, G Gustafsson Index Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan 2010.

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan 2010. Revisionsrapport Gymnastik- och idrottshögskolan Box 5626 114 86 Stockholm Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0728 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan

Läs mer

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete Ansökan om medel till en förstudie Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete - För framgångsrik samverkan mellan ideella organisationer och kommuner/landsting/regioner och Sveriges

Läs mer

Projektbeskrivning "Effektivare varuförsörjning" Etapp 2 med införande och pilotprojekt

Projektbeskrivning Effektivare varuförsörjning Etapp 2 med införande och pilotprojekt Projektbeskrivning "Effektivare varuförsörjning" Etapp 2 med införande och pilotprojekt 1 1. Bakgrund 1.1. Etapp 1 av projektet med standardisering Under 2013 har branschen inom ramarna för BEAst drivit

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

esamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff 2013-08-29

esamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff 2013-08-29 esamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff 2013-08-29 Innehåll Aktuellt från Näringsdepartementet, Juha Ahlskog... 1 Aktuellt från E-delegationen, Karolina Brogan, Anna Pegelow... 2 Aktuellt från

Läs mer

Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige 2009-2011

Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare Internet i Sverige 2009-2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2010-03-02 Dnr: 09-1276 1(6) Nätsäkerhetsavdelningen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av genomförda aktiviteter enligt handlingsplan för ett säkrare

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

Projektplan för Innovationsupphandling av betaltjänster

Projektplan för Innovationsupphandling av betaltjänster Projektplan 2015-12-14 1 (12) Dnr. VINNOVA 2015-05970 Uppdaterad Dnr. Länsstyrelsen 2016-01-14 303-435-2016 2016-02-03 Christina Rehnberg Nationell samordnare för länsstyrelsernas betaltjänstuppdrag Direkt

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Verksamhetsrapport för Internrevisionen 2007.

Verksamhetsrapport för Internrevisionen 2007. Styrelse och rektor 1(6) Verksamhetsrapport för 2007. Revisionsplanen för 2007, dnr LiU 1298/06-25, beskriver internrevisionens (IR:s) planerade aktiviteterna för verksamhetsåret. Nedan redovisas genomförda

Läs mer

Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr 2012-387

Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr 2012-387 Beslutsförslag H Kommunstyrelseförvaltningen Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk Dnr 2012-387 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Rapport Årligt yttrande 2014. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Interreg IV A Sverige-Norge CCI 2007 CB 163 PO 016 ESV 2015:9

Rapport Årligt yttrande 2014. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Interreg IV A Sverige-Norge CCI 2007 CB 163 PO 016 ESV 2015:9 Rapport Årligt yttrande 2014 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Interreg IV A Sverige-Norge CCI 2007 CB 163 PO 016 ESV 2015:9 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter

Läs mer

Anslutning till Mina meddelanden

Anslutning till Mina meddelanden SERIE: UPPHANDLING OCH UTVECKLING AV IT-STÖD Anslutning till Mina meddelanden KRAV FÖR ANSLUTNING AV IT-STÖD TILL MINA MEDDELANDEN Anslutning till Mina meddelanden 1 Förord Med tjänsten Mina meddelanden

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Praktikrapport. Allmänt om praktikplatsen

Praktikrapport. Allmänt om praktikplatsen Praktikrapport Praktikant: Linn Trägårdh (linn.tragardh@gmail.com) Praktikplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Karlstad Ekonomienheten Controllerfunktionen Besöksadress: Norra Klaragatan

Läs mer

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun Projektplan Strängnäs 150702 Projektnamn RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Projektägare LSG Individ- och familjeomsorgen Datum 150702 Bakgrund Målgruppen för detta projekt är de klienter som söker ekonomiskt

Läs mer

Ej färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem. Presentation 2014-10-28

Ej färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem. Presentation 2014-10-28 Ej färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem Presentation 2014-10-28 Utgångspunkter Systemet ska vara sammanhållet och innefatta både lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete och de granskningar

Läs mer

Revisionsstrategi 2015-2018

Revisionsstrategi 2015-2018 1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i

Läs mer

Gott och blandat från ESV

Gott och blandat från ESV Gott och blandat från ESV Årsredovisningen för staten 2014 Intäkter av bidrag och oförbrukade bidrag Intäkter av bidrag vid U/H Miljoner kronor 2014 2013 2012 Totalt 18 007 17 308 15 764 Inomstatliga 9

Läs mer

Till dig som driver företag

Till dig som driver företag Till dig som driver företag Underlag för att arbeta med pilotsatsningen Finansiering av strategi för immateriella tillgångar för små och medelstora företag Framtagning av strategi för affärsstrategisk

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (13) Datum 2012-01-26 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvecklingsområde: Fordon och Förare 1 februari 2012 Transportstyrelsen Transportregisteravdelningen 701 88 Örebro Besöksadress Tunnlandsgatan

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036

Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036 Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036 Projektplan - Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet 1. Bakgrund Kalmar kommun och Linnéuniversitetet har sedan 2009 arbetat

Läs mer

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Dnr 2008/50 1 (15) Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Generellt I samband med regeringens beslut om Handlingsplan för e-förvaltning 1 fick 70 myndigheter i

Läs mer

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925 SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen Kravspecifikation för Digitala kommunikationsplattformar,sll1925 Inledning Stockholms läns landstings (SLL) främsta uppgift är att se till att invånarna

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015 Bilaga Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015 stockholm.se Juni 2015 Dnr: 171-1405/2015 Utgivare: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Johanna Löfvenius 4 (10) Syfte

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen

Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Östersunds kommun 2010-10-22 Kjell Pettersson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Protokoll fört vid Arbetsgruppen Nationellt efakturaforum

Protokoll fört vid Arbetsgruppen Nationellt efakturaforum Protokoll fört vid Arbetsgruppen Nationellt efakturaforum Nr: 3-2014 Datum: 2014-06-12 Plats: Svenska Bankföreningen, Stockholm Protokoll: Anna Amgren Närvarande: 1. Sarah Hysén, Swedbank 2. Johan Schmalholz,

Läs mer

Västtrafiks tilldelning av kontrakt för köp av tåg till regiontrafiken

Västtrafiks tilldelning av kontrakt för köp av tåg till regiontrafiken KKV1013, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-04-27 Dnr 225/2011 1 (6) Västtrafik AB Box 405 401 26 Göteborg Västtrafiks tilldelning av kontrakt för köp av tåg till regiontrafiken Beslut Konkurrensverket avskriver

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

Geodata utvecklar e-förvaltningen

Geodata utvecklar e-förvaltningen IT-standardiseringen har bäring på geodataområdet eller Geodata utvecklar e-förvaltningen Kartdagarna 2008 Torbjörn Cederholm, SIS 2008-07-04 1 Geodata ger draghjälp IT-standardiseringsutredningen Handlingsplan

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(7) Projektnamn: Dialog för ett lärande Väsby Projekledare: Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp) för hela projektet.

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse Regeringsbeslut III 8 2016-12-14 Fi2016/04554/EF Finansdepartementet Ekonomistyrningsverket Box 45316 10430 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt

Läs mer

ehälsomyndighetens EU-arbete

ehälsomyndighetens EU-arbete ehälsomyndighetens EU-arbete Lisa Hagberg 2015-04-20 1.0 ehälsomyndighetens internationella e-hälsouppdrag ehälsomyndigheten arbetar i både Norden och EU med att driva på utvecklingen av framtagandet och

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 RAPPORT TILL REGERINGSKANSLIET Klassificeringsid: 1.2.1 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Datum: 2014-01-30 Version: 0.9 Upprättad av: Hans Ekstål Hans

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess 2015-06-26 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan Reviderad upplaga för hösten 2015 våren 2016 Samverkansprojektet Svensk geoprocess 2015-06-26 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1

Läs mer

Intyg 16 oktober oktober Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

Intyg 16 oktober oktober Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) Intyg 16 oktober 2011-15 oktober 2012 Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar.

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer